(1)

Rådets förordning (EG) nr 2533/98 (4) är en av grundstenarna i det statistiska regelverk enligt vilket Europeiska centralbanken (ECB), med de nationella centralbankernas stöd, samlar in statistisk. ECB har baserat sitt arbete på den förordningen för att genomföra och övervaka den samordnade insamlingen av statistiska uppgifter som är nödvändiga för att utföra Europeiska centralbankssystemets (ECBS) uppgifter.

(2)

Förordning (EG) nr 2533/98 ändrades flera gånger för att se över omfattningen av de rapporteringskrav som är nödvändiga för att ECBS ska kunna utföra sina uppgifter och för att möjliggöra överföring och användning av statistiska uppgifter som samlats in av ECBS, ECBS-medlemmar och andra myndigheter med ansvar för tillsyn, makrotillsyn och resolution.

(3)

Den digitala omställningen har medfört radikala nya möjligheter att integrera digital teknik inte bara hos företag, utan även vid tillhandahållandet av offentliga tjänster. Den har skapat en aldrig tidigare skådad miljö som har lett till ett behov av ny statistik för att ECBS ska kunna utföra sina uppgifter och har möjliggjort en effektivare insamling av detaljerade uppgifter. Dessutom har den senaste ekonomiska och finansiella utvecklingen, såsom klimatkrisen, covid-19-pandemin samt ökningen av energipriserna och levnadsomkostnaderna till följd av Rysslands anfallskrig mot Ukraina, ökat efterfrågan och förväntningarna på mer aktuell, frekvent och detaljerad statistik som behövs för att stödja utförandet av ECBS uppgifter. Samtidigt är det viktigt att balansera denna efterfrågan och dessa förväntningar med behovet av att begränsa bördan för uppgiftslämnarna till ett minimum, med tanke på att konkurrenskraft och produktivitet är grundläggande förutsättningar för att företagen ska kunna blomstra. Därför är det viktigt att anpassa den rättsliga ramen för att i största möjliga utsträckning stödja engångsprincipen när det gäller statistik- och tillsynsrapportering, i syfte att säkerställa att uppgiftslämnare inte behöver rapportera samma uppgifter mer än en gång. Dessa anpassningar bör ta hänsyn till ECB:s oberoende och de statistiska principer som fastställs i förordning (EG) nr 2533/98. För att undvika att flera av unionens eller medlemsstaternas myndigheter och organ ska behöva samla in samma statistiska uppgifter, bör statistiska uppgifter delas mellan ECBS medlemmar och av ECBS medlemmar med medlemmar av Europeiska statistiksystemet (ESS) och med andra berörda parter under väldefinierade omständigheter, oavsett vilken ECBS-medlem som samlade in de statistiska uppgifterna.

(4)

För att beakta den aktuella situationen och den digitala miljö inom vilken ECBS verkar, bör det införas nya eller uppdaterade definitioner i förordning (EG) nr 2533/98 för att klargöra begreppen delning, annan legitim part och centrala referensuppgifter. Vissa andra definitioner bör uppdateras för att säkerställa överensstämmelse med unionsrätten.

(5)

En homogen uppgiftslämnande population är nödvändig för att sammanställa den konsoliderade balansräkningen för sektorn monetära finansinstitut i de deltagande medlemsstaterna, som ger en omfattande statistisk bild av den monetära utvecklingen i de medlemsstater som har euron som valuta, betraktade som ett ekonomiskt territorium. ECB har därför upprättat och upprätthåller en förteckning över monetära finansinstitut för statistiska ändamål utifrån en gemensam definition, enligt vilken monetära finansinstitut innefattar kreditinstitut enligt definitionen i unionsrätten. Det bör därför klargöras att även i de undantagsfall där ett kreditinstitut enligt definitionen i unionsrätten klassificeras utanför sektorn finansiella bolag (S.12) i ENS 2010, ska kreditinstitutet ingå i den referenspopulation av uppgiftslämnare från vilken ECBS medlemmar har rätt att samla in statistiska uppgifter. Insamlingen av dessa uppgifter är nödvändig för att ECB ska kunna tillämpa minimireserver (kassakrav) för kreditinstitut för penningpolitiska ändamål i enlighet med artikel 19 i Stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken samt Europeiska centralbankens förordning (EU) 2021/378 (5). Om andra finansinstitut eller företag som är föremål för tillsyn klassificeras utanför sektorn finansiella bolag bör ECBS medlemmars rätt att samla in statistiska uppgifter om dem inte inskränkas.

(6)

För att anpassa sig till de statistiska principerna om kostnadseffektivitet och minimering av rapporteringsbördan bör ECB också ha rätt att samla in statistiska uppgifter från uppgiftslämnare avseende enheter som de kontrollerar och om filialer, även om filialen har sin hemvist i ett annat land. Denna möjlighet skulle göra det möjligt för ECB att på ett effektivt sätt tillämpa engångsprincipen i sin statistikrapportering och därigenom undanröja dubbla rapporteringskrav. Det skulle också göra det möjligt att bättre anpassa ansatsen för statistikrapportering till den hemlandsansats som gäller för tillsynsrapportering om filialers verksamhet. ECB skulle också ha större flexibilitet att anta olika tillvägagångssätt när det gäller konsolideringens omfattning inom statistikrapportering.

(7)

För att kunna utföra sina uppgifter avseende insamling av statistik måste ECB samarbeta med unionens institutioner, organ eller byråer och med medlemsstaternas behöriga myndigheter. För att spegla detta nära samarbete bör ECB vid fastställandet och åläggandet av rapporteringskrav i syfte att samla in statistiska uppgifter som är nödvändiga för att utföra ECBS uppgifter beakta möjligheten att använda sådana uppgifter för utförandet av uppgifter som rör tillsynen över kreditinstitut, samt information från unionens övriga institutioner, organ eller byråer eller medlemsstaternas behöriga myndigheter till vilka ECBS medlemmar har rätt att få tillgång. Detta krav är nödvändigt för att möjliggöra en maximal användning av befintlig information och för att minimera bördan för uppgiftslämnare.

(8)

Gränserna och villkoren för ECB:s rätt att ålägga uppgiftslämnare sanktioner för åsidosättande av skyldigheterna i förordning (EG) nr 2533/98 eller av de skyldigheter som fastställs i ECB:s förordningar och beslut om krav på rapportering av statistiska uppgifter bör uppdateras för att säkerställa att sanktionerna har en tillräckligt avskräckande effekt. Dessutom bör det högsta sanktionsbelopp som ECB kan ålägga en uppgiftslämnare för åsidosättande av skyldigheter avseende krav på rapportering av statistiska uppgifter i stor utsträckning anpassas till de högsta belopp som kan åläggas för åsidosättande av andra skyldigheter som åläggs av ECB och som inte avser statistikrapportering.

(9)

Konfidentiella statistiska uppgifter som ECB och de nationella centralbankerna erhåller för utförandet av ECBS uppgifter måste skyddas för att förhindra att de används eller röjs på ett olagligt sätt. De sekretessföreskrifter som gäller för konfidentiella statistiska uppgifter som samlas in av ECBS bör dock ses över och förtydligas för att säkerställa att ECB och de nationella centralbankerna använder och delar konfidentiella statistiska uppgifter med varandra för att utföra ECBS uppgifter enligt fördraget, exempelvis för att effektivt utveckla, producera eller sprida statistik eller för att höja statistikens kvalitet. Denna översyn är nödvändig för att säkerställa att ECB kan samla in uppgifterna med hjälp av de nationella centralbankerna i enlighet med engångsprincipen. För att minska behovet av dubbla statistik- och tillsynsrapporteringskrav och underlätta samarbetet mellan unionens och medlemsstaternas myndigheter och organ samt för att minska onödigt administrativt arbete, bör ECBS medlemmar vara skyldiga att dela konfidentiella statistiska uppgifter med vissa myndigheter och organ för att de ska kunna utföra sina uppgifter i samband med tillsyn eller med det finansiella systemets stabilitet och effektivitet, inbegripet marknadens integritet och investerarskydd, och med ESS-myndigheterna. ECBS medlemmar bör ha flexibilitet att dela konfidentiella statistiska uppgifter med andra av unionens och medlemsstaternas myndigheter och organ eller med forskare som är knutna till vetenskapliga forskningsorgan under särskilda omständigheter. Det bör också vara möjligt att dela en specifik och begränsad uppsättning konfidentiella statistiska uppgifter med uppgiftslämnare, om det är nödvändigt för specifika statistiska ändamål eller om källorna är tillgängliga för uppgiftslämnaren, till exempel om sådana uppgifter rapporteras av en enhet som kontrolleras av uppgiftslämnaren eller dess filialer. Möjligheterna till delning av uppgifter enligt sekretessföreskrifterna ska efter översynen vara oberoende av vilken ECBS-medlem som samlar in de statistiska uppgifterna. För att upprätthålla uppgiftslämnarnas förtroende bör det finnas enhetliga arrangemang för att skydda konfidentiella statistiska uppgifter och öka insynen i hur statistiska uppgifter får användas. Den delningen av uppgifter bör inte omfatta konfidentiella statistiska uppgifter som ursprungligen mottagits från en ESS-myndighet.

(10)

ECBS-medlemmarna bör även fortsättningsvis vara ansvariga för användningen och skyddet av konfidentiella statistiska uppgifter som samlas in av ECBS medlemmar. Därför krävs lämplig styrning för vidare överföring till tredje parter. Överföring av konfidentiella statistiska uppgifter från en mottagande part till tredje parter bör därför kräva tillstånd från den ECBS-medlem som delade uppgifterna. ECBS-medlemmens uttryckliga tillstånd kan ges en gång och så allmänt som möjligt för relevanta kategorier av uppgifter, så att onödiga administrativa förfaranden undviks samtidigt som ECBS-medlemmarnas ansvarsskyldighet bibehålls.

(11)

Enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1024 (6) och kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/138 (7) ingår information om företag och företagsägande i förteckningen över värdefulla dataset. Detta säkerställer att offentliga uppgifter med hög socioekonomisk potential görs tillgängliga för vidareutnyttjande med minsta möjliga rättsliga och tekniska begränsningar och kostnadsfritt. Förordning (EG) nr 2533/98 bör därför anpassas för att spegla tillgången till sådana uppgifter om företag och deras höga värde för statistiska ändamål och andra ECBS-funktioner. Utöver dessa offentliga uppgifter och i linje med principerna om kostnadseffektivitet, minimering av rapporteringsbördan och högkvalitativ output bör ECBS medlemmar med uppgiftslämnare kunna dela centrala referensuppgifter som innehåller specifika attribut för juridiska personer, filialer och institutionella enheter. De villkor på vilka det bör vara möjligt att använda centrala referensuppgifter som samlats in av ECBS medlemmar för statistiska och andra ändamål bör därför specificeras.

(12)

Europeisk statistik utvecklas, produceras och sprids av både ECBS och ESS inom skilda rättsliga ramar som återspeglar deras respektive ledningsstruktur. Det är därför viktigt att det i förordning (EG) nr 2533/98 beaktas ändringar av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 223/2009 (8) och att den tillämpas utan att det påverkar den förordningen.

(13)

Om verksamhet som ska utföras enligt förordning (EG) nr 2533/98 inkluderar behandling av personuppgifter för officiella statistiska ändamål bör sådan behandling uppfylla kraven enligt relevant unionsrätt om skydd av personuppgifter, närmare bestämt Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) 2016/679 (9) och (EU) 2018/1725 (10). I enlighet med de principer som fastställs i de förordningarna bör sådan behandling omfattas av lämpliga skyddsåtgärder för den registrerades fri- och rättigheter. Skyddsåtgärderna ska säkerställa att tekniska och organisatoriska åtgärder har införts, särskilt för att se till att principen om uppgiftsminimering iakttas. Sådana åtgärder kan inbegripa pseudonymisering.

(14)

För att förordning (EG) nr 2533/98 ska förbli ett effektivt instrument för ECB när det gäller att samla in statistiska uppgifter för ECBS är det nödvändigt att tillåta maximal användning av befintlig information, administrativa uppgifter, statistiska register och andra tillgängliga källor. Eftersom användningen av statistik från flera källor bör uppmuntras ytterligare, med statistik som tas fram eller produceras utifrån en rad olika uppgiftskällor, bör en harmoniserad ram gälla för användningen och delningen av sådan information.

(15)

Förordning (EG) nr 2533/98 bör därför ändras i enlighet med detta.

1.

Artikel 1 ska ändras på följande sätt:

2.

Artikel 2 ska ändras på följande sätt:

3.

Artikel 3 ska ersättas med följande:

4.

Artikel 7 ska ändras på följande sätt:

5.

Följande artikel ska införas:

6.

Artikel 8 ska ersättas med följande:

(*10)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/138 av den 21 december 2022 om fastställande av en förteckning över särskilda värdefulla dataset och arrangemangen för offentliggörande och vidareutnyttjande av dessa (EUT L 19, 20.1.2023, s. 43, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2023/138/oj).” "

7.

Artikel 8a ska ändras på följande sätt:

8.

Artikel 8c ska ersättas med följande:

(*11)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) (EUT L 119, 4.5.2016, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2016/679/oj)."

(*12)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 av den 23 oktober 2018 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter som utförs av unionens institutioner, organ och byråer och om det fria flödet av sådana uppgifter samt om upphävande av förordning (EG) nr 45/2001 och beslut nr 1247/2002/EG (EUT L 295, 21.11.2018, s. 39, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2018/1725/oj).” "

9.

Artikel 8d ska ersättas med följande: