I mål T‑330/14 P,
angående ett överklagande av den dom som Europeiska unionens personaldomstol (första avdelningen) meddelade den 21 januari 2014 i mål Jelenkowska-Luca/kommissionen (F-114/12, REUP, EU:F:2014:3), med yrkande om upphävande av denna dom,
Ewelina Jelenkowska-Luca , tjänsteman vid Europeiska kommissionen, Rom (Italien), företrädd av advokaterna D. de Abreu Caldas, J.-N. Louis och M. de Abreu Caldas,
klagande,
i vilket den andra parten är
Europeiska kommissionen , inledningsvis företrädd av K. Herrmann och V. Joris, därefter av K. Herrmann och J. Currall, samtliga i egenskap av ombud,
svarande i första instans,
meddelar
TRIBUNALEN (avdelningen för överklaganden)
sammansatt av ordföranden M. Jaeger samt domarna M. Prek och G. Berardis (referent),
justitiesekreterare: E. Coulon,
följande
Beslut
1. I överklagandet, vilket har ingetts med stöd av artikel 9 i bilaga I till stadgan för Europeiska unionens domstol, har klaganden Ewelina Jelenkowska-Luca yrkat att tribunalen ska upphäva den dom som Europeiska unionens personaldomstol (första avdelningen) meddelade den 21 januari 2014 i mål Jelenkowska-Luca/kommissionen (F-114/12, REUP, EU:F:2014:3) (nedan kallad den överklagade domen). Genom denna dom ogillade personaldomstolen klagandens talan om ogiltigförklaring av Europeiska kommissionens beslut av den 11 juli 2012. I detta beslut avslog kommissionen klagandens klagomål mot beslutet från Byrån för löneadministration och individuella ersättningar av den 25 augusti 2010 att inte bevilja klaganden sådant utlandstillägg som föreskrivs i artikel 4.1 i bilaga VII till tjänsteföreskrifterna för tjänstemän i Europeiska unionen.
Bakgrund, förfarandet och klagandens yrkanden
2. Den 21 januari 2014 meddelade personaldomstolen – i enlighet med artikel 35.2 i tribunalens rättegångsregler, vilken är tillämplig på personaldomstolen enligt artikel 29 i personaldomstolens rättegångsregler – den överklagade domen på polska, vilket var det rättegångsspråk som klaganden hade valt när talan om ogiltigförklaring väcktes vid personaldomstolen. Domen delgavs klaganden den 22 januari 2014.
3. Klaganden överklagade personaldomstolens dom genom en överklagandeskrift som inkom till tribunalens kansli den 31 mars 2014. Överklagandeskriften är avfattad på franska.
4. Genom skrivelse av den 15 april 2014 underrättade tribunalens justitiesekreterare klaganden om att överklagandet, enligt artikel 7.5 första stycket i instruktionen för justitiesekreteraren vid tribunalen, inte kunde registreras, eftersom det inte hade avfattats på det språk som anges i artikel 136a i rättegångsreglerna, i detta fall polska.
5. I skrivelse av den 2 maj 2014 ansökte ett av klagandens ombud om att tribunalens ordförande skulle ompröva beslutet att inte registrera överklagandet och tillåta att överklagandet, utan kostnad, registrerades som inkommet den dag då överklagandeskriften gavs in, nämligen den 31 mars 2014. Ombudet angav sig ha blivit kontaktad av Ewelina Jelenkowska-Luca endast några dagar före utgången av överklagandefristen. Enligt ombudet var alla de relevanta handlingar som Ewelina Jelenkowska-Luca överlämnade, inbegripet den överklagade domen, avfattade på franska och Ewelina Jelenkowska-Luca angav inte att rättegångsspråket i första instans hade varit polska.
6. Tribunalen uppfattade denna skrivelse som en begäran om undantag från språkreglerna enligt artikel 35.2 c i rättegångsreglerna och beslutade därför att registrera överklagandet. Tribunalen översände den 18 juni 2014 skrivelsen till kommissionen, varvid kommissionen – i enlighet med nämnda bestämmelse – bereddes tillfälle att yttra sig över begäran.
7. Kommissionen inkom den 1 juli 2014 med sitt yttrande över begäran om undantag från språkreglerna. Kommissionen motsatte sig ett sådant undantag, bland annat på den grunden att begäran hade kommit in för sent. Enligt kommissionen måste tribunalens tillåtelse att använda ett annat språk än det rättegångsspråk som anges i artikel 136a i rättegångsreglerna nämligen meddelas innan utgången av överklagandefristen, eftersom denna frist utgör tvingande rätt.
8. Den 18 augusti 2014 delgavs klaganden kommissionens yttrande.
9. Klaganden har yrkat att tribunalen ska
– upphäva den överklagade domen, och
– förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.
Rättslig bedömning
10. Enligt artikel 145 i rättegångsreglerna kan tribunalen, om det är uppenbart att överklagandet helt eller delvis inte kan tas upp till prövning, eller om överklagandet helt eller delvis är uppenbart ogrundat, vid varje tidpunkt, med referentens rapport som underlag, avvisa eller ogilla överklagandet helt eller delvis genom motiverat beslut.
11. I det här aktuella fallet finner tribunalen att handlingarna i målet innehåller tillräckliga upplysningar för att målet ska kunna avgöras och beslutar, med stöd av artikel 145 i rättegångsreglerna, att avgöra målet utan ytterligare behandling.
12. Enligt artikel 9 första stycket i bilaga I till domstolens stadga får personaldomstolens slutliga avgöranden, samt avgöranden av personaldomstolen som endast delvis avgör sakfrågan eller som avgör en rättegångsfråga om bristande behörighet eller något annat processhinder, överklagas till tribunalen inom två månader efter delgivningen av det avgörande som överklagas.
13. Denna tidsfrist ska, enligt artikel 102.2 i rättegångsreglerna, förlängas med tio dagar med hänsyn till avstånd i samtliga fall. Enligt fast rättspraxis ska tidsfristen och förlängningen med hänsyn till avstånd inte betraktas separat. Detta innebär att tidsfristen, när den går ut, i samtliga fall ska förlängas med tio dagar med hänsyn till avstånd (se beslut av den 7 juli 2014, Gomes Moreira/ECDC, T‑39/14 P, REUP, EU:T:2014:684, punkt 5 och där angiven rättspraxis).
14. Dessutom är tidsfristerna för väckande av talan och för överklagande tvingande rätt, eftersom de har fastställts för att säkerställa klara och tillförlitliga rättsförhållanden samt för att förhindra all form av diskriminering och godtycklig behandling vid rättskipningen. Det ankommer på unionsdomstolen att ex officio kontrollera om fristerna har iakttagits (se beslut Gomes Moreira/ECDC, punkt 13 ovan, EU:T:2014:684, punkt 6 och där angiven rättspraxis).
15. Det framgår av handlingarna i målet att den överklagade domen delgavs klaganden den 22 januari 2014. Härav följer att överklagandefristen, med schablonmässig förlängning med 10 dagar med hänsyn till avstånd, gick ut den 1 april 2014. Klaganden gav in sitt överklagande den 31 mars 2014, det vill säga en dag före utgången av överklagandefristen.
16. Enligt artikel 136a i rättegångsreglerna ska rättegångsspråket, utan hinder av artikel 35.2 b, 35.2 c och 35.3 fjärde stycket i rättegångsreglerna, vid överklagande av avgöranden från personaldomstolen vara det språk på vilket det överklagade avgörandet är avfattat.
17. En part som överklagar ett avgörande till tribunalen är således skyldig att använda det rättegångsspråk som sökanden i målet vid personaldomstolen valt (se, för ett liknande resonemang och analogt, beslut av den 20 maj 2010, Petrides/kommissionen, C‑64/98 P-REV, EU:C:2010:279, punkt 15).
18. Enligt artikel 35.2 c i kapitel 5 i avdelning I i rättegångsreglerna, vilket har rubriken ”Språk”, kan tribunalen emellertid, på begäran av en part och sedan den andra parten hörts, tillåta att ett annat av de språk som nämns i artikel 35.1 i rättegångsreglerna används som rättegångsspråk för hela eller en del av rättegången. I detta avseende har tribunalen redan slagit fast att då det handlar om ett undantag från regeln att rättegångsspråket ska användas, måste en sådan begäran åtföljas av tillräckligt utförliga och specifika skäl (beslut av den 13 maj 1993, Ladbroke Racing/kommissionen, T‑74/92, REG, EU:T:1993:41, punkt 14), framför allt när den framställs av klaganden själv (beslut av den 24 januari 1997, EFMA/rådet, T‑121/95, REG, EU:T:1997:6, punkt 10).
19. I artikel 35.3 i rättegångsreglerna föreskrivs dessutom att ”[r]ättegångsspråket används i parternas skriftliga och muntliga inlägg och tillhörande bilagor samt i tribunalens protokoll och beslut” och att ”[e]n översättning till rättegångsspråket ska bifogas alla handlingar som har avfattats på ett annat språk än rättegångsspråket”.
20. Såsom redan angetts i punkt 2 ovan är den överklagade domen i detta fall avfattad på polska, vilket innebär att rättegångsspråket i målet om överklagande är polska.
21. Det överklagande som klaganden har gett in till tribunalens kansli är emellertid avfattat på franska och klaganden har varken bifogat någon översättning till polska eller någon begäran om undantag från språkreglerna.
22. Det var först en månad efter utgången av överklagandefristen, med schablonmässig förlängning med 10 dagar med hänsyn till avstånd, och 15 dagar efter mottagande av underrättelsen från tribunalens kansli om att överklagandet inte kunde registreras av det skälet att det språk som använts inte var det språk som föreskrivs i artikel 136a i rättegångsreglerna (se punkt 4 ovan), som klagandens ombud gav in skrivelsen med begäran om undantag från språkreglerna till kansliet (se punkt 5 ovan).
23. Oavsett om de skäl som klaganden har angett i denna skrivelse uppfyller kravet på att skälen ska vara tillräckligt utförliga och specifika för att det ska vara berättigat att göra undantag från det ursprungliga språkval som klaganden gjort vid personaldomstolen, finner tribunalen att en begäran om undantag från språkreglerna som getts in efter utgången av överklagandefristen och som avser just en överklagandeskrift avfattad på ett annat språk än rättegångsspråket, vilket är fallet vad gäller klagandens begäran i detta mål, inte kan leda till en retroaktiv tillåtelse att använda detta andra språk i överklagandeskriften och därmed inte heller till att överklagandet i efterhand bringas i överensstämmelse med de språkregler som anges i rättegångsreglerna.
24. Eftersom ett undantag från regeln om att rättegångsspråket ska användas kräver att tribunalen tillåter detta efter att ha mottagit en begäran som åtföljs av tillräckligt utförliga och specifika skäl, ankommer det vidare på klaganden att agera med omsorg genom att ge in denna begäran i rätt tid med beaktande av överklagandefristen.
25. Tribunalen finner således att överklagandet inte har framställts i enlighet med tribunalens språkregler, eftersom det inte har getts in på rättegångsspråket i det mål som avgjorts genom den överklagade domen, det vill säga polska. Överklagandet kan därmed inte prövas (se, för ett liknande resonemang och analogt, beslut Petrides/kommissionen, punkt 17 ovan, EU:C:2010:279, punkt 16). Ett sådant rättegångshinder kan inte avhjälpas genom en begäran om undantag från språkreglerna som getts in efter utgången av överklagandefristen.
26. Av det ovan anförda framgår att överklagandet ska avvisas, eftersom det är uppenbart att det inte kan tas upp till prövning. Det saknas härvid anledning att delge kommissionen överklagandet och att pröva begäran om undantag från språkreglerna i sak.
Rättegångskostnader
27. Detta beslut meddelas före delgivningen av överklagandeskriften med kommissionen. Därmed är det tillräckligt att klaganden förpliktas att bära sina rättegångskostnader i enlighet med artikel 87.1 i rättegångsreglerna, vilken enligt artikel 144 i dessa regler är tillämplig i mål om överklagande.
Mot denna bakgrund beslutar
TRIBUNALEN (avdelningen för överklaganden)
följande:
1) Överklagandet avvisas.
2) Ewelina Jelenkowska-Luca ska bära sina rättegångskostnader.
Luxemburg den 11 december 2014.