European flag

Europeiska unionens
officiella tidning

SV

C-serien

C/2024/5451

10.10.2024

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLEMENTET, RÅDET OCH REVISIONSRÄTTEN

Europeiska unionens årsredovisning för budgetåret 2023

(C/2024/5451)

INNEHÅLL

CERTIFIERING AV RÄKENSKAPERNA 2
GENOMFÖRANDE OCH REDOVISNING AV EUF:s MEDEL 3
MEDEL SOM FÖRVALTAS AV EUROPEISKA KOMMISSIONEN 7
EUF:s FINANSIELLA RAPPORTER FÖR HELÅRET 9
FINANSIELL RAPPORT FÖR HELÅR FÖR DE AV EU:S FÖRVALTNINGSFONDER SOM KONSOLIDERATS I EUF 50
FINANSIELL RAPPORT FÖR HELÅRET 2023 FÖR EU:S FÖRVALTNINGSFOND BÊKOU 51
FINANSIELL RAPPORT FÖR HELÅRET 2023 FÖR EU:s FÖRVALTNINGSFOND FÖR NÖDÅTGÄRDER I AFRIKA 58
KONSOLIDERAD FINANSIELL RAPPORT FÖR HELÅRET FÖR EUF OCH EU:S FÖRVALTNINGSFONDER 65
RAPPORT OM DET EKONOMISKA GENOMFÖRANDET AVSEENDE EUF 70

CERTIFIERING AV RÄKENSKAPERNA

Europeiska utvecklingsfondens årsredovisning för 2023 har utarbetats i enlighet med avdelning X i budgetförordningen för elfte Europeiska utvecklingsfonden och med de redovisningsprinciper, regler och metoder som anges i noterna till den finansiella rapporten för helåret.

Jag bekräftar mitt ansvar för utarbetandet och framläggandet av årsredovisningen för Europeiska utvecklingsfonden i enlighet med artikel 18 i budgetförordningen för elfte Europeiska utvecklingsfonden.

Jag har fått alla nödvändiga uppgifter från utanordnaren och från Europeiska investeringsbanken (EIB), vilka har intygat uppgifternas tillförlitlighet, för utarbetandet av de räkenskaper som visar Europeiska utvecklingsfondens tillgångar och skulder samt budgetgenomförande.

Jag intygar härmed att jag på grundval av dessa uppgifter, och utifrån de kontroller som jag har ansett nödvändiga för att kunna godkänna räkenskaperna, kan ge en rimlig försäkran att räkenskaperna i allt väsentligt ger en sann och rättvisande bild av Europeiska utvecklingsfondens ekonomiska ställning.

Rosa ALDEA BUSQUETS

Räkenskapsförare

Den 19 juni 2024

GENOMFÖRANDE OCH REDOVISNING AV EUF:s MEDEL

1.   BAKGRUND

Europeiska unionen (EU) bedriver samarbete med ett stort antal utvecklingsländer. Det huvudsakliga syftet är att främja ekonomisk och social utveckling samt miljöutveckling med särskild inriktning på att långsiktigt minska och utrota fattigdom genom att förse de stödmottagande länderna med utvecklingsstöd och tekniskt bistånd. För att uppnå detta utarbetar EU, tillsammans med partnerländerna, samarbetsstrategier och anslår ekonomiska medel för att genomföra dem. De EU-medel som anslås för utvecklingssamarbete kommer från tre källor:

—

EU-budgeten.

—

Europeiska utvecklingsfonden.

—

Europeiska investeringsbanken.

EUF finansieras inte genom EU-budgeten. Den inrättades genom ett internt avtal mellan företrädarna för medlemsstaterna, församlade inom rådet, och styrs av en särskild kommitté. Europeiska kommissionen (kommissionen) är ansvarig för det ekonomiska genomförandet av den verksamhet som bedrivs med hjälp av EUF:s medel. Europeiska investeringsbanken (EIB) förvaltar investeringsanslaget.

EUF består av enskilda EUF. Avtalen om varje ny EUF ingås för en period av cirka fem år och styrs av en egen budgetförordning i vilken det krävs att särskilda finansiella rapporter för helår ska upprättas. Dessa finansiella rapporter för helår läggs även fram i en sammanställd form för att ge en samlad bild av den ekonomiska ställningen för de medel som kommissionen är ansvarig för.

Fram till 2021, när elfte Europeiska utvecklingsfonden (EUF) nådde sitt slutskede efter tidsfristklausulens ikraftträdande den 31 december 2020, var EUF det viktigaste instrumentet för att tillhandahålla stöd för utvecklingssamarbetet till länder i Afrika, Karibien och Stillahavsområdet (AKS-länderna) samt utomeuropeiska länder och territorier (ULT). Från och med 2021 har EU:s samarbete med AKS-länderna och ULT emellertid finansierats genom EU-budgeten.

Investeringsanslaget inrättades inom ramen för AKS–EU-partnerskapsavtalet. Det förvaltas av EIB och används för att stödja utvecklingen inom den privata sektorn i AKS-länderna genom att främst, men inte enbart, finansiera privata investeringar. Investeringsanslaget är utformat som en förnybar fond så att låneåterbetalningarna kan återinvesteras i annan verksamhet, vilket resulterar i ett självförnyande och finansiellt oberoende stödinstrument. Eftersom investeringsanslaget inte förvaltas av kommissionen ingår det inte i konsolideringen av den första delen av årsredovisningen, dvs. EUF:s finansiella rapporter för helåret och rapporten om det ekonomiska genomförandet. Investeringsanslagets finansiella rapporter för helåret, som utarbetas av EIB, ingår som en separat del av årsredovisningen (del II) för att ge en fullständig överblick över EUF:s utvecklingsstöd.

2.   HUR FINANSIERAS EUF?

Under rådets möte den 2 december 2013 antogs förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 (1) om den fleråriga budgetramen för 2014–2020. Under detta möte beslutades att det geografiska samarbetet med AKS-länderna inte skulle integreras i EU-budgeten, utan fortsätta finansieras genom den befintliga mellanstatliga Europeiska utvecklingsfonden (EUF).

I motsats till EU-budgeten är EUF en fond som förvaltas på flerårsbasis. I varje EUF fastställs en övergripande fond för att genomföra utvecklingssamarbetet, vanligtvis under en femårsperiod. Eftersom medlen anslås för en period på flera år får de anslagna medlen användas under den period EUF varar. Det faktum att EUF inte styrs av ettårighetsprincipen belyses i räkenskaperna, där EUF:s budgetgenomförande mäts i förhållande till de totala medlen.

EUF:s medel utgörs av särskilda bidrag från EU-medlemsstaterna. Ungefär vart femte år har ett möte på mellanstatlig nivå hållits med medlemsstaternas företrädare som har fattat beslut om det samlade belopp som ska anslås till fonden och utövat tillsyn över hur medlen genomförts.

Kommissionen förvaltar EUF i enlighet med unionens politik för utvecklingssamarbete. Eftersom medlemsstaterna driver sin egen utvecklings- och biståndspolitik vid sidan av EU-politiken måste medlemsstaterna samordna sin politik med EU:s för att försäkra sig om att de kompletterar varandra.

Utöver de bidrag som nämns ovan kan medlemsstaterna också ingå samfinansieringsarrangemang eller lämna frivilliga ekonomiska bidrag till EUF.

3.   EUF:S VERKSAMHET EFTER DEN 31 DECEMBER 2020

Även om den åttonde EUF officiellt avslutades 2021, i och med slutförandet av alla kontrakt och finansiella beslut, återspeglades avslutandet inte fullt ut i 2021 års räkenskaper eftersom flera betalningskrav, inklusive tvistemål, fortfarande var utestående. Den 31 december 2022 hade EUF nettotillgångar på 180 miljoner euro. Kapitalet och reserverna användes för att täcka de ackumulerade förlusterna i den åttonde EUF med de återstående medel som överfördes till den nionde EUF i enlighet med bestämmelserna i del 3 i budgetförordningen (2) som gäller för den nionde EUF.

Kommissionen arbetar för närvarande med att avsluta den nionde EUF. För närvarande pågår det fortfarande tio kontrakt som i princip bör avslutas 2024. Dessa kontrakt, som finansieras genom nionde EUF, fortsätter att vara aktiva och kommer att avslutas inom den fastställda tidsramen och bidra till slutförandet av verksamheter och projekt med koppling till nionde EUF. Nionde EUF kan inte avslutas fullt ut förrän alla kontrakt har avslutats och efter det att utvärderingarna och revisionerna av dem har slutförts.

Avslutandet av den tionde EUF fortskrider väl och 96,1 % av dess kontrakt har redan avslutats. Det operativa och finansiella slutförandet av de återstående kontrakten kommer dock att ta lite tid. Det finansiella slutförandet kräver att alla nödvändiga utvärderingar, revisioner och återbetalningar påbörjas och slutförs.

Elfte EUF har nått sitt slutskede, eftersom tidsfristklausulen trädde i kraft den 31 december 2020. I tidsfristklausulen anges ett datum för periodavgränsning vad avser åtagandena, vilket innebär att från och med 2021 kan inga fler finansieringsöverenskommelser undertecknas inom ramen för elfte EUF. Genomförandet av pågående projekt som finansieras genom den elfte EUF kommer dock att fortsätta till dess att de har slutförts.

I samband med den aktuella fleråriga budgetramen 2021–2027 integreras EU:s samarbete med AKS-länderna i instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen. På liknande sätt omfattas samarbetet med ULT av rådets beslut 2013/755/EU om associering av de utomeuropeiska länderna och territorierna med Europeiska unionen. Det innebär att även om EUF-programmen fram till 2021 finansierades genom frivilliga bidrag från EU-medlemsstaterna kommer utvecklingsprogrammen från och med 2021 att finansieras genom EU-budgeten. Det innebär också att finansieringen av utvecklingsprogrammen omfattas av Europaparlamentets godkännande och att transaktionerna ska vara förenliga med EU:s finansiella bestämmelser på samma sätt som i andra av EU finansierade program.

4.   RAPPORTERING VID ÅRSSKIFTET

4.1.   ÅRSREDOVISNING

I enlighet med artikel 18.3 i budgetförordningen för EUF utarbetas EUF:s finansiella rapporter för helår med hjälp av regler om periodiserad redovisning som följer av de internationella redovisningsstandarderna för den offentliga sektorn (IPSAS). Dessa redovisningsmetoder som kommissionens räkenskapsförare godkänt tillämpas av alla EU-institutioner och EU-organ för att se till att reglerna för redovisning, värdering och framläggande av räkenskaper tillämpas på ett enhetligt sätt och för att samordna metoderna för utarbetandet av finansiella rapporter för helåret. Dessa redovisningsmetoder tillämpas även av EUF, samtidigt som hänsyn tas till verksamhetens specifika karaktär.

Utarbetandet av EUF:s årsredovisning anförtros kommissionens räkenskapsförare, som är EUF:s räkenskapsförare och som säkerställer att EUF:s årsredovisning ger en sann och rättvisande bild av EUF:s ekonomiska ställning.

Årsredovisningen består av följande:

Del I: Medel som förvaltas av kommissionen

i)

EUF:s finansiella rapporter för helåret och förklarande noter

ii)

Finansiella rapporter för helåret för de av EU:s förvaltningsfonder som konsoliderats i EUF

iii)

Konsoliderade finansiella rapporter för helåret för EUF:s och EU:s förvaltningsfonder

iv)

Rapport om det ekonomiska genomförandet avseende EUF

Del II: Årsrapport om genomförandet – Medel som förvaltas av EIB

i)

Investeringsanslagets finansiella rapporter för helåret

Delen ”Finansiella rapporter för helåret för de av EU:s förvaltningsfonder som konsoliderats i EUF” innehåller de finansiella rapporterna för helåret för de två förvaltningsfonder som inrättats i EUF: EU:s förvaltningsfond Bêkou (se avsnittet ”Finansiella rapporter för helåret för EU:s förvaltningsfond Bêkou”) och EU:s förvaltningsfond för nödåtgärder i Afrika (se avsnittet ”Finansiella rapporter för helåret för EU:s förvaltningsfond för nödåtgärder i Afrika”). Förvaltningsfondernas enskilda finansiella rapporter för helåret utarbetas under ansvar av kommissionens räkenskapsförare och en privat revisor gör en extern och oberoende revision av dem. De uppgifter för förvaltningsfonderna som ingår i årsredovisningen är preliminära.

EUF:s årsredovisning måste antas av kommissionen senast den 31 juli det år som följer på balansdagen och läggas fram för rådet och Europaparlamentet för beviljande av ansvarsfrihet.

5.   REVISION OCH BEVILJANDE AV ANSVARSFRIHET

5.1.   REVISION

EUF:s årsredovisning granskas av ett externt revisionsorgan, Europeiska revisionsrätten (revisionsrätten), som utarbetar en årsrapport till Europaparlamentet och rådet.

5.2.   BEVILJANDE AV ANSVARSFRIHET

Vid den slutliga kontrollen beviljas ansvarsfrihet för det ekonomiska genomförandet avseende EUF för ett givet räkenskapsår. Efter revision och slutversion av årsredovisningen åligger det rådet att lämna en rekommendation till Europaparlamentet, som därefter beslutar om kommissionen ska beviljas ansvarsfrihet för det ekonomiska genomförandet av EUF för ett givet räkenskapsår. Beslutet grundas på en översyn av räkenskaperna och på revisionsrättens årsrapport (som också innehåller en revisionsförklaring) samt på kommissionens svar på den ansvarsfrihetsbeviljande myndighetens frågor och eventuellt begärda ytterligare upplysningar.

SAMMANDRAG AV DET EKONOMISKA GENOMFÖRANDET 2023

Image 1

*

 Nettobelopp, enbart tionde och elfte EUF.

Budgetgenomförande

År 2023 gjordes enskilda åtaganden och nettobetalningar på 720 miljoner euro respektive 2 053 miljoner euro inom ramen för tionde respektive elfte EUF. Det totala beloppet bruttobetalningar för fonderna uppgick till 2 103,48 miljoner euro, vilket motsvarar 105,17 % av målet på 2 000 miljoner euro som meddelats till medlemsstaterna.

Under 2022 beslutade rådet enhälligt att återanvända 600 miljoner euro i medel som dragits tillbaka från tionde och elfte EUF för finansiering av åtgärder mot livsmedelsförsörjningskrisen och mot ekonomiska chocker i AKS-länder till följd av Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Kommissionen hade redan gjort åtaganden för dessa 600 miljoner euro och betalat ut 221 miljoner euro 2022, följt av 87 miljoner euro 2023.

Verksamhetens påverkan på de finansiella rapporterna för helåret

I de finansiella rapporterna för helåret är påverkan till följd av ovan nämnda verksamhet mest märkbar när man tittar på följande:

—

Förfinansiering (se not 2.2): en minskning på 356 miljoner euro till stor del till följd av att färre förskott betalats ut. Denna minskning beror främst på det minskade antalet nya kontrakt som har undertecknats sedan 2021. Under 2021 uppgick de nya kontrakten till 2 118 miljoner euro, vilket märkbart minskade till 853 miljoner euro 2022. År 2023 stannade de nya kontrakten kvar på denna nivå, dvs. 860 miljoner euro, till följd av rådets beslut att omdirigera outnyttjade medel från den tionde och elfte EUF för att bistå AKS-länderna som svar på Rysslands anfallskrig på Ukraina.

—

Likvida medel (se not 2.5): en minskning med 426 miljoner euro främst på grund av minskade bidrag från givarna, som minskade från 2 500 miljoner euro 2022 till 1 800 miljoner euro 2023.

—

Upplupna kostnader (se not 2.8): En minskning med 147 miljoner euro som en följd av minskningen av antalet öppna kontrakt i slutet av året för vilka inga ersättningsanspråk godkändes fram till slutet av året.

—

Driftskostnader (se not 3.4): En sammanlagd minskning av driftskostnaderna med 608 miljoner euro, främst till följd av minskade utgifter i samband med programplanerat stöd, projekt inom AKS-staterna och bidrag till förvaltningsfonderna. Trots detta ökade utgifterna för katastrofbistånd, eftersom frigjorda medel från tionde och elfte EUF återanvändes för att bekämpa de negativa effekterna av Rysslands anfallskrig mot Ukraina i AKS-länderna.

MEDEL SOM FÖRVALTAS AV EUROPEISKA KOMMISSIONEN

INNEHÅLL

EUF:s FINANSIELLA RAPPORTER FÖR HELÅRET 9
BALANSRÄKNING FÖR EUF 10
EUF:s RESULTATRÄKNING 11
EUF:s KASSAFLÖDESANALYS 11
EUF:s REDOGÖRELSE FÖR ÄNDRINGAR I NETTOTILLGÅNGARNA 13
BALANSRÄKNING PER EUF 13
RESULTATRÄKNING PER EUF 15
REDOGÖRELSE FÖR ÄNDRINGAR I NETTOTILLGÅNGARNA PER EUF 16
NOTER TILL EUF:s FINANSIELLA RAPPORTER FÖR HELÅRET 19
FINANSIELL RAPPORT FÖR HELÅR FÖR DE AV EU:S FÖRVALTNINGSFONDER SOM KONSOLIDERATS I EUF 50
FINANSIELL RAPPORT FÖR HELÅRET 2023 FÖR EU:S FÖRVALTNINGSFOND BÊKOU 51
BALANSRÄKNING 55
RESULTATRÄKNING 56
KASSAFLÖDESANALYS 57
FINANSIELL RAPPORT FÖR HELÅRET 2023 FÖR EU:s FÖRVALTNINGSFOND FÖR NÖDÅTGÄRDER I AFRIKA 58
BALANSRÄKNING 62
RESULTATRÄKNING 63
KASSAFLÖDESANALYS 64
KONSOLIDERAD FINANSIELL RAPPORT FÖR HELÅRET FÖR EUF OCH EU:S FÖRVALTNINGSFONDER 65
KONSOLIDERAD BALANSRÄKNING 66
KONSOLIDERAD RESULTATRÄKNING 67
KONSOLIDERAD KASSAFLÖDESANALYS 67
KONSOLIDERAD REDOGÖRELSE FÖR ÄNDRINGAR I NETTOTILLGÅNGARNA 69
RAPPORT OM DET EKONOMISKA GENOMFÖRANDET AVSEENDE EUF 70

EUF:s FINANSIELLA RAPPORTER FÖR HELÅRET  (3)

BALANSRÄKNING FÖR EUF

(miljoner euro)

 

Not

31.12.2023

31.12.2022

ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

 

 

 

Finansiella tillgångar

2.1

87

67

Förfinansiering

2.2

574

488

Bidrag till förvaltningsfonder

2.3

216

254

Fordringar med motprestation

2.4

5

7

 

 

883

816

OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR

 

 

 

Finansiella tillgångar

2.1

3

3

Förfinansiering

2.2

954

1 396

Fordringar med motprestation och krav utan motprestation

2.4

24

27

Likvida medel

2.5

601

1 027

 

 

1 583

2 454

TOTALA TILLGÅNGAR

 

2 466

3 270

LÅNGFRISTIGA SKULDER

 

 

 

Finansiella skulder

2.6

(5 )

(7 )

 

 

(5 )

(7 )

KORTFRISTIGA SKULDER

 

 

 

Betalningsåtaganden

2.7

(391 )

(426 )

Upplupna kostnader

2.8

(984 )

(1 131 )

 

 

(1 375 )

(1 558 )

SUMMA SKULDER

 

(1 380 )

(1 565 )

NETTOTILLGÅNGAR

 

1 086

1 705

FONDER OCH RESERVER

 

 

 

Infordrat fondkapital – aktiva EUF

2.9

54 566

65 100

Infordrat fondkapital från avslutade EUF som överförts från tidigare år

2.9

2 252

2 252

Ekonomiskt resultat överfört från tidigare år

 

(53 484 )

(62 834 )

Ekonomiskt resultat för året

 

(2 249 )

(2 813 )

NETTOTILLGÅNGAR

 

1 086

1 705

EUF:s RESULTATRÄKNING

(miljoner euro)

 

Not

2023

2022

INTÄKTER

 

 

 

Intäkter från transaktioner utan motprestation

 

 

 

Återkravsverksamhet

3.1

14

18

 

 

14

18

Intäkter från transaktioner med motprestation

 

 

 

Finansiella intäkter

3.2

9

2

Övriga intäkter

3.2

43

77

 

 

52

80

Totala intäkter

 

65

98

KOSTNADER

 

 

 

Genomförd av andra enheter

3.3

(3 )

(1 )

Stödinstrument

3.4

(2 181 )

(2 789 )

Kostnader för samfinansiering

3.5

(8 )

4

Finansieringskostnader

3.6

(7 )

(6 )

Övriga kostnader

3.7

(116 )

(119 )

Totala kostnader

 

(2 315 )

(2 911 )

EKONOMISKT RESULTAT FÖR ÅRET

 

(2 249 )

(2 813 )

EUF:s KASSAFLÖDESANALYS

(miljoner euro)

 

Not

2023

2022

Ekonomiskt resultat för året

 

(2 249 )

(2 813 )

Operativ verksamhet

 

 

 

Kapitaltillskott – bidrag (netto)

 

1 630

2 458

(Ökning)/minskning av bidrag till förvaltningsfonder

 

37

128

(Ökning)/minskning av förfinansiering

 

356

239

(Ökning)/minskning av fordringar med motprestation och krav utan motprestation

 

4

5

Ökning/(minskning) av avsättningar

 

2

1

Ökning/(minskning) av finansiella skulder

 

(3 )

(1 )

Ökning/(minskning) av betalningsåtaganden

 

(35 )

(75 )

Ökning/(minskning) av upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

 

(148 )

123

Övriga intäkts- och kostnadsposter som inte påverkar likvida medel

 

–

–

Investeringsverksamhet

 

 

 

(Ökning)/minskning av finansiella tillgångar som inte är derivat värderade till verkligt värde via resultatet*

 

(20 )

(31 )

NETTOKASSAFLÖDE

 

(426 )

34

Nettoökning/(nettominskning) av likvida medel

 

(426 )

34

Likvida medel vid årets början

2.5

1 027

994

Likvida medel vid årets slut

2.5

601

1 027

EUF:s REDOGÖRELSE FÖR ÄNDRINGAR I NETTOTILLGÅNGARNA

(miljoner euro)

 

Fond-kapital – aktiva EUF (A)

Icke-infordrat fond-kapital – aktiva EUF (B)

Infordrat fondkapital – aktiva EUF (C) = (A)–(B)

Ackumulerade reserver (D)

Infordrat fondkapital från avslutade EUF överfört från tidigare år (E)

Reserv för verkligt värde (F)

Totala nettotillgångar (C)+(D)+(E)+(F)

UTGÅENDE BALANS DEN 31.12.2021

72 998

10 355

62 643

(62 834 )

2 252

–

2 061

Kapitaltillskott – bidrag

(43 )

(2 500 )

2 457

–

–

 

2 457

Ekonomiskt resultat för året

–

–

–

(2 813 )

–

 

(2 813 )

UTGÅENDE BALANS DEN 31.12.2022

72 955

7 855

65 100

(65 647 )

2 252

–

1 705

Kapitaltillskott – bidrag

(185 )

(1 815 )

1 630

–

–

 

1 630

Avslutande av åttonde EUF

(12 164 )

 

(12 164 )

12 164

–

 

(0 )

Ekonomiskt resultat för året

–

–

–

(2 249 )

–

 

(2 249 )

UTGÅENDE BALANS DEN 31.12.2023

60 607

6 040

54 566

(55 732 )

2 252

–

1 086

BALANSRÄKNING PER EUF

(miljoner euro)

 

 

31.12.2023

31.12.2022

 

 

Not

Åttonde EUF

Nionde EUF

Tionde EUF

Elfte EUF

Totalt

Åttonde EUF

Nionde EUF

Tionde EUF

Elfte EUF

Totalt

ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Finansiella tillgångar

2,1

–

–

14

73

87

–

–

(1 )

67

67

Förfinansiering

2,2

–

–

447

127

574

–

–

221

267

488

Bidrag till förvaltningsfonder

2,3

–

31

9

176

216

–

31

9

213

254

Fordringar med motprestation

2,4

–

–

–

5

5

–

–

–

7

7

 

 

–

31

470

381

883

–

31

229

555

816

OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Finansiella tillgångar

2,1

–

–

–

3

3

–

–

–

3

3

Förfinansiering

2,2

–

5

113

835

954

–

14

427

954

1 396

Fordringar med motprestation och krav utan motprestation

2,4

–

–

10

14

24

–

–

10

16

27

Interna transaktioner inom EUF

 

–

(200 )

426

(226 )

–

180

(369 )

803

(612 )

–

Likvida medel

2,5

–

–

–

601

601

–

–

–

1 027

1 027

 

 

–

(195 )

549

1 229

1 583

180

(355 )

1 240

1 389

2 454

TOTALA TILLGÅNGAR

 

–

(163 )

1 020

1 610

2 466

180

(324 )

1 469

1 945

3 270

LÅNGFRISTIGA SKULDER

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Finansiella skulder

2,6

–

–

–

(5 )

(5 )

–

–

(0 )

(7 )

(7 )

 

 

–

–

–

(5 )

(5 )

–

–

(0 )

(7 )

(7 )

KORTFRISTIGA SKULDER

 

 

 

 

 

–

 

 

 

 

 

Betalningsåtaganden

2,7

–

–

(63 )

(328 )

(391 )

–

(0 )

(34 )

(391 )

(426 )

Upplupna kostnader

2,8

–

–

(129 )

(855 )

(984 )

–

(7 )

(119 )

(1 006 )

(1 131 )

 

 

–

–

(192 )

(1 183 )

(1 375 )

–

(7 )

(153 )

(1 397 )

(1 558 )

SUMMA SKULDER

 

–

–

(192 )

(1 188 )

(1 380 )

–

(7 )

(153 )

(1 404 )

(1 565 )

NETTOTILLGÅNGAR

 

–

(163 )

827

422

1 086

180

(331 )

1 315

541

1 705

Infordrat fondkapital – aktiva EUF

2,9

–

10 442

20 834

23 290

54 566

12 164

10 450

20 960

21 527

65 100

Infordrat fondkapital från avslutade EUF som överförts från tidigare år

2,9

–

2 252

–

–

2 252

627

1 625

–

–

2 252

Infordrat fondkapital som överförts mellan aktiva EUF

2,9

–

(509 )

(120 )

628

–

(2 513 )

2 010

(38 )

541

–

Ekonomiskt resultat överfört från tidigare år

 

–

(12 350 )

(19 607 )

(21 527 )

(53 484 )

(10 098 )

(14 410 )

(19 325 )

(19 001 )

(62 834 )

Ekonomiskt resultat för året

 

–

1

(280 )

(1 970 )

(2 249 )

–

(6 )

(282 )

(2 526 )

(2 813 )

NETTOTILLGÅNGAR

 

–

(163 )

827

422

1 086

180

(331 )

1 315

541

1 705

RESULTATRÄKNING PER EUF

(miljoner euro)

 

 

2023

2022

 

Not

Åttonde EUF

Nionde EUF

Tionde EUF

Elfte EUF

Totalt

Åttonde EUF

Nionde EUF

Tionde EUF

Elfte EUF

Totalt

INTÄKTER

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Intäkter från transaktioner utan motprestation

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Återkravsverksamhet

3,1

–

–

2

12

14

–

(1 )

(8 )

28

18

 

 

–

–

2

12

14

–

(1 )

(8 )

28

18

Intäkter från transaktioner med motprestation

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Finansiella intäkter

3,2

–

–

(1 )

10

9

–

–

2

1

2

Övriga intäkter

3,2

–

2

4

37

43

–

3

8

66

77

 

 

–

2

4

46

52

–

3

10

67

80

Totala intäkter

 

–

2

5

58

65

–

1

2

94

98

KOSTNADER

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Genomförd av andra enheter

3,3

–

–

–

(3 )

(3 )

–

–

–

(1 )

(1 )

Stödinstrument

3,4

–

1

(276 )

(1 906 )

(2 181 )

–

(5 )

(295 )

(2 489 )

(2 789 )

Kostnader för samfinansiering

3,5

–

–

–

(8 )

(8 )

–

–

22

(18 )

4

Finansieringskostnader

3,6

–

1

(2 )

(6 )

(7 )

1

2

(3 )

(5 )

(6 )

Övriga kostnader

3,7

–

(3 )

(8 )

(106 )

(116 )

–

(5 )

(8 )

(107 )

(119 )

Totala kostnader

 

–

(1 )

(286 )

(2 028 )

(2 315 )

1

(7 )

(284 )

(2 620 )

(2 911 )

EKONOMISKT RESULTAT FÖR ÅRET

 

–

1

(280 )

(1 970 )

(2 249 )

1

(6 )

(282 )

(2 526 )

(2 813 )

REDOGÖRELSE FÖR ÄNDRINGAR I NETTOTILLGÅNGARNA PER EUF

(miljoner euro)

Åttonde EUF

Fondkapital – aktiva EUF (A)

Icke-infordrat fondkapital – aktiva EUF (B)

Infordrat fondkapital – aktiva EUF (C) = (A)–(B)

Ackumulerade reserver (D)

Infordrat fondkapital från avslutade EUF överfört från tidigare år (E)

Infordrat fondkapital som överförts mellan aktiva EUF (F)

Totala nettotillgångar (C)+(D)+(E)+(F)

UTGÅENDE BALANS DEN 31.12.2021

12 164

–

12 164

(10 098 )

627

(2 512 )

181

Överföringar till och från tionde EUF

 

 

–

 

 

(1 )

(1 )

UTGÅENDE BALANS DEN 31.12.2022

12 164

–

12 164

(10 098 )

627

(2 513 )

180

Avslutande av åttonde EUF

(12 164 )

 

(12 164 )

10 098

(627 )

2 513

(180 )

UTGÅENDE BALANS DEN 31.12.2023

–

–

–

–

–

–

–


(miljoner euro)

Nionde EUF

Fond-kapital – aktiva EUF (A)

Icke-infordrat fondkapital – aktiva EUF (B)

Infordrat fondkapital – aktiva EUF (C) = (A)–(B)

Ackumulerade reserver (D)

Infordrat fondkapital från avslutade EUF överfört från tidigare år (E)

Infordrat fondkapital som överförts mellan aktiva EUF (F)

Totala nettotillgångar (C)+(D)+(E)+(F)

UTGÅENDE BALANS DEN 31.12.2021

10 507

15

10 492

(14 410 )

1 625

2 018

(274 )

Överföringar till och från tionde EUF

 

–

–

 

 

 

–

Överföringar till och från tionde EUF

 

 

–

 

 

(8 )

(8 )

Återbetalningar till medlemsstater

(43 )

 

(43 )

 

 

 

(43 )

Ekonomiskt resultat för året

 

 

–

(6 )

 

 

(6 )

UTGÅENDE BALANS DEN 31.12.2022

10 464

15

10 450

(14 416 )

1 625

2 010

(331 )

Kapitaltillskott – bidrag

 

(15 )

15

 

 

 

15

Överföringar till och från tionde och elfte EUF

 

 

–

 

 

(4 )

(4 )

Återbetalningar till medlemsstater

(22 )

 

(22 )

 

 

 

(22 )

Avslutande av åttonde EUF

 

 

 

2 066

627

(2 514 )

179

Ekonomiskt resultat för året

 

 

–

1

 

–

1

UTGÅENDE BALANS DEN 31.12.2023

10 442

–

10 442

(12 348 )

2 252

(509 )

(163 )


(miljoner euro)

Tionde EUF

Fond-kapital – aktiva EUF (A)

Icke-infordrat fondkapital – aktiva EUF (B)

Infordrat fondkapital – aktiva EUF (C) = (A)–(B)

Ackumu-lerade reserver (D)

Infordrat fondkapital från avslutade EUF överfört från tidigare år (E)

Totala nettotillgångar (C)+(D)+(E)+(F)

UTGÅENDE BALANS DEN 31.12.2021

20 960

–

20 960

(19 324 )

101

1 737

Överföringar till och från åttonde och nionde EUF

 

 

–

 

9

9

Överföringar till och från elfte EUF

 

 

–

 

(148 )

(148 )

Ekonomiskt resultat för året

 

 

–

(282 )

 

(282 )

UTGÅENDE BALANS DEN 31.12.2022

20 960

–

20 960

(19 606 )

(38 )

1 315

Överföringar till och från åttonde och nionde EUF

 

 

–

 

6

6

Överföringar till och från elfte EUF

 

–

–

 

(87 )

(87 )

Återbetalningar till medlemsstater

(126 )

–

(126 )

 

–

(126 )

Ekonomiskt resultat för året

 

–

–

(280 )

–

(280 )

UTGÅENDE BALANS DEN 31.12.2023

20 834

–

20 834

(19 886 )

(120 )

827


(miljoner euro)

Elfte EUF

Fond-kapital – aktiva EUF (A)

Icke-infordrat fondkapital – aktiva EUF (B)

Infordrat fondkapital – aktiva EUF (C) = (A)–(B)

Ackumu-lerade reserver (D)

Infordrat fondkapital från avslutade EUF överfört från tidigare år (E)

Infordrat fondkapital som överförts mellan aktiva EUF (F)

Totala nettotillgångar (C)+(D)+(E)+(F)+(G)

UTGÅENDE BALANS DEN 31.12.2021

29 367

10 340

19 027

(19 002 )

–

394

419

Kapitaltillskott – bidrag

 

(2 500 )

2 500

 

 

148

2 648

Ekonomiskt resultat för året

 

 

–

(2 526 )

 

–

(2 526 )

UTGÅENDE BALANS DEN 31.12.2022

29 367

7 840

21 527

(21 528 )

–

541

541

Kapitaltillskott – bidrag

 

(1 800 )

1 800

 

 

87

1 887

Återbetalningar till medlemsstater

(36 )

 

(36 )

 

 

 

(36 )

Ekonomiskt resultat för året

 

 

–

(1 970 )

 

–

(1 970 )

UTGÅENDE BALANS DEN 31.12.2023

29 331

6 040

23 290

(23 498 )

–

628

422

NOTER TILL EUF:s FINANSIELLA RAPPORTER FÖR HELÅRET  (4)

1.   VIKTIGA REDOVISNINGSPRINCIPER

1.1.   REDOVISNINGSPRINCIPER

De finansiella rapporterna för helåret ska ge information om en enhets ekonomiska ställning, resultat och kassaflöden. Informationen ska vara av ett sådant slag att den kan användas av ett stort antal användare.

De hänsynstaganden (eller redovisningsprinciper) som generellt ska följas vid utarbetandet av årsredovisningen finns fastställda i EU:s redovisningsregel 1 ”Årsredovisning” och är desamma som beskrivs i IPSAS 1: rättvisande bild, periodisering, kontinuerlig verksamhet, konsekvent utformning, väsentlighet, aggregering, kvittning och jämförande information. Den finansiella rapporteringen ska kännetecknas av relevanta, rättvisande (tillförlitliga), begripliga, aktuella, jämförbara och kontrollerbara uppgifter.

1.2.   GRUND FÖR UTARBETANDET

1.2.1.   Rapporteringsperiod

De finansiella rapporterna för helåret läggs fram för varje år. Räkenskapsåret börjar den 1 januari och slutar den 31 december.

1.2.2.   Valuta och omräkningsunderlag

Årsredovisningen är uppställd i euro, som är EU:s funktionella valuta. Transaktioner i utländsk valuta redovisas i euro enligt de omräkningskurser som gäller på dagen för de underliggande transaktionerna. Resultaträkningen visar även valutakursvinster eller valutakursförluster på transaktioner i utländsk valuta och efter omräkning av monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta till den vid årets utgång gällande valutakursen. Olika omräkningsmetoder tillämpas för materiella anläggningstillgångar respektive immateriella tillgångar, som behåller sin värdering till inköpspris omräknat i euro till den kurs som gällde på dagen för förvärvet.

Saldon vid årets slut för monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta omräknas i euro enligt Europeiska centralbankens (ECB) valutakurser som gäller den 31 december.

Eurons valutakurs

Valuta

31.12.2023

31.12.2022

Valuta

31.12.2023

31.12.2022

BGN

1,9558

1,9558

PLN

4,3395

4,6808

CZK

24,724

24,1160

RON

4,9756

4,9495

DKK

7,4529

7,4365

SEK

11,096

11,1218

GBP

0,86905

0,88693

CHF

0,926

0,9847

NOK

11,2405

10,5138

JPY

156,33

140,6600

HUF

382,8

400,8700

USD

1,105

1,0666

1.2.3.   Användning av uppskattningar

Enligt internationella redovisningsstandarder för den offentliga sektorn (IPSAS) och god redovisningssed innehåller de finansiella rapporterna för helåret med nödvändighet vissa belopp som bygger på ledningens uppskattningar och antaganden utifrån de mest tillförlitliga uppgifterna. Viktiga uppskattningar omfattar, men begränsas inte till Viktiga uppskattningar omfattar, men begränsas inte till belopp för skulder för ersättningar till anställda, finansiella risker i samband med fordringar och belopp som redovisas i de noter som avser finansiella instrument, nedskrivningsreservering för finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde och skulder för finansiella garantiavtal, upplupna intäkter och kostnader, avsättningar, nedskrivning av immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar, nettoförsäljningsvärde för varulager, eventualtillgångar och eventualförpliktelser. Faktiska resultat kan avvika från dessa uppskattningar.

Rimliga uppskattningar är ett viktigt inslag i arbetet med att upprätta finansiella rapporter för helår och undergräver inte deras tillförlitlighet. En uppskattning kan behöva revideras om de omständigheter som uppskattningen bygger på förändras, eller till följd av ny information eller ökad erfarenhet. En reviderad uppskattning kan inte avse tidigare perioder och innebär inte att ett fel rättas till. Konsekvenserna av en ändrad uppskattning ska redovisas i resultatet under den period den blir känd.

1.2.4.   Tillämpning av nya och ändrade redovisningsregler för Europeiska unionen (EAR)

Nya redovisningsregler (EAR) som är i kraft för budgetår som börjar den 1 januari 2023 eller senare

Inga nya redovisningsregler har fått verkan under det räkenskapsår som börjar den 1 januari 2023 eller senare.

Nya redovisningsregler som har antagits men ännu inte hade trätt i kraft den 31 december 2023

Inga nya redovisningsregler antogs under 2023.

1.3.   BALANSRÄKNING

1.3.1.   Finansiella tillgångar

Klassificering vid det första redovisningstillfället

Klassificeringen av de finansiella instrumenten fastställs vid det första redovisningstillfället. De finansiella tillgångarna kan, baserat på förvaltningsmodell och egenskaperna för tillgångens kontraktsenliga kassaflöde, klassificeras i tre kategorier: Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde, finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via nettotillgångar/eget kapital eller finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet.

i)   Finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde

Finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde är finansiella tillgångar som inte är derivat och som uppfyller två villkor: 1) Enheten innehar tillgångarna för att uppbära sina kontraktsenliga kassaflöden. 2) På särskilt angivna dagar finns det kontraktsenliga kassaflöden som enbart utgörs av betalningar av kapitalbelopp och ränta på det utestående kapitalbeloppet.

Denna kategori omfattar:

—

Likvida medel.

—

Lån (inklusive tidsbunden inlåning med ursprungliga löptider på över tre månader).

—

Fordringar med motprestation

Finansiella tillgångar som värderas till upplupet anskaffningsvärde ingår i omsättningstillgångar, utom de med löptid på mer än 12 månader från balansdagen.

ii)   Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via nettotillgångar/eget kapital

Dessa finansiella tillgångar som inte är derivat har kontraktsenliga kassaflöden som bara utgörs av kapitalbelopp och ränta på det utestående kapitalbeloppet. Dessutom är förvaltningsmodellen att inneha finansiella tillgångar både för att uppbära kontraktsenliga kassaflöden och sälja de finansiella tillgångarna.

Tillgångar i denna kategori klassificeras som omsättningstillgångar om de förväntas bli realiserade inom tolv månader räknat från balansdagen.

Enheten innehar inga av dessa tillgångar i slutet av året.

iii)   Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet

Enheten klassificerar derivat och investeringar i eget kapital som finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet, eftersom de kontraktsenliga kassaflödena inte bara utgörs av kapitalbelopp och ränta på det utestående kapitalbeloppet.

Enheten klassificerar även skuldförbindelser som finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet, eftersom portföljen av skuldförbindelser förvaltas och värderas till portföljens verkliga värde.

Tillgångar i denna kategori klassificeras som omsättningstillgångar om de förväntas bli realiserade inom tolv månader räknat från balansdagen.

Första redovisningstillfälle och värdering

Köp av finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet redovisas på transaktionsdagen – dvs. den dag då enheten åtar sig att köpa tillgången. Likvida medel och lån redovisas när de likvida medlen deponeras hos ett finansinstitut eller lånet utbetalas till låntagare.

Finansiella tillgångar tas upp till verkligt värde vid första redovisningstillfället. För alla sådana finansiella tillgångar som inte tas upp till verkligt värde via resultatet läggs transaktionskostnaderna till det verkliga värdet vid det första redovisningstillfället. För finansiella tillgångar som redovisas till verkligt värde via resultatet kostnadsförs transaktionskostnaderna i resultaträkningen.

Det verkliga värdet för en finansiell tillgång vid första redovisningstillfället är normalt transaktionspriset, bortsett från när transaktionen inte sker enligt armlängdsprincipen, dvs. utan eller till symbolisk ersättning för allmänpolitiska ändamål. I detta fall är skillnaden mellan det finansiella instrumentets verkliga värde och transaktionspriset en komponent utan motprestation som redovisas som en kostnad i resultaträkningen. I detta fall härleds det verkliga värdet för en finansiell tillgång från aktuella marknadstransaktioner för ett direkt likvärdigt instrument. Om det inte finns någon aktiv marknad för instrumentet härleds det verkliga värdet från en värderingsmetod som använder tillgängliga uppgifter från observerbara marknader.

Efterföljande värdering

Finansiella tillgångar som värderas till upplupet anskaffningsvärde värderas därefter till upplupet anskaffningsvärde med hjälp av effektivräntemetoden.

Finansiella tillgångar som tas upp till verkligt värde via resultatet redovisas därefter till verkligt värde. Vinster och förluster som beror på ändringar i det verkliga värdet (inklusive de som härrör från omräkningar av valutakurs och eventuell intjänad ränta) tas upp i resultaträkningen för den period då de uppkom.

Verkligt värde vid efterföljande värdering

Det verkliga värdet av investeringar med ett noterat pris på en aktiv marknad bygger på aktuell köpkurs. Om marknaden för en finansiell tillgång inte är aktiv beräknar EU det verkliga värdet genom värderingsmetoder (som även används för onoterade värdepapper och OTC-derivat). Metoderna omfattar bland annat analys av transaktioner mellan oberoende parter (armlängdsprincipen) på senare tid, hänvisningar till andra i väsentliga drag liknande instrument, analys av diskonterade kassaflöden, optionsvärderingsmodeller och andra värderingsmetoder som vanligen används av marknadsaktörerna.

Investeringar i riskkapitalfonder som inte har ett noterat pris på en aktiv marknad värderas till nettoandelsvärdet, vilket betraktas som en motsvarighet till det verkliga värdet.

Nedskrivning av finansiella tillgångar

EU redovisar och värderar en nedskrivningsförlust från förväntade kreditförluster för finansiella tillgångar som värderas till upplupet anskaffningsvärde och till verkligt värde via nettotillgångar/eget kapital.

Den förväntade kreditförlusten är nuvärdet av skillnaden mellan de kontraktsenliga kassaflödena och de kassaflöden som EU förväntar sig att få. Förväntade kreditförluster bygger på rimlig och verifierbar information som är tillgänglig utan onödiga kostnader eller insatser på balansdagen.

För tillgångar till upplupet anskaffningsvärde minskas tillgångens redovisade värde med beloppet för nedskrivningsförlusten, som tas upp i resultaträkningen. Om beloppet för nedskrivningsförlusten minskar under en efterföljande period, återförs den tidigare redovisade nedskrivningsförlusten via resultaträkningen.

a)   Fordringar

Enheten värderar en nedskrivningsförlust till beloppet för förväntade kreditförluster under resten av löptiden med hjälp av lättnadsregler (t.ex. avsättningsmatris).

b)   Likvida medel

Enheten innehar likvida medel på löpande bankkonton och tidsbunden inlåning på upp till 3 månader. De likvida medlen innehas i banker med mycket höga kreditbetyg, vilket gör att sannolikheten för fallissemang är mycket låg. Med tanke på den korta löptiden och den låga sannolikheten för fallissemang är de förväntade kreditförlusterna från likvida medel försumbara. Följaktligen redovisas ingen nedskrivningsreservering för motsvarigheter till likvida medel.

c)   Lån

Förväntade kreditförluster mäts med en trestegsmodell som tar hänsyn till sannolikhetsviktade fallissemangshändelser under den finansiella tillgångens löptid och kreditriskens utveckling sedan den finansiella tillgångens starttidpunkt. För lån är starttidpunkten dagen för det oåterkalleliga låneåtagandet.

Om det inte sker någon betydande ökning av kreditrisken sedan starttidpunkten (steg 1) är nedskrivningsförlusten den förväntade kreditförlusten från potentiella fallissemangshändelser under de närmaste 12 månaderna från balansdagen (12 månaders förväntade kreditförluster). Om det har skett en betydande ökning av kreditrisken sedan starttidpunkten (steg 2) eller om det finns objektiva belägg för en kreditförsämring (steg 3), motsvarar nedskrivningsförlusten de förväntade kreditförlusterna till följd av potentiella fallissemangshändelser under den finansiella tillgångens hela löptid (förväntade kreditförluster under resten av löptiden).

Borttagande ur räkenskaperna

Finansiella instrument tas bort ur räkenskaperna när rätten till ingående kassaflöden från investeringen har upphört eller enheten överlåtit i stort sett alla risker och fördelar som är förknippade med ägandet till en annan part. Försäljning av finansiella tillgångar via resultatet redovisas på transaktionsdagen.

1.3.2.   Förfinansieringsbelopp

Förfinansiering är en betalning som avser att förse stödmottagarna med ett kontant förskott, dvs. en fixkassa. Den kan delas upp på ett antal betalningar över en period som fastställs i ett särskilt kontrakt, beslut eller avtal eller i en grundläggande rättsakt. Fixkassan eller förskottet återbetalas eller används i det syfte för vilket det beviljats under den period som anges i överenskommelsen. Om stödmottagarna inte har några stödberättigande kostnader ska förfinansieringen återbetalas till enheten. Eftersom enheten behåller kontrollen över förfinansieringen och har rätt till återbetalning av den icke bidragsberättigande delen, redovisas beloppet som en tillgång.

Förfinansiering redovisas första gången i balansräkningen när kontanter överförs till mottagaren. Den värderas till det utbetalade beloppet. Under efterföljande perioder värderas förfinansieringen till det belopp som redovisades första gången i balansräkningen minus bidragsberättigande kostnader (inklusive uppskattade belopp vid behov) som uppkommit under perioden.

1.3.3.   Fordringar och krav

EU:s redovisningsregler kräver en separat redovisning av transaktioner med respektive utan motprestation. För att skilja mellan de båda kategorierna ska begreppet ”fordringar” reserveras för transaktioner med motprestation, medan termen ”krav” används för ”krav utan motprestation”, dvs. transaktioner utan motprestation när EU erhåller värde från en annan enhet utan att ge ett ungefärligt lika värde i utbyte (t.ex. egna medel från medlemsstaterna).

Fordringar avseende transaktioner med motprestation uppfyller definitionen för finansiella instrument. Enheten klassificerade dem som finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde och värderade dem i enlighet med detta.

Krav avseende transaktioner utan motprestation tas upp till verkligt värde vid förvärvstidpunkten minus nedskrivningar på grund av värdeminskning. Nedskrivning på grund av värdeminskning görs när det finns objektiva tecken på att enheten inte kommer att kunna uppbära hela kravet enligt de ursprungliga villkoren. Nedskrivning görs med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och det kravbelopp som kan uppbäras. Nedskrivningsbeloppet förs upp i resultaträkningen.

1.3.4.   Likvida medel

Likvida medel är finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde och innefattar kontanter, inlåning i bank som kan tas ut på begäran eller med kort varsel och andra kortfristiga i hög grad likvida placeringar med en ursprunglig löptid på högst tre månader.

1.3.5.   Betalningsåtaganden

I kortfristiga skulder ingår både beloppen för transaktioner med motprestation, som köp av varor och tjänster, och transaktioner utan motprestation, exempelvis relaterade till ersättningsanspråk från mottagare av stöd, bidrag eller annan EU-finansiering, samt mottagen förfinansiering (se not 1.4.1).

När bidrag eller annan finansiering tillhandahålls mottagarna tas deras ersättningsanspråk upp som betalningsåtaganden med det begärda beloppet när ersättningsanspråket inkommer. Efter verifiering och godkännande av vilka kostnader som är bidragsberättigande värderas betalningsåtaganden till det belopp som godkänts och är bidragsberättigande.

Betalningsåtaganden som uppkommer till följd av inköp av varor och tjänster redovisas till det ursprungliga beloppet när fakturan kommer in. Motsvarande kostnader förs upp i räkenskaperna när varorna eller tjänsterna levererats och godkänts av enheten.

1.3.6.   Finansiella skulder

Finansiella skulder klassificeras som finansiella skulder till upplupet anskaffningsvärde, finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultatet eller som skulder för finansiella garantiavtal.

Finansiella skulder till upplupet anskaffningsvärde redovisas första gången till verkligt värde inklusive transaktionskostnader som uppkommit och redovisas därefter till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden. De tas bort från rapporten över finansiell ställning om och endast om förpliktelsen fullgörs, undantas, annulleras eller löper ut.

Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultatet innefattar derivat när deras verkliga värde är negativt. Om ett garantiavtal kräver att enheten gör betalningar till följd av förändringar i priser på finansiella instrument eller valutakurser är garantiavtalet ett derivat. De hanteras redovisningsmässigt på samma sätt som finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet.

Enheten redovisar en skuld för finansiella garantiavtal när den ingår ett avtal som kräver att angivna betalningar görs för att ersätta innehavaren av garantin för en förlust denne ådrar sig på grund av att en angiven gäldenär inte fullgör betalningar vid förfall enligt de ursprungliga eller ändrade villkoren i ett skuldinstrument. Skulder för finansiella garantiavtal tas upp till verkligt värde vid första redovisningstillfället.

Den efterföljande värderingen beror på utvecklingen av den finansiella garantins kreditriskexponering. Om det inte sker någon betydande ökning av kreditrisken (steg 1) värderas finansiella garantiskulder till det högsta av de förväntade kreditförlusterna på 12 månader och det belopp som ursprungligen redovisades minus, i tillämpliga fall, ackumulerad avskrivning. Om det sker en betydande ökning av kreditrisken (steg 2) värderas finansiella garantiskulder till det högsta av de förväntade kreditförlusterna för resten av löptiden och det belopp som ursprungligen redovisades minus, i tillämpliga fall, ackumulerad avskrivning.

Finansiella skulder klassificeras som långfristiga skulder, med undantag för dem som förfaller inom tolv månader från balansdagen. Finansiella garantiavtal klassificeras som kortfristiga skulder, utom om enheten har en ovillkorlig rätt att skjuta upp regleringen av skulden i minst tolv månader efter balansdagen.

1.3.7.   Upplupna intäkter och kostnader och förutbetalda intäkter och kostnader

Transaktioner och andra händelser ska tas upp i den finansiella rapporten för helåret för den period som de hänför sig till. Upplupna intäkter tas upp i den finansiella rapporten för helåret vid årets utgång avseende tjänster som utförts men ännu inte fakturerats och varor som levererats av enheten men ännu inte fakturerats, samt för sådana händelser som omfattas av en avtalsenlig överenskommelse (t.ex. med hänvisning till ett avtal). Intäkter tas vid årets slut upp som förutbetalda intäkter för påföljande redovisningsperiod om faktura utställts men tjänsterna ännu inte utförts eller varorna ännu inte levererats.

Kostnader tas också upp under den period de avser. Vid redovisningsperiodens slut kostnadsförs upplupna kostnader med det belopp som överföringsskyldigheten beräknas uppgå till för perioden. De upplupna kostnaderna beräknas enligt de detaljerade operativa och praktiska riktlinjer som räkenskapsföraren utfärdat. De syftar till att säkerställa att den finansiella rapporten för helåret ger en rättvisande bild av den ekonomiska och övriga situation som beskrivs. Analogt gäller att förutbetalda kostnader tas upp för påföljande redovisningsperiod om en betalning har gjorts i förväg för tjänster eller varor som ännu inte har utförts eller mottagits.

1.4.   RESULTATRÄKNING

1.4.1.   Intäkter

Intäkterna omfattar bruttoinflöden av ekonomiska fördelar eller tjänstepotential som mottagits eller kommer att mottas av enheten, vilket representerar en annan ökning av nettotillgångarna än ökningar som avser bidrag från ägare.

Beroende på de underliggande transaktionernas karaktär görs i resultaträkningen åtskillnad mellan följande intäkter:

Intäkter från transaktioner utan motprestation

Intäkter från transaktioner utan motprestation utgörs av skatter och transfereringar, eftersom överlåtaren tillhandahåller medel till den mottagande enheten utan att denna direkt lämnar ett ungefärligt motsvarande värde i utbyte. Transfereringar är inflöden av framtida ekonomiska fördelar eller tjänstepotential från andra transaktioner utan motprestation än skatter. För EU:s enheter består transfereringarna mestadels av medel från kommissionen (t.ex. ett utjämningsbidrag till de traditionella organen, driftsstöd för överenskommelse om medverkan).

Enheten ska redovisa en tillgång vid transfereringar när enheten kontrollerar medlen till följd av tidigare händelser (transfereringen) och förväntas erhålla framtida ekonomiska fördelar eller tjänstepotential från dessa medel och när det verkliga värdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Ett inflöde av medel från en transaktion utan motprestation som tas upp som en tillgång (dvs. likvida medel) tas även upp som en intäkt, utom i den mån enheten har en befintlig förpliktelse med avseende på transfereringen (villkor), som behöver uppfyllas innan intäkten kan bokföras. Fram till dess att villkoret är uppfyllt tas intäkterna upp som förutbetalda intäkter och redovisas som en skuld.

Intäkter från transaktioner med motprestation

Intäkter från försäljning av varor eller tjänster redovisas när de väsentliga risker och fördelar som är förknippade med ägandet övergår på köparen. Intäkter från en transaktion som avser tillhandahållande av tjänster redovisas i förhållande till hur långt transaktionen slutförts på balansdagen.

a)   Ränteintäkter och räntekostnader

Ränteintäkter och räntekostnader från finansiella tillgångar och finansiella skulder till upplupet anskaffningsvärde redovisas i resultaträkningen enligt effektivräntemetoden. Det är en metod för att beräkna det upplupna anskaffningsvärdet av en finansiell tillgång eller finansiell skuld och för fördelning av ränteintäkter eller räntekostnader över den relevanta perioden.

b)   Intäkter från utdelningar

Intäkter från utdelningar och liknande värdeöverföring redovisas när rätten till utbetalning fastställs.

c)   Intäkter från och kostnader för finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet

Detta avser vinster (intäkter) i verkligt värde och förluster (kostnader) i verkligt värde från dessa finansiella tillgångar, inklusive de som härrör från valutakursomräkning. För räntebärande finansiella tillgångar omfattar detta även ränta.

d)   Intäkter från finansiella garantiavtal

Intäkterna från finansiella garantiavtal (garantipremie) redovisas över den tid som enheten är redo att ersätta innehavaren av det finansiella garantiavtalet för den kreditförlust denne kan ådra sig.

1.4.2.   Kostnader

Kostnader är minskningar i ekonomiska fördelar eller tjänstepotential under rapporteringsperioden i form av utflöden eller förbrukning av tillgångar eller uppkomst av skulder som leder till minskade nettotillgångar. De inbegriper både kostnader för transaktioner med motprestation och kostnader för transaktioner utan motprestation.

Kostnader för transaktioner med motprestation som grundas på inköp av varor och tjänster redovisas när varorna eller tjänsterna levererats och godkänts av enheten. De värderas till det ursprungliga fakturabeloppet. På balansdagen kostnadsförs i resultaträkningen de kostnader för tjänster som tillhandahållits under perioden men för vilka en faktura ännu inte har mottagits eller godkänts.

Utgifter från transaktioner utan motprestation avser överföringar till mottagare och kan vara av tre olika slag, såsom fordringar, överföringar enligt avtal samt skönsmässigt beviljade stöd, bidrag eller donationer. En överföring tas upp som kostnad under den period då de händelser som givit anledning till att den inträffat uppkommer, förutsatt att typen av överföring är tillåten enligt bestämmelserna eller förutsatt att den godkänts i avtal, stödmottagaren uppfyller eventuella behörighetskriterier samt att en rimlig beräkning kan göras av beloppet.

Mottagna ansökningar om utbetalning eller ersättningsanspråk som uppfyller kriterierna redovisas som kostnader motsvarande det bidragsberättigande beloppet. Vid årets slut beräknas beloppet för de bidragsberättigande kostnader som stödmottagarna ådragit sig, men ännu inte rapporterat, och det redovisas som upplupna kostnader.

1.5.   EVENTUALTILLGÅNGAR OCH EVENTUALFÖRPLIKTELSER

1.5.1.   Eventualtillgångar

En eventualtillgång är en potentiell tillgång som uppkommit på grund av tidigare händelser, men som bara kan bekräftas om en eller flera osäkra framtida händelser inträffar eller inte inträffar och vilka inte helt ligger inom enhetens kontroll. Uppgifter om en eventualtillgång redovisas i det fall ett inflöde av ekonomiska fördelar eller tjänstepotential är sannolikt.

1.5.2.   Eventualförpliktelser

En eventualförpliktelse är en potentiell förpliktelse som bara kan bekräftas om en eller flera osäkra framtida händelser inträffar eller inte inträffar och vilka inte helt ligger inom enhetens kontroll, eller en befintlig förpliktelse där det inte är sannolikt att ett utflöde av ekonomiska fördelar eller tjänstepotential kommer att krävas för att reglera förpliktelsen.

En eventualförpliktelse uppkommer även under de sällsynta omständigheter när en befintlig förpliktelses belopp inte kan värderas med tillräcklig tillförlitlighet.

Eventualförpliktelser tas inte upp i räkenskaperna. Upplysningar ska lämnas om eventualförpliktelser, såvida inte sannolikheten för ett utflöde av ekonomiska fördelar eller tjänstepotential är ytterst liten.

1.6.   FONDKAPITAL

Medlemsstaterna i EUF ger bidrag till fonden för genomförandet av EUF:s program enligt vad som anges i det interna avtalet för varje EUF. Enligt den tillämpliga rättsliga grunden fattas beslut om infordran av medel, dvs. begäran om finansiering för ett givet år n, genom ett rådsbeslut under år n-1, där de medel som ska tas emot är tydligt fördelade på särskilda framtida perioder.

Bidragen uppfyller kriterierna för bidrag från ägarna (redovisningsregel 1) och behandlas som fondkapital i EUF:s finansiella rapport för helåret. Fondkapitalet utgör det totala bidragsbelopp som ska tas emot från medlemsstaterna i EUF. Eftersom det icke infordrade fondkapitalet öppet dras av från det totala fondkapitalet (se redogörelse för ändringar i nettotillgångarna), redovisas bara det infordrade fondkapitalet i balansräkningen.

Eftersom de överenskomna bidragen är fördelade på särskilda rapporteringsperioder, och eftersom EUF:s rättsliga anspråk gentemot medlemsstaterna i EUF bara uppkommer under dessa perioder, redovisas alla belopp som tagits emot i förskott som förutbetalda kapitaltillskott under betalningsåtaganden i stället för som infordrat kapital.

1.7.   SAMFINANSIERING

De samfinansieringsbidrag som tas emot redovisas som betalningsåtaganden till medlemsstater, icke-medlemsstater och andra eftersom de uppfyller kriterierna för villkorade intäkter från transaktioner utan motprestation. Det krävs att EUF använder bidragen för att tillhandahålla tjänster till tredje parter, annars åligger det EUF att återbetala medlen (bidrag som tagits emot). Utestående betalningsåtaganden för samfinansieringsavtal består av det samfinansieringsbidrag som har tagits emot minus de kostnader som har uppkommit i samband med projektet. Därför påverkas inte nettotillgångarna.

Kostnader för samfinansierade projekt tas upp i redovisningen allteftersom de uppkommer. Motsvarande bidragsbelopp bokförs som driftsintäkter och det ekonomiska resultatet påverkas inte.

2.   NOTER TILL BALANSRÄKNINGEN

TILLGÅNGAR

2.1.   FINANSIELLA TILLGÅNGAR

En finansiell tillgång är varje tillgång i form av följande:

a)

Likvida medel.

b)

Egetkapitalinstrument i en annan enhet.

c)

Avtalsenlig rätt erhålla likvida medel eller annan finansiell tillgång från en annan enhet, eller byta en finansiell tillgång eller finansiell skuld med annan enhet under villkor som kan vara förmånliga för enheten.

d)

Ett avtal som kommer att eller kan komma att regleras i enhetens egna egetkapitalinstrument.

Finansiella tillgångar klassificeras i följande kategorier: finansiella tillgångar som värderas till upplupet anskaffningsvärde, finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet eller finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via nettotillgångar/eget kapital. Hur finansiella instrument klassificeras bestäms när de redovisas för första gången, och omprövas på varje balansdag.

EUF:s finansiella tillgångar består av finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet och lån enligt följande:

(miljoner euro)

 

31.12.2023

31.12.2022

Långfristiga

 

 

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet

70

61

Lån

16

5

 

87

67

Kortfristig

 

 

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet

3

3

 

3

3

Totalt

89

69

De finansiella tillgångarna värderade till verkligt värde via resultatet på 70 miljoner euro avser investeringar i eget kapital inom följande områden:

—

Förnybar hållbar energi via Climate Investor One, ElectriFI och Geeref.

—

Främjande av inkluderande finansiering för småbrukare och små och medelstora företag på landsbygden via ABC Fund.

—

Finansiell inkludering i Uganda via aBi Finance.

—

Skapande av arbetstillfällen och hållbar tillväxt i Afrika via Boost Africa-initiativet.

De långfristiga lånen till ett värde av 16 miljoner euro berör två huvudområden: Hållbart jordbruk via AgriFI och tillgång till och produktion av el från hållbara energikällor via ElectriFI:s investeringsfacilitet.

3 miljoner euro under långfristiga finansiella tillgångar avser helt en investering i eget kapital inom ramen för finansieringsinstrumentet ElectriFI som syftar till att finansiera projekt i ett tidigt skede och små projekt som är inriktade på tillgång till och produktion av el från hållbara energikällor på framväxande marknader, med särskilt fokus på Afrika söder om Sahara.

2.2.   FÖRFINANSIERING

Många kontrakt innehåller bestämmelser om förskottsbetalning innan arbetet påbörjats eller innan några varor har levererats eller tjänster tillhandahållits. Ibland anges i kontraktens betalningsplaner att betalningar ska göras på grundval av en lägesrapport. Förfinansiering betalas vanligtvis i det lands eller det territoriums valuta där projektet genomförs.

Tidpunkten för förfinansiering avgör om den redovisas som en kortfristig eller långfristig förfinansiering. Nyttjandet bestäms av den underliggande överenskommelsen för projektet. Eventuellt nyttjande som måste ske inom tolv månader från balansdagen redovisas som kortfristig förfinansiering. Eftersom många EUF-projekt är långfristiga måste förskotten finnas tillgängliga i över ett år. Därför tas viss förfinansiering upp som anläggningstillgångar.

(miljoner euro)

 

Not

Åttonde EUF

Nionde EUF

Tionde EUF

Elfte EUF

31.12.2023

31.12.2022

Långfristig förfinansiering

2.2.1

–

–

447

127

574

488

Kortfristig förfinansiering

2.2.2

–

5

113

836

954

1 396

Totalt

 

–

5

560

963

1 529

1 884

Minskningen av den totala förfinansieringen med 356 miljoner euro den 31 december 2023 kan till stor del förklaras av minskningen av utbetald förfinansiering till stödmottagarna inom ramen för elfte EUF, från 1 221 miljoner euro 2022 till 963 miljoner euro 2023. Detta ligger i linje med EUF:s livscykel och hänger också samman med utvecklingen av antalet öppna kontrakt. Elfte EUF nådde slutet av sin löptid när tidsfristklausulen trädde i kraft i slutet av 2020. Detta beror på att inga ytterligare finansieringsöverenskommelser kan undertecknas sedan den 1 januari 2021 inom ramen för elfte EUF. Särskilda kontrakt för befintliga överenskommelser kan emellertid fortfarande undertecknas. Detta ledde till en minskning av de nya kontrakt som undertecknades, från 2 118 miljoner euro 2021 till 853 miljoner euro 2022 och 860 miljoner euro 2023.

Förfinansieringen från tionde EUF minskade från 648 miljoner euro 2022 till 560 miljoner euro 2023, i linje med den normala tendens som konstaterades 2021 och i överensstämmelse med EUF:s livscykel.

427 miljoner euro i långfristig förfinansiering avser den öppna förfinansieringen av två kontrakt inom ramen för EU:s förvaltningsfond för infrastruktur i Afrika. Syftet med denna förvaltningsfond är att ge ekonomiskt stöd med bidrag till infrastrukturprojekt utöver den långsiktiga finansiering som tillhandahålls av projektfinansiärer. Tillhandahållandet av sådana bidragsmedel ökar den långsiktiga finansieringen från deltagande finansinstitut. När avtalen undertecknades ansågs förvaltningsfondens typ av åtgärder omfattas i tillräcklig utsträckning av avtalet (det fanns ännu ingen mall tillgänglig för finansieringsinstrument, och denna typ av instrument nämndes inte heller i förordningen). Betalningar inom ramen för dessa avtal registrerades därför som förfinansiering och inte som en del av finansieringsinstrumentet. På grund av förvaltningsfondens långsiktiga verksamhet är den årliga avräkningen av den gamla förfinansieringen av EU:s förvaltningsfond för infrastruktur i Afrika mycket begränsad och utspridd över åren. För att bättre återspegla projektvillkoren omklassificerades därför den öppna förfinansieringen på 427 miljoner euro till långfristig finansiering (se not 3.4).

2.2.1.   Långfristig förfinansiering per förvaltningsmetod

(miljoner euro)

 

31.12.2023

31.12.2022

Direkt förvaltning

 

 

Genomförd av:

 

 

Europeiska kommissionen

15

11

EU:s genomförandeorgan

2

10

EU-delegationer

7

7

 

24

28

Indirekt förvaltning

 

 

Genomförd av:

 

 

EIB och EIF

436

181

Internationella organisationer

74

221

Privaträttsliga organ med offentliga förvaltningsuppgifter

16

16

Offentligrättsliga organ

17

25

Tredjeländer

7

16

EU-organ och offentlig-privata partnerskap

–

1

 

550

460

Totalt

574

488

2.2.2.   Kortfristig förfinansiering

(miljoner euro)

 

Åttonde EUF

Nionde EUF

Tionde EUF

Elfte EUF

31.12.2023

31.12.2022

Förfinansiering (brutto)

–

7

749

4 150

4 906

5 616

Clearad genom periodavgränsning

–

(2 )

(636 )

(3 314 )

(3 952 )

(4 220 )

Totalt

–

5

113

835

954

1 396

2.2.3.   Kortfristig förfinansiering per förvaltningsmetod

(miljoner euro)

 

31.12.2023

31.12.2022

Direkt förvaltning

 

 

Genomförd av:

 

 

Europeiska kommissionen

55

85

EU:s genomförandeorgan

3

10

EU-delegationer

82

105

 

140

200

Indirekt förvaltning

 

 

Genomförd av:

 

 

EIB och EIF

87

209

Internationella organisationer

431

642

Privaträttsliga organ med offentliga förvaltningsuppgifter

78

96

Offentligrättsliga organ

98

116

Tredjeländer

119

131

EU-organ och offentlig-privata partnerskap

1

2

 

814

1 196

Totalt

954

1 396

2.2.4.   Garantier som erhållits i samband med förfinansiering

Vid förfinansiering ställs säkerheter i form av garantier som frigörs när den slutliga betalningsansökan för projektet har betalats.

(miljoner euro)

 

31.12.2023

31.12.2022

Garantier vid förfinansiering

32

37

Dessa 32 miljoner euro omfattar garantier som är avsedda att säkerställa förfinansiering som betalas ut under direkt förvaltning där EUF är mottagare av garantin. Huvuddelen av förfinansieringen betalas dock ut inom ramen för den indirekta förvaltningen där mottagaren av garantin inte är EUF utan den upphandlande myndigheten. Genom dessa garantier säkerställs EUF:s tillgångar, även om fonden inte är mottagaren. År 2023 uppgick det totala värdet av sådana garantier till 426 miljoner euro.

2.3.   BIDRAG TILL FÖRVALTNINGSFONDER

Denna rubrik motsvarar det belopp som betalats ut som bidrag till EU:s förvaltningsfond för nödåtgärder i Afrika och EU:s förvaltningsfond Bêkou. Bidragen anges netto efter avdrag av de kostnader hos förvaltningsfonderna som kan hänföras till EUF.

Bidragen till förvaltningsfonderna genomförs av EUF genom direkt förvaltning.

(miljoner euro)

 

Nettobidrag den 31.12.2022

Bidrag som betalats 2023

Fördelning av förvaltningsfondernas nettokostnader 2023

Nettobidrag den 31.12.2023

Afrika

243

231

(287 )

186

Bêkou

11

43

(24 )

30

Totalt

254

274

(311 )

216

Minskningen av bidragen som betalats från 330 miljoner euro 2022 till 274 miljoner euro 2023 härrör från minskningen av förvaltningsfondernas kostnader till följd av avvecklingen av båda förvaltningsfonderna. I slutet av 2021 hade EU-förvaltningsfonden för nödåtgärder i Afrika och EU:s förvaltningsfond Bêkou nått höjden av sin verksamhet och närmade sig slutet av avtalsperioden. Den avveckling av förvaltningsfonderna som inleddes därefter ledde till en minskning av antalet öppna kontrakt och därmed till en minskning av kostnaderna.

2.4.   FORDRINGAR MED MOTPRESTATION OCH KRAV UTAN MOTPRESTATION

Transaktioner med motprestation är transaktioner där enheterna erhåller tillgångar eller tjänster, eller får skulder annullerade, och direkt ger ett ungefärligt lika värde (primärt i form av varor, tjänster eller användning av tillgångar) till den andra parten i utbyte. Transaktioner utan motprestation är transaktioner där en enhet antingen tar emot värde från en annan enhet, utan att direkt ge ett ungefärligt lika värde i utbyte, eller ger värde till en annan enhet, utan att direkt ta emot ett ungefärligt lika värde i utbyte.

2.4.1.   Långfristiga fordringar med motprestation

Den 31 december 2023 hade EUF 5 miljoner euro i långfristiga fordringar med motprestation. Dessa bestod huvudsakligen av förutbetalda kostnader som härrörde från flera olika finansieringsinstrument.

2.4.2.   Kortfristiga fordringar med motprestation och krav utan motprestation

(miljoner euro)

 

Not

31.12.2023

31.12.2022

Krav avseende transaktioner utan motprestation

2.4.2.1

13

15

Fordringar avseende transaktioner med motprestation

2.4.2.2

12

12

Totalt

 

24

27

2.4.2.1.   Krav avseende transaktioner utan motprestation

(miljoner euro)

 

Åttonde EUF

Nionde EUF

Tionde EUF

Elfte EUF

31.12.2023

31.12.2022

Kunder

–

3

44

9

55

56

Offentliga organ

–

4

13

2

19

19

Tredjeländer

–

1

4

1

6

7

Nedskrivet belopp

–

(7 )

(55 )

(6 )

(68 )

(67 )

Totalt

–

1

7

5

13

15

2.4.2.2.   Fordringar avseende transaktioner med motprestation

(miljoner euro)

 

Åttonde EUF

Nionde EUF

Tionde EUF

Elfte EUF

31.12.2023

31.12.2022

Upplupna intäkter

–

–

–

1

1

1

Interna transaktioner inom EUF

–

(200 )

426

(225 )

–

1

Övriga

–

–

4

7

11

10

Totalt

–

(200 )

430

(218 )

12

12

Av effektivitetsskäl tilldelas den gemensamma kassan för alla EUF elfte EUF. Det medför transaktioner mellan de olika EUF, vilka utjämnas genom interna transaktioner mellan EUF:s olika balansräkningar.

Rubriken ”Övriga” omfattar huvudsakligen fordringar som härrör från finansieringsinstrument. Av de övriga fordringarna på 11 miljoner euro rör ett belopp på 4 miljoner euro en fordran från den globala fonden för energieffektivitet och förnybar energi (Geeref), och ett belopp på 7 miljoner euro rör en fordran från Climate Investor One.

2.5.   LIKVIDA MEDEL (5)

Likvida medel är finansieringsinstrument värderade till upplupet anskaffningsvärde och innefattar kontanter, inlåning i bank som kan tas ut på begäran eller med kort varsel (såsom löpande konton och sparkonton) och andra kortfristiga i hög grad likvida placeringar med en ursprunglig löptid på högst tre månader.

(miljoner euro)

 

Åttonde EUF

Nionde EUF

Tionde EUF

Elfte EUF

31.12.2023

31.12.2022

Särskilda konton

 

 

 

 

 

 

Centralbanker

–

–

–

341

341

835

 

–

–

–

341

341

835

Löpande konton

 

 

 

 

 

 

Affärsbanker

–

–

–

193

193

161

Likvida medel som hör till finansieringsinstrument

–

–

–

67

67

31

 

–

–

–

260

260

192

Totalt

–

–

–

601

601

1 027

Minskningen med 426 miljoner euro i likvida medel beror främst på att centralbankernas kontantreserver har minskat. Denna minskning kan tillskrivas minskningen av de infordrade bidragen, som minskade från 2 500 miljoner euro 2022 till 1 800 miljoner euro 2023. Dessutom erhöll medlemsstaterna en återbetalning på 43 miljoner euro från nionde EUF för den första delbetalningen 2023, medan Förenade kungariket begärde att dess bidrag för den andra och tredje delbetalningen 2023 på 154 miljoner euro skulle avräknas från deras utestående andel i tionde och elfte EUF (se not 2.9.1).

Liksom under föregående år och för att begränsa motpartsrisken hålls mer likvida medel i konton hos centralbanker än hos affärsbanker (se not 5.1).

SKULDER

2.6.   FINANSIELLA SKULDER

En finansiell skuld är varje skuld i form av

a)

avtalsenlig förpliktelse att erlägga kontanter eller annan finansiell tillgång till ett annat företag, eller byta en finansiell tillgång eller finansiell skuld med annat företag under villkor som kan vara oförmånliga för företaget, eller

b)

ett avtal som kommer att eller kan komma att regleras i enhetens egna egetkapitalinstrument.

Finansiella skulder klassificeras i följande kategorier: finansiella skulder till verkligt värde via resultatet, andra finansiella skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde eller skulder för finansiella garantiavtal.

(miljoner euro)

 

Not

31.12.2023

31.12.2022

Långfristiga

 

 

 

Finansiella avsättningar

2.2.62.6.1

3

1

Finansiellt garantiåtagande

2.6.2

1

1

Övriga finansiella skulder

2.6.3

1

2

Betalningsåtaganden från samfinansiering

2.6.4

1

3

Totalt

 

5

7

2.6.1.   Finansiella avsättningar

Dessa avsättningar motsvarar de uppskattade kreditförluster som kommer att uppstå i förhållande till de lån som ges inom ramen för olika finansieringsinstrument.

(miljoner euro)

 

Åttonde EUF

Nionde EUF

Tionde EUF

Elfte EUF

31.12.2023

31.12.2022

Finansiella bestämmelser

–

–

–

3

3

1

Beloppet på 3 miljoner euro motsvarar den beräknade förlusten när det gäller de lån som ges inom ramen för följande finansieringsinstrument: ElectriFI CW och ElectriFI CW II och den regionala AgriFI för AKS-länderna.

2.6.2.   Finansiella garantier

Dessa avsättningar motsvarar de beräknade förluster som kommer att uppstå i samband med garantier som ställs inom ramen för olika finansiella instrument där anförtrodda enheter har befogenhet att utfärda garantier i eget namn men för EUF:s räkning och på dess risk. EDF:s finansiella risk avseende garantierna är begränsad och avsättningar görs allt eftersom i form av finansiella tillgångar som ska täcka eventuella framtida anspråk på garantierna.

(miljoner euro)

 

Åttonde EUF

Nionde EUF

Tionde EUF

Elfte EUF

31.12.2023

31.12.2022

Finansiellt garantiåtagande

–

–

–

1

1

1

Beloppet på 1 miljon euro motsvarar den beräknade förlusten när det gäller den garanti på 11 miljoner euro som lämnats inom ramen för det finansiella instrumentet Euritz (se not 3.2.1).

2.6.3.   Övriga finansiella skulder

(miljoner euro)

 

Åttonde EUF

Nionde EUF

Tionde EUF

Elfte EUF

31.12.2023

31.12.2022

Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultatet

–

–

–

1

1

2

Beloppet på 1 miljoner euro avser främst betalningsåtagandena från finansieringsinstrumentet ABI Finance.

2.6.4.   Betalningsåtaganden från samfinansiering

Skulder från samfinansiering utgör medel som EUF tar emot med avseende på avtalen om samfinansiering. EUF ska använda dessa bidrag för att tillhandahålla överenskomna tjänster till tredje parter och återlämna de outnyttjade medlen till bidragsgivarna. Tidpunkten för användningen av samfinansieringsbeloppen avgör om dessa redovisas som kortfristiga eller långfristiga.

Vid årets slut görs en bedömning från fall till fall av alla betalningsåtaganden från samfinansiering, och alla belopp som sannolikt inte kommer att användas under de följande 12 månaderna bedöms som långfristiga. Kortfristiga belopp visas i not 2.7.2.

(miljoner euro)

 

Åttonde EUF

Nionde EUF

Tionde EUF

Elfte EUF

31.12.2023

31.12.2022

Långfristiga betalningsåtaganden från samfinansiering

–

–

–

1

1

3

Kortfristiga betalningsåtaganden från samfinansiering

–

–

18

23

41

46

Totalt

–

–

19

24

42

49

2.7.   BETALNINGSÅTAGANDEN

Betalningsåtaganden är skulder som ska betalas för varor eller tjänster som har mottagits eller tillhandahållits och som – till skillnad från upplupna kostnader – redan har fakturerats eller formellt avtalats med leverantören. Betalningsåtagandena kan avse både beloppen för transaktioner med motprestation (som köp av varor och tjänster) och transaktioner utan motprestation (exempelvis relaterade till ersättningsanspråk från stödmottagare, förfinansiering eller annan EU-finansiering).

(miljoner euro)

 

Not

Åttonde EUF

Nionde EUF

Tionde EUF

Elfte EUF

31.12.2023

31.12.2022

Kortfristiga betalningsåtaganden

2.7.1

–

–

50

210

260

230

Diverse betalningsåtaganden

2.7.2

–

0

14

118

132

196

Totalt

 

–

0

63

328

391

426

2.7.1.   Kortfristiga betalningsåtaganden

(miljoner euro)

 

Åttonde EUF

Nionde EUF

Tionde EUF

Elfte EUF

31.12.2023

31.12.2022

Leverantörer

–

2

7

89

98

63

Tredjeländer

–

–

3

29

32

126

Offentliga organ

–

–

19

110

129

41

Övriga kortfristiga betalningsåtaganden

–

(2 )

20

(18 )

–

–

Totalt

–

–

50

210

260

230

Betalningsåtagandena omfattar till stor del kostnadsredovisningar som EUF tagit emot för bidrag som tillhandahållits mottagarna. De tas upp i redovisningen vid den tidpunkt då kostnadsredovisningen tas emot och till det fullständiga beloppet i kostnadsredovisningen. Efter en kontroll av stödberättigandet betalas bara de stödberättigande beloppen till mottagarna. I slutet av året analyseras de utestående ersättningsanspråken och de beräknade stödberättigande kostnaderna inom ramen för dessa ersättningsanspråk redovisas i resultaträkningen. De beräknade belopp som inte ger rätt till stöd tas upp i redovisningen som övriga kortfristiga betalningsåtaganden.

Ökningen av betalningsåtaganden gentemot offentliga organ och leverantörer beror på en större volym av mottagna fakturor som ännu inte hade betalats före årets slut. Däremot minskade betalningsåtagandena gentemot tredjeländer främst på grund av att en faktura på 60 miljoner euro för budgetstöd till Etiopien ställdes in 2023. Denna faktura hade skjutits upp sedan november 2020 på grund av situationen i landet.

2.7.2.   Diverse betalningsåtaganden

(miljoner euro)

 

Not

Åttonde EUF

Nionde EUF

Tionde EUF

Elfte EUF

31.12.2023

31.12.2022

Betalningsåtaganden från samfinansiering

2.6.4

–

–

18

23

41

46

Förutbetalda kapitaltillskott

2.7.2.1

–

–

–

88

88

147

Övriga diverse betalningsåtaganden

 

–

–

(5 )

7

3

2

Totalt

 

–

–

14

117

132

196

2.7.2.1.   Förutbetalda kapitaltillskott

Ett belopp på 7,8 miljoner euro i förutbetalda kapitaltillskott avser en återbetalning till medlemsstaterna och Förenade kungariket från tillbakadragna eller outnyttjade medel från projekt inom ramen för nionde EUF (se not 2.9.1). Medlemsstaterna enades om att de belopp som ska återbetalas kan räknas av mot bidragen från elfte EUF under den första infordran av bidrag under 2024.

Utöver återbetalningen avser ett belopp på 80 miljoner euro den första delbetalningen för 2024 som Förenade kungariket betalade i förskott. Av detta totalbelopp drogs 8 miljoner euro av från Förenade kungarikets återstående andel outnyttjade medel från tionde och elfte EUF. Enligt artikel 152 i utträdesavtalet ska Förenade kungariket fortsätta vara part i EUF fram till avslutandet av elfte EUF och alla tidigare oavslutade EUF och landet ska i detta avseende ha samma skyldigheter som medlemsstaterna (se not 2.9.1).

2.8.   UPPLUPNA KOSTNADER

Upplupna kostnader är skulder som ska betalas för varor eller tjänster som har mottagits eller tillhandahållits men som – till skillnad från betalningsåtaganden – ännu inte har fakturerats eller formellt avtalats med leverantören. Beräkningen av upplupna kostnader baseras på det öppna beloppet budgetåtaganden vid årets utgång. Andelen beräknade upplupna kostnader som avser förfinansiering som har betalats har redovisats som en minskning av förfinansieringsbeloppen.

(miljoner euro)

 

Åttonde EUF

Nionde EUF

Tionde EUF

Elfte EUF

31.12.2023

31.12.2022

Upplupna kostnader

–

–

129

854

983

1 130

Övriga upplupna kostnader och förutbetalda kostnader

–

–

–

1

1

2

Totalt

–

–

129

855

984

1 131

Upplupna kostnader omfattar beräknade driftskostnader för pågående eller avslutade kontrakt utan godkända ersättningsanspråk där de bidragsberättigande kostnader som uppkommit för stödmottagarna beräknades med hjälp av den bästa tillgängliga informationen vid tidpunkten för upprättandet av redovisningen. Det noteras att information från storskalig daglig verksamhet, såsom förlängningar av kontrakt som undertecknats efter rapporteringsdatumet, inte beaktas systematiskt och att den potentiella effekten på upplupna avgifter inte kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Andelen beräknade upplupna kostnader som avser utbetald förfinansiering har redovisats som en minskning av förfinansieringsbeloppen (se not 2.2).

Minskningen av de upplupna kostnaderna på 147 miljoner euro förklaras av minskningen av antalet kontrakt för vilka kostnader behövde beräknas och ackumuleras. Denna minskning ligger i linje med EUF:s livscykel och antalet underliggande öppna kontrakt.

NETTOTILLGÅNGAR

2.9.   FONDKAPITAL

Medlemsstaterna i EUF ger bidrag till fonden för genomförandet av EUF:s program enligt vad som anges i det interna avtalet för varje EUF. Enligt den tillämpliga rättsliga grunden fattas beslut om infordran av medel, dvs. begäran om finansiering för ett givet år n, genom ett rådsbeslut under år n-1, där de medel som ska tas emot är tydligt fördelade på särskilda framtida perioder.

Bidragen uppfyller kriterierna för bidrag från ägarna (redovisningsregel 1) och behandlas som fondkapital i EUF:s finansiella rapport för helåret. Fondkapitalet utgör det totala bidragsbelopp som ska tas emot från medlemsstaterna i EUF. Eftersom det icke infordrade fondkapitalet dras av från det totala fondkapitalet (se redogörelse för ändringar i nettotillgångarna), redovisas bara det infordrade fondkapitalet i balansräkningen.

Eftersom de överenskomna bidragen är fördelade på särskilda rapporteringsperioder, och eftersom EUF:s rättsliga anspråk gentemot medlemsstaterna i EUF bara uppkommer under dessa perioder, redovisas alla belopp som tagits emot i förskott som förutbetalda kapitaltillskott under betalningsåtaganden i stället för som infordrat kapital.

2.9.1.   Infordrat fondkapital – aktiva EUF

(miljoner euro)

 

Åttonde EUF

Nionde EUF

Tionde EUF

Elfte EUF

Totalt

Fondkapital

12 164

10 464

20 960

29 367

72 955

Icke infordrat fondkapital

–

(15 )

–

(7 840 )

(7 855 )

Infordrat fondkapital den 31.12.2022

12 164

10 450

20 960

21 527

65 100

Fondkapital

–

10 442

20 834

29 331

60 607

Icke infordrat fondkapital

–

–

–

(6 040 )

(6 040 )

Infordrat fondkapital den 31.12.2023

–

10 442

20 834

23 290

54 566

Icke infordrat fondkapital motsvarar belopp som ännu inte har infordrats från medlemsstaterna. Det infordrade fondkapitalet motsvarar de bidrag som har infordrats av EUF och förts över till kassakontona av medlemsstaterna (se nedan, 2.9.2.).

Genom rådets beslut (EU) 2023/2586 (6) minskades medlemsstaternas bidragsandel som fastställs i de interna avtalen för åttonde och nionde EUF med ett belopp på 7,8 miljoner euro som dragits tillbaka inom ramen för nionde EUF. Återbetalningar till följd av denna minskning har kompenserats vid ytterligare infordringar av medel inom ramen för elfte EUF. Återbetalningen kommer i själva verket att användas vid den första delbetalningen 2024 (se not 2.7.2.1).

Även om Förenade kungariket fortsätter att vara part i EUF till dess att alla program har avslutats kan, i enlighet med artikel 153 i utträdesavtalet, dess andel av outnyttjade medel och medel som dragits tillbaka från åttonde, nionde och tionde EUF inte återanvändas. År 2023 begärde Förenade kungariket att dess andra och tredje delbetalningar för året skulle kompenseras med dess utestående andel av reserven för tionde och elfte EUF. Dessutom återbetalades ytterligare 8 miljoner till Förenade kungariket för dess första delbetalning 2024 (se not 2.7.2.1). Till följd av detta minskade fondkapitalet i tionde och elfte EUF med 126 respektive 36 miljoner euro.

Avslutandet av åttonde EUF ägde rum 2021 i samband med slutförandet av den operativa verksamheten och slutförandet av alla finansieringsbeslut. Trots detta återspeglades avslutandet av åttonde EUF inte helt i 2021 års årsredovisning. I förändringarna i nettotillgångar redovisas avslutet av åttonde EUF som en händelse som inträffade under 2023. År 2023 överfördes nettotillgångarna från åttonde EUF, som uppgick till 180 miljoner euro, till nionde EUF, varigenom räkenskaperna för åttonde EUF avslutades. Eventuella återstående medel från det infordrade kapitalet och de infordrade reserverna användes för att täcka det ekonomiska resultatet från tidigare år och de återstående beloppen överfördes till nionde EUF i enlighet med bestämmelserna i del 3 i budgetförordningen som är tillämplig på nionde EUF.

2.9.2.   Infordrat och icke infordrat fondkapital per medlemsstat samt för Förenade kungariket

(miljoner euro)

Bidrag elfte EUF

%

Icke infordrat kapital den 31.12.2022

Infordrat kapital 2023

Icke infordrat kapital den 31.12.2023

Österrike

2,40

188

(43 )

145

Belgien

3,25

255

(58 )

196

Bulgarien

0,22

17

(4 )

13

Kroatien

0,23

18

(4 )

14

Cypern

0,11

9

(2 )

7

Tjeckien

0,80

63

(14 )

48

Danmark

1,98

155

(36 )

120

Estland

0,09

7

(2 )

5

Finland

1,51

118

(27 )

91

Frankrike

17,81

1 397

(321 )

1 076

Tyskland

20,58

1 614

(370 )

1 243

Grekland

1,51

118

(27 )

91

Ungern

0,61

48

(11 )

37

Irland

0,94

74

(17 )

57

Italien

12,53

982

(226 )

757

Lettland

0,12

9

(2 )

7

Litauen

0,18

14

(3 )

11

Luxemburg

0,26

20

(5 )

15

Malta

0,04

3

(1 )

2

Nederländerna

4,78

375

(86 )

289

Polen

2,01

157

(36 )

121

Portugal

1,20

94

(22 )

72

Rumänien

0,72

56

(13 )

43

Slovakien

0,38

29

(7 )

23

Slovenien

0,22

18

(4 )

14

Spanien

7,93

622

(143 )

479

Sverige

2,94

230

(53 )

178

Förenade kungariket

14,68

1 151

(264 )

887

Totalt

100,00

7 840

(1 800 )

6 040

Eftersom kapitalet i åttonde, nionde och tionde EUF har infordrats och tagits emot i sin helhet under de föregående åren har under 2023 ett belopp på 1 800 miljoner euro infordrats som är helt relaterat till elfte EUF. Det infordrade kapitalet minskade från 2 500 miljoner euro 2022 till 1 800 miljoner euro 2023.

2.9.3.   Infordrat fondkapital som överförts mellan aktiva EUF

(miljoner euro)

 

Åttonde EUF

Nionde EUF

Tionde EUF

Elfte EUF

Totalt

Utgående balans den 31.12.2021

(2 512 )

2 018

101

394

–

Överföring av belopp från tidigare EUF till resultatreserven för tionde EUF

(1 )

(8 )

9

–

–

Överföring av belopp från tidigare EUF till resultatreserven för elfte EUF

–

–

(148 )

148

–

Utgående balans den 31.12.2022

(2 513 )

2 010

(38 )

541

–

Överföring av belopp från tidigare EUF till resultatreserven för åttonde EUF

2 762

(2 762 )

 

–

–

Överföring av belopp från tidigare EUF till resultatreserven för tionde EUF

427

(432 )

6

–

–

Överföring av belopp från tidigare EUF till resultatreserven för elfte EUF

(676 )

676

(87 )

87

–

Utgående balans den 31.12.2023

–

(509 )

(120 )

628

–

Under denna rubrik ingår medel som överförts mellan aktiva EUF.

Alltsedan ikraftträdandet av Cotonouavtalet överförs alla outnyttjade medel från tidigare aktiva EUF till den senast inrättade EUF efter det att de tidigare åtagandena dragits tillbaka. Medel som överförts från andra EUF resulterar i en ökning av anslagen för den mottagande fonden och i en minskning av anslagen för ursprungsfonden. Medel som överförts till resultatreserven för tionde och elfte EUF kan bara tas i anspråk enligt de särskilda villkor som anges i de interna avtalen.

Även om den åttonde EUF officiellt avslutades 2021 återspeglades detta inte i 2021 års räkenskaper. År 2023 överfördes alla reserver och förluster från tidigare EUF till nionde EUF (se not 2.9.1).

3.   NOTER TILL RESULTATRÄKNINGEN

INTÄKTER

(miljoner euro)

 

Not

2023

2022

Intäkter från transaktioner utan motprestation

3.1

14

18

Intäkter från transaktioner med motprestation

3.2

52

80

Totalt

 

65

98

3.1.   INTÄKTER FRÅN TRANSAKTIONER UTAN MOTPRESTATION

Intäkter från transaktioner utan motprestation utgörs av transaktioner där överlåtaren tillhandahåller medel till den mottagande enheten utan att denna direkt lämnar ett ungefärligt motsvarande värde i utbyte. Rubriken omfattar främst belopp som erhållits från kommissionen under året och återkrav av driftsutgifter.

(miljoner euro)

 

Not

Åttonde EUF

Nionde EUF

Tionde EUF

Elfte EUF

2023

2022

Återkrav av kostnader

 

–

–

1

4

6

17

Intäkter från samfinansiering

3.1.1

–

–

–

8

8

(4 )

Totalt

 

–

–

2

12

14

18

Intäkter från transaktioner utan motprestation kan delas upp på följande förvaltningsmetoder:

(miljoner euro)

 

2023

2022

Direkt förvaltning

 

 

Genomförd av:

 

 

Europeiska kommissionen

–

1

EU-delegationer

5

(3 )

 

5

(2 )

Indirekt förvaltning

 

 

Genomförd av:

 

 

Tredjeländer

6

13

Offentligrättsliga organ

–

(3 )

Internationella organisationer

3

7

Privaträttsliga organ med offentliga förvaltningsuppgifter

–

3

 

9

20

Totalt

14

18

3.1.1.   Intäkter från samfinansiering

De mottagna samfinansieringsbidragen uppfyller kriterierna för villkorade intäkter från transaktioner utan motprestation och bör därmed inte påverka resultaträkningen när de tas emot. Bidragen kvarstår som skulder (se noterna 2.6.4 och 2.7.2) till dess att de villkor som åtföljer de donerade medlen är uppfyllda, dvs. att bidragsberättigande kostnader har uppkommit (se not 3.5). Motsvarande belopp tas därefter upp i resultaträkningen som intäkter utan motprestation från samfinansiering. Följaktligen är påverkan på årets ekonomiska resultat noll.

3.2.   INTÄKTER FRÅN TRANSAKTIONER MED MOTPRESTATION

(miljoner euro)

 

Åttonde EUF

Nionde EUF

Tionde EUF

Elfte EUF

2023

2022

Finansiella intäkter

–

–

(1 )

10

9

3

Övriga intäkter

–

2

4

37

43

77

Totalt

–

2

4

46

52

80

9 miljoner euro under rubriken finansiella intäkter består huvudsakligen av upplupen ränta på obetalda betalningskrav, ränta på förfinansiering och intäkter från finansieringsinstrument.

Övriga intäkter avser i huvudsak valutakursvinster. Motsvarande valutakursförluster tas upp i redovisningen under övriga kostnader (se not 3.7).

KOSTNADER

3.3.   KOSTNADER GENOMFÖRDA AV ANDRA ENHETER

(miljoner euro)

 

Åttonde EUF

Nionde EUF

Tionde EUF

Elfte EUF

2023

2022

Kostnader för tekniskt bistånd

–

–

–

3

3

1

Beloppet på 3 miljoner euro utgörs av kostnader för tekniskt bistånd som uppkommit inom flera finansieringsinstrument.

3.4.   STÖDINSTRUMENT

(miljoner euro)

 

Åttonde EUF

Nionde EUF

Tionde EUF

Elfte EUF

2023

2022

Programplanerat bistånd

–

–

33

808

841

1 307

Makroekonomiskt stöd

–

7

–

–

7

4

Sektorspolitik

–

(1 )

–

–

(1 )

–

Projekt som avser flera AKS-länder

–

–

128

651

779

896

Katastrofbistånd

–

(7 )

113

124

230

118

Institutionellt stöd

–

–

–

12

12

6

Ersättning för exportinkomster

–

–

2

–

2

–

Bidrag till förvaltningsfonderna

–

–

–

311

311

458

Totalt

–

(1 )

276

1 906

2 181

2 789

EUF:s driftsutgifter omfattar olika stödinstrument och kan ha olika utformning beroende på hur medlen förvaltas och betalas ut.

2023 års minskning av driftsutgifterna med 608 miljoner euro berodde främst på minskningen av utgifter inom ramen för elfte EUF (från 2 489 miljoner euro 2022 till 1 906 miljoner euro 2023). Denna minskning kan till stor del förklaras av de minskade utgifterna för programplanerat bistånd, projekt inom AKS-staterna och bidragen till förvaltningsfonderna (se not 2.3). Trots detta ökade kostnaderna för katastrofbistånd med 105 miljoner euro. Denna ökning följer av rådets beslut av den 12 juli 2022 om att återanvända medel från tionde och elfte EUF för att finansiera åtgärder mot livsmedelsförsörjningskrisen och mot ekonomiska chocker i länder i Afrika, Karibien och Stillahavsområdet till följd av Rysslands anfallskrig mot Ukraina.

De minskade utgifterna för projekt inom AKS-staterna förklaras av de minskade upplupna kostnaderna för två projekt inom ramen för EU:s förvaltningsfond för infrastruktur i Afrika. Eftersom dessa två projekt inte genomförs regelbundet och eftersom det saknas en rapport har den öppna förfinansieringen omklassificerats till långfristig och inga upplupna kostnader har beräknats för dessa projekt för 2023. Kostnaderna för projekt inom AKS-staterna har dock påverkats av återföringen av fjolårets upplupna kostnader, som uppgick till 130 miljoner euro (se not 2.2).

De förändrade utgifterna inom ramen för nionde och tionde EUF är i linje med EUF:s livscykel och är också kopplade till utvecklingen av antalet öppna kontrakt. Många kontrakt slutfördes och avslutades inom ramen för dessa EUF under 2023, vilket ledde till att lägre utgifter uppkom för dessa EUF.

Det negativa beloppet inom ramen för nionde EUF avseende programmet för katastrofbistånd beror på återföringen av 2022 års upplupna kostnader för ett kontrakt som drogs tillbaka 2023.

3.5.   KOSTNADER FÖR SAMFINANSIERING

(miljoner euro)

 

Åttonde EUF

Nionde EUF

Tionde EUF

Elfte EUF

2023

2022

Samfinansiering

–

–

–

8

8

(4 )

I denna rubrik ingår kostnader som uppkommit från samfinansierade projekt under 2023. Det bör noteras att de kostnader som uppkommit inbegriper beräknade belopp som avser periodavgränsningen (och följaktligen återföring av förra årets beräknade belopp).

Under 2023 ökade samfinansieringskostnaderna med 12 miljoner euro, främst på grund av att samfinansieringskostnaderna var ovanligt låga under 2022. Minskningen av samfinansieringskostnaderna 2022 berodde på de förbättringar som gjordes med avseende på metoden för att fördela utgifterna på samfinansieringsgivarna, som nu beaktar återkraven på felaktigt utbetalda belopp.

I enlighet med redovisningsreglerna för samfinansiering påverkar beloppen inte EUF:s resultat för räkenskapsåret, eftersom de tas upp både under kostnader för samfinansiering och under intäkter från samfinansiering (se även not 3.1.1).

Stödinstrument och kostnader för samfinansiering per förvaltningsmetod

(miljoner euro)

 

2023

2022

Direkt förvaltning

 

 

Genomförd av:

 

 

Europeiska kommissionen

50

70

EU:s genomförandeorgan

16

6

Förvaltningsfonder

290

431

EU-delegationer

235

1 121

 

591

1 628

Indirekt förvaltning

 

 

Genomförd av:

 

 

EIB och EIF

(45 )

39

Internationella organisationer

994

(544 )

Privaträttsliga organ med offentliga förvaltningsuppgifter

201

325

Offentligrättsliga organ

147

99

Tredjeländer

297

1 234

EU-organ i offentlig-privata partnerskap

3

4

 

1 597

1 157

Totalt

2 189

2 785

3.6.   FINANSIERINGSKOSTNADER

(miljoner euro)

 

Åttonde EUF

Nionde EUF

Tionde EUF

Elfte EUF

2023

2022

Nettonedskrivningsförlust på lån och fordringar

–

(1)

1

2

2

2

Förlust på finansiella tillgångar eller skulder värderade till verkligt värde via resultatet

–

–

1

2

3

2

Avgiftssubvention

–

–

–

1

1

1

Nedskrivningsförluster från finansiella garantier

–

–

–

–

–

1

Totalt

–

(1)

1

5

7

6

Nettonedskrivningsförluster på lån och fordringar omfattar nedskrivningar av finansiella instrument och beräknade kostnader för belopp som inte kan återkrävas till följd av gamla betalningskrav (äldre än två år), konkurser och beslut att avstå från fordran.

De finansiella kostnaderna på 3 miljoner euro för finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet avser främst valutakursdifferenser, ränteförändringar och förändringar i verkligt värde för flera finansieringsinstrument.

Beloppet på 1 miljon euro under rubriken ”Avgiftssubvention” avser kostnader som uppkommit inom ramen för finansieringsinstrumentet Kulima.

3.7.   ÖVRIGA KOSTNADER

Under denna rubrik tas kostnader av administrativ natur upp, exempelvis externa tjänster som inte avser it, operationell leasing, kommunikation och publikationer, utbildning mm.

(miljoner euro)

 

Åttonde EUF

Nionde EUF

Tionde EUF

Elfte EUF

2023

2022

Administrativa kostnader och it-kostnader

–

–

2

49

51

56

Avsättningar för risker och kostnader

–

–

–

2

1

–

Realiserade förluster på kundfordringar

–

–

–

–

–

4

Valutakursförluster

–

2

5

55

62

60

Valutakursförluster på finansiella instrument

–

–

–

1

1

–

Totalt

–

3

7

106

116

119

Rubriken ”Administrativa kostnader och it-kostnader” inbegriper belopp som baseras på EUF:s interna avtal med kommissionen för att täcka de administrativa utgifter som uppkommit i både huvudkontoret och delegationerna för att förvalta EUF-program.

Ökningen av valutakursförluster beror främst på ökningen av orealiserade förluster till följd av omvärderingen av saldon i valutor i slutet av året.

4.   EVENTUALTILLGÅNGAR OCH EVENTUALFÖRPLIKTELSER SAMT ÖVRIGA SIGNIFIKANTA UPPLYSNINGAR

4.1.   EVENTUALTILLGÅNGAR

En eventualtillgång är en potentiell tillgång som uppkommit på grund av tidigare händelser, men som bara kan bekräftas om en eller flera osäkra framtida händelser inträffar eller inte inträffar och vilka inte helt ligger inom enhetens kontroll.

(miljoner euro)

 

Åttonde EUF

Nionde EUF

Tionde EUF

Elfte EUF

31.12.2023

31.12.2022

Säkerhet vid förfinansiering

–

–

2

30

32

37

Fullgörandegarantier

–

–

–

–

–

1

Totalt

–

–

2

30

32

38

Garantier vid förfinansiering begärs i vissa fall från stödmottagare som inte är medlemsstater inför en utbetalning av förfinansiering.

Det krävs ibland att en säkerhet ställs i form av fullgörandegarantier för att säkra att mottagare av finansiering från EUF fullgör sina avtalsenliga skyldigheter gentemot EUF.

När avtal förvaltas inom ramen för indirekt förvaltning tillhör de garantier som ställts en annan upphandlande myndighet än EUF och därför redovisas garantierna inte via EUF.

4.2.   EVENTUALFÖRPLIKTELSER

Eventualförpliktelser är antingen potentiella förpliktelser som härrör från tidigare händelser och vars förekomst endast kommer att bekräftas av att en eller flera osäkra framtida händelser inträffar eller uteblir som inte helt ligger inom enhetens kontroll, eller befintliga förpliktelser som härrör från tidigare händelser där utflödet av resurser inte är sannolikt eller beloppet inte kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.

4.2.1.   Ställda garantier

(miljoner euro)

 

Åttonde EUF

Nionde EUF

Tionde EUF

Elfte EUF

31.12.2023

31.12.2022

Ställda garantier

–

–

–

28

28

25

Tabellen ovan visar i vilken mån EUF är exponerad för framtida betalningar med anledning av garantier som lämnats till Europeiska investeringsbanksgruppen eller andra finansinstitut. Beloppen redovisas netto i finansiella avsättningar eller finansiella skulder som redovisas för dessa program.

Beloppet på 28 miljoner euro avser garantier inom ramen för följande finansieringsinstrument: 11 miljoner euro inom finansieringsinstrumentet Euritz, 10 miljoner euro inom fonden Kulima och 7 miljoner inom Zambia agriculture value chain facility.

4.2.2.   Eventualförpliktelser rörande rättsfall

(miljoner euro)

 

Åttonde EUF

Nionde EUF

Tionde EUF

Elfte EUF

31.12.2023

31.12.2022

Pågående rättsliga ärenden

–

–

–

7

7

18

I slutet av 2023 fanns det bara två pågående ärenden på sammanlagt 7 miljoner euro. Under året avslutades två ärenden för totalt 11 miljoner euro.

4.3.   ÖVRIGA SIGNIFIKANTA UPPLYSNINGAR

4.3.1.   Utestående åtaganden som ännu inte kostnadsförts

Det nedanstående beloppet avser de budgeterade utestående åtagandena minus belopp som kostnadsförts i resultaträkningen. Med budgeterade utestående åtaganden avses åtaganden som ännu inte vare sig har slutbetalats eller dragits tillbaka. Detta är en naturlig följd av att fleråriga program upprättats.

(miljoner euro)

 

Åttonde EUF

Nionde EUF

Tionde EUF

Elfte EUF

31.12.2023

31.12.2022

Utestående åtaganden som ännu inte kostnadsförts

–

16

216

3 217

3 449

4 853

Minskningen av de utestående åtagandena beror till stor del på minskningen av budgeterade utestående åtaganden, som uppgick till totalt 5 116 miljoner euro (2022: 6 459 miljoner euro). Detta ligger i linje med EUF:s livscykel och hänger också samman med utvecklingen av antalet öppna kontrakt (se not 2.2).

5.   HANTERING AV FINANSIELLA RISKER

Följande uppgifter vad gäller hantering av finansiella risker för EUF avser den likviditetsförvaltning som kommissionen utför för EUF:s räkning för att ta fondens medel i anspråk.

5.1.   RIKTLINJER FÖR RISKHANTERING OCH RISKSÄKRING

Reglerna och principerna för hanteringen av likviditetsförvaltningen anges i budgetförordningen för elfte EUF och i det interna avtalet.

Som ett resultat av ovan nämnda förordning tillämpas följande huvudprinciper:

a)

Medlemsstaterna betalar bidragen till EUF genom särskilda konton som öppnats hos var och en av medlemsstaternas sedelutgivande banker eller hos ett finansinstitut som medlemsstaten har utsett. Bidragsbeloppen ska stå kvar på de särskilda kontona till dess att EUF:s betalningar ska verkställas.

b)

Medlemsstaterna ska betala sina bidrag till EUF i euro, medan EUF:s betalningar görs både i euro och i andra valutor.

c)

Bankkonton som öppnats i kommissionens namn för EUF:s räkning får inte övertrasseras.

Utöver de särskilda kontona har kommissionen öppnat andra bankkonton i EUF:s namn hos finansinstitut (centralbanker och affärsbanker) för att utföra betalningar och ta emot andra intäkter än medlemsstaternas bidrag till budgeten.

Kassa- och betalningstransaktioner är i hög grad automatiserade och baseras på moderna it-system. Särskilda förfaranden används för att garantera säkerheten i systemen och för att säkerställa åtskillnad mellan befogenheter i enlighet med budgetförordningen, kommissionens interna kontrollstandarder och revisionsprinciper.

En uppsättning skriftliga riktlinjer och förfaranden reglerar hanteringen av kassa- och betalningstransaktionerna i syfte att begränsa de operativa och finansiella riskerna och säkerställa en tillräcklig kontrollnivå. De täcker de olika verksamhetsområdena, och överensstämmelsen med riktlinjerna och förfarandena kontrolleras regelbundet.

5.2.   VALUTARISK

EUF:s exponering för valutarisk vid årets slut – nettoposition

(miljoner euro)

 

31.12.2023

31.12.2022

 

USD

euro

Övriga

Totalt

USD

euro

Övriga

Totalt

Finansiella tillgångar

 

 

 

 

 

 

 

 

Finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde

7

7

3

17

–

6

–

6

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet*

16

49

8

73

14

42

9

65

Fordringar**

7

4

–

11

6

4

–

10

Likvida medel

6

595

–

601

7

1 015

5

1 027

 

36

655

11

704

27

1 067

14

1 108

Finansiella skulder

 

 

 

 

 

 

 

 

Ansvar och avsättningar för finansiella garantier

–

2

2

4

–

3

–

3

 

–

2

2

4

–

3

–

3

Totalt

36

657

13

706

27

1 069

–

1 110

Alla bidrag hålls i euro och andra valutor köps först när de behövs för att verkställa betalningarna. Därmed utsätts inte EUF:s likviditetsförvaltning för valutarisker.

5.3.   RÄNTERISK

EUF lånar inte upp pengar och är därmed inte utsatt för ränterisker.

Ränta löper på saldona på fondens olika bankkonton. Därför har kommissionen för EUF:s räkning infört åtgärder för att säkerställa att regelbundet intjänade räntor speglar nivån på marknadsräntorna samt potentiella fluktuationer.

Bidragen till EUF:s budget krediteras av varje medlemsstat till ett särskilt konto som öppnats hos det finansinstitut som den utsett. För att hantera risken för negativ avkastning, som förelåg för ett par år sedan, finns det förfaranden för likviditetsförvaltning för att minimera saldona på de berörda kontona. Dessutom bärs en negativ avkastning på dessa konton av den berörda medlemsstaten i enlighet med rådets förordning (EU) 2016/888 (7).

För tillgodohavanden över natten på konton i affärsbankerna utgår dagsränta. Avkastningen på saldona på dessa konton baseras på rörliga marknadsräntor på vilka en avtalsmässig marginal (positiv eller negativ) tillämpas. På de flesta kontona är räntan kopplad till en marknadsreferensränta och justeras för att spegla eventuella fluktuationer i denna räntesats. Därmed riskerar inte EUF att dess innehav får ersättning till lägre räntenivåer än marknadsräntorna.

5.4.   KREDITRISK (MOTPARTSRISK)

Maximal kreditriskexponering

För finansiella tillgångar är de rapporterade beloppen redovisade nettovärden och representerar EUF:s exponering för kreditrisk i slutet av rapporteringsperioden.

(miljoner euro)

 

31.12.2023

31.12.2022

Finansiella tillgångar

 

 

Lån

16

6

Likvida medel

601

1 027

Fordringar med motprestation  (*1)

11

11

Ställda garantier

 

–

Finansiella garantiavtal

14

12

Totalt den 31.12.2023

642

1 056

Finansieringsinstrumentlån: kreditkvalitet

(miljoner euro)

31.12.2023

 

Steg 1

Steg 2

Steg 3

Förvärvade eller utgivna kreditförsämrade tillgångar

Totalt Totalt

Kreditvärdering

 

 

 

 

 

Hög till högsta kreditvärdering

–

–

–

–

–

Medelhög till hög kreditvärdering

–

–

–

–

–

Låg till medelhög kreditvärdering

–

–

–

–

–

Icke-investeringsvärdig kreditvärdering och hög risk för betalningssvårigheter

18

1

–

–

19

Redovisat bruttovärde

18

1

–

–

19

Minus förlustavsättning

2

1

–

–

3

Redovisat nettovärde

16

–

–

–

16

Likvida medel: Kreditkvalitet

 

 

(miljoner euro)

 

31.12.2023

31.12.2022

Kreditvärdering

 

 

Hög till högsta kreditvärdering

514

724

Medelhög till hög kreditvärdering

77

299

Låg till medelhög kreditvärdering

11

4

Icke-investeringsvärdig kreditvärdering och hög risk för betalningssvårigheter

–

–

Redovisat bruttovärde

601

1 027

Minus förlustavsättning

–

–

Redovisat nettovärde

601

1 027

Fordringar: kreditkvalitet

(miljoner euro)

31.12.2023

 

Har inte förfallit

Förfallna

Förfallna

Förfallna

Förfallna

Totalt

0–30 dagar

31–90 dagar

91 dagar till 1 år

> 1 år

Redovisat bruttovärde

11

–

–

–

–

11

Minus förlustavsättning

–

–

–

–

–

–

Redovisat nettovärde

11

–

–

–

–

11

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet: kreditkvalitet

Under 2023 avser de finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet som ingår i denna finansiella rapport för helår investeringar i eget kapital som inte omfattas av kreditrisk (se not 2.1).

5.5.   LIKVIDITETSRISK

Löptidsanalys av finansiella skulder per återstående avtalsenlig löptid

De finansiella skulderna och betalningsåtagandena under denna rubrik anges med de redovisade värdena i balansräkningen.

(miljoner euro)

 

< 1 år

1–5 år

> 5 år

Totalt

Finansiella skulder den 31.12.2023

391

2

–

393

Finansiella skulder den 31.12.2022

426

5

–

431

De budgetprinciper som tillämpas på EUF säkerställer att de samlade likvida medlen för budgetperioden alltid är tillräckliga för verkställandet av betalningarna. Medlemsstaternas sammanlagda bidrag motsvarar de totala betalningsbemyndigandena för budgetperioden i fråga.

Medlemsstaternas bidrag till EUF betalas dock genom tre delbetalningar per år, medan utbetalningarna till viss del är säsongsbundna.

För att säkerställa att de likvida medlen alltid är tillräckliga för att täcka de betalningar som ska verkställas en viss månad, utbyts regelbundet information om situationen för de likvida medlen mellan kommissionens likviditetsförvaltning och de berörda utbetalande avdelningarna.

Inom ramen för EUF:s likviditetsförvaltning används vidare automatiska system för likviditetsförvaltning för att dagligen säkerställa att alla EUF:s bankkonton har tillräcklig täckning.

6.   REDOVISNING AV TRANSAKTIONER MED NÄRSTÅENDE PARTER

Närstående parter till EUF är EU:s förvaltningsfond Bêkou, EU:s förvaltningsfond för nödåtgärder i Afrika samt Europeiska kommissionen. Transaktioner mellan dessa enheter äger rum som ett led i EUF:s normala verksamhet och därför ställs inga särskilda upplysningskrav för transaktioner som görs i enlighet med EU:s redovisningsregler.

EUF har ingen separat förvaltning, eftersom fonden förvaltas av kommissionen. Ersättningar till nyckelpersoner inom EU, däribland vid kommissionen, har offentliggjorts i Europeiska unionens konsoliderade årsredovisning under rubrik 7.2 ”Ersättningar till nyckelpersoner”.

7.   HÄNDELSER EFTER BALANSDAGEN

Den dag då dessa räkenskaper godkändes hade fortfarande inga väsentliga händelser som borde redovisas separat under detta avsnitt uppmärksammats av eller rapporterats till EUF:s räkenskapsförare. Årsredovisningen och därtill hörande noter har sammanställts med stöd av senast tillgängliga uppgifter, vilket också framgår av uppgifterna ovan.

8.   AVSTÄMNING MELLAN DET EKONOMISKA RESULTATET OCH BUDGETUTFALLET

Årets ekonomiska resultat beräknas enligt principerna för periodiserad redovisning. Budgetutfallet beräknas emellertid enligt kontantmetoden. Eftersom det ekonomiska resultatet och budgetutfallet bygger på samma underliggande transaktioner är det i kontrollsyfte vettigt att stämma av dem mot varandra. Denna avstämning redovisas i tabellen nedan, med angivelse av de viktigaste avstämningsbeloppen, som delas upp mellan inkomster och utgifter. I noterna till tabellen finns ytterligare information om arten av de viktigaste avstämningsposterna.

(miljoner euro)

 

2023

2022

EKONOMISKT RESULTAT FÖR ÅRET

(2 249 )

(2 813 )

Intäkter

 

 

Fordringar som inte påverkar budgetutfallet

(11 )

(5 )

Fordringar som fastställts under innevarande år men ännu inte uppburits

(2 )

(3 )

Fordringar som fastställts under tidigare år och uppburits under innevarande år

12

19

Nettoeffekt av förfinansiering

36

37

Upplupna intäkter (netto)

(54 )

(82 )

Kostnader

 

 

Kostnader under innevarande år som ännu inte betalats

(55 )

16

Kostnader från tidigare år som betalats under innevarande år

(349 )

(408 )

Nettoeffekt av förfinansiering

556

244

Upplupna kostnader (netto)

59

607

BUDGETUTFALL FÖR ÅRET

(2 056 )

(2 387 )

8.1.   AVSTÄMNING AV INTÄKTER

Budgetintäkterna under ett räkenskapsår motsvarar uppburna intäkter från fordringar som fastställts under årets lopp och uppburna belopp från fordringar som fastställts under tidigare räkenskapsår.

Fordringar som inte påverkar budgetutfallet redovisas i det ekonomiska resultatet, men kan ur budgetsynvinkel inte anses utgöra intäkter, eftersom det likvida beloppet överförs till reserven och inga åtaganden kan ingås på nytt utan ett rådsbeslut.

Fordringar som fastställts under innevarande år men ännu inte uppburits ska dras ifrån det ekonomiska resultatet vid avstämningen, eftersom de inte ingår i budgetintäkterna. Fordringar som fastställts under tidigare år och uppburits under innevarande år måste däremot läggas till det ekonomiska resultatet för att avstämningen ska bli rättvisande.

Nettoeffekten av förfinansiering utgörs av förfinansiering som avräknats mot belopp som återkrävts från stödmottagarna. Denna behållning från kontantinbetalningar utgör budgetintäkter men påverkar inte det ekonomiska resultatet och måste därför läggas till i avstämningssyfte.

De upplupna nettointäkterna består främst av upplupna belopp som sammanställts i samband med periodavgränsningen vid årets slut. Endast nettoeffekten, dvs. de upplupna intäkterna för innevarande år minus återföringen av de upplupna intäkterna för föregående år, ska beaktas.

8.2.   AVSTÄMNING AV KOSTNADER

Kostnader under innevarande år som ännu inte betalats ska läggas till för att avstämningen ska bli rättvisande, eftersom de ingår i det ekonomiska resultatet men inte i budgetkostnaderna. Däremot måste kostnader från tidigare år som betalats under innevarande år dras av från det ekonomiska resultatet vid avstämningen, eftersom de utgör en del av det innevarande årets budgetkostnader och antingen inte påverkar det ekonomiska resultatet eller minskar kostnaderna om rättelser görs.

Behållning från annullerade betalningar påverkar inte det ekonomiska resultatet men däremot budgetutfallet.

Nettoeffekten av förfinansiering utgörs av en kombination av ny förfinansiering som utbetalats under innevarande år (redovisad som årets budgetutgifter) och förfinansiering som betalats ut under innevarande eller tidigare år och avräknas mot godkända bidragsberättigande kostnader. De senare beloppen utgör kostnader i den periodiserade redovisningen, men däremot inte kostnader i budgeträkenskaperna, eftersom den ursprungliga förfinansieringen redan tagits upp som en budgetkostnad i det skede då den betalades ut.

De upplupna nettokostnaderna består främst av upplupna belopp som sammanställs i samband med periodavgränsningen vid årets slut, dvs. bidragsberättigande kostnader som burits av EUF:s stödmottagare, men som ännu inte har rapporterats till EUF. Endast nettoeffekten beaktas, dvs. de upplupna kostnaderna för innevarande år minus återföring av upplupna kostnader för det föregående året.

FINANSIELL RAPPORT FÖR HELÅR FÖR DE AV EU:S FÖRVALTNINGSFONDER SOM KONSOLIDERATS I EUF

FINANSIELL RAPPORT FÖR HELÅRET 2023 FÖR EU:S FÖRVALTNINGSFOND BÊKOU  (8)

BAKGRUNDSINFORMATION

Allmän bakgrund om unionens förvaltningsfonder

Inrättande

I enlighet med artiklarna 234 och 235 i budgetförordningen för Europeiska unionens allmänna budget (9) och artikel 35 i budgetförordningen för elfte EUF (10) får Europeiska kommissionen inrätta förvaltningsfonder för externa åtgärder (EU-förvaltningsfonder). Unionens förvaltningsfonder inrättas enligt avtal som ingås med andra givare för katastrofinsatser och insatser efter katastrofsituationer som krävs för att reagera på en kris eller för tematiska åtgärder.

Unionens förvaltningsfonder inrättas av Europeiska kommissionen genom beslut, efter samråd med eller godkännande från Europaparlamentet och rådet. Beslutet omfattar inrättandeavtalet med andra givare.

Unionens förvaltningsfonder får bara inrättas och genomföras om följande villkor är uppfyllda:

—

Det finns ett mervärde i unionens intervention: målen för unionsförvaltningsfonderna, i synnerhet på grund av deras omfattning eller potentiella verkningar, kan uppnås bättre på unionsnivå än på nationell nivå och användningen av de existerande finansieringsinstrumenten skulle inte räcka för att uppnå unionens politiska mål.

—

Unionens förvaltningsfonder skapar tydlig politisk synlighet för unionen och förvaltningsfördelar samt bättre kontroll från unionens sida av risker med och utbetalningar av unionens och andra givares bidrag.

—

Unionens förvaltningsfonder duplicerar inte andra befintliga finansieringskanaler eller liknande instrument utan att bidra med något nytt.

—

Målen för unionens förvaltningsfonder är anpassade till målen för det unionsinstrument eller den budgetpost som de finansieras genom.

EU:s befintliga förvaltningsfonder

Kommissionen har hittills inrättat fyra EU-förvaltningsfonder:

—

EU:s förvaltningsfond Bêkou som ska stödja alla aspekter av Centralafrikanska republikens väg ur krisen och dess återuppbyggnadsinsatser. Fonden inrättades den 15 juli 2014.

—

EU:s förvaltningsfond Madad, EU:s regionala förvaltningsfond för insatser med anledning av krisen i Syrien. Fonden inrättades den 15 december 2014.

—

EU:s förvaltningsfond för nödåtgärder i Afrika som inriktas på stabilitet och insatser mot de bakomliggande orsakerna till irreguljär migration och för fördrivna personer. Fonden inrättades den 12 november 2015.

—

EU:s förvaltningsfond Colombia som stöder genomförandet av fredsavtalet i början av återhämtningen och stabiliseringen efter konflikten. Fonden inrättades den 12 december 2016.

Uppgift

EU:s förvaltningsfond Bêkou inrättades i syfte att stödja stabilisering och återuppbyggnad i Centralafrikanska republiken. Enligt inrättandeavtalet är fondens främsta mål att tillhandahålla samstämt och riktat stöd för att stärka resiliensen hos utsatta befolkningsgrupper och stödja alla aspekter av Centralafrikanska republikens väg ur krisen och återbyggnad, att samordna insatser på kort, medellång och lång sikt och att hjälpa grannländer hantera krisens konsekvenser.

Huvudinslag i verksamheten

I unionsförvaltningsfonden sammanförs medel från olika givare för att finansiera program på grundval av överenskomna mål. Sedan EU:s förvaltningsfond Bêkou inrättades i juli 2014 har 22 program antagits och nått ut till över 2,5 miljoner stödmottagare. Programmen ska hjälpa Centralafrikanska republiken och dess befolkning efter krisen 2013. Närmare bestämt syftar EU:s förvaltningsfond Bêkou till att säkerställa tillgång till grundläggande tjänster (främst hälso- och sjukvård, vatten och sanitet), stödja ekonomisk återhämtning och skapande av arbetstillfällen samt främja social sammanhållning och försoning.

Styrelseform

Europeiska kommissionen förvaltar EU:s förvaltningsfond Bêkou och fungerar också som sekretariat för dess två styrande organ, förvaltningsfondens styrelse och den operativa kommittén. Förvaltningsfondens styrelse och den operativa kommittén för förvaltningsfonden Bêkou består av företrädare för givarna, kommissionen, Europaparlamentet, en företrädare från Centralafrikanska republikens myndigheter och observatörer. Reglerna för styrelsens sammansättning och dess interna regler fastställs i unionsförvaltningsfondens inrättandeavtal.

Styrelsens huvudsakliga uppgift är att fastställa och se över förvaltningsfondens övergripande strategi. Den operativa styrelsen är ansvarig för urvalet av de åtgärder som finansieras genom fonden och utövar tillsyn över deras genomförande. Den godkänner också årsredovisningen och årsrapporterna om de insatser som finansieras av förvaltningsfonden.

Finansieringskällor

EU:s förvaltningsfond Bêkou finansieras med bidrag från givare.

Årsredovisning

Grund för utarbetande

Den rättsliga ramen och tidsfristerna för utarbetandet av årsredovisningen fastställs i avtalet om upprättande av EU:s förvaltningsfond för Centralafrikanska republiken, EU:s förvaltningsfond Bêkou, och dess interna regler (inrättandeavtalet). Enligt detta inrättandeavtal upprättas årsredovisningen i enlighet med de regler som antagits av kommissionens räkenskapsförare (EU:s redovisningsregler, EAR), som grundas på de internationellt godkända redovisningsstandarderna för den offentliga sektorn (IPSAS).

Räkenskapsförare

Kommissionens räkenskapsförare ska fungera som räkenskapsförare för unionsförvaltningsfonderna. Räkenskapsföraren ska ansvara för att fastställa de räkenskapsförfaranden och kontoplaner som är gemensamma för alla unionsförvaltningsfonder. Kommissionens internrevisor, Olaf och revisionsrätten ska ha samma befogenheter i förhållande till unionens förvaltningsfonder som till kommissionens övriga verksamhet. Unionsförvaltningsfonderna är också föremål för en oberoende extern revision varje år.

Årsredovisningens utformning

Årsredovisningen omfattar perioden 1 januari–31 december och omfattar den finansiella rapporten för helåret och rapporterna om budgetgenomförandet. Medan den finansiella rapporten för helåret och de kompletterande noterna upprättas enligt principerna för periodiserad redovisning baseras rapporterna om genomförandet av budgeten i första hand på in- och utbetalningar.

Förfarande från preliminära räkenskaper till beviljande av ansvarsfrihet

Årsredovisningen är föremål för en oberoende extern revision. Den preliminära årsredovisningen utarbetas av räkenskapsföraren och överlämnas senast den 15 februari påföljande år till den operativa kommittén som sedan överlämnar den till det revisionsföretag som enheten valt efter upphandling. Efter revision utarbetar räkenskapsföraren den slutliga årsredovisningen och överlämnar den till den operativa kommittén för godkännande (artikel 8.3.4 c).

Årsredovisningen för EU:s förvaltningsfond Bêkou konsolideras i Europeiska utvecklingsfondens årsredovisning.

Viktiga händelser i verksamheten

Resultat under året

EU lanserade sin första förvaltningsfond (EUTF), kallad Bêkou (som betyder hopp på språket Sango), i juli 2014 för att bistå Centralafrikanska republiken och dess befolkning efter krisen 2013. EU:s förvaltningsfond Bêkou syftar till att säkerställa tillgång till grundläggande tjänster (främst hälso- och sjukvård, vatten och sanitet), stödja landsbygdsutveckling och ekonomisk återhämtning samt främja försoning. Sedan inrättandet av EU:s förvaltningsfond Bêkou har 22 program finansierats och nått mer än hälften av landets befolkning.

År 2023 kännetecknades säkerhetssituationen i Centralafrikanska republiken av ett ökat antal incidenter i samband med sammandrabbningar mellan den centralafrikanska försvarsmakten och Centralafrikanska republikens patriotiska koalition, men antalet dödsfall i samband med väpnat våld minskar. Dessutom visar majoriteten av de strider som äger rum i landets ytterområden en avsevärd minskning av våldet mot civila.

På politisk nivå antogs en ny konstitution i augusti och framsteg har gjorts i kampen mot straffrihet som förespråkas av president TOUADERA. Exempelvis grep och dömde den särskilda brottmålsdomstolen Abdoulaye HISSENE, krigsledare och politiker från Centralafrikanska republiken, för krigsförbrytelser.

Destabiliseringen av grannländerna 2023 ökade de politiska och säkerhetsmässiga spänningarna i Centralafrikanska republiken. Konflikten i Sudan har lett till en massiv tillströmning av fördrivna personer till prefekturen VAKAGA. Inrättandet av två nya tchadiska väpnade grupper i den nordligaste delen av Centralafrikanska republiken ökar slutligen spänningarna mellan de två länderna och driver bort befolkningen.

Den ihållande ostadiga situationen ledde till att 3,4 miljoner människor var i behov av humanitärt bistånd i augusti 2023, vilket motsvarar 56 % av den centralafrikanska befolkningen. Även om situationen är oroväckande är den stabil jämfört med 2022. De sektorer där störst antal behövande återfinns 2023 är sektorerna för vatten, hygien och sanitet, livsmedelssäkerhet, hälsa och skydd. I takt med att konflikterna rör sig bort från landets huvudsakliga stadsområden fortsätter antalet internflyktingar i Centralafrikanska republiken att minska för det tredje året i rad. Den har därmed nått sin lägsta nivå sedan 2016, med 489 000 fördrivna personer den 31 augusti 2023 (en minskning till 515 700 år 2022).

Viktiga framsteg inom särskilda fokusområden

De viktiga framsteg under 2023 som presenteras nedan återspeglar förvaltningsfondens viktigaste specifika mål/insatsområden.

När det gäller tillgången till tjänster fortsatte förvaltningsfonden Bêkou att stödja hälso- och sjukvårdssektorn samt sektorn för vattenförsörjning, sanitetstjänster och hygien.

År 2023 fick ytterligare 44 566 personer förbättrad tillgång till vatten-, hygien- och sanitetstjänster (vatten, hygien och sanitet – indikator 1.1), vilket innebar totalt 1 068 695 stödmottagare sedan fonden inleddes.

År 2023 tillhandahölls 55 289 medicinska konsultationer och hälso- och sjukvårdsinsatser (indikator 1.2), vilket innebar en betydande minskning jämfört med tidigare år på grund av avslutandet av projekt i samband med den tredje delen av hälsoprogrammet i slutet av 2022. Läkarbesök stod för 63 % av de hälso- och sjukvårdsinsatser som tillhandahölls och psykosocialt stöd för 24 %. Det bör noteras att antalet konsultationer och insatser med avseende på mödrahälsa och barns hälsa och vaccinationer minskade drastiskt 2023, även om de hade uppvisat en konstant andel från ett år till ett annat sedan hälsoprojekten inleddes.

När det gäller social sammanhållning inriktades de flesta av de aktiviteter som genomfördes med stöd från EU:s förvaltningsfond Bêkous på kvinnors egenmakt, kampen mot könsrelaterat våld och förstärkningen av medierna i landet. Under 2023 deltog 32 529 flickor eller kvinnor i verksamhet för socioekonomisk egenmakt i 13 av landets 20 prefekturer (indikator 2.1), varav mer än hälften av stödmottagarna (58 %) fick ekonomiskt stöd, 30 % socioekonomiskt stöd och 12 % socialt stöd. 4 092 överlevande av könsrelaterat våld fick stöd av Bêkou (indikator 2.2) i form av psykosocialt stöd, hälso- och sjukvård, juridisk hjälp, värdighetsverktyg osv.

På nationell nivå bidrar tekniskt stöd till ministeriet för kvinnor, familj och skydd av barn och till relevanta sektorsministerier till att formalisera, stärka och harmonisera de medvetenhetshöjande insatserna för könsrelaterat våld.

När det gäller att främja ekonomins och produktionssektorernas återhämtning stödde EU:s förvaltningsfond Bêkou både produktionsjordbruk och självhushållsjordbruk. Det gjorde genom stöd till jordbruksgrupper och småbrukare, främjande av jobbskapande (arbetsintensiva sysselsättningar, yrkesutbildning och utveckling av inkomstgenererande verksamheter) och underlättande av tillgången till finansiella tjänster för småföretag och enskilda. År 2023 fick 28 093 personer stöd för att etablera en inkomstgenererande verksamhet (indikator 3.4), vilket motsvarar 30 % av den totala indikatorn sedan fonden startades. Dessutom fick 5 551 småbrukare stöd för att öka sin produktion på ett hållbart sätt (indikator 3.3) genom projekten Relsude Acted och Papeur på landsbygden 2023. Landsbygdsprojektet Papeur fortsatte att stödja de 35 kooperativ som bildats under tidigare år och nådde i detta sammanhang ytterligare 5 498 samarbetsvilliga aktörer med olika typer av stöd. 3 469 personer deltog under året i yrkesutbildning (indikator 3.6), vilket var en ökning med 40 % jämfört med det föregående året. Det gradvisa slutförandet av rehabiliteringsverksamheten för centrumen för utbildning och utbildarutbildning inom ramen för Devrur II-projektet gjorde det möjligt att påskynda utbildningen för stödmottagarna 2023.

Budget och budgetgenomförande

I slutet av 2023 uppgick bidragen till EU:s förvaltningsfond Bêkou till över 310 miljoner euro. Den 31 december 2021 hade förvaltningsfonden slutfört åtagandena och upprättat kontrakt för alla mottagna bidrag, med undantag för medel som avsatts för övervakning, utvärdering, revision och kommunikation, som fortfarande kan kontrakteras efter detta datum.

Fem nya kontrakt på totalt 128 303 euro tecknades 2023. Dessa kontrakt gällde revisions- och kommunikationsverksamhet.

Mer än 19 miljoner euro betalades ut 2023 och sedan EU:s förvaltningsfond Bêkou inrättades har över 283 miljoner euro betalats ut.

Verksamhetens påverkan på de finansiella rapporterna för helåret

I de finansiella rapporterna för helåret är påverkan till följd av ovan nämnda verksamhet mest märkbar när man tittar på följande:

—

Förfinansiering: en minskning med 7 420 000 euro till följd av avvecklingen av förvaltningsfonden och en därav följande minskning av antalet nya kontrakt: Under 2023 undertecknades endast fyra kontrakt om revisions-, utvärderings- och kommunikationsverksamhet, till ett belopp av 111 000 euro.

—

Finansiella skulder: en ökning med 18 449 000 euro, främst på grund av att de inbetalda bidragen från givarna översteg de nettokostnader som fördelats på givare.

—

Driftskostnader: en ökning med 4 027 000 euro till följd av ökningen av de beräknade kostnaderna för tre program, återuppbyggnad och återanpassning, grundläggande hälso- och sjukvård och stadsutveckling.

BALANSRÄKNING

(tusen euro)

 

 

31.12.2023

31.12.2022

ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

 

 

 

Förfinansiering

 

–

336

 

 

–

336

OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR

 

 

 

Förfinansiering

 

3 745

10 829

Fordringar med motprestation och krav utan motprestation

 

3 462

3 595

Likvida medel

 

28 420

4 316

 

 

35 627

18 740

TOTALA TILLGÅNGAR

 

35 627

19 076

LÅNGFRISTIGA SKULDER

 

 

 

Finansiella skulder

 

(31 001 )

(12 552 )

 

 

(31 001 )

(12 552 )

KORTFRISTIGA SKULDER

 

 

 

Betalningsåtaganden

 

–

(4 563 )

Upplupna kostnader

 

(4 626 )

(1 961 )

 

 

(4 626 )

(6 524 )

SUMMA SKULDER

 

(35 627 )

(19 076 )

NETTOTILLGÅNGAR

 

–

–

RESULTATRÄKNING

(tusen euro)

 

 

2023

2022

INTÄKTER

 

 

 

Intäkter från transaktioner utan motprestation

 

 

 

Intäkter från donationer

 

24 550

21 504

Återkrav av kostnader

 

717

42

 

 

25 268

21 546

Intäkter från transaktioner med motprestation

 

 

 

Finansiella intäkter

 

636

40

 

 

636

40

Totala intäkter

 

25 904

21 586

KOSTNADER

 

 

 

Driftskostnader

 

(24 278 )

(20 251 )

Finansieringskostnader

 

–

(12 )

Övriga kostnader

 

(1 626 )

(1 323 )

Totala kostnader

 

(25 904 )

(21 586 )

EKONOMISKT RESULTAT FÖR ÅRET

 

–

–

KASSAFLÖDESANALYS

(tusen euro)

 

2023

2022

Ekonomiskt resultat för året

–

–

(Ökning)/minskning av förfinansiering

7 420

811

(Ökning)/minskning av fordringar med motprestation och krav utan motprestation

132

851

Ökning/(minskning) av finansiella skulder

18 450

9 385

Ökning/(minskning) av betalningsåtaganden

(4 563 )

1 716

Ökning/(minskning) av upplupna kostnader

2 665

(12 240 )

NETTOKASSAFLÖDE

24 104

524

Nettoökning/(nettominskning) av likvida medel

24 104

524

Likvida medel vid årets början

4 316

3 792

Likvida medel vid årets slut

28 420

4 316

FINANSIELL RAPPORT FÖR HELÅRET 2023 FÖR EU:s FÖRVALTNINGSFOND FÖR NÖDÅTGÄRDER I AFRIKA  (11)

BAKGRUNDSINFORMATION OM EU:s FÖRVALTNINGSFOND FÖR NÖDÅTGÄRDER I AFRIKA

Allmän bakgrund om unionens förvaltningsfonder

Inrättande

I enlighet med artiklarna 234 och 235 i budgetförordningen för Europeiska unionens allmänna budget (12) och artikel 35 i budgetförordningen för elfte EUF (13) får Europeiska kommissionen inrätta förvaltningsfonder för externa åtgärder (EU-förvaltningsfonder). Unionens förvaltningsfonder inrättas enligt avtal som ingås med andra givare för katastrofinsatser och insatser efter katastrofsituationer som krävs för att reagera på en kris eller för tematiska åtgärder.

Unionens förvaltningsfonder inrättas av Europeiska kommissionen genom beslut, efter samråd med eller godkännande från Europaparlamentet och rådet. Beslutet omfattar inrättandeavtalet med andra givare.

Unionens förvaltningsfonder får bara inrättas och genomföras om följande villkor är uppfyllda:

—

Det finns ett mervärde i unionens intervention: målen för unionsförvaltningsfonderna, i synnerhet på grund av deras omfattning eller potentiella verkningar, kan uppnås bättre på unionsnivå än på nationell nivå och användningen av de existerande finansieringsinstrumenten skulle inte räcka för att uppnå unionens politiska mål.

—

Unionens förvaltningsfonder skapar tydlig politisk synlighet för unionen och förvaltningsfördelar samt bättre kontroll från unionens sida av risker med och utbetalningar av unionens och andra givares bidrag.

—

Unionens förvaltningsfonder duplicerar inte andra befintliga finansieringskanaler eller liknande instrument utan att bidra med något nytt.

—

Målen för unionens förvaltningsfonder är anpassade till målen för det unionsinstrument eller den budgetpost som de finansieras genom.

EU:s befintliga förvaltningsfonder

Kommissionen har hittills inrättat fyra EU-förvaltningsfonder:

—

EU:s förvaltningsfond Bêkou som ska stödja alla aspekter av Centralafrikanska republikens väg ur krisen och dess återuppbyggnadsinsatser. Fonden inrättades den 15 juli 2014.

—

EU:s förvaltningsfond Madad, EU:s regionala förvaltningsfond för insatser med anledning av krisen i Syrien. Fonden inrättades den 15 december 2014.

—

EU:s förvaltningsfond för nödåtgärder i Afrika som inriktas på stabilitet och insatser mot de bakomliggande orsakerna till irreguljär migration och för fördrivna personer. Fonden inrättades den 12 november 2015.

—

EU:s förvaltningsfond Colombia som stöder genomförandet av fredsavtalet i början av återhämtningen och stabiliseringen efter konflikten. Fonden inrättades den 12 december 2016.

Uppgift

Det främsta målet med EU:s förvaltningsfond för nödåtgärder i Afrika är att stödja alla aspekter av stabilitet och bidra till bättre migrationshantering samt åtgärda de bakomliggande orsakerna till destabilisering, tvångsförflyttning och irreguljär migration, särskilt genom att främja resiliens, ekonomiska och lika möjligheter, säkerhet och utveckling samt förhindra kränkningar av mänskliga rättigheter.

Huvudinslag i verksamheten

I unionsförvaltningsfonden sammanförs medel från olika givare för att finansiera en åtgärd på grundval av överenskomna mål. EU:s förvaltningsfond för nödåtgärder i Afrika är verksam inom tre geografiska områden, nämligen Sahelregionen och området kring Tchadsjön, Afrikas horn och Nordafrika. Grannländerna till de bidragsberättigade länderna kan, från fall till fall, dra nytta av fondens projekt. Förvaltningsfonden har inrättats för en begränsad period för att på kort och medellång sikt möta utmaningarna i regionerna.

Styrelseform

Europeiska kommissionen förvaltar EU:s förvaltningsfond för nödåtgärder i Afrika och fungerar också som sekretariat för dess två styrande organ, förvaltningsfondens styrelse och den operativa kommittén. Förvaltningsfondens styrelse och den operativa kommittén för EU:s förvaltningsfond för nödåtgärder i Afrika består av företrädare för givarna och kommissionen, samt företrädare för icke bidragande medlemsstater, myndigheter i stödberättigande länder samt regionala organisationer med observatörsstatus. Reglerna för styrelsens sammansättning och dess interna regler fastställs i unionsförvaltningsfondens inrättandeavtal.

Styrelsens huvudsakliga uppgift är att fastställa och se över förvaltningsfondens övergripande strategi. Den operativa styrelsen är ansvarig för urvalet av de åtgärder som finansieras genom fonden och utövar tillsyn över deras genomförande. Den godkänner också årsredovisningen och årsrapporterna om de insatser som finansieras av förvaltningsfonden.

Finansieringskällor

EU:s förvaltningsfond för nödåtgärder i Afrika finansieras med bidrag från givare.

Grund för utarbetande

Den rättsliga ramen och tidsfristerna för utarbetandet av årsredovisningen fastställs i avtalet om inrättandet av EU:s förvaltningsfond för Afrika för stabilitet och insatser mot de bakomliggande orsakerna till irreguljär migration och för fördrivna personer i Afrika och dess interna regler (inrättandeavtalet). Enligt detta inrättandeavtal upprättas årsredovisningen i enlighet med de regler som antagits av kommissionens räkenskapsförare (EU:s redovisningsregler, EAR), som grundas på de internationellt godkända redovisningsstandarderna för den offentliga sektorn (IPSAS).

Räkenskapsförare

På grundval av inrättandeavtalet ska kommissionens räkenskapsförare fungera som räkenskapsförare för förvaltningsfonderna.

Årsredovisningens utformning

Årsredovisningen omfattar perioden 1 januari–31 december och omfattar den finansiella rapporten för helåret och rapporterna om budgetgenomförandet. Medan den finansiella rapporten för helåret och de kompletterande noterna upprättas enligt principerna för periodiserad redovisning baseras rapporterna om genomförandet av budgeten i första hand på in- och utbetalningar.

Förfarande från preliminära räkenskaper till beviljande av ansvarsfrihet

Årsredovisningen är föremål för en oberoende extern revision. Den preliminära årsredovisningen utarbetas av räkenskapsföraren och överlämnas senast den 15 februari påföljande år till den operativa kommittén som sedan överlämnar den till det revisionsföretag som enheten valt efter upphandling. Efter revision utarbetar räkenskapsföraren den slutliga årsredovisningen och överlämnar den till den operativa kommittén för godkännande.

Årsredovisningen för EU-förvaltningsfonden för nödåtgärder i Afrika konsolideras i Europeiska utvecklingsfondens årsredovisning.

Viktiga händelser i verksamheten

Resultat under året

Eftersom avtalsperioden löpte ut den 31 december 2021 har EU-förvaltningsfonden för nödåtgärder i Afrika inte finansierat några nya finansiella åtaganden eller tilläggsanslag från och med januari 2022. Finansiella åtaganden som rör administrativ verksamhet såsom revisioner, utvärderingar, övervakning och kommunikation är de enda som kan kontrakteras. Programmen inom ramen för EU-förvaltningsfonden för nödåtgärder i Afrika kommer att fortsätta att genomföras fram till slutet av 2025.

Under 2023 visade EU-förvaltningsfonden för nödåtgärder i Afrika vidare att den är ett snabbt och effektivt genomförandeverktyg som underlättar den politiska dialogen med afrikanska partnerländer, tillämpar innovativa strategier och ger konkreta resultat i de tre regionerna (Sahel och Tchadsjön, Afrikas horn och Nordafrika).

På Afrikas horn höll de fortsatta konsekvenserna av klimatförändringarna i sig 2023. Allvarliga översvämningar i Somalia, Kenya, Etiopien och Sydsudan dödade dussintals människor och ledde till att över 2 miljoner människor fördrevs, samtidigt som livsmedelskrisen förvärrades i hela regionen. De ekonomiska, sociala och säkerhetsmässiga utmaningarna är stora och ihållande och den väpnade konflikt som bröt ut i Sudan i april 2023 har påverkat hela regionen. Till följd av detta är Sudan nu det land som har flest fördrivna personer och den största krisen när det gäller fördrivna barn i världen enligt UNHCR. Säkerhetssituationen i Somalia tycks dock långsamt förbättras, medan Kenya och Djibouti fortsätter på sin väg mot stabilitet trots de pågående utmaningarna.

I detta svåra sammanhang har EU-förvaltningsfonden under det första halvåret 2023 rapporterat den högsta halvårseffekten när det gäller näringsbiståndet sedan starten av förvaltningsfonden i Afrikas horn. Under dessa första sex månader har 433 728 personer gynnats av näringsbiståndet från EU-förvaltningsfonden, dvs. 15 % av de totala stödmottagarna hittills (2 833 594 personer). Denna resultatnivå uppnåddes i synnerhet genom distributionen av pulver med multipla mikronäringsämnen till barn under fem år och genom skolbespisning på plats i Sudan.

På samma sätt har EU-förvaltningsfonden under detta halvår rapporterat det högsta halvårsresultatet för bistådda eller skyddade migranter, flyktingar, återvändande och internflyktingar (främst för Sudan), 103 436 av 198 826 personer har hittills getts stöd.

EU-förvaltningsfonden har också gett stöd till stabiliseringsinsatser och fredsbyggande insatser i regionen med totalt 65 369 anställda från statliga och icke-statliga aktörer som fått ta del av kapacitetsuppbyggande verksamhet för färdigheter som rör fred, säkerhet och styrning, inklusive 2 392 nya stödmottagare under första halvåret 2023. I år rapporteras de flesta resultaten från regionen Gambella i Etiopien och från Sydsudan.

Sahelregionen och området kring Tchadsjön ställdes inför många ekonomiska och humanitära utmaningar 2023, såsom inflation, minskad ekonomisk tillväxt, tung skuldbörda, livsmedelskris, tvångsförflyttning, migration, säkerhetskris och våld.

Investeringar i humankapital var ett viktigt sätt för EU-förvaltningsfonden att stödja skapandet av sysselsättningstillfällen i regionen. Under första halvåret 2023 skapade eller stödde de program som finansierades av EU:s förvaltningsfonden 11 087 arbetstillfällen, varav de flesta i Niger, Guinea och Senegal. Yrkesutbildning och kompetensutveckling är avgörande för att förbättra arbetsproduktiviteten och 23 266 personer har tagit del av yrkesutbildning och kompetensutveckling.

Under första halvåret 2023 finansierade EU-förvaltningsfonden verksamhet som inriktades på att öka medvetenheten om riskerna i samband med irreguljär migration och nådde ut till 2 943 412 personer. EU-förvaltningsfonden stödde 420 frivilliga återvändanden och återintegreringen av 509 återvändande migranter. Sedan EU:s förvaltningsfond lanserades har 73 215 återvändande migranter fått stöd för frivilligt återvändande och 91 642 har fått stöd för återintegrering i Sahelregionen och området kring Tchadsjön.

I denna mycket spända situation, i och med den intensifierade säkerhetskrisen i regionen, deltog 11 520 personer under första halvåret 2023 i program som finansierades genom EU:s förvaltningsfond om styrning, konfliktförebyggande åtgärder och mänskliga rättigheter i Sahelregionen och området kring Tchadsjön. En viktig bedrift under detta halvår var utbildningen av 8 823 personer i Mali för att stödja den folkomröstningsprocess som ledde till antagandet av en ny konstitution i juni. Dessutom deltog 1 397 417 personer i konfliktförebyggande verksamhet och människorättsverksamhet. Slutligen tillhandahöll program som finansierades av EU:s förvaltningsfond 10 034 utrustningsenheter till civila institutioner och säkerhetsstyrkor för att stärka styrningen och säkerheten.

Även om året fortfarande påverkades av konsekvenserna av Rysslands anfallskrig mot Ukraina präglades 2023 av flera oförutsedda kriser som drabbade länder i norra Afrika och deras grannar, däribland Sudan, Niger och nu senast de palestinska territorierna, vilket ledde till fortsatt politisk och ekonomisk nedgång i regionen samt ytterligare spänningar och migrationsströmmar. Under 2023 har de irreguljära gränspassagerna längs den centrala Medelhavsrutten, från Tunisien och Libyen till Italien och Malta, ökat med 50 % 2023 jämfört med 2022, med totalt 157 951 ankomster. Tunisien är fortfarande det främsta avreselandet till Italien (och EU) 2023, följt av Libyen. År 2023 var det främst medborgare från Guinea och Tunisien som ankom till Italien, var och en stod för över 17 000 ankomster, följt av Elfenbenskusten och Bangladesh. På samma sätt har trycket på rutterna i västra Medelhavet och Atlanten ökat avsevärt jämfört med samma period förra året, med totalt 56 039 ankomster (+95 % jämfört med 2022).

Budget och budgetgenomförande

Avtalsperioden för EU-förvaltningsfonden för nödåtgärder i Afrika löpte ut den 31 december 2021, och under 2023 påbörjades därför inga nya program och det gjordes inte heller några tilläggsanslag i någon av de tre regioner som omfattas av fonden. Det totala belopp som anslagits för operativa och administrativa utgifter sedan EU-förvaltningsfonden för nödåtgärder i Afrika startades uppgår till 5 053,27 miljoner euro. Beloppet för godkända operativa program sedan EU-förvaltningsfonden för nödåtgärder i Afrika startades uppgår till 1 810 miljoner euro för Afrikas horn, 2 217,8 miljoner euro för Sahelregionen och området kring Tchadsjön och 907,3 miljoner euro för Nordafrika.

28 nya kontrakt på totalt 5,08 miljoner euro undertecknades 2023. Kontrakten gällde uteslutande administrativ verksamhet (revision, utvärdering, kommunikation och övervakning), eftersom operativa program och verksamheter inte längre kan finansieras efter den 31 december 2021.

Betalningarna under 2023 uppgick till 332,4 miljoner euro, vilket var 110 miljoner euro mindre än 2022 (442 miljoner euro). Betalningarna är lägre 2023, eftersom flera projekt nått slutet av sin genomförandeperiod.

Verksamhetens påverkan på de finansiella rapporterna för helåret

I de finansiella rapporterna för helåret är påverkan till följd av ovan nämnda verksamhet mest märkbar när man tittar på följande:

—

Förfinansiering: en minskning med 122 362 000 euro till följd av avvecklingen av förvaltningsfonden och en därav följande minskning av antalet nya kontrakt. Under 2023 undertecknades endast 28 kontrakt, som alla rörde administrativ verksamhet: revision, utvärdering, kommunikation och övervakning till ett belopp av 5,08 miljoner euro.

—

Finansiella skulder: en minskning med 70 236 000 euro, främst på grund av att de inbetalda bidragen under året var lägre än de nettokostnader som fördelats på givarna.

—

Driftskostnader: en minskning med 203 251 000 euro till följd av avvecklingen av förvaltningsfonden, vilket ledde till en minskning av antalet öppna kontrakt och därmed en minskning av utgifterna.

BALANSRÄKNING

(tusen euro)

 

 

31.12.2023

31.12.2022

ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

 

 

 

Finansiella tillgångar

 

3 949

1 943

Förfinansiering

 

18 254

14 927

 

 

22 204

16 870

OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR

 

 

 

Förfinansiering

 

178 366

304 055

Fordringar med motprestation och krav utan motprestation

 

22 396

35 914

Likvida medel

 

177 553

157 587

 

 

378 315

497 556

TOTALA TILLGÅNGAR

 

400 519

514 426

LÅNGFRISTIGA SKULDER

 

 

 

Finansiella skulder

 

(264 555 )

(334 791 )

 

 

(264 555 )

(334 791 )

KORTFRISTIGA SKULDER

 

 

 

Betalningsåtaganden

 

(14 261 )

(30 975 )

Upplupna kostnader

 

(121 704 )

(148 660 )

 

 

(135 965 )

(179 635 )

SUMMA SKULDER

 

(400 519 )

(514 426 )

NETTOTILLGÅNGAR

 

–

–

RESULTATRÄKNING

(tusen euro)

 

 

2023

2022

INTÄKTER

 

 

 

Intäkter från transaktioner utan motprestation

 

 

 

Intäkter från donationer

 

408 274

605 739

Återkrav av kostnader

 

179

754

 

 

408 453

606 493

Intäkter från transaktioner med motprestation

 

 

 

Finansiella intäkter

 

4 865

251

Övriga intäkter från transaktioner med motprestation

 

13 446

18 902

 

 

18 311

19 152

Totala intäkter

 

426 764

625 645

KOSTNADER

 

 

 

Driftskostnader

 

(387 294 )

(590 545 )

Finansieringskostnader

 

(434 )

(643 )

Övriga kostnader

 

(39 036 )

(34 457 )

Totala kostnader

 

(426 764 )

(625 645 )

EKONOMISKT RESULTAT FÖR ÅRET

 

–

–

KASSAFLÖDESANALYS

(tusen euro)

 

2023

2022

Ekonomiskt resultat för året

–

–

Operativ verksamhet

 

 

(Ökning)/minskning av förfinansiering

122 362

173 980

(Ökning)/minskning av fordringar med motprestation och krav utan motprestation

13 517

9 425

Ökning/(minskning) av finansiella skulder

(70 236 )

(190 739 )

Ökning/(minskning) av betalningsåtaganden

(16 715 )

(22 168 )

Ökning/(minskning) av upplupna kostnader

(26 956 )

9 272

Investeringsverksamhet

 

 

Ökning/minskning av finansiella tillgångar som inte är derivat värderade till verkligt värde via resultatet

(2 007 )

(1 943 )

NETTOKASSAFLÖDE

19 966

(22 172 )

Nettoökning/(nettominskning) av likvida medel

19 966

(22 172 )

Likvida medel vid årets början

157 587

179 759

Likvida medel vid årets slut

177 553

157 587

KONSOLIDERAD FINANSIELL RAPPORT FÖR HELÅRET FÖR EUF OCH EU:S FÖRVALTNINGSFONDER  (14)

KONSOLIDERAD BALANSRÄKNING

(miljoner euro)

 

31.12.2023

31.12.2022

ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

 

 

Finansiella tillgångar

91

69

Förfinansiering

592

503

Fordringar med motprestation

5

7

 

689

580

OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR

 

 

Finansiella tillgångar

3

3

Förfinansiering

1 137

1 711

Fordringar med motprestation och krav utan motprestation

50

66

Likvida medel

807

1 189

 

1 997

2 970

TOTALA TILLGÅNGAR

2 686

3 550

LÅNGFRISTIGA SKULDER

 

 

Finansiella skulder

(85 )

(101 )

 

(85 )

(101 )

KORTFRISTIGA SKULDER

 

 

Betalningsåtaganden

(406 )

(462 )

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

(1 110 )

(1 282 )

 

(1 516 )

(1 744 )

SUMMA SKULDER

(1 600 )

(1 845 )

NETTOTILLGÅNGAR

1 086

1 705

FONDER OCH RESERVER

 

 

Infordrat fondkapital – aktiva EUF

54 566

65 100

Infordrat fondkapital från avslutade EUF som överförts från tidigare år

2 252

2 252

Ekonomiskt resultat överfört från tidigare år

(53 484 )

(62 834 )

Ekonomiskt resultat för året

(2 249 )

(2 813 )

NETTOTILLGÅNGAR

1 086

1 705

KONSOLIDERAD RESULTATRÄKNING

(miljoner euro)

 

2023

2022

INTÄKTER

 

 

Intäkter från transaktioner utan motprestation

 

 

Återkravsverksamhet

15

19

Intäkter från donationer till förvaltningsfonderna

122

169

 

136

188

Intäkter från transaktioner med motprestation

 

 

Finansiella intäkter

14

3

Övriga intäkter

56

96

 

70

99

Totala intäkter

207

287

KOSTNADER

 

 

Stödinstrument

(1 870 )

(2 331 )

Kostnader genomförda av andra enheter

(3 )

(1 )

Kostnader genomförda av förvaltningsfonderna

(412 )

(611 )

Kostnader för samfinansiering

(8 )

4

Finansieringskostnader

(7 )

(7 )

Övriga kostnader

(157 )

(155 )

Totala kostnader

(2 456 )

(3 100 )

EKONOMISKT RESULTAT FÖR ÅRET

(2 249 )

(2 813 )

KONSOLIDERAD KASSAFLÖDESANALYS

(miljoner euro)

 

2023

2022

Ekonomiskt resultat för året

(2 249 )

(2 813 )

Operativ verksamhet

 

 

Kapitaltillskott – bidrag

1 630

2 458

(Ökning)/minskning av bidrag till förvaltningsfonder

–

–

(Ökning)/minskning av förfinansiering

486

414

(Ökning)/minskning av fordringar med motprestation och krav utan motprestation

18

16

Ökning/(minskning) av avsättningar

2

1

Ökning/(minskning) av finansiella skulder

(18 )

(54 )

Ökning/(minskning) av betalningsåtaganden

(56 )

(96 )

Ökning/(minskning) av upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

(172 )

120

Övriga intäkts- och kostnadsposter som inte påverkar likvida medel

–

–

Investeringsverksamhet

 

 

(Ökning)/minskning av finansiella tillgångar som kan säljas

(22 )

(33 )

NETTOKASSAFLÖDE

(382 )

12

Nettoökning/(nettominskning) av likvida medel

(382 )

12

Likvida medel vid årets början

1 189

1 177

Likvida medel vid årets slut

807

1 189

KONSOLIDERAD REDOGÖRELSE FÖR ÄNDRINGAR I NETTOTILLGÅNGARNA

(miljoner euro)

 

Fondkapital – aktiva EUF (A)

Icke-infordrat fondkapital – aktiva EUF (B)

Infordrat fondkapital – aktiva EUF (C) = (A)–(B)

Ackumulerade reserver (D)

Infordrat fondkapital från avslutade EUF överfört från tidigare år (E)

Totala nettotillgångar (C)+(D)+(E)+(F)

UTGÅENDE BALANS DEN 31.12.2021

72 998

10 355

62 643

(62 834 )

2 252

2 061

Kapitaltillskott – bidrag

(43 )

(2 500 )

2 457

–

–

2 457

Ekonomiskt resultat för året

–

–

–

(2 813 )

–

(2 813 )

UTGÅENDE BALANS DEN 31.12.2022

72 955

7 855

65 100

(65 647 )

2 252

1 705

Kapitaltillskott – bidrag

(185 )

(1 815 )

1 630

 

 

1 630

Avslutande av åttonde EUF

(12 164 )

 

(12 164 )

12 164

 

–

Ekonomiskt resultat för året

 

 

–

(2 249 )

 

(2 249 )

UTGÅENDE BALANS DEN 31.12.2023

60 607

6 040

54 566

(55 733 )

2 252

1 086

RAPPORT OM DET EKONOMISKA GENOMFÖRANDET AVSEENDE EUF

INNEHÅLL

1.

 BAKGRUND 72

1.1.

 Tidigare EUF 72

1.2.

 Tionde och elfte EUF 73

2.

 EKONOMISKT GENOMFÖRANDE 74

2.1.

 EKONOMISKT UTFALL 74

2.2.

 MEDEL 79

2.3.

 DRIFTSUTGIFTER OCH SÄRSKILDA PROGRAM 79

3.

 ORDLISTA 90

1.   BAKGRUND

Europeiska utvecklingsfonden (EUF) lanserades 1959 och är det viktigaste instrumentet för att tillhandahålla EU-stöd för utvecklingssamarbete med länderna i Afrika, Karibien och Stillahavsområdet (AKS-länderna) och de utomeuropeiska länderna och territorierna (ULT). EUF:s främsta mål är att minska och på sikt utrota fattigdomen.

Den inrättades genom ett internt avtal mellan företrädarna för medlemsstaterna och styrs av en särskild kommitté. EUF:s medel utgörs av särskilda bidrag från EU-medlemsstaterna, vilka fastställer ett samlat belopp som ska anslås till fonden (under en period på fem år). Utöver de bidrag som nämns ovan kan medlemsstaterna också ingå samfinansieringsavtal eller lämna frivilliga ekonomiska bidrag till EUF. Europeiska kommissionen är ansvarig för det ekonomiska genomförandet av den verksamhet som bedrivs med hjälp av EUF:s medel. Europeiska investeringsbanken (EIB) förvaltar investeringsanslaget.

EUF är en fond som förvaltas på flerårsbasis. Varje EUF ingås för en period på cirka fem år och styrs av sin egen budgetförordning. Det interna avtal som inrättade den senaste EUF, den elfte EUF (2014–2020), trädde i kraft den 1 mars 2015. Från och med 2021 ingår samarbetet med AKS-länderna i instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete (NDICI). De pågående projekt som finansieras genom EUF kommer dock att fortsätta att genomföras enligt den rättsliga grunden för respektive EUF.

Denna rapport är utarbetad i enlighet med artikel 39 i budgetförordningen för elfte EUF (15). Den ger en bild av EUF:s inkomst- och utgiftstransaktioner med fokus på viktiga händelser som hade en betydande påverkan på det ekonomiska genomförandet för året.

Eftersom inga transaktioner pågår i tidigare EUF (16) innehåller denna rapport bara uppgifter för tionde och elfte EUF.

1.1.   TIDIGARE EUF

SJÄTTE OCH SJUNDE EUF

Sjätte EUF avslutades under 2006 och sjunde EUF avslutades under 2008.

I enlighet med artikel 1.2 b i det interna avtalet för nionde EUF har saldon och tillbakadragna anslag från tidigare EUF överförts till nionde EUF.

ÅTTONDE OCH NIONDE EUF

År 2021 avslutades den åttonde EUF ekonomiskt och operativt med ett sammanlagt utgiftsbelopp på 10 374 miljoner euro. Kommissionen underrättade medlemsstaterna om att åttonde EUF skulle avslutas i det meddelande som lades fram för rådet i oktober 2021.

All verksamhet inom åttonde EUF har slutförts, alla kontroller har genomförts och alla kontrakt och finansiella beslut har avslutats i EUF:s räkenskaper. Alla betalningskrav, som fortfarande var utestående efter det operativa avslutandet, inbetalades eller avskrevs med undantag för tio betalningskrav (inklusive sex rättstvister som följs av rättstjänsten). I enlighet med kommissionens beslut C(2003)19044 överfördes dessa betalningskrav till nionde EUF.

Avslutningen av nionde EUF fortskrider väl. Det finns tio öppna kontrakt kvar, varav sex rör åtgärder i södra Sudan (rådets beslut 2011/315/EU (17)). Dessa beslut fattades efter tidsfristklausulen för nionde EUF och bör i princip avslutas 2024.

Mellan 2015 och 2023 genomförde kommissionen fem återbetalningar av anslag för åttonde/nionde EUF till ett totalt belopp av 1 911,1  (18) miljoner euro. Ett saldo på 7,8 miljoner euro återbetalades i januari 2024 (19) i samband med den första delbetalningen av medlemsstaternas bidrag till EUF för 2024.

1.2.   TIONDE OCH ELFTE EUF

AVS-EG-partnerskapsavtalet undertecknades den 23 juni 2000 i Cotonou av Europeiska gemenskapens medlemsstater och gruppen av länder i Afrika, Karibien och Stillahavsområdet (AKS-länderna). Det trädde i kraft den 1 april 2003 (och inrättade nionde EUF). Cotonouavtalet ändrades två gånger, först genom det avtal som undertecknades i Luxemburg den 25 juni 2005 (som inrättade tionde EUF) och sedan genom det avtal som undertecknades i Ouagadougou den 22 juni 2010 (som inrättade elfte EUF).

Rådets beslut 2001/822/EG av den 27 november 2001 om associering av de utomeuropeiska länderna och territorierna med Europeiska gemenskapen (ULT-beslut) (20) trädde i kraft den 2 december 2001. Detta beslut ändrades den 19 mars 2007 (rådets beslut 2007/249/EG (21)).

Det interna avtalet om finansiering av gemenskapens bistånd inom den fleråriga finansieringsramen för perioden 2014–2020 i enlighet med det reviderade Cotonouavtalet, som antogs av företrädarna för Europeiska gemenskapens medlemsstaters regeringar i augusti 2013, trädde i kraft i mars 2015.

Enligt Cotonouavtalet hade tionde EUF, under den andra perioden (2008–2013), en samlad budget på 22 682 miljoner euro. Av detta belopp anslogs

—

21 966 miljoner euro till AKS-länderna,

—

286 miljoner euro till ULT, och

—

430 miljoner euro till kommissionen som utgifter för administrativt stöd för programplanering och genomförande av EUF.

Beloppet för AKS-länderna är uppdelat på

—

17 766 miljoner euro för finansiering av nationella och regionala vägledande program,

—

2 700 miljoner euro för samarbete inom AKS-länderna och mellan olika regioner, och

—

1 500 miljoner euro till investeringsanslag.

En ökad andel av budgeten har avsatts för regionala program, varigenom betydelsen av regional ekonomisk integration betonas som grundläggande ram för nationell och lokal utveckling. En innovation i tionde EUF var skapandet av stimulansbidrag för varje land.

Enligt Cotonouavtalet finansieras den tredje perioden (2014–2020) med gemenskapsstöd till AKS-länderna och ULT genom elfte EUF med ett belopp på 30 506 miljoner euro, varav:

—

29 089 miljoner euro anslås till AKS-länderna i enlighet med artiklarna 1.2 a och 2 d i det interna avtalet, och därav förvaltas 27 955 miljoner euro av Europeiska kommissionen,

—

364,5 miljoner euro har anslagits till ULT i enlighet med artiklarna 1.2 a och 3.1 i det interna avtalet, varav 359,5 miljoner euro förvaltas av Europeiska kommissionen, och

—

1 052,5 miljoner euro anslås för kommissionens finansiering av kostnaderna för programplanering och genomförande av medel från elfte EUF i enlighet med artikel 1.2 a i det interna avtalet.

2.   EKONOMISKT GENOMFÖRANDE

2.1.   EKONOMISKT UTFALL

ANSLAGSUTVECKLING FÖR TIONDE EUF

Tionde EUF

ANSLAGSUTVECKLING: 31 december 2023

ANALYS AV ANSLAG PER INSTRUMENT

(miljoner euro)

INSTRUMENT

URSPRUNGLIGT ANSLAG

ACKUMULERAD ÖKNING/MINSKNING AV MEDEL DEN 31 DECEMBER 2022

ÖKNING ELLER MINSKNING AV MEDEL UNDER 2023

Noter

NUVARANDE ANSLAGSNIVÅ

AKS

Samfinansiering

0

202

 

 

202

Regelbundna utbetalningar från medlemsstaterna

21 326

(526 )

(95 )

 

20 705

DELSUMMA AKS

21 326

(324 )

(95 )

 

20 907

ULT

Regelbundna utbetalningar från medlemsstaterna

0

240

(0 )

 

239

DELSUMMA ULT

0

240

(0 )

 

239

 

TOTALT TIONDE EUF

21 326

(84 )

(96 )

 

21 146

ANSLAGSUTVECKLING FÖR ELFTE EUF

Elfte EUF

ANSLAGSUTVECKLING: 31 december 2023

ANALYS AV ANSLAG PER INSTRUMENT

(miljoner euro)

INSTRUMENT

URSPRUNGLIGT ANSLAG

ACKUMULERAD ÖKNING/MINSKNING AV MEDEL DEN 31 DECEMBER 2022

ÖKNING ELLER MINSKNING AV MEDEL UNDER 2023

Noter

NUVARANDE ANSLAGSNIVÅ

AKS

Samfinansiering

0

89

0

 

89

Kommissionens interna servicenivåavtal

0

1

 

 

1

Regelbundna utbetalningar från medlemsstaterna

30 060

(822 )

(74 )

 

29 164

DELSUMMA AKS

30 060

(732 )

 

 

29 255

ULT

Samfinansiering

0

0

 

 

0

Kommissionens interna servicenivåavtal

0

0

 

 

0

Regelbundna utbetalningar från medlemsstaterna

0

355

(4 )

 

351

DELSUMMA ULT

0

355

 

 

351

 

TOTALT ELFTE EUF

30 060

(526 )

71

 

29 605

UTVECKLING AV TIONDE EUF:S ÅTAGANDEN, AVSATTA MEDEL OCH BETALNINGAR

KONSOLIDERAD REDOVISNING FÖR EUF PER DEN 31 DECEMBER 2023

TYP AV STÖD

AKS + ULT – Tionde EUF

(miljoner euro)

 

AN-SLAG

BESLUT

AVSATTA MEDEL

BETALNINGAR

SAMMANLAGT

ÅRLIGEN

%

SAMMANLAGT

ÅRLIGEN

%

SAMMANLAGT

ÅRLIGEN

%

(1)

(2)

 

(2) : (1)

(3)

 

(3) : (2)

(4)

 

(4) : (3)

 

Regelbundna utbetalningar från medlemsstaterna

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Anslag

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

AKS

DELSUMMA: A-ANSLAG – NATIONELLA ANSLAG

12 297

12 288

(36)

100

12 264

(19)

100

12 199

37

99

DELSUMMA: B-ANSLAG - NATIONELLA ANSLAG

1 965

1 962

(4)

100

1 961

(0)

100

1 960

1

100

DELSUMMA: LIVSMEDELSTRYGGHET

343

484

0

141

482

166

100

306

74

64

DELSUMMA: GENOMFÖRANDEKOSTNADER OCH RÄNTEINTÄKTER

527

526

(0)

100

526

0

100

522

 

99

DELSUMMA: ANSLAG TILL FLERA AKS-LÄNDER

3 612

3 596

(22)

100

3 572

23

99

3 384

60

95

DELSUMMA: REGIONALA ANSLAG

1 948

1 792

(18)

92

1 768

(10)

99

1 692

(2)

96

Samfinansiering

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Anslag

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

DELSUMMA: A-ANSLAG – NATIONELLA ANSLAG

185

175

(3)

95

175

(0)

100

173

1

99

DELSUMMA: GENOMFÖRANDEKOSTNADER OCH RÄNTEINTÄKTER

5

5

(0)

110

5

(0)

100

5

1

100

DELSUMMA: ANSLAG TILL FLERA AKS-LÄNDER

12

11

 

91

11

 

100

11

 

100

Reserv som inte kan tas i anspråk

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

DELSUMMA: RESERV SOM INTE KAN TAS I ANSPRÅK – ÅTTONDE/NIONDE EUF

14

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Regelbundna utbetalningar från medlemsstaterna

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Anslag

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

ULT

DELSUMMA: A-ANSLAG – NATIONELLA ANSLAG

186

186

0

100

182

(1)

98

172

2

95

DELSUMMA: B-ANSLAG - NATIONELLA ANSLAG

14

14

0

100

14

 

100

14

 

100

DELSUMMA: GENOMFÖRANDEKOSTNADER OCH RÄNTEINTÄKTER

5

5

 

100

5

 

100

5

 

100

DELSUMMA: REGIONALA ANSLAG

34

34

0

100

34

(0)

99

34

(0)

100

 

TOTALT: AKS + ULT (INKL. RESERVER) (A + B)

21 146

21 078

(84)

100

20 999

158

100

20 477

175

98

UTVECKLING AV ELFTE EUF:S ÅTAGANDEN, AVSATTA MEDEL OCH BETALNINGAR

KONSOLIDERAD REDOVISNING FÖR EUF PER DEN 31 DECEMBER 2023

TYP AV STÖD

AKS + ULT – Elfte EUF

(miljoner euro)

 

AN-SLAG

BESLUT

AVSATTA MEDEL

BETALNINGAR

SAMMAN-LAGT

ÅR-LIGEN

%

SAMMAN-LAGT

ÅR-LIGEN

%

SAMMAN-LAGT

ÅR-LIGEN

%

(1)

(2)

 

(2) : (1)

(3)

 

(3) : (2)

(4)

 

(4) : (3)

 

Regelbundna utbetalningar från medlemsstaterna

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Anslag

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

AKS

DELSUMMA: A-ANSLAG – NATIONELLA ANSLAG

15 369

15 329

(92)

100

14 723

311

96

12 124

1 061

82

DELSUMMA: B-ANSLAG - NATIONELLA ANSLAG

1 060

1 059

(0)

100

1 053

13

99

1 007

27

96

DELSUMMA: LIVSMEDELSTRYGGHET

112

112

0

100

112

91

100

41

37

36

DELSUMMA: GENOMFÖRANDEKOSTNADER OCH RÄNTEINTÄKTER

1 072

1 066

(1)

99

1 062

(0)

100

958

48

90

DELSUMMA: ANSLAG TILL FLERA AKS-LÄNDER

4 004

3 894

(13)

97

3 926

104

101

3 340

155

85

DELSUMMA: REGIONALA ANSLAG

7 253

7 227

(59)

100

7 090

44

98

5 964

512

84

Samfinansiering

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Anslag

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

DELSUMMA: A-ANSLAG – NATIONELLA ANSLAG

46

45

(1)

99

45

0

100

40

14

89

DELSUMMA: GENOMFÖRANDEKOSTNADER OCH RÄNTEINTÄKTER

4

4

 

100

4

0

100

4

3

100

DELSUMMA: ANSLAG TILL FLERA AKS-LÄNDER

33

33

0

100

33

(0)

100

28

0

85

DELSUMMA: REGIONALA ANSLAG

8

6

0

75

6

0

100

6

2

100

Reserv som inte kan tas i anspråk

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Reserver

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

DELSUMMA: RESERV SOM INTE KAN TAS I ANSPRÅK – TIONDE EUF

128

 

 

 

 

 

 

 

 

 

DELSUMMA: RESERV SOM INTE KAN TAS I ANSPRÅK – ELFTE EUF

167

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kommissionens interna servicenivåavtal

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Reserver

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

DELSUMMA: A-ANSLAG – NATIONELLA ANSLAG

1

1

 

52

1

 

100

1

 

100

 

Regelbundna utbetalningar från medlemsstaterna

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Anslag

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

ULT

DELSUMMA: A-ANSLAG – NATIONELLA ANSLAG

211

211

(0)

100

194

0

92

193

1

100  %

DELSUMMA: B-ANSLAG - NATIONELLA ANSLAG

12

12

0

100

12

0

100

12

0

99  %

DELSUMMA: ÖVERBRYGGNINGSANSLAG

0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

DELSUMMA: GENOMFÖRANDEKOSTNADER OCH RÄNTEINTÄKTER

8

7

(2)

79

6

(0)

96

6

1

94  %

DELSUMMA: REGIONALA ANSLAG

102

102

0

100

102

0

100

69

17

67  %

Reserv som inte kan tas i anspråk

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Reserver

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

DELSUMMA: RESERV SOM INTE KAN TAS I ANSPRÅK – TIONDE EUF

15

 

 

 

 

 

 

 

 

 

DELSUMMA: RESERV SOM INTE KAN TAS I ANSPRÅK – ELFTE EUF

1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

TOTALT: AKS + ULT (INKL. RESERVER) (A + B)

29 605

29 106

(168)

98

28 368

562

97

23 791

1 878

84

2.2.   MEDEL

Typ av medel

Medlemsstaternas bidrag är EUF:s huvudsakliga medel. Tre gånger per år infordrar Europeiska kommissionen och Europeiska investeringsbanken bidrag från medlemsstaterna till EUF. De bidragsbelopp som infordras varje år speglar de betalningar som ska täckas under året.

Sammanfattning av medlemsstaternas bidrag

Image 2

2.3.   DRIFTSUTGIFTER OCH SÄRSKILDA PROGRAM

Typ av utgift

Det belopp som är tillgängligt i den fleråriga budgetramen består av 3 % som anslagits till kommissionen för utgifter för administrativt stöd och 97 % som anslagit för genomförandet av EUF-projekt. Beloppen fastställs genom varje internt avtal och kan ökas genom frivilliga bidrag och intäkter från transaktioner.

Fördelning per typ av utgift av belopp för vilka åtaganden gjorts, kontrakt upprättats och betalning gjorts

 

ANSLAG

BESLUT

AVSATTA MEDEL

BETALNINGAR

SAMMANLAGT

ÅRLIGEN

%

SAMMANLAGT

ÅRLIGEN

%

SAMMANLAGT

ÅRLIGEN

%

(1)

(2)

 

(2) : (1)

(3)

 

(3) : (2)

(4)

 

(4) : (3)

GENOMFÖRANDEKOSTNADER OCH RÄNTEINTÄKTER TIONDE OCH ELFTE EUF

1 620

1 612

(3)

99,5

1 608

(1)

99,8

1 499

53

93,2

OPERATIVT GENOMFÖRANDE (A + B) TIONDE OCH ELFTE EUF

50 751

50 184

(252)

98,9

49 367

720

98,4

44 268

2 053

89,7

Image 3

Fördelning per region och land av belopp för vilka åtaganden gjorts, kontrakt upprättats och betalning gjorts

KUMULERADE BELOPP FÖR EUF den 31 december 2023 PER LAND I % AV ANSLAG

Tionde och elfte EUF

TOTALT TIONDE OCH ELFTE EUF (i miljoner euro)

Kumulerat 2023

Anslag

Beslut

I procent av anslag

Avsatta medel

I procent av anslag

Betalningar

I procent av anslag

AKS

Allmänna/administrativa anslag/intressen

1 624

1 614

99

1 615

99

1 494

92

Reserv/Ej fördelad per land

2 862

2 553

89

2 553

89

2 553

89

Alla AKS-länder

4 486

4 167

93

4 168

93

4 047

90

Angola

346

346

100

344

99

300

87

Benin

735

732

100

720

98

679

92

Botswana

129

127

98

126

97

126

97

Burkina Faso

1 302

1 302

100

1 297

100

1 261

97

Burundi

569

567

100

564

99

541

95

Kamerun

521

520

100

519

100

482

93

Kap Verde

145

145

100

144

100

144

100

Komorerna

78

77

99

76

98

72

92

Kongo

163

163

100

159

98

139

85

Demokratiska republiken Kongo

1 409

1 407

100

1 371

97

1 219

87

Elfenbenskusten

705

705

100

701

100

676

96

Djibouti

181

181

100

178

98

156

86

Eritrea

215

215

100

215

100

75

35

Etiopien

1 604

1 603

100

1 594

99

1 400

87

Gabon

33

33

99

32

97

30

91

Gambia

314

303

96

301

96

277

88

Ghana

787

786

100

782

99

726

92

Guinea-Bissau

186

186

100

185

100

175

94

Guinea

502

502

100

494

98

434

86

Mauritius

82

82

100

82

100

82

100

Kenya

863

863

100

855

99

753

87

Lesotho

250

249

100

248

99

197

79

Liberia

488

487

100

443

91

436

89

Madagaskar

782

782

100

730

93

591

76

Malawi

1 020

1 020

100

970

95

883

87

Mali

1 423

1 421

100

1 414

99

1 230

86

Mauretanien

344

344

100

341

99

321

93

Moçambique

1 455

1 448

100

1 391

96

1 124

77

Namibia

188

188

100

178

95

169

90

Niger

1 275

1 275

100

1 259

99

1 247

98

Nigeria

1 101

1 100

100

1 097

100

1 025

93

Uganda

989

989

100

983

99

834

84

Centralafrikanska republiken

610

610

100

609

100

584

96

Rwanda

840

840

100

831

99

816

97

São Tomé och Príncipe

56

56

100

54

96

49

88

Senegal

663

663

100

659

99

620

94

Seychellerna

23

23

100

23

100

22

98

Sierra Leone

662

659

99

646

98

597

90

Somalia

900

898

100

895

99

889

99

Sudan

298

298

100

298

100

298

100

Sydsudan

91

91

100

91

100

91

100

Eswatini (Swaziland)

125

124

99

122

97

108

86

Tanzania

1 172

1 171

100

1 161

99

1 060

90

Tchad

936

936

100

902

96

794

85

Togo

377

377

100

375

99

355

94

Zambia

830

830

100

784

94

648

78

Zimbabwe

469

462

99

460

98

453

97

* Totalt Afrika

28 235

28 185

100

27 703

98

25 192

89

Antigua och Barbuda

15

15

100

15

100

15

95

Barbados

22

22

99

22

99

21

94

Belize

42

42

100

41

96

35

83

Dominica

41

41

100

40

98

40

98

Grenada

21

21

100

21

100

20

98

Guyana

79

79

100

77

97

77

97

Haiti

1 009

1 002

99

876

87

773

77

Jamaica

236

236

100

233

99

222

94

Dominikanska republiken

283

281

99

280

99

278

98

Saint Lucia

32

32

100

32

100

31

96

Saint Kitts och Nevis

8

8

100

6

72

6

72

Saint Vincent och Grenadinerna

26

26

100

26

99

22

84

Surinam

27

27

100

27

99

26

96

Trinidad och Tobago

29

28

99

28

99

24

85

* Totalt Karibien

1 870

1 861

100

1 724

92

1 590

85

Fiji

48

48

100

48

99

48

98

Cooköarna

5

5

100

5

100

5

100

Salomonöarna

68

68

100

68

100

61

90

Kiribati

42

42

100

41

98

37

87

Marshallöarna

17

17

100

17

100

16

98

Mikronesien

23

23

100

22

97

16

68

Nauru

4

4

98

4

98

4

98

Niue

3

3

100

3

100

3

100

Palau

5

5

100

4

70

4

68

Papua Nya Guinea

239

239

100

233

97

202

84

Västsamoa

67

67

100

67

99

67

99

Östtimor

174

171

98

169

97

157

90

Tonga

28

28

100

28

100

28

100

Tuvalu

13

13

100

13

99

13

97

Vanuatu

55

55

100

54

99

49

90

* Totalt Stillahavsområdet

793

789

100

776

98

709

89

Anslag till flera AKS-länder

8 097

7 970

98

7 973

98

6 988

86

Afrikanska länder med portugisiska som officiellt språk

60

60

100

60

99

55

91

Regionen Södra Afrika tionde EUF

137

135

99

135

99

132

96

Centralafrika

558

554

99

546

98

422

76

Regionen östra och södra Afrika

3 092

3 066

99

2 973

96

2 383

77

Västafrikanska regionen

1 946

1 943

100

1 917

99

1 613

83

Karibien

539

538

100

526

98

397

74

AKS

Stillahavsregionen

323

321

99

299

93

224

69

 

Reserv/Ej fördelad per region

0

0

0

0

0

0

0

ULT

* Totalt regionalt samarbete AKS

14 752

14 587

99

14 429

98

12 213

83

AKS

50 137

49 589

99

48 801

97

43 750

87

 

Reserv/Ej fördelad per land/territorium

30

12

39

11

38

11

36

Alla utomeuropeiska länder och territorier

30

12

39

11

38

11

36

Anguilla

28

27

99

27

99

27

99

Falklandsöarna

10

10

100

10

100

10

100

Pitcairnöarna

5

5

100

5

100

5

100

Turks- och Caicosöarna

32

32

100

32

100

32

100

Brittiska Jungfruöarna

2

2

100

2

98

2

93

Montserrat

33

33

100

33

100

33

100

Sankt Helena

38

38

100

38

100

38

100

* Totalt brittiska utomeuropeiska länder och territorier

147

146

100

146

100

146

100

Nederländska Antillerna

40

40

100

23

56

20

51

Nederländska Antillerna – Bonaire

4

4

100

4

98

2

56

Nederländska Antillerna – Saba

3

3

100

3

100

3

100

Nederländska Antillerna – Sint-Eustatius

2

2

100

2

100

2

100

Aruba

21

21

100

21

99

21

96

Sint-Maarten

14

14

100

8

55

5

33

* Totalt nederländska utomeuropeiska länder och territorier

85

85

100

61

72

54

63

Wallis och Futuna

39

39

100

37

95

29

75

Mayotte

29

29

100

29

100

29

100

Nya Kaledonien

50

50

100

50

100

50

100

Franska Polynesien

51

51

100

49

97

49

97

 

Saint-Pierre-et-Miquelon

47

47

100

47

100

47

100

 

* Totalt franska utomeuropeiska länder och territorier

215

215

100

212

98

204

95

region

137

137

100

136

99

103

75

* Totalt regionalt samarbete ULT

137

137

100

136

99

103

75

ULT

614

595

97

566

92

517

84

TOTALT: AKS + ULT

 

50 751

50 184

99

49 367

97

44 268

87

Fördelning per utgiftsområde för elfte EUF av belopp för vilka åtaganden gjorts, kontrakt upprättats och betalning gjorts

Fördelning per utgiftsområde för elfte EUF av belopp för vilka åtaganden gjorts, kontrakt upprättats och betalning gjorts (DAC sektorkoder)  (22)

(miljoner euro)

Sektor

Avsatt

Kontrakt har upprättats

Betalning har gjorts

Social infrastruktur och tjänster

 

 

 

110-Utbildning

1 192,46

1 132,83

995,48

120-Hälso- och sjukvård

2 131,40

2 510,72

2 263,73

130-Befolkningspolitik/-program och reproduktiv hälsa

352,44

50,31

35,95

140-Vatten och sanitet

788,50

848,83

547,53

150-Nationella myndigheter och civilsamhället

5 826,37

6 047,02

5 540,34

160-Annan social infrastruktur och tjänster

996,71

1 385,46

1 611,09

Social infrastruktur och tjänster TOTALT

11 287,88

11 975,17

10 994,13

Ekonomisk infrastruktur och tjänster

 

 

 

210-Transport och lagring

1 425,48

2 055,09

1 083,29

220-Kommunikationer

140,96

146,96

114,64

230-Energi

2 015,13

1 943,06

1 220,76

240-Banktjänster och finansiella tjänster

82,03

129,29

83,97

250-Företagstjänster och andra tjänster

343,43

324,93

223,51

Ekonomisk infrastruktur och tjänster TOTALT

4 007,01

4 599,33

2 726,17

Produktionssektorer

 

 

 

310-Jordbruk, skogsbruk och fiske

3 344,16

3 105,92

2 351,62

320-Industri, mineraltillgångar och gruvindustri, byggverksamhet

641,59

492,66

297,21

330-Handel och turism

507,49

436,11

272,06

Produktionssektorer TOTALT

4 493,24

4 034,69

2 920,88

Flersektoriellt / övergripande

 

 

 

410-Allmänt miljöskydd

989,82

841,85

658,36

430-Övrigt flersektoriellt

3 886,22

2 610,66

1 685,71

Flersektoriellt/övergripande TOTALT

4 876,04

3 452,51

2 344,07

Råvarustöd och allmänt programbistånd

 

 

 

510-Allmänt budgetstöd

3 116,32

3 165,05

2 480,30

520-Utvecklingsbistånd för livsmedel

617,50

391,67

367,06

Råvarustöd och allmänt programbistånd TOTALT

3 733,82

3 556,73

2 847,36

Skuldåtgärder

 

 

 

600-Skuldåtgärder

183,00

183,00

183,00

Skuldåtgärder TOTALT

183,00

183,00

183,00

Humanitärt bistånd

 

 

 

720-Katastrofinsatser

746,19

452,54

451,93

730-Återuppbyggnad, katastrofbistånd och återanpassning

137,83

65,05

42,29

740-Katastrofberedskap

72,79

110,05

93,41

Humanitärt bistånd TOTALT

956,81

627,64

587,63

Givares administrativa kostnader / ej anslagna / ospecificerade

 

 

 

910-Givares administrativa kostnader

995,52

948,63

857,45

998 Ej anslagna / ospecificerade

183,74

56,05

38,45

Ej tillämpligt – ej tillgängligt

260,50

1,64

1,21

Administrativa kostnader för givare / ej anslagna / ospecificerade TOTALT

1 439,76

1 006,32

897,11

TOTALT BELOPP FÖR ELFTE EUF

30 977,56

29 435,38

23 500,34

Fördelning per utgiftsområde för elfte EUF av ackumulerade belopp för vilka åtaganden gjorts, kontrakt upprättats och betalning gjorts

Image 4

Image 5

Image 6

3.   ORDLISTA

Administrativa anslag

Anslag för att täcka enheters löpande kostnader (personal, byggnader, kontorsutrustning).

Annullering av anslag

Anslag som inte har tagits i anspråk i slutet av räkenskapsåret och som inte kan överföras ska annulleras.

Anslag

Budgetfinansiering.

I budgeten planeras både åtaganden (rättsliga utfästelser om finansiering) och betalningar (kontantutbetalning eller banköverföring till stödmottagare). Anslag för åtaganden och betalningar är ofta separerade i tiden (differentierade anslag), eftersom det är vanligt att man först gör fullständiga åtaganden för fleråriga program och projekt under samma år man fattar beslut om dem, medan betalningarna sedan görs under ett antal år i takt med att programmet och projekten fortsätter genomföras.

Anslag som förfaller

Outnyttjade anslag som ska annulleras vid räkenskapsårets slut. När ett anslag förfaller innebär det att tillståndet att ådra sig utgifter och/eller skulder för hela eller delar av anslaget annulleras.

Gemensamma företag (och EIT) får i enlighet med sina finansiella regler föra upp eventuella outnyttjade anslag i sin beräkning av inkomster och utgifter under högst tre på varandra följande räkenskapsår (enligt den så kallade n+3-regeln). Därmed kan anslag för gemensamma företag som förfallit återanvändas fram till räkenskapsår n+3.

Antagen budget

Budgetförslaget blir den antagna budgeten så snart det har godkänts av budgetmyndigheten.

Betalningsbemyndiganden

Betalningsbemyndiganden täcker utgifter som förfaller till betalning under det innevarande året och som härrör från rättsliga åtaganden som kan ha ingåtts antingen under innevarande år eller tidigare år.

Bidrag

Direkta ekonomiska bidrag från budgeten till tredjepartsmottagare som deltar i verksamhet som främjar unionens politik.

Budgetgenomförande

Förbrukning av budgeten genom utgifts- och inkomsttransaktioner.

Budgetpost/Budgetrubrik/Budgetsituation

När det gäller budgetens struktur tas inkomster och utgifter upp i budgeten enligt en bindande kontoplan som avspeglar karaktären hos och syftet med varje post som införts av budgetmyndigheten. De enskilda rubrikerna (avdelning, kapitel, artikel eller punkt) utgör en formell beskrivning av kontoplanen.

Budgetutfall

Skillnaden mellan erhållna inkomster och utbetalda belopp, inklusive justeringar för överföringar, annulleringar och valutakursskillnader.

För EU:s organ och byråer ska det belopp som blir resultatet återbetalas till den finansierande myndigheten.

Budgetåtagande

Åtgärd genom vilken den behöriga utanordnaren reserverar de budgetanslag som är nödvändiga för att täcka senare betalningar för att uppfylla rättsliga åtaganden.

Differentierade anslag

Differentierade anslag används för att finansiera fleråriga insatser. De täcker för innevarande räkenskapsår den totala kostnaden för de rättsliga åtaganden som ingåtts för insatser vars genomförande sträcker sig över mer än ett räkenskapsår.

Driftsanslag

Driftsanslagen finansierar arbetet på olika politikområden, huvudsakligen genom utbetalning av bidrag eller inom ramen för upphandling.

Ekonomiskt resultat

Utgifters och inkomsters effekter på balansräkningen på grundval av reglerna för periodiserad redovisning.

Fastställda fordringar

Rätt att uppbära inkomster från en gäldenär som erkänns genom utfärdande av ett betalningskrav.

Icke-differentierade anslag

Anslag som tillgodoser årliga behov och för vilka åtaganden därför måste göras under budgetåret. Endast belopp som berättigar till automatisk överföring kan betalas ut påföljande år. Icke-differentierade anslag som inte har utnyttjats, dvs. för vilka åtaganden gjorts i slutet av året, annulleras (såvida inte kommissionen i undantagsfall genom ett beslut godkänner en icke-automatisk överföring). Icke-differentierade anslag är avsedda att täcka administrativa utgifter och åtagandebemyndigandena motsvarar betalningsbemyndigandena.

Inkomster avsatta för särskilda ändamål

Inkomster som erhållits för att finansiera specifika utgiftsposter.

Rättslig grund/grundläggande rättsakt

Den rättsakt som antagits av den lagstiftande myndigheten (vanligtvis rådet och Europaparlamentet) och som specificerar målet för unionens utgiftsprogram, syftet med anslagen, reglerna för intervention, sista giltighetsdag och de relevanta finansiella regler som ska tjäna som rättslig grund för genomförandet av utgiftsprogrammet.

Rättsliga åtaganden

Den handling genom vilken utanordnaren ingår en förpliktelse gentemot tredje part som medför en belastning för unionens budget.

Vanliga former av rättsliga åtaganden är kontrakt vid upphandling, bidragsöverenskommelser och bidragsbeslut.

Tillbakadragande

En åtgärd varigenom den behöriga utanordnaren helt eller delvis annullerar ett avdelande av anslag som tidigare gjorts genom ett budgetåtagande.

Utestående åtaganden

Utestående åtaganden (eller RAL, från franskans reste à liquider) definieras som anslagna belopp för vilka åtaganden gjorts men som ännu inte har betalats ut. De uppkommer på grund av användningen av fleråriga program och den åtskillnad som görs mellan åtagande- respektive betalningsbemyndiganden.

Utestående åtaganden (Reste à liquider)

Belopp som återstår att betala för ett budgetåtagande vid en viss tidpunkt. Jfr utestående åtaganden.

Utgifter

Term som används för att beskriva utgifter som belastar budgeten härrörande från alla typer av finansieringskällor.

Valutakursskillnader

Den skillnad som beror på valutakurser som tillämpas på transaktioner med länder utanför euroområdet eller på omvärdering av tillgångar och skulder i utländsk valuta vid avslutandet av räkenskaper.

Åtagandebemyndiganden

Åtagandebemyndiganden täcker det totala värdet för rättsliga åtaganden (kontrakt, bidragsöverenskommelser eller bidragsbeslut) som kan undertecknas under det innevarande räkenskapsåret.

Ändringsbudget

Beslut som fattats under budgetåret för att ändra (öka, minska, överföra) delar av den antagna budgeten för det året.

Överföring av anslag

Undantag från principen om ettårighet i den mån anslag som inte kunnat användas under ett visst budgetår får överföras, under stränga villkor och i undantagsfall, för användning under det påföljande året.

Överföringar mellan budgetposter

Överföringar mellan budgetposter innebär att anslag omfördelas från en budgetpost till en annan, under loppet av räkenskapsåret, vilket utgör ett undantag från principen om specificering.

Överskott

Positiv skillnad mellan inkomster och utgifter och som ska lämnas tillbaka till den finansierande myndigheten. Jfr. budgetutfall.

ÅRSRAPPORT OM GENOMFÖRANDET – MEDEL SOM FÖRVALTAS AV EUROPEISKA INVESTERINGSBANKEN

EUROPEISKA INVESTERINGSBANKEN

STYRELSEN

INVESTERINGSANSLAGET

FINANSIELL RAPPORT FÖR HELÅR

DEN 31 DECEMBER 2023

(1)

 Oberoende revisorns rapport

(2)

 Rapport över finansiell ställning

(3)

 Rapport över resultat och övrigt totalresultat

(4)

 Rapport över ändringar vad gäller bidragsgivarnas medel

(5)

 Rapport över kassaflöden

(6)

 Noter till den finansiella rapporten för helåret

RAPPORT ÖVER FINANSIELL STÄLLNING

PER DEN 31 DECEMBER 2023

(tusen euro)

 

Noter

31.12.2023

31.12.2022

TILLGÅNGAR

 

 

 

Likvida medel

5

1 376 824

1 451 970

Fordringar på bidragsgivare

9 /16

85 321

85 321

Likvida finansiella tillgångar

10

–

73 003

Finansiella derivat

6

55 765

75 852

Lån och förskott

7

1 683 312

1 849 786

Aktier och andra värdepapper med rörlig avkastning

8

820 713

797 341

Övriga tillgångar

11

616

950

Totala tillgångar

 

4 022 551

4 334 223

SKULDER OCH MEDEL FRÅN BIDRAGSGIVARNA

 

 

 

SKULDER

 

 

 

Förutbetalda intäkter

12

48 515

52 417

Avsättningar för låneåtaganden

13

19 038

16 583

Skulder till tredje parter

14

427 828

190 927

Övriga skulder

15

3 338

2 419

Totala skulder

 

498 719

262 346

Medel från bidragsgivarna

16 /17

3 523 832

4 071 877

Totala skulder och medel från bidragsgivarna

 

4 022 551

4 334 223

RAPPORT ÖVER RESULTAT OCH ÖVRIGT TOTALRESULTAT

FÖR DET RÄKENSKAPSÅR SOM UPPHÖRDE DEN 31 DECEMBER 2023

(tusen euro)

 

Noter

Från och med den 1.1.2023

Från och med den 1.1.2022

till och med den 31.12.2023

till och med den 31.12.2022

Ränta och liknande intäkter (*2)

19

148 336

93 786

Ränta och liknande kostnader

19

–

-5 479

Ränta och liknande intäkter netto

 

148 336

88 307

Intäkter från avgifter och provisioner

20

25

511

Kostnader för avgifter och provisioner

20

-62

- 761

Nettointäkter från avgifter och provisioner

 

-37

- 250

Ändringar i verkligt värde på finansiella derivat

6

-20 087

94 680

Nettoresultat på aktier och andra värdepapper med rörlig avkastning

21

-8 457

24 432

Nettoresultat på lån och förskott värderade till verkligt värde via resultatet

7

-8 932

-3 080

Nettovalutaresultat

22

-67 885

- 140 104

Nettoresultat av finansiella transaktioner

 

- 105 361

-24 072

Ändring i nedskrivning av lån och förskott netto efter återföring

7.2

9 055

8 562

Ändring i avsättningar för låneåtaganden, netto efter återföring

13

-2 470

20

Allmänna administrativa kostnader

23

-29 655

-33 628

Årets resultat

 

19 868

38 939

Sammantaget totalresultat för året

 

19 868

38 939

RAPPORT ÖVER ÄNDRINGAR VAD GÄLLER BIDRAGSGIVARNAS MEDEL

FÖR DET RÄKENSKAPSÅR SOM UPPHÖRDE DEN 31 DECEMBER 2023

(tusen euro)

 

Noter

Infordrade bidrag

Utbetalda bidrag

Balanserade vinstmedel

Totalt

Den 1 januari 2023

 

3 701 695

–

370 182

4 071 877

Bidrag från medlemsstaterna som infordrats under året

16

20 000

–

–

20 000

Bidrag från medlemsstaterna som betalats ut under året

17

–

- 587 913

–

- 587 913

Resultat år 2023

 

–

–

19 868

19 868

Ändringar vad gäller bidragsgivarnas medel

 

20 000

- 587 913

19 868

- 548 045

Den 31 december 2023

 

3 721 695

- 587 913

390 050

3 523 832

 

 

Infordrade bidrag

Utbetalda bidrag

Balanserade vinstmedel

Totalt

Den 1 januari 2022

 

3 471 695

–

331 243

3 802 938

Bidrag från medlemsstaterna som infordrats under året

 

230 000

–

–

230 000

Resultat år 2022

 

–

–

38 939

38 939

Ändringar vad gäller bidragsgivarnas medel

 

230 000

–

38 939

268 939

Den 31 december 2022

 

3 701 695

–

370 182

4 071 877

RAPPORT ÖVER KASSAFLÖDEN

FÖR DET RÄKENSKAPSÅR SOM UPPHÖRDE DEN 31 DECEMBER 2023

(tusen euro)

 

Noter

Från den 1.1.2023 till den 31.12.2023

Från den 1.1.2021 till den 31.12.2022

OPERATIV VERKSAMHET

 

 

 

Årets resultat

 

19 868

38 939

Justeringar för:

 

 

 

Nettoresultat i verkligt värde på aktier och andra värdepapper med rörlig avkastning

8

15 142

-9 271

Ändring i nedskrivning av lån och förskott netto efter återföring

7,2

-9 055

-8 562

Nettoresultat på lån och förskott värderade till verkligt värde via resultatet

7

8 932

3 080

Ändringar i upplupen ränta och upplupet anskaffningsvärde på lån och förskott

 

708

2 291

Ändring i avsättningar för låneåtaganden, netto efter återföring

 

2 455

-19

Ändringar i verkligt värde på derivat

 

20 087

-94 680

Ändringar i upplupen ränta och upplupet anskaffningsvärde på likvida finansiella tillgångar

10

- 248

321

Ändring av förutbetalda intäkter

 

-3 902

3 985

Valutakursändringars effekter på lån

7,1

86 765

-53 747

Effekten av valutakursförändringar på aktier och andra värdepapper med rörlig avkastning

8

30 026

-25 463

Valutakursändringars effekter på likvida medel

 

-8 031

-12 006

Rörelsevinst/(-förlust) före ändringar av tillgångar och skulder

 

162 747

- 155 132

Låneutbetalningar

7

- 207 237

- 260 493

Återbetalning av lån

7

288 155

458 381

Ändring av upplupna räntor på likvida medel

5

4 039

1 822

Förvärv av likvida finansiella tillgångar

10

- 348 523

- 920 290

Förfallna likvida finansiella tillgångar

10

421 278

847 608

Ökning av aktier och andra värdepapper med rörlig avkastning

8

- 101 100

- 139 935

Nettoavkastning på aktier och andra värdepapper med rörlig avkastning

 

39 246

90 219

Minskning av övriga tillgångar

 

334

136

Ökning av övriga skulder

 

919

86

Ökning/(minskning) av belopp som ska utbetalas till Europeiska investeringsbanken

 

33 951

-58 093

Nettokassaflöde (nyttjat i) / från den operativa verksamheten

 

293 809

- 135 691

FINANSIERINGSVERKSAMHET

 

 

 

Bidrag som tagits emot från medlemsstaterna

 

79 710

238 450

Belopp som erhållits från medlemsstaterna avseende räntesubventioner och tekniskt bistånd

 

220 290

61 450

Belopp som betalats för medlemsstaternas räkning avseende räntesubventioner och tekniskt bistånd

 

-77 050

-60 619

Bidrag som betalats ut för medlemsstaternas räkning

17

- 587 913

–

Nettokassaflöde från finansieringsverksamhet

 

- 364 963

239 281

Nettoökning av likvida medel

 

-71 154

103 590

Sammanfattande rapport över kassaflöden:

 

 

 

Likvida medel vid räkenskapsårets början

 

1 450 589

1 359 005

Nettokassaflöde (nyttjat i) / från:

 

 

 

Operativ verksamhet

 

293 809

- 135 691

Finansieringsverksamhet

 

- 364 963

239 281

Effekter till följd av likvida medels valutakursförändringar

 

-8 031

-12 006

Likvida medel vid räkenskapsårets slut

 

1 371 404

1 450 589

Likvida medel består av:

 

 

 

Kontanter

5

146 494

328 079

Tidsbunden inlåning (exklusive upplupen ränta)

5

625 403

963 004

Bankcertifikat

5

599 507

159 506

 

 

1 371 404

1 450 589

Noter till årsredovisningen per den 31 december 2023

1   Allmän information

Investeringsanslaget upprättades inom ramen för Cotonouavtalet om samarbete och utvecklingsstöd (avtalet), som förhandlades fram mellan länder i Afrika, Karibien och Stillahavsområdet (AKS-länderna) respektive EU och dess medlemsstater den 23 juni 2000 och som reviderades den 25 juni 2005 och den 22 juni 2010.

Investeringsanslaget är inte en separat juridisk person och Europeiska investeringsbanken (EIB eller banken) förvaltar bidragen på medlemsstaternas vägnar (givare) i enlighet med villkoren i avtalet och fungerar som en förvaltare av investeringsanslaget.

Finansieringen enligt avtalet kommer från EU-medlemsstaternas budgetar. EU-medlemsstaterna bidrar med de belopp som fördelas för att finansiera investeringsanslaget och bidragen till finansieringen av räntesubventioner enligt de fleråriga budgetramarna (det första finansprotokollet omfattar perioden 2000–2007 och kallas nionde Europeiska utvecklingsfonden (EUF), det andra finansprotokollet omfattar perioden 2008–2013 och kallas tionde EUF och det tredje finansprotokollet omfattar perioden 2014–2020 och kallas elfte EUF). EIB har anförtrotts förvaltningen av följande:

i)

Investeringsanslaget som är en revolverande fond med riskhanteringsförmåga på 3 685,5 miljoner euro avsedd att främja investeringar från den privata sektorn i AKS-länderna, av vilka 48,5 miljoner euro tilldelas de utomeuropeiska länderna och territorierna (ULT).

ii)

Bidrag för finansiering av räntesubventioner till ett värde av högst 1 220,85 miljoner euro för AKS-länder och högst 8,5 miljoner euro för ULT. Högst 15 % av dessa subventioner får användas för att finansiera projektrelaterat tekniskt bistånd.

Den 23 december 2020 beslutade rådet att förlänga perioden för investeringsanslagets åtaganden med minst sex månader. Efter förlängningen godkände banken transaktioner i enlighet med sitt mandat fram till den 30 juni 2021 (rådets beslut (EU) 2020/2233 av den 23 december 2020 om ingående av åtaganden för medel som härrör från återflöden inom ramen för AVS-investeringsanslaget från transaktioner inom ramen för nionde, tionde och elfte Europeiska utvecklingsfonderna (23)).

EU och AKS har enats om att ändra beslutet om övergångsåtgärder för att förlänga tillämpningen av bestämmelserna i AKS–EU-partnerskapsavtalet fram till den 31 december 2023, eller fram till ikraftträdandet av det nya avtalet eller provisorisk tillämpning av det nya avtalet mellan unionen och AKS-staterna, beroende på vilket som inträffar först (beslut nr 3/2019 av AVS–EU-ambassadörskommittén om antagande av övergångsåtgärder i enlighet med artikel 95.4 i AVS–EU-partnerskapsavtalet, som senare ändrades genom beslut nr 3/2021 av AVS–EU-ambassadörskommittén av den 26 november 2021 om ändring av beslut nr 970/2022 av AVS–EU-ambassadörskommittén av den 16 juni 2022 och beslut nr 2/2023 av AKS–EU-ambassadörskommittén av den 25 oktober 2023).

Den finansiella rapporten för helåret har utarbetats enligt principen om kontinuerlig verksamhet enligt vilken det antas att investeringsanslaget kommer att kunna uppfylla alla betalningsåtaganden vid varje transaktion under en överskådlig framtid. Investeringsanslagets varaktighet har inte fastställts. Det interna avtalet för elfte EUF fortsätter att vara i kraft (i enlighet med artikel 14.3 i avtalet) under den tid som krävs för att alla transaktioner som finansieras inom ramen för AKS–EU-partnerskapsavtalet, ULT-beslutet och den fleråriga budgetramen ska kunna genomföras i sin helhet.

Förordningen om inrättande av instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen, som trädde i kraft den 14 juni 2021 (Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/947 (24) av den 9 juni 2021), utgör den primära rättsliga grunden för EU:s bistånd utanför EU under 2021–2027 och styrningen av bankens nya institutionella mandat för verksamhet utanför Europeiska unionen, inbegripet AKS-regionen. Detta inkluderar integreringen av EUF, som då hanterades utanför EU-budgeten, i EU-budgeten. Förordningen om inrättande av instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete kommer att ge kommissionen den rättsliga grunden att anförtro framtida EU-mandat till EIB för dess verksamhet utanför EU. Den kommer också att utgöra ramen för unionens externa investeringar i samarbete med partnerinstitut genom bidrag eller garantier från EU-budgeten.

Framöver ska återflöden från investeringsanslaget användas inom ramen för instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete genom en kombination av ett särskilt politikområde för den privata sektorn i AKS-länderna genom Europeiska fonden för hållbar utveckling (EFHU+) och en förvaltningsfond. Den 15 februari 2023 undertecknades ett överföringsavtal mellan EIB och Europeiska kommissionen (överföringsavtalet). Syftet med detta avtal är att överföra medel som härrör från återflöden, inom ramen för anslaget, när de blir tillgängliga, i enlighet med beslut (EU) 2020/2233 (återflöden från AKS-investeringsanslaget) och rådets beslut (EU) 2021/1764 (25) (återflöden från ULT-investeringsanslaget, tillsammans med återflöden från AKS-investeringsanslaget: återflöden). För mer information, se not 2.4.6 och not 17.

Nuvarande årsredovisning omfattar perioden från och med den 1 januari 2023 till och med den 31 december 2023.

På förslag från direktionen antog styrelsen den finansiella rapporten för helåret den 21 mars 2024 och godkände att den överlämnades till dess råd för godkännande senast den 26 april 2024.

2   Viktiga redovisningsprinciper

2.1    Grund för utarbetandet – uttalande om att IFRS följs

Investeringsanslagets finansiella rapport för helåret har utarbetats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS), som de antagits av Europeiska unionen. Redovisningarna per den 31 december 2023 innehåller rapporten över finansiell ställning, rapporten över resultat och övrigt totalresultat, rapporten över förändringar vad gäller bidragsgivarnas medel, rapporten över kassaflöden och noterna.

2.2    Centrala bedömningar, antaganden och uppskattningar vid redovisningen

Utarbetandet av redovisningar kräver uppskattningar och antaganden som påverkar redovisade intäkter, kostnader, tillgångar, skulder och upplysningar om eventualtillgångar och eventualskulder. När uppskattningar görs ska tillgänglig information och omdöme användas. Verkliga resultat i framtiden kan skilja sig från sådana uppskattningar och skillnaderna kan vara väsentliga för redovisningarna. Uppskattningar och underliggande antaganden granskas fortlöpande. Revisionsuppskattningar redovisas framåtblickande.

Bedömningar och uppskattningar används särskilt i följande fall:

—   Finansieringsinstruments verkliga värde

När det verkliga marknadsvärdet av finansiella instrument som bokförts i balansräkningen inte kan härledas från aktiva marknader fastställs de genom användning av en värderingsmetod som inbegriper matematiska modeller. Uppgifterna till dessa modeller tas när det är möjligt från observerbara marknader, men när det inte är möjligt krävs en viss grad av uppskattning för att fastställa det verkliga värdet. Värderingar delas in i olika nivåer i hierarkin för verkligt värde baserat på de indata som använts i de värderingsmetoder som beskrivs i noterna 2.4.2 och 4.

—   Nedskrivningsförlust på lån och förskott

Värderingen av förväntade kreditförluster kräver att ledningen gör betydande avvägningar, i synnerhet bedömningen av en betydande ökning av kreditrisken sedan det första redovisningstillfället, användningen av framåtblickande information och skattningar av belopp och tidpunkt för framtida kassaflöden och värdet av säkerheter vid fastställande av nedskrivningsförluster. Dessa skattningar bygger på ett antal faktorer, vilket kan leda till betydande ändringar av tidpunkten för och storleken på avsättningar för de kreditförluster som ska redovisas (not 2.4.2). Relevanta antaganden om effekterna på nedskrivningar till följd av den allmänna osäkerheten och turbulensen som började 2022 och fortsatte in i 2023 beskrivs i not 2.4.2.2 och not 3.2.3.7.

—   Värdering av icke-börsnoterade investeringar i eget kapital

Värderingen av icke-börsnoterade investeringar i eget kapital baseras normalt på ett av följande inslag:

—

Nyligen gjorda transaktioner på marknadsmässiga villkor (armlängdsprincipen).

—

Aktuellt verkligt värde för andra instrument som i stort sett är desamma.

—

Förväntat kassaflöde, diskonterat till nuvärdet för tillgångar med liknande villkor och riskegenskaper.

—

Metoden med justerat substansvärde netto.

—

Andra värderingsmodeller.

Beräkningen av kassaflödet och diskonteringsfaktorer för icke-börsnoterade investeringar i eget kapital omfattar en hög grad av uppskattning. Inom ramen för investeringsanslaget kalibreras värderingsmetoderna med jämna mellanrum och deras giltighet testas genom användning av antingen priser från observerbara aktuella marknadstransaktioner med samma instrument eller andra tillgängliga observerbara marknadsdata.

—   Konsolidering av enheter i vilka investeringsanslaget innehar intressen

EIB gjorde bedömningen att ingen av de enheter i vilka banken har intressen kontrolleras av investeringsanslaget. Detta beror på att komplementären, fondförvaltaren eller fondstyrelsen i alla sådana enheter ensam har ansvaret för förvaltningen och kontrollen av partnerskapets verksamheter och har befogenheten och ansvaret för att göra allt för att fullgöra partnerskapets syfte och mål enligt investerings- och policyriktlinjerna.

2.3    Byten av redovisningsnormer

Med undantag av nedanstående ändringar har man i investeringsanslaget konsekvent tillämpat de redovisningsprinciper som anges i not 2.4 under alla de perioder som den finansiella rapporten för helåret omfattar. I investeringsanslaget har man antagit följande nya standarder och ändringar av standarder.

Nya och ändrade standarder som har antagits för investeringsanslaget

Följande nya standarder och ändringar av gällande standarder trädde i kraft för investeringsanslagets redovisning den 1 januari 2023:

—

Ändringar i IAS 1 Utformning av finansiella rapporter och IFRS Practice Statement 2: Upplysning om redovisningsprinciper.

—

Ändringar av IAS 8 Redovisningsprinciper, ändringar i uppskattningar och bedömningar samt fel: Definition av uppskattningar.

De ovan angivna ändringarna påverkade inte de belopp som redovisats under tidigare perioder och förväntas inte i någon större utsträckning påverka innevarande eller kommande perioder.

Nya standarder, ändringar och tolkningar som ännu inte har antagits för investeringsanslaget

Den 31 december 2023 hade följande ändringar av befintliga standarder utfärdats men var inte obligatoriska för årliga rapporteringsperioder som löpte ut den 31 december 2023:

Ändringar av befintliga standarder som godkänts av EU och ska börja tillämpas för årliga rapporteringsperioder som börjar den 1 januari 2024 eller senare:

Ändringar av IAS 1 Utformning av finansiella rapporter: Klassificering av skulder som kortfristiga eller långfristiga och långfristiga skulder med kovenanter.

Ändringar av befintliga standarder som ännu inte godkänts av EU:

—

Ändringar i IAS 7 Rapport över kassaflöden och IFRS 7 Finansiella instrument: Avtal om leverantörsfinansiering.

—

Ändringar av IAS 21 Effekterna av ändrade valutakurser: Om en valuta inte är växlingsbar.

—

Ändringar i IFRS 10 Koncernredovisning och IAS 28 Innehav i intresseföretag och joint ventures: Försäljning av överlåtelse av tillgångar mellan en investerare och dess intresseföretag eller joint venture.

Vid tidpunkten för godkännandet av dessa finansiella rapporter har ingen av ovanstående standarder eller ändringar av befintliga standarder antagits tidigt i investeringsanslaget och inga tolkningar har utfärdats som är tillämpliga och behöver beaktas i samband med investeringsanslaget när det gäller någon av balansdagarna. Ledningen räknar med att alla relevanta uttalanden kommer att antas för den första perioden den dag då uttalandet träder i kraft eller senare, och att detta inte kommer att få någon väsentlig inverkan på investeringsanslagets finansiella rapporter.

2.4    Sammanfattning av viktiga redovisningsprinciper

I rapporten över finansiell ställning redovisas tillgångar och skulder i fallande ordning med avseende på likviditet. Ingen uppdelning görs mellan kortfristiga och långfristiga poster.

2.4.1   Omräkning av utländsk valuta

Investeringsanslagets finansiella rapport för helåret upprättas i euro, som också är dess funktionella valuta. Om inte annat anges har finansiella uppgifter som lämnats i euro avrundats till närmaste tusental.

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den valutakurs som råder vid tidpunkten för transaktionen.

Monetära tillgångar och skulder i andra valutor än euro omräknas till euro till den valutakurs som gäller den dag då rapporten över finansiell ställning upprättas. Vinster eller förluster som uppstår till följd av sådana omräkningar redovisas i rapporten över resultat och övrigt totalresultat.

Icke-monetära poster som värderas till anskaffningsvärdet i en utländsk valuta omräknas enligt de valutakurser som gäller vid tidpunkten för de ursprungliga transaktionerna. Icke-monetära poster som värderas till verkligt värde i en utländsk valuta omräknas enligt de valutakurser som gäller vid den tidpunkt när det verkliga värdet fastställs.

Skillnader i valutakurser som uppstår vid avvecklingen av transaktioner till andra kurser än de som gäller på transaktionsdagen och orealiserade skillnader i valutakursen på tillgångar och skulder i utländsk valuta som inte avvecklats redovisas i rapporten över resultat och övrigt totalresultat.

2.4.2   Andra finansiella tillgångar än derivat

Finansiella instrument som inte är derivat redovisas första gången till värdet på avvecklingsdagen.

Klassificering och värdering

Finansiella tillgångar

Vid det första redovisningstillfället klassificeras en finansiell tillgång som värderad till upplupet anskaffningsvärde eller verkligt värde via resultatet, medan en finansiell skuld klassificeras som värderad till upplupet anskaffningsvärde eller verkligt värde via resultatet.

Enligt IFRS 9 inleds klassificeringen med att fastställa huruvida den finansiella tillgången ska betraktas som ett skuldinstrument eller egetkapitalinstrument. IFRS 9 hänvisar till definitionerna i IAS 32 Finansiella instrument: Klassificering.

Skuldinstrument är sådana instrument som uppfyller definitionen av en finansiell skuld ur motpartens perspektiv, lån och skuldförbindelser, inbegripet obligationer, skuldväxlar eller certifikat emitterade av strukturerade enheter, stater eller företag.

Ett skuldinstrument klassificeras till upplupet anskaffningsvärde om det uppfyller båda följande villkor och inte är identifierat som värderat till verkligt värde via resultatet:

—

Tillgången innehas inom ramen för en affärsmodell vars syfte är att inneha tillgångar för att uppbära kontraktsenliga kassaflöden.

—

De avtalade villkoren för den finansiella tillgången ger vid bestämda tidpunkter upphov till kassaflöden som bara utgörs av betalningar av kapitalbelopp och ränta på det utestående kapitalbeloppet (SPPI-kriterier).

Ovanstående krav bör tillämpas på hela den finansiella tillgången, även om den innehåller ett inbäddat derivat.

Egetkapitalinstrument är instrument som motsvarar definitionen på eget kapital ur emittentens perspektiv, det vill säga instrument som inte innehåller någon avtalsenlig förpliktelse att betala något och som anger en residual rätt till emittentens nettotillgångar. Egetkapitalinstrument värderas till verkligt värde via resultatet.

När investeringar i eget kapital som inte innehas för handel redovisas första gången kan man genom investeringsanslaget oåterkalleligen välja att redovisa senare ändringar i övrigt totalresultat. Valet görs för varje enskild investering.

Alla övriga finansiella tillgångar klassificeras som värderade till verkligt värde via resultatet.

Bedömning av affärsmodell

EIB gör, som förvaltare av investeringsanslaget, en bedömning av syftet med en affärsmodell där ett skuldinstrument innehas på portföljnivå, eftersom detta på bästa sätt återspeglar hur verksamheten förvaltas och hur information lämnas till ledningen. Följande information har beaktats:

—

Portföljens angivna strategier och mål samt policyns praktiska tillämpning. I synnerhet huruvida företagsledningens strategi är inriktad på att tjäna avtalsenliga ränteintäkter, bibehålla en särskild ränteprofil, matcha löptiden för de finansiella tillgångarna med löptiden för de skulder som finansierar dessa tillgångar eller realisera kassaflöden genom försäljning av tillgångarna.

—

Hur portföljens resultat utvärderas och rapporteras till investeringsanslagets ledning.

—

De risker som påverkar affärsmodellens resultat (och de finansiella tillgångar som innehas inom den affärsmodellen) och hur dessa risker hanteras.

—

frekvens, volym och tidpunkt för försäljning under tidigare perioder, skälen till sådan försäljning och dess förväntningar om framtida försäljningsverksamhet.

Information om försäljningsverksamheten betraktas dock inte separat, utan som en del av en övergripande bedömning av hur investeringsanslagets fastställda mål för förvaltningen av de finansiella tillgångarna uppnås och hur kassaflödena realiseras.

Affärsmodellen för direktlåneverksamheten i anslaget för etisk finansiering beskrivs och redovisas i not 25.

Kriterier för betalningar som enbart görs på kapitalbelopp och ränta (SPPI)

I denna bedömning avses med kapitalbelopp skuldinstrumentets verkliga värde när det redovisas för första gången. Ränta definieras som ersättning för pengars tidsvärde och den kreditrisk som är förenad med det utestående kapitalbeloppet under en viss tidsperiod och för andra grundläggande utlåningsrisker och utlåningskostnader (t.ex. likviditetsrisker och administrativa kostnader) samt vinstmarginal.

Vid bedömningen av huruvida de kontraktsenliga kassaflödena enbart utgörs av betalningar av kapitalbelopp och ränta ska instrumentets kontraktsvillkor beaktas. Detta inbegriper en bedömning av huruvida den finansiella tillgången innehåller ett kontraktsvillkor som kan ändra tidpunkten eller beloppet för kontraktsenliga kassaflöden på ett sådant sätt att den inte uppfyller detta villkor.

Borttagande ur räkenskaperna

För investeringsanslaget tas en finansiell tillgång bort ur räkenskaperna när de kontraktsenliga rättigheterna att motta kassaflöden från den finansiella tillgången upphör eller dessa rättigheter överförs i en transaktion där investeringsanslaget antingen överlåter de risker och fördelar som är förknippade med ägandet av den finansiella tillgången eller behåller så gott som alla risker och fördelar förknippade med ägandet, men inte behåller kontrollen över den finansiella tillgången.

När en finansiell tillgång eller finansiell skuld tas bort (not 2.4.4) redovisas skillnaden mellan tillgångens eller skuldens redovisade värde (eller det redovisade värdet för den del av tillgången eller skulden som har tagits bort) och summan av i) ersättning som tagits emot eller betalats och ii) eventuell ackumulerad vinst eller förlust som redovisats i övrigt totalresultat tas upp i resultatet, med undantag för de ackumulerade vinster eller förluster som redovisas i övrigt totalresultat för investeringar i eget kapital värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat och överförs till reservfonden i stället för till resultatet vid avyttring.

I samband med interbankräntereformen görs investeringsanslagets bedömning av huruvida en ändring av ett finansiellt instrument till upplupet anskaffningsvärde är betydande efter tillämpning av den lättnadsregel som infördes genom interbankräntereformens andra fas. Enligt de ändringar som utfärdats av IASB tar investeringsanslaget inte bort ett finansiellt instrument vars kontraktsenliga kassaflöden ändras som en direkt följd av reformen och om ändringen är ekonomiskt likvärdig med den tidigare grunden för fastställande av kontraktsenliga kassaflöden (dvs. grunden omedelbart före ändringen).

Omklassificering

Finansiella tillgångar omklassificeras inte efter det första redovisningstillfället, utom under perioden efter det att investeringsanslaget ändrar sin affärsmodell för att förvalta finansiella tillgångar.

Ändring

En finansiell tillgång värderad till upplupet anskaffningsvärde anses ändrad när dess kontraktsenliga kassaflöden omförhandlas eller på annat sätt ändras. Omförhandling eller ändring kan, men behöver inte, leda till att det gamla finansiella instrumentet tas bort och ersätts med det nya finansiella instrumentet.

En betydande avtalsändring av kassaflödena för en finansiell tillgång värderad till upplupet anskaffningsvärde, som resulterar i att den finansiella tillgången tas bort från balansräkningen, leder till att den nya finansiella tillgången redovisas till verkligt värde och att modifieringsvinst eller -förlust tas upp i den konsoliderade resultaträkningen under ”Resultat av finansiella transaktioner”.

En kontraktsändring anses vara väsentlig om det diskonterade nuvärdet av kassaflödena enligt de reviderade villkoren (diskonterade genom användning av den ursprungliga effektiva räntan) skiljer sig med minst 10 % från det diskonterade nuvärdet av den ursprungliga finansiella tillgångens resterande kassaflöden. Hänsyn tas också till kvalitativa faktorer som en ändring av den valuta i vilken den finansiella tillgången är utfärdad och hur den omräknas.

I samband med interbankräntereformen görs investeringsanslagets bedömning av huruvida en ändring av ett finansiellt instrument till upplupet anskaffningsvärde är betydande efter tillämpning av den lättnadsregel som infördes genom interbankräntereformens andra fas. Investeringsanslaget uppdaterar den effektiva räntan, utan att det finansiella instrumentets redovisade värde ändras, om grunden för fastställande av de kontraktsenliga kassaflödena för det finansiella instrumentet, värderat till upplupet anskaffningsvärde, ändras som en direkt följd av reformen och om ändringen är ekonomiskt likvärdig med den tidigare grunden (dvs. grunden omedelbart före ändringen).

Värdering av finansiella instruments verkliga värden

Verkligt värde är det pris som vid värderingstidpunkten skulle erhållas vid försäljning av en tillgång eller betalas vid överlåtelse av en skuld genom en ordnad transaktion mellan marknadsaktörer på huvudmarknaden, eller i avsaknad av en sådan, den mest fördelaktiga marknad som investeringsanslaget har tillgång till vid denna tidpunkt.

I tillämpliga fall värderar EIB för investeringsanslagets räkning ett instruments verkliga värde genom att använda det noterade priset på en aktiv marknad för instrumentet i fråga. En marknad anses vara aktiv om transaktioner med tillgången eller skulden äger rum med tillräcklig frekvens och volym för att ge fortlöpande prisinformation.

När det verkliga värdet på finansiella tillgångar och finansiella skulder som tagits upp i rapporten över finansiell ställning inte kan härledas från aktiva marknader fastställs det genom användning av olika värderingsmetoder som inkluderar matematiska modeller. De indata som används i dessa modeller tas, om möjligt, från observerbara marknader, men om det inte är möjligt, krävs en viss grad av bedömning för att fastställa det verkliga värdet. Den valda värderingsmetoden införlivar alla faktorer som marknadsaktörer skulle beakta vid prissättning av en transaktion.

Dessa värderingsmetoder kan omfatta nettonuvärde och modeller för nuvärdesberäknade kassaflöden, jämförelse med liknande instrument för vilka det finns observerbara marknadspriser, Black-Scholes och polynomiska optionsvärderingsmodeller eller andra värderingsmodeller. De antaganden och indata som används vid värderingsmetoder innefattar riskfria räntor och referensräntor, kreditspreadar som används för att uppskatta diskonteringsräntor, obligations- och aktiekurser, valutakurser på utländsk valuta, aktiekurser och aktieindexkurser samt väntad kursvolatilitet och korrelationer.

Syftet med värderingsmetoder är att få ett verkligt värde som speglar det pris som skulle erhållas vid försäljning av en tillgång eller betalas vid överlåtelse av en skuld genom en ordnad transaktion mellan marknadsaktörer vid värderingstidpunkten.

Banken använder allmänt godtagna värderingsmodeller för att fastställa det verkliga värdet på vanliga och enklare finansiella instrument, som ränte- och valutaswappar, i vilka endast observerbara marknadsdata används och som kräver en begränsad bedömning och uppskattning från ledningens sida. Observerbara priser och indata för modeller finns i regel tillgängliga på marknader för noterade skuldförbindelser och aktierelaterade värdepapper, börshandlade derivat och enkla OTC-derivat såsom ränteswappar. Tillgången på observerbara marknadspriser och indata för modeller minskar behovet av bedömning och uppskattning från ledningens sida och minskar också osäkerheten vid fastställande av verkliga värden. Tillgången på observerbara marknadspriser och indata varierar beroende på produkter och marknader och tenderar att ändras på grundval av specifika händelser och allmänna villkor på finansmarknaderna.

För mer komplexa instrument använder banken sina egna värderingsmodeller, vilka utvecklas från erkända värderingsmodeller. Vissa eller alla betydande indata för dessa modeller kanske inte är observerbara på marknaden, utan härleds från marknadspriser eller marknadssatser eller beräknas på grundval av antaganden. Instrument som involverar betydande icke observerbara indata är exempelvis vissa lån och garantier för vilka det inte finns någon aktiv marknad. Värderingsmodeller som använder betydande icke observerbara indata kräver mer bedömningar och uppskattningar från ledningens sida vid fastställandet av det verkliga värdet. Bedömning och uppskattning från ledningens sida krävs vanligtvis vid val av lämplig värderingsmodell, fastställande av väntade framtida kassaflöden från det finansiella instrument som ska värderas, fastställande av sannolikhet för motpartens fallissemang samt förskottsbetalningar och val av lämplig diskonteringsränta.

Investeringsanslaget värderar verkliga värden genom att använda följande hierarki för verkligt värde som återspeglar betydelsen av de indata som använts vid värderingarna:

—

Nivå 1: Indata som utgörs av icke-justerade noterade priser på sådana aktiva marknader för identiska instrument som investeringsanslaget har tillgång till.

—

Nivå 2: Andra uppgifter än de noterade priser som ingår i nivå 1, som endera kan observeras direkt (dvs. som priser) eller indirekt (dvs. härrörande från priser). I denna kategori ingår instrument som värderats med hjälp av noterade priser på aktiva marknader för liknande instrument, noterade priser för identiska eller liknande instrument på marknader som anses vara mindre aktiva eller andra värderingsmetoder där alla betydande indata är direkt eller indirekt observerbara från marknadsdata.

—

Nivå 3: Uppgifter som inte är observerbara. Denna kategori omfattar alla instrument där värderingsmetoden inbegriper indata som inte baseras på observerbara data och där icke observerbara indata har en betydande påverkan på värderingen av instrumentet. I denna kategori ingår instrument som värderas på grundval av noterade priser för liknande instrument, som kräver betydande icke observerbara justeringar eller antaganden för att återspegla skillnader mellan instrumenten.

I investeringsanslaget redovisas överföringar mellan nivåerna i hierarkin för verkligt värde från och med utgången av den rapporteringsperiod under vilken ändringen har uppkommit.

Nedskrivning av finansiella tillgångar

IFRS 9 baseras på en framåtblickande modell för förväntade kreditförluster. EIB har infört en ram för att beräkna förväntade kreditförluster som är villkorad av den makroekonomiska situationen. Den inbegriper uppförande av point-in-time-kreditriskparametrar (sannolikhet för fallissemang – PD och förlust vid fallissemang – LGD) baserade på en systemisk faktor (kreditcykel) som styrs av makroekonomin och beräknas genom makroekonomiska prognoser eller scenarion. Den slutliga förväntade kreditförlusten är ett sannolikhetsviktat genomsnitt av respektive makroekonomiskt scenario för förväntade kreditförluster. Denna framåtblickande modell för nedskrivningar tillämpas på finansiella tillgångar som värderas till upplupet anskaffningsvärde, finansiella garantiavtal och åtaganden utanför balansräkningen.

Enligt IFRS 9 ska förlustavsättningar värderas utifrån antingen

—

förväntade kreditförluster under tolv månader: Dessa är förväntade kreditförluster som uppkommer genom potentiella fallissemangshändelser inom tolv månader efter balansdagen, eller

—

förväntade kreditförluster under resten av löptiden: Dessa är förväntade kreditförluster som följer av ett finansiellt instruments alla potentiella fallissemangshändelser under dess väntade löptid.

I IFRS 9 anges en trestegsmodell för nedskrivning som baseras på ändringar av kreditkvaliteten sedan det första redovisningstillfället. Finansiella instrument klassificeras i steg 1, utom när det gäller instrument för vilka betydande ökningar av kreditrisken har fastställts sedan det första redovisningstillfället. Detta inbegriper såväl kvantitativa som kvalitativa uppgifter och analyser grundade på bankens sakkunnighet samt framåtblickande uppgifter.

Förvärvade eller utgivna kreditförsämrade tillgångar (POCI) är sådana finansiella tillgångar som från det första redovisningstillfället anses klassificerade i steg 3. För förvärvade eller utgivna kreditförsämrade tillgångar redovisas de ackumulerade ändringarna i förväntade kreditförluster under resten av löptiden sedan det första redovisningstillfället i rapporten över resultat.

Bankens bedömning av stegen i IFRS9 baseras på en metod i flera steg som använder motparts- eller instrumentspecifik information som är förenlig med interna riktlinjer och förfaranden, som i synnerhet omfattar mekanismer för tidig varning, intern kreditvärdering (en minskning av tre eller fler nivåer jämfört med tidigare intern kreditvärdering för motparter vars aktuella interna kreditvärdering ligger under investeringsgrad) och utestående skulder (med en försening på mer än 30 dagar efter förfallodag).

EIB anser att effekterna på nedskrivningar till följd av den allmänna osäkerheten och de olika risker som håller på att växa fram till följd av Rysslands invasion av Ukraina återspeglas i den befintliga framåtblickande modellen för förväntade kreditförluster, som anses vara tillräckligt robust för att beakta sådana extrema händelser. Respektive konsekvens har fångats direkt genom makroekonomiska prognoser och villkorsstrukturen i sannolikheten för fallissemang.

EIB anser att den befintliga framåtblickande modellen för förväntade kreditförluster är tillräckligt robust för att beakta extrema ekonomiska händelser, som har fångats direkt genom de makroekonomiska prognoserna och villkorsstrukturen i sannolikheten för fallissemang. Som anges i not 3.2.3.8 tillämpar EIB expertbedömningar när den bedömer dessa motparters kreditrisker.

Om en betydande ökning av kreditrisken har uppkommit flyttas det finansiella instrumentet till steg 2, men anses ännu inte ha kreditförsämrats. Om det finansiella instrumentet har kreditförsämrats flyttas det till steg 3.

För att identifiera exponeringar i steg 3 fastställer banken huruvida det finns objektiva bevis för nödlidande exponering. En finansiell tillgång anses vara fallerad när det är osannolikt att låntagaren kommer att betala hela kreditåtagandet till investeringsanslaget, utan att investeringsanslagets eller låntagarens regress är förfallen sedan mer än 90 dagar i fråga om en väsentlig kreditförpliktelse till investeringsanslaget.

För en finansiell tillgång anses i detta avseende ett nedskrivningsbehov föreligga när det fastställs att det är sannolikt att investeringsanslaget inte kommer att kunna uppbära alla utestående belopp enligt de ursprungliga kontraktsvillkoren eller ett motsvarande värde. Enskilda kreditexponeringar utvärderas på grundval av låntagarens egenskaper, övergripande finansiella situation, resurser och återbetalningshistorik, utsikterna till stöd från eventuella finansiellt ansvariga borgensmän och, i tillämpliga fall, eventuella säkerheters försäljningsvärde.

Alla nedskrivna ersättningsanspråk granskas och analyseras minst var sjätte månad. Eventuella senare ändringar av beloppen och tidpunkten för väntade framtida kassaflöden jämfört med tidigare uppskattningar kommer att leda till en ändring i avsättningen för kreditförluster och belastar eller krediteras i resultaträkningen. En avsättning för nedskrivning återförs bara när kreditkvaliteten har förbättrats på ett sådant sätt att det finns rimliga garantier för att kapitalbeloppet och räntan kommer att uppbäras i tid i enlighet med de ursprungliga kontraktsvillkoren i fordringsavtalet. En bortskrivning görs när hela eller delar av en fordran betraktas som icke indrivningsbar eller efterskänks. Bortskrivningar avräknas mot tidigare fastställda nedskrivningar eller direkt till resultaträkningen och minskar fordrans kapitalbelopp. Delvisa eller fullständiga återkrav av belopp som tidigare bortskrivits krediteras i resultaträkningen. Finansiella tillgångar som har bortskrivits kan fortfarande omfattas av verkställighetsåtgärder för att följa bankens förfaranden för återkrav av utestående belopp.

Värdering av förväntade kreditförluster – indata, antaganden och metoder

Värdering av förväntade kreditförluster under resten av löptiden tillämpas på tillgångar i steg 2 och 3, medan en värdering av 12-månaders förväntade kreditförluster tillämpas på tillgångar i steg 1.

Den förväntade kreditförlusten beräknas på grundval av följande variabler:

—

Kreditvärdering och point-in-time-beräkning (PIT) för sannolikhet för fallissemang.

—

Point-in-time-beräkning för förlust vid fallissemang.

—

Exponering i händelse av fallissemang.

Kreditvärderingen av en motpart fastställs vid ett visst datum genom användning av score-sheet-modeller som anpassats till de olika kategorierna av motparter och exponeringar.

Varje kreditvärdering kartlägger en särskild sannolikhet för fallissemang som representerar sannolikheten för att en motpart inte ska kunna uppfylla sina finansiella skyldigheter, antingen under de följande 12 månaderna eller under åtagandets resterande löptid. Kreditvärderingar är de indata som primärt ligger till grund för fastställandet av point-in-time-beräkningens löptidsstruktur vad gäller exponeringar för sannolikheten för fallissemang. EIB samlar in information om fullgörande och fallissemang avseende investeringsanslagets kreditriskexponeringar. De uppgifter som samlas in delas upp efter typ av bransch och region. Olika branscher och regioner med en homogen reaktion på kreditcykler analyseras tillsammans.

EIB använder sig av statistiska modeller för att analysera insamlade uppgifter och generera uppskattningar av exponeringar för sannolikheten för fallissemang under återstående löptider och hur dessa väntas ändras när en viss tid förflutit och mot bakgrund av särskilda makroekonomiska scenarion.

Förlusten vid fallissemang är EIB:s förväntan om kvoten mellan förlusten på en exponering om en motpart fallerar och det utestående beloppet vid fallissemang. Förlust vid fallissemang kan också definieras som ”återkravsgrad 1”. Uppskattningarna av förlust vid fallissemang bestäms i huvudsak av geografi och typ av motpart, med fem huvudsakliga exponeringsklasser: Stater, offentliga institutioner, finansinstitut, företag och projektfinansiering. Värdena för förlust vid fallissemang kan justeras ytterligare på grundval av produkt- och kontraktsspecifika särdrag hos exponeringen.

EIB tar med point-in-time-beräkning och framåtblickande information både i sin bedömning av huruvida ett instruments kreditrisk har ökat väsentligt sedan det redovisades första gången och dess värdering av förväntade kreditförluster.

För att värdera förväntade kreditförluster har EIB utvecklat en villkorad modell, kallad modellen för point-in-time-beräkning av sannolikheten för fallissemang, för att beräkna löptidsstrukturen för sannolikheten för fallissemang som inbegriper följande:

—

Definitionen av en ekonomiskt rimlig korrelation mellan kreditcykeln och makroekonomiska variabler.

—

Tre makroekonomiska scenarion (ett referensscenario och två scenarion som speglar nedgångar respektive uppgångar i ekonomin) med fleråriga potentiella förverkliganden av BNP och deras relaterade sannolikheter.

För att generera makroekonomiska scenarion använder EIB en semi-strukturell flerekvationsmodell över flera regioner av den globala ekonomin med landspecifika block. Det centrala scenariot eller referensscenariot är utformat för att vara förenligt med Europeiska kommissionens senaste prognoser. De positiva och negativa scenariona är utformade runt det centrala scenariot genom användning av modellen med flera länder/flera ekvationer. Scenariona härleds genom att utsätta BNP för chocker, som är det viktigaste måttet för ekonomisk verksamhet. Chockerna för real BNP kalibreras för att reproducera den volatilitet som har observerats för variabeln. Expertbedömningar används också i tillämpliga fall för att förbättra storleken och beständigheten hos BNP-chocker. Följaktligen fastställs chocker tillsammans med en minskningsfunktion för att fastställa konsekvenserna av chockerna över tiden. Sannolikheter kopplade till varje scenario definieras med beaktande av marknads(volatilitets)indikatorer och internt utvecklade indikatorer/mätare som används konsekvent över tiden för att fånga upp osäkerheter.

I EIB:s modeller för point-in-time-beräkning av sannolikheten för fallissemang respektive förlust vid fallissemang används samma prognostiserade värden för kreditcykeln som de viktigaste indata i olika makroekonomiska scenarier. Kreditcykeln beräknas utifrån ett externt kreditvärderingsinstituts nedgraderingar och prognoserna för den årliga tillväxttakten för real BNP samt skillnaden mellan långa och korta räntesatser.

Exponeringar i händelse av fallissemang representerar den väntade exponeringen i händelse av fallissemang och baseras på nuvarande exponering mot motparten och potentiella ändringar av nuvarande belopp som medges i kontraktet inklusive avskrivning. En finansiell tillgångs exponering i händelse av fallissemang är dess redovisade bruttovärde. För låneåtaganden och finansiella garantier inkluderar exponering i händelse av fallissemang det belopp som tagits i anspråk.

2.4.2.1   Likvida medel

För investeringsanslaget definieras likvida medel som löpande konton, kortfristig inlåning eller bankcertifikat med ursprungliga löptider på tre månader eller mindre. Likvida medel redovisas till upplupet anskaffningsvärde i rapporten över finansiell ställning.

2.4.2.2   Likvida finansiella tillgångar

Likvida finansiella tillgångar inbegriper noterade och icke-noterade obligationer som är avsedda att hållas till förfall och bankcertifikat med ursprungliga löptider på över tre månader och klassificeras följaktligen till upplupet anskaffningsvärde.

Dessa obligationer och bankcertifikat värderas första gången till anskaffningsvärde, vilket är det verkliga värdet plus eventuella direkt hänförbara transaktionskostnader. Skillnaden mellan ingångspriset och inlösenvärdet ska avskrivas enligt effektivräntemetoden under instrumentets återstående löptid.

2.4.2.3   Lån och förskott

Låne- och förskottsportföljen kan bestå av skuldinstrument såsom lån och skuldförbindelser, inbegripet obligationer, skuldväxlar eller certifikat emitterade av strukturerade enheter som är avsedda att hållas till förfall och för att uppbära de kontraktsenliga kassaflödena.

Lån och förskott inbegriper följande:

—

Lån och förskott värderade till upplupet anskaffningsvärde.

—

Lån och förskott obligatoriskt värderade till verkligt värde via resultatet.

Lån som har utfärdats av investeringsanslaget tas upp i redovisningen under investeringsanslagets tillgångar när ett kontant belopp utbetalas till låntagarna. Ej utbetalda lånedelar redovisas i poster utanför balansräkningen till nominellt värde. Lån som uppfyller SPPI-kriterierna redovisas första gången till anskaffningsvärde (utbetalade nettobelopp), som är det verkliga värdet på de likvida medel som har använts för att utfärda lånet, inklusive eventuella transaktionskostnader, och värderas därefter till upplupet anskaffningsvärde med hjälp av effektivräntemetoden.

Skuldförbindelser redovisas i investeringsanslagets tillgångar när kontanter har utbetalats till emittenten och kan ta formen av ett kontraktsrättsligt kopplat skuldinstrument eller ett skuldinstrument i en enda tranche. Ej utbetalda delar av skuldförbindelser redovisas i poster utanför balansräkningen till nominellt värde. Skuldförbindelser värderas första gången till anskaffningsvärde, vilket är det verkliga värdet plus eventuella direkt hänförliga transaktionskostnader, och värderas därefter till upplupet anskaffningsvärde med hjälp av effektivräntemetoden. Skillnaden mellan ingångspriset och inlösenvärdet ska avskrivas enligt effektivräntemetoden under instrumentets återstående löptid.

Riktlinjer för nedskrivning av lån och förskott beskrivs i not 2.4.2.

Lån och förskott som inte uppfyller affärsmodellen eller SPPI-kriterierna ska obligatoriskt värderas till verkligt värde via resultatet. Den metod för värdering till verkligt värde som används bygger på en modell med diskonterade kassaflöden eller likvidationsvärde.

För interbankräntereformens påverkan på omvärdering av lån och förskott till upplupet anskaffningsvärde, se de särskilda punkterna i not 2.4.2 – Klassificering och värdering/ändring.

2.4.2.4   Aktier och andra värdepapper med rörlig avkastning

Det finns två slags investeringar i eget kapital i investeringsanslaget: i) Direkta investeringar i eget kapital och ii) investeringar i riskkapitalfonder. Aktier och andra värdepapper med rörlig avkastning redovisas första gången till verkligt värde plus transaktionskostnader. Därefter redovisas ändringar i verkligt värde, inklusive valutaomräkningsvinster och -förluster, i rapporten över resultat och övrigt totalresultat, under rubriken nettoresultat på aktier och andra värdepapper med rörlig avkastning.

Den outnyttjade men anslagna delen av dessa investeringar redovisas som konsoliderade åtaganden utanför balansräkningen till deras nominella värde.

Värdering av finansiella instruments verkliga värden

Det verkliga värdet bestäms genom tillämpning av en metod som beaktar det ackumulerade nettoandelsvärdet (vilket förutsätter att andelsvärdet är den bästa uppskattningen av det verkliga värdet, trots att ett enkelt sätt att fastställa marknadsvärdet saknas). För icke-börsnoterade investeringar bestäms det verkliga värdet genom tillämpning av erkända värderingsmetoder (not 4.2.1) när det verkliga värdet inte kan härledas från aktiva marknader.

Hänförbart andelsvärde justeras med anledning av händelser som inträffar mellan datum för senast tillgängliga andelsvärde och balansdag om direktionen anser att justeringen är väsentlig. Väsentliga justeringar ändras till dess att styrelsen antar den finansiella rapporten för helåret. I detta avseende, och med anledning av den allmänna osäkerheten, olika risker som håller på att växa fram till följd av Rysslands invasion av Ukraina och den volatilitet som observerats i fråga om resultat, förbättrade banken sina värderingsmetoder för att beräkna eventuella justeringar av det verkliga värdet på investeringarna i eget kapital för de andelsvärden som inte rapporterats av fondförvaltarna på balansdagen för investeringsanslagets finansiella rapporter.

För specifika investeringar där andelsvärdena inte enkelt kan fastställas kan andra riktlinjer användas, till exempel IPEV-riktlinjerna (International Private Equity and Venture Capital Valuation guidelines), som offentliggjorts av IPEV:s styrelse, och mer detaljerad övervakning och översyn kommer att krävas. Enligt metoden klassificeras fonderna internt i tre olika kategorier:

—

Kategori I – fonder som använder normerna för verkligt värde enligt IFRS 13 eller IPEV-riktlinjerna för vilka en särskild översyn utförs för att säkerställa att andelsvärdet är en tillförlitlig uppskattning av det verkliga värdet.

—

Kategori II – fonder som har antagit andra riktlinjer för värderingen (t.ex. den tidigare EVCA 2001) eller standarder som kan anses förenliga med IFRS 13, för vilka ett motsvarande andelsvärde kan beräknas.

—

Kategori III – fonder som inte använder normerna för verkligt värde enligt IFRS 13 eller några andra riktlinjer för värderingen som är förenliga med IFRS 13.

Bedömning av betydande inflytande

Investeringsanslagets innehav motsvarar vanligtvis investeringar i private equity- eller riskkapitalfonder. Enligt branschens praxis har sådana investeringar i allmänhet tecknats gemensamt av ett flertal investerare. Ingen av dessa är i stånd att individuellt påverka fondens dagliga verksamhet och investeringar. Följaktligen berättigar en investerares deltagande i ledningsgruppen för en sådan fond i princip inte investeraren att påverka fondens dagliga verksamhet. Dessutom kan enskilda investerare i en private equity- eller riskkapitalfond inte fastställa strategier för en fond, som t.ex. policyer för utdelning eller annan värdeöverföring. Sådana beslut fattas vanligtvis av ledningsgruppen för en fond på grundval av det aktieägaravtal som styr ledningsgruppens och alla aktieägares rättigheter och skyldigheter. Aktieägaravtalet hindrar också i allmänhet enskilda investerare från att bilateralt verkställa väsentliga transaktioner genom fonden, utbyta personal i ledande ställning eller att få privilegierad tillgång till nödvändig teknisk information. Investeringsanslagets investeringar genomförs i linje med ovan nämnda branschpraxis, som säkerställer att investeringsanslaget varken kontrollerar eller utövar någon form av betydande inflytande enligt innebörden i IFRS 10 och IAS 28 över någon av dessa investeringar, också sådana investeringar där investeringsanslaget har mer än 20 % av rösträtterna.

2.4.3   Finansiella garantier

Finansiella garantiavtal är avtal som kräver att angivna betalningar görs genom investeringsanslaget för att ersätta innehavaren för en förlust denne ådrar sig på grund av att en angiven gäldenär inte fullgör betalningar vid förfall enligt villkoren i ett skuldinstrument.

Finansiella garantier redovisas enligt IFRS 9 Finansiella instrument, antingen som derivat eller som finansiella garantier, beroende på deras egenskaper och särdrag enligt definitionerna i IFRS 9.

Upplysningar om redovisningsprinciperna för derivat ges i not 2.4.5.

Finansiella garantier tas första gången upp i rapporten över finansiell ställning under ”Avsättningar för ställda garantier” till verkligt värde plus transaktionskostnader som är direkt hänförbara till utfärdandet av de finansiella garantierna. Vid det första redovisningstillfället motsvarar betalningsskyldigheten nettonuvärdet av väntade premieinbetalningar eller den ursprungligen väntade förlusten.

Efter det första redovisningstillfället ska de finansiella garantierna värderas till det högsta av följande värden:

—

Beloppet för förlustavsättningen enligt vad som anges i IFRS 9.

—

Den premie som ursprungligen redovisades efter avdrag för intäkter som redovisats i enlighet med principerna i IFRS 15.

Varje ökning eller minskning av nettoskulden (värderad enligt IFRS 9) för finansiella garantier, bortsett från betalningar av garantianspråk, tas upp i rapporten över resultat och övrigt totalresultat, under rubriken Ändring i avsättningar för garantier.

Mottagna premier redovisas i rapporten över resultat och övrigt totalresultat, under rubriken ”Intäkter från avgifter och provisioner”, på grundval av en avskrivningsplan i enlighet med IFRS 15 under den finansiella garantins löptid.

2.4.4   Andra finansiella skulder än derivat

Klassificering och värdering

Finansiella skulder

En finansiell skuld värderas till upplupet anskaffningsvärde med undantag för finansiella skulder

—

som värderats obligatoriskt till verkligt värde via resultatet (t.ex. derivatskulder), och

—

som identifierats som värderade till verkligt värde via resultatet.

För investeringsanslaget tas en finansiell skuld bort ur räkenskaperna när de avtalsenliga skyldigheterna fullgjorts, annullerats eller löpt ut.

2.4.5   Finansiella derivat

Finansiella derivat inkluderar valutaswappar, valutaränteswappar och kortfristiga valutaswappar (FX).

Finansiella derivat redovisas första gången på grundval av uppgifterna på transaktionsdagen.

Inom ramen för sin sedvanliga verksamhet kan investeringsanslaget ingå swapkontrakt för att säkra risken för vissa lånetransaktioner eller valutaforwardkontrakt för att säkra dess valutapositioner, som är utställda i andra valutor än euro och som det handlas aktivt med för att täcka alla vinster och förluster som beror på valutafluktuationer.

Alla derivat värderas till verkligt värde via resultatet och rapporteras som finansiella derivat. Verkligt värde beräknas huvudsakligen enligt modeller för diskonterade kassaflöden, optionsvärderingsmodeller eller prisuppgifter från tredje part.

Derivat redovisas till verkligt värde och tas upp som tillgångar när deras verkliga värde är positivt och som skulder när det verkliga värdet är negativt. Förändringar i det verkliga värdet på finansiella derivat redovisas i rapporten över resultat och övrigt totalresultat under ”Ändringar i verkligt värde på finansiella derivat”.

I enlighet med IFRS 9 har krav på uppdelning av inbäddade derivat tagits bort för finansiella tillgångar eller finansiella skulder och därför ska hybridkontrakt behandlas som en helhet vid klassificering av finansiella tillgångar eller finansiella skulder.

2.4.6   Bidrag

Bidrag från medlemsstaterna redovisas som fordringar i rapporten över finansiell ställning den dag då rådet fattar beslut om det finansiella bidrag som medlemsstaterna ska betala till investeringsanslaget.

Medlemsstaternas bidrag uppfyller följande villkor och klassificeras följaktligen som eget kapital:

—

Enligt vad som fastställs i bidragsavtalet ger de medlemsstaterna rätt att besluta om hur investeringsanslagets nettotillgångar ska användas om det skulle avvecklas.

—

Bidragen tillhör den instrumentklass som är underordnad alla andra instrumentklasser.

—

Alla finansiella instrument i den instrumentklass som är underordnad alla andra instrumentklasser har identiska egenskaper.

—

Instrumentet innehåller inga egenskaper som kräver att det klassificeras som en skuld.

—

De totala väntade kassaflöden som kan hänföras till investeringsanslaget under dess livslängd baserar sig huvudsakligen på resultatet, ändringen av redovisade nettotillgångar eller ändringen av det verkliga värdet på investeringsanslagets redovisade och icke redovisade nettotillgångar under dess livslängd.

Bidrag klassificeras och värderas till upplupet anskaffningsvärde i den finansiella rapporten för helåret.

Medlemsstaternas utbetalda bidrag utgör tillgängliga återflöden som betalas ut till kommissionen och Förenade kungariket. Enligt överföringsavtalet ska EIB från och med 2023 och fram till 2027 senast den 31 mars varje år skriftligen rapportera beloppet av tillgängliga återflöden från AKS-investeringsanslaget och beloppet av tillgängliga återflöden från ULT-investeringsanslaget som ackumulerats per den 31 december föregående år (rapporten om tillgängliga återflöden). Rapporten om tillgängliga återflöden ska skilja mellan de återflöden som ska överföras till kommissionen (AKS- och ULT-återflöden) och de återflöden som ska överföras till Förenade kungariket. Tillgängliga återflöden redovisas i rapporten över finansiell ställning när motsvarande betalningsbegäran skickas till investeringsanslaget.

2.4.7   Ränta och liknande intäkter

Ränta på lån som utfärdats av investeringsanslaget redovisas i rapporten över resultat och övrigt totalresultat (Ränta och liknande intäkter) och i rapporten över finansiell ställning (Lån och förskott) enligt periodiseringsprincipen med användning av den effektiva räntan, dvs. den räntesats som exakt diskonterar framtida beräknade kontanta ut- eller inbetalningar under lånets väntade löptid till lånets redovisade nettovärde. När lånets redovisade värde har sjunkit på grund av en värdeminskning, redovisas ränteintäkterna fortsatt med hjälp av den ursprungliga effektiva räntesats som tillämpas på det nya redovisade värdet.

Ränta på förvärvade eller utgivna kreditförsämrade lån redovisas i rapporten över resultat och övrigt totalresultat (Ränta och liknande intäkter) och i rapporten över finansiell ställning (Lån och förskott) enligt periodiseringsprincipen med användning av den kreditjusterade effektiva räntan under lånets hela löptid, dvs. den räntesats som exakt diskonterar framtida beräknade kontanta ut- eller inbetalningar under lånets väntade löptid till lånets upplupna anskaffningsvärde.

Räntesubventioner som tagits emot i investeringsanslagets resurser tas upp som förutbetalda intäkter och redovisas som en justering av den faktiska avkastningen, och redovisas under ränta och liknande intäkter i resultaträkningen under perioden från utbetalning till återbetalning av subventionerade lån.

Avgifter på garantiåtaganden redovisas som förutbetalda intäkter med tillämpning av effektivräntemetoden för perioden från det att det berörda lånet betalas ut till dess att det återbetalats, och redovisas i rapporten över resultat och övrigt totalresultat under rubriken ränta och liknande intäkter.

2.4.8   Räntesubventioner och tekniskt bistånd

Som en del av förvaltningen av investeringsanslaget handläggs också räntesubventioner och tekniskt bistånd för medlemsstaternas räkning.

Den del av medlemsstaternas bidrag som har anslagits för betalning av räntesubventioner och tekniskt bistånd redovisas inte som medel från bidragsgivare för investeringsanslaget, utan klassificerades som en skuld till tredje part. Genom investeringsanslaget verkställs utbetalningarna till de slutliga stödmottagarna och skuldbeloppet till tredje parter minskas.

När bidragsbelopp för räntesubventioner och tekniskt bistånd inte beviljas i sin helhet, omklassificeras de som bidrag till investeringsanslaget.

2.4.9   Ränteintäkter på likvida medel

Ränteintäkterna på likvida medel redovisas enligt periodiseringsprincipen i rapporten över resultat och övrigt totalresultat för investeringsanslaget.

2.4.10   Avgifter, provisioner och utdelningar

Avgifter som tas emot för tjänster som utförs under en viss tidsperiod redovisas som intäkter vid den tidpunkt då tjänsten tillhandahålls, medan avgifter som tjänas in vid verkställandet av en signifikant handling redovisas som intäkter när den signifikanta handlingen har slutförts. Dessa avgifter redovisas i rapporten över resultat och övrigt totalresultat, under rubriken intäkter från avgifter och provisioner.

Utdelning på aktier och andra värdepapper med rörlig avkastning redovisas när de deklareras och tas upp i rapporten över resultat och övrigt totalresultat, under rubriken för realiserade nettoresultat på aktier och andra värdepapper med rörlig avkastning.

2.4.11   Beskattning

I protokollet om Europeiska unionens immunitet och privilegier, som är fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, fastställs att EU-institutionernas tillgångar, intäkter och övriga egendom ska befrias från all direkt beskattning.

3   Riskhantering

I denna not lämnas information om investeringsanslagets exponering för och dess förvaltning och kontroll av kreditrisker och finansiella risker, särskilt de primära risker som är förenade med dess användning av finansiella instrument. Dessa är följande:

—

Kreditrisk – risken för förluster till följd av fallissemang hos kunden eller motparten och som uppkommer vid kreditexponering i alla former, inbegripet avvecklingsrisker (26).

—

Likviditetsrisk – risken för att en enhet inte kan finansiera en ökning av tillgångarna och uppfylla sina betalningsskyldigheter allt eftersom de förfaller, utan att det leder till oacceptabla förluster.

—

Marknadsrisk – risken för att ändringar i marknadspriser och marknadsräntor, såsom räntenivåer, aktiekurser och valutakurser, påverkar en enhets intäkter eller värdet av dess innehav i finansiella instrument.

3.1    Riskhanteringen – så organiseras den

EIB anpassar löpande investeringsanslagets regelverk för riskhantering.

EIB:s direktorat för riskhantering identifierar, bedömer, övervakar och rapporterar självständigt de risker som investeringsanslaget är exponerat för. Inom ett regelverk där uppdelningen av uppgifter bibehålls är riskhanteringen fristående från front office och yttrar sig om alla förslag från front office som kan medföra risker.

På EIB-nivå rapporterar riskansvarig på gruppnivå om grupprisker till EIB:s förvaltningskommitté under tillsyn av den ledamot i förvaltningskommittén som är ansvarig för risken. Den riskansvarige på gruppnivå har direkt tillgång till kommittén för riskpolitik och kan skriva direkt till och kommunicera med EIB:s styrelse om alla frågor som gäller hans/hennes befogenheter.

3.2    Kreditrisk

Kreditrisk är den potentiella risken för förluster till följd av fallissemang hos kunden eller motparten och uppkommer vid kreditexponering i alla former, inbegripet avvecklingsrisker.

3.2.1   Riktlinjer för kreditrisker

Vid kreditbedömningen av de låntagande motparterna bedömer EIB kreditrisken och den väntade förlusten i syfte att kvantifiera och prissätta risken. EIB har utvecklat en intern riskklassificeringsmetod (IRM) för att fastställa den interna kreditvärderingen för sina kreditrelevanta låntagare/garantimotparter. Metoden bygger på ett system med poängsättning som särskilt utformats för varje större typ av kreditmotpart (t.ex. företag, finansinstitut osv). Med beaktande av både bästa bankpraxis för EIB och de principer som fastställdes i överenskommelsen om de internationella reglerna för kapitaltäckning (Basel II) klassificeras alla motparter, som är väsentliga för kreditprofilen för en specifik transaktion, i interna kreditvärderingskategorier genom användning av riskklassificeringsmetoden för den särskilda motpartstypen. Varje motpart tilldelas en intern värdering som speglar sannolikheten för fallissemang efter en fördjupad analys av motpartens affärsmässiga och finansiella riskprofil och landets förmodade risksituation. Expertjusteringar görs när de behövs med beaktande av eventuellt stöd från de juridiska enheternas moderbolag eller regeringar och den slutliga kreditvärderingen möjliggör undantag för att spegla information (t.ex. marknadsprissättning) som inte beaktas i systemet med poängsättning.

Vid kreditvärderingen av projektfinansiering och andra strukturerade transaktioner med begränsad tillgång till borgensfinansiering beaktas kreditriskinstrument med relevans för sektorn, främst med inriktning på kassaflödenas tillgänglighet och förmågan att fullgöra skuldförbindelser. Metoden inbegriper en analys av projektens kontraktsram, motpartsanalys och kassaflödesimuleringar. På samma sätt som företag och finansinstitut tilldelas varje projekt en intern riskvärdering. Slutligen värderas tredjeländer av den ekonomiska avdelningen på grundval av en statistisk modell.

Alla interna värderingar övervakas under lånets löptid och uppdateras regelbundet.

Specifika storleksbegränsningar på transaktions- och motpartsnivå är tillämpliga på icke-statliga transaktioner, beroende på vad som är relevant. I tillämpliga fall fastställs motpartsgränser på konsoliderad gruppexponeringsnivå. Dessa begränsningar återspeglar vanligtvis bland annat storleken på motparternas egna medel.

För att minska kreditrisken använder EIB, om lämpligt och från fall till fall, olika former av kreditförstärkning, bland annat motparts- eller projektrelaterade säkerheter, garantier eller avtalsklausuler, beroende på typen av låntagare och verksamhet.

Inom investeringsanslaget används inte några kreditderivat för att minska kreditrisken.

3.2.2   Maximal exponering för kreditrisk utan beaktande av eventuella säkerheter och annan kreditförstärkning

Nedanstående tabell visar den maximala kreditriskexponeringen för de delar som ingår i rapporten över finansiell ställning, inklusive derivat. Den maximala exponeringen anges brutto, innan hänsyn tas till effekten av kreditrisklindring genom användningen av säkerheter.

(tusen euro)

Maximal exponering

31.12.2023

31.12.2022

TILLGÅNGAR

 

 

Likvida medel

1 376 824

1 451 970

Fordringar på bidragsgivare

85 321

85 321

Likvida finansiella tillgångar

–

73 003

Finansiella derivat

55 765

75 852

Lån och förskott

1 683 312

1 849 786

Övriga tillgångar

616

950

Totalt

3 201 838

3 536 882

Avsättningar för låneåtaganden

-19 038

-16 583

UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN

 

 

Eventualförpliktelser

 

 

—

Ställda garantier

985

–

Åtaganden

 

 

—

Ej utbetalda lån

883 092

1 671 851

—

Tecknade garantier som inte ställts

46 764

49 378

Totalt utanför balansräkningen

930 841

1 721 229

Total kreditexponering

4 113 641

5 241 528

3.2.3   Kreditrisker för lån och förskott

3.2.3.1   Värdering av kreditrisker för lån och förskott

Lån och förskott samt garantier som beviljas via investeringsanslaget genomgår en omfattande riskbedömning och kvantifiering av väntade förluster som återspeglas i ett system för lånegradering. Verksamheten i programmet för etisk finansiering (IFE) (som beskrivs i not 25), med undantag för lån via intermediärer, omfattas av de allmänna riskprinciperna, i enlighet med EIB:s riktlinjer för kredit- och eget kapitalrisker. Graderingen av lånen fastställs enligt allmänt erkända kriterier, baserade på kvaliteten på låntagaren, lånets löptid, garantin samt, i tillämpliga fall, garantigivaren.

Systemet för lånegradering omfattar metoder, processer, databaser och it-system som stöder bedömningen av kreditrisker vid lånetransaktioner och kvantifieringen av väntade förluster. Det sammanfattar en stor mängd information i syfte att erbjuda en inbördes rangordning av kreditriskerna i samband med lån. Lånegraderingen speglar nuvärdet av den beräknade nivån på den väntade förlusten, vilket är produkten av de viktigaste gäldenärernas sannolikhet för fallissemang, exponering i händelse av fallissemang och förlusternas omfattning i fall av fallissemang. Lånegradering används för följande ändamål:

—

Hjälp till en mer förfinad och kvantitativ bedömning av låneriskerna,

—

som en indikator på kreditriskvariationer för att prioritera övervakningsinsatserna,

—

som en beskrivning av låneportföljens kvalitet vid varje given tidpunkt,

—

som indata vid beslut om riskprissättning.

Följande faktorer ingår vid fastställandet av en lånegradering:

i)

Låntagarens kreditvärdering: Vid riskhanteringen görs självständiga översyner av låntagare och deras kreditvärdering bedöms enligt interna metoder och externa uppgifter. I linje med de valda interna riskvärderingsstrategierna enligt Basel III har banken utvecklat en intern riskvärderingsmetod för att fastställa den interna kreditvärderingen för låntagare och garantigivare. Detta baseras på ett system med poängsättning som är specifikt för definierade motpartstyper.

ii)

Sambandet med fallissemang: Det kvantifierar sannolikheten för att samtidiga ekonomiska svårigheter uppstår för både låntagaren och garantigivaren. Ju starkare korrelation mellan låntagarens och garantigivarens sannolikhet för fallissemang, desto lägre värde på garantin och därmed en lägre (sämre) lånegradering.

iii)

Värdet på garantiinstrument och värdepapper: Detta värde ska beräknas på grundval av kombinationen av emittentens kreditvärdighet och den typ av instrument som används.

iv)

Den tillämpliga återkravsgraden: Det belopp som antas kunna återvinnas efter ett fallissemang från den relevanta motpartens sida, uttryckt som en procentandel av den relevanta låneexponeringen.

v)

Avtalsramen: En sund avtalsmässig ram bidrar till lånets kvalitet och förbättrar dess lånegradering.

vi)

Lånets löptid eller, mer allmänt, lånets kassaflöden: När alla faktorer är lika gäller att ju längre lånets varaktighet, desto större är risken för att drabbas av svårigheter vid betalningen av lånet.

Ett låns väntade förlust beräknas genom att kombinera de fem faktorer som diskuteras ovan. Beroende på nivån på denna förlust, hänförs ett lån till en av följande lånegraderingsklasser:

”A”

Lån av högsta kvalitet av vilka det finns tre underkategorier:

”A0”

Omfattar lån till, eller som garanteras av, en EU-medlemsstat med en väntad förlust på 0 %.

”A+”

Omfattar lån som beviljas (eller garanteras av) andra enheter än EU-medlemsstater och för vilka det inte finns någon förväntan om försämring av kvaliteten under deras löptid.

”A-”

Omfattar de lånetransaktioner där det finns ett visst tvivel om bibehållandet av deras nuvarande status, men där en eventuell nedgång väntas vara begränsad.

”B”

Högkvalitativa lån: Dessa utgör en tillgångsklass som banken anser tillfredsställande, även om en mindre framtida försämring inte är utesluten. B+ och B- används för att ange den relativa sannolikheten för möjligheten att sådana försämringar inträffar.

”C”

Lån av god kvalitet: Ett exempel skulle kunna vara lån utan säkerhet till solida banker och företag med en löptid på sju år, eller motsvarande amorteringstid, eller som löper ut vid avbetalning.

”D”

Denna kreditvärderingskategori ingår i skiljeområdet mellan lån med ”godtagbar kvalitet” och lån som drabbats av vissa svårigheter. Denna gräns i lånegraderingen dras mer exakt mellan underklassificeringarna D+ och D-. Lån med kreditvärderingen D- kräver skärpt övervakning.

”E”

Denna lånegradering omfattar lån med en högre riskprofil än vad som i allmänhet godtas. Den omfattar också lån som någon gång under sin löptid har erfarit allvarliga problem och det inte kan uteslutas att de hamnar i en situation som leder till förlust. Av denna anledning omfattas dessa lån av en noggrann och hög övervakning. I underklassificeringarna E+ och E- differentieras nivån på denna särskilda övervakning, där de transaktioner som graderas till E- befinner sig i en position med stor risk att skuldbetalning inte kan erhållas i tid och därför kräver någon form av skuldsanering, och som eventuellt kan leda till en nedskrivningsförlust.

”F”

(fail) betecknar lån som medför oacceptabla risker. Lån graderade till F- kan endast uppkomma ur utestående transaktioner som, efter godkännande, drabbats av oförutsedda, exceptionella och dramatiskt ofördelaktiga omständigheter. Alla transaktioner där investeringsanslaget förlorar kapitalbeloppet graderas till F och en särskild avsättning tillämpas.

Tabellen i avsnitt 3.2.3.3 visar bedömningen av kreditkvaliteten på investeringsanslagets låneportfölj som bygger på de olika lånegraderingsklasser som beskrivs ovan.

3.2.3.2   Analys av exponering för kreditrisk vid utlåning

Följande tabell visar den maximala exponeringen (bokfört värde netto) för kreditrisker för de lån och förskott som undertecknats (utbetalda och ej utbetalda) per låntagare, med hänsyn tagen till de garantier som lämnats av garantigivarna:

(tusen euro)

Den 31.12.2023

Garanterade

Andra former av kreditförstärkning

Inte garanterade

Totalt

% av totalt utbetalda

Finansinstitut

54 290

–

952 740

1 007 030

60

Företag

155 653

–

293 302

448 955

27

Offentliga myndigheter

15 138

–

–

15 138

1

Stater

–

–

212 189

212 189

13

Totalt utbetalda

225 081

–

1 458 231

1 683 312

100

Ej utbetalda

43 200

–

820 854

864 054

 

Totalt utbetalda och ej utbetalda belopp

268 281

–

2 279 085

2 547 366

 


(tusen euro)

Den 31.12.2022

Garanterade

Andra former av kreditförstärkning

Inte garanterade

Totalt

% av totalt utbetalda

Finansinstitut

64 625

–

1 095 467

1 160 092

63

Företag

182 460

–

285 216

467 676

25

Offentliga myndigheter

18 902

–

218

19 120

1

Stater

–

311

202 587

202 898

11

Totalt utbetalda

265 987

311

1 583 488

1 849 786

100

Ej utbetalda

149 506

–

1 505 762

1 655 268

 

Totalt utbetalda och ej utbetalda belopp

415 493

311

3 089 250

3 505 054

 

Direktoratet för portföljförvaltning och övervakning har ansvaret för att övervaka presterande låntagare och borgensmän samt för projektrelaterad finansiell och avtalsmässig övervakning. Kreditvärderingen för investeringsanslagets lån, låntagare och garantigivare övervakas således kontinuerligt, minst en gång om året, men även oftare vid behov och efter kredithändelser. Direktoratet för portföljförvaltning och övervakning undersöker särskilt om avtalsrättigheterna efterlevs och vidtar korrigerande åtgärder vid försämrad kreditvärdering och/eller kontraktsbrott. Begränsningsåtgärder eftersträvas, när så krävs enligt riktlinjerna för kreditrisker. Också när bankgarantier för lån förnyas, säkerställs det att dessa ersätts eller att åtgärder vidtas i tid.

3.2.3.3   Analys av kreditkvaliteten per typ av låntagare

Tabellerna nedan visar analysen av kreditkvaliteten på investeringsanslagets låneportfölj den 31 december 2023 och den 31 december 2022 genom tillämpning av lånegradering, baserat på de exponeringar som undertecknats (utbetalda och ej utbetalda).

(tusen euro)

Den 31.12.2023

 

Hög värdering

Standardvärdering

Minsta godtagbara värdering Risker

Hög risk

Ingen värdering (*3)

Totalt

% av totalsumman

A till B-

C

D+

D- och lägre

Låntagare

Finansinstitut

270 520

276 133

268 648

508 180

–

1 323 481

52

 

Företag

51 505

53

564

347 992

194 441

594 555

23

 

Offentliga myndigheter

–

15 138

–

–

–

15 138

1

 

Stater

50 858

2 164

12 907

548 263

–

614 192

24

Totalt

 

372 883

293 488

282 119

1 404 435

194 441

2 547 366

100


(tusen euro)

Den 31.12.2022

 

Hög värdering

Standardvärdering

Minsta godtagbara värdering Risker

Hög risk

Ingen värdering (*4)

Totalt

% av totalsumman

A till B-

C

D+

D- och lägre

Låntagare

Finansinstitut

293 458

349 628

103 133

1 030 131

–

1 776 350

50

 

Företag

96 413

52 092

–

703 374

226 750

1 078 629

31

 

Offentliga institutioner

–

18 902

–

–

218

19 120

1

 

Stater

51 976

2 771

8 363

567 845

–

630 955

18

Totalt

 

441 847

423 393

111 496

2 301 350

226 968

3 505 054

100

3.2.3.4   Riskkoncentrationer för lån och förskott

3.2.3.4.1    Geografisk analys

På grundval av låntagarens land kan investeringsanslagets låneportfölj analyseras utifrån följande geografiska regioner (i tusen euro):

Låntagarens land

31.12.2023

31.12.2022

Egypten

260 529

309 312

Kenya

248 823

338 790

Nigeria

218 521

266 294

Etiopien

121 126

107 988

Regionalt AKS

86 505

69 920

Mauritius

84 331

93 509

Togo

80 267

–

Barbados

72 036

82 735

Rwanda

71 525

94 247

Zambia

66 947

56 729

Kamerun

48 616

56 586

Zimbabwe

35 546

23 147

Uganda

33 365

51 388

Demokratiska republiken Kongo

29 803

36 772

Senegal

28 729

38 153

Nya Kaledonien

26 425

31 684

Tanzania

21 394

33 431

Dominikanska republiken

16 768

25 879

Benin

16 742

2 958

Jamaica

15 138

18 902

Guinea

12 926

15 242

Elfenbenskusten

9 644

10 976

Mauretanien

9 374

11 029

Madagaskar

9 287

–

Mali

8 158

9 856

Caymanöarna

6 575

8 521

Malawi

6 476

9 587

Eswatini

6 453

1 515

Kap Verde

6 254

9 016

Moçambique

5 142

7 094

Saint Lucia

4 565

4 674

Burkina Faso

4 389

4 767

Ghana

4 074

8 648

Mikronesien

2 342

2 811

Seychellerna

2 037

2 933

Franska Polynesien

1 838

3 118

Samoa

344

645

Vanuatu

177

525

Haiti

121

332

Kongo

–

73

Totalt

1 683 312

1 849 786

3.2.3.4.2    Branschsektorsanalys

I tabellen nedan analyseras investeringsanslagets låneportfölj efter låntagarens branschsektor. Transaktioner som först betalas till en finansförmedlare innan de betalas till den slutliga stödmottagaren redovisas under ”Tjänstesektorn och övriga tjänster”:

(tusen euro)

Låntagarens branschsektor

31.12.2023

31.12.2022

Finansiella tjänster

1 012 001

1 160 133

Offentlig förvaltning

212 189

202 898

Elektricitet

187 701

193 597

Kemikalier

91 786

108 652

Telekommunikationer

60 182

62 862

Hälso- och sjukvård

36 833

36 833

Företagstjänster, it och medier

33 638

31 127

Läkemedel och medicinsk utrustning

18 526

12 388

Infrastruktur för luft- och sjötransporter

15 138

18 902

Metaller och gruvdrift

7 236

8 415

Investeringsvaror

4 103

8 853

Återvinning av avfall och materialåtervinning

3 802

4 577

Flera allmännyttiga tjänster

177

525

Tjänstesektorn och övriga tjänster

–

24

Totalt

1 683 312

1 849 786

3.2.3.5   Kreditriskexponering för varje intern riskvärdering

EIB använder en intern riskvärderingsmetod i linje med de interna riskvärderingsstrategierna i Basel III. Merparten av investeringsanslagets motparter har tilldelats en intern riskvärdering enligt denna metod. I tabellen nedan visas en uppdelning av investeringsanslagets låneportfölj efter det högsta av låntagarens eller garantigivarens interna riskvärdering, om den finns tillgänglig. Om en intern riskvärdering inte finns tillgänglig har den externa riskvärderingen använts för analysen.

Tabellen visar både de exponeringar som undertecknats (utbetalade och ej utbetalade) och de riskvägda exponeringarna, på grundval av en intern metod som investeringsanslaget använder för att minimera förvaltningen.

(tusen euro)

 

 

2023

 

Moody’s likvärdighet

12-månaders förväntade kreditförluster

Förväntade kreditförluster under resten av löptiden som inte har kreditförsämrats

Förväntade kreditförluster under resten av löptiden som har kreditförsämrats

Verkligt värde via resultatet

Totalt

Lån och förskott värderade till upplupet anskaffningsvärde

 

 

 

 

 

 

Intern riskvärdering 1 – minimal kreditrisk

Aaa

–

47 534

–

–

47 534

Intern riskvärdering 2 – mycket låg kreditrisk

Aa1 - Aa3

72 051

–

–

–

72 051

Intern riskvärdering 3 – låg kreditrisk

A1 - A3

10 428

–

–

–

10 428

Intern riskvärdering 4 – måttlig kreditrisk

Baa1 - Baa3

33 439

263 036

3 802

–

300 277

Intern riskvärdering 5 – finansiellt svag motpart

Ba1 - Ba3

75 418

–

–

–

75 418

Intern riskvärdering 6 – hög kreditrisk

B1 - B3

533 775

206 438

20 349

–

760 562

Intern riskvärdering 7 – mycket hög kreditrisk

under Caa1

77 010

246 682

–

–

323 692

Intern riskvärdering 8 – motpart i fallissemang

under Caa1 men i fallissemang

–

–

17 860

–

17 860

Lån och förskott värderade till verkligt värde via resultatet

 

–

–

–

182 080

182 080

Förlustavsättning och justering till verkligt värde

 

-10 964

-24 674

-14 976

-55 976

- 106 590

Redovisat värde på lån och förskott

 

791 157

739 016

27 035

126 104

1 683 312

Låneåtaganden

 

 

 

 

 

 

Intern riskvärdering 2 – mycket låg kreditrisk

Aa1 - Aa3

86 796

–

–

–

86 796

Intern riskvärdering 3 – låg kreditrisk

A1 - A3

1 687

–

–

–

1 687

Intern riskvärdering 4 – måttlig kreditrisk

Baa1 - Baa3

10 000

–

–

–

10 000

Intern riskvärdering 5 – finansiellt svag motpart

Ba1 - Ba3

82 770

–

–

–

82 770

Intern riskvärdering 6 – hög kreditrisk

B1 - B3

327 995

45 990

–

–

373 985

Intern riskvärdering 7 – mycket hög kreditrisk

under Caa1

28 089

30 537

–

–

58 626

Intern riskvärdering 8 – motpart i fallissemang

under Caa1 men i fallissemang

–

50 000

111 000

–

161 000

Ingen intern riskvärdering (*5)

 

39 940

–

–

–

39 940

Lån och förskott värderade till verkligt värde via resultatet

 

–

–

–

68 288

68 288

Förlustavsättning och justering till verkligt värde

 

-2 715

-16 323

–

–

-19 038

Redovisat värde på låneåtaganden

 

574 562

110 204

111 000

68 288

864 054


(tusen euro)

 

 

2022

 

Moody’s likvärdighet

12-månaders förväntade kreditförluster

Förväntade kreditförluster under resten av löptiden som inte har kreditförsämrats

Förväntade kreditförluster under resten av löptiden som har kreditförsämrats

Verkligt värde via resultatet

Totalt

Lån och förskott värderade till upplupet anskaffningsvärde

 

 

 

 

 

 

Intern riskvärdering 1 – minimal kreditrisk

Aaa

–

56 320

–

–

56 320

Intern riskvärdering 2 – mycket låg kreditrisk

Aa1 - Aa3

82 745

–

–

–

82 745

Intern riskvärdering 3 – låg kreditrisk

A1 - A3

421

–

–

–

421

Intern riskvärdering 4 – måttlig kreditrisk

Baa1 - Baa3

346 538

–

–

–

346 538

Intern riskvärdering 5 – finansiellt svag motpart

Ba1 - Ba3

82 126

–

–

–

82 126

Intern riskvärdering 6 – hög kreditrisk

B1 - B3

679 725

189 519

–

–

869 244

Intern riskvärdering 7 – mycket hög kreditrisk

under Caa1

41 450

273 167

–

–

314 617

Intern riskvärdering 8 – motpart i fallissemang

under Caa1 men i fallissemang

–

–

63 474

–

63 474

Lån och förskott värderade till verkligt värde via resultatet

 

–

–

–

142 263

142 263

Förlustavsättning och justering till verkligt värde

 

-11 370

-28 817

-21 303

-46 472

- 107 962

Redovisat värde på lån och förskott

 

1 221 635

490 189

42 171

95 791

1 849 786

Låneåtaganden

 

 

 

 

 

 

Intern riskvärdering 2 – mycket låg kreditrisk

Aa1 - Aa3

86 796

–

–

–

86 796

Intern riskvärdering 3 – låg kreditrisk

A1 - A3

316 707

–

–

–

316 707

Intern riskvärdering 4 – måttlig kreditrisk

Baa1 - Baa3

109 095

–

–

–

109 095

Intern riskvärdering 5 – finansiellt svag motpart

Ba1 - Ba3

175 880

–

–

–

175 880

Intern riskvärdering 6 – hög kreditrisk

B1 - B3

538 504

50 000

–

–

588 504

Intern riskvärdering 7 – mycket hög kreditrisk

under Caa1

62 966

105 669

–

–

168 635

Intern riskvärdering 8 – motpart i fallissemang

under Caa1 men i fallissemang

–

–

50 000

–

50 000

Ingen intern riskvärdering (*6)

 

44 982

–

–

–

44 982

Lån och förskott värderade till verkligt värde via resultatet

 

–

–

–

131 252

131 252

Förlustavsättning och justering till verkligt värde

 

-4 834

-11 749

–

–

-16 583

Redovisat värde på låneåtaganden

 

1 330 096

143 920

50 000

131 252

1 655 268

EIB övervakar kontinuerligt händelser som påverkar dess låntagare och garantigivare. I synnerhet utvärderar EIB från fall till fall sina avtalsenliga rättigheter i händelse av en försämring av riskvärderingen och eftersträvar begränsningsåtgärder. Den bevakar också förnyelser av bankgarantier som tas emot för lån som ska säkerställa att dessa ersätts eller att åtgärder vid behov vidtas i tid.

3.2.3.6   Utestående lån och nedskrivningar

Belopp i utestående fordringar fastställs, övervakas och rapporteras enligt de förfaranden som anges i ”Finance Monitoring Guidelines and Procedures” som gäller för alla banker. Dessa förfaranden ligger i linje med bästa bankpraxis och antas för alla lån som förvaltas av EIB.

Övervakningen är strukturerad för att säkerställa att i) potentiella utestående fordringar upptäcks och rapporteras till ansvariga avdelningar med minsta möjliga dröjsmål, ii) kritiska ärenden omgående dirigeras till rätt operativ nivå och beslutsnivå, iii) regelbunden rapportering till investeringsanslagets ledning lämnas i fråga om den allmänna ställningen.

Utestående fordringar och nedskrivningar av lån och förskott kan analyseras enligt följande:

(tusen euro)

 

Lån och förskott

Lån och förskott

31.12.2023

31.12.2022

Redovisat värde

1 683 312

1 849 786

Förväntade kreditförluster under resten av löptiden som har kreditförsämrats

 

 

Bruttobelopp

17 860

63 474

Avsättning för nedskrivningsförluster

-14 976

-21 303

Redovisat värde på förväntade kreditförluster under resten av löptiden som har kreditförsämrats

2 884

42 171

Förfallna men inte kreditförsämrade

 

 

Förfallna omfattar

 

 

0–30 dagar

–

670

30–90 dagar

23

118

90–180 dagar

315

95

mer än 180 dagar

–

25

Redovisat värde som förfallit men inte kreditförsämrats

338

908

Redovisat värde som varken förfallit eller kreditförsämrats

1 680 090

1 806 707

Totalt redovisat värde på lån och förskott

1 683 312

1 849 786

3.2.3.7   Känsligheten hos förväntade kreditförluster för framtida ekonomiska villkor (i tusen euro)

De förväntade kreditförlusterna är känsliga för bedömningar och antaganden som görs vid fastställandet av framåtblickande scenarion. EIB utför en känslighetsanalys av redovisade förväntade kreditförluster vad gäller väsentliga kategorier av dess tillgångar.

Prognoserna för framtida ekonomiska villkor (via makroekonomiska scenarion) är indata som används i prognosmodeller som tar fram villkorade riskparametrar, vilka är indata som används vid beräkning av förlustavsättning.

Scenariona härleds från chocker som påverkar BNP, vilket är det viktigaste måttet för ekonomisk verksamhet. Chockerna för real BNP kalibreras för att reproducera variabelns tidigare volatilitet. Dessutom används expertbedömningar i tillämpliga fall för att förbättra storleken och beständigheten hos BNP-chocker. Följaktligen fastställs chocker tillsammans med en minskningsfunktion för att fastställa konsekvenserna av chockerna över tiden. Sannolikheter kopplade till varje scenario definieras med beaktande av marknads(volatilitets)indikatorer och internt utvecklade indikatorer/mätare som används konsekvent över tiden för att fånga upp osäkerheter. Viktningen av positiva och negativa chocker beror på balansen hos riskerna i ekonomin, och i genomsnitt användes negativa och positiva chocker på -7 247 euro (2022: -9 908 euro) och 6 007 euro (2022: 8 356 euro) på kvartalsprognoser under tidigare viktningar.

Tabellen nedan visar förlustavsättning på lån och förskott i etapp 1 och 2. Varje framåtblickande scenario (t.ex. referensscenariot, positivt scenario och negativt scenario) viktades till 100 % i stället för att tillämpa sannolika viktningar för de tre scenariona.

(tusen euro)

 

2023

 

Positivt

Referensscenario

Negativt

Bruttoexponering

2 258 365

2 258 365

2 258 365

Förlustavsättning

45 603

51 610

58 857


(tusen euro)

 

2022

 

Positivt

Referensscenario

Negativt

Bruttoexponering

3 229 247

3 229 247

3 229 247

Förlustavsättning

43 821

52 177

62 085

3.2.3.8   Omförhandlade lån och anstånd

EIB anser lån vara lån med anstånd (dvs. lån, skuldförbindelser och låneåtaganden) när anståndsåtgärder har beviljats. Anståndsåtgärder består av koncessioner som EIB beslutar att göra för en gäldenär som inte anses kunna uppfylla de kontraktsenliga skuldvillkoren på grund av sina finansiella svårigheter, så att gäldenären ska kunna betala av skulden eller helt eller delvis refinansiera kontraktet. Exponeringar ska behandlas som anstånd om en koncession har gjorts, oavsett om något belopp förfallit eller exponeringen klassificeras som fallissemang. Exponeringar ska inte behandlas som anstånd om gäldenären inte befinner sig i finansiella svårigheter.

Under normala förhållanden skulle försämringen av de berörda lånen ha upptäckts genom bestämmelserna i bankens riktlinjer och förfaranden och skulle ha övervakats före omförhandlingen. Efter det att lånet omförhandlats skulle EIB fortsätta att noggrant övervaka dessa lån. Om det finansiella instrumentet skulle vara kreditförsämrat flyttas det till steg 3. Lånet kommer att övervakas regelbundet i enlighet med bankens regelverk.

Anståndsåtgärder och anståndspraxis som beslutas av EIB som en del av dess omstruktureringsverksamhet under rapporteringsperioden inbegriper, men är inte begränsad till, förlängning av löptiden, uppskov med enbart kapital, uppskov med kapital och ränta, överträdelse av väsentliga avtalsvillkor och kapitalisering av utestående fordringar.

Transaktioner som omfattas av anståndsåtgärder redovisas som sådana i tabellen nedan:

(tusen euro)

 

31.12.2023

31.12.2022

 

Icke nödlidande

Nödlidande

Icke nödlidande

Nödlidande

Antal kontrakt som omfattas av anstånd

13

6

12

7

Redovisat värde (inkl. utestående ränta och belopp)

112 554

46 432

144 399

45 497

Redovisad avsättning för förväntade kreditförluster

1 654

22 151

16 008

14 323

Ränteintäkter som avser kontrakt som omfattas av anstånd

8 594

1 776

7 745

2 280


(tusen euro)

 

 

 

Anståndsåtgärder

 

 

 

 

31.12.2022

Förlängning av löptider

Uppskov med räntor och kapital

Överträdelse av väsentliga finansiella klausuler

Övriga

Kontraktsenlig återbetalning, avslut och/eller bortskrivning

31.12.2023

Finansinstitut

85 751

–

–

12 275

–

-29 671

68 355

Företag

104 145

–

–

–

–

-13 514

90 631

Totalt

189 896

–

–

12 275

–

-43 185

158 986

3.2.4   Kreditrisker för likvida medel

Tillgängliga medel investeras i enlighet med investeringsanslagets tidsplan för kontraktsenliga utbetalningsskyldigheter. Den 31 december 2023 och den 31 december 2022 utgjordes investeringarna av bankinlåning, inlåningsbevis och bankcertifikat.

De godkända enheterna har en kreditvärdering som liknar de kort- och långsiktiga kreditvärderingar som krävs för EIB:s egna likvida placeringar. När flera kreditvärderingsinstitut lämnar olika kreditvärdering gäller den lägsta värderingen. Den högsta tillåtna gränsen för varje godkänd bank är för närvarande 50 000 000 euro (femtio miljoner euro). Ett undantag från denna regel har beviljats banken Société Générale S. A. i vilken investeringsanslaget har sitt löpande kontantkonto. Den kortfristiga kreditgränsen för Société Générale S. A. uppgår den 31 december 2023 och den 31 december 2022 till 110 000 000 euro (etthundratio miljoner euro). Den höjda gränsen tillämpas på summan av de likvida medel som innehas på det löpande kontantkontot samt de instrument som denna motpart har utfärdat och som finns i likviditetsportföljen.

Samtliga investeringar görs med godkända enheter med en maximal löptid på tre månader från valuteringsdagen. Alla överträdelser av kreditexponeringens gränsvärde har rapporterats till uppdragsgivarna. Den 31 december 2023 och den 31 december 2022 hade all tidsbunden inlåning och alla bankcertifikat och kontanter som innehades av investeringsanslagets likviditetsportfölj en lägsta kreditvärdering på minst P-2 (Moody’s kreditvärdering) på avstämningsdagen.

I följande tabell visas situationen för likvida medel inklusive upplupen ränta.

(tusen euro)

Lägsta kortfristiga kreditvärdering

Lägsta långfristiga kreditvärdering

31.12.2023

31.12.2022

(Moody’s frist)

(Moody’s frist)

P-1

Aaa

140 592

10  %

200 167

14  %

P-1

Aa2

29 951

2  %

24 955

2  %

P-1

Aa3

89 682

7  %

4 992

0  %

P-1

A1

360 831

26  %

300 627

21  %

P-1

A2

204 179

15  %

340 252

23  %

P-1

A3

346 275

25  %

491 224

34  %

P-2

A3

205 314

15  %

29 956

2  %

P-2

Baa1

–

0  %

59 797

4  %

Totalt

 

1 376 824

100  %

1 451 970

100  %

3.2.5.   Kreditrisk för derivat

3.2.5.1.   Riktlinjer för kreditrisker avseende derivat

Kreditrisken avseende derivat utgörs av den förlust som en viss part ådrar sig om motparten i en transaktion inte kan uppfylla sina avtalsenliga skyldigheter. Kreditrisken i samband med derivat varierar beroende på ett antal faktorer (såsom räntor och valutakurser) och motsvarar i allmänhet endast en liten andel av deras nominella värde.

Inom ramen för sin sedvanliga verksamhet kan investeringsanslaget ingå swapkontrakt för att säkra risken för vissa lånetransaktioner eller valutaforwardkontrakt för att säkra dess valutapositioner, som är utställda i andra valutor än euro och som det handlas aktivt med. Alla swappar genomförs av EIB med en extern motpart. Swapparna regleras genom samma ramswapkontrakt och kreditstödskontrakt som undertecknats mellan EIB och dess externa motparter.

3.2.5.2.   Kreditriskvärdering för derivat

Alla swappar relaterade till investeringsanslaget som verkställs av EIB hanteras inom samma kontraktsram och med samma metoder som tillämpas för de derivat som EIB förhandlar fram för eget bruk. EIB avgör om parterna i swapkontrakten kan godkännas på grundval av samma behörighetskriterier som den tillämpar på sina andra swapkontrakt.

EIB uppskattar kreditriskexponeringen vid swap- och derivattransaktioner genom att använda metoderna aktuell exponering utan säkerhet (Current Unsecured Exposure) och potentiell framtida exponering (Potential Future Exposure) för rapportering och för att begränsa bevakningen. Dessa mått omfattar till fullo de derivat som rör investeringsanslaget.

Genom investeringsanslaget ingås kortfristiga valutaswapkontrakt (FX) i utländsk valuta för att säkra valutarisken vid låneutbetalningar i andra valutor än euro. Valutaswappar (FX) har en löptid på högst tre månader och förlängs regelbundet. Det teoretiska beloppet för valutaswappar (FX) uppgick till 1 640,0 miljoner euro den 31 december 2023 jämfört med 1 790,0 miljoner euro den 31 december 2022. Det verkliga värdet för valutaswappar (FX) uppgick till 45,8 miljoner euro den 31 december 2023 jämfört med 71,1 miljoner euro den 31 december 2022.

Investeringsanslaget ingår valutaswapkontrakt för att säkra valutarisken vid låneutbetalningar i andra valutor än euro. Valutaswappar har en långfristig löptid. Det teoretiska beloppet för valutaswappar (FX) uppgick till 43,3 miljoner euro den 31 december 2023 jämfört med 47,0 miljoner euro den 31 december 2022. Det verkliga värdet för valutaswappar (FX) uppgick till 10,0 miljoner euro den 31 december 2023 jämfört med 4,8 miljoner euro den 31 december 2022.

3.2.6.   Kreditrisker för likvida finansiella tillgångar

I följande tabell visas situationen för likviditetsportföljen som enbart består av bankcertifikat som utfärdats av enheter under statsnivå, banker och enheter utanför banksektorn med ursprunglig löptid på mer än tre månader. EU-medlemsstater, deras organ, banker och enheter utanför banksektorn är godtagbara emittenter. Den högsta tillåtna gränsen för varje godkänd emittent är 50 000 000 euro (femtio miljoner euro). Investeringar i medelfristiga och långfristiga obligationer kan också godkännas, beroende på likviditetskraven.

(tusen euro)

Lägsta kortfristiga kreditvärdering

Lägsta långfristiga kreditvärdering

31.12.2023

31.12.2022

(Moody’s frist)

(Moody’s frist)

P-1

Aa2

–

0  %

32 974

45  %

P-1

Aa3

–

0  %

4

0  %

P-1

A3

–

0  %

39 843

55  %

P-2

A3

–

0  %

182

0  %

Totalt

 

–

0  %

73 003

100  %

3.3    Likviditetsrisk

Likviditetsrisk hänvisar till en enhets förmåga att finansiera ökade tillgångar och uppfylla betalningskrav allteftersom de uppkommer, utan att det leder till oacceptabla förluster. Den kan delas upp i risk för finansieringslikviditeten och likviditetsrisk på marknaden. Risk för finansieringslikviditeten är risken för att en enhet inte kommer att kunna effektivt fullgöra både väntade och oväntade nuvarande och framtida kassaflödesbehov, utan att detta påverkar dess dagliga transaktioner eller dess finansiella ställning. Likviditetsrisken på marknaden är risken för att en enhet inte enkelt kan motverka eller undanröja en position till marknadspriset på grund av en marknad som inte är tillräckligt djup eller en där störningar förekommer.

3.3.1   Hantering av likviditetsrisker

Investeringsanslaget finansieras huvudsakligen genom årliga bidrag från medlemsstaterna och återflöden som härrör från dess verksamhet. Investeringsanslaget hanterar sin risk för finansieringslikviditeten i första hand genom planering av investeringsanslagets nettolikviditetsbehov och de bidrag som varje år begärs av medlemsstaterna.

För att beräkna medlemsstaternas årliga bidrag analyseras utbetalningarna från befintliga respektive planerade portföljer och dessa följs upp under hela året. Särskilda händelser, t.ex. återbetalningar i förtid, försäljning av aktier eller fall av fallissemang beaktas för att korrigera de årliga likviditetskraven.

För att ytterligare minimera likviditetsrisken upprätthålls en likviditetsreserv i investeringsanslaget som är tillräcklig för att vid varje tidpunkt täcka beräknade kontantutbetalningar, som EIB:s avdelning med ansvar för låneverksamhet regelbundet informerar om. Medel investeras på penning- och obligationsmarknaderna i form av inlåning mellan banker och andra kortfristiga finansiella instrument med hänsyn till investeringsanslagets likvida betalningsförpliktelser. Investeringsanslagets likvida tillgångar förvaltas av bankens finansavdelning i syfte att upprätthålla en tillräcklig likviditet för att göra det möjligt för investeringsanslaget att uppfylla sina förpliktelser. I enlighet med beslut (EU) 2020/2233 ska återflöden från AKS-ländernas investeringsanslag användas inom ramen för instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete. Tillgången till de återflöden som ska överföras är dock beroende av att tillräcklig likviditet upprätthålls inom investeringsanslaget.

Det är värt att betona att kapital endast förvaltas ur ett likviditetsperspektiv, såsom beskrivs ovan.

Enligt principen om åtskillnad mellan funktionerna front office och back office, ligger ansvaret för avvecklingstransaktioner relaterade till investeringen av dessa tillgångar under EIB:s avdelning för planering och avveckling av transaktioner. Enligt principen om åtskillnad mellan funktioner åligger det bankens direktorat för riskhantering att ansvara för godkännande av motparterna och gränserna för investeringarna av de likvida tillgångarna samt övervakningen av dessa gränser.

3.3.2   Värdering av likviditetsrisker

I tabellerna i detta avsnitt analyseras investeringsanslagets finansiella skulder efter löptid på grundval av den återstående perioden från balansdagen fram till den avtalsenliga förfallodagen (baserat på kassaflöden som inte diskonterats).

Vad gäller finansiella skulder som inte är derivat innehar investeringsanslaget åtaganden i form av ej utbetalda delar av krediten enligt undertecknade låneavtal, ej utbetalda delar av tecknat kapital/investeringsavtal, beviljade lånegarantier eller åtaganden om räntesubventioner och tekniskt bistånd.

Lån inom ramen för investeringsanslaget har en tidsfrist för utbetalning. Utbetalningar görs dock ibland vid tidpunkter och i belopp som speglar framstegen i underliggande investeringsprojekt. Om dessutom lånen är transaktioner som genomförs i en relativt ombytlig verksamhetsmiljö, är utbetalningsplanen föremål för en stor grad av osäkerhet.

Kapitalinvesteringar ska betalas när och så snart som förvaltare av aktiefonder utfärdar giltig infordran av kapital, som speglar utvecklingen i deras investeringsverksamhet. Den period under vilken beloppet kan lyftas uppgår vanligtvis till tre år med regelbunden förlängning på ett eller två år. Vissa åtaganden om utbetalningar överlever vanligtvis slutet av den period då beloppet kan lyftas, fram till dess att man helt förfogar över fondens underliggande investeringar. Detta beror på att fondens likviditet tidvis kan vara otillräcklig för att uppfylla de betalningsförpliktelser som uppkommer avseende avgifter eller andra kostnader.

Garantier omfattas inte av några särskilda betalningsåtaganden om de inte åberopas. Det utestående beloppet för garantier minskas vid sidan av återbetalningsplanen för garanterade lån.

Åtaganden som ingåtts om utbetalningar av räntesubventioner uppkommer i fråga om subventionerade lån som finansieras med hjälp av bankens egna medel. Därför utgör rapporterade utflöden bara åtaganden relaterade till dessa lån snarare än det totala beloppet av åtaganden som ingåtts för ej utbetalade räntesubventioner. I likhet med lån är deras utbetalningsplan osäker.

”Bruttoutflöde till nominellt värde” för åtaganden som ingåtts för tekniskt bistånd i tabellen ”Löptider för finansiella skulder som inte är derivat” avser den totala ej utbetalda delen av undertecknade kontrakt om tekniskt bistånd. Tidsplaneringen för utbetalning är föremål för en stor grad av osäkerhet. Likviditetsutflöden som klassificerats i intervallet ”3 månader eller mindre” motsvarar de utestående fakturor som mottagits fram till och med balansdagen.

Åtaganden för finansiella skulder som inte är derivat för vilka det inte har fastställts någon avtalsenlig löptid tas upp under rubriken ”Obestämd löptid”. Åtaganden för vilka det finns en dokumenterad begäran om kontant utbetalning på balansdagen tas upp under det relevanta tidsintervallet.

För finansiella skulder som härrör från derivat utgörs löptidsprofilen av kontraktsenliga ej diskonterade kassaflöden brutto av swapkontrakt, inbegripet valutaswappar, valutaränteswappar, kortfristiga valutaswappar och ränteswappar.

(tusen euro)

Löptider för finansiella skulder som inte är derivat

3 månader eller mindre

Mer än 3 månader till 1 år

Mer än 1 år till 5 år

Mer än 5 år

Obestämd löptid

Bruttoutflöde till nominellt värde

Den 31.12.2023

Utflöden för tecknade men ej utbetalda lån

49 019

6 000

–

–

828 073

883 092

Utflöden för tecknade investeringsfonder och aktieteckning

–

–

–

–

297 534

297 534

Övriga (undertecknade garantier som inte ställts, ställda garantier)

–

–

–

–

47 749

47 749

Utflöden för åtaganden avseende räntesubventioner

4 235

–

–

–

343 282

347 517

Utflöden för åtaganden avseende tekniskt bistånd

849

–

–

–

25 343

26 192

Totalt

54 103

6 000

–

–

1 541 981

1 602 084


(tusen euro)

Löptider för finansiella skulder som inte är derivat

3 månader eller mindre

Mer än 3 månader till 1 år

Mer än 1 år till 5 år

Mer än 5 år

Obestämd löptid

Bruttoutflöde till nominellt värde

Den 31.12.2022

Utflöden för tecknade men ej utbetalda lån

87 210

21 208

–

–

1 563 433

1 671 851

Utflöden för tecknade investeringsfonder och aktieteckning

4 676

–

–

–

406 496

411 172

Övriga (undertecknade garantier som inte ställts, ställda garantier)

–

–

–

–

49 378

49 378

Utflöden för åtaganden avseende räntesubventioner

–

–

–

–

350 282

350 282

Utflöden för åtaganden avseende tekniskt bistånd

924

–

–

–

32 149

33 073

Totalt

92 810

21 208

–

–

2 401 738

2 515 756


(tusen euro)

Löptider för finansiella skulder som härrör från derivat

3 månader eller mindre

Mer än 3 månader till 1 år

Mer än 1 år till 5 år

Mer än 5 år

Bruttoinflöde/-utflöde till nominellt värde

Den 31.12.2023

Valutaswappar – Inflöden

192

10 909

32 186

1 706

44 993

Valutaswappar – Utflöden

-90

-10 212

-23 783

-1 828

-35 913

Kortfristiga valutaswappar – inflöden

1 640 000

–

–

–

1 640 000

Kortfristiga valutaswappar – utflöden

-1 597 068

–

–

–

-1 597 068

Totalt

43 034

697

8 403

- 122

52 012


(tusen euro)

Löptider för finansiella skulder som härrör från derivat

3 månader eller mindre

Mer än 3 månader till 1 år

Mer än 1 år till 5 år

Mer än 5 år

Bruttoinflöde/-utflöde till nominellt värde

Den 31.12.2022

Valutaswappar och valutaränteswappar – inflöden

88

9 474

38 431

147

48 140

Valutaswappar och valutaränteswappar – utflöden

- 108

-11 965

-30 450

- 146

-42 669

Kortfristiga valutaswappar – inflöden

1 790 000

–

–

–

1 790 000

Kortfristiga valutaswappar – utflöden

-1 724 227

–

–

–

-1 724 227

Totalt

65 753

-2 491

7 981

1

71 244

3.3.3   Långfristiga finansiella tillgångar och skulder

I följande tabell återges finansiella tillgångar och finansiella skulder som inte är derivat och som väntas återkrävas eller regleras mer än 12 månader efter balansdagen.

(tusen euro)

 

31.12.2023

31.12.2022

Finansiella tillgångar:

 

 

Lån och förskott

1 755 831

1 922 784

Aktier och andra värdepapper med rörlig avkastning

820 713

797 341

Totalt

2 576 544

2 720 125

Finansiella skulder:

 

 

Skuld till tredje parter (*7)

389 116

136 867

Avsättningar för låneåtaganden

19 038

16 583

Totalt

408 154

153 450

3.4    Marknadsrisk

Marknadsrisk är risken för att ändringar i marknadspriser och marknadsräntor, såsom räntenivåer, aktiekurser och valutakurser, påverkar en enhets intäkter eller värdet av dess innehav i finansiella instrument.

3.4.1.   Ränterisk

Ränterisk är variationerna i det ekonomiska värdet av, eller i intäkten från, räntebärande positioner till följd av en ogynnsam ränteutveckling.

Investeringsanslaget påverkas inte direkt av ändringar av dess ekonomiska värde eller bristande överensstämmelse i prissättningen mellan olika tillgångar, skulder och säkringsinstrument eftersom i) det inte har några direkta lånekostnader eller räntebärande skulder och ii) det godtar effekterna av räntefluktuationer på intäkter från sina investeringar.

Investeringsanslaget mäter känsligheten i sin låneportfölj och sina micro hedging-swappar för räntefluktuationer genom en beräkning av värdet för en punkt.

Beräkningen av värdet för en punkt mäter ökningen eller minskningen i nettonuvärdet i den relevanta portföljen, till följd av en ränteökning på en 1 räntepunkt (0,01 %) med en löptid inom en angiven tidsperiod ”penningmarknad – upp till ett år”, ”mycket kort – två till tre år”, ”kort – fyra till sex år”, ”medellång – sju till elva år”, ”lång – 12 till 20 år” eller ”extra lång – mer än 21 år”.

För att fastställa nettonuvärdet på lånens kassaflöden i euro används i investeringsanslaget en tremånaders euroswapkurva. Nettonuvärdet för lånens kassaflöden i andra valutor än euro bestäms genom användning av en tremånaderseuroswap plus valutaswapmetoden. För de valutor utanför euro för vilka det inte finns någon tillförlitlig och tillräckligt fullständig diskonteringskurva används i stället diskonteringskurvan för euro eller US-dollar.

För att få fram nettonuvärdet på micro hedging-swappar används i investeringsanslaget euroswapkurvan för kassaflöden i euro och swapkurvan för USD för kassaflöden i USD.

I följande tabell visas att låneportföljens nuvärde netto, inbegripet därtill hörande micro hedging-swappar per den 31 december 2023 minskade med 491 000 euro (den 31 december 2022 skedde en minskning med 500 000 euro) när räntorna samtidigt ökade med 1 räntepunkt.

(tusen euro)

Värde för en punkt

Penning-

marknad

Mycket kort

Kort

Medellång

Lång

Extra lång

Totalt

Den 31.12.2023

Ett år

2 till 3 år

4 till 6 år

7 till 11 år

12 till 20 år

Mer än 20 år

Lånens och micro hedging-swapparnas totala känslighet

-39

-97

- 153

- 153

-47

-2

- 491


(tusen euro)

Värde för en punkt

Penning-

marknad

Mycket kort

Kort

Medellång

Lång

Extra lång

Totalt

Den 31.12.2022

Ett år

2 till 3 år

4 till 6 år

7 till 11 år

12 till 20 år

Mer än 20 år

Lånens och micro hedging-swapparnas totala känslighet

-34

-98

- 154

- 162

-50

-2

- 500

3.4.2   Valutarisk

Valutarisk för investeringsanslaget är risken för inkomstbortfall eller ekonomiskt värde till följd av en ogynnsam valutakursutveckling.

Eftersom referensredovisningsvalutan för investeringsanslaget är euro föreligger en valutarisk närhelst det uppstår obalans mellan dess tillgångar och skulder i andra valutor än referensredovisningsvalutan. Valutarisken omfattar också konsekvenserna av ändringar i värdet av framtida kassaflöden i andra valutor än referensredovisningsvalutan, t.ex. räntor och utdelningar, på grund av variationer i valutakurserna.

3.4.2.1   Valutarisker och likvida tillgångar

Investeringsanslagets likvida tillgångar redovisas antingen i euro eller US-dollar.

Valutarisken säkras genom avista- eller terminstransaktioner (FX) med valuta, valutaswappar (FX) eller valutaswappar. EIB:s finansavdelning kan, om så anses nödvändigt och lämpligt, använda andra instrument, i enlighet med bankens strategi, för säkerhet mot marknadsrisker som uppkommer i samband med investeringsanslagets finansiella verksamhet.

3.4.2.2   Valutarisker och transaktioner som finansieras eller garanteras genom investeringsanslaget

Medlemsstaternas bidrag till instrumentet tas emot i euro. De transaktioner som finansieras eller garanterats genom instrumentet samt räntesubventioner kan redovisas i euro, US-dollar eller andra godkända valutor.

En exponering för valutarisk (för referensvalutan euro) uppkommer så snart transaktioner i andra valutor än euro inte har valutakurssäkrats. Investeringsanslagets riktlinjer för säkring av valutarisker anges nedan.

3.4.2.2.1.    Säkring av transaktioner i US-dollar

Den valutarisk som genereras av investeringsanslagets transaktioner i US-dollar ska täckas på aggregerad basis med hjälp av valutaswappar (FX) i US-dollar och euro och beloppen ska regelbundet förlängas och justeras. Användningen av valutaswappar (FX) tjänar två syften. Å ena sidan genereras den likviditet som behövs för nya utbetalningar (lån och eget kapital), å den andra bibehålls en makrosäkring.

I början av varje period ska de kassaflöden som ska tas emot eller betalas i US-dollar under nästa period beräknas på grundval av planerade eller väntade återflöden eller utbetalningar. Därefter ska de valutaswappar (FX) som löper ut förlängas och deras belopp justeras för att täcka åtminstone det beräknade likviditetsbehovet i US-dollar för nästa period.

På månadsbasis ska positionen i US-dollar säkras, om relevanta gränsvärden överskrids, genom en avista- eller terminstransaktion.

Inom en förlängningsperiod ska oväntade likviditetsunderskott i US-dollar täckas med hjälp av tillfälliga valutaswaptransaktioner (FX) medan likviditetsöverskotten antingen investeras i likvida tillgångar eller konverteras till euro om de uppkommer till följd av en ökning av valutapositionen.

3.4.2.2.2.    Säkring av transaktioner i annan valuta än euro eller US-dollar

Investeringsanslagets transaktioner i andra valutor än euro och US-dollar ska säkras genom valutaswapkontrakt med samma finansiella profil som det underliggande lånet, förutsatt att en swapmarknad är operativ.

Investeringsanslaget har transaktioner i valutor för vilka möjligheter till säkring antingen inte är tillgängliga eller tillgängliga till en hög kostnad. Dessa transaktioner uttrycks i lokal valuta, men regleras i euro eller US-dollar. Investeringsanslagets regelverk för finansiella risker, som godkändes av investeringsanslagets kommitté den 22 januari 2015, gör det möjligt att syntetiskt säkra valutaexponeringar i lokal valuta som uppvisar en stor positiv korrelation med US-dollar genom derivat i US-dollar. De lokala valutor som säkras syntetiskt med derivat i US-dollar redovisas i tabellen i avsnitt 3.4.2.2.3 nedan under punkten ”Lokala valutor (med syntetisk säkring)”, medan lokala valutor som inte är säkrade syntetiskt med US-dollar redovisas i samma tabell under punkten ”Lokala valutor (utan syntetisk säkring)”.

För lån i andra valutor än euro, US-dollar eller valutor för vilka säkring genom valutaswapavtal inte är möjlig tar investeringsanslaget dessutom ut en ytterligare räntekomponent som kallas ”valutapremie” för att minska risken för potentiell depreciering av lokal valuta.

3.4.2.2.3    Valutaposition (i tusen euro)

Tabellerna i denna not visar investeringsanslagets valutaposition.

Valutapositionen redovisas i nedanstående tabeller i enlighet med investeringsanslagets riktlinjer för risker (som beskrivs i investeringsanslagets regelverk för finansiella risker). Valutapositionen i enlighet med riktlinjerna för risker bygger på redovisningssiffror och definieras som saldot mellan utvalda tillgångar och skulder. De tillgångar och skulder som anges i valutapositionen i enlighet med riktlinjerna för risker väljs ut för att säkerställa att intäkterna konverteras till rapporteringsvalutan (euro) först när de tas emot.

Ändring i verkligt värde på aktier och andra värdepapper med rörlig avkastning ingår i valutapositionen enligt riskhanteringsriktlinjerna, liksom nedskrivning av lån och förskott. Derivat som ingår i valutapositionen i enlighet med riktlinjerna för risker beaktas till nominellt värde i stället för verkligt värde, så att de kan anpassas till det balanserade värdet på tillgångarna, som även de beaktas till nominellt värde med justering för nedskrivningar av lån.

I tabellerna nedan redovisas den resterande delen av tillgångar och skulder, vilken framför allt inbegriper upplupna räntor på lån, derivat och subventioner, som ”Valutaposition som undantas från riktlinjerna för risker”.

Den 31 december 2023

Tillgångar och skulder

Åtaganden och eventualförpliktelser

Valutor

Valutaposition enligt riktlinjerna för risker

Valutaposition som undantas från riktlinjerna för risker

Valutaposition enligt balansräkningen

 

USD

- 194 166

-16 111

- 210 277

306 161

Lokala valutor

(med syntetisk säkring)  (*8)

 

 

 

 

KES

87 829

-4 832

82 997

–

TZS

1 071

19

1 090

–

DOP

16 663

122

16 785

–

UGX

20 283

221

20 504

–

RWF

55 837

367

56 204

–

Lokala valutor

(utan syntetisk säkring)  (*8)

 

 

 

 

HTG, MUR, MZN, XOF, ZMW, BWP, JMD, NGN, ZAR

67 992

-1 136

66 856

–

Totalt andra valutor än euro

55 509

-21 350

34 159

306 161

euro

–

3 489 673

3 489 673

1 344 972

Totalt euro och andra valutor

55 509

3 468 323

3 523 832

1 651 133


Den 31 december 2022

Tillgångar och skulder

Åtaganden och eventualförpliktelser

Valutor

Valutaposition enligt riktlinjerna för risker

Valutaposition som undantas från riktlinjerna för risker

Valutaposition enligt balansräkningen

 

USD

- 318 423

-11 114

- 329 537

844 247

Lokala valutor

(med syntetisk säkring)  (*9)

 

 

 

 

KES

129 513

36 883

166 396

–

TZS

7 355

123

7 478

–

DOP

24 533

301

24 834

–

UGX

32 632

489

33 121

–

RWF

75 037

698

75 735

–

Lokala valutor

(utan syntetisk säkring)*

 

 

 

 

HTG, MUR, MZN, XOF, ZMW, BWP, JMD, NGN, ZAR

86 929

- 479

86 450

–

Totalt andra valutor än euro

37 576

26 901

64 477

844 247

euro

–

4 009 151

4 009 151

1 726 301

Totalt euro och andra valutor

37 576

4 036 052

4 073 628

2 570 548

3.4.2.3   Känslighetsanalys av utländsk valuta

Den 31 december 2023 skulle en depreciering av euron på 10 % mot alla andra valutor leda till en ökning av bidragsgivarnas medel och vinst med 2,9 miljoner euro (den 31 december 2022: 7,2 miljoner euro). En appreciering av euron på 10 % mot alla andra valutor skulle leda till en minskning av bidragsgivarnas medel och vinst med –2,4 miljoner euro (den 31 december 2022: –5,9 miljoner euro).

3.4.2.4   Omräkningskurser

Följande omräkningskurser användes för att upprätta balansräkningen den 31 december 2023 och den 31 december 2022:

 

Den 31 december 2023

Den 31 december 2022

Andra valutor än euro

 

 

Botswansk pula (BWP)

14,78

13,59

Dominikansk peso (DOP)

64,08

59,84

Fijiansk dollar (FJD)

2,39

2,32

Haitiska gourde (HTG)

143,68

154,37

Jamaikansk dollar (JMD)

168,22

161,59

Kenyansk shilling (KES)

173,20

131,68

Mauretansk ouguiya (MRO)

43,35

39,04

Mauritisk rupie (MUR)

48,56

46,83

Moçambikisk metical (MZN)

69,98

67,54

Nigeriansk naira (NGN)

975,04

478,02

Rwandisk franc (RWF)

1 385,07

1 132,20

Tanzanisk shilling (TZS)

2 772,53

2 487,37

Ugandisk shilling (UGX)

4 178,00

3 965,00

US-dollar (USD)

1,11

1,07

CFA-franc (BEAC/BCEAO)

655,96

655,96

Sydafrikansk rand (ZAR)

20,35

18,10

Zambiansk kvacha (ZMW)

28,45

19,28

3.4.3   Aktiekursrisk

Aktiekursrisk är risken för att det verkliga värdet på investeringar i eget kapital minskar till följd av ändringar i nivåerna av aktiekurserna och/eller värdet av investeringar i eget kapital.

Investeringsanslaget är utsatt för aktiekursrisker via sina investeringar i direkt eget kapital och riskkapitalfonder.

Värdet av onoterade aktiepositioner är inte enkelt tillgängligt för övervakning och kontroll på kontinuerlig basis. För sådana innehav innefattar de bästa tillgängliga uppgifterna de priser som kan härledas från alla relevanta värderingsmetoder.

Effekterna på investeringsanslagets medel från bidragsgivarna (till följd av en ändring i det verkliga värdet av portföljen med egetkapitalinstrument) på grund av en +/-10 % ändring i värdet på enskilda investeringar i direkt eget kapital och riskkapital, med alla andra variabler konstanta, uppgår till 82,1 miljoner euro respektive –82,1 miljoner euro den 31 december 2023 (79,7 miljoner euro respektive –79,7 miljoner euro den 31 december 2022).

4   Finansiella instruments verkliga värden

4.1    Redovisningsklassificeringar och verkliga värden

Följande tabeller visar redovisade värden och verkliga värden på finansiella tillgångar och finansiella skulder, inklusive deras nivåer i hierarkin för verkligt värde. Dessa omfattar inte information om verkliga värden för finansiella tillgångar och skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde om det redovisade värdet är en rimlig uppskattning av det verkliga värdet.

(tusen euro)

Den 31 december 2023

Redovisat värde

Verkligt värde

 

Finansiella derivat

Aktier och andra värdepapper med rörlig avkastning

Kontanter, lån och förskott

Likvida finansiella tillgångar

Övriga finansiella tillgångar/ skulder

Totalt

Nivå 1

Nivå 2

Nivå 3

Totalt

Finansiella tillgångar obligatoriskt värderade till verkligt värde via resultatet

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Finansiella derivat

55 765

–

–

–

–

55 765

–

55 765

–

55 765

Riskkapitalfonder

–

693 042

–

–

–

693 042

–

–

693 042

693 042

Direkta investeringar i eget kapital

–

127 671

–

–

–

127 671

–

–

127 671

127 671

Lån och förskott

–

–

124 323

–

–

124 323

–

–

124 323

124 323

Totala finansiella tillgångar obligatoriskt värderade till verkligt värde via resultatet

55 765

820 713

124 323

–

–

1 000 801

–

55 765

945 036

1 000 801

Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Likvida medel

–

–

1 376 824

–

–

1 376 824

 

 

 

 

Lån och förskott

–

–

1 558 989

–

–

1 558 989

 

 

 

 

Fordringar på bidragsgivare

–

–

85 321

–

–

85 321

 

 

 

 

Likvida finansiella tillgångar

–

–

–

–

–

–

 

 

 

 

Övriga tillgångar

–

–

–

–

616

616

 

 

 

 

Totala finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde

–

–

3 021 134

–

616

3 021 750

 

 

 

 

Totalt finansiella tillgångar

55 765

820 713

3 145 457

–

616

4 022 551

 

 

 

 

Finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Avsättningar för låneåtaganden

–

–

–

–

-19 038

-19 038

 

 

 

 

Skulder till tredje parter

–

–

–

–

- 427 828

- 427 828

 

 

 

 

Övriga skulder

–

–

–

–

-3 338

-3 338

 

 

 

 

Totalt finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde

–

–

–

–

- 450 204

- 450 204

 

 

 

 

Totalt finansiella skulder

–

–

–

–

- 450 204

- 450 204

 

 

 

 


(tusen euro)

Den 31 december 2022

Redovisat värde

Verkligt värde

 

Finansiella derivat

Aktier och andra värdepapper med rörlig avkastning

Kontanter, lån och förskott

Likvida finansiella tillgångar

Övriga finansiella tillgångar/ skulder

Totalt

Nivå 1

Nivå 2

Nivå 3

Totalt

Finansiella tillgångar obligatoriskt värderade till verkligt värde via resultatet

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Finansiella derivat

75 852

–

–

–

–

75 852

–

75 852

–

75 852

Riskkapitalfonder

–

684 564

–

–

–

684 564

–

–

684 564

684 564

Direkta investeringar i eget kapital

–

112 777

–

–

–

112 777

–

–

112 777

112 777

Lån och förskott

–

–

95 604

–

–

95 604

–

–

95 604

95 604

Totala finansiella tillgångar obligatoriskt värderade till verkligt värde via resultatet

75 852

797 341

95 604

–

–

968 797

–

75 852

892 945

968 797

Finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Likvida medel

–

–

1 451 970

–

–

1 451 970

 

 

 

 

Lån och förskott

–

–

1 754 182

–

–

1 754 182

 

 

 

 

Fordringar på bidragsgivare

–

–

85 321

–

–

85 321

 

 

 

 

Likvida finansiella tillgångar

–

–

–

73 003

–

73 003

 

 

 

 

Övriga tillgångar

–

–

–

–

950

950

 

 

 

 

Totala finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde

–

–

3 291 473

73 003

950

3 365 426

 

 

 

 

Totalt finansiella tillgångar

75 852

797 341

3 387 077

73 003

950

4 334 223

 

 

 

 

Finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Avsättningar för låneåtaganden

–

–

–

–

-16 583

-16 583

 

 

 

 

Skulder till tredje parter

–

–

–

–

- 190 927

- 190 927

 

 

 

 

Övriga skulder

–

–

–

–

-2 419

-2 419

 

 

 

 

Totalt finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde

–

–

–

–

- 209 929

- 209 929

 

 

 

 

Totalt finansiella skulder

–

–

–

–

- 209 929

- 209 929

 

 

 

 

4.2    Värdering av verkliga värden

4.2.1   Värderingsmetoder och betydande icke observerbara indata

Tabellen nedan innehåller uppgifter om de värderingsmetoder och betydande icke observerbara indata som används vid värdering av finansiella instrument, klassificerade i nivå 2 och 3 i hierarkin för verkligt värde:

 

Värderingsmetod

Betydande icke observerbara indata

Förhållandet mellan icke observerbara indata och värderingen av verkligt värde

Finansiella instrument som tas upp till verkligt värde

 

 

Finansiella derivat

Diskonterat kassaflöde: Framtida kassaflöden beräknas på grundval av terminskurser/räntesatser (från observerbara terminskurser och avkastningskurvor vid rapporteringsperiodens slut) och kontraktsenliga terminskurser/räntesatser, diskonterade med en räntesats som avspeglar kreditrisken för olika motparter.

Kurvorna som används för uppskattning och diskontering av kassaflöden kalibreras till marknadsdata och löptiderna för swapparna i portföljen överstiger inte den längsta tillgängliga löptiden i indatan. Det finns därför inga icke observerbara indata.

Inte tillämpligt.

Riskkapitalfond

Metod för justerat substansvärde netto: Det verkliga värdet fastställs genom att tillämpa endera investeringsanslagets procentuella ägarandel i det underliggande instrumentet till nettoandelsvärdet enligt den senaste rapporten justerat för kassaflöden eller, i förekommande fall, det exakta aktievärdet samma dag enligt uppgift från respektive fondförvaltare. För att överbrygga tidsintervallet mellan det senaste tillgängliga nettoandelsvärdet och rapporteringen vid årsskiftet utförs ett prövningsförfarande för händelser efter balansdagen och, om nödvändigt, justeras det rapporterade nettoandelsvärdet.

Justering för den tid som förflutit mellan riskkapitalfondens sista balansdag och värderingstidpunkten, med hänsyn tagen till driftskostnader och förvaltningsavgifter, senare ändringar i det verkliga värdet på riskkapitalfondens underliggande tillgångar, ytterligare skulder som uppkommit, ändringar på marknaden eller andra ändringar av de ekonomiska villkoren.

Ju längre period mellan värderingstidpunkten för det verkliga värdet och riskkapitalfondens senaste balansdag desto större blir justeringen för förfluten tid.

Direkta investeringar i eget kapital

Justerade nettotillgångar.

Justering för den tid som förflutit mellan investeringsobjektets senaste balansdag och värderingstidpunkten, med hänsyn tagen till driftskostnader, senare ändringar i det verkliga värdet på investeringsobjektets underliggande tillgångar, ytterligare skulder som uppkommit, ändringar på marknaden eller andra ändringar av de ekonomiska villkoren, kapitaltillskott och försäljning/förändring av kontroll.

Desto högre avdrag för säljbarhet, desto lägre verkligt värde.

 

 

Avdrag för bristande säljbarhet (likviditet) som fastställs med hänvisning till tidigare transaktionspriser för liknande aktier i landet/regionen, i storleksordningen 5–30 %.

 

Lån till verkligt

värde (IFE)

För låntagare som antas fortsätta driften gäller följande: Diskonterat kassaflöde med kontraktsenliga/väntade framtida kassaflöden diskonterade med en lämplig riskjusterad diskonteringssats som beaktar den inneboende risken i lånet (inbegripet låntagarens kreditrisk). Diskonteringssatsen jämförs/bedöms mot ett relevant referensvärde på marknaden.

För låntagare som inte antas fortsätta driften: Nettotillgångsmetod (metod med likvidationsvärde).

Komponenter i diskonteringssatsen som återspeglar låntagarens kreditrisk jämfört med den riskfria marknadsräntan.

Ju högre diskonteringsränta, desto lägre verkligt värde.


 

Värderingsmetod

Betydande icke observerbara indata

Förhållandet mellan icke observerbara indata och värderingen av verkligt värde

Finansiella instrument som inte tas upp till verkligt värde

 

 

Lån och förskott

Diskonterade kassaflöden: I värderingsmodellen används kontraktsenliga kassaflöden, under förutsättning att gäldenären inte drabbas av några fallissemang, vilka inte tar hänsyn till några värden på säkerheter eller förtida återbetalningar. För att få fram lånens nettonuvärde använder man i modellen de kontraktsenliga kassaflödena för varje lån med hjälp av en justerad marknadsdiskonteringskurva. Nettonuvärdet på individuella lån justeras därefter för att beakta den relevanta väntade förlusten. Resultaten adderas därefter för att erhålla det verkliga värdet på lån och förskott.

Inte tillämpligt.

Inte tillämpligt.

Likvida finansiella tillgångar

Diskonterade kassaflöden.

Inte tillämpligt.

Inte tillämpligt.

Med tillämpning av IFRS 13 inbegrips värderingsjusteringar i derivatens verkliga värde den 31 december 2023 och 2022, nämligen:

—

Justeringar av kreditvärderingen, som speglar motpartskreditrisk för derivattransaktioner, som uppgick till -6 100 euro den 31 december 2023 och till -6 100 euro den 31 december 2022.

—

Debetvärderingsjusteringar, som speglar egen kreditrisk på derivattransaktioner, som uppgick till +7 200 euro den 31 december 2023 och +7 200 euro den 31 december 2022.

4.2.2   Överföringar mellan nivå 1 och 2

Investeringsanslagets policy är att redovisa överföringar mellan nivåer från och med dagen för den händelse eller den ändring i omständigheterna som gav upphov till överföringen.

Under både 2023 och 2022 gjordes inga överföringar från investeringsanslagets nivå 1 till 2 eller från nivå 2 till 1 i hierarkin för verkligt värde.

4.2.3   Verkliga värden i nivå 3

Avstämning av verkliga värden i nivå 3

Följande tabeller visar ändringarna i instrumenten i nivå 3 (27) för det räkenskapsår som upphörde den 31 december 2023 respektive den 31 december 2022:

(tusen euro)

 

Aktier och andra värdepapper med rörlig avkastning

Ingående balans den 1 januari 2023

797 341

Vinster eller förluster som ingår i resultatet:

 

Borttagande av justeringar till verkligt värde på grund av försäljning

–

Nettoändring i verkligt värde på aktier och andra värdepapper med rörlig avkastning

-15 142

Totalt

-15 142

Utbetalningar

101 100

Återbetalningar

-32 560

Valutakursskillnader

-30 026

Utgående balans den 31 december 2023

820 713


(tusen euro)

 

Aktier och andra värdepapper med rörlig avkastning

Ingående balans den 1 januari 2022

697 631

Vinster eller förluster som ingår i resultatet:

 

Borttagande av justeringar till verkligt värde på grund av försäljning

99

Nettoändring i verkligt värde på aktier och andra värdepapper med rörlig avkastning

9 172

Totalt

9 271

Utbetalningar

139 935

Återbetalningar

-74 959

Valutakursskillnader

25 463

Utgående balans den 31 december 2022

797 341

Under 2023 och 2022 gjordes inga överföringar från eller till investeringsanslagets nivå 3 i hierarkin för verkligt värde

Känslighetsanalys

Effekterna på investeringsanslagets medel från bidragsgivarna och rapporten över resultat och övrigt totalresultat på grund av en +/-10 % ändring i värdet på investeringar i direkt eget kapital och riskkapital, med alla andra variabler konstanta, uppgår till 82,1 miljoner euro respektive –82,1 miljoner euro den 31 december 2023 (79,7 miljoner euro respektive –79,7 miljoner euro den 31 december 2022).

5   Likvida medel

Likvida medel består av:

(tusen euro)

 

31.12.2023

31.12.2022

Kontanter

146 494

328 079

Tidsbunden inlåning

625 403

963 004

Bankcertifikat

599 507

159 506

Likvida medel i kassaflödesanalysen

1 371 404

1 450 589

Upplupen ränta

5 420

1 381

Likvida medel i rapporten över finansiell ställning

1 376 824

1 451 970

6.   Finansiella derivat

De viktigaste komponenterna i de finansiella derivaten, som klassificeras som att de innehas för handel, är följande:

(tusen euro)

Den 31 december 2023

Verkligt värde

Teoretiskt belopp

 

Tillgångar

Skulder

Valutaswappar

9 983

–

43 250

Valutaswappar (FX)

45 782

–

1 640 000

Totalt finansiella derivat

55 765

–

1 683 250


(tusen euro)

Den 31 december 2022

Verkligt värde

Teoretiskt belopp

 

Tillgångar

Skulder

Valutaränteswappar

4 778

–

47 033

Valutaswappar (FX)

71 074

–

1 790 000

Totalt finansiella derivat

75 852

–

1 837 033

7   Lån och förskott

7.1    Lån och förskott

Följande tabell visar en avstämning mellan ingående och utgående balans för lån och förskott:

(tusen euro)

 

Globala lån (*10)

Prioriterade lån

Efterställda lån

Totalt

Nominella värdet på lån till upplupet anskaffningsvärde den 1 januari 2023

1 236 887

563 277

–

1 800 164

Utbetalningar

154 587

11 986

–

166 573

Bortskrivningar

–

–

–

–

Återbetalningar

- 219 739

-67 902

–

- 287 641

Kapitaliserad ränta

–

–

–

–

Valutakursskillnader

-73 614

-12 024

–

-85 638

Nominellt värde på lån till upplupet anskaffningsvärde den 31 december 2023

1 098 121

495 337

–

1 593 458

Avsättning för nedskrivningsförluster den 1 januari 2023

-37 604

-22 798

–

-60 402

Nettoändringar i 12-månaders förväntade kreditförluster

- 287

-92

–

- 379

Nettoändringar i förväntade kreditförluster under resten av löptiden som inte har kreditförsämrats

-1 060

4 887

–

3 827

Förväntade kreditförluster under resten av löptiden som har kreditförsämrats

–

–

–

–

Återföring av förväntade kreditförluster under resten av löptiden som har kreditförsämrats

5 205

402

–

5 607

Valutakursskillnader

1 348

402

–

1 750

Avsättning för nedskrivningsförluster den 31 december 2023

-32 398

-17 199

–

-49 597

Lån och förskott till upplupet anskaffningsvärde den 31 december 2023

1 065 723

478 138

–

1 543 861

Nominellt belopp för lån upptagna till verkligt värde via resultatet den 1 januari 2023

1 080

72 923

66 833

140 836

Utbetalningar

–

37 092

3 572

40 664

Återbetalningar

–

- 514

–

- 514

Valutakursskillnader

–

-2 925

48

-2 877

Nominellt belopp för lån upptagna till verkligt värde via resultatet den 31 december 2023

1 080

106 576

70 453

178 109

Justering till verkligt värde den 1 januari 2023

-1 080

-26 420

-17 732

-45 232

Ändring i verkligt värde netto

–

-8 941

9

-8 932

Valutakursskillnader

–

378

–

378

Justering till verkligt värde den 31 december 2023

-1 080

-34 983

-17 723

-53 786

Lån och förskott upptagna till verkligt värde via resultatet den 31 december 2023

–

71 593

52 730

124 323

Upplupet anskaffningsvärde

-3 518

-4 040

–

-7 558

Ränta

11 560

10 876

250

22 686

Lån och förskott den 31 december 2023

1 073 765

556 567

52 980

1 683 312


(tusen euro)

 

Globala lån (*11)

Prioriterade lån

Efterställda lån

Totalt

Nominella värdet på lån till upplupet anskaffningsvärde den 1 januari 2022

1 260 960

549 115

–

1 810 075

Utbetalningar

186 211

68 638

–

254 849

Återbetalningar

- 246 403

-74 267

–

- 320 670

Valutakursskillnader

36 119

19 791

–

55 910

Nominella värdet på lån till upplupet anskaffningsvärde den 31 december 2022

1 236 887

563 277

–

1 800 164

Avsättning för nedskrivningsförluster den 1 januari 2022

-43 723

-22 191

–

-65 914

Nettoändringar i 12-månaders förväntade kreditförluster

-7 009

- 750

–

-7 759

Nettoändringar i förväntade kreditförluster under resten av löptiden som inte har kreditförsämrats

4 305

1 176

–

5 481

Förväntade kreditförluster under resten av löptiden som har kreditförsämrats

–

- 393

–

- 393

Återföring av förväntade kreditförluster under resten av löptiden som har kreditförsämrats

11 082

151

–

11 233

Valutakursskillnader

-2 259

- 791

–

-3 050

Avsättning för nedskrivningsförluster den 31 december 2022

-37 604

-22 798

–

-60 402

Lån och förskott till upplupet anskaffningsvärde den 31 december 2022

1 199 283

540 479

–

1 739 762

Nominellt belopp för lån upptagna till verkligt värde via resultatet den 1 januari 2022

1 080

70 936

200 000

272 016

Utbetalningar

–

5 644

–

5 644

Återbetalningar

–

-4 544

- 133 167

- 137 711

Valutakursskillnader

–

887

–

887

Nominellt belopp för lån upptagna till verkligt värde via resultatet den 31 december 2022

1 080

72 923

66 833

140 836

Justering till verkligt värde den 1 januari 2022

-1 080

-24 613

-16 332

-42 025

Ändring i verkligt värde netto

–

-1 680

-1 400

-3 080

Valutakursskillnader

–

- 127

–

- 127

Justering till verkligt värde den 31 december 2022

-1 080

-26 420

-17 732

-45 232

Lån och förskott upptagna till verkligt värde via resultatet den 31 december 2022

–

46 503

49 101

95 604

Upplupet anskaffningsvärde

-3 450

-3 718

–

-7 168

Ränta

11 809

9 741

38

21 588

Lån och förskott den 31 december 2022

1 207 642

593 005

49 139

1 849 786

7.2    Nedskrivning av lån och förskott – Förlustavsättning

(tusen euro)

 

2023

 

Förväntade kreditförluster under resten av löptiden

 

12-månaders förväntade kreditförluster

Förväntade kreditförluster under resten av löptiden som inte har kreditförsämrats

Förväntade kreditförluster under resten av löptiden som har kreditförsämrats

Totalt

Lån och förskott värderade till upplupet anskaffningsvärde

 

 

 

 

Ingående balans den 1 januari 2023

11 370

28 817

20 215

60 402

Överföringar till 12-månaders förväntade kreditförluster

869

-4 217

–

-3 348

Överföring till förväntade kreditförluster under resten av löptiden som inte har kreditförsämrats

- 927

3 593

–

2 666

Nettovärdering av förlustavsättning

- 993

-4 333

-2 873

-8 199

Nya finansiella tillgångar som utfärdats eller köpts

1 470

1 188

–

2 658

Finansiella tillgångar som har tagits bort

-41

-57

-2 734

-2 832

Valutakursskillnader (*12)

- 784

- 317

- 649

-1 750

Utgående balans den 31 december 2023

10 964

24 674

13 959

49 597

(tusen euro)

 

2022

 

 

Förväntade kreditförluster under resten av löptiden

 

 

12 -månaders förväntade kreditförluster

Förväntade kreditförluster under resten av löptiden som inte har kreditförsämrats

Förväntade kreditförluster under resten av löptiden som har kreditförsämrats

Totalt

Lån och förskott värderade till upplupet anskaffningsvärde

 

 

 

 

Ingående balans den 1 januari 2022

3 565

33 268

29 081

65 914

Överföringar till 12-månaders förväntade kreditförluster

2 293

-7 061

–

-4 768

Överföring till förväntade kreditförluster under resten av löptiden som inte har kreditförsämrats

- 489

3 160

–

2 671

Överföring till förväntade kreditförluster under resten av löptiden som har kreditförsämrats

–

- 617

393

- 224

Nettovärdering av förlustavsättning

4 101

-2 472

-6 045

-4 416

Nya finansiella tillgångar som utfärdats eller köpts

1 878

1 670

–

3 548

Finansiella tillgångar som har tagits bort

-24

- 160

-5 189

-5 373

Valutakursskillnader (*12)

46

1 029

1 975

3 050

Utgående balans den 31 december 2022

11 370

28 817

20 215

60 402

8   Aktier och andra värdepapper med rörlig avkastning

Följande tabell visar en avstämning mellan ingående och utgående balans för investeringar i eget kapital:

(tusen euro)

 

Riskkapitalfonder

Direkta investeringar i eget kapital

Totalt

Anskaffningsvärde den 1 januari 2023

580 534

81 711

662 245

Utbetalningar

101 100

–

101 100

Återbetalning / försäljning

-32 560

–

-32 560

Valutakursskillnader

-15 727

-8 256

-23 983

Anskaffningsvärde den 31 december 2023

633 347

73 455

706 802

Orealiserade vinster och förluster den 1 januari 2023

104 030

31 066

135 096

Nettoförändring orealiserade vinster och förluster

-43 652

28 510

-15 142

Borttagande av justeringar till verkligt värde på grund av aktieswapp

–

–

–

Valutakursskillnader

- 683

-5 360

-6 043

Orealiserade vinster och förluster den 31 december 2023

59 695

54 216

113 911

Aktier och andra värdepapper med rörlig avkastning den 31 december 2023

693 042

127 671

820 713


(tusen euro)

 

Riskkapitalfonder

Direkta investeringar i eget kapital

Totalt

Anskaffningsvärde den 1 januari 2022

493 161

77 478

570 639

Utbetalningar

139 935

–

139 935

Återbetalning / försäljning

-74 959

–

-74 959

Aktieswapp

–

3 598

3 598

Valutakursskillnader

22 397

635

23 032

Anskaffningsvärde den 31 december 2022

580 534

81 711

662 245

Orealiserade vinster och förluster den 1 januari 2022

97 409

29 583

126 992

Nettoförändring orealiserade vinster och förluster

4 149

5 023

9 172

Borttagande av justeringar till verkligt värde på grund av försäljning

–

-3 499

-3 499

Valutakursskillnader

2 472

-41

2 431

Orealiserade vinster och förluster den 31 december 2022

104 030

31 066

135 096

Aktier och andra värdepapper med rörlig avkastning den 31 december 2022

684 564

112 777

797 341

9   Fordringar på bidragsgivare

Belopp på 85,3 miljoner euro (2022: 85,3 miljoner euro) i fordringar från bidragsgivare består helt av infordrade bidrag från medlemsstaterna som ännu inte betalats in.

10   Likvida finansiella tillgångar

Likviditetsportföljen består av noterade obligationer som har en återstående löptid på mindre än tre månader på balansdagen. I följande tabell visas likviditetsportföljens utveckling:

(tusen euro)

Ingående balans den 1 januari 2023

73 003

Förvärv

348 523

Förfallna

- 421 278

Ändrad avskrivning av över- eller underkurs

- 248

Ändring i upplupen ränta

–

Utgående balans den 31 december 2023

–


(tusen euro)

Ingående balans den 1 januari 2022

–

Förvärv

920 290

Förfallna

- 847 608

Ändrad avskrivning av över- eller underkurs

247

Ändring i upplupen ränta

74

Utgående balans den 31 december 2022

73 003

11   Övriga tillgångar

De viktigaste komponenterna i övriga tillgångar är följande:

(tusen euro)

 

31.12.2023

31.12.2022

Fordring på EIB

616

940

Finansiella garantier

–

10

Totalt övriga tillgångar

616

950

12   Förutbetalda intäkter

De viktigaste komponenterna i förutbetalda intäkter är följande:

(tusen euro)

 

31.12.2023

31.12.2022

Förutbetalda räntesubventioner

47 313

51 498

Förutbetalda provisioner på lån och förskott

1 202

919

Totalt förutbetalda intäkter

48 515

52 417

13   Avsättningar för låneåtaganden

Följande tabeller visar en avstämning mellan ingående och utgående balans för förlustavsättningar för lån som inte utbetalats (låneåtaganden):

(tusen euro)

 

2023

 

12-månaders förväntade kreditförluster

Förväntade kreditförluster under resten av löptiden som inte har kreditförsämrats

Förväntade kreditförluster under resten av löptiden som har kreditförsämrats

Totalt

Låneåtaganden

 

 

 

 

Ingående balans den 1 januari

4 825

11 758

–

16 583

Överföring till förväntade kreditförluster under resten av löptiden som inte har kreditförsämrats

- 163

1 955

–

1 792

Nettovärdering av förlustavsättning

466

8 206

–

8 672

Nya finansiella tillgångar som utfärdats eller köpts

-1 295

-1 461

–

-2 756

Finansiella tillgångar som har tagits bort

-1 120

-4 118

–

-5 238

Valutakursskillnader

2

-17

–

-15

Utgående balans den 31 december

2 715

16 323

–

19 038


(tusen euro)

 

2022

 

12-månaders förväntade kreditförluster

Förväntade kreditförluster under resten av löptiden som inte har kreditförsämrats

Förväntade kreditförluster under resten av löptiden som har kreditförsämrats

Totalt

Låneåtaganden

 

 

 

 

Ingående balans den 1 januari

1 693

14 909

–

16 602

Överföring till förväntade kreditförluster under resten av löptiden som inte har kreditförsämrats

- 302

4 687

–

4 385

Nettovärdering av förlustavsättning

3 147

-6 797

–

-3 650

Nya finansiella tillgångar som utfärdats eller köpts

428

354

–

782

Finansiella tillgångar som har tagits bort

- 142

-1 395

–

-1 537

Valutakursskillnader

1

–

–

1

Utgående balans den 31 december

4 825

11 758

–

16 583

14   Skulder till tredje parter

De viktigaste komponenterna i skulder till tredje parter är följande:

(tusen euro)

 

31.12.2023

31.12.2022

Allmänna administrativa kostnader netto som ska betalas till EIB

29 655

33 628

Övriga belopp som ska betalas till EIB

39 384

1 460

Belopp för ej utbetalade räntesubventioner och ej utbetalat tekniskt bistånd som ska betalas till medlemsstaterna

358 789

155 839

Totala skulder till tredje parter

427 828

190 927

15   Övriga skulder

De viktigaste komponenterna i övriga skulder är följande:

(tusen euro)

 

31.12.2023

31.12.2022

Återbetalningar av lån som tagits emot i förskott

2 727

1 790

Förutbetalda intäkter från räntesubventioner

611

629

Totalt övriga skulder

3 338

2 419

16   Infordrade bidrag från medlemsstaterna (i tusen euro)

Medlemsstater

Bidrag till investeringsanslaget

Bidrag till räntesubventioner och tekniskt bistånd

Totala bidrag

Infordrat men inte betalt (*13)

Österrike

94 677

20 161

114 838

2 398

Belgien

138 169

28 441

166 610

3 249

Bulgarien

2 660

1 361

4 021

219

Kroatien

1 126

969

2 095

225

Cypern

1 566

750

2 316

112

Tjeckien

9 697

4 961

14 658

797

Danmark

77 279

16 633

93 912

1 980

Estland

992

521

1 513

86

Finland

55 115

12 364

67 479

1 509

Frankrike

818 754

159 285

978 039

17 813

Tyskland

823 467

173 107

996 574

20 580

Grekland

50 271

12 130

62 401

1 507

Ungern

9 230

4 295

13 525

615

Irland

27 921

7 387

35 308

940

Italien

470 233

104 875

575 108

12 530

Lettland

1 364

709

2 073

116

Litauen

2 248

1 138

3 386

181

Luxemburg

10 395

2 194

12 589

255

Malta

526

253

779

38

Nederländerna

187 913

40 256

228 169

4 777

Polen

24 591

12 537

37 128

2 007

Portugal

39 250

9 557

48 807

1 197

Rumänien

7 734

4 200

11 934

718

Slovakien

4 231

2 248

6 479

376

Slovenien

3 137

1 507

4 644

225

Spanien

250 314

63 448

313 762

7 932

Sverige

102 760

23 561

126 321

2 939

Förenade kungariket

506 075

120 148

626 223

–

Totalt den 31 december 2023

3 721 695

828 996

4 550 691

85 321

Totalt den 31 december 2022

3 701 695

548 996

4 250 691

85 321

17   Utbetalda bidrag från medlemsstaterna

(tusen euro)

 

Europeiska kommissionen

UK

Totalt

AKS

ULT

Totalt

Utbetalda bidrag från medlemsstaterna

per den 1 januari 2023

–

–

–

–

–

Återflöden i förhållande till 2021

251 000

7 000

258 000

44 386

302 386

Återflöden i förhållande till 2022

236 883

6 732

243 615

41 912

285 527

Utbetalda bidrag från medlemsstaterna

per den 31 december 2023

487 883

13 732

501 615

86 298

587 913

Enligt överföringsavtalet ska investeringsanslaget från och med 2023 och fram till och med den 31 december 2027 årligen överföra beloppet för tillgängliga återflöden från AKS-investeringsanslaget och återflöden från ULT-investeringsanslaget till kommissionen. Det vägledande beloppet för de tillgängliga återflödena från AKS-investeringsanslaget och återflödena från ULT-investeringsanslaget uppgår till 1 000 miljoner euro respektive 35 miljoner euro. Dessutom ska faciliteten överföra de belopp som motsvarar Förenade kungarikets andel av dessa tillgängliga återflöden till Förenade kungariket. Tabellen ovan visar de återflöden som redan har betalats ut.

18   Åtaganden och eventualförpliktelser

(tusen euro)

 

31.12.2023

31.12.2022

Åtaganden

 

 

Ej utbetalda lån

883 092

1 671 851

Ej inbetalda åtaganden för aktier och andra värdepapper med rörlig avkastning

297 534

411 172

Ställda garantier

985

–

Räntesubventioner och tekniskt bistånd

422 758

441 630

Eventualförpliktelser

 

 

Undertecknade garantier som inte ställts

46 764

49 378

Totala åtaganden och eventualförpliktelser

1 651 133

2 574 031

19.   Ränta och liknande intäkter och kostnader

De viktigaste komponenterna i ränta och liknande intäkter är följande:

(tusen euro)

 

Från den 1.1.2023

Från den 1.1.2022

till den 31.12.2023

till den 31.12.2022

Likvida medel

36 668

1 999

Lån och förskott

95 137

82 162

Räntesubventioner

10 029

9 625

Likvida finansiella tillgångar

3 584

–

Finansiella derivat

2 918

–

Totalt ränta och liknande intäkter

148 336

93 786

De viktigaste komponenterna i ränta och liknande kostnader är följande:

(tusen euro)

 

Från den 1.1.2023

Från den 1.1.2022

till den 31.12.2023

till den 31.12.2022

Finansiella derivat

–

-5 080

Likvida finansiella tillgångar

–

- 399

Totalt ränta och liknande kostnader

–

-5 479

20   Intäkter från och kostnader för avgifter och provisioner

De viktigaste komponenterna i intäkter från avgifter och provisioner är följande:

(tusen euro)

 

Från den 1.1.2023

Från den 1.1.2022

till den 31.12.2023

till den 31.12.2022

Avgifter och provisioner på lån och förskott

1

42

Avgifter och provisioner på finansiella garantier

24

469

Totala intäkter från avgifter och provisioner

25

511

De viktigaste komponenterna i kostnader för avgifter och provisioner är följande:

(tusen euro)

I tusen euro

Från den 1.1.2023

Från den 1.1.2022

till den 31.12.2023

till den 31.12.2022

Provision till tredje parter för aktier och andra värdepapper med rörlig avkastning

-62

- 761

Totala kostnader för avgifter och provisioner

-62

- 761

21   Nettoresultat på aktier och andra värdepapper med rörlig avkastning

De viktigaste komponenterna i nettoresultat på aktier och andra värdepapper med rörlig avkastning är följande:

(tusen euro)

 

Från den 1.1.2023

Från den 1.1.2022

till den 31.12.2023

till den 31.12.2022

Nettointäkter

130

35

Intäkter från utdelningar

6 555

15 225

Nettoändring i verkligt värde

-15 142

9 172

Nettoresultat på aktier och andra värdepapper med rörlig avkastning

-8 457

24 432

22   Nettovalutaresultat

De viktigaste komponenterna i nettovalutaresultatet är följande:

(tusen euro)

 

Från den 1.1.2023 till 31.12.2023

Från den 1.1.2022 till den 31.12.2022

Omvärdering av valutapositioner

 

 

Likvida medel

- 123

6 687

Finansiella derivat

86 071

- 194 033

Lån och förskott

-89 458

50 951

Aktier och andra värdepapper med rörlig avkastning

-30 026

25 464

Övriga

3 479

- 934

Omvärdering av totala valutapositioner

-30 057

- 111 865

Realiserade resultat för valutaswappar (säkringskostnad)

-37 828

-28 239

Nettovalutaresultat

-67 885

- 140 104

23   Allmänna administrativa kostnader

Allmänna administrativa kostnader är de faktiska kostnader som uppkommer hos EIB i samband med förvaltningen av investeringsanslaget, med avdrag för intäkter från standardvärderingsavgifter som EIB tar ut direkt från mottagarna av investeringsanslaget.

Den 31 december 2023 uppgick de totala allmänna administrationskostnaderna till –29,7 miljoner euro (den 31 december 2022: –33,6 miljoner euro).

24   Deltagande i icke-konsoliderade strukturerade enheter (i tusen euro)

Definition av en strukturerad enhet

En strukturerad enhet är en enhet som har utformats så att rösträttigheter eller liknande rättigheter inte är den dominerande faktorn i beslutet om vem som kontrollerar enheten. I IFRS 12 konstateras att en strukturerad enhet ofta har några eller alla av de följande egenskaperna:

—

Begränsad verksamhet.

—

Ett begränsat och väldefinierat syfte, t.ex. att genomföra ett leasingavtal på ett skatteeffektivt sätt, genomföra forsknings- eller utvecklingsprojekt, tillhandahålla kapitalanskaffning eller finansiering till en enhet eller ge investerare investeringsmöjligheter genom att överföra risker och belöningar förenade med den strukturerade enhetens tillgångar till investerare.

—

Otillräckligt eget kapital för att kunna finansiera sin verksamhet utan efterställt finansiellt stöd.

—

Finansiering i form av flera kontraktsenligt förbundna instrument till investerare som skapar koncentrationer av kreditrisker eller andra risker (trancher).

Icke-konsoliderade strukturerade enheter

Begreppet icke-konsoliderad strukturerad enhet avser alla strukturerade enheter som inte kontrolleras genom investeringsanslaget och det inbegriper även andelar i icke-konsoliderade strukturerade enheter.

Definition av andelar i strukturerade enheter:

I IFRS 12 ges andelar en bred definition som omfattar alla kontraktsenliga och ej kontraktsenliga åtaganden som exponerar den rapporterande enheten för variabilitet i avkastningarna från enhetens verksamhet. Exempel på sådana andelar är innehav av egetkapitalandelar och andra former av deltagande, t.ex. tillhandahållande av finansiering, likviditetsstöd, kreditförstärkningar, åtaganden och garantier till den andra enheten. I IFRS 12 anges att en rapporterande enhet inte nödvändigtvis behöver ha en andel i en annan enhet enbart på grund av ett typiskt förhållande mellan kund och leverantör.

I tabellen nedan beskrivs de typer av strukturerade enheter som investeringsanslaget inte konsoliderar men har andelar i.

Typ av strukturerad enhet

Art och ändamål

Investeringsanslagets andel

Projektfinansiering – utlåning till företag för särskilt ändamål

Projektfinansieringstransaktioner är transaktioner där man genom investeringsanslaget anförtror skuldbetalningen till en låntagare, vars enda eller huvudsakliga intäktskälla kommer från en enda eller ett begränsat antal tillgångar som finansieras av sådana skulder eller andra tidigare tillgångar som genom kontrakt är kopplade till projektet. Projektfinansieringstransaktioner finansieras ofta genom utlåning till företag för särskilt ändamål.

Utbetalade nettobelopp.

Ränteintäkt.

Riskkapitaltransaktioner

Genom investeringsanslaget finansieras riskkapital- och investeringsfonder. Riskkapital- och investeringsfonder samlar och förvaltar medel från investerare som söker eget kapitalinnehav i små och medelstora företag med stark tillväxtpotential samt finansiering av infrastrukturprojekt.

Investeringar i andelar/aktier som emitteras av riskkapitalfonden.

Utdelningar som mottas som intäkter från utdelningar.

Tabellen nedan visar redovisade värden på icke-konsoliderade strukturerade enheter som investeringsanslaget hade andelar i på balansdagen samt anslagets maximala exponering för förluster med avseende på dessa enheter. Maximal exponering för förluster omfattar redovisade värden och relaterade ej utbetalda åtaganden.

 

 

31.12.2023

31.12.2022

Typ av strukturerad enhet

Rubrik

Redovisat värde

Maximal exponering för förlust

Redovisat värde

Maximal exponering för förlust

Riskkapitalfonder

Aktier och andra värdepapper med rörlig avkastning

693 042

725 781

684 564

1 091 122

Totalt

 

693 042

725 781

684 564

1 091 122

Inget stöd tillhandahålls strukturerade enheter genom investeringsanslaget utöver respektive finansiering.

25   Anslag för etisk finansiering (i tusen euro)

I juni 2013 godkände AKS-EU:s gemensamma ministerkommitté det nya finansprotokollet för elfte Europeiska utvecklingsfonden (EUF) för perioden 2014–2020.

Man enades om en ny donation på 500 miljoner euro för investeringsanslaget, det så kallade anslaget för etisk finansiering, som ger investeringsanslaget möjlighet att stödja projekt som ger en särskilt stor genomslagskraft för utvecklingen, samtidigt som man bär de större risker som är förbundna med sådana investeringar. Detta anslag kommer att ge nya möjligheter att öka investeringsanslagets utlåning till den privata sektorn genom investeringar i följande instrument:

Egetkapitalfonder med social påverkan – som främjas av en växande population av förvaltare av private equity-fonder som sätter sociala eller miljömässiga frågor som de vill avhjälpa i centrum för sin investeringsstrategi, men som fortfarande fokuserar på hållbarhet för både fonden och de företag de investerat i.

Lån till finansförmedlare – (t.ex. mikrofinansinstitut, lokala banker och kreditföreningar) verksamma i AKS-länder till vilka EIB inte kan överväga finansiering – särskilt i lokal valuta – enligt gällande riktlinjer för kreditrisker, t.ex. på grund av höga landrisker, valutans höga volatilitet eller bristande riktmärken för prissättning. Huvudsyftet med sådana lån är att finansiera projekt som kan få stor effekt på utvecklingen, särskilt på området för stöd till mikroföretag och små företag och jordbruk, vilka normalt inte beviljas finansiering från investeringsanslaget.

Riskdelningsinstrument – i form av första-förlustgarantier (första förlustdelen) som underlättar EIB:s riskdelningsverksamhet med lokala finansförmedlare (oftast affärsdrivande banker) till förmån för missgynnade små och medelstora företag och små projekt som uppfyller kriterierna för etisk finansiering i situationer där man identifierat en brist på marknaden när det gäller små och medelstora företags och små projekts tillgång till finansiering. Första förlustdelen skulle utformas som en motgaranti till förmån för prioriterade trancher som omfattas av garantier som finansieras av EIB, inom ramen för investeringsanslaget, och av andra internationella finansinstitut eller finansinstitut för utveckling, vilket skulle skapa en betydande hävstångseffekt.

Direkt finansiering – genom skuld- (dvs. lån) eller egetkapitalinstrument i projekt med sunda och erfarna projektledare och höga utvecklingsmässiga effekter, men som också kommer att medföra högre väntade förluster och svårigheter att återfå investeringen (risk av eget kapital-typ med högre förluster än de som vanligtvis väntas). EIB tillämpar stränga urvals- och behörighetskriterier för detta instrument, med tanke på att dessa projekt, trots deras stora påverkan på utveckling, inte skulle kunna uppfylla godtagbara kriterier för finansiering (dvs. låga förväntningar på att kunna återvinna investeringen eller utjämna förluster genom räntesatser eller avkastning på eget kapital).

Anslaget för etisk finansiering kommer också att möjliggöra diversifiering till nya sektorer, som hälso- och sjukvård, utbildning, jordbruk och livsmedelsförsörjning samt genom utveckling av nya och innovativa riskdelningsinstrument. Under 2016 ökades finansieringskapaciteten för anslaget för etisk finansiering till 800 miljoner euro genom att göra anslaget delvis revolverande.

Ur finansiell och redovisningsmässig synvinkel ingår anslaget för etisk finansiering i investeringsanslagets portfölj och redovisas i investeringsanslagets finansiella rapport för helåret.

Följande tabell visar det redovisade värdet och belopp för vilka åtaganden ingåtts, men som inte utbetalats, per typ av tillgång:

Typ av etisk investering

Rubrik

Värdering

Redovisat bruttovärde den 31.12.2023

Justering av förlustavsättning/ verkligt värde den 31.12.2023

Redovisat värde den 31.12.2023

Belopp som inte utbetalats den 31.12.2023

Justering av förväntade kreditförluster utanför balansräkningen den 31.12.2023

Lån till finansförmedlare Lån och förskott

Lån och förskott

Upplupet anskaffningsvärde

73 423

-1 522

71 901

7 749

- 334

Direkta lånetransaktioner

Lån och förskott

Verkligt värde via resultatet

152 155

-58 759

93 396

68 288

–

Egetkapitalfonder med social påverkan

Aktier och andra värdepapper med rörlig avkastning

Verkligt värde via resultatet

110 572

9 936

120 508

58 572

–

Direktfinansiering – kapitalandelar

Aktier och andra värdepapper med rörlig avkastning

Verkligt värde via resultatet

58 889

41 490

100 379

14

–

Riskdelningsinstrument

Ställda garantier

Det högsta värdet (*14)

–

–

–

44 264

–

Totalt

 

 

395 039

-8 855

386 184

178 887

- 334


Typ av etisk investering

Rubrik

Värdering

Redovisat bruttovärde den 31.12.2022

Justering av förlustavsättning/verkligt värde den 31.12.2022

Redovisat värde den 31.12.2022

Belopp som inte utbetalats den 31.12.2022

Justering av förväntade kreditförluster utanför balansräkningen den 31.12.2022

Lån till finansförmedlare Lån och förskott

Lån och förskott

Upplupet anskaffningsvärde

79 778

-3 454

76 324

64 345

- 632

Direkta lånetransaktioner

Lån och förskott

Verkligt värde via resultatet

104 709

-45 224

59 485

67 215

–

Egetkapitalfonder med social påverkan

Aktier och andra värdepapper med rörlig avkastning

Verkligt värde via resultatet

94 385

23 802

118 187

79 393

–

Direktfinansiering – kapitalandelar

Aktier och andra värdepapper med rörlig avkastning

Verkligt värde via resultatet

59 429

26 939

86 368

14

–

Riskdelningsinstrument

Ställda garantier

Det högsta värdet (*15)

–

–

–

46 878

–

Totalt

 

 

338 301

2 063

340 364

257 845

- 632

EIB tillämpar de allmänna riskprinciperna för direkta lånetransaktioner för etisk investering (exklusive lån till finansförmedlare), i enlighet med EIB:s riktlinjer för kredit- och eget kapitalrisker, och för att övervaka och rapportera den risk som är förknippad med direkta lånetransaktioner för etisk investering på grundval av deras verkliga värde. Enligt denna metod genomför banken en kvalitativ riskbedömning i syfte att bedöma om investeringslogiken är sund och om dessa transaktioner har rimliga förutsättningar att bli lönsamma.

26   Upplysningar om närstående

Inom ramen för investeringsanslaget har EIB identifierats som en närstående part inom ramen för IAS 24 eftersom EIB har fått i uppdrag av EU:s medlemsstater att förvalta investeringsanslaget i enlighet med bestämmelserna i den tillämpliga rättsliga ramen, inbegripet övervakningen av dess verksamhet fram till fullständig återbetalning och tillhandahållande av viktiga ledningstjänster (EIB:s förvaltningskommitté och EIB:s revisionskommitté). I detta avseende har EIB rätt att återkräva de faktiska kostnader som uppstår i samband med förvaltningen av investeringsanslaget, med avdrag för intäkter från standardvärderingsavgifter som EIB tar ut direkt från mottagarna av investeringsanslaget. Mer information om ersättningen finns i not 23.

27   Händelser efter balansdagen

Inga väsentliga händelser har inträffat efter balansdagen som, per den 31 december 2023, skulle kräva justeringar av, eller upplysningar i, den finansiella rapporten för helåret.

Mot bakgrund av Rysslands invasion av Ukraina och dess bredare ekonomiska konsekvenser fortsätter banken att nära övervaka situationen, särskilt som en del av översynen av händelser efter balansdagen.

(1)  Rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 884, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2013/1311/oj).

(2)   EUT L 83, 1.4.2003, s. 27.

(3)  Vissa sifferuppgifter i tabellerna nedan kan förefalla inkonsekventa när de summeras på grund av avrundningen till miljoner euro.

(4)  Vissa sifferuppgifter i tabellerna nedan kan förefalla inkonsekventa när de summeras på grund av avrundningen till miljoner euro.

(5)  I enlighet med artikel 53 i budgetförordningen för elfte EUF redovisas likvida medel i balansräkningen för elfte EUF. De olika typerna av bankkonton anges i kapitel 5 om hantering av finansiella risker.

(6)  Rådets beslut (EU) 2023/2586 av den 13 november 2023 om de finansiella bidrag som parterna i Europeiska utvecklingsfonden ska betala för att finansiera den fonden, med angivande av taket för 2025, det årliga beloppet för 2024, beloppet för den första delbetalningen för 2024 och en vägledande och icke-bindande prognos för de förväntade årliga bidragsbeloppen för åren 2026 och 2027 (EUT L, 2023/2586, 15.11.2023, ELI: http://data.europa.eu/eli/dec/2023/2586/oj).

(7)  Rådets förordning (EU) 2016/888 av den 6 juni 2016 om ändring av förordning (EU) 2015/323 med budgetförordning för elfte Europeiska utvecklingsfonden vad gäller erläggande av delbetalningar (EUT L 149, 7.6.2016, s. 1).

(*1)   Exklusive förutbetalda kostnader

(8)  Vissa sifferuppgifter i tabellerna nedan kan förefalla inkonsekventa när de summeras på grund av avrundningen till tusentals euro.

(9)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (EUT L 193, 30.7.2018, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2018/1046/oj).

(10)  Rådets förordning (EU) 2018/1877 av den 26 november 2018 med budgetförordning för elfte Europeiska utvecklingsfonden och om upphävande av förordning (EU) 2015/323 (EUT L 307, 3.12.2018, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2018/1877/oj).

(11)  Vissa sifferuppgifter i tabellerna nedan kan förefalla inkonsekventa när de summeras på grund av avrundningen till tusentals euro.

(12)  Förordning (EU, Euratom) 2018/1046.

(13)  Förordning (EU) 2018/1877.

(14)  Vissa sifferuppgifter i tabellerna nedan kan förefalla inkonsekventa när de summeras på grund av avrundningen till miljoner euro.

(15)  Förordning (EU) 2018/1877.

(16)  Med undantag för transaktioner i Sydsudan.

(17)  Rådets beslut 2011/315/EU av den 23 maj 2011 om tilldelning av medel som frigjorts från projekt inom ramen för nionde och tidigare Europeiska utvecklingsfonder (EUF) för utvecklingssamarbete i södra Sudan (EUT L 142, 28.5.2011, s. 61, ELI: http://data.europa.eu/eli/dec/2011/315/oj).

(18)   1 402,57 miljoner euro i överbryggningsanslag (rådets beslut 2015/0246), 200 miljoner (rådets beslut (EU) 2017/1206), 223 miljoner (rådets beslut (EU) 2020/1708), 43 miljoner (rådets beslut (EU) 2021/1941) och 42,5 miljoner (rådets beslut (EU) 2022/2242).

(19)  Beslut (EU) 2023/2586.

(20)   EGT L 314, 30.11.2001, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/dec/2001/822(1)/oj.

(21)   EUT L 109, 26.4.2007, s. 33, ELI: http://data.europa.eu/eli/dec/2007/249/oj.

(22)  Bruttobelopp (dvs. utan hänsyn till tillbakadraganden och betalningskrav).

Beloppen i kolumnerna för åtagande, kontrakt och betalning är färgkodade

(*2)  För det år som slutade den 31 december 2023 omfattade ränta och liknande intäkter 118,5 miljoner euro (år 2022: 85,8 miljoner euro) beräknat på tillgångar som värderas till upplupet anskaffningsvärde med hjälp av effektivräntemetoden.

(23)   L 437, 28.12.2020, s. 188, ELI: http://data.europa.eu/eli/dec/2020/2233/oj.

(24)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/947 av den 9 juni 2021 om inrättande av instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen – om ändring och upphävande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 466/2014/EU och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1601 och rådets förordning (EG, Euratom) nr 480/2009 (EUT L 209, 14.6.2021, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2021/947/oj).

(25)  Rådets beslut (EU) 2021/1764 av den 5 oktober 2021 om associering av de utomeuropeiska länderna och territorierna med Europeiska unionen, inbegripet förbindelserna mellan Europeiska unionen, å ena sidan, och Grönland och Konungariket Danmark, å andra sidan (Beslutet om ULT, inbegripet Grönland) (EUT L 355, 7.10.2021, s. 6, ELI: http://data.europa.eu/eli/dec/2021/1764/oj).

(26)  Avvecklingsrisk definieras som risken för potentiella förluster på grund av transaktioner som förblir oreglerade efter förfallodagen och/eller på grund av transaktioner som regleras senare än den tillämpliga marknadsstandarden. På grund av investeringsanslagets karaktär är de mest relevanta instrumenten som påverkas av avvecklingsrisk de derivat som ingås av banken och som innebär en valutaväxling. Hantering av avvecklingsrisk tas upp i riktlinjerna för finansiella risker.

(*3)  Lånetransaktioner som värderas till verkligt värde genom resultatavräkning.

(*4)  Lånetransaktioner som värderas till verkligt värde genom resultatavräkning.

(*5)  Avtal med organ för vilka det på balansdagen inte finns några underliggande motparter.

(*6)  Avtal med organ för vilka det på balansdagen inte finns några underliggande motparter.

(*7)  * Belopp som ska betalas till tredje parter inkluderar belopp för ej utbetalade räntesubventioner och ej utbetalat tekniskt bistånd som ska betalas till medlemsstaterna, vanligen med obestämd löptid.

(*8)  * Se avsnitt 3.4.2.2.2 för förklaringar av syntetisk säkring.

(*9)  Se avsnitt 3.4.2.2.2 för förklaringar av syntetisk säkring.

(27)  Lån värderade till verkligt värde via resultatet behandlas i not 7.

(*10)  Inklusive avtal med organ.

(*11)  Inklusive avtal med organ.

(*12)  Rörelser för utländska valutor undantas från de belopp som rapporteras i rapporten över resultat och övrigt totalresultat samt rapporten över förändringar vad gäller bidragsgivarnas medel.

(*13)  * Den 15 november 2023 fastställde rådet beloppet för de finansiella bidrag som ska betalas av varje medlemsstat från och med den 21 januari 2024. Den 31 december 2023 hade 85,3 miljoner euro ännu inte inbetalats.

(*14)  För närmare uppgifter, se avsnitt om efterföljande värdering i not 2.4.3.

(*15)  För närmare uppgifter, se avsnitt om efterföljande värdering i not 2.4.3.

ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2024/5451/oj

ISSN 1977-1061 (electronic edition)