(1)

EU:s reformerade ramverk för ekonomisk styrning trädde i kraft den 30 april 2024. De centrala delarna av EU:s reformerade ramverk för ekonomisk styrning utgörs av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1263 om en effektiv samordning av den ekonomiska politiken och om multilateral budgetövervakning (1), tillsammans med den ändrade förordningen (EG) nr 1467/97 om påskyndande och förtydligande av tillämpningen av förfarandet vid alltför stora underskott (2), och det ändrade rådsdirektivet 2011/85/EU om krav på medlemsstaternas budgetramverk (3). Syftet med ramverket är att främja sunda och hållbara offentliga finanser och en hållbar och inkluderande tillväxt och resiliens genom reformer och investeringar samt förhindra alltför stora offentliga underskott. Ramverket främjar också nationellt ägarskap och har en större medelfristig inriktning, i kombination med ett mer effektivt och enhetligt säkerställande av regelefterlevnad.

(2)

I centrum för det nya ramverket för ekonomisk styrning står de nationella medelfristiga finans- och strukturpolitiska planer som medlemsstaterna lämnar in till rådet och kommissionen. Planerna ska uppfylla två mål: dels i) bland annat säkerställa att den offentliga skulden senast vid anpassningsperiodens slut följer en sannolikt nedåtgående bana eller ligger kvar på en sund nivå och att det offentliga underskottet minskas till, och ligger kvar på, en nivå under referensvärdet på 3 % av BNP på medellång sikt och dels ii) säkerställa ett genomförande av reformer och investeringar som svar på de främsta utmaningarna fastställda inom ramen för den europeiska planeringsterminen och hantera EU:s gemensamma prioriteringar. Varje plan ska därför innehålla ett medelfristigt åtagande om en nettoutgiftsbana (4) som i praktiken fastställer en budgetrestriktion under planens löptid, dvs. fyra eller fem år (beroende på valperiodens normala längd i medlemsstaten). Planen ska dessutom redogöra för hur den berörda medlemsstaten kommer att säkerställa det faktiska genomförandet av reformer och investeringar för att hantera de främsta utmaningar som fastställts inom ramen för den europeiska planeringsterminen, särskilt i de landsspecifika rekommendationerna (inbegripet, i tillämpliga fall, utmaningar i samband med förfarandet vid makroekonomiska obalanser) och hur medlemsstaten kommer att svara mot unionens gemensamma prioriteringar. Perioden för finanspolitisk anpassning löper över fyra år och kan förlängas med upp till tre år om medlemsstaten åtar sig att genomföra ett antal relevanta reformer och investeringar som uppfyller kriterierna i förordning (EU) 2024/1263.

(3)

När planen har lämnats in ska kommissionen bedöma om den uppfyller kraven i förordning (EU) 2024/1263.

(4)

Rådet ska därefter, på kommissionens rekommendation, anta en rekommendation för att ange den berörda medlemsstatens nettoutgiftsbana och, i tillämpliga fall, godkänna de reform- och investeringsåtaganden som ligger till grund för en förlängning av perioden för finanspolitisk anpassning.

(5)

Den 15 oktober 2024 lämnade Slovenien in sin nationella medelfristiga finans- och strukturpolitiska plan till rådet och kommissionen. Det skedde sedan en förlängning av den tidsfrist som anges i artikel 36 i förordning (EU) 2024/1263 överenskommits med kommissionen med anledning av de skäl som Slovenien uppgett.

(6)

Som ram för den dialog som leder fram till inlämnandet av nationella medelfristiga finans- och strukturpolitiska planer översände kommissionen den 21 juni 2024 i enlighet med artikel 9 i förordning (EU) 2024/1263 en referensbana till Slovenien (5). Kommissionen offentliggjorde referensbanan den 15 oktober 2024 (6). Referensbanan är riskbaserad och säkerställer att den offentliga skulden senast vid slutet av perioden för finanspolitisk anpassning och utan ytterligare budgetåtgärder efter anpassningsperioden, följer en sannolikt nedåtgående bana eller ligger kvar på en sund nivå på medellång sikt, samt att det offentliga underskottet minskas till under 3 % av BNP under anpassningsperioden och ligger kvar på en nivå under det referensvärdet på medellång sikt. Medellång sikt definieras här som en tioårsperiod efter anpassningsperiodens slut. Referensbanan överensstämmer, i enlighet med artiklarna 7 och 8 i förordning (EU) 2024/1263, även med skyddsmekanismen för skuldhållbarhet och skyddsmekanismen för underskottsresiliens. I referensbanan för Slovenien anges att nettoutgifterna, på grundval av kommissionens antaganden som låg till grund för den förhandsvägledning som översändes i juni 2024 och med en anpassningsperiod på fyra år, inte bör öka mer än vad som anges i tabell 1. Detta motsvarar en genomsnittlig nettoutgiftsökning på 4,4 % under anpassningsperioden (2025–2028).

Tabell 1: Referensbana som kommissionen överlämnade till Slovenien den 21 juni 2024

(7)

Slovenien och kommissionen förde i enlighet med artikel 12 i förordning (EU) 2024/1263 en teknisk dialog i juli och september 2024. Dialogen handlade främst om den nettoutgiftsbana som Slovenien förutser och dess underliggande antaganden, samt om de reformer och investeringar som planeras för att hantera de främsta utmaningar som fastställts inom ramen för den europeiska planeringsterminen och svara mot unionens gemensamma prioriteringar om en rättvis grön och digital omställning, social och ekonomisk resiliens, energitrygghet och uppbyggnad av försvarskapacitet.

(8)

Enligt uppgifter i Sloveniens plan genomförde landet i oktober 2024, i enlighet med artiklarna 11.3 och 36.1 c i förordning (EU) 2024/1263, en samrådsprocess med arbetsmarknadens parter och andra relevanta intressenter. Enligt uppgifter i Sloveniens plan kommenterade Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och andra relevanta intressenter utkastet till plan, bland annat med avseende på reformer och bedömning av behov kopplade till den gröna omställningen.

(9)

Sloveniens finanspolitiska råd avgav ett yttrande om planen den 21 oktober. För att bedöma riskerna för åtagandena i planen utarbetade det finanspolitiska rådet egna prognoser för de offentliga finanserna. Av dessa drogs slutsatsen att det finns en risk att landets offentliga saldo och skuldsättning avviker från den beräknade banan särskilt under anpassningsperiodens andra del, till följd av ökade utgifter för ersättningar till offentliganställda och på området för hälso- och sjukvård. Det finanspolitiska rådet angav att det behövdes ytterligare kompenserande åtgärder för att uppfylla planens åtaganden.

(10)

Utkastet till plan diskuterades i det nationella parlamentet den 4 oktober 2024. Den antogs därefter av regeringen den 10 oktober 2024.

(11)

Den 15 oktober 2024 överlämnade Slovenien sitt utkast till budgetplan för år 2025. Kommissionen antog ett yttrande om utkastet till budgetplan den 26 november 2024 (7).

(12)

Den 21 oktober 2024 riktade rådet ett antal landsspecifika rekommendationer till Slovenien inom ramen för den europeiska planeringsterminen (8).

(13)

Kommissionen gjorde på grundval av artikel 16 i förordning (EU) 2024/1263 följande bedömning av planen:

(14)

Den ekonomiska aktiviteten i Slovenien ökade med 2,1 % 2023, främst beroende på inhemsk efterfrågan och nettoexport. Negativa lagerinvesteringar minskade dock BNP-tillväxten med 1,5 procentenheter. Enligt Europeiska kommissionens höstprognos 2024 förväntas ekonomin växa med 1,4 % 2024, till följd av privat och offentlig konsumtion samt positiva lagerinvesteringar, trots ett negativt bidrag från nettoexporten. BNP i fasta priser väntas öka med 2,5 % 2025, eftersom den privata konsumtionen beräknas fortsätta växa kraftigt och investeringstillväxten accelerera. År 2026 väntas BNP i fasta priser öka med 2,6 %, eftersom konsumtionen och investeringarna i såväl privat som offentlig sektor förutspås fortsätta öka. Under prognosperioden (dvs. 2024–2026) förväntas den potentiella BNP-tillväxten i Slovenien minska marginellt från 2,6 % 2023 till 2,5 % 2026, främst till följd av ett lägre bidrag från arbetskraft. Arbetslösheten uppgick till 3,7 % 2023 och beräknas av kommissionen uppgå till 3,5 % 2024, 3,6 % 2025 och 3,6 % 2026. Inflationen (BNP-deflatorn) beräknas sjunka från 7,2 % 2023 till 2,1 % 2024 och uppgå till 3,2 % 2025 och 2,1 % 2026.

(15)

När det gäller den offentligfinansiella utvecklingen uppgick Sloveniens offentliga underskott 2023 till 2,6 % av BNP. Enligt kommissionens höstprognos 2024 kommer det att uppgå till 2,4 % av BNP 2024, minska ytterligare till 2,1 % av BNP 2025 och, vid oförändrad politik, stabiliseras på 2,1 % 2026. I kommissionens höstprognos 2024 beaktas det förslag till budget för 2025 som Sloveniens regering överlämnade till riksdagen i september. Den offentliga skulden uppgick i slutet av 2023 till 68,4 % av BNP. Enligt kommissionens höstprognos 2024 förväntas skuldkvoten minska till 67,1 % av BNP i slutet av 2024. Den beräknas minska ytterligare till 64,4 % av BNP i slutet av 2025 och till 63,1 % i slutet av 2026. Kommissionens prognos för de offentliga finanserna beaktar bara politiska åtaganden i de medelfristiga planerna om de underbyggs av konkreta politiska åtgärder som är trovärdigt aviserade och tillräckligt detaljerade.

(16)

Sloveniens nationella medelfristiga finans- och strukturpolitiska plan omfattar perioden 2025–2028 och visar en finanspolitisk anpassning över fyra år.

(17)

Planen innehåller all information som krävs enligt artikel 13 i förordning (EU) 2024/1263.

(18)

I planen åtar sig landet att följa den nettoutgiftsbana som anges i tabell 2, vilket motsvarar en genomsnittlig nettoutgiftsökning på 4,5 % under åren 2025–2028. Den genomsnittliga ökning av nettoutgifterna under anpassningsperioden (2025–2028) som anges i planen överstiger den referensbana som kommissionen översände den 21 juni 2024. Planen förutsätter att den potentiella BNP-tillväxten gradvis minskar från 2,9 % 2024 till 2,1 % 2028. I planen förväntas dessutom en ökning av tillväxten i BNP-deflatorn från 3,0 % 2024 till 3,7 % 2025, följt av en minskning till 2,9 % 2026 och till 2,8 % 2028.

Tabell 2: Nettoutgiftsbana och huvudsakliga antaganden i Sloveniens plan

(19)

Om nettoutgiftsbanan i planen och de underliggande antagandena materialiseras kommer enligt planen den offentliga skulden att minska från 67,5 % av BNP 2024 till 61,2 % i slutet av anpassningsperioden (2028), såsom framgår av följande tabell. Efter anpassningen, på medellång sikt (dvs. fram till 2038), kommer skuldkvoten att sjunka fram till 2035 enligt planen, och nå 54,5 % av BNP. Därefter väntas den långsamt öka till 55,6 % av BNP 2038.

Tabell 3: Utveckling för offentlig skuld och offentligt saldo i Sloveniens plan

Enligt planen skulle den offentliga skulden alltså minska till en nivå under fördragets referensvärde på 60 % av BNP på medellång sikt. Detta är sannolikt enligt antagandena i planen, eftersom skulden enligt alla deterministiska stresstester i kommissionens skuldhållbarhetsanalys beräknas ligga under 60 % av BNP senast 2038. Baserat på de politiska åtaganden och makroekonomiska antaganden som görs i planen uppfyller den nettoutgiftsbana som läggs fram i planen därför det krav på skulden som anges i artiklarna 6 a och 16.2 i förordning (EU) 2024/1263.

(20)

Baserat på planens nettoutgiftsbana och antaganden skulle det offentliga underskottet gradvis minska från 2,9 % av BNP 2024 till 1,2 % av BNP 2028. Enligt planen skulle det offentliga saldot i slutet av anpassningsperioden 2028 alltså inte överstiga referensvärdet på 3 % av BNP. Under tio år efter anpassningsperioden (dvs. fram till 2038) skulle det offentliga underskottet dessutom inte överstiga 3 % av BNP. Baserat på de politiska åtaganden och makroekonomiska antaganden som görs i planen uppfyller den nettoutgiftsbana som läggs fram i planen därför det krav på underskottet som anges i artiklarna 6 b och 16.2 i förordning (EU) 2024/1263.

(21)

Den tidsprofil för den finanspolitiska anpassningen, mätt genom förändringen i det strukturella primärsaldot, som beskrivs i planen är i enlighet med kravet i artikel 6 c i förordning (EU) 2024/1263 linjär. Baserat på de politiska åtaganden och makroekonomiska antaganden som görs i planen överensstämmer den nettoutgiftsbana som läggs fram i planen därför med den skyddsmekanism mot att den finanspolitiska anpassningen koncentreras till slutet av anpassningsperioden som anges i artikel 6 c och den övergångsbestämmelse som anges i artikel 36.1 e i förordning (EU) 2024/1263.

Tabell 4: Det strukturella primärsaldots utveckling i Sloveniens plan

(22)

I enlighet med artikel 8 i förordning (EU) 2024/1263 bör den årliga anpassningen av det strukturella primärsaldot inte understiga 0,4 procentenheter av BNP om det strukturella underskottet fortfarande låg över 1,5 % av BNP under föregående år, för att uppnå en gemensam resiliensmarginal i strukturella termer på 1,5 % av BNP. Den årliga finanspolitiska anpassning som följer av planens politiska åtaganden och makroekonomiska antaganden uppgår till 0,4 % av BNP under hela anpassningsperioden. Baserat på de politiska åtaganden och makroekonomiska antaganden som görs i planen är den nettoutgiftsbana som läggs fram i planen därför förenlig med skyddsmekanismen för underskottsresiliens.

(23)

Eftersom den offentliga skulden enligt planen kommer att uppgå till mellan 60 % och 90 % av BNP under anpassningsperioden måste skuldkvoten i enlighet med artikel 7 i förordning (EU) 2024/1263 minska med i genomsnitt minst 0,5 procentenheter per år tills den är lägre än 60 %. Denna genomsnittliga minskning är beräknad över perioden 2024–2028 och uppgår till 1,6 procentenheter (se tabell 3). Baserat på de politiska åtaganden och makroekonomiska antaganden som görs i planen överensstämmer den nettoutgiftsbana som läggs fram i planen därmed med skyddsmekanismen för skuldhållbarhet.

(24)

Planen är baserad på ett antal antaganden som skiljer sig från de antaganden som kommissionen översände till Slovenien den 21 juni 2024. I planen används i synnerhet andra antaganden när det gäller åtta variabler, nämligen uppdaterade historiska data, utgångsläge 2024 (inbegripet det primära underskottet och andelen primära utgifter 2024), potentiell BNP-tillväxt, tillväxt i BNP-deflatorn, real BNP-tillväxt, räntor, stock-/flödesjusteringar och engångsåtgärder. Det är nödvändigt att göra en noggrann bedömning av skillnaden mellan dessa antaganden för att säkerställa att de är underbyggda med starka och datadrivna ekonomiska argument, i synnerhet med tanke på att den genomsnittliga nettoutgiftsökningen i planen är högre än i referensbanan. De skillnader i antaganden som har den mest betydande effekten på den genomsnittliga nettoutgiftsökningen anges nedan, tillsammans med en bedömning av varje enskild skillnad.

De resterande skillnaderna har inte någon betydande inverkan på den genomsnittliga nettoutgiftsökningen jämfört med kommissionens antaganden. Sammantaget leder alla skillnader i antaganden till en genomsnittlig nettoutgiftsökning i planen som är högre än referensbanan. Baserat på denna bedömning uppfyller planen kravet i artikel 13 b i förordning (EU) 2024/1263. Kommissionen kommer att beakta ovanstående bedömning av planens antaganden i framtida bedömningar av efterlevnaden av denna rekommendation.

(25)

Enligt den vägledande finanspolitiska strategin i planen kommer åtagandena om nettoutgifter att infrias genom utgiftsbegränsningar och diskretionära åtgärder på inkomstsidan. För 2025 aviseras i planen en ny obligatorisk avgift till långvarig vård och omsorg som ska tas ut från och med den 1 juli 2025, en högre skatt på koldioxidutsläpp, högre skatt på alkoholhaltiga drycker och drycker med tillsats av socker samt ett avskaffande av de kvarvarande åtgärderna för att mildra effekterna av höga energipriser. Intäktsvinsterna kommer delvis att uppvägas av potentiella utgiftsökningar till följd av lönereformen inom den offentliga sektorn som ska införas gradvis under 2025–2028. I planen anges att internrevisionstjänsten för offentliga finanser vid finansministeriet kommer att börja ta itu med bristerna i den nuvarande internrevisionen av de offentliga finanserna under 2025. Dessutom anges det i planen att ytterligare skatteåtgärder, samt reformer avseende pensioner, långvarig vård och omsorg samt hälso- och sjukvård planeras till 2026 och därefter. Reformerna avseende pensioner, hälso- och sjukvård och långvarig vård och omsorg samt lönereformen inom offentlig sektor ingår i återhämtnings- och resiliensplanen. Regeringen har samtyckt till att föreslå ändringar av pensionslagstiftningen och håller för närvarande på att samråda med arbetsmarknadens parter. Reformen av långvarig vård och omsorg har antagits och genomförs gradvis med en ny obligatorisk avgift som träder i kraft under 2025. Den närmare utformningen av de politiska åtgärder som ska antas måste bekräftas eller justeras och kvantifieras i de årliga budgetarna. Samtidigt finns det risker för genomförandet av den vägledande finanspolitiska strategin i planen till följd av utgiftsöverskridanden kopplade till pågående reformer av den offentliga sektorns lönesystem, till reformer inom den långvariga vården och omsorgen respektive hälso- och sjukvården samt till större investeringsprojekt. I utkastet till budgetplanen för 2025 specificeras dessutom de politiska åtgärder genom vilka nettoutgiftsåtagandet för 2025 kommer att infrias (9).

(26)

I planen beskrivs avsikter att genomföra reformer och investeringar för att hantera de främsta utmaningar som fastställts inom ramen för den europeiska planeringsterminen, särskilt i de landsspecifika rekommendationerna, och för att svara mot EU:s gemensamma prioriteringar. Planen innehåller sju omfattande reformer (pensionsreform, hälso- och sjukvårdsreform, reform av långvarig vård och omsorg, reform av den offentliga sektorns lönesystem, bostadspolitik, förändringar avseende utbildning och skatteförändringar). Planen omfattar även åtgärder på andra områden, till exempel för ökad produktivitet samt för grön och digital omställning. Planen innehåller över 40 reformer och investeringar.

(27)

När det gäller den gemensamma prioriteringen en rättvis grön och digital omställning, inbegripet de klimatmål som fastställs i förordning (EU) 2021/1119, innehåller planen flera lagstiftningsakter och icke-lagstiftningsakter. Bland annat håller en klimatlag på att utarbetas i syfte att ta itu med klimatförändringarna och uppnå klimatneutralitet i Slovenien senast 2045. I detta sammanhang avser Slovenien att stärka åtgärderna mot klimatförändringar och klimatkatastrofer, med fokus på översvämningar. Flera investeringar syftar till att främja den cirkulära ekonomin genom att öka den effektiva resursanvändningen, främja miljöinnovationer och förbättra avfallshanteringen. En transportutvecklingsstrategi för 2030 är inriktad på övergripande planering av hållbara transporter och hållbar mobilitet. Slovenien genomför mål som fastställs i strategin för digital omställning 2030, som också återspeglas i den nationella strategiska färdplanen för det digitala decenniet 2030. Detta inbegriper åtgärder på konnektivitetsområdet från utvecklingsplanen för gigabitinfrastruktur 2030 på områdena avancerad digital teknik och infrastruktur, företagens digitala omställning och digitala färdigheter (t.ex. lagen om främjande av digital inkludering). Flera strategiska dokument, såsom planen för gigabitinfrastruktur 2030, strategin för digital omvandling av ekonomin 2030 och strategin för digitala offentliga tjänster 2030, håller på att genomföras. Flera av de åtgärder som stöds av återhämtnings- och resiliensplanen och de sammanhållningspolitiska fonderna presenteras också som avsedda att bidra till den rättvisa gröna och digitala omställning som utgör en gemensam prioritering, t.ex. den digitala omvandlingen av ekonomin (företag och industrier), miljöanpassning av utbildningsinfastrukturen i Slovenien, omfattande omvandling av grön och digital utbildning och en utökning av järnvägsinfrastrukturens kapacitet. Reformerna och investeringarna i planen är avsedda att svara mot de landsspecifika rekommendationerna från 2019 och 2020 om att inrikta den investeringsrelaterade ekonomiska politiken på forskning och innovation, omställning till koldioxidsnåla lösningar, hållbara transporter, t.ex. järnvägar, samt miljöinfrastruktur, med beaktande av regionala skillnader; den landsspecifika rekommendationen från 2020 att främja företagens digitala kapacitet och stärka digitala färdigheter, e-handel och e-hälsa samt den landsspecifika rekommendationen från 2022 att utöka de offentliga investeringarna för den gröna och den digitala omställningen.

(28)

När det gäller den gemensamma prioriteringen social och ekonomisk resiliens, inbegripet den europeiska pelaren för sociala rättigheter, innehåller planen flera lagstiftningsakter och icke-lagstiftningsakter. De viktigaste åtgärder som föreslås är pensionsreformen, hälso- och sjukvårdsreformen och reformen av långvarig vård och omsorg. I planen anges att pensionsreformen kommer att säkerställa pensionssystemets hållbarhet och en tillräcklig pensionsnivå samt att den kommer att kompletteras med ytterligare arbetsmarknadsåtgärder för att öka arbetsmarknadsdeltagandet bland i synnerhet äldre arbetstagare. Planen beskriver flera antagna och planerade politiska åtgärder och investeringar inom utbildning, kompetens och livslångt lärande och hänvisar till utarbetandet av en handlingsplan för att öka produktiviteten och konkurrenskraften. Bland andra åtgärder kan nämnas en strategi för att utveckla kapitalmarknaden i Slovenien under perioden 2023–2030. I planen ingår också antagandet av Sloveniens strategi för uppstartsföretag. Förändringar i finansieringen av vetenskaplig forskning och innovation syftar till att öka investeringarna i FoU till 3,5 % av BNP senast 2030. I planen ingår planerade politiska åtgärder för bostäder till överkomliga priser. Flera av de åtgärder som stöds av återhämtnings- och resiliensplanen och EU:s sammanhållningspolitik, däribland åtgärderna i pelare III i Fonden för en rättvis omställning, syftar också till att bidra till den gemensamma prioriteringen social och ekonomisk resiliens, exempelvis stärkande av beståndet av offentliga hyresbostäder, ändamålsenlig behandling av smittsamma sjukdomar, ett snabbare inträde på arbetsmarknaden för unga samt strukturåtgärder för att stärka arbetsmarknadens resiliens, säkerställa en kvalificerad arbetskraft och åtgärda brist på arbetskraft. Flera åtgärder har vidtagits eller planerats för att underlätta och påskynda integrationen av utländska arbetstagare på arbetsmarknaden och i samhället. De reformer och investeringar som ingår i planen är avsedda svara mot den landsspecifika rekommendationen från 2019 och 2024 att säkerställa pensionssystemets långsiktiga hållbarhet och tillräcklighet, den landsspecifika rekommendationen från 2019 att öka anställbarheten för lågutbildade och äldre arbetstagare, den landsspecifika rekommendationen från 2019 att förbättra konkurrensen, professionaliseringen och den oberoende tillsynen av offentlig upphandling (som behandlas i återhämtnings- och resiliensplanen), den landsspecifika rekommendationen från 2020 att förbättra system för korttidsarbete och flexibla arbetsformer och säkerställa att dessa åtgärder ger tillräckligt skydd för arbetstagare med atypisk anställning, de landsspecifika rekommendationerna från 2019, 2020, 2022, 2023 och 2024 att säkerställa resiliens och långsiktig hållbarhet hos systemet för hälso- och sjukvård och långvarig vård och omsorg, de landsspecifika rekommendationerna från 2022, 2023 och 2024 att omfördela skatteintäkterna mot mer tillväxtfrämjande och hållbara källor, de landsspecifika rekommendationerna från 2019, 2020 och 2024 att skapa snabbväxande företag genom att förbättra villkoren för riskkapitalinvesteringar och institutionella investerare, tillhandahålla likviditet och finansiering till företag och stödja utvecklingen av aktiemarknader samt förbättra företagsklimatet och den landsspecifika rekommendationen från 2024 att stärka konkurrenskraften genom höjd kompetens.

(29)

När det gäller den gemensamma prioriteringen energitrygghet omfattar planen lagstiftningsakter och icke-lagstiftningsakter. Bland annat hänvisar den till den antagna energilagen och, när det gäller akter som fortfarande håller på att utarbetas, till den slutliga uppdaterade nationella energi- och klimatplanen och lagen om omstrukturering av gruvan i Velenje. Flera av de åtgärder som stöds av återhämtnings- och resiliensplanen, särskilt REPowerEU-komponenten och Fonden för en rättvis omställning inom ramen för EU:s sammanhållningspolitik, bidrar också till den gemensamma prioriteringen energitrygghet, till exempel genom att stärka eldistributionsnätet och planeringen och finansieringen av energirenovering av byggnader inom den offentliga sektorn samt utbyggnaden av infrastruktur för alternativa bränslen. De reformer och investeringar som ingår i planen syftar till att ta itu med de landsspecifika rekommendationerna från 2022 och 2023 att minska det totala beroendet av fossila bränslen genom att påskynda utbyggnaden av förnybara energikällor och öka genomförandet av energieffektivitetsåtgärder och med rekommendationerna från 2022 och 2023 att främja elektrifiering av transportsektorn.

(30)

När det gäller den gemensamma prioriteringen försvarsförmågor omfattar planen den antagna lagen om tillhandahållande av investeringsmedel för den slovenska armén under perioden 2021–2026, genom vilken 780 miljoner EUR avsätts till armén.

(31)

Planen innehåller information om förenlighet och, i tillämpliga fall, komplementaritet med EU:s sammanhållningspolitiska fonder och med Sloveniens återhämtnings- och resiliensplan. Planen hänvisar till flera åtgärder som stöds genom återhämtnings- och resiliensplanen och EU:s sammanhållningsfonder. Planen innehåller dessutom jämförelsetabeller som visar vilka politikområden som finansieras med programmet för europeisk sammanhållningspolitik 2021–2027 som svarar mot vilka landsspecifika rekommendationer.

(32)

Planen ger en översikt över Sloveniens prioriterade behov av offentliga investeringar när det gäller EU:s gemensamma prioriteringar. När det gäller den gemensamma prioriteringen en rättvis grön och digital omställning, inbegripet klimatmålen, identifieras behov av investeringar inom effektiv energianvändning, transportinfrastruktur (järnvägar) och hållbar mobilitet. Det senare omfattar cykelinfrastruktur, multimodala knutpunkter samt förbättrad infrastruktur för kollektivtrafik och för fotgängare. När det gäller den gemensamma prioriteringen social och ekonomisk resiliens, inbegripet den europeiska pelaren för sociala rättigheter, identifieras investeringsbehov inom hälso- och sjukvård, långvarig vård och omsorg och bostadspolitik i planen. När det gäller den gemensamma prioriteringen energitrygghet identifieras investeringsbehov inom konnektivitet för energisystem och energinät, för produktionskapacitet (solkraftverk) och för rättvis omställning i kolregionerna. Planen syftar till att bidra till att tillgodose Sloveniens behov av offentliga investeringar när det gäller EU:s gemensamma prioriteringar. När det gäller den gemensamma prioriteringen försvarsförmågor identifieras investeringsbehov inom stridsförmågor och stöd till stridsförmågor, logistik, militär infrastruktur och förmågor inom ledning och styrning. Enligt planen anges det i den slovenska försvarsmaktens resolution om det allmänna programmet för långsiktig utveckling och utrustning fram till 2040 att man planerar att uppnå försvarsutgifter på 2 % av BNP till 2030, i linje med Nato-åtagandet. 20 % av försvarsutgifterna ska enligt planeringen anslås till investeringar.

(33)

Kommissionen anser sammantaget att Sloveniens plan uppfyller kraven i förordning (EU) 2024/1263.

(34)

Rådet välkomnar Sloveniens medelfristiga finans- och strukturpolitiska plan och anser att ett fullständigt genomförande av denna skulle bidra till att säkerställa sunda offentliga finanser och stödja en hållbar offentlig skuldsättning samt en hållbar och inkluderande tillväxt.

(35)

Rådet noterar kommissionens bedömning av planen. Rådet uppmanar dock kommissionen att lägga fram sin bedömning av framtida planer i ett annat dokument än kommissionens rekommendationer till rådets rekommendationer.

(36)

Rådet noterar kommissionens bedömning av nettoutgiftsbanan och de huvudsakliga makroekonomiska antagandena i planen, inbegripet i förhållande till kommissionens förhandsvägledning, samt konsekvenserna av planens nettoutgiftsbana för det offentliga underskottet och den offentliga skulden. Rådet noterar kommissionens bedömning att de makroekonomiska och offentligfinansiella antagandena i vissa fall skiljer sig från kommissionens antaganden, bland annat för att ta hänsyn till uppdaterade makroekonomiska och finanspolitiska uppgifter, men att de på det hela taget är vederbörligen motiverade och underbyggda med starka ekonomiska argument. Rådet noterar den breda finanspolitiska strategin i planen och riskerna för utsikterna, vilka skulle kunna påverka förverkligandet av det makroekonomiska scenariot och de underliggande antagandena och genomförandet av planens nettoutgiftsbana. I synnerhet välkomnar rådet också att en dialog fördes med relevanta intressenter på nationell nivå innan planen lämnades in. Rådet noterar också att geopolitiska risker kan sätta press på försvarsutgifterna.

(37)

Rådet förväntar sig att Slovenien är redo att vid behov anpassa sin finanspolitiska strategi för att säkerställa genomförandet av landets nettoutgiftsbana. Rådet är fast beslutet att noga övervaka den ekonomiska och finanspolitiska utvecklingen, inbegripet den som ligger till grund för planens scenario.

(38)

Rådet anser att det är motiverat att i god tid inför nästa budgetövervakningsomgång föra ytterligare diskussioner för att nå en samsyn om de årliga övervakningskonsekvenserna av de kumulativa ökningstakterna för nettoutgifterna.

(39)

Rådet noterar kommissionens beskrivning av reform- och investeringsbehoven och reform- och investeringsavsikterna, som svar på de främsta utmaningarna fastställda inom ramen för den europeiska planeringsterminen, och betonar vikten av att säkerställa att sådana reformer och investeringar genomförs. Rådet kommer på grundval av rapporter från kommissionen att bedöma sådana reformer och investeringar och övervaka genomförandet av dem inom ramen för den europeiska planeringsterminen.

(40)

Rådet ser fram emot de årliga lägesrapporterna från Slovenien som särskilt ska innehålla information om framstegen i genomförandet av den av rådet fastställda nettoutgiftsbanan och genomförandet av mer allmänna reformer och investeringar i samband med den europeiska planeringsterminen.

(41)

I enlighet med artikel 17 i förordning (EU) 2024/1263 bör rådet rekommendera Slovenien den nettoutgiftsbana som anges i planen.

1.