European flag

Europeiska unionens
officiella tidning

SV

L-serien


2026/2545

20.11.2026

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT (EU) 2026/2545

av den 13 november 2026

om ändring av genomförandebeslut 2012/119/EU vad gäller de praktiska arrangemangen för det informationsutbyte som avses i artikel 13.3 c och d i Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU, insamling av uppgifter och utarbetande eller revidering av BAT-referensdokument och om deras kvalitetssäkring

[delgivet med nr C(2026) 7990]

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU om industriutsläpp och utsläpp från djuruppfödning (samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar) (1), särskilt artikel 13, och

av följande skäl:

(1)

I kommissionens genomförandebeslut 2012/119/EU (2) fastställs regler gällande riktlinjer för insamling av uppgifter och om utarbetande av referensdokument för bästa tillgängliga teknik (BREF-dokument) och om deras kvalitetssäkring enligt artikel 13.3 c och d i direktiv 2010/75/EU.

(2)

Genom Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/1785 (3) infördes väsentliga ändringar av direktiv 2010/75/EU. I dessa ändringar föreskrivs särskilt om nya miljömål, förstärkta roller för kommissionen – framför allt genom inrättandet av innovationscentrumet för industriell omställning och industriutsläpp (INCITE) – samt för Europeiska kemikaliemyndigheten (Echa), hur länge informationsutbytet får pågå och hur ofta BREF-dokumenten ska revideras, skärpta regler för hantering av konfidentiell affärsinformation och kommersiellt känslig information samt nya krav för de tillstånd som medlemsstaterna beviljar verksamhetsutövare vid industriella anläggningar.

(3)

Enligt artikel 14.3 i direktiv 2010/75/EU måste slutsatser om bästa tillgängliga teknik (BAT-slutsatser) i BREF-dokument användas som referens vid fastställande av tillståndsvillkor. För att säkerställa samstämmighet med ändringarna av direktiv (EU) 2024/1785, och i enlighet med artikel 13.1a i direktiv 2010/75/EU, måste därför bestämmelserna i genomförandebeslut 2012/119/EU uppdateras senast den 1 juli 2026.

(4)

I enlighet med artikel 13.3 c i direktiv 2010/75/EU inhämtade kommissionen forumets yttrande om detta beslut den 2 mars 2026.

(5)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats genom artikel 75 i direktivet.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Bilagan till genomförandebeslut 2012/119/EU ska ersättas med bilagan till det här beslutet.

Artikel 2

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 13 november 2026.

På kommissionens vägnar

Jessika ROSWALL

Ledamot av kommissionen


(1)   EUT L 334, 17.12.2010, s. 17, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2010/75/oj.

(2)  Kommissionens genomförandebeslut av den 10 februari 2012 om regler för de riktlinjer om insamlingen av uppgifter och om utarbetande av BAT-referensdokument och om deras kvalitetssäkring som avses i Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU om industriutsläpp (EUT L 63, 2.3.2012, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/dec_impl/2012/119/oj).

(3)  Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/1785 av den 24 april 2024 om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU om industriutsläpp (samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar) och rådets direktiv 1999/31/EG om deponering av avfall (EUT L, 2024/1785, 15.7.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2024/1785/oj).


BILAGA

Vägledning om de praktiska arrangemangen för det informationsutbyte som avses i artikel 13.3 c och d i direktiv 2010/75/EU, insamling av uppgifter och utarbetande eller revidering av BREF-dokument och kvalitetssäkring av dessa

1

KAPITEL 1: FÖRFARANDE FÖR UTARBETANDE OCH REVIDERING AV ETT REFERENSDOKUMENT FÖR BÄSTA TILLGÄNGLIGA TEKNIK (BREF-DOKUMENT) 7

1.1

Kontext 7

1.1.1

Rättslig bakgrund 7

1.1.2

BREF-dokumentets syfte 9

1.1.3

”Horisontella” och ”vertikala” BREF-dokument 9

1.2

Förfarande för utarbetande och revidering av BREF-dokument 9

1.2.1

Allmänt förfarande för utarbetande av ett nytt BREF-dokument 9

1.2.2

Allmänt förfarande för revidering av ett BREF-dokument 10

1.2.3

Partiell revidering av ett BREF-dokument 10

1.2.4

Syftet med en BAT-revidering 11

1.2.5

Typiskt arbetsflöde för utarbetande och revidering av BREF-dokument 11

1.3

Forum som inrättats enligt artikel 13 i det reviderade industriutsläppsdirektivet 13

1.4

Kommitté som inrättats enligt artikel 75.1 i det reviderade industriutsläppsdirektivet 14

2

KAPITEL 2: BREF-DOKUMENTETS INNEHÅLL OCHTILLÄMPNINGSOMRÅDE 14

2.1

Inledning 14

2.2

BREF-dokumentets struktur 14

2.3

BREF-dokumentets innehåll 15

2.3.1

Allmän information om BREF-dokumentets innehåll 15

2.3.2

Förord 15

2.3.3

Tillämpningsområde 15

2.3.4

Allmän information om den berörda sektorn 16

2.3.5

Tillämpade processer och tekniker 16

2.3.6

Nuvarande utsläpps- och förbrukningsnivåer 17

2.3.7

Tekniker att beakta vid fastställande av bästa tillgängliga teknik och ny teknik 17

2.3.7.1

Allmän information om tekniker att beakta vid fastställande av bästa tillgängliga teknik och ny teknik 17

2.3.7.2

Information om varje teknik 19

2.3.7.2.1

Beskrivning 19

2.3.7.2.2

Teknisk beskrivning 19

2.3.7.2.3

Uppnådda miljövinster (eller förväntade miljövinster när det gäller ny teknik) 19

2.3.7.2.4

Miljöprestanda och driftsdata 19

2.3.7.2.5

Tvärmediaeffekter 20

2.3.7.2.6

Tekniska överväganden som är relevanta för tillämplighet 21

2.3.7.2.7

Lönsamhet 21

2.3.7.2.8

Drivkraft för genomförande 22

2.3.7.2.9

Exempel på anläggningar eller processer 22

2.3.7.2.10

Referenslitteratur 22

2.3.7.2.11

Teknisk mognadsgrad för ny teknik 22

2.3.8

BAT-slutsatser 23

2.3.9

Slutkommentarer och rekommendationer för framtida arbete 23

2.3.10

Referenser 23

2.3.11

Ordlista över termer och förkortningar 23

2.3.12

Bilagor 24

3

KAPITEL 3: BAT-SLUTSATSER 24

3.1

Inledning 24

3.2

Delar i en individuell bästa tillgänglig teknik eller ny teknik 25

3.2.1

Allmänt 25

3.2.2

Beskrivning av tekniker 25

3.2.3

Information för att bedöma teknikernas tillämplighet 25

3.3

Individuella bästa tillgängliga teknik med motsvarande utsläppsnivåer, miljöprestandanivåer eller riktmärken 25

3.3.1

Allmänt 25

3.3.2

Individuella bästa tillgängliga tekniker med motsvarande utsläppsnivåer 26

3.3.3

Individuella bästa tillgängliga tekniker med motsvarande miljöprestandanivåer eller med riktmärken 27

3.4

Miljöledningssystem 27

3.5

Framväxande teknik 28

3.5.1

Utsläppsnivåer som motsvarar framväxande teknik eller miljöprestandanivåer som motsvarar ny teknik 28

3.6

Djupgående industriell omställning 28

4

KAPITEL 4: INFORMATIONSUTBYTE 28

4.1

Inledning 28

4.2

De tekniska arbetsgruppernas roll 28

4.2.1

Inrättande av tekniska arbetsgrupper 28

4.2.2

Den tekniska arbetsgruppens ansvar och uppgifter 29

4.2.3

Undergrupper till den tekniska arbetsgruppen 30

4.2.4

Europeiska kemikaliemyndighetens roll 30

4.2.5

Europeiska miljöbyråns roll 30

4.2.6

Platsbesök 30

4.2.7

Involvering av teknikleverantörer (t.ex. utrustningsleverantörer) i informationsutbytet 31

4.3

EU-BRITE:s roll 31

4.4

Rollen för innovationscentrumet för industriell omställning och industriutsläpp 32

4.5

Förberedande aktiviteter för informationsutbytet 32

4.5.1

Tidig förberedelsefas 32

4.5.2

Förberedelsefas 33

4.6

Milstolpar inom informationsutbytet 34

4.6.1

Den tekniska arbetsgruppens möten 34

4.6.1.1

Allmänt 34

4.6.1.2

Startmöte 34

4.6.1.2.1

Identifiering av viktiga miljöaspekter (KEI) 34

4.6.1.3

Den tekniska arbetsgruppens interimsmöten 36

4.6.1.4

Slutmöte 36

4.6.1.4.1

Allmänt 36

4.6.1.4.2

Avvikande uppfattningar 36

4.6.2

Utveckling av frågeformuläret för datainsamling 37

4.6.3

Insamling och analys av data och information 37

4.6.3.1

Insamling av data och information 37

4.6.3.2

Analys av data och information 38

4.6.3.3

Workshoppar för databedömning 38

4.6.3.4

Identifiering av bästa tillgängliga teknik och framtagande av BAT-AEL/BAT-AEPL 38

4.6.4

Utkast till BREF-dokument och synpunkter från den tekniska arbetsgruppen 39

4.7

Verktyg för informationsutbytet 40

4.7.1

BAT-informationssystemet (BATIS) 40

4.8

Säkerhet för personuppgifter 40

5

KAPITEL 5: INSAMLING OCH INLÄMNING AV DATA OCH INFORMATION 41

5.1

Inledning 41

5.2

Allmänna principer för insamling och inlämning av data och information för utarbetande och revidering av BREF-dokument 41

5.2.1

Typ av data/information 41

5.2.2

Dataformat 42

5.2.3

Datakvalitet 42

5.3

Konfidentialitetsaspekter 42

5.4

Miljöprestanda och driftsdata som behövs för kapitlen ”Teknik att beakta vid fastställande av bästa tillgängliga teknik och ny teknik” och ”BAT- slutsatser” i BREF-dokumentet 43

5.4.1

Allmän information om miljöprestanda och driftsdata 43

5.4.2

Resurseffektivitet 43

5.4.2.1

Allmän information om resurseffektivitet 43

5.4.2.2

Förbrukning av råmaterial och hjälpmaterial 43

5.4.2.3

Vattenförbrukning 44

5.4.2.4

Energiförbrukning 44

5.4.3

Utsläpp till vatten 45

5.4.4

Utsläpp till luft 45

5.4.5

Utsläpp till mark och grundvatten 46

5.4.6

Restprodukter 46

5.4.7

Övrig information 46

5.4.8

Referensinformation som måste åtfölja utsläppsdata 47

5.4.8.1

Allmänt 47

5.4.8.2

Övervakning 47

5.4.8.3

Medeltal, intervall och distribution av utsläppsvärden 47

5.5

Särskilda problem som lyder under varje teknisk arbetsgrupps ansvarsområde 48

6

KAPITEL 6: KVALITETSSÄKRING VID UTARBETANDE OCH REVIDERING AV BREF-DOKUMENNTEN 49

1   KAPITEL 1: FÖRFARANDE FÖR UTARBETANDE OCH REVIDERING AV ETT REFERENSDOKUMENT FÖR BÄSTA TILLGÄNGLIGA TEKNIK (BREF-DOKUMENT)

1.1   Kontext

1.1.1    Rättslig bakgrund

Genom Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/1785 (1) ändrades 2024 Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU (2) (det reviderade industriutsläppsdirektivet ), vari det fastställs bestämmelser om samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar som härrör från industriella verksamheter. Det innehåller också bestämmelser som syftar till att förebygga eller, när det visar sig vara omöjligt, kontinuerligt minska utsläppen till luft, vatten och mark, förebygga uppkomst av avfall, öka resurseffektiviteten samt främja den cirkulära ekonomin och utfasningen av fossila bränslen, så att en hög skyddsnivå kan uppnås för människors hälsa och för miljön som helhet (se artikel 1 i det reviderade industriutsläppsdirektivet).

Enligt artikel 13.1 i det reviderade industriutsläpsdirektivet ska kommissionen anordna ett informationsutbyte mellan sig och medlemsstaterna, de berörda industrierna och icke-statliga organisationer som främjar skydd av människors hälsa eller miljön och Europeiska kemikaliemyndigheten i syfte att utarbeta, revidera och vid behov uppdatera BREF-dokument (BREF-dokument). Kommissionen bör även säkerställa att Europeiska miljöbyrån deltar i informationsutbytet när informationsutbytet skulle gynnas av byråns sakkunskap (3).

Enligt artikel 13.1 ska informationsutbytet även syfta till att vart åttonde år genomföra en översyn av BREF-dokument och prioritera de dokument som har störst potential att förbättra skyddet av människors hälsa eller miljön. Informationsutbytet får inte pågå längre än fyra år för varje enskilt BREF-dokument.

Informationsutbytet omfattar stegen mellan startmötet och slutmötet i den tekniska arbetsgruppen. Den förberedande verksamheten för informationsutbytet (se avsnitt 4.5) förväntas förkorta denna period till mindre än fyra år.

Enligt artikel 13.2 i det reviderade industriutsläppsdirektivet ska informationsutbytet särskilt omfatta följande:

a)

Anläggningars och teknikers prestanda i fråga om utsläpp, uttryckt som genomsnitt på kort och lång sikt, när så är lämpligt, och de därmed sammanhängande referensvillkoren, förbrukning och typ av råmaterial, vattenförbrukning, energiförbrukning och uppkomst av avfall.

b)

Använd teknik, kontroll som hänger samman med denna, tvärmediaeffekter, ekonomisk och teknisk bärkraft samt utveckling av tekniken.

c)

Bästa tillgängliga teknik och ny teknik (framväxande teknik) som fastställts efter beaktande av de frågor som nämns i leden a och b.

Ett BREF-dokument som är resultatet av detta informationsutbyte definieras i artikel 3.11 i det reviderade industriutsläppsdirektivet. Det är ett dokument som upprättats för angivna verksamheter och som framför allt beskriver tillämpade processer och tekniker, aktuella utsläpps- och förbrukningsnivåer, teknik som beaktats för fastställandet av bästa tillgängliga teknik samt BAT-slutsatser och eventuell framväxande teknik, med särskilt beaktande av de kriterier som anges i bilaga III till det reviderade industriutsläppsdirektivet (4). Därför är BREF-dokumentet per definition ett beskrivande dokument och det föreskriver inte användning av någon teknik eller specifik teknologi och ger inte heller någon tolkning av det reviderade industriutsläppsdirektivet.

Bästa tillgängliga teknik (BAT) definieras i artikel 3.10 i det reviderade industriutsläppsdirektivet som det mest effektiva och mest avancerade stadium vad gäller utvecklingen av verksamheten och tillverkningsmetoderna som anger en given tekniks praktiska lämplighet för att utgöra grunden för gränsvärden för utsläpp och andra tillståndsvillkor och som har till syfte att hindra och, när detta inte är möjligt, minska utsläpp och påverkan på miljön som en helhet.

a.

Teknik omfattar både den teknik som används och det sätt på vilket anläggningen utformas, uppförs, underhålls, drivs och avvecklas.

b.

Tillgänglig teknik avser teknik som har utvecklats i sådan utsträckning att den kan tillämpas inom den berörda industribranschen på ett ekonomiskt och tekniskt genomförbart sätt, med beaktande av kostnader och nytta, oavsett om denna teknik tillämpas eller produceras i unionen, förutsatt att den berörda verksamhetsutövaren på rimliga villkor kan få tillgång till den.

c.

Bästa avser den teknik som är mest effektiv för att uppnå en hög allmän skyddsnivå för miljön som helhet, inklusive skydd för människors hälsa och klimatet.

I artikel 3.12 i det reviderade industriutsläppsdirektivet definieras även BAT-slutsatser som de delar av ett BREF-dokument där slutsatserna om bästa tillgängliga teknik och framväxande teknik fastställs, en beskrivning av dessa, information för att bedöma dess tillämplighet, utsläppsnivåer som motsvarar denna teknik, miljöprestandanivåer som motsvarar denna teknik, innehållet i ett miljöledningssystem inklusive riktmärken, kontroll som motsvarar denna, förbrukningsnivåer som motsvarar denna och vid behov relevanta åtgärder för avhjälpande av föroreningsskada på platsen. BAT-slutsatserna ska antas genom det förfarande som avses i artikel 75.2 i det reviderade industriutsläppsdirektivet. De ska ligga till grund för fastställandet av tillståndsvillkoren för de anläggningar som omfattas av kapitel II i direktivet om industriutsläpp (artikel 14.3 i det reviderade industriutsläppsdirektivet). I BAT-slutsatser bör det också identifieras ny teknik och bästa tillgängliga teknik som industriella verksamhetsutövare kan tillämpa för att ställa om anläggningar så att de är förenliga med unionsmålet om en hållbar, ren, cirkulär och klimatneutral ekonomi.

Utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik definieras i artikel 3.13 i det reviderade industriutsläppsdirektivet som utsläppsnivåer som erhålls under normala driftsförhållanden med användning av en bästa tillgängliga teknik eller en kombination av bästa tillgängliga tekniker, enligt beskrivningen i BAT-slutsatserna, uttryckta som ett genomsnitt under en bestämd tidsperiod, under specificerade referensförhållanden.

Miljöprestandanivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik definieras i artikel 3.13a i det reviderade industriutsläppsdirektivet som det intervall av miljöprestandanivåer som erhålls under normala driftsförhållanden med användning av en BAT eller en kombination av flera BAT, enligt beskrivningen i BAT-slutsatser.

Miljöprestanda definieras i artikel 3.13aa i det reviderade industriutsläppsdirektivet som prestanda med avseende på förbrukningsnivåer, resurseffektivitet när det gäller material, vatten och energiresurser, återanvändning av material och vatten samt uppkomst av avfall.

Ny teknik (framväxande teknik) definieras i artikel 3.14 i det reviderade industriutsläppsdirektivet som ny teknik för en industriell verksamhet som, om den utvecklas kommersiellt, kan medföra antingen en högre generell skyddsnivå för människors hälsa och miljön eller åtminstone samma skyddsnivå för människors hälsa och miljön och större kostnadsbesparing än befintlig bästa tillgängliga teknik.

Utsläppsnivåer som motsvarar ny teknik definieras i artikel 3.48 i det reviderade industriutsläppsdirektivet som det intervall av utsläppsnivåer som erhålls under normala driftsförhållanden med användning av en ny teknik eller en kombination av nya tekniker, enligt beskrivningen i BAT-slutsatser, uttryckta som ett genomsnitt under en bestämd tidsperiod, under specificerade referensförhållanden.

Miljöprestandanivåer som motsvarar ny teknik definieras i artikel 3.49 i det reviderade industriutsläppsdirektivet som det intervall av miljöprestandanivåer som erhålls under normala driftsförhållanden med en ny teknik eller en kombination av olika typer av ny teknik, enligt beskrivningen i BAT-slutsatser.

Riktmärken definieras i artikel 3.13b i det reviderade direktivet om industriutsläpp som det indikativa intervall av miljöprestandanivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik och som ska användas som referens i miljöledningssystemet.

1.1.2    BREF-dokumentets syfte

Syftet med ett BREF-dokument är att fastställa bästa tillgängliga teknik och ny teknik och att begränsa obalanser inom unionen i fråga om industriella verksamheters utsläppsnivåer. BREF-dokument bör tillhandahålla information till behöriga myndigheter i medlemsstaterna, industriella verksamhetsutövare, kommissionen och den breda allmänheten om vad bästa tillgängliga teknik och ny teknik betyder för de verksamheter som omfattas av bilaga I till det reviderade industriutsläppsdirektivet . Förfarandet för att fastställa bästa tillgängliga teknik och ny teknik bör vara transparent och objektivt och vara baserat på välgrundad teknisk och ekonomisk information. Ett BREF-dokument är en drivkraft för ett förbättrat skydd av miljön och människors hälsa i hela unionen.

För att tjäna dess huvudsyfte och säkerställa dess användarvänlighet bör innehållet i BREF-dokumentet begränsas till relevant information för att göra det möjligt att fastställa BAT-slutsatserna i enlighet med kapitel 3 (5). Ett BREF-dokument är inte avsett att vara en handbok om tekniken för att förebygga och begränsa föroreningar. Det finns omfattande litteratur i ämnet som det kan hänvisas till i BREF-dokumentet vid behov. Det är dock viktigt att BREF-dokumentet innehåller information om de viktigaste tekniker som beaktades av den tekniska arbetsgruppen (se avsnitt 4.2 (6)) för fastställande av bästa tillgängliga teknik och ny teknik, och på grunderna för BAT-slutsatserna, tillsammans med viktiga obesvarade frågor eller kunskapsluckor som behöver undersökas vid den efterföljande översynen av BREF-dokumentet.

1.1.3    ”Horisontella” och ”vertikala” BREF-dokument

BREF-dokument är i allmänhet begränsade till frågor som rör viss industriell verksamhet (”vertikala” BREF-dokument). I vissa fall kan BREF-dokument även behandla sektorsövergripande frågor som är gemensamma för alla eller många typer av verksamheter i industriutsläppsdirektivet (”horisontella” BREF-dokument).

Horisontella och vertikala BREF-dokument bör utformas så att de kompletterar varandra i syfte att fastställa tillståndsvillkor för anläggningar som omfattas av det reviderade industriutsläppsdirektivet.

Vertikala BREF-dokument ska innehålla sektorsspecifik information. Följaktligen ska de BAT-slutsatser som nämns i artikel 21.3 i det reviderade industriutsläppsdirektivet, dvs. BAT-slutsatser som rör en anläggnings huvudsakliga verksamhet, endast ingå i vertikala BREF-dokument.

Horisontella BREF-dokument ska innehålla information av allmän natur som kan användas tvärsöver många verksamheter som omfattas av det reviderade industriutsläppsdirektivet. Informationen bör ingå i horisontella BREF-dokument där denna kompletterar den information som ingår i vertikala BREF-dokument om aspekter som gäller för flera olika industrisektorer.

Detta bör inte resultera i att vertikala och horisontella BREF-dokument uppvisar motstridiga slutsatser. För att göra det enklare att använda både vertikala och horisontella BREF-dokument så att de kompletterar varandra, är det nödvändigt att göra lämpliga korshänvisningar i ett BREF-dokument till andra relevanta vertikala och horisontella BREF-dokument.

1.2   Förfarande för utarbetande och revidering av BREF-dokument

Kommissionen organiserar och samordnar informationsutbytet och de förberedande aktiviteterna (tidig förberedelsefas). De berörda parter som deltar i det informationsutbyte som avses i artikel 13.1 i det reviderade industriutsläppsdirektivet om industriutsläpp (medlemsstater, berörda industrier, icke-statliga miljöorganisationer som främjar skydd av människors hälsa eller miljön, Europeiska kemikaliemyndigheten och kommissionen) övervakar förfarandet genom det forum som inrättats i enlighet med artikel 13.3 i det reviderade industriutsläppsdirektivet. De bidrar till utarbetandet och revideringen av BREF-dokument genom att delta i de tekniska arbetsgrupperna. Mer information om de berörda parternas roll och hur forumet och de tekniska arbetsgrupperna fungerar finns i avsnitt 1.3 respektive 4.2.

Beslutet att utarbeta ett BREF-dokument eller börja revidera ett sådant dokument tas av kommissionen och beaktar forumets yttrande om arbetsprogrammet för informationsutbyte, i enlighet med artikel 13.3 b i det reviderade industriutsläppsdirektivet.

1.2.1    Allmänt förfarande för utarbetande av ett nytt BREF-dokument

Eftersom nya verksamheter ingår i bilaga I till det reviderade industriutsläppsdirektivet måste nya BREF-dokument utarbetas. Dessutom kan nya BREF-dokument också utarbetas för verksamheter som inte redan omfattas av befintliga BREF-dokument eller efter en omorganisation av befintliga BREF-dokument (t.ex. sammanslagning av befintliga BREF-dokument till ett nytt BREF-dokument).

Arbetsflödet för att utarbeta ett nytt BREF-dokument uppvisar många likheter med arbetsflödet för revideringen av ett BREF-dokument och beskrivs i avsnitt 1.2.5. För ett nytt BREF-dokument bör dock särskild uppmärksamhet ägnas åt de förberedande aktiviteterna som beskrivs i avsnitt 4.5: En betydande mängd information kan behöva samlas in under förberedelsefasen, vilket kan ta något längre tid än för en revidering av BREF-dokumentet.

1.2.2    Allmänt förfarande för revidering av ett BREF-dokument

Revideringen av BREF-dokument är en pågående process till följd av den dynamiska naturen hos bästa tillgängliga teknik. Vetenskap och teknik utvecklas kontinuerligt, nya tekniker kan uppstå, nya eller framväxande processer introduceras framgångsrikt i branschen, nya miljöfrågor kan uppstå och ny kunskap om utsläppta ämnen och deras farliga egenskaper kan bli tillgängliga. För att avspegla sådana förändringar och deras följder för bästa tillgängliga teknik, måste BREF-dokument regelbundet ses över och, vid behov, uppdateras i enlighet därmed. Detta behandlas uttryckligen i artikel 13.1 i det reviderade industriutsläppsdirektivet, där det anges att informationsutbytet ska syfta till att vart åttonde år genomföra en översyn av BREF-dokument.

Beslutet att revidera ett BREF-dokument bör ta hänsyn till följande:

(i)

Information i avsnittet ”Slutkommentarer och rekommendationer för framtida arbete” i BREF-dokumentet (se avsnitt 2.2).

(ii)

Information från INCITE (se avsnitt 4.4) tillsammans med andra faktorer såsom

—

en indikation om att ny teknik kan finnas tillgänglig,

—

behovet av att utvidga BREF-dokumentets tillämpningsområde,

—

behovet av att inkludera produkter/ämnen eller processer som ännu inte omfattas, eller

—

behovet av att undersöka särskilda aspekter mer ingående.

1.2.3    Partiell revidering av ett BREF-dokument

När ett befintligt BREF-dokument revideras som en del av den planerade översynscykeln kan det vara möjligt att endast revidera en del av BREF-dokumentet, med fokus till exempel på en specifik industriprocess eller delsektor, på en specifik miljöaspekt eller på en ny process som har uppstått sedan BAT-slutsatserna antogs.

Även om detta tillvägagångssätt möjliggör en snabbare revidering kan detta göras endast om villkoren nedan är uppfyllda.

—

Vissa delar av BREF-dokumenten kan förbli oförändrade, t.ex. om en delsektor eller produktionsprocess i princip inte ändrats eller om det inte har skett någon betydande förbättring av de prestanda som observerats på fältet för en viss förorenings reningsteknik.

—

Det integrerade tillvägagångssättet i direktivet om industriutsläpp skyddas. Om den partiella revideringen till exempel är inriktad på en specifik miljöaspekt (t.ex. en specifik förorening) bör den inte begränsas till bästa tillgängliga teknik eller tillhörande utsläpps- eller prestandanivåer i samband med den frågan. Revideringen bör även omfatta eventuella tvärmediaeffekter (t.ex. potentiella effekter av de reningstekniker som används för att minska denna förorening på vatten- eller energiförbrukning, uppkomst av avfall eller potentiella utsläpp av andra föroreningar) och andra miljöaspekter som uppstår till följd av minskningen eller förebyggandet av denna specifika miljöaspekt.

—

Den övergripande överensstämmelsen hos BAT-slutsatserna bibehålls. Om t.ex. den bästa tillgängliga tekniken utvecklas för en ny process i en uppsättning befintliga BAT-slutsatser, måste slutsatserna avseende denna nya bästa tillgängliga teknik förbli förenliga med slutsatserna om den bästa tillgängliga tekniken som inte ingår i revideringen (t.ex. om den nya bästa tillgängliga tekniken är en generisk bästa tillgänglig teknik måste det kontrolleras att den är tillämplig på alla processer i den berörda industrisektorn och inte bara på denna nya process).

Att genomföra en partiell revidering av ett BREF-dokument som offentliggjorts före 2026 är inte avsett eftersom den tekniska arbetsgruppen skulle behöva säkerställa att även den del som inte behandlas i den partiella översynen (genom en specifik uppgiftsinsamling) överensstämmer med målen och kraven i det reviderade industriutsläppsdirektivet, särskilt kapitlet om BAT-slutsatser.

Slutsatserna om vilka delar av BREF-dokumentet som förblir oförändrade och vilka delar som behöver revideras nås vid den tekniska arbetsgruppens startmöte (se avsnitt 4.6.1.2).

1.2.4    Syftet med en BAT-revidering

Syftet med en revidering av BREF-dokumentet är att bedöma i vilken utsträckning de tidigare antagna BAT-slutsatserna fortfarande är ändamålsenliga och vid behov uppdatera dessa slutsatser och identifiera utvecklingen av bästa tillgängliga teknik och ny teknik. Detta går huvudsakligen att uppnå genom att undersöka de delar av BREF-dokumentet som fastställer slutsatserna om bästa tillgängliga teknik, genom att bedöma hur effektivt genomförandet av dem har varit och genom att revidera eller uppdatera dessa slutsatser om det finns tillgång till ny information som gör det möjligt.

Revideringen av BREF-dokument förväntas därför inte inbegripa en komplett omskrivning eller ändring av hela BREF-dokumentet. Det noteras dock att i vissa fall kan de första revideringarna av BREF-dokument medföra avsevärt fler ändringar än de påföljande revideringarna.

Givetvis är den mest relevanta nya information som behöver identifieras, samlas in och bifogas inom ramen för utbyte av information i samband med revidering av ett BREF-dokument, den information som kan leda till reviderade eller uppdaterade BAT-slutsatser. Därför är det avgörande att data och information samlas in utifrån den vägledning som fastställs i kapitel 5.

Dessutom bör revideringen av ett BREF-dokument omfatta

1.

 

förbättring, uppdatering och komplettering av befintlig information och befintliga BAT-slutsatser på grundval av nyare data och information,

2.

 

borttagning av föråldrad och inaktuell data,

3.

 

korrigering av fel och borttagning av oförenligheter med andra BREF-dokument.

Revideringen av ett BREF-dokument bör huvudsakligen fokusera på kapitlen ”Tekniker att beakta vid fastställande av bästa tillgängliga teknik och ny teknik”, ”BAT-slutsatser” och ”Nuvarande utsläpps- och förbrukningsnivåer” i BREF-dokumentet samt, i mindre utsträckning, på kapitlen ”Tillämpade processer och tekniker” (vid viktiga ändringar i detta kapitel). Revideringen av andra kapitel i BREF-dokumentet bör ges lägre prioritet.

På det hela taget är det viktigt att säkerställa att all den information som blir kvar i BREF-dokumentet är så aktuell, enhetlig och exakt som det rimligen går att uppnå.

1.2.5    Typiskt arbetsflöde för utarbetande och revidering av BREF-dokument

Det typiska arbetsflödet för utarbetande och revidering av BREF-dokument inbegriper som stora milstolpar ett startmöte, en fa av insamling av data och information, ett utkast till BREF-dokumentet och ett slutmöte (se avsnitt 4.6.1.4). De huvudsakliga stegen för utarbetande och revidering av BREF-dokument beskrivs närmare i tabell 1.

Dessa steg tar hänsyn till följande:

—

Det mål som anges i artikel 13.1 i det reviderade industriutsläppsdirektivet om att ett BREF-dokument ska uppdateras senast åtta år efter offentliggörandet av den tidigare versionen.

—

Det mål som anges i artikel 13.1 i det reviderade industriutsläppsdirektivet att det informationsutbyte som avses i första stycket får inte pågå längre än fyra år för varje enskilt BREF-dokument.

De exakta stegen och tidsplaneringen i arbetet med varje BREF-dokument är beroende av ett antal faktorer, inklusive BREF-dokumentets tillämpningsområde (och den möjliga utvidgningen av tillämpningsområdet vid revideringar av BREF-dokumentet), antalet frågor som behöver behandlas och deras svårighetsgrad, resurserna vid Europeiska byrån för forskning om industriell omställning och industriutsläpp (EU-BRITE) med tanke på dess centrala roll i informationsutbytesförfarandet och, framför allt, nivån av aktivt och ändamålsenligt deltagande i den tekniska arbetsgruppen. Den flexibilitet som finns när det gäller att anpassa arbetsflödet till närmare detaljer i ett särskilt BREF-dokument ges utan att det ska påverka det övergripande målet att slutföra arbetet inom de tidsfrister som anges ovan, samtidigt som det utarbetade BREF-dokumentets höga kvalitet säkerställs.

I princip förväntas att två plenarmöten med den tekniska arbetsgruppen ska hållas under loppet av revideringen av BREF-dokumentet (startmötet och slutmötet [se avsnitt 4.6.1]). I vissa fall (t.ex. när mycket ny information har tillhandahållits, eller då fastställandet av bästa tillgängliga teknik är särskilt kontroversiellt), kan den tekniska arbetsgruppen hålla interimsmöten (se avsnitt 4.6.1.3). Utöver dessa plenarmöten i den tekniska arbetsgruppen anordnas workshoppar för databedömning (se avsnitt 4.6.3.3), och undergruppsmöten kan anordnas för att underlätta arbetet (se avsnitt 4.2.3).

För att alla de som är inblandade i utarbetandet eller revideringen av ett BREF-dokument ska använda resurserna så effektivt som möjligt, ska det ha fastställts en tydlig tidsfrist för inlämning av den bakgrundsinformation som utlovats eller identifierats i slutsatserna från startmötet (se avsnitt 4.6.1.2). Information som lämnas in efter denna tidsfrist kan godtas endast i exceptionella fall, efter samråd med den tekniska arbetsgruppen, och kan endast beaktas av EU-BRITE om informationen avsevärt bidrar till att ta fram eller uppdatera BAT-slutsatserna eller till att lösa kontroversiella eller tekniskt komplicerade frågor.

Vid behov kommer EU-BRITE att begära in ytterligare information eller förtydliganden från den tekniska arbetsgruppen för att samla in eventuell viktig information som saknas och som anses nödvändig, särskilt för att ta fram BAT-slutsatser i enlighet med de riktlinjer som fastställs i kapitlen 3 och 5.

Steg nr

Upprättande/revidering av BREF-dokument

Beskrivning

Förberedande aktiviteter före informationsutbytet

0.1

Tidig förberedelsefas

Se avsnitt 4.5.1.

0.2

Aktivering/återaktivering av den tekniska arbetsgruppen

Den tekniska arbetsgruppen aktiveras eller återaktiveras, med identifiering och bekräftelse av medlemskap och kontaktuppgifter (se avsnitt 4.2.1).

0.3

Förberedelsefas

Medlemmarna i den tekniska arbetsgruppen lämnar in inledande synpunkter (se avsnitt 4.5.2).

Informationsutbyte

1.1

Startmöte

Ett startmöte organiseras (se avsnitt 4.6.1.2) på grundval av ett bakgrundsdokument som tillhandahålls den tekniska arbetsgruppen i förväg. Startmötets slutsatser och en startmötesmötesrapport sprids efter startmötet.

1.2

Insamling och analys av data och information

Den tekniska arbetsgruppen samlar in och lämnar in den bakgrundsinformation som identifierats i slutsatserna från startmötet (se avsnitt 4.6.3.1). Med bakgrundsinformation avses all information som utbyts inom ramen för Sevilla-processen, med undantag för den information som erhållits genom frågeformulär.

Ett frågeformulär (se avsnitt 4.6.2) utarbetas av EU-BRITE för insamling av anläggnings- och processpecifika data och slutförs tillsammans med den tekniska arbetsgruppen (inbegripet genom en workshop om utveckling av frågeformulär och en testfas). Frågeformuläret skickas till de anläggningar som deltar i uppgifts-/informationsinsamlingen (se även avsnitt 4.6.3.1).

Anläggnings- och processpecifika data samlas in (se avsnitt 4.6.3.1).

Information och data analyseras (se avsnitt 4.6.3.2) och diskuteras inom den tekniska arbetsgruppen (inbegripet genom en första workshop för databedömning).

1.3

Första utkast

Ett första utkast (se avsnitt 0) utarbetas och lämnas in för synpunkter från den tekniska arbetsgruppen.

1.4

Analys av synpunkter och uppdatering av det första utkastet

Den tekniska arbetsgruppens synpunkter analyseras och diskuteras med den tekniska arbetsgruppen (inbegripet genom en andra workshop för databedömning).

Den tekniska arbetsgruppens synpunkter beaktas vid uppdateringen av BREF-dokumentet (eller relevanta kapitel däri) inför slutmötet. Andra workshoppar för databedömning får anordnas vid behov.

1.5

Slutmöte

Ett bakgrundsdokument utarbetas inför den tekniska arbetsgruppens slutmöte. En uppdaterad version av de relevanta kapitlen i BREF-dokumentet skickas till den tekniska arbetsgruppen (se avsnitt 4.6.1.4).

Ett slutmöte anordnas (se avsnitt 4.6.1.4).

Slutsatserna från slutmötet skickas efter slutmötet.

Slutligt utkast

2.

Slutligt utkast

Baserat på slutsatserna från slutmötet utarbetas ett slutligt utkast till BREF-dokument. Detta görs tillgängligt för yttrande från det forum som avses i artikel 13 (se avsnitt 1.3).

För att göra förberedelsearbetet effektivare, kommer EU-BRITE att informera forumet (se avsnitt 1.3) så långt i förväg som det rimligen är möjligt om de datum/perioder då en teknisk arbetsgrupp förväntas återupptas eller inrättas. På samma sätt kommer EU-BRITE att i god tid informera medlemmarna i den tekniska arbetsgruppen om de kommande åtgärderna och möjliga tidsfrister.

1.3   Forum som inrättats enligt artikel 13 i det reviderade industriutsläppsdirektivet

Det forum som inrättats enligt artikel 13.3 i det reviderade industriutsläppsdirektivet är en expertgrupp som sammankallas och leds av kommissionen och utgörs av företrädare för medlemsstaterna, de berörda industrierna och icke-statliga organisationer som främjar skyddet av människors hälsa eller miljön. Utnämningen av forumets medlemmar sker i enlighet med kommissionens beslut 2011/C 146/03 om inrättande av forumet (7), som även anger forumets uppgift.

Forumets roll, såsom förklaras i skäl 14 och beskrivs i artikel 13.3 i det reviderade industriutsläppsdirektivet, är att säkerställa ett effektivt, aktivt och öppet informationsutbyte som resulterar i BREF-dokument av hög kvalitet genom att diskutera och yttra sig om de praktiska arrangemangen för informationsutbytet.

Enligt artikel 13.3 i det reviderade industriutsläppsdirektivet ska forumet särskilt yttra sig om de praktiska arrangemangen för informationsutbytet, särskilt om följande:

1.

Forumets arbetsordning.

2.

Arbetsprogrammet för informationsutbyte.

3.

Riktlinjer för insamlingen av data.

4.

Riktlinjer om utarbetande av BREF-dokument och om deras kvalitetssäkring inbegripet innehållets och formatets lämplighet.

Forumets medlemmar ansvarar för att utnämna sina representanter till de tekniska arbetsgrupperna (se särskilt avsnitt 4.2.2 som behandlar den tekniska arbetsgruppens medlemmars uppgifter och profil) och för att hålla kontakten med dem under hela förfarandet för utarbetande av utkast för att säkerställa ett aktivt och effektivt informationsutbyte.

Forumet avger sitt yttrande om arbetsprogrammet för informationsutbyte (dvs. BREF-arbetsprogrammet) i ett tidigt skede (t.ex. två år i förväg) för att ge berörda parter tillräckligt med tid att utföra förberedande arbete innan revideringen/utarbetandet av BREF-dokumentet inleds, särskilt den tidiga förberedelsefasen (se avsnitt 4.5.1).

Forumet är även den plats där allmänna frågor rörande informationsutbytet diskuteras. Berörda parter kan, genom forumet, uttrycka sina åsikter om förfarandet för informationsutbyte, inbegripet lärdomar från förfarandet och aspekter kring kvalitetssäkring. Forumet kan, om det anses nödvändigt, ge förslag på vissa förbättringar eller aspekter som bör behandlas under utarbetandet eller revideringen av ett BREF-dokument.

Forumets huvuduppgift är att utvärdera resultatet av informationsutbytet inom de tekniska arbetsgrupperna med beaktande av detta vägledande dokument och att yttra sig om det innehåll som föreslagits i BREF-dokument till följd av det arbete som utförts på den tekniska nivån. Efter slutförandet av arbetet inom den tekniska arbetsgruppen kommer det uppdaterade slutliga utkastet till BREF-dokument i detta syfte att skickas till forumet senast åtta veckor före forumets möte där dokumentet kommer att diskuteras (8). Forumets medlemmar bör i förväg skriftligen skicka in alla sina synpunkter på utkastet till den slutgiltiga versionen av BREF-dokumentet.

Enligt artikel 13.4 i det reviderade industriutsläppsdirektivet ska yttrandet från forumet om den föreslagna innehållet i BREF-dokumentet lämnas in inom sex månader efter slutmötet i den tekniska arbetsgruppen (se avsnitt 4.6.1.4). Med tanke på den minimiperiod på åtta veckor som nämns ovan innebär detta att det slutliga utkastet till ett BREF-dokument ska skickas till forumet senast fyra månader efter slutmötet.

Forumet kan bland annat inrikta sig på

1.

frågor som väckts i den tekniska arbetsgruppen och för vilka de avvikande uppfattningarna (se avsnitt 4.6.1.4.2) bland arbetsgruppens medlemmar inte återspeglas på ett korrekt sätt i texten i det slutgiltiga utkastet,

2.

motiverade förslag från forummedlemmar om att ta bort eller ändra en avvikande uppfattning som uttryckts av dess egen representant i den tekniska arbetsgruppen,

3.

förtydligande av text,

4.

textrevideringar som mer korrekt återspeglar de slutsatser som nåtts av den tekniska arbetsgruppen,

5.

korrigeringar av typografiska fel i det slutgiltiga utkastet,

6.

förslag att ta med viktiga aspekter, som redan rapporteras i huvudtexten i BREF-dokumentet, i avsnittet ”Slutkommentarer och rekommendationer för framtida arbete” (se avsnitt 2.3.9).

I enlighet med artikel 13.4 i det reviderade industriutsläppsdirektivet offentliggör kommissionen forumets yttrande om det föreslagna innehållet i BREF-dokumentet och beaktar det för antagande av besluten om BAT-slutsatserna och i det slutgiltiga offentliggjorda BREF-dokumentet.

1.4   Kommitté som inrättats enligt artikel 75.1 i det reviderade industriutsläppsdirektivet

I enlighet med artikel 75.1 i det reviderade industriutsläppsdirektivet ska det inrättas en kommitté, i den mening som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 (9), bestående av företrädare för alla medlemsstater, som ska bistå kommissionen inom ramen för genomförandet av direktivet.

Enligt artikel 13.3 i det reviderade industriutsläppsdirektivet deltar kommittén i diskussionen och antagandet av ”riktlinjer för insamlingen av uppgifter” och ”riktlinjer om utarbetande av BREF-dokument och om deras kvalitetssäkring inbegripet innehållets och formatets lämplighet” (dvs. detta dokument).

Enligt artikel 13.5 i det reviderade industriutsläppsdirektivet ska beslut om BAT-slutsatser antas i enlighet med granskningsförfarandet i artikel 75.2 i det reviderade direktivet. Kommittén ska därför delta i antagandet av beslut om BAT-slutsatser som är ett resultat av informationsutbytet.

Efter antagande av beslutet om BAT-slutsatserna kommer EU-BRITE om nödvändigt att ändra BREF-dokumentet i enlighet med det antagna beslutet om BAT-slutsatser och kommer att göra den engelska versionen av BREF-dokumentet tillgänglig för allmänheten. Beslutet om BAT-slutsatser kommer att offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning på unionens officiella språk.

I enlighet med artikel 13.6 i det reviderade industriutsläppsdirektivet måste det slutliga BREF-dokumentet och besluten om BAT-slutsatserna offentliggöras så snart som möjligt.

2   KAPITEL 2: BREF-DOKUMENTETS INNEHÅLL OCHTILLÄMPNINGSOMRÅDE

2.1   Inledning

Ett BBREF-dokument är ett tekniskt dokument som lägger fram teknisk och ekonomisk information, vilken återspeglar resultatet av det informationsutbyte som avses i artikel 13 i det reviderade industriutsläppsdirektivet och innehåller de nödvändiga delar som leder fram till BAT-slutsatserna för de verksamheter som behandlas.

Om det fyller det specifika syftet att hjälpa läsaren att söka efter mer information om en fråga kan företag (dvs. anläggningar eller leverantörer), varumärken, medverkande eller medlemmar i den tekniska arbetsgruppen nämnas med namn i ett BREF-dokument, såvida det inte strider mot konkurrensrätten eller dataskyddsreglerna.

2.2   BREF-dokumentets struktur

Definitionen av ett BREF-dokument som anges i artikel 3.11 i det reviderade industriutsläppsdirektivet föreskriver att ett BREF-dokument i synnerhet ska beskriva tillämpade processer och tekniker, tillhandahålla aktuella utsläpp och förbrukningsnivåer, teknik som beaktas för fastställande av bästa tillgängliga teknik samt BAT-slutsatser och förekommande ny teknik.

Ett BREF-dokument bör i allmänhet innehålla de delar som anges i tabellen nedan:

Förord

Tillämpningsområde

Kapitel: Allmän information om den berörda sektorn

Kapitel: Tillämpade processer och tekniker

Kapitel: Nuvarande utsläpps- och förbrukningsnivåer

Kapitel: Tekniker att beakta vid fastställande av bästa tillgängliga teknik och ny teknik

Kapitel: BAT-slutsatser

Slutkommentarer och rekommendationer för framtida arbete

Referenser

Ordlista över termer och förkortningar

Bilagor (beroende på relevans för sektorn i fråga och tillgänglighet till information)

Alla BREF-dokuments struktur bör följa de allmänna principer som fastställs i detta avsnitt. Den kapitelordning som anges här är dock illustrativ och varje BREF-dokument kan struktureras på annat sätt om det passar bättre för det ämnesområde som behandlas i BREF-dokumentet. De ”horisontella” BREF-dokumenten (se avsnitt 1.1.3) kan avvika avsevärt från denna översikt och vissa kapitel kanske inte alls är relevanta. Dock bör den tekniska arbetsgruppen försöka enas om BAT-slutsatser även för ”horisontella” BREF-dokument i den mån de är relevanta och genomförbara.

Om ett BREF-dokument omfattar olika undersektorer eller tydligt distinkta processer/processsteg inom en sektor, kan det vara mer passande att ha separata kapitel för var och en av dessa sektorer eller processteg och tillämpa den struktur som nämnts ovan (”Allmän information” fram till ”BAT-slutsatser”) i vart och ett av dessa kapitel.

2.3   BREF-dokumentets innehåll

2.3.1    Allmän information om BREF-dokumentets innehåll

Utarbetande och revidering av BREF-dokument bör syfta till publicering av kortfattade dokument, som fokuserar på BAT-slutsatserna och håller de beskrivande avsnitten så korta som möjligt. För att minimera upprepningen av information kan korshänvisningar till andra BREF-dokument göras.

2.3.2    Förord

Det kortfattade standardavsnittet i BREF-dokumentet benämnt ”Förord” beskriver dokumentets struktur, påminner kort om det rättsliga sammanhanget, och det sätt på vilket dokumentet utarbetades (t.ex. hur informationen samlades in och bedömdes). Texten ska skräddarsys för att återspegla varje BREF-dokuments individuella struktur.

2.3.3    Tillämpningsområde

I detta vanligen kortfattade avsnitt i BREF-dokumentet benämnt ”Tillämpningsområde” bör det så exakt som möjligt beskrivas vilka verksamheter som omfattas av dokumentet. Tillämpningsområdet måste fastställas på ett sätt som förhindrar oönskade luckor eller överlappningar med tillämpningsområdet för andra BREF-dokument, särskilt mellan tillämpningsområden för vertikala BREF-dokument.

Detta avsnitt ska åtminstone innehålla en hänvisning till de relevanta kategorier av verksamheter som förtecknas i bilaga I till det reviderade industriutsläppsdirektivet. I tillämpliga fall bör ytterligare uppgifter om de produktionsprocesser och delprocesser som hör till dessa verksamhetskategorier lämnas. Det bör också nämna de huvudsakliga ”direkt förknippade” verksamheter som omfattas av dokumentet, även om dessa inte själva omfattas av bilaga I.

I detta avsnitt bör också anges verksamheter, produktionsprocesser eller delprocesser som avsiktligt undantas från BREF-dokumentets tillämpningsområde, samtidigt som skälen till sådana undantag anges (t.ex. för att förhindra luckor eller för att undvika överlappningar med andra BREF-dokument, förordningar eller rättsakter som redan kan omfatta dessa verksamheter, processer eller delprocesser).

Definitionen av tillämpningsområdet för ett BREF-dokument utgör inte en rättslig tolkning av verksamhetsbeskrivningarna i bilaga I till det reviderade industriutsläppsdirektivet.

Tillämpningsområdet för ”horisontella” och ”vertikala” BREF-dokument bör följa principerna som anges i avsnitt 1.1.3. För ”horisontella” BREF-dokument bör de frågor som behandlas beskrivas samt deras gränssnitt mot ”vertikala” BREF-dokument för de verksamheter som nämns i bilaga I till det reviderade industriutsläppsdirektivet. Relevansen av andra BREF-dokument bör nämnas vid behov genom korshänvisningar till dessa relevanta BREF-dokument.

Vid revideringar av BREF-dokument där BAT-slutsatser redan har antagits bör tillämpningsområdet för dessa BAT-slutsatser förbli grunden för tillämpningsområdet för det reviderade BREF-dokumentet. Justeringar av tillämpningsområdet bör främst inriktas på att klargöra samspelet med andra BREF-dokument (t.ex. för att förhindra luckor eller överlappningar) och anpassa omfattningen till de produktionsprocesser och delprocesser som tillämpas av sektorn vid tidpunkten för revideringen. Detta kan inbegripa att ta bort föråldrade processer eller delprocesser och införliva nya som har uppstått sedan BAT-slutsatserna antogs.

2.3.4    Allmän information om den berörda sektorn

I detta korta introduktionskapitel i BREF-dokumentet benämnt ”Allmän information om den berörda sektorn” lämnas aktuell allmän information om den industrisektor som BREF-dokumentet behandlar, t.ex. vad beträffar anläggningarnas antal och storlek, geografisk spridning, produktionskapacitet och lönsamhet. Den bör ge en indikation på de viktigaste miljöaspekterna för sektorn, där så är möjligt med vissa övergripande utsläpps- och förbrukningsdata samt bakgrundsinformation och, där så är möjligt, information om framstegen i fråga om klimatneutralitet och cirkularitet.

2.3.5    Tillämpade processer och tekniker

Kapitlet i BREF-dokumentet benämnt ”Tillämpade processer och tekniker” beskrivs helt kort de produktionsprocesser som för närvarande tillämpas i den eller de industribranscher som omfattas av BREF-dokumentet tillsammans med en indikation på de tekniker som används i branschen.

De verksamheter som täcks in bör inkludera de verksamheter som beskrivs i bilaga I till det reviderade industriutsläppsdirektivet och därmed direkt förknippade verksamheter, samtidigt som andra BREF-dokuments relevans för vissa aspekter av de förknippade verksamheterna noteras. Det bör finnas beskrivningar av olika varianter av processer, utveckling av trender och alternativa processer i den utsträckning de är relevanta för fastställande av bästa tillgängliga teknik och ny teknik.

Detta kapitel bör spegla stegen i en typisk process. Vissa eller alla av följande aspekter (som möjligen justerats för att uppfylla processenheters särdrag) bör inkluderas, eftersom de kan vara relevanta vid fastställande av bästa tillgängliga teknik och ny teknik:

—

Råmaterial (inbegripet sekundärt/återvunnet råmaterial ) och förbrukningsvaror som används, med särskild hänsyn tagen till kritiska råmaterial.

—

Energi- och vattenförbrukning.

—

Kemikalier, hjälpämnen/hjälpmaterial som används.

—

Förberedelse av råmaterial (inklusive lagring och hantering).

—

Materialbearbetning.

—

Produkttillverkning.

—

Produktfärdigställande.

—

Lagring och hantering av mellan- och slutprodukter.

—

Hantering och vägar för restprodukter (inbegripet biprodukter).

De aktuella eller möjliga förhållandena och kopplingarna mellan olika verksamheter/processteg bör beskrivas, i synnerhet då dessa kan påverka den övergripande miljöprestandan (till exempel då restprodukter [inbegripet biprodukter] från en verksamhet kan användas som råmaterial för en annan).

2.3.6    Nuvarande utsläpps- och förbrukningsnivåer

Kapitlet i BREF-dokumentet benämnt ”Nuvarande utsläpps- och förbrukningsnivåer” redovisar de nuvarande observerade utsläpps- och förbrukningsnivåerna för den övergripande processen (eller processerna) och dess (deras) underprocesser tillsammans med en indikation på de tekniker som används för att förebygga/minska utsläppen och öka resurseffektiviteten. Den information som finns i de datauppsättningar som det hänvisas till i avsnitt 5.2 kan användas för detta ändamål, liksom information om utsläpp från industriutsläppsportalen. För att ge en uppfattning om den relativa miljöprestandan för jämförbara verksamheter behövs information om produktionsnivåer och processkonfiguration så att utsläpps-/förbrukningsnivåer kan uttryckas per process eller produktionsenhet.

Så långt det är möjligt grupperas data i enlighet med relevant kontextuell information, t.ex. anläggnings- eller processtyp, produkttyp, råmaterial (med särskild hänsyn till kritiska råmaterial), anläggningsstorlek.

Informationen bör innefatta aktuell observerad användning av energi, vatten, kemikalier och råmaterial. Data bör omfatta utsläpp av huvudsakliga föroreningar till luft och vatten samt uppkomst av restprodukter från verksamheterna såväl som information om utsläpp av växthusgaser och utsläpp av buller och dålig lukt, i den mån det är relevant. I den mån informationen finns tillgänglig, indikeras in- och utdata från underprocesser för att därmed understryka de miljömässigt mer betydelsefulla underprocesserna och inrikta sig på alternativ för återvinning av avfall och återanvändning av material inom hela processen eller bortom den. Information och data i detta kapitel ger grunden för att bedöma de huvudsakliga tvärmediaeffekterna och de ömsesidiga beroendena.

Utsläpps- och förbrukningsdata som presenteras i detta kapitel i BREF-dokumentet bör i möjligaste mån vara kvalificerade med uppgifter om process- eller produkttyper, använda råmaterial (med särskilt fokus på kritiska råmaterial), andelen återvunnet avfall eller återvunnet/återanvänt material i råmaterialet (om det är relevant för utsläppen eller förbrukningen), driftsförhållanden (t.ex. procentandel av full kapacitet, inkludering eller uteslutande av andra än normala driftsförhållanden, referensförhållanden), provtagning och analysmetoder. Statistiska presentationer (t.ex. för att visa medeltal, maxima, minima, intervaller) kan användas för ändamålet.

Utsläpps- och förbrukningsdata bör presenteras på ett sådant sätt att datan lätt och effektivt kan bedömas (relevans för vissa delsektorer, verksamheter, berörda processer, operativa omständigheter osv.).

2.3.7    Tekniker att beakta vid fastställande av bästa tillgängliga teknik och ny teknik

2.3.7.1   Allmän information om tekniker att beakta vid fastställande av bästa tillgängliga teknik och ny teknik

Kapitlet i BREF-dokumentet benämnt ”Teknik att beakta vid fastställande av bästa tillgängliga teknik och ny teknik” är centralt i framtagandet av BAT-slutsatser. Det kartlägger relevanta tekniker och därmed förknippade kontroller som används för att

—

förebygga utsläpp till luft, vatten (inklusive grundvatten) och mark eller, när detta inte är möjligt, för att minska utsläpp,

—

förbättra resurseffektiviteten, t.ex. råmaterial, vatten och energieffektivitet,

—

främja utfasning av fossila bränslen, inbegripet djupgående industriell omställning,

—

förebygga eller minska uppkomsten av avfall,

—

främja den cirkulära ekonomin, t.ex. genom att förbättra återvinningen av avfall eller användningen av sekundära råmaterial (med särskild hänsyn till kritiska råmaterial),

—

förebygga eller minska användningen av farliga ämnen,

—

förebygga eller minska utsläppens inverkan på den biologiska mångfalden.

De tekniker som beskrivs i detta kapitel i BREF-dokumentet (med hjälp av strukturen som anges i avsnitt 2.3.7.2) anses vara de som är mest relevanta för fastställande av bästa tillgängliga teknik och ny teknik för de berörda verksamheterna. De bör omfatta både den teknologi som används och det sätt på vilket anläggningarna utformas, uppförs, underhålls, drivs och avvecklas. För tydlighetens skull bör bästa tillgängliga teknik och ny teknik beskrivas i separata avsnitt.

I samband med utarbetandet och revideringen av BREF-dokument, där BAT-slutsatser redan har antagits för den specifika sektor som berörs av BREF-dokumentet, bör de tekniker som redan har fastställts som bästa tillgängliga teknik förbli grunden för utvecklingen av detta kapitel. I det fallet förväntas ingen ytterligare utvärdering av dessa tekniker, som redan betraktas som bästa tillgängliga teknik, i avsnittet ”Teknik att beakta vid fastställande av bästa tillgängliga teknik och ny teknik”. Utarbetandet eller revideringen bör i stället enbart inriktas på sektorsspecifika förändringar, såsom avskaffande av föråldrade tekniker eller införlivande av nya tekniker som har framkommit sedan BAT-slutsatserna antogs.

De beskrivna teknikerna bör också omfatta åtgärder som används för att förebygga eller begränsa miljökonsekvenserna av olyckor och tillbud och, i förekommande fall, relevanta åtgärder för avhjälpande av föroreningsskada på platsen. De bör även omfatta de åtgärder som vidtas för att förebygga eller minska förorening under andra än normala driftsförhållanden (såsom igångsättning och urdrifttagning, läckor, störningar i driften, tillfälliga avbrott och den slutliga nedläggningen av verksamhet).

I avsnittet i BREF-dokumentet benämnt ”Teknik att beakta vid fastställande av bästa tillgängliga teknik och ny teknik” bör även ny teknik anges.

Information om varje framväxande teknik ska som ett minimum omfatta dess beskrivning, dess potentiella prestanda jämfört med befintlig bästa tillgängliga teknik, driftsdata, möjliga tvärmediaeffekter, en preliminär kostnadsnyttoanalys, tekniska överväganden som är relevanta för tillämplighet och en indikation om dess utvecklingsnivå, inbegripet tidsuppskattningen för när tekniken kan komma att bli kommersiellt ”tillgänglig”.

Eftersom BREF-dokument inte är avsedda att vara handböcker om förebyggande av förorening och övervakningsmetoder, beskrivs teknikerna i detta kapitel på ett kortfattat sätt.

Om en teknik redan har beskrivits på lämpligt sätt i ett annat BAT-referensdokument kan man göra en korshänvisning till det BAT-referensdokumentet. När det finns sektorspecifika variationer, rapporteras dessa under rubriken ”Teknisk beskrivning” i det BAT-referensdokument som uppdateras. BREF-dokumentet bör också innehålla sektorsspecifik information i enlighet med den struktur som beskrivs i avsnitt 2.3.7.2, dvs. under rubrikerna ”Miljöprestanda och driftsdata”, ”Tekniska överväganden som är relevanta för tillämplighet”, ”Lönsamhet”, ”Tvärmediaeffekter” och ”Exempel på anläggningar eller processer”.

Denna samling av möjliga tekniker bör omfatta både förebyggande av miljöpåverkan och kontrollåtgärder, eftersom det erkänns att förebyggande av miljöpåverkan, när så är möjligt, är att föredra framför minskning av miljöpåverkan. Bra driftspraxis bör behandlas och (förebyggande) underhållssystem, processkontrollmetoder och oförutsedda åtgärder beaktas. Tekniker som utvecklas i praktiken inom sektorn och som är etablerade tekniker inom andra sektorer får inkluderas där så är relevant och om detta stöds av tillräcklig information (se avsnitt 4.4).

Detta kapitel i BREF-dokumentet bör syfta till att ta med all den information som behövs för att bedöma om tekniken kan uppfylla kraven för bästa tillgängliga teknik inom sektorn eller inte, ensam eller i kombination med andra tekniker, såväl som att bedöma dess tillämplighet inom sektorn. I synnerhet är information om driftsdata och miljöprestanda, tvärmediaeffekter, tekniska överväganden som är relevanta för tillämplighet, lönsamhet och exempel på anläggningar eller processer viktiga för denna bedömning. I detta kapitel bör varje teknik diskuteras utan att föregripa huruvida den uppfyller alla kriterier för bästa tillgängliga teknik eller ny teknik (se artikel 3.10 och 3.14 i det reviderade industriutsläppsdirektivet och bilaga III till det direktivet).

2.3.7.2   Information om varje teknik

Information om varje teknik bör helst omfatta alla de delar som visas i tabellen nedan.

Beskrivning

Teknisk beskrivning

Uppnådda miljövinster (eller förväntade miljövinster när det gäller ny teknik)

Miljöprestanda och driftsdata

Tvärmediaeffekter

Tekniska överväganden som är relevanta för tillämplighet

Lönsamhet

Drivkraft för genomförande

Exempel på anläggningar och processer (pilot- eller testanläggningar och processer när det gäller ny teknik)

Referenslitteratur

Den tekniska mognadsgraden (endast relevant för ny teknik)

De allmänna principerna för datainsamling inklusive ovan nämnda information anges i kapitel 5.

2.3.7.2.1   Beskrivning

En kort beskrivning av tekniken ur aspekten att den ska användas i BAT-slutsatserna (se avsnitt 3.2) bör ingå.

2.3.7.2.2   Teknisk beskrivning

En mer detaljerad men ändå kortfattad beskrivning som i tillämpliga fall innehåller kemiska eller andra ekvationer, bilder, diagram och flödesdiagram ska ingå.

2.3.7.2.3   Uppnådda miljövinster (eller förväntade miljövinster när det gäller ny teknik)

De viktigaste potentiella miljövinster som kan uppnås genom att tillämpa tekniken bör redovisas. Detta omfattar till exempel minskad energi- och vattenförbrukning, minskade utsläpp till vatten, luft och mark, minskade utsläpp av växthusgaser, minskad förbrukning av råmaterial, särskilt kritiska råmaterial, minskad användning av kemikalier eller substitution med/genom ökad användning av säkrare kemikalier, förebyggande av att avfall uppkommer och ökad cirkularitet.

När det gäller ny teknik bör de förväntade miljövinsterna också ange hur teknikens miljöprestanda jämförs med bästa tillgängliga teknik.

2.3.7.2.4   Miljöprestanda och driftsdata

Aktuella anläggnings- och processpecifika prestationsdata (10) (inklusive utsläppsnivåer (11), förbrukningsnivåer – av råmaterial[särskilt kritiska råmaterial], vatten och energi – och mängden restprodukter som uppkommer) från väl presterande anläggningar eller processer (med hänsyn till miljön som helhet) vid tillämpning av tekniken åtföljt av relevant kontextuell information enligt vad som anges i avsnitt 5.4, bör anges.

För ny teknik är det möjligt att information om miljöprestanda och driftsdata inte är tillgänglig i samma utsträckning som för tekniker som beaktas vid fastställandet av bästa tillgängliga teknik. I sådana fall kan tillgänglig information, t.ex. från pilot-, test- eller första i sitt slag-anläggningar eller processer, åtföljas eller kompletteras av överväganden om förväntade miljövinster och miljöprestanda (även i jämförelse med nuvarande prestanda hos bästa tillgängliga teknik).

All annan användbar information om följande poster bör ingå:

—

Hur man konstruerar, driver, underhåller, kontrollerar och avvecklar tekniken (se även avsnitt 5.4).

—

Problem med utsläppskontroll i samband med användning av tekniken (se även avsnitt 5.4.8).

—

Teknikens känslighet och hållbarhet.

—

Problem med förebyggande av miljöolyckor.

Kopplingar mellan indata (t.ex. typ och mängd av råmaterial samt bränsle, energi, vatten, kemikalier) och utdata (utsläpp, restprodukter, produkter) bör betonas, särskilt då det är relevant för att framhäva och ge en förståelse för olika miljöeffekter och deras interaktion, till exempel då kompromisser har gjorts mellan olika utdata så att vissa miljöprestandanivåer inte kan uppnås på samma gång.

Utsläpps- och förbrukningsdata bör så långt det är möjligt kompletteras med uppgifter om relevanta driftsförhållanden (t.ex. procentandel av full kapacitet, bränslesammansättning, kringgående av tekniken, inkludering eller exkludering av andra än normala driftsförhållanden, referensförhållanden), provtagning och analytiska metoder samt statistiska presentationer (t.ex. genomsnitt på kort och lång sikt, maxima, intervaller och fördelningar, se särskilt avsnitt 5.4.8).

När det gäller data om utsläpp till vatten är kontextuell information om provtagningsplatsen eller provtagningens egenskaper användbar (t.ex. fristående eller kombinerat/blandat avloppsvattenflöde, förknippade verksamheter uppströms, punkt för slutligt utsläpp).

Information om förhållanden eller omständigheter som hindrar användningen av tekniken (inbegripet reningsteknik) till dess fulla kapacitet och som nödvändiggör helt eller delvis förbikopplad teknik och åtgärder som vidtas för att återställa tekniken till dess fullständiga driftskapacitet bör inkluderas.

Informationen i denna del av BREF-dokumentet är central för att ta fram utsläppsnivåer och miljöprestandanivåer som hänger samman med bästa tillgängliga teknik och ny teknik.

2.3.7.2.5   Tvärmediaeffekter

Relevanta negativa miljöeffekter till följd av genomförande av tekniken eller, för ny teknik, förväntade tvärmediaeffekter, som tillåter en jämförelse av tekniker för att bedöma dess övergripande inverkan på miljön, bör anges. Detta kan omfatta aspekter såsom

—

förbrukning och typ av råmaterial (särskilt kritiska råmaterial) inbegripet kemikalier,

—

vattenförbrukning,

—

energiförbrukning,

—

bidragande till klimatförändring,

—

potential för nedbrytning av stratosfäriskt ozon,

—

potential att fotokemiskt bilda marknära ozon,

—

försurning till följd av utsläpp till luft,

—

partiklar i omgivningsluften (inklusive mikropartiklar och metaller),

—

eutrofiering i mark och vattendrag till följd av utsläpp till luft eller vatten,

—

potential för att orsaka syrebrist i vatten,

—

persistenta/toxiska/bioackumulerbara komponenter (inklusive metaller),

—

uppkomst och typ av restprodukter,

—

begränsning i förmågan att återanvända, samla in restprodukter eller återvinna avfall,

—

uppkomst av buller, vibrationer eller dålig lukt,

—

påverkan på den biologiska mångfalden,

—

påverkan på människors hälsa,

—

ökad risk för olyckor.

Referensdokument om ekonomi och sidoeffekter (ECM) ska beaktas när det finns betydande tvärmediaeffekter.

2.3.7.2.6   Tekniska överväganden som är relevanta för tillämplighet

Om en teknik inte kan tillämpas i hela den industrisektor som omfattas av BREF-dokumentet (se avsnitt 2.3.3), bör de viktigaste allmänna tekniska begränsningarna för användningen av tekniken inom sektorn anges.

De huvudsakliga sektorspecifika begränsningarna som bör nämnas är

—

en indikation på typen av anläggningar eller processer inom sektorn för vilken tekniken inte kan tillämpas,

—

begränsningar för genomförandet i vissa allmänna fall, t.ex. med tanke på

—

om det rör en ny eller befintlig anläggning eller process, genom att beakta faktorer vad beträffar anpassning (t.ex. tillgängligt utrymme) och interaktion med redan installerade tekniker,

—

anläggnings- eller processtorlek, kapacitet (stor eller liten) eller belastningsfaktor samt driftsläge,

—

kvantitet, typ eller kvalitet för tillverkad produkt,

—

typ av bränsle eller råmaterial som används (särskilt kritiska råmaterial),

—

lokala förhållanden såsom tillgång till råmaterial, tillgång till förnybar el eller annan nödvändig infrastruktur (t.ex. transport och lagring av koldioxid),

—

säkerhetsproblem,

—

människors hälsa,

—

klimatförhållanden.

Dessa restriktioner bör anges tillsammans med orsakerna till desamma.

Dessa restriktioner är inte avsedda att utgöra en lista över möjliga lokala förhållanden som kan påverka teknikens tillämplighet för en enskild anläggning eller process.

2.3.7.2.7   Lönsamhet

Information om teknikernas kostnader (kapital/investering, drift och underhåll inklusive uppgifter om hur dessa kostnader har beräknats/uppskattats) och eventuella möjliga besparingar till följd av deras tillämpning (t.ex. effektivare användning av råmaterial eller energi/vatten, avfallsavgifter, reducerad avkastningstid jämfört med andra tekniker), intäkter eller andra vinster inklusive uppgifter om hur dessa har beräknats/uppskattats bör ingå. Dessutom bör kontextuell information om parametrar som påverkar data om kostnader, såsom lokala förhållanden (t.ex. vatten-/energiprissättning) inkluderas.

För ny teknik bör preliminära kostnadsberäkningar – inbegripet antaganden och osäkerheter – tillhandahållas om sådana finns tillgängliga.

Data om kostnader bör helst anges i euro. Om en omräkning görs från en annan valuta, bör data om kostnader i den ursprungliga valutan och det år då denna data samlades in anges eftersom omräkningskurserna varierar över tid. Priset/kostnaden för utrustningen eller tjänsten bör åtföljas av det år då den inhandlades. När information om kostnaderna för en teknik kommer från anläggningar utanför unionen bör den åtföljas av en uppskattning av vad den motsvarande kostnaden i genomsnitt skulle vara för att genomföra denna teknik inom unionen.

För att ändringar i totalkostnaderna ska kunna bedömas bör data om kostnader helst anges som marginalkostnader.

Information om marknaden för sektorn bör anges när så är möjligt för att sätta teknikkostnader i ett större sammanhang.

Information som är relevant för både nya och befintliga anläggningar eller processer bör inkluderas. Detta bör, när så är möjligt, tillåta bedömning av teknikens ekonomiska bärkraft för den berörda sektorn och möjliga ekonomiska begränsningar för dess tillämplighet.

Information om teknikens kostnadseffektivitet (t.ex. i euro per renad massa av förorening) bör rapporteras då det är relevant för att tillåta bedömning av den ekonomiska bärkraften, i enlighet med artikel 3.10 b och 3.14 i det reviderade industriutsläppsdirektivet.

Referensrapporten om övervakning av utsläpp till luft och vatten från anläggningar som omfattas av industriutsläppsdirektivet (ROM)kan beaktas när det gäller övervakningskostnader.

Om konfidentialitetsaspekter uppstår bör dessa hanteras i enlighet med avsnitt 5.3.

2.3.7.2.8   Drivkraft för genomförande

När så är tillämpligt bör specifika lokala förhållanden, krav (t.ex. lagstiftning, säkerhetsåtgärder), löften och åtaganden om hållbarhet, eller icke-miljömässiga utlösande faktorer (t.ex. ökad avkastning, förbättrad produktkvalitet, ekonomiska incitament – t.ex. bidrag, skattelättnader eller annan finansiering), som driver på eller stimulerar genomförandet av tekniken, inkluderas.

2.3.7.2.9   Exempel på anläggningar eller processer

Hänvisningar till anläggningar eller processer där tekniken har genomförts och från vilken information har samlats in och använts för att upprätta avsnittet i BREF-dokumentet om den tekniken bör anges, inklusive en indikation om i vilken utsträckning som tekniken används inom EU eller världen över.

För ny teknik bör hänvisningar till pilot-, test- eller första i sitt slag-anläggningar eller -processer anges. Information från INCITE (se avsnitt 4.4) kan också användas.

2.3.7.2.10   Referenslitteratur

Litteratur eller annat referensmaterial (t.ex. böcker, rapporter, studier, webbplatser) som använts för att upprätta avsnittet och som innehåller mer detaljerad information om tekniken bör inkluderas. Om referenslitteraturen utgörs av ett stort antal sidor, bör det hänvisas till de relevanta sidorna eller avsnitten.

Referenslitteratur bör om möjligt göras tillgänglig via BAT-informationssystemet (se avsnitt 4.7.1).

2.3.7.2.11   Teknisk mognadsgrad för ny teknik

Information om ny tekniks tekniska mognadsgrad bör ingå, t.ex.

—

aktuell och förväntad teknisk mognadsgrad när den tekniska utvecklingen har slutförts,

—

begränsningar och möjligheter att skala upp tekniken,

—

den förväntade tidsramen för marknadsmognad (t.ex. förväntat idrifttagningsdatum i en fullskalig industrianläggning),

—

tillgången till data om miljöprestanda från industriella fältförsök och pilotanläggningar.

2.3.8    BAT-slutsatser

Kapitlet i BREF-dokumentet benämnt ”BAT-slutsatser” anger slutsatserna om vad som är bästa tillgängliga teknik för sektorn utifrån informationsutbytet såsom det återgetts i tidigare kapitel och tar hänsyn till definitionen av ”bästa tillgängliga teknik” i artikel 3.10 i det reviderade industriutsläppsdirektivet, tillsammans med de kriterier som anges i bilaga III till det direktivet.

BAT-slutsatserna innehåller också slutsatser om ny teknik för sektorn. Dessa slutsatser bygger på det informationsutbyte som återspeglades i de tidigare kapitlen och tar hänsyn till definitionen av ”framväxande teknik”. BAT-slutsatserna bör tydligt skilja mellan bästa tillgängliga teknik och ny teknik.

I ett specifikt avsnitt i BAT-slutsatserna nämns även den identifierade bästa tillgängliga tekniken och ny teknik som kan möjliggöra djupgående industriell omställning och de omständigheter under vilka en sådan omställning kan vara möjlig (se även avsnitt 3.6).

I förfarandet för fastställande av dessa BAT-slutsatser beaktas det övergripande kriteriet för teknikernas miljöprestanda, inklusive tvärmediaeffekter, tillämplighet och deras kostnader, i förhållande till den industrisektor som berörs av BREF-dokumentet.

Det bör noteras att bevis (dvs. gedigen teknisk och ekonomisk information) för att understödja en teknik såsom BAT kan komma från en eller flera anläggningar som tillämpar tekniken någonstans i världen. I de fall då informationen om tekniken kommer från endast en anläggning, eller endast från anläggningar utanför unionen, bör en noggrann utvärdering av dess tillämplighet inom sektorn utföras av den tekniska arbetsgruppen.

Mer information om BAT-slutsatser och de delar som bör ingå enligt artikel 3.12 i det reviderade industriutsläppsdirektivet ges i kapitel 3.

2.3.9    Slutkommentarer och rekommendationer för framtida arbete

Det korta avsnittet i BREF-dokumentet benämnt ”Slutkommentarer och rekommendationer för framtida arbete” anger startdatum och varaktighet för processen genom vilken BREF-dokumentet har utarbetats eller reviderats såväl som de huvudsakliga milstolparna (t.ex. möten med den tekniska arbetsgruppen, publicering av utkast).

Institutioner och organisationer som är representerade i den tekniska arbetsgruppen och som aktivt har bidragit till informationsutbytet och de huvudsakliga källorna till information som BREF-dokumentet grundar sig på ska anges och alla särskilt anmärkningsvärda rapporter eller inskick som har bidragit till resultatens tillförlitlighet ska uppmärksammas.

Den grad av konsensus som uppnåtts vid informationsutbytet bör anges genom redovisning av de giltiga (12) avvikande uppfattningar som uttryckts av medlemmar i den tekniska arbetsgruppen och deras grad av stöd från medlemmar i den tekniska arbetsgruppen.

En hänvisning till forumets yttrande om det föreslagna innehållet i BREF-dokumentet och en indikation på eventuella frågor som var tvungna att lösas under förfarandet för antagande av BAT-slutsatserna bör lämnas i detta avsnitt.

Alla viktiga ouppklarade frågor eller kunskapsluckor bör identifieras. Rekommendationer bör inkluderas för vidare forskning eller insamling av information för nästa revidering av dokumentet.

2.3.10    Referenser

Avsnittet i BREF-dokumentet benämnt ”Referenser” anger de informationskällor som EU-BRITE har använt i framtagandet av dokumentet och i synnerhet de dokument som medlemmarna i den tekniska arbetsgruppen har tillhandahållit i samband med informationsutbytet. Dessa dokument bör även göras tillgängliga för medlemmar i den tekniska arbetsgruppen via BATIS (se avsnitt 4.7.1), såvida de inte innehåller konfidentiell information (se avsnitt 5.3) eller inte kan distribueras vidare av upphovsrättsliga skäl.

2.3.11    Ordlista över termer och förkortningar

Avsnittet i BREF-dokumentet benämnt ”Ordlista över termer och förkortningar” har en standardstruktur och innehåller inledning, sammanfattning och definitioner av de specifika tekniska uttrycken och alla förkortningar i dokumentet.

2.3.12    Bilagor

Beroende på relevans för sektorn och tillgången till information kan huvuddelen av BREF-dokumentet kompletteras med bilagor som innehåller stödinformation från litteratur eller fallstudier.

Sammanfattningar av lagstiftning ska inte tas med i BREF-dokumentet.

3   KAPITEL 3: BAT-SLUTSATSER

3.1   Inledning

Som nämnts i avsnitt 1.1.1 definieras BAT-slutsatser i artikel 3.12 i det reviderade industriutsläppsdirektivet som ett dokument som innehåller de delar av ett BREF-dokument där slutsatserna om bästa tillgängliga teknik (Best Available Technique, BAT) och ny teknik fastställs, en beskrivning av denna, information för att bedöma dess tillämplighet, utsläppsnivåer som motsvarar denna teknik, miljöprestandanivåer som motsvarar denna teknik, innehållet i ett miljöledningssystem inklusive riktmärken, kontroll som motsvarar denna, förbrukningsnivåer som motsvarar denna och vid behov relevanta åtgärder för avhjälpande av föroreningsskada på platsen.

Kapitlet ”BAT-slutsatser” i BREF-dokumentet måste därför utarbetas för att täcka alla ovannämnda aspekter och att texten kan användas direkt för att fastställa och anta beslutet om BAT-slutsatser i enlighet med artikel 13.5 i det reviderade industriutsläppsdirektivet.

För tydlighetens skull ska de verksamheter som omfattas av BAT-slutsatserna entydigt definieras i dokumentet. Dessutom bör det nämnas att listan över tekniker som beskrivs i BAT-slutsatserna varken är normativ eller fullständig. Andra tekniker kan användas om de ger ett miljöskydd eller skydd av människors hälsa som är åtminstone likvärdigt. Sektorsspecifika definitioner kan också ingå vid behov.

BAT-slutsatserna bör utgöras av ett antal enskilda bästa tillgängliga tekniker eller ny teknik som indikerar vilken teknik eller kombination av tekniker som är bästa tillgängliga teknik eller ny teknik för att uppnå ett specifikt miljömål. Dessa tekniker beskrivs i kapitlet ”Teknik att beakta vid fastställande av bästa tillgängliga teknik och ny teknik” i BREF-dokumentet.

Varje enskild bästa tillgängliga teknik kan presenteras med eller utan motsvarande utsläppsnivåer, motsvarande miljöprestandanivåer eller riktmärken.

BAT-slutsatser kan, då det anses vara användbart för behöriga myndigheter och verksamhetsutövare, även innehålla uppgifter som indikerar när vissa tekniker inte är bästa tillgängliga teknik och sålunda medvetet har uteslutits från BAT-slutsatserna till följd av faktorer såsom dålig eller icke-trovärdig miljöprestanda, brist på tillgänglighet, lönsamhet, tekniska eller ekonomiska faktorer för retroaktiv anpassning, tvärmediaeffekter eller driftstillförlitlighet.

Enligt artikel 3.12 i det reviderade industriutsläppsdirektivet bör BAT-slutsatser även behandla övervakning som hänger samman med bästa tillgängliga teknik (frekvens och metoder för övervakning). BAT-slutsatserna specificerar också innehållet i ett miljöledningssystem (se avsnitt 3.4) och, i tillämpliga fall, relevanta åtgärder för avhjälpande av föroreningsskada på platsen.

Enligt artikel 3.12 i det reviderade industriutsläppsdirektivet kan BAT-slutsatserna också innehålla ny teknik, med eller utan motsvarande utsläppsnivåer eller motsvarande miljöprestandanivåer. Fler detaljer ges i avsnitt 3.5.

Enligt artiklarna 3.9a och 27 i det reviderade industriutsläppsdirektivet ska BAT-slutsatserna identifiera bästa tillgängliga teknik eller ny teknik som möjliggör djupgående industriell omställning. Fler detaljer ges i avsnitt 3.6.

BAT-slutsatser bör behandla andra än normala driftsförhållanden (såsom igångsättande och urdrifttagning, läckor, störningar i driften, tillfälliga avbrott och den slutliga nedläggningen av verksamheten) då dessa anses vara problematiska med hänsyn till skydd av miljön eller människors hälsa.

BAT-slutsatser är strukturerade på ett sådant sätt att flera olika enskilda bästa tillgängliga tekniker grupperas efter vanliga egenskaper, t.ex. miljöaspekter, produktionsprocessteg eller slutprodukt(er), enligt vad som anses lämpligt.

3.2   Delar i en individuell bästa tillgänglig teknik eller ny teknik

3.2.1    Allmänt

Varje enskild bästa tillgängliga teknik eller ny teknik bör presenteras i ett standardformat, vars struktur i huvudsak beror på om en utsläppsnivå, en miljöprestandanivå eller ett riktmärke förknippas med bästa tillgängliga teknik eller ny teknik eller inte.

Varje enskild bästa tillgängliga teknik eller ny teknik bör numreras för att underlätta hänvisning till referenser och bör inledas med indikation om miljömål/-vinster som eftersträvas (t.ex. att förebygga/minska utsläpp av stoft, att förebygga/minska vattenförbrukning, att förebygga/minska uppkomst av avfall) följt av ”Bästa tillgängliga teknik är att använda” eller ”Ny teknik är att använda” och den teknik eller kombination av tekniker som kan användas för att uppnå målen.

Varje bästa tillgängliga teknik eller ny teknik bör innehålla en beskrivning av de tekniker eller kombination av tekniker som uppfyller de miljömål/-vinster som det hänvisas till och bör innefatta information för att bedöma dess tillämplighet i den berörda sektorn.

3.2.2    Beskrivning av tekniker

Beskrivningen av tekniker bör vara kort men tillräckligt informationsrik för att vara användbar för behöriga myndigheter och verksamhetsutövare. Odefinierade akronymer och teknisk jargong bör undvikas. Den korta tekniska beskrivningen som ingår i kapitlet ”Teknik att beakta vid fastställande av bästa tillgängliga teknik och ny teknik” (se avsnitt 2.3.7) bör ligga till grund för beskrivningarna i BAT-slutsatserna.

I tillämpliga fall bör denna beskrivning även omfatta aspekter som omnämns i definitionen av bästa tillgängliga teknik (t.ex. underhåll, utformning, drift, avveckling).

3.2.3    Information för att bedöma teknikernas tillämplighet

Såvida inget annat anges, är de tekniker som omnämns i BAT-slutsatserna i allmänhet tillämpliga för den berörda verksamheten. ”Allmänt tillämpligt” innebär att teknikerna är lämpliga att använda under de flesta förhållanden och för de flesta anläggningar i den berörda industrisektorn, även om det kan finnas särskilda situationer eller omständigheter där det kanske inte är möjligt eller praktiskt möjligt att tillämpa dessa tekniker.

Då det finns restriktioner avseende tillämplighet av en viss teknik, bör detta uttryckligen anges. Den information som ingår i kapitlet ”Teknik att beakta vid fastställande av bästa tillgängliga teknik och ny teknik” i BREF-dokumentet (se avsnitt 2.3.7, särskilt information under rubrikerna ”Tekniska överväganden som är relevanta för tillämplighet”, ”Lönsamhet” och ”Tvärmediaeffekter”) bör utgöra grunden för att indikera problem med tillämpningen av BAT-slutsatserna.

Information för att bedöma teknikernas tillämplighet bör särskilt omfatta följande, i förekommande fall: ”nya” jämfört med ”befintliga” anläggningar eller processer, anläggningens storlek, typ av process som används, typ av bränsle eller råmaterial som används (med särskild hänsyn till kritiska råmaterial), förbrukningsnivåer, belastningsfaktor, antal drifttimmar, avkastning eller produktivitet, klimatförhållanden och utrymmeskrav. Inga tvärmediaeffekter bör omnämnas såvida de inte resulterar i restriktioner av tillämplighet.

3.3   Individuella bästa tillgängliga teknik med motsvarande utsläppsnivåer, miljöprestandanivåer eller riktmärken

3.3.1    Allmänt

En utsläppsnivå som motsvarar bästa tillgängliga teknik, en miljöprestandanivå som motsvarar bästa tillgängliga teknik eller ett riktmärke bör inkluderas om det finns en god grund för detta. Detta bör göras utifrån den information som utbyts i den tekniska arbetsgruppen med hänsyn till kvantiteten av och kvaliteten på de anläggnings- och processpecifika data som mottas under informationsutbytet.

Miljöprestandanivåer som förknippas med bästa tillgängliga teknik och riktmärken kan omfatta

—

resurseffektivitetsnivåer för material, vatten och energi,

—

nivåer för återanvändning av vatten, återanvändning och användning av restprodukter eller återvinning av avfall,

—

nivåer för uppkomst av avfall och nivåer för utsläpp av avloppsvatten,

—

andra nivåer (t.ex. reningseffektivitet).

Dessa miljöprestandanivåer och riktmärken bör presenteras med motsvarande referensvillkor.

De utsläppsnivåer/miljöprestandanivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik och riktmärken bör uttryckas som intervaller, snarare än som enskilda värden. Ett intervall kan visa skillnaderna inom en viss typ av process eller anläggning (t.ex. skillnader i slutproduktens grad/renhet och kvalitet, skillnader i utformning eller skillnader i anläggningens tillämpade processer, konstruktion, storlek och kapacitet) som leder till skillnader i den miljöprestanda som uppnås med bästa tillgängliga teknik.

Ett sant intervall ska helst användas snarare än ett uttryck av typen ”< X”, eftersom det ger mindre information.

EU-BRITE och den tekniska arbetsgruppen bör utvärdera de data som samlas in under informationsutbytet (se kapitel 5) för att ta fram slutsatser om både den striktaste och den minst stränga nivån i intervallet.

Vid fastställande av miljöprestandanivåer som förknippas med bästa tillgängliga teknik, kan avrundade värden användas för att ta hänsyn till begränsningar i datainsamlingen eller tekniska problem (t.ex. användning av olika övervakningsmetoder, osäkra mätningar, variationer i data under normala driftsförhållanden).

3.3.2    Individuella bästa tillgängliga tekniker med motsvarande utsläppsnivåer

En individuell bästa tillgängliga teknik med motsvarande utsläppsnivåer (BAT-AEL) ska innehålla ett numeriskt intervall av utsläppsnivåer. Enheterna, referensförhållandena (t.ex. syrehalt i rökgaser, temperatur, tryck) – om tillämpligt – och genomsnittlig period (t.ex. varje timme/dagligen/varje vecka/varje månad/genomsnitt per år) ska definieras entydigt. Om det anses nödvändigt, och om de data som lämnas in medger det, kan BAT-AEL uttryckas som genomsnitt på kort och lång sikt (se även avsnitt 5.4.8).

För att fastställa den strängaste delen av BAT-AEL-intervallet är det nödvändigt att använda prestanda för anläggningar eller processer som tillämpar bästa tillgängliga teknik och erhålla bästa totala miljöprestanda under normala driftsförhållanden, enligt vad som anges i informationsutbytet (kapitel i BREF-dokumentet med titeln ”Teknik att beakta vid fastställande av bästa tillgängliga teknik och ny teknik”).

Den strängaste delen av BAT-AEL-intervallet bör definieras noggrant, med särskild hänsyn till den stödjande datans kvalitet och tillförlitlighet. Den bör vara kvantifierbar med tillräcklig noggrannhet och så långt det är möjligt konsekvent uppnådd under normala driftsförhållanden för ett representativt urval av jämförbara anläggningar eller processer som tillämpar bästa tillgängliga teknik.

BAT-slutsatserna bör så långt det är möjligt innehålla information om under vilka omständigheter lägre utsläppsnivåer inom BAT-AEL-intervallet kan uppnås för kategorier av anläggningar med liknande egenskaper. Följande omständigheter ska beaktas: typ av process, råmaterialens egenskaper, produktspecifikationer, driftsförhållanden, tillämpade tekniker, driftsrestriktioner, eventuella tvärmediaeffekter.

Informationen om under vilka omständigheter lägre nivåer inom BAT-AEL-intervallet kan uppnås syftar till att stödja genomförandet av detta intervall i tillstånd och generella bindande regler. De lägre nivåer som avses under dessa omständigheter tillhandahålls endast för information och ändrar inte BAT-AEL-intervallet.

Den minst stränga delen i intervallet för utsläppsnivåer inom BAT-AEL-intervallet och miljöprestandanivåintervallet erhålls genom beaktande av den prestandanivå som är förknippad med tillämpningen av bästa tillgängliga teknik (13) under normala driftsförhållanden.

BAT-AEL kan uttryckas på ett eller flera sätt beroende på den information som finns tillgänglig, inklusive de sätt som anges nedan.

—

Som koncentrationer (massa av utsläppt förorening per volym). Detta är i allmänhet det vanligaste sättet för att uttrycka utsläppsnivåer, men referensförhållanden och genomsnittliga perioder är avgörande för dess jämförbarhet.

—

Som specifika belastningar (massa av utsläppt förorening per tillverkad produktmassa eller massa för det råmaterial som används). I vissa fall är specifika belastningar en bättre indikator om prestanda än koncentrationer, till exempel då föroreningskoncentrationer ökar som ett resultat av åtgärder för att minska flytande volymer och spara energi, t.ex. genom att stänga av vattensystem. I detta fall är genomsnittliga perioder även avgörande för jämförbarhet.

Om inget annat anges avser BAT-AEL för utsläpp till vatten både direkta och indirekta utsläpp.

3.3.3    Individuella bästa tillgängliga tekniker med motsvarande miljöprestandanivåer eller med riktmärken

BAT-AEPL och riktmärken kan uttryckas på ett eller flera sätt, beroende på tillgänglig information. När det till exempel gäller förbrukningsnivåer (t.ex. för råmaterial, energi och vatten) och uppkomst av avfall kan BAT-AEPL och riktmärken exempelvis uttryckas per massa tillverkad produkt eller per massa råmaterial (t.ex. i kg/t, MJ/t, m3/t).

Särskilt för BAT-AEPL och riktmärken bör systemgränser för processerna och de parametrar som påverkar prestandan överenskommas och definieras så exakt som möjligt vid startmötet för att maximera jämförbarheten mellan processer med liknande egenskaper.

Ett exempel på en individuell bästa tillgängliga teknik som omfattar miljöprestandanivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik ges nedan.

BAT YY. Bästa tillgängliga teknik för att öka den allmänna resurseffektiviteten är att använda en eller en kombination av de tekniker som anges nedan.

 

Teknik

Beskrivning

Tillämplighet

a

aa

[beskrivning aa]

Allmänt tillämpligt

b

bb

[beskrivning bb]

Allmänt tillämpligt

c

cc

[beskrivning cc]

Gäller endast nya anläggningar eller processer och större uppgraderingar av anläggningar eller processer.


Tabell YY: Miljöprestandanivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik (BAT-AEPL) för specifik nettoenergiförbrukning

Process

BAT-AEPL

(årsmedelvärde)

Enhet

Process 1

X - Y

kWh/ton tillverkad produkt

Process 2

W - Z

3.4   Miljöledningssystem

Verksamhetsutövare vid anläggningar är skyldiga att inrätta och genomföra ett miljöledningssystem i enlighet med det reviderade industriutsläppsdirektivet och relevanta BAT-slutsatser. Ett miljöledningssystem gör det möjligt att ta itu med miljöfrågor på ett systematiskt och påvisbart sätt, i syfte att kontinuerligt förbättra en anläggnings miljöprestanda och säkerhet. Förbättringar kan omfatta förebyggande av att avfall uppkommer, optimering av resursanvändning och återanvändning av vatten samt förebyggande eller minskning av risker kopplade till användning av farliga ämnen.

I enlighet med artikel 3.12 i det reviderade industriutsläppsdirektivet beskriver BAT-slutsatser innehållet i ett miljöledningssystem, inklusive riktmärken. Miljöledningssystemet, som ska inrättas och genomföras av verksamhetsutövaren, ska omfatta de minimiuppgifter som anges i artikel 14a.2 i det reviderade industriutsläppsdirektivet och måste uppfylla de relevanta BAT-slutsatserna som fastställer de aspekter som ska omfattas av miljöledningssystemet. I synnerhet innehåller miljöledningssystemet indikatorer som tar hänsyn till de riktmärken som anges i BAT-slutsatserna (se avsnitt 3.3.3).

För att stödja utarbetandet och genomförandet av miljöledningssystemet kan BAT-slutsatserna fastställa aspekter som bör omfattas av miljöledningssystemet och som är specifika för den berörda sektorn.

Som anges i artikeln 14a.3 i det reviderade industriutsläppsdirektivet bör miljöledningssystemets detaljnivå vara förenlig med de berörda anläggningarnas karaktär, storlek och komplexitet och med den miljöpåverkan anläggningarna kan ha.

Under informationsutbytet måste EU-BRITE och den tekniska arbetsgruppen samla in och bedöma de data och den information som behövs för att i BAT-slutsatserna definiera riktmärken (se avsnitt 3.3.3) och andra aspekter som är relevanta för sektorn.

3.5   Framväxande teknik

Generellt gäller vad som beskrivs i avsnitten 3.2 och 3.3 för individuella bästa tillgängliga tekniker även för ny teknik, med undantag för riktmärken eftersom de endast är förknippade med bästa tillgängliga teknik (artikel 3.13b i det reviderade industriutsläppsdirektivet).

Skillnaden mellan ny teknik och bästa tillgängliga teknik deras utvecklingsgrad, eftersom ny teknik ännu inte är kommersiellt utvecklat (se avsnitt 2.3.7.1).

Det är viktigt att ny teknik tydligt identifieras som sådan i BAT-slutsatserna.

3.5.1    Utsläppsnivåer som motsvarar framväxande teknik eller miljöprestandanivåer som motsvarar ny teknik

Termerna framväxande teknik, motsvarande utsläppsnivåer och motsvarande miljöprestandanivåer förklaras i avsnitt 1.1.1. Utsläppsnivåer som motsvarar framväxande teknik eller miljöprestandanivåer som motsvarar ny teknik definieras i allmänhet med hjälp av en liknande metod som används för BAT-AEL och BAT-AEPL (se avsnitt 3.3), där den grundläggande skillnaden är den mer begränsade tillgången på data.

Per definition är ny teknik inte kommersiellt utvecklat, vilket nödvändigtvis begränsar tillgången på data till stöd för fastställandet av utsläppsnivåer eller miljöprestandanivåer i betydande grad. Den tekniska arbetsgruppen måste bedöma om uppgifterna är tillräckligt tillförlitliga, även om endast ett fåtal siffror finns tillgängliga från en prototypdemonstration i en relevant miljö (minst teknisk mognadsgrad 6–7). Den tekniska arbetsgruppen bör ta fram välgrundade ET-AEL och ET-AEPL från de data och den information som samlats in eller vid behov med hjälp av expertutlåtanden.

Information från INCITE (se avsnitt 4.4) om teknikens miljöprestanda ska beaktas när sådan finns tillgänglig.

3.6   Djupgående industriell omställning

Djupgående industriell omställning definieras i artikel 3.9a i det reviderade industriutsläppsdirektivet som industriella verksamhetsutövares införande av ny teknik eller bästa tillgängliga teknik som innebär att utformningen av eller tekniken för hela eller delar av en anläggning förändras i betydande grad eller att en befintlig anläggning ersätts med en ny anläggning, vilket möjliggör en ytterst avsevärd minskning av utsläppen av växthusgaser i linje med målet om klimatneutralitet och optimerar sidovinsterna för miljön, åtminstone till de nivåer som kan uppnås med teknik som identifieras i de tillämpliga BAT-slutsatserna, med beaktande av tvärmediaeffekter.

Det är därför viktigt att BAT-slutsatserna innehåller ett särskilt avsnitt som identifierar de bästa tillgängliga tekniker eller ny teknik som kan möjliggöra att en djupgående industriell omställning uppnås och de omständigheter under vilka en sådan omställning kan vara möjlig.

4   KAPITEL 4: INFORMATIONSUTBYTE

4.1   Inledning

De olika stegen i förfarandet för utbyte av information och antagande av BAT-slutsatserna som fastställs i artikel 13 i det reviderade industriutsläppsdirektivet beskrivs i avsnitt 1.2.5.

Detta informationsutbyte kallas ofta Sevilla-processen.

De viktigaste aktörernas roller i denna process beskrivs i avsnitten 4.2 och 4.3.

Viktiga milstolpar i informationsutbytet, informationsutbytesverktygen och säkerhetsfrågorna vad beträffar personuppgifter beskrivs i avsnitten 4.6, 4.7 och 4.8.

4.2   De tekniska arbetsgruppernas roll

4.2.1    Inrättande av tekniska arbetsgrupper

För utarbetande eller revidering av ett BREF-dokument, inrättas (eller reaktiveras) en teknisk arbetsgrupp av kommissionen. Varje teknisk arbetsgrupp består av tekniska experter som företräder medlemsstaterna, de berörda industrierna, icke-statliga organisationer som främjar skydd av människors hälsa eller miljön, experter från Europeiska kemikaliemyndigheten och experter från kommissionen.

Medlemmar av den tekniska arbetsgruppen utses till att delta i informationsutbytet huvudsakligen utifrån deras sakkunskap i teknik, ekonomi, miljö- eller regelfrågor (särskilt för tillstånd till eller inspektion av industrianläggningar) såväl som deras förmåga att föra med sig slutanvändarens perspektiv vad beträffar BREF-dokumentet i informationsutbytesförfarandet.

Experterna till varje teknisk arbetsgrupp utses av forumets medlemmar. Forumets medlemmar skickar in namn på, och kontaktuppgifter för, de representanter de har nominerat till den tekniska arbetsgruppen till EU-BRITE.

För att öka effektiviteten i industrisektorernas och de icke-statliga organisationernas, som främjar skydd av människors hälsa eller miljön, deltagande i de tekniska arbetsgrupperna för främjande av skydd av människors hälsa eller miljön, får nomineringen av dem samordnas av relevanta europeiska sammanslutningar.

Under den tekniska arbetsgruppens möten måste medlemsstaternas delegationer ledas av en tjänsteman eller en offentlig anställd som är närvarande under hela mötet.

4.2.2    Den tekniska arbetsgruppens ansvar och uppgifter

Den tekniska arbetsgruppen är den huvudsakliga källan till information för utarbetande och revidering av ett BAT-referensdokument. Därför är det viktigt att den tekniska arbetsgruppens medlemmar tar aktiv del i informationsutbytet. Genom att gå med i den tekniska arbetsgruppen åtar sig medlemmarna att aktivt samla in och tillhandahålla information enligt de tidsfrister som arbetsgruppen kommit överens om eller som föreslagits av EU-BRITE, dock med beaktande av konkurrensreglerna.

Medlemmarna i den tekniska arbetsgruppen ansvarar för att rapportera tillbaka till den forummedlem som nominerat dem, i synnerhet då det uppstår problem med informationsutbytet.

De huvudsakliga uppgifterna för medlemmen i den tekniska arbetsgruppen är

1.

att uppmärksamma och förstå riktlinjerna i detta dokument,

2.

att identifiera och ange nya/uppdaterade centrala uppgifter och aspekter som är av vikt för att ta fram eller uppdatera BAT-slutsatser för sektorn,

3.

att aktivt samla in specifik teknisk och ekonomisk information som är viktig för utarbetande/revidering av ett BREF-dokument, vilket i synnerhet omfattar nya/uppdaterade data om utsläpps- och miljöprestandanivåer från anläggningar som omfattas av BREF-dokumentet (för den sektor/medlemsstat som medlemmarna i den tekniska arbetsgruppen företräder), enligt det förfarande som den tekniska arbetsgruppen enats om på grundval av allmänna riktlinjer från EU-BRITE i linje med de principer som fastställs i kapitel 5 i detta dokument, även med avseende på att hantera aspekter såsom konfidentiell företagsinformation, känslig information enligt konkurrensrätt, intressekonflikter och andra frågor som rör detta,

4.

att kontrollera kvaliteten på de data och den information som samlas in innan de skickas vidare till EU-BRITE, i synnerhet fullständigheten och enhetligheten för de data som finns i ifyllda mallar/frågeformulär som används för att samla in anläggnings- eller processpecifik information (se avsnitten 5.4 och 5.5),

5.

att dela insamlade data med andra medlemmar i tekniska arbetsgrupper och EU-BRITE genom att lägga ut informationen direkt på BATIS (se avsnitt 4.7.1), med möjligt undantag för konfidentiell företagsinformation eller känslig information enligt konkurrensrätten,

6.

att inom de fastställda tidsfristerna svara på förfrågningar om kompletterande information eller förtydliganden från EU-BRITE (se avsnitt 1.2.5),

7.

att inom de fastställda tidsfristerna ge synpunkter på utkast till BREF-dokument och andra dokument som utarbetats av EU-BRITE,

8.

att närvara vid den tekniska arbetsgruppens möten och aktivt delta i dem,

9.

att dela med sig av erfarenheter till EU-BRITE och andra medlemmar i den tekniska arbetsgruppen (t.ex. under platsbesök),

10.

att identifiera och upprätta kontakter/nätverk med personer som inte är medlemmar i någon teknisk arbetsgrupp (t.ex. expertgrupper, behöriga myndigheter, verksamhetsutövare eller grupper av verksamhetsutövare, nationella grupper, teknikleverantörer) för att få mer erfarenhet som kan delas med den övriga tekniska arbetsgruppen och EU-BRITE. Därför får medlemmarna i den tekniska arbetsgruppen inrätta och samordna skuggrupper, dvs. expertgrupper vars uppgift är att hjälpa medlemmarna i den tekniska arbetsgruppen att samla in information och förbereda bidrag till utarbetandet eller revideringen av BREF-dokument,

11.

att leda eller gemensamt ansvara för särskilda uppgifter eller undergrupper (se avsnitt 4.2.3) och rapportera till den tekniska arbetsgruppen.

Den största delen av medlemmarnas arbete i den tekniska arbetsgruppen kan förväntas äga rum utanför mötena när det gäller att skicka in information och granska förslag till textutkast. Ett framgångsrikt utarbetande av ett BREF-dokument kräver i synnerhet att den tekniska arbetsgruppen ger detaljerade svar på omfattande utkast till dokument inom en begränsad tidsperiod. Även om man strävar efter brett samförstånd i den tekniska arbetsgruppen under arbetets gång, är det inte en nödvändig förutsättning och det är EU-BRITE:s uppgift att se till att den relevanta tillgängliga informationen återspeglas i BREF-dokumentet med hänsyn till den tekniska arbetsgruppens diskussioner.

4.2.3    Undergrupper till den tekniska arbetsgruppen

För att behandla specifika frågor inom arbetets tillämpningsområde får den tekniska arbetsgruppen inrätta undergrupper för att utföra särskilda uppgifter såsom att samla in, analysera, strukturera och diskutera information och data, diskutera synpunkter på föreslagna utkast, eller förbereda och utarbeta mallar eller dokument. Dessa undergrupper leds på ett öppet sätt av EU-BRITE, vilket säkerställer att undergruppen får ett tydligt mandat och gör det möjligt för alla medlemmarna i den tekniska arbetsgruppen att ha tillgång till undergrupperna och följa och förstå deras verksamhet och resultat (t.ex. laddas dagordningar och protokoll samt rapporter upp på BATIS i god tid).

Möten i den tekniska arbetsgruppens undergrupper kan hållas i hybridformat (fysiskt och digitalt) eller digitalt. Diskussioner och arbete i undergrupperna får inte ersätta den tekniska arbetsgruppens möten.

4.2.4    Europeiska kemikaliemyndighetens roll

Europeiska kemikaliemyndigheten (Echa) har en formell roll i den tekniska arbetsgruppens verksamhet och stöder informationsutbytet under förberedelsefasen och efterföljande steg, bland annat genom att

1.

identifiera kemikalier som används i olika sektorer eller processer, t.ex. genom att tillhandahålla relevanta förteckningar från Echas databas (dvs. uppgifter enligt Reach-förordningen (14), CLP-förordningen (15) och biocidförordningen (16)), särskilt under förberedelsefasen, för utarbetandet eller revideringen av BREF-dokumentet, och prioritera dessa kemikalier baserat på faro-/riskprofiler (i förhållande till miljö och människors hälsa) och andra aspekter (t.ex. volym-/användnings-/utsläppsnivåer) beroende på vad som är relevant,

2.

tillhandahålla underlag om sektorsspecifika tekniker och metoder för hantering och användning av kemikalier, i förekommande fall, inbegripet information om kemikaliernas rättsliga status (t.ex. harmoniserad klassificering, begränsning),

3.

tillhandahålla expertis om information om kemikalier, inbegripet säkrare alternativ (om sådana finns) i olika kapitel i BREF-dokumentet.

4.2.5    Europeiska miljöbyråns roll

I skäl 21 i direktiv (EU) 2024/1785 förklaras att kommissionen bör säkerställa att Europeiska miljöbyrån (EEA) deltar i informationsutbytet när informationsutbytet skulle gynnas av byråns sakkunskap.

EEA:s deltagande är särskilt fördelaktigt för att utarbeta eller revidera BREF-dokumentet, eftersom det kan tillhandahålla information om utsläpp, produktionsvolymer eller andra indikatorer för miljöprestanda (t.ex. förbrukning av vatten, energi och råmaterial) som rör de sektorer som omfattas av BREF-dokumentet och rapporteras till industriutsläppsportalen. Detta bör ligga till grund för diskussionerna vid kick-off-mötet och ytterligare diskussioner under revideringen eller utarbetandet av BREF-dokumentet, eftersom ny information rapporteras till portalen för industriutsläpp. Utöver sin sakkunskap om industriutsläppsdata kan EEA också bidra till informationsutbytet genom sin bredare kunskap.

4.2.6    Platsbesök

Platsbesök kan vara avgörande när det gäller att samla in och värdera information för utarbetande och revidering av BREF-dokument. Platsbesök kan föreslås av medlemmar i den tekniska arbetsgruppen till EU-BRITE och övriga tekniska arbetsgruppsmedlemmar. Information om platsbesök delges hela den tekniska arbetsgruppen i god tid före datumen för själva besöken för att göra det möjligt för representanter från lokala behöriga myndigheter och intresserade medlemmar av den tekniska arbetsgruppen, i den mån det är möjligt, att delta, och undvika eventuella intressekonflikter. Kortfattade rapporter från sådana platsbesök utarbetas av EU-BRITE och ska göras tillgängliga för hela den tekniska arbetsgruppen via BATIS (se avsnitt 4.7.1).

4.2.7    Involvering av teknikleverantörer (t.ex. utrustningsleverantörer) i informationsutbytet

”Teknikleverantörer” (t.ex. utrustningsleverantörer) som kan tillhandahålla data och information som är värdefull ur teknisk och ekonomisk synpunkt för utarbetande och revidering av BREF-dokument bör bjudas in till att aktivt delta i informationsutbytet antingen direkt som medlemmar av den tekniska arbetsgruppen eller indirekt som experter för att tillhandahålla information till EU-BRITE eller andra medlemmar av den tekniska arbetsgruppen.

Termen ”teknikleverantörer” bör tolkas i ganska vid mening för att utvidga informationsutbytets kunskapsområde. Det huvudsakliga kriteriet för deras inblandning i förfarandet för informationsutbyte är att de bör ha relevant teknisk och ekonomisk kunskap/information som kan främja informationsutbytet om bästa tillgängliga teknik, ny teknik och motsvarande utsläpps-/miljöprestandanivåer, riktmärken och kontroll. Detta kan till exempel omfatta specialiserade experter inom en viss bästa tillgängliga teknik eller ny teknik. Teknikleverantörer bör i princip utesluta rent kommersiella mellanhänder (grossister) som säljer utrustningar eller tjänster till anläggningarnas verksamhetsutövare/ägare för en förtjänst, utan att nödvändigtvis ha tillräckligt med teknisk förståelse för teknikens funktion och kunskap om dess driftsprestanda.

Den tekniska och ekonomiska kunskap/information som teknikleverantörerna innehar kan gälla ett brett område av verksamheter såsom kunskap, utformning, licensiering, tillverkning/konstruktion, leverans, drift, underhåll, övervakning och avveckling av en anläggning eller en del av en anläggning (t.ex. process, system, komponent). Informationen bör tillhandahållas på ett neutralt sätt och inte marknadsföra specifika kommersiella produkter eller varumärken.

En representant för ett företag som fungerar som teknikleverantör och som utsetts till en teknisk arbetsgrupp bör i praktiken fungera som en representant för teknikleverantörer i allmänhet eller för en särskild undersektor (inte enbart som en representant för företaget som han/hon är anställd hos) för att garantera lämplig representation för sektorn.

Därför rekommenderas det att representanter från olika sammanslutningar för teknikleverantörer involveras, när så är möjligt och genom vilka enskilda företag kan tillhandahålla information.

4.3   EU-BRITE:s roll

EU-BRITE:s roll är att samordna informationsutbytet och säkerställa att information samlas in och bearbetas enligt riktlinjerna i detta dokument i syfte att utarbeta eller revidera BREF-dokument.

För varje BREF-dokument leder den vetenskapliga personalen vid EU-BRITE det arbete som den inrättade tekniska arbetsgruppen bedriver för ändamålet.

EU-BRITE styr arbetet med att fastställa bästa tillgängliga teknik såsom den definieras i det reviderade industriutsläppsdirektivet, med hjälp av principerna för teknisk expertis, öppenhet och neutralitet. I arbetet ingår oberoende kontroll och analys av den information som samlas in för att ta fram BAT-slutsatser.

Om medlemmar av den tekniska arbetsgruppen tillhandahåller ofullständig eller otillräcklig information, informerar EU-BRITE den tekniska arbetsgruppen om detta och begär in kompletteringar. Dessutom försöker EU-BRITE att åtgärda informationsluckor genom att aktivt söka efter utelämnad eller ofullständig data (t.ex. under platsbesök – se avsnitt 4.2.6 – eller genom att kontakta personer/institutioner som inte är direkt representerade i den tekniska arbetsgruppen). Dessutom kan telefon- eller videokonferenser eller expertmöten/workshoppar online anordnas av EU-BRITE om det finns ett behov av att diskutera vissa frågor som rör utarbetandet eller revideringen av ett BREF-dokument, särskilt i kontroversiella, nya eller komplexa frågor.

För att fullgöra denna roll, utför EU-BRITE i synnerhet följande uppgifter:

1.

Deltar aktivt i och understödjer insamlingen av information och upprättar utkast till BREF-dokument.

2.

Kontrollerar/verifierar data/den information som lämnas in och ber om kompletteringar/förtydliganden fråndata/informationslämnaren enligt vad som anses nödvändigt.

3.

Leder tekniska diskussioner under den tekniska arbetsgruppens och undergruppers möten och workshoppar för databedömning och fungerar som ordförande på dessa möten (se även avsnitt 4.6.1 och 4.2.3).

4.

Ser till den övergripande skötseln av samarbetsverktyget BATIS (se avsnitt 4.7.1) för att garantera transparens i informationsutbytet.

5.

Lägger fram det slutliga utkastet till BREF-dokument vid forumets möten (se avsnitt 1.3).

Andra uppgifter som utförs av EU-BRITE tas upp i andra delar av detta dokument, i synnerhet i avsnitt 4.5.

Den tjänsteman vid EU-BRITE som leder informationsutbytet om ett särskilt BREF-dokument förväntas ha god insikt i den tekniska processen, miljöfrågor, industriella regleringar, miljötillståndsprocesser, miljöpolicy inom unionen och särskild kunskap och förståelse för den relevanta industrisektorn.

Den huvudsakliga kompetens som krävs är teknisk kunskap, organisatorisk förmåga, kommunikationsförmåga, färdighet att ta fram utkast, objektivitet, integritet och förmåga att arbeta med och skriva tekniska dokument på engelska.

4.4   Rollen för innovationscentrumet för industriell omställning och industriutsläpp

I enlighet med artikel 27a.2 i det reviderade industriutsläppsdirektivet samlar innovationscentrumet för industriell omställning och industriutsläpp (INCITE) in och analyserar information om innovativa tekniker som bland annat bidrar till minimering av föroreningar, utfasning av fossila bränslen, resurseffektivitet och en cirkulär ekonomi med färre eller säkrare kemikalier. Denna information är förknippad med teknikens miljöprestanda, dess utvecklingsnivå och annan relevant information, t.ex. om ekonomiska uppgifter, eventuella begränsningar av tillämpligheten och överväganden om tvärmediaeffekter. Innovativa tekniker omfattar både tekniker som redan är kommersiellt utvecklade och tekniker som fortfarande håller på att utvecklas. Detta inbegriper ny teknik som möjliggör djupgående industriell omställning.

INCITE inrättades för detta ändamål och ansvarar för att upprätthålla en global och offentligt tillgänglig informationsplattform som möjliggör insamling av en kontinuerlig ström av information om innovativa tekniker (17). Plattformen gör det också möjligt att kartlägga demonstration- och första i sitt slag-anläggningar eller processer.

INCITE samarbetar direkt med alla viktiga berörda parter som anges i artikel 27a.3 i det reviderade industriutsläppsdirektivet för att initiera inlämning av information antingen direkt i skriftlig form eller via informationsplattformen. Dessa intressenter hjälper INCITE att samla in uppgifter om innovativ teknik och inbegriper teknikleverantörer, forsknings- och teknikorganisationer, branschorganisationer, forskningsinstitut och företrädare för medlemsstaterna.

INCITE:s roll är att samla in all information som mottagits, analysera den och offentliggöra resultaten i regelbundna rapporter som till exempel bör användas av forumet enligt artikel 13 för att yttra sig om arbetsprogrammet för informationsutbytet i Sevilla-processen.

INCITE:s resultat används av den tekniska arbetsgruppen för att vägleda deras bedömning av de innovativa tekniker som ska beaktas i tillämpningsområdet för ett BREF-dokument, för fastställande av bästa tillgängliga teknik eller ny teknik och potentiella förknippade nivåer eller riktmärken i BREF-dokumentet och i BAT-slutsatserna. Denna bedömning tar hänsyn till deras utvecklingsgrad, miljövinster och kostnadseffektivitet. För de utvalda innovativa teknikerna ska en datainsamling utföras under BREF-dokumentets utarbetande- eller revideringsperiod med användning av relevanta industrianläggningar, inbegripet sådana som är de första i sitt slag. Information som är tillgänglig för INCITE för andra sektorer med anknytning till innovativ teknik kan också vara användbar för den aktiva tekniska arbetsgruppen.

Enligt artikel 27a.4 i det reviderade industriutsläppsdirektivet kommer de detaljerade arbetsmetoderna för INCITE att fastställas i en genomförandeakt från kommissionen.

4.5   Förberedande aktiviteter för informationsutbytet

4.5.1    Tidig förberedelsefas

Den tidiga förberedelsefasen inleds med utarbetandet av BREF-dokumentets arbetsprogram och slutar med aktiveringen eller reaktiveringen av den tekniska arbetsgruppen (se avsnitt 4.5.2).

Så snart som BREF-dokumentets arbetsprogram har fastställts kommer medlemmarna i forumet enligt artikel 13 (se avsnitt 1.3) att uppmanas att tillhandahålla information som är användbar för att utveckla/revidera alla BREF-dokument som ingår i arbetsprogrammet, innan informationsutbytet inleds. Forumets medlemmar kommer att göra denna information tillgänglig i särskilda mappar på BATIS (se avsnitt 4.7.1).

Denna information kan omfatta

(i)

tillämpningsområdet,

(ii)

de processer som utförts,

(iii)

de tekniker som tillämpats,

(iv)

viktiga miljöaspekter (se avsnitt 4.6.1.2.1),

(v)

lärdomar från genomförandet av de befintliga BAT-slutsatserna (i förekommande fall),

(vi)

information om utsläpp som offentliggörs enligt artikel 24.3 b i det reviderade industriutsläppsdirektivet,

(vii)

information från industriutsläppsportalen, och

(viii)

alla frågor som är specifika för de berörda sektorerna.

Detta hindrar inte att denna information tillhandahålls på BATIS eller till INCITE (se avsnitt 4.4) vid någon annan tidpunkt, oberoende av en revidering av BREF-dokumentet.

Denna information kommer att hjälpa EU-BRITE att inrätta eller återuppta den tekniska arbetsgruppen och begära inledande synpunkter. Detta kommer att optimera förberedelsefasen och förkorta dess varaktighet (se avsnitt 4.5.2).

4.5.2    Förberedelsefas

När ett BREF-dokument utarbetas eller revideras kommer forumets medlemmar, vid tidpunkten för aktivering eller återaktivering av den tekniska arbetsgruppen att uppmanas att utse sina företrädare till den tekniska arbetsgruppen. Tillsammans med skrivelsen om aktivering/reaktivering, eller efter det att skrivelsen har skickats, kommer EU-BRITE att skicka en förfrågan om ”inledande synpunkter” eller en ”förfrågan under förberedelsefasen” (t.ex. en undersökning). Denna information kommer att användas för att organisera och strukturera diskussionerna vid startmötet (se avsnitt 4.6.1.2).

”Förfrågan om att lämna inledande synpunkter” eller ”förfrågan under förberedelsefasen” innehåller förslag och förfrågningar om information om de frågor som förväntas diskuteras vid startmötet. Frågorna omfattar vanligen följande:

—

BREF-dokumentets tillämpningsområde.

—

De viktigaste miljöaspekterna för den berörda industrisektorn (t.ex. utsläpp till luft, vatten och mark, användning av vatten och energiförbrukning, uppkomst av avfall, cirkulär ekonomi, utfasning av fossila bränslen, användning av kemikalier), se avsnitt 4.6.1.2.1. Vid revidering av ett befintligt BREF-dokument bör detta åtminstone omfatta de viktigaste miljöaspekterna som redan identifierats i det befintliga BREF-dokumentet.

—

Typ och format för anläggningsspecifika data som bör samlas.

—

Förfarandet för data- och informationsinsamling.

—

BREF-dokumentets struktur.

Vid revidering av BREF-dokumentet kan förfrågan också bygga på information som finns tillgänglig i kapitlet ”Slutkommentarer och rekommendationer för framtida arbete”, som finns i det befintliga BREF-dokumentet.

Generellt sett bör EU-BRITE utarbeta tydliga förslag med relevanta motiveringar till de frågor som nämns ovan. När det råder tvivel om vissa frågor bör tydliga frågor (förfrågningar) ställas för att klargöra förslagen.

Dessutom kan ”förfrågan om att lämna inledande synpunkter” (call for initial input) eller ”förfrågan under förberedelsefasen” (front-loading request) inbegripa följande:

—

Allmän information om den berörda sektorn, t.ex. antal och storlek på förknippade anläggningar.

—

En översikt över de huvudsakliga/typiska processer som används inom sektorn.

—

En översikt över de tekniker som används för att uppnå en hög nivå av skydd för människors hälsa och miljön som helhet. Sådan teknik skulle kunna syfta till att förebygga och minska utsläpp, förebygga att avfall uppkommer, förbättra resurseffektiviteten och främja den cirkulära ekonomin och utfasning av fossila bränslen.

—

Befintlig teknik och ny teknik att beakta för fastställande av bästa tillgängliga teknik såväl som ny teknik och processer, vars genomförande skulle medföra miljömässiga eller ekonomiska fördelar för sektorn.

—

Förbättringar av befintliga tekniker och processer med avseende på skydd av människors hälsa och miljön eller ekonomiska aspekter, såsom användning av säkrare kemikalier. Information kan också lämnas om föråldrade tekniker.

4.6   Milstolpar inom informationsutbytet

4.6.1    Den tekniska arbetsgruppens möten

4.6.1.1   Allmänt

Den tekniska arbetsgruppens möten anordnas och leds av EU-BRITE och hålls helst i hybridformat (fysiskt och digitalt). Engelska är det arbetsspråk som används under mötena. Startmötet och slutmötet med den tekniska arbetsgruppen understöds båda av ett bakgrundsdokument som utarbetats av EU-BRITE och där de frågor som tagits fram för diskussion fastställs och skickas ut till alla medlemmarna i den tekniska arbetsgruppen före mötet (se avsnitten 1.2.5, 4.6.1.2 och 4.6.1.4).

4.6.1.2   Startmöte

Bakgrundsdokumentet bör ligga till grund för att organisera och strukturera diskussionerna vid startmötet. Det bör ta hänsyn till den information som samlats in under den tidiga förberedelsefasen (se avsnitt 4.5.1) och förberedelsefasen (se avsnitt 4.5.2) och skickas ut till den tekniska arbetsgruppen minst fyra veckor före mötet.

Startmötet bör i synnerhet behandla och dra slutsatser i följande ärenden.

1.

BAT-referensdokumentets tillämpningsområde och struktur.

2.

De viktigaste miljöaspekterna inom den berörda sektorn (se avsnitt 4.6.1.2.1).

3.

Typen och omfattningen av den information som ska samlas in under utvecklings- eller revideringsförfarandet för BREF-dokumentet.

4.

Ett förfarande för den tekniska arbetsgruppen för att i tillämpliga fall identifiera och klargöra följande i BREF-dokumentet:

i.

Vad som betraktas som ”normala” och ”annat än normala” driftförhållanden för verksamheterna inom det tillämpningsområde som avses i BREF-dokumentet.

ii.

Vilka åtgärder som ska vidtas för att förebygga eller, då det inte är praktiskt genomförbart, att minska förorening under andra än normala driftsförhållanden (såsom igångsättande eller urdrifttagning, störningar i driften, tillfälliga avbrott och den slutliga nedläggningen av verksamheten, se även avsnitt 2.3.7.

5.

En allmän tidsplan för arbetet, grundat på det typiska arbetsflödet som anges i avsnitt 1.2.5, i synnerhet avseende tidsfristen för mottagande av bakgrundsinformation efter startmötet.

6.

De särskilda uppgifter som ska utföras av den tekniska arbetsgruppen, inbegripet eventuella undergrupper för den tekniska arbetsgruppen, i förekommande fall (se avsnitt 4.2.3), särskilt med angivande av vilken medlem av den tekniska arbetsgruppen som lovade att lämna vilken information.

7.

Startmötet bör även ge möjlighet att informera medlemmarna i den tekniska arbetsgruppen om aspekter som behöver behandlas på ett konsekvent sätt bland BREF-dokumenten, i synnerhet följande:

i.

Sätt att handskas med potentiellt konfidentiell företagsinformation och känslig information enligt konkurrensrätten, intressekonflikter och frågor som rör detta (se avsnitt 5.3).

ii.

Samverkan med andra BREF-dokument.

iii.

De specifika verktyg som den tekniska arbetsgruppen ska använda för att samla in, utbyta och analysera information. I synnerhet ska BATIS-systemet (se avsnitt 4.7.1) presenteras för den tekniska arbetsgruppen såväl som förfarandena för att lämna information som identifierats vid startmötet.

Slutsatserna från startmötet och mötesrapporten skickas ut efteråt. Mötesrapporten görs tillgänglig för allmänheten.

4.6.1.2.1   Identifiering av viktiga miljöaspekter (KEI)

För att underlätta ett effektivt och ändamålsenligt förfarande är utvecklingen av ett BREF-dokument inriktat på de viktiga miljöaspekter (key environmental issues)som måste behandlas i informationsutbytet och i BAT-slutsatserna. Viktiga miljöaspekter kan t.ex. avse utsläpp av en viss förorening, uppkomst av avfall eller resurseffektivitet såsom användning av vatten och energieffektivitet.

En viktig miljöaspekt anses vara en miljöaspekt som anses vara tillräckligt viktig inom ramen för ett visst BREF-dokument för att motivera insamling av information genom anläggnings- och processpecifika frågeformulär och, vid behov, som bakgrundsinformation. Syftet med insamlingen av sådan information är att ta fram bästa tillgängliga teknik och, där så är möjligt och lämpligt, BAT-AEL, BAT-AEPL eller riktmärken för att ta itu med dessa frågor.

Ett BREF-dokument syftar till att ta itu med frågor som är relevanta på europeisk nivå och kan inte ta itu med alla lokala frågor i hela unionen. Denna princip bör också vägleda den tekniska arbetsgruppen vid identifieringen av viktiga miljöaspekter. I detta sammanhang kan en fråga som inte identifierats som en viktig miljöaspekt i syfte att utveckla ett BREF-dokument (och därmed för vilken inga BAT-AEL/BAT-AEPL/riktmärken har fastställts) fortfarande vara viktig på nationell nivå, lokal nivå eller anläggningsnivå och kan behöva omhändertas av de behöriga myndigheterna (18).

Identifieringen av viktiga miljöaspekter bör göras så snart som möjligt i informationsutbytet. Den tekniska arbetsgruppens breda samförstånd om viktiga miljöaspekter bör eftersträvas vid startmötet och bör ligga till grund för utarbetandet av ett detaljerat frågeformulär för insamling av de data och den kontextuella information som behövs för att fastställa BAT-slutsatserna. Den tekniska arbetsgruppen kan inkludera ytterligare miljöaspekter i datainsamlingen och bedöma deras relevans för sektorn i ett senare skede. Inkluderingen av sådana kompletterande data bör stödjas av välgrundade argument och säkerställa att deras efterföljande bedömning inte skapar en oproportionerlig arbetsbörda för den tekniska arbetsgruppen.

Identifieringen av viktiga miljöaspekter tar hänsyn till kriterier och informationskällor såsom

—

relevansen av de föroreningar som orsakas av verksamheten eller processen samt andra effekter som den kan ha på människors hälsa eller på miljön som helhet (t.ex. påverkan på resurser, uppkomst av avfall),

—

verksamhetens betydelse (antal anläggningar som påverkas av de viktiga miljöaspekterna, geografisk spridning, bidrag till totala (industriella) utsläpp i unionen),

—

möjligheten att identifiera nya eller ytterligare tekniker som skulle minska föroreningarna ytterligare,

—

möjligheten att fastställa BAT-AEL, BAT-AEPL eller riktmärken som skulle förbättra miljöskyddet jämfört med nuvarande utsläppsnivåer,

—

information från miljötillstånd, resultat från utsläppsövervakning enligt artikel 24.3 b i det reviderade industriutsläppsdirektivet och information från industriutsläppsportalen,

—

unionens allmänna relaterade mål/prioriteringar.

Ovanstående kriterier kanske inte räcker för att identifiera farliga kemikalier eller nya föroreningar som används eller släpps ut inom en sektor, till exempel på grund av den begränsade tillgången till övervakningsdata. I sådana fall kan identifieringen av viktiga miljöaspekter beakta följande:

—

Systematisk identifiering av kemikalier/nya föroreningar, t.ex. en förteckning över de viktigaste kemikalier som används i produktionsprocesser i en sektor och information om deras utsläppsvägar och förväntade utsläpp (19).

—

Resultatet av ett tillhörande särskilt förberedande arbete som involverar kemiska experter.

—

Uppgifter som lämnas av Echa.

—

Uppgifter som lämnas av INCITE.

I fall av begränsade tillgängliga data kan den tekniska arbetsgruppen överväga att inkludera specifika BAT-slutsatser om övervakning i BREF-dokumentet för att säkerställa att data finns tillgängliga för framtida revideringar av BREF-dokumentet.

För en revidering av BREF-dokumentet förväntas de viktiga miljöaspekter som tidigare identifierats i befintliga BAT-slutsatser i allmänhet fortsätta vara relevanta. Att utesluta en befintlig viktig miljöaspekt eller lägga till en ny under en revidering av BREF-dokumentet bör stödjas av sunda motiveringar.

4.6.1.3   Den tekniska arbetsgruppens interimsmöten

Vid behov kan interimsmöten anordnas före slutmötet för att den tekniska arbetsgruppen ska kunna dra slutsatser om viktiga delar av utvecklingen av BREF-dokumentet, t.ex. viktiga miljöaspekter, tillämpningsområdet för eller innehållet i de föreslagna BAT-slutsatserna, och därmed underlätta dagordningen för slutmötet. Under alla omständigheter måste det före interimsmötena klargöras att slutsatser kommer att dras och om vilka frågor. Mötesdokumenten skickas ut till den tekniska arbetsgruppen minst tre veckor före mötena och den tekniska arbetsgruppens slutsatser från mötena registreras i vederbörlig ordning (t.ex. i ”mötesslutsatser”). Avvikande uppfattningar (se avsnitt 4.6.1.4.2) kan också uttryckas under dessa möten.

4.6.1.4   Slutmöte

4.6.1.4.1   Allmänt

Slutmötet syftar till att lösa resterande problem med sikte på att avsluta den tekniska diskussionen inom den tekniska arbetsgruppen.

Vid mötet bör i synnerhet de ärenden som anges nedan behandlas och slutsatser nås om

1.

BAT-slutsatsernas innehåll och struktur (se kapitel 3),

2.

eventuella ändringar som behöver göras i kapitlen ”Teknik att beakta vid fastställande av bästa tillgängliga teknik och ny teknik” (se avsnitt 2.3.7) i BREF-dokumentet,

3.

aspekter att ta upp i avsnittet ”Slutkommentarer och rekommendationer för framtida arbete” i BREF-dokumentet (se avsnitt 2.3.9).

De viktigaste frågorna som ska diskuteras vid slutmötet och förslag från EU-BRITE måste beskrivas i ett detaljerat bakgrundsdokument.

Bakgrundsdokumentet bör skickas ut till den tekniska arbetsgruppen minst sex veckor före mötet. Om interimsmöten redan har hållits före slutmötet och avgörande delar för utvecklingen av BREF-dokumentet redan har överenskommits bör bakgrundsdokumentet skickas ut minst fyra veckor före mötet.

Bakgrundsdokumentet ska omfatta åtminstone en utvärdering av de huvudsakliga kommentarer som mottagits (se avsnitt 0). EU-BRITE måste också tillhandahålla den tekniska arbetsgruppen åtminstone den senaste versionen av kapitlen i BREF-dokumentet med titeln ”Teknik att beakta vid fastställande av bästa tillgängliga teknik och ny teknik” (se avsnitt 2.3.7) och ”BAT-slutsatser” (se avsnitt 2.3.8), tillsammans med en sammanställning av diagram eller ett verktyg för datavisualisering som stöd för diskussionerna under slutmötet.

På den tekniska arbetsgruppens slutmöte, är målet att nå slutsatser genom brett samförstånd bland de närvarande medlemmarna i arbetsgruppen. Samförstånd är dock inte en förutsättning och när det finns avvikande uppfattningar bör dessa registreras enligt avsnitt 4.6.1.4.2 nedan.

4.6.1.4.2   Avvikande uppfattningar

Såväl bästa tillgängliga teknik som utsläppsnivåer och miljöprestandanivåer (se avsnitt 3.3) som hänger samman med bästa tillgängliga teknik bör beskrivas av EU-BRITE på grundval av den information som finns tillgänglig då utkastet skickas ut till den tekniska arbetsgruppen inför dess slutmöte (se avsnitt 4.6.1.4). Sådan information kan omfatta alla specifika förslag på bästa tillgängliga teknik eller därmed förknippade utsläppsnivåer, miljöprestandanivåer eller riktmärken som mottagits från den tekniska arbetsgruppen.

Medlemmarna i den tekniska arbetsgruppen förväntas tillhandahålla sunda tekniska och ekonomiska argument som är relevanta för deras inställning om de inte är ense med utkastet till BAT-slutsatser. Sådana argument bör inledningsvis lämnas in som synpunkter på utkastet till BREF-dokument inom den fastställda tidsfristen för att lämna synpunkter på utkastet (se avsnitt 1.2.5).

Om den tekniska arbetsgruppen i slutändan inte når samförstånd i en fråga, bör de avvikande uppfattningarna och deras motiveringar rapporteras i avsnittet ”Slutkommentarer och rekommendationer för framtida arbete” av BREF-dokumentet endast om båda villkoren nedan uppfylls:

1.

Den avvikande uppfattningen grundar sig på information som redan gjorts tillgänglig för den tekniska arbetsgruppen vid den tidpunkt då slutsatserna om bästa tillgängliga teknik avfattades för BREF-dokumentet eller har tillhandahållits inom perioden för synpunkter på ett sådant utkast.

2.

De berörda medlemmarna i den tekniska arbetsgruppen ger en giltig motivering till den avvikande uppfattningen, med stöd av lämpliga tekniska eller ekonomiska uppgifter.

En avvikande uppfattning måste uttryckas under den relevanta diskussionen vid slutmötet eller vid andra möten i den tekniska arbetsgruppen där slutsatser dras (se avsnitt 4.6.1.3) och måste därefter bekräftas skriftligen, tillsammans med en motivering till den.

Medlemsstaterna, icke-statliga organisationer som främjar skydd av människors hälsa eller miljön eller branschorganisationer som lägger fram eller stöder den avvikande uppfattningen bör tydligt anges i dokumentet (se avsnitt 2.3.9).

4.6.2    Utveckling av frågeformuläret för datainsamling

Anläggnings- och processpecifika data och kontextuell information samlas in med hjälp av ett sektorsspecifikt frågeformulär som utarbetas av EU-BRITE. Frågeformuläret är avsett att samla in information om teknikprestanda för att beakta den vid fastställandet av bästa tillgängliga teknik eller ny teknik. EU-BRITE utarbetar, så långt som möjligt, frågeformuläret på ett användarvänligt sätt så att verksamhetsutövarna lätt kan förstå det.

Frågeformuläret och datainsamlingsprocessen bör utformas så att den administrativa bördan minimeras genom att de är användarvänliga, effektiva och lämpar sig för gemensamt slutförande inom företag. Ytterligare förbättringar genom digitalisering (t.ex. integrerade förfaranden för kvalitetssäkring/kvalitetskontroll, datafält ifyllda på förhand och andra digitala funktioner) bör stödja dessa mål. Frågeformuläret bör vara tillräckligt flexibelt för att tillgodose riktade kompletterande uppdateringar av data.

EU-BRITE utarbetar ett första frågeformulär och delar det med den tekniska arbetsgruppen för en första omgång synpunkter. Detta kan göras vid startmötet om det förberedande arbetet kommit tillräckligt långt, i annat fall bör det ske efteråt.

Med utgångspunkt i den tekniska arbetsgruppens synpunkter finjusterar EU-BRITE frågeformuläret med hjälp av den tekniska arbetsgruppen. Det kan finnas ett eller flera mellanliggande utkast, beroende på den tekniska arbetsgruppens synpunkter och återkoppling. Det slutliga frågeformuläret godkänns sedan, till exempel under en särskild workshop för den tekniska arbetsgruppen.

När den tekniska arbetsgruppen har kommit överens om frågeformulärets innehåll och format kan ett fåtal industriella aktörer som den tekniska arbetsgruppen har identifierat uppmanas att testa det innan datainsamlingen inleds officiellt. Detta för att säkerställa att frågeformuläret är anpassat till anläggningarnas eller processernas särskilda egenskaper.

4.6.3    Insamling och analys av data och information

4.6.3.1   Insamling av data och information

Insamling av data och information omfattar både allmän information (bakgrundsinformation) om sektorn och anläggnings- och processpecifika data och kontextuell information.

De vanliga stegen för insamling av anläggnings- och processpecifika data och kontextuell information är följande:

—

Medlemmar i den tekniska arbetsgruppen (vanligtvis medlemsstater, eventuellt med stöd av industrin) identifierar ett antal väl presterande anläggningar och distribuerar frågeformuläret till verksamhetsutövarna. Förteckningen över väl presterande anläggningar syftar till att maximera sektorns representativitet och uppgifternas kvalitet/robusthet. Väl presterande anläggningar behöver inte nödvändigtvis prestera lika bra när det gäller alla miljömedier.

—

Verksamhetsaktörerna fyller i frågeformulären (eventuellt med stöd av företrädare för medlemsstaterna eller industrin).

—

De ifyllda frågeformulären kontrolleras med avseende på fullständighet och konsekvens av medlemsstaternas företrädare och behöriga myndigheter. EU-BRITE kan tillhandahålla checklistor för att underlätta detta förfarande.

—

Medlemsstaternas behöriga myndigheter lämnar tillbaka de ifyllda frågeformulären.

—

För konfidentiell information, se avsnitt 5.3.

När det gäller den bakgrundsinformation som utlovats eller identifierats i slutsatserna från startmötet, publiceras denna av den tekniska arbetsgruppen direkt på BATIS.

4.6.3.2   Analys av data och information

Sammanställningen av data och information visas och analyseras med hjälp av en plattform för affärsanalys och visuell analys för upptäckt av data.

En uppsättning relevanta visualiseringar (t.ex. diagram, tabeller, listor, kartor, beräknade värden, kontextuell information), ett så kallat blad, görs tillgängligt för den tekniska arbetsgruppen genom verktyget för datavisualisering. De olika bladen grupperas tillsammans i en relaterad applikation. När applikationen skapas delas den med hela den tekniska arbetsgruppen och kan användas för att analysera data och information, utöver andra relevanta dokument som delas på BATIS (se avsnitt 4.7.1). Om det finns konfidentiell information kommer medlemsstaternas företrädare i den tekniska arbetsgruppen att beviljas tillgång efter undertecknande av ett sekretessavtal (se avsnitt 5.3).

4.6.3.3   Workshoppar för databedömning

Minst två workshoppar för databedömning bör äga rum under förfarandet för utarbetande/revidering av BREF-dokument: ett innan det första utkastet till BREF-dokument skickas ut för synpunkter och ett annat före slutmötet. Ytterligare workshoppar kan anordnas för att hantera särskilda riktade frågor.

Huvudsyftet med workshoppen för databedömning som anordnas innan det första utkastet utfärdas är att granska och kontrollera insamlade data och kontextuell information. Detta innebär utvärdering av datans fullständighet, exakthet och överensstämmelse samt förståelse för den miljömässiga betydelsen hos de anläggningar som deltar i datainsamlingen. Diskussionerna under workshoppen bör beakta datan tillsammans med kontextuell information, såsom tillämpad teknik och miljöprestanda. Dessa diskussioner bör också syfta till att klargöra frågor som inte hade lösts vid startmötet, till exempel om viktiga miljöaspekter, och bör göra det möjligt att dra lämpliga slutsatser om de frågor som ännu inte har lösts vid efterföljande möten. Där så är lämpligt bör workshoppen också ge den tekniska arbetsgruppen möjlighet att diskutera det metodiska tillvägagångssättet för analys, gruppering och tolkning av insamlade data, inbegripet fastställande av kopplingen mellan teknik, driftsförhållanden och miljöprestanda, som förberedelse för fastställande av bästa tillgängliga teknik, BAT-AEL och BAT-AEPL. Workshoppen bör också inkludera diskussion om vissa frågeformulär behöver uppdateras och hur de ska beaktas i databedömningen.

Dataanalysen eller diskussionerna under workshoppen kan också utlösa förfrågningar om ytterligare data eller information.

Under workshoppen för databedömning före slutmötet kan den tekniska arbetsgruppen diskutera viktiga frågor som härrör från synpunkter på det första utkastet. Vid behov kan andra workshoppar för databedömning anordnas före slutmötet, till exempel om BREF-dokumentet omfattar många olika processer eller om betydande ändringar av det första utkastet till följd av dataanalysen behöver förklaras.

Det bör noteras att inga slutsatser dras om intervall för BAT-AEL/BAT-AEPL eller riktmärken under dessa workshoppar för databedömning.

4.6.3.4   Identifiering av bästa tillgängliga teknik och framtagande av BAT-AEL/BAT-AEPL

Identifieringen av bästa tillgängliga teknik och framtagande av relaterade BAT-AEL följer en samverkande och iterativ metod som används för att utarbeta och revidera alla BREF-dokument. Metoden omfattar följande steg:

1.

Identifiera de viktigaste miljöaspekterna för sektorn.

2.

Undersöka de tekniker som är mest relevanta för att ta itu med dessa aspekter.

3.

Identifiera de motsvarande utsläppsnivåerna, på grundval av tillgängliga data och information i unionen och i hela världen, med hjälp av ett integrerat tillvägagångssätt.

4.

Undersöka de förhållanden under vilka dessa utsläppsnivåer uppnåddes, t.ex. kostnader, tvärmediaeffekter, miljövinster.

5.

Val av bästa tillgängliga teknik och deras förknippade utsläppsnivåer.

Den tekniska arbetsgruppen deltar i vart och ett av dessa steg. EU-BRITE ger förslag på bästa tillgängliga teknik och BAT-AEL till den tekniska arbetsgruppen i olika steg av förfarandet (t.ex. i det första utkastet till BREF-dokument och i uppdaterade förslag baserade på den tekniska arbetsgruppens synpunkter på det reviderade utkastet till BAT-slutsatser före slutmötet). Förslagen diskuteras och beslutas sedan av hela den tekniska arbetsgruppen vid slutmötet.

Den tekniska arbetsgruppen tar fram välgrundade BAT-AEL från de data och den information som samlats in, vid behov med hjälp av en expertbedömning. Framtagandet av BAT-AEL kan inte enbart baseras på en statistisk bedömning av de rapporterade utsläppsvärdena. Bland de avgörande delar som används för att ta fram BAT-AEL ingår följande:

—

Tillgången till välgrundade data med beaktande av t.ex. övervakningsmetoden, provtagningstidpunkten och platsen för övervakningen.

—

Identifiering av ursprung/källor och faktorer som påverkar utsläppsnivåerna för den berörda föroreningen.

—

Förekomsten av lämpliga tekniker för att förebygga/minska den berörda föroreningen.

—

Huruvida teknikerna är korrekt utformade, underhållna och driftade.

—

Förhållandena för tillämpning av teknikerna, även med beaktande av ekonomiska överväganden.

—

Användning av EN- eller ISO-standarder för övervakning och tillhörande osäkerhet.

—

Övervakningsfrekvensen för de rapporterade datan.

—

Genomsnittsperiod för den rapporterade datan.

—

Förekomsten av toppar i rapporterade data och variationer i data under normala driftsförhållanden (t.ex. i satsvisa processer).

—

Eventuella relaterade tvärmediaeffekter.

Rapporterade utsläppsdata eller data om miljöprestanda bör inte beaktas när

—

de inte är förknippade med tekniker eller en kombination av tekniker

—

de inte uppfyller de utsläppsgränsvärden eller prestandagränser som anges i tillståndet.

Om det finns begränsningar för en tekniks tillämplighet bör dessa beskrivas så detaljerat som möjligt.

Expertbedömningar är särskilt viktiga när den tillgängliga datan är begränsade, till exempel när det gäller teknik som möjliggör djupgående industriell omställning, farliga kemikalier eller nya föroreningar.

BAT-AEPL fastställs för enskilda processer som har liknande egenskaper såsom energibärare, råmaterial (särskilt kritiska råmaterial), produktionsenheter och slutprodukter, och som präglas av en hög grad av homogenitet i unionen, i fall där den data som görs tillgängliga i informationsutbytet till stöd för fastställandet av bästa tillgängliga teknik är tillräckligt robusta. BAT-slutsatserna kan också innehålla vägledande riktmärken som ska inkluderas av verksamhetsutövarna i deras miljöledningssystem, där miljöprestandan i hög grad är beroende av processernas specifika omständigheter.

4.6.4    Utkast till BREF-dokument och synpunkter från den tekniska arbetsgruppen

Varje utkast av ett reviderat BREF-dokument ska presenteras i en konsoliderad version, där man markerat den nya informationen och ändringarna som gjorts i jämförelse med

1.

den tidigare publicerade versionen av BAT-referensdokument,

2.

informationen i de föregående utkast som bearbetats under revideringsförfarandet.

EU-BRITE delar utkast med den tekniska arbetsgruppen med avsikten att få dokumentet granskat av sakkunniga och samla in saknad information. Synpunkter ska lämnas in till EU-BRITE inom den fastställda tidsfristen (se avsnitt 1.2.5) och enligt specifika format.

Efter distribution av varje utkast till BREF-dokument, bör det finnas en period på minst åtta veckor när synpunkter kan lämnas så att medlemmarna i den tekniska arbetsgruppen kan ge sina synpunkter på och förslag till dokumentet (se avsnitt 1.2.5).

Huvudsyftet med samrådet är att bjuda in medlemmarna i den tekniska arbetsgruppen till att sakkunnigbedöma och bekräfta den information som ingår i dokumentet, såväl som att fylla i informationsluckor genom att lämna in kompletterande data. I enstaka och berättigade fall när det krävs mer detaljerad information för att understödja de synpunkter som lämnats in, bör detta anges tydligt i synpunkterna och sådan information bör skickas in senast en månad efter att tidsfristen för att lämna synpunkter har löpt ut.

För att fokusera och påskynda revideringen av BREF-dokumentet bör de synpunkter som lämnats in på utkasten delas in i två grupper, nämligen

1.

en första grupp som inbegriper synpunkter som betraktas som ”viktiga” av den tekniska arbetsgruppens medlemmar (dvs. synpunkter som är av betydelse för BAT-slutsatserna, BREF-dokumentets tillämpningsområde eller BREF-dokumentets struktur),

2.

en andra grupp som inbegriper ”mindre viktiga” synpunkter (t.ex. stavfel, synpunkter som inte är av betydelse för BAT-slutsatserna).

Medlemmarna i den tekniska arbetsgruppen bör se till att varje synpunkt de lämnar klassificeras i en av dessa grupper innan de skickar sina synpunkter till EU-BRITE. EU-BRITE bör i sin tur jämföra och granska och sprida statistik på grundval av den klassificeringen för att ge en grov uppskattning av arbetsbördan i fråga och hjälpa till att identifiera större problem i ett tidigt skede av förfarandet.

Synpunkterna som betraktas som ”viktiga” bör prioriteras av EU-BRITE.

I bakgrundsinformationen inför slutmötet ges detaljerad återkoppling av EU-BRITE till den tekniska arbetsgruppen om hur deras viktiga synpunkter har beaktats(se avsnitt 4.6.1). EU-BRITE ger återkoppling till den tekniska arbetsgruppen om hur alla synpunkterna har beaktats innan BREF-dokumentet läggs fram för forumet (se avsnitt 1.3).

4.7   Verktyg för informationsutbytet

4.7.1    BAT-informationssystemet (BATIS)

BATIS är en webbaserad programvara som används för att underlätta informationsutbytet om bästa tillgängliga teknik såväl som det interna förfarande som utförs inom EU-BRITE för att ta fram eller revidera BREF-dokument. Förutom personalen vid EU-BRITE, har endast utsedda medlemmar i forumet och den tekniska arbetsgruppen tillgång till BATIS. Kontaktuppgifter för de tekniska arbetsgruppernas medlemmar finns på BATIS för att underlätta informationsutbytet inom varje teknisk arbetsgrupp.

Systemets huvudsyfte är att hjälpa EU-BRITE i dess arbete med att organisera och behandla information som rör BREF-dokument, att möjliggöra transparens och framtagande av BREF-dokument av hög kvalitet.

BATIS hjälper till att upprätthålla transparens i förfarandet för utarbetande och revidering av BREF-dokument. Därför finns all den information som samlats in inom ramen för utarbetande och revidering av ett BREF-dokument tillgänglig på BATIS, med undantag för konfidentiell eller känslig information (se avsnitt 5.3).

EU-BRITE ansvarar för den övergripande hanteringen av information inom BATIS. EU-BRITE strukturerar informationen/dokumenten i BATIS (t.ex. genom att flytta om dokument som laddats upp direkt av medlemmar i den tekniska arbetsgruppen) på ett sådant sätt att de är lätta att hitta, särskilt av medlemmar i den tekniska arbetsgruppen och forumet.

EU-BRITE ansvarar framför allt för att göra information, när den inte lagts upp direkt på BATIS, om den tekniska arbetsgruppens möten och undergruppernas möten tillgänglig på BATIS (t.ex. bakgrundsdokument, mötesprotokoll, presentationer från möten) såväl som synpunkter som mottagits från den tekniska arbetsgruppen om utkast till BREF-dokument och EU-BRITE:s återkoppling på dessa synpunkter (se avsnitt 0).

Den tekniska arbetsgruppens medlemmar ansvarar för att ladda upp sina enskilda bidrag på BATIS. En online-handledning finns tillgänglig på BATIS.

BATIS har en funktion som gör det möjligt för medlemmar i den tekniska arbetsgruppen att automatiskt (dvs. dagligen) få veta om ny information har laddats upp.

4.8   Säkerhet för personuppgifter

Personuppgifter för medlemmar i den tekniska arbetsgruppen och forumet, som utgörs av varje medlems namn och kontaktuppgifter, samlas in av EU-BRITE efter utnämnande av en medlem i en teknisk arbetsgrupp eller i forumet. Det har som enda syfte att göra det möjligt för EU-BRITE att hantera den tekniska arbetsgruppens och forummedlemmarnas deltagande i utarbetande/revidering av ett BREF-dokument och ge dessa medlemmar tillgång till arbetsverktygen för redigering och revidering av BREF-dokument och andra dokument.

Kommissionen förbinder sig att skydda användarnas personliga integritet. Integritetspolicyn för skydd för enskilda med avseende på behandling av personuppgifter grundas på Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 (20). För ytterligare information finns ett meddelande om skydd av personuppgifter tillgänglig för medlemmarna i den tekniska arbetsgruppen och forumet på EU-BRITE:s webbsida.

Den tekniska arbetsgruppens och forumets medlemmar kan när som helst utöva sin rättighet till att få åtkomst till och ändra uppgifterna genom att ta kontakt med EU-BRITE.

5   KAPITEL 5: INSAMLING OCH INLÄMNING AV DATA OCH INFORMATION

5.1   Inledning

I detta kapitel presenteras vägledning om insamling av data och bakgrundsinformation för det informationsutbyte som avses i artikel 13.3 c i det reviderade industriutsläppsdirektivet.

5.2   Allmänna principer för insamling och inlämning av data och information för utarbetande och revidering av BREF-dokument

Den data och den information som ska samlas in och skickas in till EU-BRITE avseende anläggningars och processernas miljöprestandanivåer och tillämpade tekniker såväl som deras tekniska och ekonomiska bärkraft, bör medge utarbetande, revidering och, om nödvändigt, uppdatering av BREF-dokument och BAT-slutsatser som anges däri enligt beskrivningen i kapitel 3.

De allmänna principer som den tekniska arbetsgruppens medlemmar bör följa för insamling och inlämning av data anges i huvuddrag nedan.

1.

Datamängder på nivån för enskilda anläggningar och processer, som indikerar både den miljöprestanda som uppnåtts och de tekniker som använts för att nå detta är viktiga för att fastställa bästa tillgängliga teknik och ny teknik.

2.

Det är därför avgörande att den tekniska arbetsgruppens medlemmar tillhandahåller fullständiga datamängder åtminstone på anläggnings- eller processnivå enligt vad som beskrivs i detalj i avsnitt 5.4. Aggregerade data från flera olika anläggningar är normalt sett inte tillräckliga för att stödja slutsatser om bästa tillgängliga teknik, ny teknik, BAT-AEL och BAT-AEPL (se avsnitten 3.3.2, 3.3.3 och 3.5.1).

3.

Både processintegrerade tekniker och efterföljande tekniker som används i anläggningen eller processen för att minimera dess inverkan på miljön och människors hälsa bör omnämnas och dokumenteras. I tillämpliga fall bör en fullständig beskrivning av teknikerna lämnas (tillsammans med data) enligt strukturen som beskrivs i avsnitt 2.3.7.2.

4.

Den data som lämnas in bör åtföljas av tydliga indikationer om huruvida de avser normala eller andra än normala driftsförhållanden (såsom igångsättande och urdrifttagning, läckor, störningar i driften, tillfälliga avbrott och den slutliga nedläggningen av verksamheten), se avsnitt 4.6.1.2.

5.2.1    Typ av data/information

De viktigaste data/den viktigaste informationen bör samlas in åtminstone ner till anläggnings- eller processnivå eller till och med på en mer detaljerad nivå (t.ex. produktionslinje, enhet, process, ugn), med tydlig hänvisning till de tekniker som tillämpas och annan bakgrundsinformation eller andra processrelaterade data(t.ex. förbrukning av energi, vatten och råmaterial).

För ny teknik kan data samlas in från en demonstrationsprototyp i en relevant miljö, dvs. testning av en teknisk prototyp i demonstrationsskala eller en systemprototyp under förhållanden som nära efterliknar dess avsedda slutliga driftsmiljö (minst teknisk mognadsgrad 6–7). Information från INCITE (se avsnitt 4.4) om den nya teknikens miljöprestanda bör beaktas.

Information som ger en övergripande översikt av sektorn – vilket kan omfatta industrikapacitet, produktionsnivåer, marknadsinformation, priser och annan möjligen känslig information – kan tillhandahållas i aggregerad form, men denna är i huvudsak användbar för utveckling eller uppdatering av kapitlen ”Allmän information” och ”Nuvarande utsläpps- och förbrukningsnivåer” i BAT-referensdokumentet (se avsnitt 2.3.4 och 2.3.6).

Den information som lämnas in om tekniker bör i den mån det är möjligt behandla alla aspekter som omnämns i avsnitt 5.4, för att medge utarbetande av kapitlet om ”Teknik att beakta vid fastställande av bästa tillgängliga teknik och ny teknik” i BREF-dokumentet (se avsnitt 2.3.7). Teknikers prestanda bör sättas in i ett större sammanhang och framför allt understödjas av relevanta driftsdata och ekonomiska data (se avsnitt 5.4).

Information från vad som betraktas som bäst presterande anläggningar (med avseende på skydd av människors hälsa och miljön i sin helhet) bör tillhandahållas. För dessa anläggningar bör den information som det hänvisas till i avsnitt 5.4 vara tillräckligt detaljerad för att ge en bättre förståelse av hur den höga uppmätta miljöprestandanivån och skydd av människors hälsa har uppnåtts. Detta innebär inte att endast information om bäst presterande anläggningar eller processer bör samlas in och lämnas in. Vid uppdatering av kapitel 3 ”Nuvarande utsläpps- och förbrukningsnivåer” i BREF-dokumentet (se avsnitt 2.3.6) krävs det att information lämnas in om intervallet för nuvarande uppmätta utsläpps- och förbrukningsnivåer för den övergripande processen och dess delprocesser. Denna information bör bland annat ta hänsyn till variationerna i de tillämpade processerna och anläggningarnas storlek och ålder.

5.2.2    Dataformat

Information på anläggnings- eller processnivå bör vanligtvis lämnas till EU-BRITE med hjälp av en gemensam mall, inbegripet via särskilda onlineverktyg, vars innehåll diskuteras och överenskoms med den tekniska arbetsgruppen. Detta utesluter inte att ytterligare styrkande handlingar lämnas in på annat sätt om det anses lämpligt (t.ex. processflödesdiagram). För att minimera arbetet med att samla in data uppmuntras den tekniska arbetsgruppen att ta hänsyn till periodiska rapporteringskrav (t.ex. inom ramen för industriutsläppsportalen) och tillgängligheten till data. Mallarna är särskilt användbara för att samla in en stor mängd information, för att göra det möjligt att jämföra data såväl som att identifiera luckor och avvikelser. Detta utesluter inte användning av kompletterande uppgifter (t.ex. fallstudier, tekniska uppgifter och kostnadsuppgifter rörande specifika tekniker) om de anses vara till hjälp när det gäller att fastställa BAT-slutsatser.

De nödvändiga data/den nödvändiga information som en mall för insamling av fullständiga datamängder på anläggnings- eller processnivå (eller en mer diskret nivå) bör innehålla anges i avsnitt 5.4 (närmare uppgifter om vilken typ av miljöprestanda och driftsdata som behövs).

5.2.3    Datakvalitet

Den information som samlas in bör vara på en tillräckligt detaljerad nivå för att göra det möjligt att bedöma och jämföra den med andra data och slutligen kunna använda den för att fastställa slutsatser om bästa tillgängliga teknik och ny teknik (se kapitel 3).

De data som tillhandahålls (särskilt utsläpps- och förbrukningsdata) bör vara från de senaste åren.

Alla siffror bör anges i SI-enheter eller i enheter som normalt sett används inom sektorn och som man enats om i den tekniska arbetsgruppen helst redan vid startmötet.

Alla data bör kontrolleras noggrant innan de lämnas in till EU-BRITE för att säkerställa korrekthet, fullständighet och för att identifiera och korrigera fel och inkonsekvenser.

Om ett frågeformulär anses vara av otillräcklig kvalitet för bedömning av data (t.ex. på grund av ofullständiga data eller saknade data, jämfört med andra frågeformulär), kommer de medlemmar i den tekniska arbetsgruppen som ansvarar för enkäten att uppmanas att fylla i eller uppdatera det.

Inlämnade data som i stora drag anses vara ofullständiga eller innehåller för många fel bör inte beaktas.

5.3   Konfidentialitetsaspekter

Det kan hända att konfidentiell affärsinformation och känslig information enligt konkurrenslagstiftningen behövs av/är användbar för EU-BRITE för dess bedömningar (t.ex. kostnader, produktionsvolym). I enlighet med artikel 13.2 i det reviderade industriutsläppsdirektivet ska utbyte av information som anses som konfidentiell affärsinformation eller kommersiellt känslig information förbli strikt begränsat till vad som krävs tekniskt för att utarbeta, revidera och vid behov uppdatera BREF-dokument, och sådan konfidentiell affärsinformation eller kommersiellt känslig information får inte användas för andra ändamål. Konfidentiell affärsinformation och känslig information omfattar inte utsläppsdata, eftersom de är offentliga.

Om eventuell inlämnad information till EU-BRITE anses vara konfidentiell företagsinformation eller känslig information enligt konkurrensrätten och därför inte bör rapporteras i BREF-dokumentet, bör detta uppges tydligt när informationen lämnas och anledningen/berättigandet till konfidentialitet/känslighet anges. Utan att det påverkar unionens konkurrenslagstiftning får information som anses som konfidentiell affärsinformation eller kommersiellt känslig information endast delas med kommissionen och, efter att de har undertecknat ett sekretessavtal, med offentliganställda och andra offentliga tjänstemän som företräder medlemsstater eller unionens byråer. När informationen delas med de andra medlemmar i den tekniska arbetsgruppen måste den anonymiseras på ett sådant sätt att den inte hänvisar till en viss verksamhetsutövare eller anläggning. Icke-anonymiserad information får endast delas i de fall då anonymiseringen av information skulle förhindra ett effektivt informationsutbyte om bästa tillgängliga teknik, med icke-statliga organisationer som främjar skyddet av människors hälsa eller miljön och de berörda industrierna, beroende på vad som är lämpligt, och om sådana företrädare för organisationer och sammanslutningar har undertecknat ett sekretessavtal.

Konfidentiell affärsinformation och känslig information enligt konkurrenslagstiftningen får inte rapporteras i BREF-dokumentet, såvida informationen inte utgör en viktig grund för BAT-slutsatserna. I sådana fall måste den som tillhandahåller informationen ha kontrollerat efterlevnaden av konkurrenslagstiftningen och särskilt bemyndigat EU-BRITE att rapportera informationen i BREF-dokumentet.

Det finns åtskilliga sätt att hantera konfidentiella/känsliga uppgifter i BAT-referensdokumentet såsom att aggregera eller avidentifiera informationen. Detta kan, om nödvändigt, göras av EU-BRITE med hjälp av dem som tillhandahöll informationen.

Under den period då en mall för frågeformulär tas fram (se avsnitt 4.6.1.2 och 5.4) ska det noga diskuteras vilken information som behövs, graden av konfidentialitet (i förekommande fall) för de efterfrågade uppgifterna och praxis för att hantera potentiellt konfidentiell företagsinformation, känslig information enligt konkurrensrätten, intressekonflikter och frågor som rör detta, baserat på det förfarande som diskuterades vid startmötet.

5.4   Miljöprestanda och driftsdata som behövs för kapitlen ”Teknik att beakta vid fastställande av bästa tillgängliga teknik och ny teknik” och ”BAT- slutsatser” i BREF-dokumentet

5.4.1    Allmän information om miljöprestanda och driftsdata

Detta avsnitt behandlar miljöprestanda- och driftsdata. För att utarbeta, revidera och, när så är nödvändigt, uppdatera BAT-slutsatser, kommer dock alla de tekniker som ska beaktas för att fastställa bästa tillgängliga teknik och ny teknik att presenteras i BREF-dokumentet enligt den standardstruktur som avses i avsnitt 2.3.7, där övriga data som behövs för att sammanställa BAT-slutsatser (särskilt om lönsamhet, tvärmediaeffekter och tekniska överväganden som är relevanta för tillämplighet) anges.

Den tekniska arbetsgruppen bör, helst vid startmötet, besluta om frågeformulärets format och innehåll för den sektor den ska behandla (se avsnitten 4.6.1.2 och 5.5).

De huvudsakliga typerna av miljöprestanda och driftsdata som en mall för insamling av anläggnings- och processpecifika data bör innehålla anges i stora drag i avsnittet nedan.

5.4.2    Resurseffektivitet

5.4.2.1   Allmän information om resurseffektivitet

Den information som lämnas in bör omfatta data om användning av råmaterial och övriga hjälpmaterial/hjälpkemikalier, vatten och energi i relevanta processer. Data om resurseffektivitet omfattar information om detaljnivån och de systemgränser som övervägs.

5.4.2.2   Förbrukning av råmaterial och hjälpmaterial

I den mån det är relevant för de berörda verksamheterna bör informationen omfatta följande på anläggnings- eller processnivå:

1.

Typ och mängd av råmaterial och hjälpmaterial som används (inbegripet sekundära råmaterial, kemikalier och återvunnet avfall).

2.

Data om de tekniker som används för att maximera en effektiv resursanvändning och förhindra/minimera användningen av farliga ämnen eller särskilt farliga. Information om teknik kan inkludera både använd teknik och det sätt på vilket anläggningarna utformas, uppförs, underhålls, drivs och avvecklas.

5.4.2.3   Vattenförbrukning

Den information som lämnas in bör göra skillnad mellan typer av vatten som används, såsom kylvatten och processvatten, och ange om vatten återanvänds och, i så fall, hur mycket. Data/information bör, där det är relevant för de berörda verksamheterna, omfatta följande punkter:

1.

Information om det använda vattnets ursprung och om mottagande vattenförekomst (t.ex. namn, typ – regnvatten, ytvatten, dvs. sjö, flod, ström, hav eller grundvatten; i tillämpliga fall även temperatur, flöde, kvalitet).

2.

Information om systemgränserna (dvs. delar/processer vid anläggningen med användning av det vatten för vilket datan rapporteras), om möjligt åtföljd av ett flödesdiagram.

3.

Om behandlingen av försörjningsvatten utförs på plats och en indikation om typen av behandling (t.ex. avsaltning, filtrering).

4.

En indikation om de tekniker som används (inbegripet både den teknologi som används och det sätt på vilket anläggningarna utformas, byggs, underhålls, drivs och avvecklas) för att minska vattenförbrukningen. Om ansträngningar som gjorts för att minska vattenförbrukningen leder till mer koncentrerade utflöden, bör detta anges såväl som de åtgärder som vidtagits för att minimera miljöinverkan på mer koncentrerade utflöden.

5.4.2.4   Energiförbrukning

Den information som samlas in bör, när det är relevant för den berörda verksamheten, omfatta följande:

1.

Indata:

i.

Typ och mängd av utnyttjat bränsle/energi (t.ex. oljebränsle, flytande petroleumgas, naturgas, ånga, elektricitet (inbegripet ursprung), avfall, biogas, biobränsle eller biomassa som används som bränsle), inbegripet tekniska gaser och gaser för kylning (t.ex. N2, O2). Om ånga används, bör ångans temperatur och tryck anges.

ii.

Bränsle-/energiförbrukning (per typ), och åtskillnad mellan värme- och elektrisk energi.

2.

Utdata:

i.

Om energi produceras (t.ex. elproduktion) och, i så fall, hur mycket. Om ånga produceras, bör ångans temperatur och tryck anges.

ii.

Om energi säljs eller värmeenergi används på eller utanför platsen (t.ex. fjärrvärme).

3.

Annat:

i.

Om det finns återvunnen energi och, om så är fallet, i vilken del av anläggningen, i vilken form och hur mycket.

ii.

Om det finns exotermiska reaktioner och i så fall i vilken del av anläggningen och hur mycket.

iii.

Om det finns värmeförluster och i så fall i vilken del av anläggningen och hur mycket.

4.

Systemgränser (delar/processer för en anläggning som använder den energi för vilken datan rapporteras), övervakningsmetod och referensvillkor bör anges när energiförbruknings-/effektivitetsvärden redovisas.

5.

De tekniker som används för att minska energiförbrukningen och öka energieffektiviteten. Information om teknik kan inkludera både använd teknik och det sätt på vilket anläggningarna utformas, uppförs, underhålls, drivs och avvecklas.

Energidata bör uttryckas i kWh eller MJ per produktmassa (eller per råvarumassa), som indikerar om netto- eller bruttokalorivärden användes för att fastställa detta.

5.4.3    Utsläpp till vatten

Den information som lämnas in bör göra skillnad mellan olika typer av avloppsvatten som används, såsom kylvatten och processvatten, och ange om vatten återanvänds och, i så fall, hur mycket. Data/information bör inbegripa följande, punkter där de är tillämpliga för de berörda verksamheterna:

1.

Mängden och flödesfrekvensen för utsläppt avloppsvatten såväl som en indikation om enstaka isolerade utsläpp är inkluderade.

2.

Information om källorna (t.ex. enhetsprocesser) till utsläppt processvatten eller andra avloppsvattenflöden för varje referens-/provtagningspunkt. För att hjälpa till att bedöma möjliga fall av blandning med mindre förorenade eller icke förorenade avloppsvattenflöden skulle ett flödesschema för avloppsvatten vara användbart. Det är också att föredra att för varje förorening samla in information om massflöden eller specifika belastningar av förknippade utsläpp, så att eventuella utspädningseffekter kan beaktas.

3.

Mängden, flödesfrekvens och temperatur på utsläppt icke-processvatten (t.ex. kylvatten).

4.

Om regnvatten samlas in och renas i anläggningen och hur.

5.

Om avloppsvatten som kommer från andra anläggningar (inbegripet kommunalt avloppsvatten) renas i anläggningen och hur.

6.

Utsläppsnivåer (som koncentrationer eller belastningar – inbegripet specifika belastningar – när detta är relevant (21), se avsnitt 3.3.2) om utsläpp av föroreningar för varje övervägt avloppsvattenflöde och om avloppsvattnet släpps ut direkt eller indirekt till den mottagande vattenförekomsten. Informationen bör även specificera om andra än normala driftsförhållanden (såsom igångsättande och urdrifttagning, läckor, störningar i driften, tillfälliga avbrott och den slutliga nedläggningen av verksamheten) är inbegripna eller inte. Denna information bör lämnas in tillsammans med relevant referensinformation som anges i avsnitt 5.4.8.

7.

En indikation om vattenflöden renas i system vid avloppsvattenrening (WWTP) som finns på eller utanför (t.ex. kommunalt eller centralt för hela industriområdet) anläggningen.

8.

En indikation om de tekniker som används (inbegripet både den teknologi som används och det sätt på vilket anläggningarna utformas, byggs, underhålls, drivs och avvecklas) för att förebygga, och då det inte är praktiskt genomförbart, minska utsläpp till vatten. När det gäller reningstekniker bör de föroreningarna som hanteras nämnas.

9.

Information om reningseffektiviteten eller mängden föroreningar före och efter teknikerna för att fastställa reningseffektiviteten.

10.

Information om förhållanden eller omständigheter som hindrar användningen av tekniken (inbegripet reningsteknik) till dess fulla kapacitet och som nödvändiggör fullständigt eller delvis kringgående av tekniken och åtgärder som vidtas för att återställa tekniken till dess fullständiga driftskapacitet bör inkluderas.

5.4.4    Utsläpp till luft

Data/information som lämnas in bör inbegripa de punkter som anges nedan, där de är tillämpliga för de berörda verksamheterna.

1.

Utsläppsnivåer (såsom koncentrationer eller belastningar – inbegripet specifika belastningar – i förekommande fall22; se avsnitt 3.3.2) för utsläppta föroreningar, där åtskillnad görs mellan kanaliserade (t.ex. skorstens-) utsläpp och icke-kanaliserade (t.ex. diffusa/flyktiga) utsläpp med angivande av huruvida utsläpp under andra än normala driftsförhållanden (såsom igångsättande och urdrifttagning, läckor, störningar i driften, tillfälliga avbrott och den slutliga nedläggningen av verksamheten) är inbegripna. För specifika belastningsdata, bör den berörda produkten tydligt definieras. Denna information bör lämnas in tillsammans med relevant referensinformation som anges i avsnitt 5.4.8.

2.

Angivande om gasflödena behandlas i en central rökgasreningsanläggning inom eller utanför platsen.

3.

Angivande av källorna (t.ex. enhetsprocesser) till både diffusa utsläpp/utsläpp av flyktiga ämnen och skorstensemissioner.

4.

Rökgasflödet, vid behov omvandlat till standardförhållanden (torr gas vid en temperatur på 273,15 °K och ett tryck på 1 013 hPa).

5.

Referensförhållanden (t.ex. koncentrationsdata bör avse torra avgaser vid en temperatur på 273,15 °K och ett tryck på 1 013 hPa – om så inte är fallet bör detta anges – och referenssyreinnehållet bör anges, i tillämpliga fall). Särskilt för förbränningsprocesser bör referensförhållandena omfatta den faktiska syrehalten i outspädda utsläpp, provtagningspunktstemperaturer (flamtemperatur, kammartemperatur, utflödestemperatur), typ av uppvärmning (direkt, indirekt).

6.

Angivande av de tekniker som används (inbegripet både den teknologi som används och det sätt på vilket anläggningarna utformas, byggs, underhålls, drivs och avvecklas) för att förhindra och, då det inte är praktiskt genomförbart, att minska utsläpp till luft. För reningstekniker anges vilka föroreningar som tekniken hanterar.

7.

Mängden föroreningar före och efter teknikerna för att fastställa reningseffektivitet.

8.

Information om förhållanden eller omständigheter som hindrar användningen av tekniken (inbegripet reningsteknik) till dess fulla kapacitet och som nödvändiggör helt eller delvis förbikopplad teknik och åtgärder som vidtas för att återställa tekniken till dess fullständiga driftskapacitet bör inkluderas.

5.4.5    Utsläpp till mark och grundvatten

Den information som lämnas in bör, när det är relevant för den berörda sektorn, omfatta följande:

1.

Potentiella källor (processer, material, ämnen) som kan orsaka förorening av mark eller grundvatten.

2.

Information om de tekniker som används för att förhindra eller, om detta inte är praktiskt möjligt, minska utsläppen till mark och grundvatten.

5.4.6    Restprodukter

Den information som lämnas in bör, när det är relevant för den berörda sektorn, på anläggnings- eller processnivå omfatta följande:

1.

Typer och mängder av restprodukter (t.ex. slam) som uppkommer/skapas av verksamheten, inbegripet, om sådana finns tillgängliga och är relevanta, motsvarande EU-avfallskoder.

2.

De (fysikaliska/kemiska) egenskaperna för de restprodukter som uppkommer/skapas av verksamheten (t.ex. metallinnehåll, genomsnittligt innehåll av torrsubstans).

3.

Den specifika vikten av organiskt och oorganiskt avfall som bortskaffas och den specifika vikten av avfall som återvinns, eller vikten av restprodukter som återanvänds eller används, oavsett om detta sker inom eller utanför anläggningen eller processen.

4.

Angivande av de tekniker som används (inbegripet både den teknologi som används och det sätt på vilket anläggningarna utformas, byggs, underhålls, drivs och avvecklas) för att förebygga att restprodukter uppkommer eller, då detta inte är praktiskt genomförbart, återanvändning och användning av restprodukter eller återvinnings av avfall som uppkommer på anläggnings- eller processnivå.

5.4.7    Övrig information

Data om miljöprestanda och driftsdata som tillhandahålls bör åtföljas av all tillämplig allmän information såsom, i tillämpliga fall,

1.

det år anläggningen byggdes och idriftsattes, samt angivande av typen av större eftermonteringar och tidpunkter för detta,

2.

typen av produktionsprocesser, katalysatorer, processutrustning (t.ex. kvarn, värmeväxlare och ugn) som används,

3.

processens huvudsakliga driftsförhållanden (t.ex. kontinuerlig eller satsvis process, återkommande händelser såsom sotning av ugn, regenerering av katalysator, produktionsbelastning, processtemperatur),

4.

olika typer av produkter som tillverkas och hur deras kvalitet/sammansättning kan påverka förbrukningen/utsläppen,

5.

åtgärder som vidtas för att förebygga eller, då det inte är praktiskt genomförbart, att minska förorening under andra än normala driftsförhållanden (såsom igångsättande och urdrifttagning, läckor, störningar i driften, tillfälliga avbrott och den slutliga nedläggningen av verksamheten),

6.

åtgärder som vidtas för att minska sannolikheten (frekvensen) av eller miljöeffekter vid tillbud/olyckor.

5.4.8    Referensinformation som måste åtfölja utsläppsdata

5.4.8.1   Allmänt

För utsläppsdata, förutom den övervakade parameterns värde och enhet, bör den inlämnade informationen, i tillämpliga fall, omfatta

1.

utsläppskällan (t.ex. reaktor, ugn),

2.

angivande av typen av utsläppsmönster (t.ex. minimi-/maximivärden, percentiler eller grafisk framställning, se avsnitt 5.4.8.3).

5.4.8.2   Övervakning

För data om utsläppsövervakning bör den inlämnade informationen, i tillämpliga fall, inbegripa följande punkter:

1.

Frekvensen för mätningen/provtagningen/övervakningen.

2.

Den genomsnittsperiod som används för att rapportera datan (se detaljerad information nedan).

3.

Typ av övervakningsmetod som används (t.ex. direkt mätning, indirekt mätning, massa-/värmebalanser, utsläppsfaktorer) och angivande av EN/ISO (eller andra) övervakningsstandarder som används inbegripet provtagningsmetod och förbehandling av prover samt information om huruvida och hur mätosäkerheter beaktades. I förekommande fall bör detektionsgränsen (limit of detection, LOD) och kvantifieringsgränsen att ges för den övervakade parametern. I fall då den använda övervakningsstandarden inte är en EN/ISO-standard, bör en beskrivning av standarden tillhandahållas.

4.

Angivande av mätningens/provtagningens/övervakningens osäkerheter.

5.

Uppgifter om informationskälla, t.ex. vem som samlade in, analyserade och lämnade in informationen.

6.

Om mätningarna gjordes under normala driftsförhållanden eller under andra förhållanden än normala driftsförhållanden (såsom igångsättande och urdrifttagning, läckor, störningar i driften, tillfälliga avbrott och den slutliga nedläggningen av verksamhet).

Referensrapporten om övervakning av utsläpp till luft och vatten från anläggningar som omfattas av industriutsläppsdirektivet bör beaktas med avseende på hur kontrollresultaten uttrycks och hur man ska hantera osäkerheter, direkta åtgärder och övervakningskrav.

5.4.8.3   Medeltal, intervall och distribution av utsläppsvärden

Då information om utsläppsövervakning tillhandahålls, bör den period över vilken värdena har samlats in och medelvärdesberäknats anges entydigt. Information som samlats in under andra än normala driftsförhållanden bör rapporteras separat.

Informationsutbytet bör behandla anläggningars eller processers prestanda och tekniker vad beträffar utsläpp, uttryckt både som kortsiktiga och långsiktiga medeltal, när så är lämpligt (se avsnitt 1.1.1). Tillgången till båda typerna av information, insamlingens relevans samt genomförbarhet och påföljande analys bör diskuteras vid startmötet (se avsnitt 4.6.1.2).

En datamängd som innehåller kortsiktiga medeltal (t.ex. medeltal per halvtimme, timme, dagligen) och som täcker ett längre tidsintervall (t.ex. ett eller flera år) möjliggör efterföljande beräkningar av kortsiktiga och långsiktiga medeltal och percentiler. Särskilt variationsintervallet och distributionsfunktionerna (t.ex. maximum, medelvärde, standardavvikelse från punktmätningarna) för medelvärden per dag eller per timme som samlats in under en längre tidsperiod (t.ex. ett år eller mer) är nödvändiga för att identifiera utsläppsmönstret och möjliga topputsläpp som kan uppstå.

Årsmedelvärden ger i allmänhet en bra bild av miljöprestandan hos en process/teknik, oberoende av lokala störningar eller kortsiktiga variationer, eftersom de inbegriper utsläpp på anläggningsnivå från alla källor och förhållanden under hela året, dvs. i ett relativt jämviktstillstånd. Årsmedelvärden är även av intresse vad beträffar bedömningen av kandidattekniker. För årsmedelvärden är det viktigt att ange hur de härleddes eller beräknades (t.ex. från kontinuerliga mätningar eller punktmätningar och, i det senare fallet, hur många) och om utsläpp under andra än normala driftsförhållanden omfattas.

5.5   Särskilda problem som lyder under varje teknisk arbetsgrupps ansvarsområde

De tekniska arbetsgrupper som inrättas för utarbetande och revidering av ett BAT-referensdokument bör följa de allmänna principer som anges i avsnitt 5.4. För informationsutbytets syfte, enligt vad som avses i artikel 13.1 och 13.2 i det reviderade industriutsläppsdirektivet, bör därför medlemmarna i den tekniska arbetsgruppen tillhandahålla information (särskilt förbruknings- och utsläppsdata) åtminstone ner till verksamhets- anläggnings- eller processnivå. Den tekniska arbetsgruppen bör avgöra om de vill gå till en mer specificerad nivå eller ej (t.ex. reaktor, ugn, enhetsdrift, process). Specifika data från flera olika anläggningar eller processer kan dock användas för att avfatta kapitel 3 ”Nuvarande utsläpps- och förbrukningsnivåer” i BREF-dokumentet.

Medlemmarna i den tekniska arbetsgruppen bör under förberedelsefasen föreslå typ och format för sektorsspecifika data som bör samlas in för att utarbeta/revidera det aktuella BREF-dokumentet. Bakgrundsdokumentet som förbereds av EU-BRITE inför startmötet bör framlägga den tekniska arbetsgruppens rekommendationer och ge konkreta förslag för utkastet till en sektorsspecifik mall för frågeformulär för datainsamling och för diskussion av vilken typ av data, och deras format, som ska samlas in och inlämnas.

Den tekniska arbetsgruppen bör vid startmötet diskutera huruvida de allmänna principer som ges i detta vägledande dokument om datainsamling behöver kompletteras med sektorspecifika aspekter för aktuellt BREF-dokumentet.

Den tekniska arbetsgruppen bör diskutera och utarbeta sektorsspecifika mallar för frågeformulär för insamling och inlämning av information till EU-BRITE enligt de allmänna principer som anges i avsnitt 5.2. Den tekniska arbetsgruppen bör i synnerhet fastställa den typ av data, medelvärden, intervall, distributioner, enheter och referensförhållanden som ska användas/lämnas in, och beakta de tillgängliga data och enheter och referensförhållanden som används av verksamhetsutövarna. Att komma överens om dessa frågor bör därför vara en av målsättningarna vid startmötet och det bör avsättas tillräckligt med tid åt detta.

Viktigt: mallen för frågeformulär bör skapas i ett format som gör det enkelt att fylla i och analysera data, t.ex. Excel, XML eller andra statistiska verktyg. Onlineverktyg kan också användas. Företräde bör ges åt flervalsfrågor. Användningen av frågor med öppna svar bör begränsas, i den mån det är möjligt, eftersom de oundvikligen leder till behov av förtydliganden då inkonsekvent terminologi används. Ett alternativ för att underlätta datavalidering är att bygga in dem i mallarna. Mallen kan testas under besök på plats för ytterligare förbättringar.

Den tekniska arbetsgruppen bör vid startmötet fastställa ett schema för insamling och inlämning av data och information till EU-BRITE (i enlighet med det typiska arbetsflödet för utarbetande och revidering av BREF-dokument som anges i avsnitt 1.2.5). Data och information i sista minuten bör undvikas eftersom det är svårt för hela den tekniska arbetsgruppen att sakkunnigt bedöma dem. Data och information som lämnas in efter den fastställda tidsfristen riskerar att inte beaktas (se även avsnitt 1.2.5).

För utsläppsdata bör den tekniska arbetsgruppen besluta, grundat på koncentrationen och (specifika) belastningsdata som samlats in (om båda typerna av data finns tillgängliga, bör båda lämnas in), om en eller båda typerna av data skulle kunna bidra till att ta fram användbara BAT-slutsatser.

Specifika belastningar (t.ex. den föroreningsmassa som släpps ut per tillverkad produktmassa) möjliggör en jämförelse av anläggningarnas miljöprestanda oberoende av deras olika produktionsvolymer och påverkas inte av blandning eller utspädning.

Koncentrationer (åtföljda av referensförhållanden och genomsnittsperioder) ger i allmänhet mer information om enskilda processers eller enhetsoperationers prestanda på kort sikt och kan sålunda detektera fluktuationer och topputsläpp. De kan även påvisa miljöprestanda vid en bestämd tidpunkt. Genom att kombinera dem med flödesdata, går det att fastställa föroreningsbelastningen vid en bestämd tidpunkt. Då kontinuerliga mätningar används, kan koncentrationer användas för att ge information om prestanda över en längre tidsperiod (t.ex. ett år).

6   KAPITEL 6: KVALITETSSÄKRING VID UTARBETANDE OCH REVIDERING AV BREF-DOKUMENNTEN

Att riktlinjerna i detta dokument följs säkerställer kvaliteten av förfarandet för utarbetande och revidering av BREF-dokument, i synnerhet avseende BREF-dokumentets innehåll och avgränsningar samt insamling av data för att ta fram slutsatser om bästa tillgängliga teknik och ny teknik.

BREF-dokumentets kvalitet beror både på de deltagare som är involverade i förfarandet (en hög nivå av teknisk sakkunskap och engagemang krävs) och kvaliteten hos själva ”Sevilla-processen”. För att garantera denna kvalitet, förväntas var och en av medlemsstaterna, de berörda industrierna, de icke-statliga organisationerna som främjar skydd av människors hälsa och miljön, Europeiska kemikaliemyndigheten och kommissionen ha infört ett kvalitetssystem som omfattar

1.

tydliga definitioner av ansvar och fördelning av uppgifter,

2.

metoder och förfaranden,

3.

tilldelning av tillräckligt med resurser (i synnerhet personal),

4.

ett internt kontrollsystem som leder till fortsatta förbättringar.

Att säkerställa att BREF-dokumentet är av god kvalitet är en daglig aktivitet som grundar sig på personligt engagemang från alla dem som är inblandade i informationsutbytet. I allmänhet i början av insamlingen av information, har varje enskild medlem i den tekniska arbetsgruppen en speciell roll att fylla, som en första gradens kontrollant, för att garantera kvaliteten på hans/hennes bidrag.

EU-BRITE:s personal som utarbetar BREF-dokumenten utifrån bidragen från den tekniska arbetsgruppen fungerar som en andra gradens kontrollant av kvaliteten på den inlämnade informationen.

Kvalitetssäkringsprocessen bör ses över kontinuerligt och forumet kommer att ombes bidra till detta.


(1)  Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/1785 av den 24 april 2024 om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU om industriutsläpp (samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar) och rådets direktiv 1999/31/EG om deponering av avfall, EUT L, 2024/1785, 15.7.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2024/1785/oj.

(2)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU av den 24 november 2010 om industriutsläpp och utsläpp från djuruppfödning (samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar), EUT L 334, 17.12.2010, s. 17, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2010/75/2024-08-04.

(3)  Såsom förklaras i skäl 21 i direktiv (EU) 2024/1785.

(4)  Bilaga III har ändrats genom översynen av industriutsläppsdirektivet och innehåller nya kriterier såsom utfasning av fossila bränslen, utsläppens inverkan på den biologiska mångfalden och användningen av ämnen som är mindre farliga, inklusive mindre omfattande användning av ämnen som inger mycket stora betänkligheter.

(5)  Om inte annat anges avser begreppet kapitel kapitlen i denna bilaga.

(6)  Om inte annat anges avser begreppet avsnitt avsnitten i denna bilaga.

(7)  Kommissionens beslut av den 16 maj 2011 om inrättande av ett forum för informationsutbytet enligt artikel 13 i direktiv 2010/75/EU om industriutsläpp (EUT C 146, 17.5.2011, s. 3).

(8)  Forumets arbetsordning enligt artikel 13.

(9)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2011/182/oj).

(10)  Med förbehåll för villkor enligt konkurrenslagstiftningen och skyddet av konfidentiell företagsinformation, se avsnitt 5.3.

(11)  Både koncentration och specifik föroreningsgrad (om tillgängligt) eller de data som behövs för att erhålla denna information, inklusive de kontrollmetoder som används och referensvillkor. För specifika belastningsdata, ska den berörda produkten tydligt definieras.

(12)  Ordet giltig avser den inställning som anges i avsnitt 4.8.2.3.2.

(13)  Omfattar både den teknik som används och det sätt på vilket anläggningen eller processen utformas, uppförs, underhålls, drivs och avvecklas.

(14)  Förordning (EG) nr 1907/2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach).

(15)  Förordning (EG) nr 1272/2008 om klassificering, märkning och förpackning.

(16)  Förordning (EU) nr 528/2012 om tillhandahållande på marknaden och användning av biocidprodukter.

(17)   INCITE:s informationsplattform för inlämning av information om innovativa tekniker.

(18)  Se artikel 14.1 a i industriutsläppsdirektivet och mål C-626/22, punkt 122.

(19)  För mer information, se HAZBREF-rapporten (Hazardous industrial chemicals in the IED BREFs – Interreg Baltic Sea Region).

(20)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 av den 23 oktober 2018 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter som utförs av unionens institutioner, organ och byråer och om det fria flödet av sådana uppgifter samt om upphävande av förordning (EG) nr 45/2001 och beslut nr 1247/2002/EG (EUT L 295, 21.11.2018, s. 39, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2018/1725/oj).

(21)  Information om belastningar (t.ex. föroreningsmassa som frigörs per år) kan hjälpa till att identifiera prioriteringar för minskning av föroreningar.


ELI: http://data.europa.eu/eli/dec_impl/2026/2545/oj

ISSN 1977-0820 (electronic edition)