Preliminär utgåva
FÖRSLAG TILL AVGÖRANDE AV GENERALADVOKAT
DEAN SPIELMANN
föredraget den 8 september 2026(1)
Mål C‑671/24 P
BAWAG P.S.K. Bank für Arbeit und Wirtschaft und Österreichische Postsparkasse AG
mot
Gemensamma resolutionsnämnden
” Överklagande – Ekonomiska och monetära unionen – Bankunionen – Gemensam resolutionsmekanism för kreditinstitut och vissa värdepappersföretag – Gemensam resolutionsfond – Beslut om beräkning av förhandsbidragen för bidragsperioden 2023 – Artikel 264 andra stycket FEUF – Begränsning i tiden av verkningarna av en ogiltigförklaring ”
Inledning
1. Detta förslag till avgörande rör det överklagande genom vilket BAWAG P.S.K. Bank für Arbeit und Wirtschaft und Österreichische Postsparkasse AG (nedan kallat BAWAG) har yrkat upphävande av Europeiska unionens tribunals beslut av den 6 augusti 2024, BAWAG PSK/SRB (T‑410/23, nedan kallat det överklagade beslutet, EU:T:2024:534).
2. Genom det beslutet ogiltigförklarade tribunalen Gemensamma resolutionsnämndens (SRB:s) beslut SRB/ES/2023/23 av den 2 maj 2023 om beräkning av förhandsbidragen till Gemensamma resolutionsfonden (SRF) för år 2023 (nedan kallat SRB:s beslut från år 2023) i den del som detta avser BAWAG, varvid tribunalen förordnade om att verkningarna av SRF:s beslut från år 2023 ska bestå till dess att SRB har vidtagit de åtgärder som krävs för att följa tribunalens beslut men som längst under en skälig period som inte får överstiga sex månader räknat från den dag då tribunalens beslut vinner laga kraft.
3. I det nu aktuella målet ska domstolen pröva huruvida tribunalen hade fog för att förordna om att det överklagade beslutet tillfälligt inte skulle få någon verkan.
Bakgrund till tvisten
4. Bakgrunden till tvisten beskrivs i punkterna 2–4 i det överklagade beslutet. Den kan sammanfattas enligt följande.
5. BAWAG är ett österrikiskt kreditinstitut. Genom sitt beslut från år 2023 fastställde SRB, med beaktande av artikel 70.2 i förordning (EU) nr 806/2014,(2) förhandsbidrag till SRF (nedan kallade förhandsbidragen) avseende år 2023 (nedan kallat bidragsperioden 2023) för institut som omfattas av artikel 2 jämförd med artikel 67.4 i den förordningen, däribland BAWAG.
6. Genom meddelande om uppbörd ålade den behöriga nationella resolutionsmyndigheten i den mening som avses i artikel 3.1 led 3 i SRM-förordningen BAWAG att betala sitt av SRB fastställda förhandsbidrag för bidragsperioden 2023.
Målet i tribunalen och det överklagade beslutet
7. Genom ansökan som inkom till tribunalens kansli den 18 juli 2023 väckte BAWAG talan i tribunalen och yrkade att denna med stöd av artikel 263.4 FEUF skulle ogiltigförklara SRB:s beslut från år 2023 i de delar som detta avsåg BAWAG. Till stöd för sin talan anförde BAWAG åtta grunder.
8. Genom det överklagade beslutet biföll tribunalen BAWAG:s talan med motiveringen att denna uppenbart var välgrundad, mot bakgrund av vad tribunalen hade funnit i sin dom i målet Dexia/SRB (Förhandsbidragen 2022),(3) varvid tribunalen ogiltigförklarade SRB:s beslut från år 2023 med motiveringen att det beslutet stred mot artikel 70.2 i SRM-förordningen på grund av att beloppet för förhandsbidragen för bidragsperioden 2023 översteg 12,5 procent av målnivån.(4)
9. Tribunalen biföll också SRB:s yrkande att verkningarna av dess beslut från år 2023 skulle bestå, i den del som det beslutet avsåg BAWAG, till dess att SRB hade vidtagit de åtgärder som krävdes för att följa det överklagade beslutet, men som längst under en skälig period som inte fick överstiga sex månader räknat från den dag då detta beslut vann laga kraft.(5)
Målet i domstolen och parternas yrkanden
10. I sitt överklagande till domstolen har BAWAG yrkat att denna ska
– delvis upphäva det överklagade beslutet i den del som detta innebär att verkningarna av SRB:s beslut från år 2023 – trots att detta ogiltigförklaras – tillfälligt ska bestå, närmare bestämt till dess att SRB har vidtagit de åtgärder som krävs för att följa detta beslut, men som längst under en skälig period som inte får överstiga sex månader räknat från den dag då tribunalens beslut vinner laga kraft,
– avgöra målet och fastställa att verkningarna av SRB:s beslut från år 2023 i den del som detta avser BAWAG inte ska bestå,
– i andra hand låta verkningarna av SRB:s beslut från år 2023 bestå enbart i den mån som BAWAG är skyldigt att betala bidrag i överensstämmelse med det i artikel 70.2 i SRM-förordningen föreskrivna taket på 12,5 procent, och
– förplikta SRB att ersätta rättegångskostnaderna.
11. SRB har med stöd av Europeiska unionens råd och Europaparlamentet yrkat att domstolen ska
– ogilla överklagandet, och
– förplikta BAWAG att ersätta rättegångskostnaderna.
12. Parterna utvecklade sin talan vid den gemensamma förhandlingen för målen C‑454/24 P, C‑529/24 P, C‑536/24 P, C‑537/24 P, C‑585/24 P, C‑671/24 P och C‑705/24 P, som hölls den 17 mars 2026.
Överklagandet
Parternas argument
13. Till stöd för sitt överklagande har BAWAG åberopat en enda grund, vilken avser att tribunalen åsidosatte artikel 264 andra stycket FEUF genom att tillfälligt låta verkningarna av SRB:s beslut från år 2023 bestå.
14. I detta hänseende har BAWAG gjort gällande att det följer av domstolens praxis(6) att möjlighet att med stöd av artikel 264 andra stycket FEUF låta verkningarna av en rättsakt bestå föreligger endast om de omedelbara verkningarna av att rättsakten ogiltigförklarades skulle få allvarliga negativa konsekvenser och om den angripna rättsaktens lagenlighet inte har ifrågasatts på grund av rättsaktens syfte eller innehåll utan på grund av bristande befogenhet hos den som har antagit rättsakten eller på grund av åsidosättande av väsentliga formföreskrifter.
15. Det påstådda åsidosättandet av det tak på 12,5 procent som föreskrivs i artikel 70.2 i SRM-förordningen utgör till att börja med en materiell grund som avser innehållet i SRB:s beslut från år 2023, varför det mot bakgrund av domstolens praxis inte kan rättfärdigas att det beslutets verkningar får bestå.
16. Vidare skulle en sådan gottgörelse av kreditinstituten som skulle följa av en ogiltigförklaring med omedelbar verkan av SRB:s beslut från år 2023 inte – i motsats till vad tribunalen uttalade i punkterna 42 och 43 i det överklagade beslutet – vare sig leda till att SRF kom att sakna de finansiella medel som behövs för förverkligandet av dess mål eller undergräva målen att slå vakt om den finansiella stabiliteten och att skapa en ekonomisk och monetär union. Till yttermera visso skulle gottgörelse ges endast till de institut som har överklagat SRB:s beslut från år 2023.
17. Ett domstolsavgörande som inte innebär att SRB:s beslut från år 2023 ogiltigförklaras med omedelbar verkan är oförenligt med andan i artikel 70.2 i SRM-förordningen, vars syfte är att skydda instituten från att åläggas en oskälig finansiell börda varje enskilt år under den inledande perioden, och leder dessutom till att instituten fråntas möjligheten till ett effektivt domstolsskydd.
18. Eftersom det saknas rättsligt stöd för att uppbära bidrag till ett belopp som överstiger taket på 12,5 procent av den år 2023 uppskattade slutliga målnivån, är det slutligen felaktigt att – som tribunalen gjorde i punkt 42 i det överklagade beslutet – göra bedömningen att SRB:s beslut från år 2023 inte är behäftat med något fel såvitt avser själva skyldigheten att betala de aktuella bidragen. Av samma skäl anser BAWAG att tribunalen lät verkningarna av SRB:s beslut från år 2023 bestå i större omfattning än vad proportionalitetsprincipen medger – på sin höjd skulle verkningarna av SRB:s beslut från år 2023 ha kunnat få bestå såvitt avsåg den del av bidragen som inte översteg det taket.
19. SRB har inledningsvis framhållit att om dess överklagande i mål C‑705/24 P, SRB/BAWAG P.S.K., leder till att tribunalens dom upphävs, kommer ändamålet med BAWAG:s överklagande i förevarande mål att förfalla. Därefter har SRB med stöd av parlamentet och rådet gjort gällande att det är motiverat och förenligt med artikel 264 andra stycket FEUF att låta verkningarna av SRB:s beslut från år 2023 bestå. I detta hänseende har SRB till att börja med framhållit att domstolens praxis inte innebär att de enda fall där det är möjligt att låta verkningarna av en ogiltigförklarad rättsakt bestå är fall där ogiltigförklaringen grundas på bristande behörighet eller åsidosättande av väsentliga formföreskrifter, utan att detta är tillåtet även i fall där de berörda kan drabbas av allvarliga negativa konsekvenser, inbegripet fall där ogiltigförklaringen grundas på materiell rättsstridighet.
20. Vidare är det enligt SRB felaktigt att anse att en sådan gottgörelse som skulle bli följden av en ogiltigförklaring med omedelbar verkan av SRB:s beslut från år 2023 inte skulle påverka bankunionens finansiella stabilitet, som domstolen till yttermera visso redan tidigare har framhållit som en viktig fråga.(7) Slutligen anser SRB att bibehållandet av det beslutets verkningar inte innebär något ifrågasättande vare sig av kreditinstitutens skyldighet att betala bidragen för bidragsperioden 2023 eller av SRB:s skyldighet att uppnå målnivån vid utgången av den inledande perioden samt att det är nödvändigt att låta det beslutets verkningar bestå för att SRB ska kunna anta en gemensam ståndpunkt rörande bidragsomgångarna 2022 och 2023.
21. Parlamentet har dessutom gjort gällande att BAWAG vann bifall för sina huvudsakliga invändningar i första instans och därför saknar rätt att angripa det överklagade beslutet, varför dess överklagande inte kan upptas till sakprövning.
Bedömning
22. Inledningsvis påpekar jag att BAWAG delvis tappade målet i tribunalen och därför får framställa ett överklagande med yrkande om partiellt upphävande av det överklagade beslutet i den del som detta innebär att verkningarna av SRB:s beslut från år 2023 tillfälligt består, varför parlamentet inte kan vinna framgång med sina argument om att överklagandet inte skulle kunna prövas i sak.
23. Jag erinrar om att domstolen enligt artikel 264 andra stycket FEUF får ange vilka verkningar av en ogiltigförklarad rättsakt som ska betraktas som bestående, om den anser detta nödvändigt. Vid utövandet av sin befogenhet enligt den artikeln ska unionsdomstolen beakta rättssäkerhetsprincipen liksom andra allmänna eller enskilda intressen.(8)
24. Det är riktigt att domstolen i sin fasta rättspraxis har uttalat att det av rättssäkerhetsskäl kan vara motiverat att låta verkningarna av en ogiltigförklarad unionsrättsakt bestå, särskilt om de omedelbara verkningarna av rättsaktens ogiltigförklaring skulle leda till allvarliga negativa konsekvenser och om rättsaktens lagenlighet inte har ifrågasatts på grund av dess syfte eller innehåll utan på grund av bristande befogenhet hos den som har antagit den eller på grund av åsidosättande av väsentliga formföreskrifter, i synnerhet fel avseende den angripna rättsaktens rättsliga grund.(9) Jag vill emellertid framhålla – i linje med vad generaladvokaten Tanchev med synnerligen gott fog påpekade i sitt förslag till avgörande i målet kommissionen/Sverige(10) – att en noggrann läsning av domstolens praxis visar att den omständigheten att en unionsrättsakt har ogiltigförklarats på grund av materiell rättsstridighet visserligen ibland, inbegripet i domen i målet parlamentet och kommissionen/rådet och domen i målet Tyskland/parlamentet och rådet, har ansetts hindra domstolen från att förordna om att verkningarna av rättsakten ska bestå,(11) men att domstolen i andra fall, däribland i domen i målet Spanien/rådet och domen i målet Kadi och Al Barakaat International Foundation/rådet och kommissionen, har låtit verkningarna av en unionsrättsakt bestå trots att akten hade ogiltigförklarats på grund av materiell rättsstridighet.(12) I motsats till vad BAWAG har gjort gällande är det alltså inte fråga om ett villkor som alltid måste vara uppfyllt utan om något som behöver bedömas i varje enskilt fall.(13)
25. I det aktuella fallet anser jag att en ogiltigförklaring av SRB:s beslut från år 2023 utan ett förordnande om att dess verkningar ska bestå tills det har ersatts av en ny akt skulle vara ägnat att undergräva genomförandet av SRM-förordningen, som utgör en väsentlig beståndsdel i bankunionen, vilken bidrar till stabiliteten i eurozonen.(14)
26. Till att börja med har det nämligen inte ifrågasatts att SRB verkligen har en skyldighet enligt artikel 69.1 i SRM-förordningen att se till att de tillgängliga finansiella medlen i SRF uppgår till minst 1 procent av alla garanterade insättningar i alla institut auktoriserade i alla deltagande medlemsstater, och det har inte heller ifrågasatts att de berörda kreditinstituten, däribland BAWAG, har en därmed sammanhängande skyldighet att betala in förhandsbidrag i enlighet med artikel 70 i SRM-förordningen.
27. Vidare håller jag med om de farhågor som tribunalen uttryckte i punkterna 42 och 43 i det överklagade beslutet om att en omedelbar återbetalning av de berörda bidragen skulle riskera att leda till att SRF kommer att sakna de finansiella medel som fonden kan tänkas behöva för att kunna uppnå sina mål rörande finansiell stabilitet och skapande av en ekonomisk och monetär union. Om verkningarna av SRB:s beslut från år 2023 inte får bestå, kan detta nämligen skada den gemensamma resolutionsmekanismens integritet, störa dess funktion i samband med finansiella interventioner från SRF:s sida och undergräva det allmänna samhällsintresset av att SRF ska ha tillräcklig finansiell kapacitet. Detta utgör enligt min åsikt tillräckliga skäl för att låta verkningarna av det beslutet bestå tills det har ersatts av en ny akt.
28. Om domstolen beslutar att i linje med vad jag föreslår ogilla överklagandena i målen C‑454/24 P, C‑529/24 P, C‑536/24 P, C‑537/24 P, C‑585/24 P och C‑705/24 P, kommer dessutom SRB:s beslut från år 2023 inte endast att vara rättsstridigt på materiella grunder som avser beloppet för de inkrävda bidragen, utan det kommer också att finnas anledning att ogiltigförklara det beslutet på grund av att artikel 70.7 i SRM-förordningen och genomförandeförordning (EU) 2015/81(15) är rättsstridiga. SRB kommer därför inte att kunna anta nya beslut i något av dessa mål förrän ny lagstiftning har antagits. Med tanke på att den justerade metoden för beräkning av förhandsbidragen påverkas av denna rättsstridighet, kommer SRB i förekommande fall att behöva tillämpa en ny beräkningsmetod, vilket innebär att det inte redan nu går att fastställa de exakta beloppen för de bidrag som slutligen kan komma att inkrävas från de berörda instituten, däribland BAWAG, avseende bidragsperioderna 2022 och 2023.
29. I detta hänseende har SRB och rådet i målen C‑529/24 P, C‑536/24 P, C‑537/24 P, C‑585/24 P och C‑705/24 P gjort gällande, med stöd av parlamentet och Europeiska kommissionen, att det skulle behövas en frist på trettio månader, så att tre olika förfaranden kan genomföras, nämligen först ett lagstiftningsförfarande som avser motiveringen till artikel 70.7 i SRM-förordningen, sedan ett förfarande för antagande av en ny genomförandeförordning och slutligen ett förfarande för SRB:s antagande av nya beslut om fastställande av de bidrag som ska betalas.
30. Mot denna bakgrund anser jag att BAWAG inte kan vinna framgång med den enda grunden för sitt överklagande. Vidare föreslår jag att domstolen, så att avbrott i bidragsordningen för bidragsperioderna 2022 och 2023 kan undvikas, ska låta verkningarna av SRB:s beslut från år 2023, i den del som det avser BAWAG, bestå under en skälig period som inte får överstiga trettio månader räknat från den dag då dom meddelas i målen C‑454/24 P, C‑529/24 P, C‑536/24 P, C‑537/24 P, C‑585/24 P, C‑671/24 P och C‑705/24 P till dess att ett nytt beslut av SRB om fastställande av BAWAG:s förhandsbidrag till SRF träder i kraft.
Rättegångskostnader
31. Av ovanstående framgår att överklagandet bör ogillas. Därmed ska domstolen i enlighet med artikel 184.2 i sina rättegångsregler besluta om rättegångskostnaderna.
32. Enligt artikel 138.1 i rättegångsreglerna, som enligt artikel 184.1 i dessa ska tillämpas i mål om överklagande, ska tappande part förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna om detta har yrkats. BAWAG har tappat målet och ska därför bära sina egna rättegångskostnader och dessutom ersätta SRB:s kostnader, i enlighet med SRB:s yrkande.
33. Enligt artikel 140.1 och 140.3 i rättegångsreglerna, som enligt artikel 184.1 i dessa ska tillämpas i mål om överklagande, ska institutioner som har intervenerat bära sina rättegångskostnader. Således ska parlamentet och rådet bära sina rättegångskostnader.
Förslag till avgörande
34. Mot bakgrund av det ovan anförda föreslår jag att domstolen ska meddela dom enligt följande:
1) Överklagandet ogillas.
2) Verkningarna av Gemensamma resolutionsnämndens beslut SRB/ES/2023/23 ska bestå, i den del som det beslutet avser BAWAG P.S.K. Bank für Arbeit und Wirtschaft und Österreichische Postsparkasse AG, till dess att en ny rättsakt som ersätter nämnda beslut träder i kraft men som längst under en period av trettio månader räknat från den dag då dom meddelas i målen C‑454/24 P, C‑529/24 P, C‑536/24 P, C‑537/24 P, C‑585/24 P, C‑671/24 P och C‑705/24 P.
3) BAWAG P.S.K. Bank für Arbeit und Wirtschaft und Österreichische Postsparkasse ska bära sina rättegångskostnader och ersätta Gemensamma resolutionsnämndens rättegångskostnader.
4) Europaparlamentet och Europeiska unionens råd ska bära sina rättegångskostnader.
1 Originalspråk: franska.
2 Europaparlamentets och rådets förordning av den 15 juli 2014 om fastställande av enhetliga regler och ett enhetligt förfarande för resolution av kreditinstitut och vissa värdepappersföretag inom ramen för en gemensam resolutionsmekanism och en gemensam resolutionsfond och om ändring av förordning (EU) nr 1093/2010 (EUT L 225, 2014, s. 1) (nedan kallad SRM-förordningen). ”SRM” står för ”single resolution mechanism”, det vill säga den gemensamma resolutionsmekanismen.
3 Dom av den 10 april 2024 (T-411/22, EU:T:2024:216).
4 Det överklagade beslutet (punkterna 26–37).
5 Det överklagade beslutet (punkterna 38–45).
6 I detta sammanhang har BAWAG hänvisat till dom av den 26 november 2014, parlamentet och kommissionen/rådet (C‑103/12 och C‑165/12, EU:C:2014:2400, punkt 92), dom av den 1 december 2015, parlamentet och kommissionen/rådet (C‑124/13 och C‑125/13, nedan kallad domen i målet parlamentet och kommissionen/rådet, EU:C:2015:790, punkt 89), dom av den 7 september 2016, Tyskland/parlamentet och rådet (C‑113/14, EU:C:2016:635, punkt 84), och dom av den 15 juli 2021, kommissionen/Landesbank Baden-Württemberg och SRB (C‑584/20 P och C‑621/20 P, nedan kallad domen i målet kommissionen/Landesbank Baden-Württemberg och SRB, EU:C:2021:601, punkt 175).
7 SRB har hänvisat bland annat till domen i målet kommissionen/Landesbank Baden-Württemberg och SRB (punkt 177).
8 Se, bland annat, dom av den 22 december 2008, Régie Networks (C‑333/07, EU:C:2008:764, punkt 122), dom av den 25 februari 2021, kommissionen/Sverige (C‑389/19 P, EU:C:2021:131, punkt 72 och där angiven rättspraxis), och dom av den 20 april 2023, parlamentet/kommissionen (Tillstånd för ett ämne som inger mycket stora betänkligheter) (C‑144/21, EU:C:2023:302, punkt 136 och där angiven rättspraxis).
9 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 26 november 2014, parlamentet och kommissionen/rådet (C‑103/12 och C‑165/12, EU:C:2014:2400, punkt 90 och där angiven rättspraxis), målet parlamentet och kommissionen/rådet (punkt 86) och målet kommissionen/Landesbank Baden-Württemberg och SRB (punkt 175 och där angiven rättspraxis).
10 C‑389/19 P, EU:C:2020:874, punkt 129.
11 Se domen parlamentet och kommissionen/rådet (punkt 89) och dom av den 7 september 2016, Tyskland/parlamentet och rådet (C‑113/14, EU:C:2016:635, punkt 84).
12 Se dom av den 7 september 2006, Spanien/rådet (C‑310/04, EU:C:2006:521, punkterna 138–141 jämförda med punkterna 135–137), och dom av den 3 september 2008, Kadi och Al Barakaat International Foundation/rådet och kommissionen (C‑402/05 P och C‑415/05 P, EU:C:2008:461, punkterna 373–376 jämförda med punkterna 333–372).
13 I domen av den 25 februari 2021, kommissionen/Sverige (C‑389/19 P, EU:C:2021:131), hade det omtvistade beslutet ogiltigförklarats på grund av materiell rättsstridighet, och domstolen förordnade med hänsyn tagen till risken för allvarlig och irreparabel skada på människors hälsa och miljön om att dess verkningar skulle bestå.
14 Se, för ett liknande resonemang och analogt, domen i målet kommissionen/Landesbank Baden-Württemberg och SRB (punkt 177).
15 Rådets genomförandeförordning av den 19 december 2014 om fastställande av enhetliga villkor för tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 806/2014 vad gäller förhandsbidrag till den gemensamma resolutionsfonden (EUT L 15, 2015, s. 1).