EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 3.7.2026
COM(2026) 365 final
RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET
Prognos för EU-budgetens kommande in- och utflöden på lång sikt (2027–2034)
EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 3.7.2026
COM(2026) 365 final
RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET
Prognos för EU-budgetens kommande in- och utflöden på lång sikt (2027–2034)
Innehållsförteckning
1. Inledning
2. Prognos för EU-budgetens utflöden 2027–2034
2.1. Betalningar i förhållande till åtagandena i den fleråriga budgetramen 2021–2027
2.2. Betalningar i förhållande till åtagandena i den fleråriga budgetramen 2028–2034
2.3. Tillbakadraganden
2.4. Utvecklingen av nivån på utestående åtaganden
3. Prognos för EU-budgetens inflöden 2027–2034
3.1. Inkomstkällor
4. Slutsatser
Bilaga II – Resultat av prognosen
Tabell 1.1 – Prognos för den fleråriga budgetramens kommande utflöden på lång sikt 2027–2034
Tabell 1.2 – Betalningar i förhållande till åtagandena i den fleråriga budgetramen 2021–2027
Tabell 1.3 – Betalningar för slutförandet av åtaganden före 2021
Tabell 1.4 – Betalningar för åtaganden 2028–2034
Tabell 2 – Prognos för tillbakadraganden 2027–2034
Tabell 3 – Utestående åtaganden 2027–2034
Tabell 4 – Prognos för EU-budgetens kommande inflöden på lång sikt inom den fleråriga budgetramen 2027 och 2028–2034
1.Inledning
I denna rapport beräknas inflöden och utflöden i EU:s budget i enlighet med artikel 253.1 c i budgetförordningen I . I denna sjätte II upplaga beräknas inkomster och utgifter från den fleråriga budgetramen 2021–2027 III och 2028–2034 på grundval av kommissionens förslag till nästa fleråriga budgetram IV för betalningar för åtaganden 2028–2034.
På utgiftssidan innehåller rapporten prognoser för utbetalningar som härrör från åtaganden som ingåtts inom ramen för den nuvarande och tidigare fleråriga budgetramen, inklusive de utestående åtagandena som förväntas i slutet av 2027. Precis som i förra årets rapport beräknas även betalningar som är kopplade till åtaganden som skulle ingås inom ramen för den fleråriga budgetramen 2028–2034 på grundval av kommissionens förslag till nästa fleråriga budgetram.
Inkomster för 2027 baseras på budgetförslaget för 2027. Inkomster från och med 2028 beräknas på grundval av kommissionens förslag till nytt beslut om egna medel från 2025 V . I inkomstprognoserna tas även hänsyn till avtalet om Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands utträde ur Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen VI (utträdesavtalet).
Betalningsprognoserna i denna rapport grundas på de reviderade utgiftstaken (den tekniska justeringen av den fleråriga budgetramen för 2027) VII och åtagandebemyndigandena i den budgetplanering som åtföljer förslaget till 2027 års budget VIII , med programspecifika justeringar enligt artikel 5 i förordningen om den fleråriga budgetramen IX X och återanvändning av tillbakadraganden enligt artikel 15.3 XI i budgetförordningen.
När det gäller NextGenerationEU kommer all nettoupplåning för att finansiera nya utbetalningar att slutföras i slutet av 2026. Därefter kommer endast mindre belopp att utbetalas, främst för administrativa utgifter. Betalningarna inom ramen för NextGenerationEU omfattas inte av denna rapport, som avser perioden från och med 2027.
2.Prognos för EU-budgetens utflöden
2027–2034
Under perioden 2027–2034 beräknas betalningarna uppgå till 2 173 miljarder euro XII . Årsmedelvärdet för utflöden i EU:s budget beräknas till 272 miljarder euro.
De består av följande:
·Betalningar för åtaganden som gjorts i den fleråriga budgetramen 2021–2027 och tidigare fleråriga budgetramar
Betalningar för åtaganden som gjorts i den fleråriga budgetramen 2021–2027, vilka dels görs under 2027, dels under den fleråriga budgetramen 2028–2034, beräknas uppgå till totalt 527 miljarder euro eller 75,3 miljarder euro i genomsnitt för 2027–2033. Omkring 40 % av dessa betalningar, dvs. 210 miljarder euro, förväntas göras 2027 enligt budgetförslaget. Återstående 317 miljarder euro förväntas till största delen betalas ut under de tre första åren av den nya fleråriga budgetramen. Detta är förenligt med tidigare genomförandemönster när programmen (i synnerhet sammanhållningspolitiken) nått marschfart. Betalningarna för utestående åtaganden från fleråriga budgetramar för perioderna före 2021–2027 beräknas till 5,9 miljarder euro, eller i genomsnitt 0,8 miljarder euro för 2027–2033. De förväntas minska och fasas ut i slutet av 2033.
·Betalningar för åtaganden inom den fleråriga budgetramen 2028–2034
Enligt kommissionens förslag till den fleråriga budgetramen 2028–2034 från juli 2025 och förra årets rapport uppgår betalningarna för åtaganden som gjorts i den fleråriga budgetramen 2028–2034 i genomsnitt till 234 miljarder euro per år, totalt 1 641 miljarder euro under perioden. Betalningarna är överlag relativt koncentrerade till den första halvan av sjuårsperioden, eftersom de nya programmen förväntas ha ett snabbare genomförandemönster. Som förklaras i förra årets rapport är tidigareläggningen resultatet av åtgärder som föreslagits för att inleda genomförandet i god tid och göra det smidigare, vilket leder till ett ännu jämnare betalningsmönster under perioden.
Diagram 1 – Betalningsprognoser indelade efter kategori
Jämfört med de beräkningar som ligger till grund för kommissionens förslag från juli 2025 tyder den nuvarande prognosen på en lägre betalningsnivå med 18 miljarder euro i samband med förändringar i betalningarna av utestående åtaganden (dvs. betalningar av åtaganden som ingåtts före 2028). Denna skillnad beror främst på att utbetalningarna inom ramen för sammanhållningspolitiken för perioden 2021–2027 påskyndas under 2026 och 2027, vilket minskar de utestående åtagandena som förväntas vid slutet av den nuvarande fleråriga budgetramen och därmed även den nivå på utbetalningarna för åtaganden från före 2028 som krävs under perioden 2028–2034.
Det föreslagna betalningstaket för den fleråriga budgetramen 2028–2034 är fortfarande tillräckligt för att täcka de totala behov som för närvarande förutses under perioden, med vissa variationer mellan åren. Enligt de nuvarande antagandena kan betalningarna överskrida de årliga taken 2030 (14 miljarder euro), 2032 (6 miljarder euro) och 2033 (4 miljarder euro). Betalningarna skulle ligga under taken 2028 (4 miljarder euro), 2029 (17 miljarder euro) och 2031 (21 miljarder euro). För att säkerställa att betalningstaket respekteras varje år under den fleråriga budgetramen kan det bli nödvändigt att använda de mekanismer som föreskrivs i förordningen om den fleråriga budgetramen för att justera de årliga betalningstaken.
Den skillnad som uppstår mellan den nuvarande övergripande betalningsprognosen och de föreslagna betalningstaken i den fleråriga budgetramen bör dock tolkas med försiktighet. Medan prognosen för betalningar avseende befintliga åtaganden bygger på nyare genomförandeuppgifter, är betalningsprofilen för programmen inom den framtida fleråriga budgetramen beroende av resultatet av de pågående förhandlingarna. Förändringar av den fleråriga budgetramens totala storlek och sammansättning kan påverka tidpunkt och storlek på framtida betalningsbehov.
Diagram 2 – Betalningsprognos jämfört med betalningstaket för den fleråriga budgetramen för perioden 2027–2034
3.Betalningar i förhållande till åtagandena i den fleråriga budgetramen 2021–2027
Sammanhållningspolitiken och den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP) står för mer än hälften av de prognostiserade betalningar som härrör från den fleråriga budgetramen 2021–2027.
Rubrik 2a – Sammanhållningspolitiken
Utnyttjandet av de sammanhållningspolitiska fonderna ökar i jämförelse med den senaste rapporten om långsiktiga betalningsprognoser XIII . Förstärkningen av sammanhållningspolitiken 2026 XIV (3,4 miljarder euro för Europeiska regionala utvecklingsfonden, 0,6 miljarder euro för Sammanhållningsfonden, 1,4 miljarder euro för Europeiska socialfonden+) kräver ytterligare finansiering för att täcka de högre betalningsansökningarna.
Denna accelerering är resultatet av att medlemsstaterna 2025 lämnade in betalningsansökningar långt utöver n+3-regeln, vilket beror på den flexibilitet och de ekonomiska incitament som medlemsstaterna tilldelats inom ramen för halvtidsöversynen av sammanhållningspolitiken och förordningen om den europeiska plattformen för strategisk teknik (STEP). Detta har ökat trycket på budgeten för 2026 (vilket framgår av förslaget till ändringsbudget nr 2/2026). Denna ökning förväntas fortsätta under 2027 och 2028. Prognosen för 2027 och 2028 bygger på antagandet att inlämningen av betalningsansökningar ligger i linje med den historiska profilen under de kommande åren, vilket skulle leda till en utbetalning på omkring 18 % av medlens anslag 2027, och till omkring 50 % av de totala anslag som ska betalas ut från och med 2028.
Rubrik 3 – Den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP) och Fonden för en rättvis omställning
Betalningsprognosen för den första pelaren i den gemensamma jordbrukspolitiken, marknadsrelaterade utgifter och direktstöd, uppgår till 40,6 miljarder euro under 2027, vilket återspeglar det senaste budgetförslaget.
Genomförandet av den andra pelaren inom ramen för de strategiska GJP-planerna, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu), påbörjades 2023. Genom att övergångsbestämmelserna förlängde programmen för 2014–2020 fram till och med 2022 blev det möjligt att fortsätta genomförandet enligt n+3-regeln, och det tillkom ytterligare ett år för att slutföra betalningarna jämfört med reglerna för de strategiska GJP-planerna för 2023–2027, som omfattas av n+2-regeln.
I prognosen för betalningar från den fleråriga budgetramen 2021–2027 ingår betalningarna från de strategiska GJP-planerna 2023–2027 samt betalningarna kopplade till förlängningen av landsbygdsutvecklingsprogrammen till 2021 och 2022, vilka kommer att avslutas senast 2027. I prognosen beaktas även de överföringar mellan pelare i den gemensamma jordbrukspolitiken som medlemsstaterna XV har meddelat, vilka resulterade i en nettoöverföring på 5,5 miljarder euro från pelare I (EGFJ) till pelare II (Ejflu) för åren 2023–2027.
Genomförandet av planerna för den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP) för perioden 2023–2027 förväntas nå sin topp 2028, följt av lägre utbetalningar 2029 och ytterligare lägre utbetalningar 2030, och avslutas enligt planeringen 2031. Det operativa programmet för landsbygdsutveckling för perioden 2014–2022 förväntas avslutas 2027, då de senaste betalningarna förväntas ske.
När det gäller Fonden för en rättvis omställning har betalningar hittills huvudsakligen finansierats genom dess NextGenerationEU-komponent, som kommer att användas fram till slutet av 2026, i linje med de rättsliga tidsfristerna. De första betydande betalningarna inom ramen för den fleråriga budgetramen förväntas från och med 2026.
Andra program och rubriker
Ukrainareserven, ett särskilt instrument som mobiliserar stöd för utgifter utöver utgiftstaken i den fleråriga budgetramen för 2024–2027, planeras att slutföra de flesta betalningarna i slutet av 2027. Den fleråriga budgetramen 2028–2034 skulle täcka 0,9 miljarder euro som betalningar för utestående åtaganden.
4.Betalningar i förhållande till åtagandena i den fleråriga budgetramen 2028–2034
Betalningarna i den fleråriga budgetramen 2028–2034 beräknas uppgå till 1 641 miljarder euro under perioden, vilket omfattar över 80 % av den fleråriga budgetramen. Med tanke på att förhandlingarna om nästa fleråriga budgetram fortfarande pågår bygger uppgifterna i detta avsnitt på kommissionens förslag från juli 2025 och är därmed desamma som i förra årets rapport.
Rubrik 1 – Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning, jordbruk, välstånd i landsbygdsområden och marina områden och säkerhet
Det som främst kommer att påverka betalningarnas profil i den fleråriga budgetramen 2028–2034 kommer att vara planerna för nationellt och regionalt partnerskap med totalt 965 miljarder euro i beräknade betalningar för rubriken.
Från och med 2028 ska EU börja betala tillbaka den skuld som utfärdats inom ramen för NextGenerationEU. När det gäller den fleråriga budgetramen 2028–2034, föreslår kommissionen ett fast belopp på 24 miljarder euro per år i löpande priser för återbetalning av ränta och kapital för det icke återbetalningspliktiga stöd som tillhandahålls inom ramen för NextGenerationEU. Det totala beloppet uppgår till 168 miljarder euro 2028–2034.
De återstående betalningarna under denna rubrik avser främst decentraliserade byråer (som Frontex och Europol), där EU-betalningar görs i sin helhet samma år som anslaget till byrån beviljas.
Rubrik 2 – Konkurrenskraft, välstånd och säkerhet
Betalningarna under rubrik 2 uppgår till totalt 424 miljarder euro. Betalningarna kan framför allt hänföras till Europeiska konkurrenskraftsfonden och Horisont Europa.
Rubrik 3 - Europa i världen
Betalningarna under rubrik 3 uppgår till totalt 135 miljarder euro. Betalningarna kan framför allt hänföras till Europa i världen.
Särskilda instrument
Särskilda instrument delas in i följande två kategorier:
Tematiskt instrument (Ukraina) – Ukrainareserven kommer att utgöra ett tematiskt särskilt instrument (100 miljarder euro) som ska göra det möjligt för unionen att finansiera Ukrainas återhämtnings- och återuppbyggnadsarbetet samt stödja landets anslutningsprocess genom föranslutningsstöd. Allt stöd till Ukraina kommer att införlivas och genomföras genom Europa i världen. Enligt förordningen om den fleråriga budgetramen får det årliga belopp som utnyttjas inom ramen för Ukrainareserven under ett visst år inte överstiga 13,5 miljarder i 2025 års priser. Den 24 februari 2026 antogs en förordning XVI om inrättande av ett stödlån till Ukraina på 90 miljarder euro. Den 23 maj 2026 ändrades förordningen om den fleråriga budgetramen 2021–2027 för att möjliggöra finansiell uppbackning av detta lån inom ramen för marginalen i EU:s budget, utöver taken i den fleråriga budgetramen, samt för att skapa ett särskilt instrument för finansiering av den räntesubvention som unionen tillhandahåller Ukraina för lånet. Dessa utgifter och tillhörande ansvarsförbindelser, som ska täckas genom marginalen i EU:s budget, ingår inte i den Ukrainareserv på 100 miljarder euro som föreslogs i juli 2025.
Icke-tematiska instrument – tilldelning av ytterligare belopp till specifika program inom den fleråriga budgetramen, som är förenade med särskilda villkor. Det går inte att förutse utnyttjandet och de efterföljande betalningsbehoven. För flexibilitetsmekanismen föreskrivs i förordningen om den fleråriga budgetramen för 2028–2034 ett årligt fast belopp på minst 2 000 miljoner euro i 2025 års priser.
De utgifter som täcks av utnyttjandet av särskilda instrument räknas utöver budgetramens tak och räknas inte med i syfte att fastställa marginalerna för åtaganden och betalningar. På grund av deras karaktär och eftersom de årligen är föremål för beslut av budgetmyndigheten beaktas inte utnyttjandet av dessa särskilda instrument i de belopp för perioden 2028–2034 som redovisas i denna rapport.
5.Tillbakadraganden
Prognosen för tillbakadraganden från programmen för nuvarande och tidigare fleråriga budgetramar fram till utgången av 2034 uppgår till elva miljarder euro. Det beror i huvudsak på sammanhållningsprogrammen inom ramen för den nuvarande fleråriga budgetramen och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu).
I den fleråriga budgetramen för 2028–2034 föreslås omfattande ändringar av genomförandemetoderna i syfte att förenkla och påskynda genomförandet, vilket ska leda till att åtagandena i nästa fleråriga budgetram utnyttjas fullt ut. Därför saknas en särskild prognos för tillbakadragande för program inom ramen för nästa fleråriga budgetram.
Rubrik 2a – Sammanhållningspolitiken
Mot bakgrund av den senaste tillgängliga informationen har tillbakadraganden inför slutförandet av programmen 2014–2020 ökat jämfört med förra årets rapport, från 0,5 miljarder euro till 1,6 miljarder euro. På det hela taget är risken för tillbakadraganden i slutet av 2027 lägre för programmen 2021–2027 tack vare ett snabbare genomförande och ytterligare förfinansiering till följd av halvtidsöversynen av sammanhållningspolitiken. Under 2025 och 2026 har medlemsstaterna lämnat in betalningsansökningar som överstiger n+3-regeln, och denna trend förväntas fortsätta under 2027. Vid slutförandet förväntas dock tillbakadraganden på 0,4 miljarder euro, vilket är i linje med genomförandemönstren under den föregående programperioden.
Rubrik 3 – Den gemensamma jordbrukspolitiken
Prognosen för tillbakadraganden från landsbygdsutvecklingsprogrammen 2014–2022 har minskat jämfört med den senaste prognosen, från 3,1 miljarder euro till 1,5 miljarder euro som förväntas 2027. Tidigare tillbakadraganden uppgick till 0,3 miljarder euro. Sammantaget uppskattas tillbakadragandena inom Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling för programmen under perioden 2014–2022 nu till 1,5 % av det totala anslaget, vilket innebär en förbättring jämfört med programmen för landsbygdsutveckling för perioden 2007–2013, där andelen tillbakadraganden uppgick till 2 %. När det gäller tidpunkten för tillbakadragandena, förväntas de infalla i slutet av 2027, när slutbetalningarna behandlas.
För närvarande förväntas ett belopp på en miljard euro dras tillbaka enligt de strategiska GJP-planerna för 2023–2027. Dessa tillbakadraganden förväntas äga rum mellan 2026 och 2030.
Andra program och rubriker
Prognosen för tillbakadraganden för de program som kommissionen förvaltar direkt eller indirekt har sin grund i de senaste uppgifterna på projektnivå. Prognoserna för tillbakadraganden i samband med programmen i den fleråriga budgetramen 2021–2027 presenteras i tabell 2. De stämmer överens med beräkningarna i betalningsplanerna. Det exakta året för tillbakadragande kan dock inte förutses eftersom det beror på när enskilda projekt och åtgärder avslutas.
6. Utvecklingen av nivån på utestående åtaganden
Den nya fleråriga budgetramen förväntas inledas med utestående åtagandena på 321 miljarder euro XVII , vilket är en minskning med 18 miljarder euro jämfört med förra årets prognos (339 miljarder euro). Detta resultat beror främst på de reviderade prognoserna för programmen inom sammanhållningspolitiken och ökade betalningar under 2026–2027. De förväntade lägre utestående åtagandena i inledningen av nästa fleråriga budgetram återspeglas direkt i motsvarande lägre prognos för betalningar för slutförandet av program från före 2028 i nästa fleråriga budgetram.
Utestående åtaganden för NextGenerationEU kommer att ha absorberats senast vid utgången av 2026, när alla betalningar är slutförda, med undantag främst för små belopp för administrativa utgifter.
Även om de utestående åtagandena förväntas öka i nominella termer från 321 miljarder euro i början av den fleråriga budgetramen till 344 miljarder euro i slutet av 2034 förväntas deras relativa betydelse för EU:s ekonomi och i förhållande till den fleråriga budgetramens storlek minska. De utestående åtagandena skulle minska från 1,6 % av EU:s BNI i slutet av 2027 till 1,3 % i slutet av 2034 och utgöra omkring en femtedel av den fleråriga budgetramen 2028–2034, vilket är en lägre andel än den som beräknas för den nuvarande fleråriga budgetramen. Detta tyder på en mer begränsad volym av utestående åtaganden än under tidigare programperioder och en minskad koncentration av betalningar efter den fleråriga budgetramens slut. Den prognostiserade utvecklingen återspeglar både det ökade genomförande som observerats mot slutet av den nuvarande fleråriga budgetramen och de genomförandefunktioner som föreslagits för den fleråriga budgetramen 2028–2034, och förväntas leda till ett snabbare genomförande av programmen och en lägre ackumulering av utestående åtaganden över tid.
7.Prognos för EU-budgetens inflöden
2027–2034
Inkomster för 2027 baseras på budgetförslaget för 2027. Inkomster från och med 2028 är fortfarande enligt prognosen i förra årets rapport, eftersom de återspeglar kommissionens förslag till ett nytt beslut om egna medel, som för närvarande är under förhandling. Beräkningen av övriga egna medel baserade på BNI justeras mekaniskt för att säkerställa en övergripande balans med prognosen för betalningarna, som har uppdaterats för slutförandet av programmen från före 2028.
EU:s budget finansieras med egna medel och andra inkomster. Unionen har dessutom fått befogenhet att låna medel för att finansiera NextGenerationEU, som införlivas i budgeten via externa inkomster avsatta för särskilda ändamål samtidigt som nettoupplåningen upphör 2026.
De egna medel som behövs för att finansiera budgeten avgörs av de totala utgifterna minus andra inkomster. Prognosen för EU:s budgetinkomster grundar sig på principen att utgifterna ska täckas av inkomsterna. De totala inkomsterna motsvarar således de totala utgifterna.
I enlighet med utträdesavtalet (del V) bidrar Förenade kungariket sedan 2021 till EU-budgeten i förhållande till utestående åtaganden inom de tidigare budgetramarna. Förenade kungarikets bidrag utgör ”övriga inkomster” i EU:s budget. Det kommer att fasas ut gradvis allteftersom de utestående åtagandena avslutas inom ramen för nästa fleråriga budgetram, såsom beskrivs i avsnitt 2.1. För perioden 2028–2034 ingår det uppdaterade bidraget från Förenade kungariket i ”övriga inkomster”.
Egna medel – för närvarande traditionella egna medel samt egna medel baserade på moms, plastavgifter och BNI – utgör den största delen av de inkomster som behövs för att finansiera budgetutgifterna. Utgiftscykeln är avgörande för utvecklingen av medlemsstaternas bidrag till egna medel under prognosperioden.
8. Inkomstkällor
För 2027 återspeglar inkomsterna i denna rapport budgetförslaget för 2027. För nästa fleråriga budgetram beräknas de egna medlen enligt kommissionens förslag från juli 2025. Enligt den prognos som ligger till grund för kommissionens förslag beräknas traditionella egna medel (tullavgifter) öka i samma takt som BNI i löpande priser i respektive medlemsstat, med utgångspunkt från nivån på bruttotullar som beräknas för 2026 års budgetförslag. I det nya förslaget till beslut om egna medel används parametrarna för nästa fleråriga budgetram.
Inkomsterna från momsbaserade egna medel beräknas med utgångspunkt i de enskilda medlemsstaternas beräkningsunderlag för momsbaserade egna medel som ingår i budgetförslaget för 2026. Beräkningsunderlaget för de momsbaserade egna medlen beräknas öka i samma takt som BNI i löpande priser.
Egna medel baserade på plastförpackningsavfall baseras på icke återvunnet plastförpackningsavfall som ingår i budgetförslaget för 2026. Motsvarande plastförpackningsavfall beräknas öka i samma takt som BNI i fasta priser. Återvinningsgraden förväntas närma sig EU:s återvinningsmål på 55 % som måste uppnås senast 2030.
De BNI-baserade egna medlen för EU-27 beräknas som den återstående skillnaden mellan alla övriga egna medel och övriga inkomster å ena sidan och de beräknade utgifterna å den andra. De parametrar för de egna medel som anges i beslutet om egna medel avgör medlemsstaternas andel av det sammanlagda beloppet av de bidrag till egna medel som behövs för att balansera EU-budgeten.
Kommissionens förslag till beslut om egna medel omfattar flera ytterligare egna medel.
Inkomstprognosen för egna medel baserade på EU:s utsläppshandelssystem (ETS1) bygger på ett uppskattat koldioxidpris på 88,33 EUR i 2025 års priser. Antalet auktionerade utsläppsrätter följer av de rättsliga bestämmelserna i direktivet om EU:s utsläppshandelssystem XVIII .
När det gäller egna medel baserade på icke-insamlat elavfall, beräknas först det underliggande avfallet som utgörs av eller innehåller elektrisk och elektronisk utrustning (WEEE) i en medlemsstat under ett visst år. Insamlingsgraden förväntas sedan linjärt närma sig EU:s insamlingsmål på 65 % som måste uppnås senast 2034.
Inkomster från egna medel som baseras på punktskatter på tobak beräknas på grundval av direktivet om punktskatter på tobak och dess föreslagna omarbetning.
Inkomster från egna medel baserade på mekanismen för koldioxidjustering vid gränserna (CBAM) beräknas med antagande av samma koldioxidpris som för ETS1.
Prognoserna för Corporate Resource for Europe (omsättningsbaserade egna medel för Europa) bygger på uppgifter på företagsnivå från 2023 i Orbis-databasen. Ett årligt engångsbidrag från alla företag som är verksamma och bedriver försäljning i EU tillämpas i enlighet med kommissionens förslag till nytt beslut om egna medel.
Andra inkomster i EU-budgeten inbegriper personalens avgifter, inkomster från institutionernas administrativa verksamhet, avgifter och bidrag inom ramen för olika unionsavtal och unionsprogram, dröjsmålsränta och böter, inkomster från upp- och utlåningsverksamhet, inkomster från avgifter som inte är avsatta för särskilda ändamål och diverse inkomster – samt överskott från tidigare år. Med tanke på deras inneboende volatilitet är de flesta av dessa komponenter svåra att förutsäga på lång sikt. Det årliga belopp som ingår i kommissionens förslag till nästa budgetram från juli 2025 (dvs. tre miljarder euro) antas därför fortsatt vara nominellt konstant under prognosperioden.
Utöver det som nämns ovan inbegriper EU-budgetens andra inkomster från och med 2021 Förenade kungarikets bidrag till utestående åtaganden för vilka Förenade kungariket har ansvarsförbindelser, pensionsförpliktelser och andra delar av den ekonomiska uppgörelsen i enlighet med utträdesavtalet XIX . Detta återspeglas även i förslaget till finansiering i 2027 års budgetförslag.
Förenade kungarikets bidrag till utestående åtaganden per den 31 december 2020 bestäms genom att man applicerar Förenade kungarikets finansieringsandel på prognosen för utestående åtaganden för varje år under perioden 2027–2034. Det årliga bidraget tar hänsyn till de betalningsmetoder som fastställs i artikel 148 i utträdesavtalet.
Prognosen för övriga inkomster omfattar Förenade kungarikets bidrag till pensionsskulder för ledamöter och innehavare av höga EU-ämbeten i enlighet med artikel 142.5 i utträdesavtalet. Förenade kungarikets bidrag till personalens pensioner (uppskattningsvis 351 miljoner euro i budgetförslaget för 2027) förs in i EU-budgeten som externa inkomster avsatta för särskilda ändamål och ingår därför inte i den långsiktiga prognosen för övriga inkomster.
De sammanlagda egna medel som unionen samlar in under ett givet år får inte överstiga det tak för egna medel som fastställs i rådets beslut (EU, Euratom) 2020/2053 på 1,4 % av BNI för EU-27, med en ytterligare tillfällig ökning på 0,6 % av EU:s BNI för att täcka unionens alla skulder från lån på kapitalmarknaderna för finansiering av NextGenerationEU.
För perioden 2028–2034 fastställs taken för egna medel i det föreslagna nya beslutet om egna medel enligt följande:
·1,75 % för det permanenta taket.
·0,6 % för taket för att täcka unionens alla skulder från upplåningen på kapitalmarknaderna för att finansiera NextGenerationEU.
·0,25 % för krisinstrumentet om det aktiveras.
Den tillgängliga marginalen under det permanenta taket för egna medel förväntas minska, eftersom betalningarna förväntas öka 2027 jämfört med 2026, medan unionens bruttonationalinkomst förväntas öka proportionellt sett mindre under samma år. Marginalen under det permanenta taket för egna medel kommer år 2027 att uppgå till cirka 84 miljarder euro.
För perioden 2028–2034 beräknas marginalen enligt det nya permanenta taket som kommissionen föreslår uppgå till i genomsnitt 155 miljarder euro per år, medan marginalen enligt det tillfälliga taket för NextGenerationEU beräknas uppgå till i genomsnitt 116 miljarder euro. Detta återspeglar uppdateringarna i EU:s BNI för den ekonomiska vårprognosen 2026, de uppdaterade behoven av utbetalningar av utestående åtaganden från före 2028 och den minimala uppdateringen av betalningar som inte är egna medel och kopplade till Förenade kungarikets bidrag enligt utträdesavtalet.
För både det permanenta taket och taket för de tillfälliga egna medlen inom ramen för NextGenerationEU utgör marginalen det utrymme som finns kvar under dessa tak efter att hänsyn har tagits till de egna medel som behövs för att finansiera utgifterna i EU:s budget, och när det gäller de tillfälliga taken – de egna medel som krävs för att täcka räntekostnaderna och återbetalningar inom ramen för NextGenerationEU (från och med 2028). Denna marginal behövs för att täcka ytterligare utflöden i samband med eventuell realisering av ansvarsförbindelser och eventuella ytterligare betalningsbemyndiganden. Jämfört med kommissionens förslag till nästa fleråriga budgetram från juli 2025 finns det ytterligare ansvarsförbindelser till följd av Ukrainastödslånet som måste täckas genom marginalen (dvs. kapitalbeloppet på 90 miljarder euro och de därmed tillhörande finansieringskostnaderna).
9.Slutsatser
I prognosen bekräftas att det betalningstak som kommissionen föreslagit för den fleråriga budgetramen för 2028–2034 fortfarande är tillräckligt för att täcka de utgifter som för närvarande förväntas under perioden.
Jämfört med de beräkningar som låg till grund för kommissionens förslag från juli 2025 har prognosen för betalningar avseende åtaganden som ingåtts före 2028 reviderats nedåt. Detta återspeglar ett förbättrat genomförande och en högre betalningstakt under de sista åren av den nuvarande fleråriga budgetramen, vilket leder till färre utestående åtaganden vid utgången av 2027. Betalningarna för åtaganden från före 2028 är dock fortfarande beroende av hur genomförandet utvecklas under 2026 och 2027.
Samtidigt bygger prognosen för betalningar kopplade till de program som föreslås inom ramen för den fleråriga budgetramen för 2028–2034 fortfarande på kommissionens förslag från 2025. Eftersom förhandlingarna om den framtida fleråriga budgetramen pågår kan de parametrar som påverkar de framtida betalningsbehoven fortfarande komma att ändras.
De skillnader som för närvarande kan konstateras mellan den beräknade betalningsnivån och det föreslagna betalningstaket kan komma att ändras, eftersom betalningsbehoven för nästa fleråriga budgetram ännu inte kan fastställas fullt ut. Minskningen av de beräknade betalningarna för åtaganden från före 2028 återspeglar uppdaterad information om tidigare behov, medan betalningsprofilen för framtida program fortfarande är preliminär.
Den nuvarande prognosen bör därför betraktas som en intermediär bedömning som bygger på kommissionens förslag och den information som finns tillgänglig i detta skede.
Prognosen pekar också på att de utestående åtagandena kommer att hållas på en mer begränsad nivå i förhållande till storleken på EU:s ekonomi och den framtida fleråriga budgetramen. Denna positiva utveckling återspeglar både det ökade genomförande som observerats mot slutet av den nuvarande programperioden och genomförandeprofilen enligt kommissionens förslag för den fleråriga budgetramen 2028–2034.
Inkomsterna för att finansiera budgeten följer den fleråriga budgetramens utgiftscykel. Det föreslagna paketet med nya egna medel förväntas minska bördan på medlemsstaternas moms- och BNI-baserade bidrag.
Bilaga II – Resultat av prognosen
Alla värden uttrycks i miljarder euro, löpande priser, om inget annat anges. På grund av avrundning kan det hända att vissa totalsummor inte stämmer exakt.
Tabell 1.1 – Prognos för den fleråriga budgetramens kommande utflöden på lång sikt 2027–2034
|
Budgetår |
2027 |
2028 |
2029 |
2030 |
2031 |
2032 |
2033 |
2034 |
TOTALT |
|
Tak för åtaganden |
188,8 |
269,5 |
282,9 |
283,1 |
290,4 |
294,1 |
285,4 |
279,7 |
2 173,7 |
|
Tak för betalningar |
199,7 |
270,0 |
300,7 |
297,1 |
292,8 |
277,4 |
274,7 |
267,5 |
2 179,8 |
|
Åtaganden (programplanerade)* |
199,9 |
269,5 |
282,9 |
283,1 |
290,4 |
294,1 |
285,4 |
279,7 |
2 184,8 |
|
Prognos för betalningar** |
212,0 |
265,6 |
284,1 |
310,7 |
272,0 |
283,4 |
278,5 |
267,5 |
2 173,9 |
|
Varav särskilda instrument*** |
12,8 |
0,7 |
0,3 |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
13,8 |
* I enlighet med budgetförslaget för 2027 för år 2027, inbegripet anslagen från Ukrainareserven och åtaganden som härrör från artikel 5 i förordningen om den fleråriga budgetramen och artikel 15.3 i budgetförordningen.
** Beloppen för särskilda instrument 2027 täcker reserven för solidaritet och katastrofbistånd, Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter, brexitjusteringsreserven, Ukrainareserven, EURI-instrumentet och flexibilitetsmekanismen. För de följande åren ingår endast betalningarna för utestående åtaganden för flexibilitetsmekanismen och Ukrainareserven, inklusive skuldtjänstkostnaderna för Ukrainastödslånet. I följande tabeller ingår betalningar relaterade till utnyttjandet av särskilda instrument under respektive rubrik.
Tabell 1.2 – Betalningar i förhållande till åtagandena i den fleråriga budgetramen 2021–2027
|
Rubrik i den fleråriga budgetramen |
2027 |
2028 |
2029 |
2030 |
2031 |
2032 |
2033 |
Totalt |
|
1 Inre marknaden, innovation och digitalisering |
22,1 |
16,5 |
8,3 |
6,5 |
3,1 |
3,5 |
1,5 |
61,5 |
|
2 Sammanhållning, resiliens och värden |
81,8 |
69,0 |
57,9 |
53,4 |
5,1 |
0,9 |
0,4 |
268,5 |
|
2.1 Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning |
64,7 |
66,5 |
56,6 |
52,7 |
5,0 |
0,7 |
0,3 |
246,5 |
|
2.2 Resiliens och värden |
17,1 |
2,5 |
1,4 |
0,7 |
0,1 |
0,2 |
0,1 |
22,0 |
|
3 Naturresurser och miljö |
61,4 |
17,9 |
13,8 |
2,4 |
2,4 |
0,4 |
0,2 |
98,5 |
|
3.1 Marknadsrelaterade utgifter och direktstöd |
40,6 |
0,2 |
0,1 |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
40,9 |
|
3.2 Övriga program för naturresurser och miljö |
20,7 |
17,8 |
13,7 |
2,4 |
2,4 |
0,4 |
0,2 |
57,5 |
|
4 Migration och gränsförvaltning |
3,8 |
2,8 |
1,6 |
1,0 |
0,7 |
1,9 |
0,8 |
12,6 |
|
5 Säkerhet och försvar |
2,2 |
2,1 |
1,6 |
1,3 |
0,9 |
0,3 |
0,1 |
8,5 |
|
6 Grannskapet och omvärlden |
16,0 |
12,7 |
11,1 |
6,3 |
3,4 |
2,8 |
1,2 |
53,4 |
|
7 Europeisk offentlig förvaltning |
13,7 |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
13,7 |
|
O Utanför budgetramens tak |
7,6 |
0,6 |
0,3 |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
8,4 |
|
Särskilda instrument |
1,9 |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
1,9 |
|
Totalt |
210,3 |
121,7 |
94,5 |
70,9 |
15,6 |
9,8 |
4,2 |
527,0 |
Tabell 1.3 – Betalningar för slutförandet av åtaganden före 2021
|
Rubrik i den fleråriga budgetramen |
2027 |
2028 |
2029 |
2030 |
2031 |
2032 |
2033 |
Totalt |
|
1 Inre marknaden, innovation och digitalisering |
0,7 |
0,5 |
0,2 |
0,2 |
0,1 |
0,2 |
0,1 |
2,1 |
|
2 Sammanhållning, resiliens och värden |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
0,1 |
|
2.1 Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
|
2.2 Resiliens och värden |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
0,1 |
|
3 Naturresurser och miljö |
0,1 |
0,1 |
0,1 |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
0,4 |
|
3.1 Marknadsrelaterade utgifter och direktstöd |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
|
3.2 Övriga program för naturresurser och miljö |
0,1 |
0,1 |
0,1 |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
0,4 |
|
4 Migration och gränsförvaltning |
0,1 |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
0,1 |
|
5 Säkerhet och försvar |
0,0 |
0,1 |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
0,1 |
|
6 Grannskapet och omvärlden |
0,7 |
0,7 |
0,6 |
0,5 |
0,3 |
0,2 |
0,1 |
3,1 |
|
Totalt |
1,7 |
1,4 |
0,9 |
0,8 |
0,4 |
0,5 |
0,2 |
5,9 |
Tabell 1.4 – Betalningar för åtaganden 2028–2034
|
Rubrik i den fleråriga budgetramen |
2028 |
2029 |
2030 |
2031 |
2032 |
2033 |
2034 |
Totalt |
|
1. Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning, jordbruk, välstånd och säkerhet på landsbygden och till sjöss |
108,0 |
122,6 |
150,8 |
150,7 |
157,8 |
144,3 |
130,3 |
964,6 |
|
2. Konkurrenskraft, välstånd och säkerhet |
14,8 |
40,6 |
57,4 |
68,8 |
73,1 |
82,9 |
86,2 |
423,7 |
|
3. Europa i världen |
4,8 |
9,9 |
14,6 |
19,6 |
24,8 |
28,9 |
32,3 |
134,8 |
|
4. Administration |
14,9 |
15,6 |
16,3 |
16,9 |
17,5 |
18,1 |
18,7 |
117,9 |
|
Totalt |
142,6 |
188,7 |
239,0 |
256,0 |
273,2 |
274,1 |
267,5 |
1 641,0 |
Tabell 2 – Prognos för tillbakadraganden 2027–2034
|
Rubrik i den fleråriga budgetramen |
Slutförande |
Budgetram 2021–2027 |
Totalt |
|
1 Inre marknaden, innovation och digitalisering |
1,1 |
1,3 |
2,4 |
|
2 Sammanhållning, resiliens och värden |
1,7 |
1,3 |
2,9 |
|
2.1 Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning |
1,6 |
0,4 |
2,0 |
|
2.2 Resiliens och värden |
0,1 |
0,9 |
0,9 |
|
3 Naturresurser och miljö |
2,3 |
1,2 |
3,5 |
|
3.1 Marknadsrelaterade utgifter och direktstöd |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
|
3.2 Övriga program för naturresurser och miljö |
2,3 |
1,2 |
3,5 |
|
4 Migration och gränsförvaltning |
0,6 |
0,0 |
0,6 |
|
5 Säkerhet och försvar |
0,1 |
0,0 |
0,1 |
|
6 Grannskapet och omvärlden |
0,3 |
1,0 |
1,3 |
|
Totalt |
6,0 |
4,9 |
10,9 |
I prognosen för tillbakadraganden görs ingen åtskillnad mellan de olika finansieringskällorna för tillbakadragandena.
Tabell 3 – Utestående åtaganden 2027–2034
|
Källa |
Utestående åtaganden i början av 2028* |
Åtaganden 2028–2034 |
Betalningar 2028–2034 |
Utestående åtaganden slutet av 2034 |
|
Fleråriga budgetramen |
320,9 |
1984,9 |
1961,9 |
343,9 |
* I utestående åtaganden i början av 2028 ingår inte belopp som genererats från andra finansieringskällor eller inkomster och beräknade tillbakadraganden.
Tabell 4 – Prognos för EU-budgetens kommande inflöden på lång sikt inom den fleråriga budgetramen 2027 och 2028–2034
|
INFLÖDEN |
2027* |
2028 |
2029 |
2030 |
2031 |
2032 |
2033 |
2034 |
Totalt |
|
|
Tak för egna medel uttryckt i procent av EU:s BNI** |
2,00 % |
2,35 % |
2,35 % |
2,35 % |
2,35 % |
2,35 % |
2,35 % |
2,35 % |
n/a |
|
|
varav tillfälliga ökningar för återhämtningsinstrumentet |
0,60 % |
0,60 % |
0,60 % |
0,60 % |
0,60 % |
0,60 % |
0,60 % |
0,60 % |
n/a |
|
|
Tak för egna medel i miljarder euro |
A |
403,8 |
493,0 |
511,4 |
530,1 |
548,0 |
566,1 |
584,2 |
602,3 |
n/a |
|
varav tillfälliga ökningar för återhämtningsinstrumentet |
A’ |
121,2 |
125,9 |
130,6 |
135,3 |
139,9 |
144,5 |
149,1 |
153,8 |
n/a |
|
Egna medel totalt |
B |
208,9 |
262,2 |
281,0 |
307,6 |
269,0 |
280,5 |
275,6 |
264,6 |
2149,4 |
|
varav egna medel för finansiering av återhämtningsinstrumentets skulder |
B’ |
9,9 |
24,0 |
24,0 |
24,0 |
24,0 |
24,0 |
24,0 |
24,0 |
|
|
varav: Nettobelopp för traditionella egna medel*** |
25,0 |
34,5 |
35,7 |
36,8 |
38,0 |
39,2 |
40,4 |
41,6 |
291,3 |
|
|
Momsbaserade egna medel |
26,0 |
26,6 |
27,5 |
28,3 |
29,2 |
30,1 |
31,0 |
31,9 |
230,4 |
|
|
Plastbaserade egna medel |
6,5 |
9,3 |
9,5 |
9,7 |
9,9 |
10,1 |
10,3 |
10,5 |
75,6 |
|
|
Egna medel baserade på EU:s utsläppshandelssystem (ETS1) |
8,8 |
11,7 |
11,3 |
13,0 |
11,7 |
10,3 |
8,8 |
75,6 |
||
|
Egna medel baserade på icke-insamlat elavfall |
16,2 |
16,5 |
16,7 |
16,9 |
17,1 |
17,3 |
17,4 |
118,0 |
||
|
Egna medel baserade på punktskatter på tobak |
13,0 |
12,7 |
12,4 |
12,8 |
12,5 |
12,2 |
12,7 |
88,3 |
||
|
Egna medel baserade på mekanismen för koldioxidjustering vid gränsen (CBAM) |
0,9 |
1,0 |
1,3 |
1,5 |
1,9 |
2,0 |
2,2 |
10,8 |
||
|
Corporate Resource for Europe |
7,4 |
7,5 |
7,5 |
7,6 |
7,7 |
7,8 |
7,9 |
53,3 |
||
|
BNI-baserade egna medel |
151,4 |
145,5 |
159,1 |
183,7 |
140,1 |
150,3 |
144,4 |
131,6 |
1 205,9 |
|
|
Övriga inkomster (inkl. avgifter, Förenade kungarikets preliminära bidrag och avgift för EU-systemet för reseuppgifter och resetillstånd (Etias)) |
C |
3,1 |
3,4 |
3,2 |
3,1 |
3,0 |
2,9 |
2,9 |
2,9 |
24,4 |
|
SAMLADE INKOMSTER |
D=B+C |
212,0 |
265,6 |
284,1 |
310,7 |
272,0 |
283,4 |
278,5 |
267,5 |
2 173,9 |
|
Tillgänglig marginal under
|
A–B |
194,9 |
230,7 |
230,4 |
222,5 |
279,0 |
285,6 |
308,5 |
337,8 |
n/a |
|
varav marginal under de tillfälliga ökningarna för återhämtningsinstrumentet |
A'–B’ |
111,2 |
101,9 |
106,6 |
111,3 |
115,9 |
120,5 |
125,1 |
129,8 |
n/a |
* Motsvarar siffrorna i budgetförslaget för 2027, baserat på beslutet om egna medel från 2020.
** Taket för egna medel – beräknat på grundval av den ekonomiska vårprognosen 2026 över BNI för EU-27
*** Traditionella egna medel uppskattas på grundval av 10 % innehållna medel i syfte att täcka uppbördskostnader för 2028–2034.
Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2024/2509 av den 23 september 2024 om finansiella regler för unionens allmänna budget (omarbetning), EUT L 2024/2559, 26.9.2024.
COM(2021) 343, 30.6.2021. Detta är den första upplagan av denna rapport för den fleråriga budgetramen perioden 2021–2027.
Rådets förordning (EU, Euratom) 2024/765 av den 29 februari 2024 om ändring av förordning (EU, Euratom) 2020/2093 om den fleråriga budgetramen 2021–2027 (EUT L 2024/765, 29.2.2024).
Förslag till rådets förordning om den fleråriga budgetramen 2028–2034, COM(2025) 571 final, 16.7.2025.
Förslag till rådets beslut om systemet för Europeiska unionens egna medel och om upphävande av beslut (EU, Euratom) 2020/2053, COM(2025) 574 final 16.7.2025.
EUT C 66 I, 19.2.2019, s. 1.
Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet om teknisk justering av budgetramen för 2027 i enlighet med artikel 4 i rådets förordning (EU, Euratom) 2020/2093 om den fleråriga budgetramen för 2021–2027. COM(2026) 299.
Europeiska kommissionens budgetberäkning för budgetåret 2027. SEC(2026) 250.
Rådets förordning (EU, Euratom) 2024/765 av den 29 februari 2024 om ändring av förordning (EU, Euratom) 2020/2093 om den fleråriga budgetramen 2021–2027 (EUT L 2024/765, 29.2.2024).
I artikel 5 i förordningen om den fleråriga budgetramen föreskrivs ytterligare anslag för åtagande- och betalningsbemyndiganden för en i förväg fastställd förteckning över program, med ett belopp som motsvarar vissa typer av böter.
I artikel 15.3 i budgetförordningen föreskrivs att åtagandebemyndiganden motsvarande beloppen för de tillbakadraganden som gjorts för forskningsprojekt får göras disponibla på nytt.
Om inget annat anges uttrycks alla belopp i rapporten i löpande priser.
Rapport från kommissionen till Europaparlamentet och rådet, Prognos för EU-budgetens kommande in- och utflöden på lång sikt (2025–2029), COM(2025) 573 final 16.7.2025.
Förslag till ändringsbudget nr 2 till den allmänna budgeten 2026 – Uppdatering av inkomster (egna medel) och justeringar av utgifter, COM(2026) 460 final 9.6.2026.
Medlemsstaterna beslutade att överföra medel mellan direktstöd och landsbygdsutveckling. Resultatet beskrevs i kommissionens delegerade förordning (EU) 2026/1 av den 1 december 2025 om ändring av förordning (EU) 2021/2115.
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2026/467 av den 24 februari 2026 om genomförande av fördjupat samarbete om inrättande av Ukrainastödslånet 2026 och 2027.
Detta belopp omfattar inte tillbakadraganden och betalningar från andra finansieringskällor, såsom inkomster avsatta för särskilda ändamål.
Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG.
Alla delar av Förenade kungarikets bidrag fastställs i artikel 148 i utträdesavtalet. Prognosen inbegriper endast delar som är kvantifierbara i detta skede, nämligen Förenade kungarikets preliminära bidrag till finansieringen av betalningar som härrör från utestående åtaganden före 2021 för vilka Förenade kungariket är betalningsskyldigt enligt artikel 140 och de skulder för pensionsrättigheter som anges i artikel 142.5 i utträdesavtalet samt de belopp som unionen är skyldig Förenade kungariket enligt artikel 145 (Europeiska kol- och stålgemenskapen) och artikel 146 (Unionens investeringar i EIF).