Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om fastställande av bestämmelser för förvaltningen av utgifter för livsmedelskedjan, djurhälsa, djurskydd, växtskydd och växtförökningsmaterial, och om ändring av rådets direktiv 98/56/EG, 2000/29/EG och 2008/90/EG, förordningarna (EG) nr 178/2002, (EG) nr 882/2004 och (EG) nr 396/2005, direktiv 2009/128/EG samt förordning (EG) nr 1107/2009, och om upphävande av rådets beslut 66/399/EEG, 76/894/EEG och 2009/470/EG /* COM/2013/0327 final - 2013/0169 (COD) */
MOTIVERING 1. BAKGRUND TILL FÖRSLAGET ·
Allmän bakgrund Den 29 juni 2011 lade Europeiska kommissionen
fram ett förslag till en flerårig budgetram för 2014–2020[1] som ändrades den 6 juli
2012[2]. Med beaktande av slutsatserna
från Europeiska rådets möte den 7–8 februari 2013 föreslår kommissionen att ett
högsta belopp på 1 891,936 miljoner euro anslås till utgifter för
livsmedel och foder under perioden 2014–2020. Syftet med denna förordning är
att modernisera de finansiella bestämmelserna på detta område. De viktigaste finansiella och rättsliga ramar som
används vid finansiering på dessa områden är rådets beslut 2009/470/EG för
utrotningsplaner och nödåtgärder på veterinärområdet, rådets direktiv
2000/29/EG för växtskyddsåtgärder och Europaparlamentets och rådets förordning
(EG) nr 882/2004 för finansiering av åtgärder avseende offentlig kontroll.
Det finns ytterligare särskilda finansiella bestämmelser i förordning (EG)
nr 396/2005 om gränsvärden för bekämpningsmedelsrester i eller på
livsmedel och foder av vegetabiliskt och animaliskt ursprung, i förordning (EG)
nr 1107/2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden, i direktiv
2009/128/EG om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder för att uppnå en
hållbar användning av bekämpningsmedel samt i flera andra av rådets direktiv
rörande djurhälsa och växtskydd. Detta lapptäcke av bestämmelser är inte i linje
med vissa bestämmelser i budgetförordningen och är relativt komplicerat. Det
har utvecklats över tiden och måste förenklas. Detta är en möjlighet att ersätta de nuvarande
bestämmelserna i flera rättsliga grunder med en enhetlig, tydlig och modern
budgetram som optimerar genomförandet av och funktionen hos den finansiella
förvaltningen av utgifter på området för livsmedel och foder. I synnerhet kommer
strukturerna för den finansiella förvaltningen att förenklas på grundval av
tydliga mål och indikatorer. Stödnivåerna kommer också att vara tydligare och
enklare. Detta förslag ingår i paketet om friskare djur,
sundare växter och en säkrare jordbruksbaserad livsmedelskedja som innehåller
förslag om följande: –
Djurhälsopolitik som syftar till att skydda och
förbättra djurens hälsostatus och levnadsförhållanden i EU, särskilt de
livsmedelsproducerande djurens, samtidigt som handel inom EU och import av djur
och animalieprodukter tillåts i enlighet med lämpliga hälsostandarder och
internationella förpliktelser. –
Växtskyddsordning som syftar till att skydda EU:s
jordbruk och skogsbruk genom att förhindra att främmande växtskadegörare förs
in eller sprids. –
System för produktion och tillhandahållande på
marknaden av växtförökningsmaterial för jordbruksväxter, grönsaker,
skogsväxter, frukter, vinplantor och prydnadsväxter som säkerställer att EU:s
kriterier för hälsa, identitet och kvalitet uppfylls. –
Bestämmelser om offentlig kontroll och annan
offentlig verksamhet som genomförs för att säkerställa tillämpningen av
livsmedels- och foderlagstiftningen, bestämmelser om djurhälsa och djurskydd,
växtskydd och växtförökningsmaterial, växtskyddsmedel samt bekämpningsmedel. ·
Inriktning på åtgärder/utgifter De veterinära utrotningsprogrammen är nödvändiga
för att gradvis få bort ett antal förtecknade djursjukdomar som är endemiska i
vissa områden i unionen genom en rad olika åtgärder, bl.a. vaccinering,
testning av djur och ersättning vid avlivning och utslagning. Finansiering från
EU för att stödja dessa åtgärder prioriterar sjukdomar av betydelse för
folkhälsan och sådana som har omfattande ekonomiska effekter på grund av
konsekvenserna för handeln och inkomstbortfallet för jordbrukare,
boskapsnäringen och angränsande sektorer. I EU:s ordningar för växtskydd och
växtförökningsmaterial prioriteras skyddet av EU:s jordbruk och skogsbruk genom
att införsel och spridning av främmande växtskadegörare förebyggs och genom att
friskt växtmaterial finns att tillgå och används i början av
växtproduktionskedjan. I utgifterna för offentlig kontroll ingår
finansieringen av programmet ”Bättre utbildning för säkrare livsmedel” som
främjar en harmoniserad strategi för driften av kontrollsystemen i unionen och
medlemsstaterna och av det nätverk av referenslaboratorier i EU som bidrar med
vetenskaplig och tekniska expertis på de områden där den offentliga kontrollens
effektivitet beror på kvaliteten, enhetligheten och tillförlitligheten hos de analys-
eller testmetoder som används av officiella laboratorier och på resultaten från
dessa metoder. Utgifterna omfattar även andra allmänna åtgärder som är avsedda
att förbättra effektiviteten hos medlemsstaternas offentliga kontroll och
genomförandet av regelverket för den jordbruksbaserade livsmedelskedjan. 2. RESULTAT AV SAMRÅD MED
BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR ·
Samråd med berörda parter Eftersom politiken på dessa områden har granskats
under en längre tid så stöds varje policy av en separat konsekvensbedömning och
detaljerna i dessa har diskuterats ingående med berörda parter i olika
samrådsforum. ·
Påskyndad konsekvensbedömning Generaldirektoratet
för hälso- och konsumentfrågor gjorde en konsekvensbedömning mellan augusti och
september 2012. Fyra alternativ utreddes: –
Alternativ 1: Ingen förändring. Den nuvarande
rättsliga ramen kommer inte att vara förenlig med den fleråriga budgetramen.
Utgifterna för växtskydd skulle inte kunna ökas. –
Alternativ 2: Samla den befintliga
lagstiftningen i ett lagstiftningsinstrument. Detta kommer att främja en
enklare och mer lättförståelig lagstiftning, men kommer inte att leda till att
budgetramen anpassas. –
Alternativ 3 a: Inrätta ett enda
sammanhängande finansiellt program genom att till stor del använda befintliga
finansiella bestämmelser men förbättra dem. Förenklingen av systemet och
harmoniseringen av stödnivåerna kommer att minska den administrativa bördan för
kommissionen och medlemsstaterna. Nya finansiella förvaltningsverktyg, såsom
tydliga mål och indikatorer, kommer att leda till att de tillgängliga
resurserna används effektivare. –
Alternativ 3 b: Införa valda delar av ett
system för gemensamt ansvar och kostnadsdelning. Detta alternativ omfattar ett
deltagandeperspektiv där de offentliga myndigheterna och den privata sektorn
delar de kostnader som uppstår och ansvaret för att sköta systemet. Den
administrativa bördan förväntas öka på kort sikt och systemet förväntas vara
svårt att hantera. –
Alternativ 4: Stoppa alla EU:s åtgärder. Detta
alternativ anses inte lämpligt eftersom det skulle äventyra målen för
politikområdena och ha en mycket negativ inverkan på handeln. 3. FÖRSLAGETS RÄTTSLIGA
ASPEKTER Förslaget grundas på artiklarna 43.2 och
168.4 b i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget).
Åtgärder som antas enligt artikel 43.2 bör vara nödvändiga för att uppnå målen
för den gemensamma jordbrukspolitiken. Åtgärder som antas enligt
artikel 168.4 b bör syfta till en hög skyddsnivå för människors
hälsa. Detta förslag avser att finansiellt stödja EU:s och medlemsstaternas
åtgärder som syftar till att garantera en hög hälsonivå hos människor och djur
och en hög skyddsnivå för växter i livsmedelskedjan samt en hög nivå i fråga om
konsumentskydd och konsumentinformation i livsmedelskedjan. Valet av
artiklarna 43.2 och 168.4 b i EUF-fördraget är således motiverat
såväl av målet för och innehållet i förslaget. Detta förslag ska antas i
enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet och efter att Europeiska
ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén har hörts. 4. BUDGETKONSEKVENSER Den 29 juni 2011 lade Europeiska kommissionen
fram ett förslag till en flerårig budgetram för 2014–2020[3] som ändrades den 6 juli
2012[4]. Med beaktande av slutsatserna
från Europeiska rådets möte den 7–8 februari 2013 föreslår kommissionen att ett
högsta belopp på 1 891,936 miljoner euro anslås till utgifter för
livsmedel och foder under perioden 2014–2020. I enlighet med rådets förordning
(EG) nr 58/2003 av den 19 december 2002 om stadgar för de
genomförandeorgan som ansvarar för vissa uppgifter som avser förvaltningen av
gemenskapsprogram har kommissionen sedan 2008 anförtrott genomförandeorganet
för hälso- och konsumentfrågor med genomförandeuppgifter för förvaltningen av
programmet för livsmedel och foder. På grundval av en kostnadsnyttoanalys får
kommissionen använda ett befintligt genomförandeorgan för genomförandet av
detta program. 5. SAMMANFATTNING AV INNEHÅLLET
I FÖRORDNINGEN I denna förordning fastställs ett högsta tak på
1 891,936 miljoner euro i löpande priser vad gäller räckvidden och
målen för utgifterna för livsmedel och foder. Målen är en hög säkerhetsnivå för
livsmedel och livsmedelsproduktion, en förbättrad djurhälsostatus, ett
förbättrat djurskydd, påvisande och utrotning av skadegörare, för att
säkerställa att den offentliga kontrollen genomförs effektivt. Dessa mål
åtföljs av indikatorer. I denna förordning fastställs också
bidragsberättigande åtgärder och kostnader. Stödnivåerna för bidrag förenklas. Stödnivån ska
normalt sett vara 50 % av de bidragsberättigande kostnaderna. Denna nivå
kan på vissa villkor höjas upp till 75 % och 100 %. För att
underlätta den administrativa bördan vid förvaltningen av mycket små program
föreskrivs i denna förordning ett minsta bidrag på 50 000 euro. Denna förordning innehåller också bestämmelser om
tillgång till reserven för kriser i jordbrukssektorn under vissa
omständigheter. I fråga om växtskydd, för att skydda EU mot
skadegörare som har samband med bland annat handelns globalisering och
klimatförändringar, kommer unionens finansiella bidrag även att täcka
undersökningsprogram för förekomst av skadegörare och fytosanitära stödåtgärder
i medlemsstaternas yttersta randområden. Genom denna förordning ges möjlighet att stödja
unionens referenslaboratorier och projekt som syftar till att förbättra den
offentliga kontrollens effektivitet och ändamålsenlighet. För att garantera tydlighet och insyn fastställs i
denna förordning förfaranden för inlämning och utvärdering av de årliga och
fleråriga bekämpningsprogrammen och förfaranden för upprättande eller
uppdatering av förteckningen över de djursjukdomar eller växtskadegörare som
berättigar till medfinansiering. Förfarandena för att finansiera dessa områden har
förenklats. Särskilt har antalet beslut som kommissionen ska anta minskat
betydligt. Exempelvis kommer ersättningsbesluten inte längre att fattas av
kommissionen. 2013/0169 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om fastställande av bestämmelser för
förvaltningen av utgifter för livsmedelskedjan, djurhälsa, djurskydd, växtskydd
och växtförökningsmaterial, och om ändring av rådets direktiv 98/56/EG,
2000/29/EG och 2008/90/EG, förordningarna (EG) nr 178/2002, (EG) nr 882/2004
och (EG) nr 396/2005, direktiv 2009/128/EG samt förordning (EG) nr 1107/2009,
och om upphävande av rådets beslut 66/399/EEG, 76/894/EEG och 2009/470/EG EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA
UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING med beaktande av fördraget om Europeiska
unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 43.2 och 168.4 b, med beaktande av Europeiska kommissionens
förslag[5], efter översändande av utkastet till
lagstiftningsakt till de nationella parlamenten, med beaktande av Europeiska ekonomiska och
sociala kommitténs yttrande[6], med beaktande av Regionkommitténs yttrande[7], i enlighet med det ordinarie
lagstiftningsförfarandet, och av följande skäl: (1) I unionslagstiftningen
fastställs krav avseende livsmedel och livsmedelssäkerhet samt foder och
fodersäkerhet i alla led i produktionen, inklusive bestämmelser för att säkerställa
god handelssed och för att tillhandahålla information till konsumenterna. Där
fastställs också krav avseende förebyggande och bekämpning av smittsamma
djursjukdomar och zoonoser samt krav avseende djurskydd, animaliska
biprodukter, växtskydd, växtförökningsmaterial, skydd av växtsorter, genetiskt
modifierade organismer, utsläppande på marknaden och användning av
växtskyddsmedel samt hållbar användning av bekämpningsmedel. I
unionslagstiftningen föreskrivs även offentlig kontroll och annan kontrollverksamhet
som syftar till att säkra en effektiv tillämpning och efterlevnad av kraven. (2) Det allmänna målet för
unionslagstiftningen inom dessa områden är att bidra till en hög hälsonivå hos
människor och djur samt en hög skyddsnivå för växter i alla led i
livsmedelskedjan, en hög nivå i fråga om konsumentskydd och en hög nivå av
konsumentinformation samt en hög nivå i fråga om miljöskydd, samtidigt som
konkurrenskraften och skapandet av arbetstillfällen främjas. (3) För att uppnå detta allmänna
mål krävs tillräckliga finansiella resurser. Det är därför viktigt att unionen
bidrar till finansieringen av åtgärder som vidtas inom olika områden och som
gäller det allmänna målet. För att använda resurserna på ett effektivt sätt bör
särskilda mål fastställas, och indikatorer bör fastställas för att bedöma hur
väl dessa mål uppnåtts. (4) Unionsfinansieringen av
utgifter för livsmedel och foder har tidigare skett i form av bidrag,
upphandling och utbetalningar till internationella organisationer som är
verksamma inom området. Finansieringen bör fortsätta på samma sätt. (5) Av budgetdisciplinära skäl
måste det i denna förordning fastställas en förteckning över
bidragsberättigande åtgärder som kan komma ifråga för bidrag från unionen samt
över bidragsberättigande kostnader och tillämpliga stödnivåer. (6) Den 29 juni 2011 lade
Europeiska kommissionen fram ett förslag till en flerårig budgetram för
2014–2020[8]
som ändrades den 6 juli 2012[9].
Med beaktande av slutsatserna från Europeiska rådets möte den 7–8 februari 2013
föreslår kommissionen att ett högsta belopp på 1 891,936 miljoner euro
anslås till utgifter för livsmedel och foder under perioden 2014–2020. (7) I förslaget till en flerårig
budgetram för 2014–2020 rekommenderar kommissionen också att en nödmekanism
inrättas för agerande i nödsituationer. Under exceptionella omständigheter
såsom nödsituationer som rör djurhälsa och växtskydd och anslagen under
budgetrubrik 3 är otillräckliga men nödåtgärder nödvändiga, bör medel från
reserven för kriser i jordbrukssektorn överföras i enlighet med det
interinstitutionella avtalet av den … mellan Europaparlamentet, rådet och
kommissionen om samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning[10]. (8) I den gällande lagstiftningen
föreskrivs att vissa bidragsberättigande kostnader ska ersättas med fasta
stödnivåer, medan det för andra kostnader inte finns några begränsningar. I
syfte att rationalisera och förenkla systemet bör det fastställas en högsta
ersättningsnivå. Denna bör motsvara den nivå som vanligen gäller för bidrag.
Det måste också vara möjligt att höja denna högsta nivå under vissa
omständigheter. (9) Eftersom det är av högsta
vikt att målen i denna förordning uppnås bör de bidragsberättigande kostnaderna
för vissa åtgärder finansieras till 100 %, förutsatt att det vid
genomförandet av dessa åtgärder också uppstår icke bidragsberättigande
kostnader. (10) Unionen ansvarar för att
medlen används på ett korrekt sätt, men även för att vidta åtgärder för att
förenkla utgiftsprogrammen i syfte att minska den administrativa bördan och
kostnaderna för mottagarna av medlen och för alla andra berörda parter, i linje
med meddelandet från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska
ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén – Smart lagstiftning i
Europeiska unionen[11].
På grundval av kostnadseffektiviteten bör bidrag under ett visst tak inte
längre beviljas, varken på kommissions- eller medlemsstatsnivå. (11) Enligt unionslagstiftningen
ska medlemsstaterna genomföra särskilda åtgärder vid förekomst och utveckling
av vissa djursjukdomar eller zoonoser. Unionen bör därför ge finansiellt bidrag
för sådana nödåtgärder. (12) Det är också nödvändigt att
genom lämpliga utrotnings-, bekämpnings- och övervakningsåtgärder minska
antalet utbrott av djursjukdomar och zoonoser som utgör en risk för människors
och djurs hälsa och att förhindra förekomsten av sådana utbrott. Nationella
program för utrotning, bekämpning och övervakning av dessa sjukdomar och
zoonoser bör därför få medel från unionen. (13) Av organisatoriska skäl och
effektivitetsskäl bör det för hanteringen av finansiering på områdena för djur-
och växtskydd fastställas bestämmelser om innehåll i, inlämning, utvärdering
och godkännande av nationella program, inklusive sådana som genomförs i
unionens yttersta randområden enligt artikel 349 i fördraget om Europeiska
unionens funktionssätt (nedan kallat EUF-fördraget). Av samma skäl bör
det också fastställas tidsfrister för rapportering och inlämning av ansökningar
om utbetalning. (14) Enligt rådets direktiv
2000/29/EG av den 8 maj 2000 om skyddsåtgärder mot att växtskadegörare på
växter eller växtprodukter förs in till gemenskapen och mot att de sprids inom
gemenskapen[12]
ska medlemsstaterna vidta vissa nödåtgärder för att utrota organismer som är
skadliga för växter eller växtprodukter (nedan kallade skadegörare).
Unionen bör ge finansiellt bidrag till utrotningen av dessa skadegörare. Under
vissa förhållanden bör ett finansiellt bidrag från unionen också beviljas för
nödåtgärder som syftar till att begränsa spridningen av de skadegörare som har
de allvarligaste konsekvenserna för unionen och som inte kan utrotas i vissa
områden, samt för förebyggande åtgärder avseende sådana skadegörare. (15) Nödåtgärder mot skadegörare
bör berättiga till medfinansiering från unionen om åtgärderna har ett mervärde
för hela unionen. Därför bör unionens finansiella bidrag göras tillgängligt för
de skadegörare som förtecknas i direktiv 2000/29/EG som skadegörare som inte
har påvisats inom unionen. För skadegörare som redan har påvisats inom unionen
bör endast åtgärder avseende de skadegörare som har de allvarligaste
konsekvenserna för unionen berättiga till finansiellt bidrag. Åtgärder avseende
skadegörare som är föremål för unionens nödåtgärder för utrotning bör även
berättiga till finansiellt bidrag från unionen. (16) Det är nödvändigt att i tid
påvisa förekomsten av vissa skadegörare. De undersökningar som medlemsstaterna
genomför för att påvisa förekomsten av sådana skadegörare är nödvändiga för att
säkerställa omedelbar utrotning vid utbrott. De undersökningar som enskilda
medlemsstater genomför är nödvändiga för att skydda alla andra medlemsstaters
territorium. Unionen bör bidra till finansieringen av dessa undersökningar. (17) Medlemsstaternas yttersta
randområden har svårigheter till följd av sin avlägsna belägenhet och sitt
beroende av ett fåtal produkter. Unionen bör bevilja ett finansiellt bidrag
till medlemsstater för program som de genomför för bekämpning av skadegörare i
dessa yttersta randområden i linje med målen för Europaparlamentets och rådets
förordning (EU) nr 228/2013 av den 13 mars 2013 om särskilda åtgärder inom
jordbruket till förmån för unionens yttersta randområden och om upphävande av
rådets förordning (EG) nr 247/2006[13]. (18) Den offentliga kontroll som
medlemsstaterna genomför är ett nödvändigt verktyg för att kontrollera och
övervaka att relevanta unionskrav tillämpas, uppfylls och verkställs. De
offentliga kontrollsystemens effektivitet och ändamålsenlighet är avgörande för
att upprätthålla en hög skyddsnivå för människor, djur och växter i
livsmedelskedjan, samtidigt som en hög nivå i fråga om miljöskydd säkerställs.
Finansiellt stöd från unionen bör göras tillgängligt för sådana
kontrollåtgärder. I synnerhet bör finansiellt bidrag vara tillgängligt för
unionens referenslaboratorier för att hjälpa dem att finansiera genomförandet
av de arbetsprogram som kommissionen godkänt. Eftersom den offentliga
kontrollens effektivitet också är beroende av att kontrollmyndigheterna har
tillgång till välutbildad personal med tillräcklig kunskap om
unionslagstiftningen, bör unionen kunna bidra till deras utbildning och
relevanta utbytesprogram som anordnas av de behöriga myndigheterna. (19) En effektiv förvaltning av den
offentliga kontrollen är beroende av ett snabbt utbyte av data och information
om denna kontroll. Dessutom beror en korrekt och harmoniserad tillämpning av de
relevanta bestämmelserna på att det inrättas effektiva system som inbegriper
medlemsstaternas behöriga myndigheter. Därför bör även inrättandet och driften
av databaser och elektroniska informationshanteringssystem för dessa ändamål
berättiga till finansiellt bidrag. (20) Unionen bör bevilja
finansiering för den tekniska och vetenskapliga verksamhet samt samordnings-
och kommunikationsverksamhet som krävs för att säkerställa att
unionslagstiftningen tillämpas korrekt och att lagstiftningen anpassas till den
vetenskapliga, tekniska och sociala utvecklingen. Finansiering bör också göras
tillgänglig för projekt som syftar till att förbättra den offentliga kontrollens
effektivitet och ändamålsenlighet. (21) I enlighet med artikel 3
i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av
den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och
om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002[14] ska ett förslag som framläggs
för den lagstiftande myndigheten och som innehåller undantag från bestämmelser
i den förordningen tydligt ange dessa undantag och de särskilda skäl som gör
dem nödvändiga. Med tanke på särdragen hos vissa av de mål som omfattas av
denna förordning och med beaktande av att medlemsstaternas behöriga myndigheter
är de mest lämpade att genomföra den verksamhet som är förbunden med dessa mål,
bör de myndigheterna betraktas som mottagare i enlighet med artikel 128.1
i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012. Det bör därför vara möjligt att
bevilja bidrag till dessa myndigheter utan att en förslagsinfordran först
offentliggörs. (22) Genom undantag från
artikel 86 och som ett undantagsfall enligt artikel 130 i förordning (EU,
Euratom) nr 966/2012 bör kostnaderna för de nödåtgärder som omfattas av
artiklarna 7 och 17 i den här förordningen vara bidragsberättigande från
och med den dag då medlemsstaten anmäler förekomsten av en sjukdom eller en
skadegörare till kommissionen eftersom dessa åtgärder är akuta och
oförutsägbara. Kommissionen bör efter att ha bedömt medlemsstaternas
ansökningar om utbetalning göra motsvarande åtaganden i budgeten och betala
bidragsberättigande utgifter, eventuellt genom reserven för kriser i jordbrukssektorn. (23) Det är av största vikt att
sådana nödåtgärder vidtas omedelbart. Det skulle därför vara kontraproduktivt
om finansieringen inte omfattade kostnader som uppstod innan bidragsansökan
lämnades in, eftersom detta skulle uppmuntra medlemsstaterna att inrikta sina
omedelbara insatser på att sammanställa en bidragsansökan i stället för på att
vidta nödåtgärder. (24) Med hänsyn till omfattningen
av den gällande unionslagstiftningen om genomförandet av utrotnings- och
övervakningsåtgärder och de tekniska begränsningarna när det gäller
tillgängligheten av andra expertis, bör de åtgärder som omfattas av denna
förordning till största delen genomföras av medlemsstaternas behöriga
myndigheter. Därför måste i vissa fall lönekostnader för personal i de nationella
myndigheterna medfinansieras. (25) Programplanering underlättar
samordning och prioritering och bidrar därmed till en effektiv användning av
unionens finansiella resurser. Kommissionen bör därför ges befogenhet att anta
arbetsprogram för genomförandet av vissa åtgärder som föreskrivs i denna
förordning. (26) För att säkerställa en
ansvarsfull och effektiv användning av unionens finansiella resurser bör
kommissionen få rätt att antingen genom kontroller på plats eller genom
dokumentkontroller kontrollera att unionens finansiering används effektivt för
genomförandet av bidragsberättigande åtgärder. (27) Under hela utgiftscykeln bör
unionens ekonomiska intressen skyddas, vilket bl.a. omfattar åtgärder som ska
göra det möjligt att förebygga, spåra och utreda oriktigheter, att återkräva
sådana medel som förlorats eller som utbetalats eller använts felaktigt. (28) För att säkerställa enhetliga
villkor för tillämpningen av denna förordning bör kommissionen ges
genomförandebefogenheter med avseende på att upprätta och ändra förteckningarna
över de djursjukdomar och zoonoser som är berättigade till unionsbidrag samt
med avseende på att fastställa arbetsprogram. Vid ändring av förteckningen över
de djursjukdomar som berättigar till bidrag för nödåtgärder bör kommissionen ta
hänsyn till de djursjukdomar som ska anmälas i enlighet med rådets direktiv
82/894/EEG av den 21 december 1982 om anmälan av djursjukdomar inom
gemenskapen[15].
Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets
förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande
av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens
utövande av sina genomförandebefogenheter[16]. (29) Det rådgivande förfarandet bör
användas vid antagandet av de första förteckningarna över de djursjukdomar och
zoonoser som berättigar till bidrag på området för djurhälsa, eftersom de
första förteckningarna endast, utan några ändringar, bör innehålla de
djursjukdomar och zoonoser som enligt rådets beslut 2009/470/EG av den
25 maj 2009 om utgifter inom veterinärområdet[17] redan uppfyller kraven för
sådan finansiering. (30) Unionslagstiftningen bör
förvaltas och tillämpas på ett sådant sätt att det säkerställs att den
verkligen får avsedd verkan på grundval av gjorda erfarenheter. Kommissionen
bör därför utvärdera denna förordnings funktion och effektivitet samt meddela
resultaten till de andra institutionerna. (31) Olika kommittéer biträder
kommissionen vid tillämpningen av de unionsbestämmelser som denna förordning
omfattar, särskilt de kommittéer som inrättades genom rådets beslut 66/399/EEG
av den 14 juni 1966 om inrättandet av en ständig kommitté för utsäde och
uppförökningsmaterial för jordbruk, trädgårdsnäring och skogsbruk[18], rådets beslut 76/894/EEG av
den 23 november 1976 om inrättande av en ständig kommitté för växtskydd[19], rådets direktiv 98/56/EG av
den 20 juli 1998 om saluföring av förökningsmaterial av prydnadsväxter[20], rådets direktiv 2008/90/EG av
den 29 september 2008 om saluföring av fruktplantsförökningsmaterial och
fruktplantor avsedda för fruktproduktion[21]
samt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 av den
28 januari 2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning,
om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om
förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet[22]. Kommittéförfarandet på detta
område bör förenklas och den kommitté som inrättades genom artikel 58 i
förordning (EG) nr 178/2002 bör ges i uppdrag att bistå kommissionen vid
utövandet av dess genomförandebefogenheter vad gäller utgifter inom de
relevanta områdena. Kommitténs namn bör även anpassas för att återspegla dess
utvidgade uppgifter. Besluten 66/399/EEG och 76/894/EEG bör därför upphävas och
direktiven 98/56/EG och 2008/90/EG samt förordning (EG) nr 178/2002 bör
därför ändras i enlighet med detta. (32) Denna förordning ersätter
bestämmelserna i beslut 2009/470/EG. Dessutom ersätter denna förordning
artiklarna 13c.5 och 22–26 i direktiv 2000/29/EG, artikel 66 i
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 882/2004 av den
29 april 2004 om offentlig kontroll för att säkerställa kontrollen av
efterlevnaden av foder- och livsmedelslagstiftningen samt bestämmelserna om
djurhälsa och djurskydd[23],
artiklarna 36 och 37 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG)
nr 396/2005 av den 23 februari 2005 om gränsvärden för
bekämpningsmedelsrester i eller på livsmedel och foder av vegetabiliskt och
animaliskt ursprung och om ändring av rådets direktiv 91/414/EEG[24], artikel 22 i
Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/128/EG av den 21 oktober 2009
om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder för att uppnå en hållbar
användning av bekämpningsmedel[25]
samt artikel 76 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG)
nr 1107/2009 av den 21 oktober 2009 om utsläppande av växtskyddsmedel
på marknaden och om upphävande av rådets direktiv 79/117/EEG och 91/414/EEG[26]. Direktiv 2000/29/EG,
förordningarna (EG) nr 882/2004 och (EG) nr 396/2005, direktiv
2009/128/EG samt förordning (EG) nr 1107/2009 bör därför ändras i enlighet
med detta. HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. AVDELNING I
GEMENSAMMA BESTÄMMELSER KAPITEL I
SYFTE, RÄCKVIDD OCH MÅL Artikel 1
Syfte och räckvidd I denna förordning fastställs bestämmelser om
förvaltningen av utgifter från Europeiska unionens allmänna budget på områden
som omfattas av unionsbestämmelser a) om livsmedel och livsmedelssäkerhet,
i alla led i produktions-, bearbetnings- och distributionskedjan och
bortskaffandet av livsmedel, inklusive bestämmelser för att säkerställa god
handelssed, skydda konsumenternas intressen och konsumentinformation, samt av
produktionen och användningen av material och föremål avsedda att komma i
kontakt med livsmedel, b) om foder och fodersäkerhet, i alla
led i produktions-, bearbetnings- och distributionskedjan samt bortskaffandet
och användningen av foder, inklusive bestämmelser för att säkerställa god
handelssed och skydda konsumenternas intressen och konsumentinformation, c) om fastställande av djurhälsokrav, d) om fastställande av djurskyddskrav, e) om skyddsåtgärder mot skadegörare på
växter eller växtprodukter enligt definitionen i direktiv 2000/29/EG (nedan
kallade skadegörare), f) om produktion i syfte att släppa ut
på marknaden och utsläppande på marknaden av växtförökningsmaterial, g) om fastställande av krav för
utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden och om hållbar användning av
bekämpningsmedel, h) som syftar till att förebygga och
minimera risker för människors och djurs hälsa till följd av animaliska
biprodukter och därav framställda produkter. i) om avsiktlig utsättning av
genetiskt modifierade organismer i miljön, j) om skydd av immateriell äganderätt
för växtsorter samt bevarande och utbyte av växtgenetiska resurser. Artikel 2
Mål 1. Syftet med de utgifter som
avses i artikel 1 är att uppnå följande: a) Det allmänna målet att bidra till en hög
hälsonivå hos människor och djur samt en hög skyddsnivå för växter i alla led i
livsmedelskedjan och på berörda områden samt till en hög nivå i fråga om
konsumentskydd och miljöskydd, samtidigt som det möjliggörs för unionens
livsmedels- och foderindustri att verka i en miljö som främjar konkurrenskraft
och skapandet av arbetstillfällen. b) Följande
särskilda mål: i) Att
bidra till en hög säkerhetsnivå för livsmedel, livsmedelsproduktionssystem och
andra produkter som kan påverka livsmedelssäkerheten, medan hållbarhetsaspekten
för livsmedelsproduktionen förbättras. ii) Att bidra till en bättre
djurhälsostatus i unionen och att stödja förbättringar av djurskyddet. iii) Att bidra till att skadegörare påvisas
i tid och att dessa skadegörare utrotas när de har kommit till unionen. iv) Att bidra till att förbättra
effektiviteten, ändamålsenligheten och tillförlitligheten hos offentlig
kontroll och annan verksamhet som genomförs och som syftar till en effektiv tillämpning
och efterlevnad av de unionsbestämmelser som avses i artikel 1. 2. För att mäta hur väl de
särskilda mål som avses i punkt 1 b uppnåtts ska följande indikatorer
användas: a) För det särskilda målet i
punkt 1 b i: Minskningen av antalet sjukdomsfall hos människor i
unionen som har ett samband med livsmedelssäkerhet eller zoonoser. b) För det särskilda målet i
punkt 1 b ii: i) Ökningen av antalet medlemsstater eller
regioner i medlemsstater som är fria från de djursjukdomar för vilka
finansiellt bidrag beviljas. ii) En generell minskning av
sjukdomsparametrar, såsom incidens, prevalens och antal utbrott. c) För det särskilda målet i
punkt 1 b iii: i) I hur stor utsträckning det genomförs
undersökningar avseende skadegörare på hela unionens territorium, särskilt
avseende skadegörare som inte har påvisats inom unionens territorium och de
skadegörare som anses vara farligast för unionen. ii) Tidsåtgången för att utrota sådana
skadegörare och med vilken framgång det skett. d) För det särskilda målet i punkt
1 b iv: En gynnsam utveckling vad gäller resultaten av de kontroller
som utförts på särskilda problemområden och rapporterats av kommissionens
experter i medlemsstaterna. KAPITEL II
FINANSIERINGSFORMER OCH ALLMÄNNA FINANSIELLA BESTÄMMELSER Artikel 3
Finansieringsformer 1. Unionsfinansiering av de
utgifter som avses i artikel 1 ska genomföras i enlighet med förordning
(EU, Euratom) nr 966/2012. 2. När medlemsstaternas behöriga
myndigheter beviljas bidrag ska de betraktas som mottagare enligt
artikel 128.1 i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012. Dessa bidrag
får beviljas utan förslagsinfordran. 3. Unionens finansiella bidrag
till de åtgärder som avses i denna förordning får också ske i form av
frivilliga utbetalningar till internationella organisationer som är verksamma
inom de områden som omfattas av de bestämmelser som avses i artikel 1 och
i vilka unionen är medlem eller i vilkas verksamhet unionen deltar. Artikel 4
Budget 1. Utan att det påverkar
tillämpningen av artikel 5 ska taket för de utgifter som avses i
artikel 1 vara högst 1 891,936 miljoner euro i löpande
priser för perioden 1 januari 2014–31 december 2020. 2. Det tak som avses i
punkt 1 får även täcka de utgifter för förberedelse, övervakning,
kontroll, revision och utvärdering som krävs för förvaltningen av de utgifter
som avses i artikel 1 och för att uppnå målen, särskilt för studier,
expertmöten, utgifter kopplade till IT-nätverk inriktade på
informationsbearbetning och -utbyte samt alla övriga utgifter för tekniskt och
administrativt stöd som kommissionen ådragit sig vid förvaltningen av
utgifterna. 3. Taket får även täcka de
utgifter för tekniskt och administrativt stöd som är nödvändiga för att säkra
övergången mellan de åtgärder som antagits före och efter ikraftträdandet av
denna förordning. Vid behov får anslag för att möjliggöra förvaltningen av
åtgärder som ännu inte har slutförts den 31 december 2020 föras in i
budgeten efter 2020 för att täcka liknande utgifter. Artikel 5
Användning av reserven för kriser i jordbrukssektorn Unionens bidrag till åtgärder i nödsituationer
som omfattas av avdelning II kapitel I avsnitt 1 och
avdelning II kapitel II avsnitt 1 får också finansieras i
enlighet med artikel 4.2 e i Europaparlamentets och rådets förordning (EU)
nr XXX/201X om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma
jordbrukspolitiken. Artikel 6
Högsta stödnivåer och lägsta bidrag 1. När
unionens finansiella bidrag ges i form av ett bidrag ska det inte överstiga
50 % av de bidragsberättigande kostnaderna. 2. Den
högsta stödnivå som avses i punkt 1 får ökas till 75 % av de
bidragsberättigande kostnaderna för a) gränsöverskridande verksamhet som
genomförs av två eller flera medlemsstater tillsammans för att bekämpa eller
utrota skadegörare eller djursjukdomar, b) medlemsstater som enligt de senaste
uppgifterna från Eurostat har en bruttonationalinkomst per invånare som är
lägre än 90 % av genomsnittet för unionen. 3. Den
högsta stödnivå som avses i punkt 1 får ökas till 100 % av de
bidragsberättigande kostnaderna när de åtgärder som får unionsbidrag a) gäller
bekämpningen av allvarliga hälsorisker för unionen, b) utgörs av specifika uppgifter av särskild
betydelse för unionen vilket uttryckligen erkänts av kommissionen i det
arbetsprogram som antagits i enlighet med artikel 35.1, eller c) genomförs i tredjeländer. 4. Inga
bidrag på mindre än 50 000 euro ska beviljas. AVDELNING II
FINANSIELLA BESTÄMMELSER KAPITEL I
DJURHÄLSA Avsnitt 1
Nödåtgärder Artikel 7
Bidragsberättigande åtgärder 1. Medlemsstater får beviljas
bidrag upp till de högsta stödnivåer som fastställs i artikel 6.1, 6.2 och
6.3 för åtgärder som vidtas när förekomsten av en av de djursjukdomar som
förtecknas enligt artikel 8 har bekräftats, förutsatt att åtgärderna har
vidtagits omedelbart och att de tillämpliga bestämmelserna i relevant
unionslagstiftning har följts. 2. Medlemsstater får beviljas
bidrag när förekomsten av en av de djursjukdomar som förtecknas enligt
artikel 8 bekräftats och två eller flera medlemsstater samarbetar nära för
att bekämpa epidemin. 3. Medlemsstater, tredjeländer
och internationella organisationer får beviljas bidrag för skyddsåtgärder som
vidtas vid ett direkt hot mot hälsostatusen i unionen till följd av utbrottet
eller utvecklingen av en av de djursjukdomar och zoonoser som förtecknas enligt
artiklarna 8 och 11 på ett tredjelands eller en medlemsstats territorium. 4. Medlemsstater får beviljas
bidrag när kommissionen på begäran av en medlemsstat beslutar att de ska bygga
upp lager av biologiska produkter avsedda för att bekämpa de djursjukdomar och
zoonoser som förtecknas enligt artiklarna 8 och 11. 5. Finansiellt bidrag från
unionen får beviljas för att bygga upp lager av biologiska produkter eller för
inköp av vaccindoser om utbrottet eller utvecklingen av en av de djursjukdomar
och zoonoser som förtecknas enligt artiklarna 8 och 11 i ett tredjeland
eller en medlemsstat kan utgöra ett hot mot unionen. Artikel 8
Förteckning över djursjukdomar 1. Kommissionen ska genom en
genomförandeakt fastställa den förteckning över djursjukdomar som berättigar
till bidrag enligt artikel 7. Förteckningen ska innehålla de djursjukdomar
som avses i artiklarna 3.1, 4.1, 6.2 och 14.1 i beslut 2009/470/EG.
Genomförandeakten ska antas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses
i artikel 39.2 i denna förordning. 2. Kommissionen får genom
genomförandeakter ändra den förteckning över djursjukdomar som upprättats
enligt punkt 1, med hänsyn till de djursjukdomar som enligt direktiv
82/894/EEG ska anmälas och de sjukdomar som kan innebära ett nytt hot mot unionen
på grund av deras betydande inverkan på a) människors hälsa, b) djurs hälsa eller välbefinnande, eller c) jordbruks- eller vattenbruksproduktion
eller närliggande sektorer av ekonomin. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med
det granskningsförfarande som avses i artikel 39.3 i denna förordning. Artikel 9
Bidragsberättigande kostnader 1. Följande kostnader som
medlemsstaterna ådragit sig när de genomfört de åtgärder som avses i
artikel 7.1 får berättiga till bidrag enligt den artikeln: a) Kostnader för ersättning till djurägare
för värdet på de slaktade eller utslagna djuren, inom gränserna för djurens
marknadsvärde omedelbart före slakten eller utslagningen. b) Kostnader för ersättning till djurägare
för värdet på de destruerade animalieprodukterna, inom gränserna för
produkternas marknadsvärde omedelbart före destrueringen. c) Kostnader för rengöring och desinficering
av anläggningar och utrustning samt sanering av dem med avseende på skadedjur
och parasiter. d) Kostnader för destruktion av kontaminerat
foder och kontaminerad utrustning, såvida utrustningen inte kan desinficeras. e) Kostnader för inköp och administrering av
vaccin, om de är beslutade eller godkända av kommissionen. f) Kostnader för transport av slaktkroppar
till bearbetningsanläggningar i tillämpliga fall. g) I exceptionella och vederbörligen
motiverade fall, alla andra nödvändiga kostnader för utrotning av sjukdomen
enligt det finansieringsbeslut som avses i artikel 35.3 i denna
förordning. 2. I de undantagsfall som avses i artikel 130.1 i
förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 ska kostnader vara
bidragsberättigande från och med den dag då medlemsstaterna anmäler förekomst
av sjukdomen till kommissionen. Kommissionen ska efter att ha bedömt
medlemsstaternas betalningsansökningar göra motsvarande åtaganden i budgeten
och betala de bidragsberättigande utgifterna. Avsnitt 2
program för utrotning, bekämpning och övervakning av djursjukdomar och zoonoser Artikel 10
Bidragsberättigande program Bidrag får beviljas medlemsstaternas årliga eller
fleråriga nationella program för utrotning, bekämpning och övervakning av de
djursjukdomar och zoonoser som förtecknas enligt artikel 11 (nedan kallade
nationella program). Artikel 11
Förteckning över djursjukdomar och zoonoser 1. Kommissionen ska genom en
genomförandeakt fastställa den förteckning över djursjukdomar och zoonoser som
berättigar till bidrag enligt artikel 10. Förteckningen ska innehålla de
djursjukdomar och zoonoser som förtecknas i bilaga I till beslut
2009/470/EG. Genomförandeakten ska antas i enlighet med det rådgivande
förfarande som avses i artikel 39.2 i denna förordning. 2. Kommissionen får genom
genomförandeakter ändra den förteckning som upprättats enligt punkt 1, med
hänsyn till a) situationen för djursjukdomar som har en
betydande inverkan på animalieproduktion eller handel med djur, b) utvecklingen av zoonoser som utgör ett
hot mot människor, eller c) den senaste vetenskapliga eller
epidemiologiska utvecklingen. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med
det granskningsförfarande som avses i artikel 39.3 i denna förordning. Artikel 12
Bidragsberättigande kostnader Följande kostnader som medlemsstaterna ådragit
sig när de genomfört de nationella programmen får berättiga till bidrag enligt
artikel 10: a) Kostnader för provtagning av djur. b) Kostnader för tester, förutsatt att
de är begränsade till följande: i) Kostnader för testutrustning, reagens
och förbrukningsvaror som är identifierbara och som används speciellt vid
utförandet av dessa tester. ii) Kostnader för personal, oavsett
kategori, som är direkt engagerade i att utföra testerna. c) Kostnader för ersättning till
djurägare för värdet på de slaktade eller utslagna djuren inom ramen för det
nationella programmet, inom gränserna för djurens marknadsvärde omedelbart före
slakten eller utslagningen. d) Kostnader för ersättning till
djurägare för värdet på de destruerade animalieprodukterna, inom gränserna för
produkternas marknadsvärde omedelbart före destruktionen. e) Kostnader för inköp och lagring av
sådana vaccindoser eller vaccin och åtlar för djur som används för programmen. f) Kostnader för inokulation av
vaccindoser hos tamdjur. g) Kostnader för distribution av vaccin
och åtlar för vilda djur. h) Kostnader för rengöring och
desinficering samt av insektsbekämpning på anläggningar och utrustning på
grundval av patogenens epidemiologi och egenskaper. i) I exceptionella och vederbörligen
motiverade fall, kostnader för att vidta andra nödvändiga åtgärder än de som
avses i leden a–h, förutsatt att dessa åtgärder fastställs i det
bidragsbeslut som avses i artikel 14.2. Vid tillämpning av led c ska det
eventuella restvärdet av djuren dras av från ersättningen. Vid tillämpning av led d ska restvärdet
för värmebehandlade icke ruvade ägg dras av från ersättningen. Artikel 13
Innehåll i och inlämnande av nationella program 1. Senast den 31 maj varje
år ska medlemsstaterna till kommissionen lämna in de nationella program som
inleds påföljande år och för vilka de ansöker om bidrag. Nationella program som lämnas in efter den
31 maj är inte berättigade till finansiering påföljande år. 2. De nationella programmen ska
innehålla åtminstone följande uppgifter: a) En beskrivning av hur den epidemiologiska
situationen med avseende på djursjukdomen eller zoonosen såg ut före
programmet. b) En beskrivning och avgränsning av de
geografiska och administrativa områden där programmet ska genomföras. c) Programmets varaktighet. d) De åtgärder som ska vidtas. e) Den beräknade budgeten. f) De mål som ska vara uppnådda när
programmet har genomförts och det förväntade utbytet av det. g) Lämpliga indikatorer för att mäta hur väl
programmets mål har uppnåtts. För varje flerårigt nationellt program ska de
uppgifter som avses i leden a–g lämnas för varje år som programmet
omfattar. 3. Om utbrottet eller utvecklingen
av en av de djursjukdomar eller zoonoser som förtecknas enligt artikel 11
kan utgöra ett hot mot hälsostatusen i unionen och för att skydda unionen mot
att en av dessa sjukdomar eller zoonoser introduceras, får medlemsstaternas
nationella program omfatta åtgärder som ska vidtas på angränsande tredjeländers
territorium i samarbete med myndigheterna i dessa länder. Artikel 14
Utvärdering och godkännande av nationella program 1. De nationella programmen ska
utvärderas med beaktande av de prioriteringar och kriterier som anges i de
årliga eller fleråriga arbetsprogram som avses i artikel 35.1 och, i
tillämpliga fall, de som beskrivs i de årliga eller fleråriga riktlinjer som
avses i punkt 5. 2. Årliga nationella program och
tillhörande finansiering ska godkännas senast den 31 januari varje år
genom ett bidragsbeslut avseende de åtgärder som vidtas och de kostnader som
uppkommer från och med den 1 januari till och med den 31 december det
året. Efter det att de delrapporter som avses i artikel 15 har lämnats får
kan kommissionen vid behov ändra sådana beslut med avseende på hela den
bidragsberättigande perioden. 3. Fleråriga nationella program och
tillhörande finansiering ska godkännas senast den 31 januari det första
året som de genomförs, genom ett bidragsbeslut avseende de åtgärder som vidtas
och de kostnader som uppkommer från och med den 1 januari det första året
då programmet genomförs till och med slutet av genomförandeperioden. 4. När det gäller godkännande av
fleråriga nationella program i enlighet med punkt 3 får budgetåtaganden
delas upp i årliga delåtaganden. Om budgetåtaganden delas upp i årliga
delåtaganden ska kommissionen varje år besluta om betalning av dessa med
beaktande av hur långt programmen har kommit, de beräknade behoven och vilken budget
som finns att tillgå. 5. Kommissionen får anta årliga eller
fleråriga riktlinjer som anger de veterinärmedicinska prioriteringar och
kriterier som ska användas vid utvärderingen av de nationella programmen. Artikel 15
Rapportering För varje godkänt årligt eller flerårigt
nationellt program ska medlemsstaterna senast den 31 mars varje år lämna
in en årlig, utförlig teknisk och finansiell rapport för föregående år till
kommissionen, inklusive de resultat som uppnåtts uppmätta på grundval av de indikatorer
som avses i artikel 13.2 g och en detaljerad redovisning av de
bidragsberättigande kostnader som uppkommit. Dessutom ska medlemsstaterna senast den
31 juli varje år för varje godkänt årligt nationellt program lämna in
tekniska och finansiella delrapporter till kommissionen. Artikel 16
Betalningar Medlemsstaten ska lämna in ansökan om
utbetalning för ett visst år avseende ett nationellt program till kommissionen
senast den 31 mars följande år. Kommissionen ska betala ut unionens
finansiella bidrag för de bidragsberättigande kostnaderna efter lämplig
kontroll av de rapporter som avses i artikel 15. KAPITEL II
VÄXTSKYDD Avsnitt 1
Nödåtgärder Artikel 17
Bidragsberättigande åtgärder 1. Medlemsstaterna får beviljas bidrag
upp till de högsta stödnivåer som fastställs i artikel 6.1, 6.2 och 6.3
för följande åtgärder mot skadegörare enligt de villkor som anges i
artikel 18: a) Åtgärder för att utrota en skadegörare
från ett angripet område som de behöriga myndigheterna vidtagit enligt
artikel 16.1 och 16.2 i direktiv 2000/29/EG eller enligt de unionsåtgärder
som antagits i enlighet med artikel 16.3 i det direktivet. b) Åtgärder för att begränsa spridning av en
skadegörare mot vilken unionen har antagit begränsningsåtgärder i enlighet med
artikel 16.3 i direktiv 2000/29/EG i ett angripet område varifrån en
skadegörare inte kan utrotas, när dessa åtgärder är nödvändiga för att skydda
unionen mot ytterligare spridning av skadegöraren. Dessa åtgärder ska
uteslutande avse utrotning av skadegöraren i buffertzonen om dess förekomst
påvisats i denna buffertzon. c) Ytterligare skyddsåtgärder som vidtagits
mot spridningen av en skadegörare mot vilken andra unionsåtgärder än de
utrotningsåtgärder som avses i led a och de begränsningsåtgärder som avses
i led b har antagits i enlighet med artikel 16.3 i direktiv
2000/29/EG, om dessa åtgärder är nödvändiga för att skydda unionen mot
ytterligare spridning av skadegöraren. 2. De bidrag som avses i punkt 1
får även beviljas en medlemsstat på vars territorium de skadegörare som avses i
punkt 1 inte förekommer, men där det har vidtagits åtgärder för att
förhindra att sådana skadegörare förs in till den medlemsstatens territorium på
grund av att skadegöraren förekommer i en angränsande medlemsstat eller ett
angränsande tredjeland. Artikel 18
Villkor De åtgärder som avses i artikel 17 får
beviljas bidrag förutsatt att de har tillämpats omedelbart och att de
tillämpliga bestämmelserna i relevant unionslagstiftning har följts, och
förutsatt att minst ett av följande villkor uppfylls: a) De gäller de skadegörare som
förtecknas i del A avsnitt I i bilaga I och i del A
avsnitt I i bilaga II till direktiv 2000/29/EG. b) De omfattas av en åtgärd som
kommissionen antagit i enlighet med artikel 16.3 i direktiv 2000/29/EG. För åtgärder som uppfyller villkoret i
led b ska bidraget inte täcka kostnader som uppkommit efter det att den
åtgärd som kommissionen antagit i enlighet med artikel 16.3 i direktiv
2000/29/EG upphört att gälla. Artikel 19
Bidragsberättigande kostnader 1. Följande kostnader som medlemsstaterna
ådragit sig när de genomfört de åtgärder som avses i artikel 17 får
berättiga till bidrag enligt den artikeln: a) Kostnader för personal, oavsett kategori,
som är direkt engagerade i åtgärderna samt kostnader för hyra av utrustning,
förbrukningsvaror och annat nödvändigt material, behandlingsmedel och
laboratorietester. b) Kostnader för tjänstekontrakt med tredje
part för att utföra en del av åtgärderna. c) Kostnader för ersättning till berörda
aktörer för destruktion och avlägsnande av växter, växtprodukter och andra
föremål, samt rengöring och desinfektion av lokaler, mark, vatten, jord,
växtmedier, anläggningar, maskiner och utrustning. d) I exceptionella och vederbörligen
motiverade fall, kostnader för att vidta andra nödvändiga åtgärder än de som
avses i leden a, b och c, förutsatt att dessa åtgärder fastställs i det
finansieringsbeslut som avses i artikel 35.3. 2. I de undantagsfall som avses i
artikel 130.1 i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 ska kostnader
vara bidragsberättigande från och med den dag då medlemsstaterna anmäler
förekomst av skadegöraren till kommissionen. Kommissionen ska efter att ha bedömt
medlemsstaternas betalningsansökningar göra motsvarande åtaganden i budgeten
och betala de bidragsberättigande utgifterna. Avsnitt 2
Program för undersökningar avseende förekomsten av skadegörare Artikel 20
Bidragsberättigande program för undersökningar Medlemsstater får beviljas bidrag för
utförandet av årliga och fleråriga program för undersökningar avseende
förekomsten av skadegörare (nedan kallade program för undersökningar),
förutsatt att programmen för undersökningar uppfyller åtminstone ett av
följande villkor: a) De gäller de skadegörare som
förtecknas i del A avsnitt I i bilaga I och i del A
avsnitt I i bilaga II till direktiv 2000/29/EG. b) De omfattas av en åtgärd som
kommissionen antagit i enlighet med artikel 16.3 i direktiv 2000/29/EG. För de skadegörare som avses i led a ska
programmen för undersökningar grundas på en bedömning av risken för att
skadegörarna förs in, etablerar sig och sprids på den berörda medlemsstatens
territorium och de ska åtminstone avse de skadegörare som utgör de största
riskerna och de viktigaste växtarter som exponeras för dessa risker. För åtgärder som uppfyller villkoret i
led b ska bidraget inte täcka kostnader som uppkommit efter det att den
åtgärd som kommissionen antagit i enlighet med artikel 16.3 i direktiv
2000/29/EG upphört att gälla. Artikel 21
Bidragsberättigande kostnader Följande kostnader som medlemsstaterna ådragit
sig när de genomfört de program för undersökningar som avses i artikel 20
får berättiga till bidrag enligt den artikeln: a) Kostnader för provtagning. b) Kostnader för tester, förutsatt att
de är begränsade till följande: i) Kostnader för testutrustning, reagens
och förbrukningsvaror som är identifierbara och som används speciellt för att
utföra dessa tester. ii) Kostnader för personal, oavsett
kategori, som är direkt engagerade i att samla in proverna och utföra testerna. c) I exceptionella och vederbörligen
motiverade fall, kostnader för att vidta andra nödvändiga åtgärder än de som
avses i leden a och b, förutsatt att dessa åtgärder fastställs i det
bidragsbeslut som avses i artikel 23.2. Artikel 22
Innehåll i och inlämnande av program för undersökningar 1. Senast den 31 maj varje år ska
medlemsstaterna till kommissionen lämna in de program för undersökningar som
inleds påföljande år och för vilka de ansöker om bidrag. Program för undersökningar som lämnas in efter den
31 maj är inte berättigade till finansiering påföljande år. 2. Programmen för undersökningar ska
innehålla åtminstone följande uppgifter: a) De skadegörare som ingår i programmet. b) En beskrivning och avgränsning av de
geografiska och administrativa områden där programmet ska genomföras och en
beskrivning av statusen i dessa områden vad gäller förekomsten av de berörda
skadegörarna. c) Programmets varaktighet. d) Antalet visuella undersökningar,
provtagningar och tester som planeras för skadegörarna och de växter,
växtprodukter och andra föremål som berörs. e) Den beräknade budgeten. f) De mål som ska vara uppnådda när
programmet har genomförts och det förväntade utbytet av det. g) Lämpliga indikatorer för att mäta hur väl
programmets mål har uppnåtts. För varje flerårigt program för undersökningar ska
de uppgifter som avses i leden a–g lämnas för varje år som programmet
omfattar. Artikel 23
Utvärdering och godkännande av program för undersökningar 1. Programmen för undersökningar ska
utvärderas med beaktande av de prioriteringar och kriterier som anges i de årliga
eller fleråriga arbetsprogram som avses i artikel 35.1 och, i tillämpliga
fall, de som beskrivs i de årliga eller fleråriga riktlinjer som avses i
punkt 5. 2. Årliga program för undersökningar
och tillhörande finansiering ska godkännas senast den 31 januari varje år
genom ett bidragsbeslut avseende de åtgärder som vidtas och de kostnader som
uppkommer från och med den 1 januari till och med den 31 december det
året. Efter det att de delrapporter som avses i artikel 15 har lämnats in
får kommissionen vid behov ändra sådana beslut med avseende på hela den
bidragsberättigande perioden. 3. Fleråriga program för undersökningar
och tillhörande finansiering ska godkännas senast den 31 januari det
första året som de genomförs, genom ett bidragsbeslut avseende de åtgärder som
vidtas och de kostnader som uppkommer från och med den 1 januari det
första året då programmet genomförs till och med slutet av
genomförandeperioden. 4. När det gäller godkännande av
fleråriga program för undersökningar i enlighet med punkt 3 får
budgetåtaganden delas upp i årliga delåtaganden. Om budgetåtaganden delas upp i
årliga delåtaganden ska kommissionen varje år besluta om betalning av dessa med
beaktande av hur långt programmen har kommit, de beräknade behoven och vilken
budget som finns att tillgå. 5. Kommissionen får anta årliga eller
fleråriga riktlinjer som innehåller de fytosanitära prioriteringarna, i
synnerhet för sådana skadegörare som inte har påvisats inom unionens
territorium och de skadegörare som anses vara farligast för unionen, och
kriterier som ska användas vid utvärdering av programmen för undersökningar. Artikel 24
Rapportering och betalningar Artiklarna 15 och 16 ska gälla i
tillämpliga delar för programmen för undersökningar. Avsnitt 3
program för bekämpning av skadegörare i unionens yttersta randområden Artikel 25
Bidragsberättigande åtgärder och kostnader 1. Medlemsstaterna får beviljas bidrag
för program som de utför för bekämpning av skadegörare i de yttersta
randområden i unionen som avses i artikel 349 i EUF-fördraget för de mål
som fastställs i artikel 2 i förordning (EG) nr 228/2013 (nedan
kallade program för de yttersta randområdena). Dessa bidrag ska avse de
åtgärder som krävs för att säkerställa att de bestämmelser om bekämpning av
skadegörare som gäller i dessa regioner tillämpas korrekt där. 2. Följande kostnader som
medlemsstaterna ådragit sig i samband med programmen för de yttersta
randområdena får berättiga till finansiellt bidrag från unionen: a) Kostnader för personal, oavsett kategori,
som är direkt engagerade i att genomföra åtgärderna samt kostnader för hyra av
utrustning, förbrukningsvaror och behandlingsmedel. b) Kostnader för tjänstekontrakt med tredje
part för att utföra en del av åtgärderna. c) Kostnader för provtagning. d) Kostnader för tester, förutsatt att de är
begränsade till följande: i) Kostnader för testutrustning, reagens
och förbrukningsvaror som är identifierbara och som används speciellt för att
utföra dessa tester. ii) Kostnader för personal, oavsett
kategori, som är direkt engagerade i att samla in proverna och utföra testerna. Artikel 26
Innehåll i och inlämnande av program för de yttersta randområdena 1. Senast den 31 maj varje år ska
medlemsstaterna till kommissionen lämna in de program för de yttersta
randområdena som inleds påföljande år och för vilka de ansöker om bidrag. Program för de yttersta randområdena som lämnas in
efter den 31 maj är inte berättigade till finansiering påföljande år. 2. Programmen för de yttersta
randområdena ska innehålla åtminstone följande uppgifter: a) De skadegörare som ingår i programmet. b) En beskrivning och avgränsning av de
geografiska och administrativa områden där programmet ska genomföras och en
beskrivning av statusen i dessa områden vad gäller förekomsten av de berörda
skadegörarna. c) En teknisk analys av den regionala
fytosanitära situationen. d) Programmets varaktighet. e) De åtgärder som ingår i programmet och i
förekommande fall antalet visuella undersökningar, provtagningar och tester som
planeras för skadegörarna och de växter, växtprodukter och andra föremål som
berörs. f) Den beräknade budgeten. g) De mål som ska vara uppnådda när
programmet har genomförts och det förväntade utbytet av det. h) Lämpliga indikatorer för att mäta hur väl
programmets mål har uppnåtts. För varje flerårigt program för de yttersta
randområdena ska de uppgifter som avses i leden a–h lämnas för varje år
som programmet omfattar. Artikel 27
Utvärdering och godkännande av program för de yttersta randområdena 1. Programmen för de yttersta
randområdena ska utvärderas med beaktande av de prioriteringar och kriterier
som anges i de årliga eller fleråriga arbetsprogram som avses i
artikel 35.1. 2. Årliga program för de yttersta
randområdena och tillhörande finansiering ska godkännas senast den
31 januari varje år genom ett bidragsbeslut avseende de åtgärder som
genomförs och de kostnader som uppkommer från och med den 1 januari till
och med den 31 december det året. Efter det att de delrapporter som avses
i artikel 15 har lämnats in får kommissionen vid behov ändra sådana beslut
med avseende på hela den bidragsberättigande perioden. 3. Fleråriga program för de yttersta
randområdena och tillhörande finansiering ska godkännas senast den
31 januari det första året som de genomförs, genom ett bidragsbeslut
avseende de åtgärder som genomförs och de kostnader som uppkommer från och med
den 1 januari det första året då programmet genomförs till och med slutet
av genomförandeperioden. 4. När det gäller godkännande av
fleråriga program för de yttersta randområdena i enlighet med punkt 3 får
budgetåtaganden delas upp i årliga delåtaganden. Om budgetåtaganden delas upp i
årliga delåtaganden ska kommissionen varje år besluta om betalning av dessa med
beaktande av hur långt programmen har kommit, de beräknade behoven och vilken budget
som finns att tillgå. Artikel 28
Rapportering och betalningar Artiklarna 15 och 16 ska gälla i
tillämpliga delar för programmen för de yttersta randområdena. KAPITEL III
Finansiellt stöd till offentlig kontroll
och anNAN VERKSAMHET Artikel 29
Europeiska unionens referenslaboratorier 1. Bidrag
får beviljas de referenslaboratorier på unionsnivå som avses i artikel 32
i förordning (EG) nr 882/2004 för de kostnader de ådrar sig vid
genomförandet av de arbetsprogram som godkänns av kommissionen. 2. Följande
kostnader får berättiga till bidrag enligt punkt 1: a) Kostnader för personal, oavsett kategori,
som är direkt engagerade i den verksamhet som laboratorierna utför i egenskap
av unionens referenslaboratorium. b) Kostnader för driftskapital. c) Kostnader för förbrukningsvaror. d) Kostnader för transport av prover,
tjänsteresor, möten och utbildning. Artikel 30
Utbildning 1. Unionen får enligt artikel 51 i
förordning (EG) nr 882/2004 finansiera utbildning av den personal vid de
behöriga myndigheterna som ansvarar för den offentliga kontrollen, i syfte att
få till stånd en harmoniserad strategi för offentlig kontroll och annan
offentlig verksamhet för att säkerställa en hög skyddsnivå för människors och
djurs hälsa och för växter. 2. Kommissionen ska utarbeta utbildningsprogram
som anger hur ingripanden ska prioriteras på grundval av identifierade risker
för folkhälsa, djurhälsa, djurskydd och växtskydd. 3. För att utbildningen ska vara
berättigad till finansiering från unionen enligt punkt 1 ska de behöriga
myndigheterna se till att den kunskap som förvärvats vid den utbildning som
avses i den punkten sprids efter behov och används på lämpligt sätt i de
nationella utbildningsprogrammen. 4. Följande kostnader får berättiga
till det finansiella bidrag som avses i punkt 1: a) Kostnader för att anordna utbildning
eller utbytesverksamhet. b) Kostnader för resor och uppehälle för den
personal vid de behöriga myndigheterna som deltar i utbildningen. Artikel 31
Experter från medlemsstaterna Finansiellt bidrag från unionen får beviljas
för kostnader för resor och uppehälle, som experter från medlemsstaterna
åsamkats till följd av att de av kommissionen utsetts för att bistå dennas
experter enligt artiklarna 45.1 och 46.1 i förordning (EG)
nr 882/2004. Artikel 32
Samordnade kontrollplaner och insamling av data 1. Medlemsstaterna får beviljas bidrag
för de kostnader som uppkommer vid genomförandet av de samordnade
kontrollplaner som avses i artikel 53 i förordning (EG) nr 882/2004
och vid insamlingen av data. 2. Följande kostnader får berättiga
till bidrag: a) Kostnader för laboratorietester. b) Kostnader för den utrustning som krävs
för att genomföra den offentliga kontrollen och insamlingen av data. KAPITEL IV
Andra åtgärder Artikel 33
Informationssystem 1. Unionen ska finansiera upprättandet
och driften av de databaser och elektroniska informationshanteringssystem som
krävs för en effektiv och ändamålsenlig tillämpning av de bestämmelser som
avses i artikel 1 och som förvaltas av kommissionen. 2. Finansiellt bidrag från unionen får
beviljas för att upprätta och förvalta databaser och elektroniska
informationshanteringssystem för tredje parter, inklusive internationella
organisationer, under förutsättning att sådana verktyg a) har ett demonstrerat mervärde för unionen
som helhet och är tillgängliga i hela unionen för alla berörda användare, och b) är nödvändiga för en effektiv och
ändamålsenlig tillämpning av de bestämmelser som avses i artikel 1. Artikel 34
Tillämpning och anpassning av bestämmelserna 1. Unionen får finansiera det tekniska
och vetenskapliga arbete, inklusive undersökningar och samordningsverksamhet,
som krävs för den korrekta tillämpningen av de bestämmelser som avses i
artikel 1 och för anpassningen av dessa bestämmelser till den
vetenskapliga, tekniska och sociala utvecklingen. Finansiellt bidrag från unionen får också beviljas
de medlemsstater eller internationella organisationer som är verksamma inom de
områden som avses i artikel 1 för att de ska kunna bedriva verksamhet som
stödjer utformningen och tillämpningen av de bestämmelser som avses i
artikel 1. 2. Bidrag får beviljas projekt som
anordnas av en eller flera medlemsstater i syfte att förbättra den offentliga
kontrollens effektivitet med hjälp av innovativa tekniker och förfaranden. 3. Finansiellt bidrag från unionen får
även beviljas för att stödja information och medvetandehöjande initiativ som
syftar till att säkerställa en ökad och hållbar efterlevnad av de bestämmelser
som avses i artikel 1. AVDELNING III
PROGRAMPLANERING, GENOMFÖRANDE OCH KONTROLL Artikel 35
Arbetsprogram 1. Kommissionen ska genom
genomförandeakter anta gemensamma eller separata årliga eller fleråriga
arbetsprogram för genomförandet av de åtgärder som avses i avdelning II,
förutom kapitel I avsnitt 1 och kapitel II avsnitt 1. Dessa
genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses
i artikel 39.3. 2. I de arbetsprogram som avses i
punkt 1 ska det fastställas de mål som eftersträvas, de förväntade
resultaten, metoden för genomförande och det totala beloppet. Arbetsprogrammen
ska också innehålla en beskrivning av de åtgärder som ska finansieras,
uppgifter om de belopp som anslagits för varje åtgärd och en preliminär
tidsplan för genomförandet. För bidrag ska de innefatta prioriteringar, viktiga
utvärderingskriterier och stödnivå. 3. För genomförandet av de åtgärder som
avses i kapitel I avsnitt 1 och kapitel II avsnitt 1 i
avdelning II, eller när det är nödvändigt för att bemöta oförutsedda
händelser, ska kommissionen anta särskilda finansieringsbeslut i enlighet med
artikel 84.2 i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012. Artikel 36
Kommissionens kontroller på plats Kommissionen får anordna kontroller på plats i
medlemsstaterna och hos bidragsmottagarna i syfte att särskilt kontrollera a) att de åtgärder som omfattas av det
finansiella bidraget från unionen genomförs effektivt, b) att de administrativa rutinerna är
förenliga med unionsbestämmelserna, c) att de nödvändiga styrkande
handlingarna finns och att de överensstämmer med de åtgärder som omfattas av
ett unionsbidrag. Artikel 37
Tillgång till information Medlemsstater och bidragsmottagare ska låta
kommissionen ta del av alla uppgifter som behövs för att kontrollera
genomförandet av åtgärderna och ska vidta alla lämpliga åtgärder för att
underlätta de kontroller som kommissionen anser bör genomföras inom ramen för
förvaltningen av unionens medel, inbegripet kontrollerna på plats. Artikel 38
Skydd av unionens ekonomiska intressen 1. Kommissionen ska se till att
unionens ekonomiska intressen skyddas vid genomförandet av åtgärder som
finansieras enligt den här förordningen, genom förebyggande åtgärder mot
bedrägeri, korruption och annan olaglig verksamhet, genom effektiva kontroller
och, om oriktigheter upptäcks, genom återkrav av felaktigt utbetalda medel samt
vid behov genom effektiva, proportionella och avskräckande påföljder. 2. Kommissionen eller dess företrädare
och revisionsrätten ska ha befogenhet att utföra revision, på grundval av
handlingar och kontroller på plats, hos alla bidragsmottagare, verkställande
organ, uppdragstagare och underleverantörer som erhållit unionsfinansiering
enligt den här förordningen. Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf)
ska, i enlighet med förfarandena i rådets förordning (Euratom, EG)
nr 2185/96[27],
få utföra kontroller på plats och inspektioner hos ekonomiska aktörer som
direkt eller indirekt berörs av unionsfinansiering, i syfte att fastställa om
det har förekommit bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet som
påverkar unionens ekonomiska intressen i samband med bidragsavtal,
bidragsbeslut eller andra avtal som berörs av sådan finansiering. Utan att det påverkar tillämpningen av första och
andra styckena ska befogenheten att utföra revision, kontroller på plats och
inspektioner uttryckligen tillerkännas kommissionen, revisionsrätten och Olaf i
samarbetsavtal med tredjeland eller internationella organisationer,
bidragsavtal, bidragsbeslut och andra avtal som ingås med tillämpning av den
här förordningen. AVDELNING IV
ALLMÄNNA BESTÄMMELSER OCH SLUTBESTÄMMELSER Artikel 39
Kommittéförfarande 1. Kommissionen ska biträdas av
ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder som inrättades genom
artikel 58.1 i förordning (EG) nr 178/2002. Den kommittén ska vara en
kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011. 2. När det hänvisas till denna punkt
ska artikel 4 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas. Om kommitténs yttrande ska inhämtas genom
skriftligt förfarande, ska det förfarandet avslutas utan resultat om, inom
tidsfristen för att avge yttrandet, kommitténs ordförande så beslutar eller en
enkel majoritet av kommittéledamöterna så begär. 3. När det hänvisas till denna punkt
ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas. Om kommitténs yttrande ska inhämtas genom
skriftligt förfarande, ska det förfarandet avslutas utan resultat om, inom
tidsfristen för att avge yttrandet, kommitténs ordförande så beslutar eller en
enkel majoritet av kommittéledamöterna så begär. Artikel 40
Utvärdering 1. Senast den 31 december 2018 ska
kommissionen utarbeta en utvärderingsrapport om hur de mål som anges i
artikel 2.1 har uppnåtts i samband med de åtgärder som avses i
kapitlen I och II i avdelning II och i artiklarna 29 och 30
i kapitel III (resultat och verkan) när det gäller hur effektivt
resurserna utnyttjats och mervärdet för unionen. Utvärderingen ska också ta upp
möjligheterna till förenkling, hur relevanta samtliga mål är för framtiden samt
hur åtgärderna bidrar till unionens prioriteringar om smart och hållbar
tillväxt för alla. Den ska ta hänsyn till utvärderingsresultat om de
långsiktiga effekterna av tidigare åtgärder. 2. Senast den 30 juni 2022 ska
kommissionen i nära samarbete med medlemsstaterna göra en efterhandsutvärdering
av de åtgärder som avses i punkt 1. Efterhandsutvärderingarna av de
åtgärder som nämns i punkt 1 ska granska effektiviteten och
ändamålsenligheten av de utgifter som avses i artikel 1 och deras verkan. 3. De utvärderingar som avses i
punkterna 1 och 2 ska beakta de framsteg som gjorts med hjälp av de
indikatorer som avses i artikel 2.2. 4. Kommissionen ska överlämna
slutsatserna av de utvärderingar som avses i punkterna 1 och 2 till
Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och
Regionkommittén. Artikel 41
Information, kommunikation och offentliggörande 1. Bidragsmottagarna och de
berörda medlemsstaterna ska när så är lämpligt se till att det finansiella
bidrag som beviljas enligt denna förordning offentliggörs på lämpligt sätt, så
att allmänheten får kännedom om unionens roll i finansieringen av åtgärderna. 2. Kommissionen ska genomföra
informations- och kommunikationsåtgärder om de finansierade åtgärderna och
resultaten. Budgeten för kommunikation enligt denna förordning ska dessutom
även omfatta en kommunikationspolicy för unionens politiska prioriteringar. Artikel 42
Upphävanden 1. Besluten 66/399/EEG,
76/894/EEG och 2009/470/EG ska upphöra att gälla. 2. Hänvisningar till besluten
66/399/EEG och 76/894/EEG ska anses som hänvisningar till artikel 58.1 i
förordning (EG) nr 178/2002. Artikel 43
Övergångsbestämmelser För de nationella program för utrotning,
bekämpning och övervakning av djursjukdomar och zoonoser för år 2013 som
omfattas av unionens finansiering inom ramen för den finansiella åtgärd som
föreskrivs i artikel 27 i beslut 2009/470/EG ska punkterna 7 och 8 i
den artikeln fortsätta att gälla. Artikel 44
Ändring av direktiv 98/56/EG Direktiv 98/56/EG[28] ska ändras på följande sätt: Artikel 17.1 ska ersättas med följande: ”1. Kommissionen ska biträdas av
ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder som inrättades genom
artikel 58.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG)
nr 178/2002. Den kommittén ska vara en kommitté i den mening som avses i
förordning (EU) nr 182/2011.” Artikel 18.1 ska ersättas med följande: ”1. Kommissionen ska biträdas av
ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder som inrättades genom
artikel 58.1 i förordning (EG) nr 178/2002. Den kommittén ska vara en
kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.” Artikel 45
Ändring av direktiv 2000/29/EG Direktiv 2000/29/EG ska ändras på följande
sätt: 1. Artikel 13c.5 ska utgå. 2. Artiklarna 22–26 ska utgå. Artikel 46
Ändring av förordning (EG) nr 178/2002 1. Artikel 58.1 i
förordning (EG) nr 178/2002 ska ersättas med följande: ”1. Kommissionen ska bistås av ständiga
kommittén för växter, djur, livsmedel och foder, nedan kallad kommittén.
Den kommittén ska vara en kommitté i den mening som avses i Europaparlamentets
och rådets förordning (EU) nr 182/2011[29].
Kommittén ska inrättas i sektioner som ska behandla alla relevanta frågor.” 2. Alla hänvisningar i
unionslagstiftningen till ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa
ska anses som hänvisningar till den kommitté som avses i artikel 58.1 i
förordning (EG) nr 178/2002. Artikel 47
Ändring av förordning (EG) nr 882/2004 Artikel 66 i förordning (EG)
nr 882/2004 ska utgå. Artikel 48
Ändring av förordning (EG) nr 396/2005 Artiklarna 36 och 37 i förordning (EG)
nr 396/2005 ska utgå. Artikel 49
Ändring av direktiv 2008/90/EG Artikel 19.1 i direktiv 2008/90/EG ska
ersättas med följande: ”1. Kommissionen ska biträdas av
ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder som inrättades genom
artikel 58.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG)
nr 178/2002. Den kommittén ska vara en kommitté i den mening som avses i
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011.” Artikel 50
Ändring av direktiv 2009/128/EG Artikel 22 i direktiv 2009/128/EG ska
utgå. Artikel 51
Ändring av förordning (EG) nr 1107/2009 Artikel 76 i förordning (EG)
nr 1107/2009 ska utgå. Artikel 52
Ikraftträdande och tillämpning Denna förordning träder i kraft den tredje
dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella
tidning. Den ska tillämpas från och med den
1 januari 2014. Denna förordning är till alla delar
bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater. Utfärdad i Bryssel den På Europaparlamentets vägnar På
rådets vägnar Ordförande Ordförande FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT 1. GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM
FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET 1.1. Förslagets eller initiativets beteckning 1.2. Berörda
politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen 1.3. Typ
av förslag eller initiativ 1.4. Mål
1.5. Motivering
till förslaget eller initiativet 1.6. Tid
under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen 1.7. Planerad
metod för genomförandet 2. FÖRVALTNING 2.1. Bestämmelser
om uppföljning och rapportering 2.2. Administrations-
och kontrollsystem 2.3. Åtgärder
för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter 3. BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER
AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET 3.1. Berörda
rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens
utgiftsdel 3.2. Beräknad
inverkan på utgifterna 3.2.1. Sammanfattning av den beräknade inverkan på
utgifterna 3.2.2. Beräknad
inverkan på driftsanslagen 3.2.3. Beräknad
inverkan på de administrativa anslagen 3.2.4. Förenlighet
med den gällande fleråriga budgetramen 3.2.5. Bidrag
från tredje part 3.3. Beräknad inverkan på
inkomsterna FINANSIERINGSÖVERSIKT
FÖR RÄTTSAKT 1. GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM
FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET 1.1. Förslagets eller initiativets
beteckning Förslag
till Europaparlamentets och rådets förordning om fastställande av bestämmelser
för förvaltningen av utgifter för livsmedelskedjan, djurhälsa, djurskydd,
växtskydd och växtförökningsmaterial (”utgifter för livsmedel och foder”) 1.2. Berörda politikområden i den
verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen[30] 17
04 Livsmedels- och fodersäkerhet, djurhälsa, djurskydd och växtskydd 1.3. Typ av förslag eller
initiativ ¨ Ny åtgärd ¨ Ny åtgärd som
bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd[31] ¨ Befintlig åtgärd vars genomförande förlängs i tiden P Tidigare åtgärd som omformas
till eller ersätts av en ny 1.4. Mål 1.4.1. Fleråriga strategiska mål för
kommissionen som förslaget eller initiativet är avsett att bidra till De
utgifter som omfattas av denna förordning ska syfta till att säkerställa en hög
hälsonivå hos människor och djur samt en hög skyddsnivå för växter i alla led i
livsmedelskedjan och berörda områden samt en hög nivå i fråga om konsumentskydd
och miljöskydd, samtidigt som det möjliggörs för unionens livsmedelsindustri
att verka i en miljö som främjar konkurrenskraft och skapandet av
arbetstillfällen. 1.4.2. Särskilda mål eller
verksamheter inom den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen som
berörs Särskilt
mål nr 1 Att
bidra till en hög säkerhetsnivå för livsmedel, livsmedelsproduktionssystem och
andra produkter som kan påverka livsmedelssäkerheten, medan hållbarhetsaspekten
för livsmedelsproduktionen förbättras Särskilt
mål nr 2 Att
bidra till en bättre djurhälsostatus i unionen och att stödja förbättringar av
djurskyddet Särskilt
mål nr 3 Att
bidra till att skadegörare påvisas i tid och att dessa skadegörare utrotas när
de har kommit till unionen Särskilt
mål nr 4 Att
bidra till att förbättra effektiviteten, ändamålsenligheten och
tillförlitligheten hos offentlig kontroll och annan verksamhet som genomförs
och som syftar till en effektiv tillämpning och efterlevnad av de
unionsbestämmelser som avses i förordningen om fastställande av bestämmelser
för förvaltningen av utgifter för livsmedel och foder 1.4.3. Verkan eller resultat som
förväntas Budgetramen
för 2007–2013 påverkar i huvudsak medlemsstaterna och deras behöriga
myndigheter eftersom de är de främsta bidragsmottagarna. Den har också
indirekta effekter på berörda parter, t.ex. primärproducenter (jordbrukare
osv.), andra aktörer och veterinärer men dessa är sekundära. Denna situation
kommer att bestå i och med utkastet till förordning för perioden 2014–2020. Det
totala förväntade resultatet genom EU:s medfinansiering är att –
djursjukdomar och skadegörare kommer att utrotas snabbare vid utbrott, –
förekomst av djursjukdomar och skadegörare kommer att förhindras, –
unionslagstiftningen som rör livsmedels- och fodersäkerhet kommer att tillämpas
på ett mer harmoniserat sätt i hela EU. Dessutom
kommer dessa resultat också att bidra till att den inre marknaden fungerar
smidigare och att tillträdet till marknader i tredjeländer blir enklare, vilket
kan ha en positiv inverkan på sysselsättningen i EU. Indikatorer
för bedömning av resultat eller verkan Mål
1: Att bidra till en hög säkerhetsnivå för livsmedel,
livsmedelsproduktionssystem och andra produkter som kan påverka
livsmedelssäkerheten, medan hållbarhetsaspekten för livsmedelsproduktionen
förbättras Detta
mål kommer att mätas genom minskningen av antalet sjukdomsfall hos människor i
unionen som har ett samband med livsmedelssäkerhet eller zoonoser. Mål
2: Att bidra till en bättre djurhälsostatus i unionen och att stödja
förbättringar av djurskyddet Detta
mål kommer att mätas genom ökningen av antalet medlemsstater eller regioner i
medlemsstater som är fria från de djursjukdomar för vilka finansiella bidrag
beviljas samt genom minskningen av sjukdomsparametrar, såsom incidens,
prevalens och antal utbrott. Mål
3: Att bidra till att skadegörare påvisas i tid och att dessa utrotas när de
har kommit till unionen
Detta
mål kommer att mätas genom –
i hur stor utsträckning det genomförs undersökningar avseende skadegörare på
unionens territorium, särskilt avseende skadegörare som inte har påvisats inom
unionens territorium och de skadegörare som anses vara farligast för unionen,
och –
tidsåtgången för att utrota sådana skadegörare och med vilken framgång det
skett. Mål
4: Att bidra till att förbättra effektiviteten, ändamålsenligheten och
tillförlitligheten hos offentlig kontroll och annan verksamhet som genomförs
och som syftar till en effektiv tillämpning och efterlevnad av de
unionsbestämmelser som avses i artikel 1 i utkastet till förordning Detta
mål kommer att mätas genom en gynnsam utveckling vad gäller resultaten av de
kontroller som utförts på särskilda problemområden och rapporterats av
kommissionens experter i medlemsstaterna. 1.5. Motivering till förslaget
eller initiativet 1.5.1. Behov som ska tillgodoses på
kort eller lång sikt Den
privata sektorn ska skyddas från allvarligt skadliga effekter av sjukdomar och
skadegörare och kommer således att bidra till att främja tillväxt och skapandet
av arbetstillfällen i EU. Bestämmelserna i denna förordning bör stödja de
politiska målen för varje enskilt område och syftar till att upprätthålla god
djurhälsa, gott växtskydd, god sundhet hos växtförökningsmaterial och god
offentlig kontroll. Genom
förordningen kommer det att finnas ett fortsatt stöd för genomförandet av
EU-åtgärder på området för livsmedelssäkerhet från 2014 och framåt. Den bygger
på resultaten av den nuvarande lagstiftningen och den påskyndade
konsekvensbedömningen som åtföljer detta förslag. 1.5.2. Mervärdet av en åtgärd på
unionsnivå I
enlighet med ”från jord till bord”-strategin för livsmedels- och fodersäkerhet
syftar denna åtgärd till att förbättra livsmedelskedjan. Denna sektor är
harmoniserad på EU-nivå och det finns en betydande handel mellan
medlemsstaterna. EU:s livsmedels- och dryckesindustri är den största
tillverkningssektorn i Europa med en årlig omsättning på
954 miljarder euro för 2009. Den exporterar livsmedels- och
dryckesprodukter för ungefär 54 miljarder euro till tredjeländer och
bidrar till en positiv handelsbalans på cirka 10 miljard euro samt
sysselsätter omkring 4,2 miljoner människor. (Källa: Confederation of
the Food and Drink Industries of the EU). Utbrott
av allvarliga djur- och växtsjukdomar kan orsaka stora direkta förluster för
jordbruket och eventuellt enorma indirekta förluster för den europeiska
ekonomin. Sådana problem kan snabbt sprida sig mellan medlemsstaterna och
påverka hela unionsmarknaden. Utbrottet av blåtunga som nyligen inträffade i
stora delar av Europa medförde betydande förluster och är en viktig påminnelse
om hur oförutsägbara och allvarliga utbrott av djursjukdomar kan vara. Målet
för EU:s åtgärder är att minimera inverkan på människors och djurs hälsa och på
marknaderna samt att minska riskerna i livsmedelskedjan genom förebyggande
åtgärder och krishantering. EU:s
bidrag ges till medlemsstaternas nationella program som syftar till att
förbättra djurhälsa eller utrota de sjukdomar som drabbar människor eller vars
förekomst kan orsaka stora sociala, ekonomiska och politiska konsekvenser.
Utrotnings-, kontroll- och övervakningsprogram är nödvändiga för att minska
denna risk för människors och djurs hälsa till en godtagbar nivå. Dessutom
genomförs även kontroller i hela EU för sjukdomar såsom fågelinfluensa och
transmissibel spongiform encefalopati (TSE). Finansiellt
bidrag för nödåtgärder (fonden för nödåtgärder) är tillgängligt för att bistå
medlemsstaterna vid hanteringen av kriser avseende djursjukdom, och
vaccinbanker med fyllda lager har upprättats för att bibehålla tillgången till
vaccin för nödsituationer. Det
finns även medel för att stödja medlemsstater som råkar ut för en nödsituation
som rör växtskadegörare, särskilt med tanke på den ökade handeln mellan
medlemsstaterna och med andra länder. Detta påverkar inte bara
livsmedelsindustrin utan även industrin i allmänhet till följd av de eventuella
effekterna som vissa växtskadegörare har på trä och träförpackningsmaterial,
t.ex. lastpallar. Dessutom
finansieras ett nätverk av EU:s referenslaboratorier för att säkerställa en
bättre beredskap och för att ge vetenskapligt stöd på EU-nivå till kommissionen
och medlemsstaterna. Detta bidrar till att harmonisera de diagnostiska
metoderna på EU-nivå. Åtgärden omfattar även ett utbildningsprogram (programmet
”Bättre utbildning för säkrare livsmedel”) för personalen vid de behöriga
myndigheterna, både inom och utanför EU, för att säkerställa en korrekt
tillämpning av EU:s standarder. 1.5.3. Erfarenheter från liknande
försök eller åtgärder Problemen
i det befintliga regelverket rör främst behovet av att anpassa regelverket till
de förändrade sektoriella behoven som identifierats i de respektive
översynerna. Dessa behov bör återspeglas i den framtida lagstiftningen, oavsett
om bestämmelserna om utgifter finns i de sektorsvisa rättsakterna eller
sammanförs i en enda övergripande rättsakt.
Problem 1: Det befintliga regelverket är alltför komplicerat Den
nuvarande otydligheten när det gäller stödnivåer orsakar medlemsstaterna stor
osäkerhet vid planeringen. Därför föreskrivs i denna förordning tre högsta
stödnivåer på 50, 75 respektive 100 %. Stödnivån på 100 % gäller för
inköp av vaccin och för de bidragsberättigande kostnaderna för EU:s
referenslaboratorier. Stödnivån på 75 % skulle gälla för
bidragsberättigande utgifter för de medlemsstater som har en
bruttonationalinkomst per invånare som är lägre än 90 % av genomsnittet
för unionen. Stödnivån på 50 % gäller för andra bidragsberättigande
utgifter och ska ses som den grundläggande stödnivån från 2014 och framåt. Dessutom
återfinns bestämmelserna om de olika finansiella bestämmelserna för närvarande
i ett antal olika lagstiftningsinstrument. Detta problem kommer att lösas genom
att dessa bestämmelser samlas i en enda rättslig grund. Den föreslagna lägsta
nivån på 50 000 euro per bidrag kommer slutgiltigt att förenkla
budgetförvaltningen för myndigheterna i medlemsstaterna och EU:s institutioner.
Problem 2: De befintliga finansiella förvaltningsverktygen är inte fullständiga
I
de befintliga finansiella bestämmelserna fastställs inte tydliga och
konsekventa mål och indikatorer. Definitionen
av bidragsberättigande åtgärder och tillhörande kostnader är oklar. I en
internrevisionsrapport från 2012 rekommenderas att de klargörs och förenklas. Alla
dessa faktorer bidrar till en situation där systemet är alltför komplicerat och
felfrekvensen är för hög. En nyligen genomförd undersökning bland
medlemsstaternas företrädare fann att den fleråriga och årliga
programplaneringen anses vara betungande. Den årliga cykeln med utarbetande,
bedömning, godkännande, antagande och rapportering av planen är resurskrävande
och har en hög grad av upprepning varje år. 1.5.4. Förenlighet med andra
relevanta instrument och eventuella synergieffekter Det
är ytterst viktigt att de förslag som för närvarande övervägs också ligger i
linje med EU:s övriga politik. På en hög nivå innebär det att målen för EU 2020
och den fleråriga budgetramen ska stödjas. Men framförallt är det av yttersta
vikt att budgetramen stöder den ekonomiska återhämtningen genom att främja
handel och annan viktig ekonomisk verksamhet. På andra områden är det viktigt
att se till att strategin för säkert foder och säkra livsmedel stöder och
kompletterar EU:s övriga politikområden utan att överlappar med eller
undergräva dem. Detta gäller särskilt på områdena jordbruk och handel. De nya
förslagen för den gemensamma jordbrukspolitiken stöder samma typer av allmänna
mål som detta utkast till förordning, men olika särskilda mål och genom olika
medel. Det är också avgörande att utkastet även fortsättningsvis stöder den
europeiska handeln och är förenlig med befintliga och framtida handelsregler.
Havspolitiken behöver beaktas när budgetramen exempelvis stöder förebyggande
eller utrotning av sjukdomar som drabbar vattenbruksdjur. Slutligen är det
viktigt att vara uppmärksam på miljöpolitikens mål eftersom det finns starka
kopplingar mellan miljöpolitik och andra politikområden, t.ex. folkhälsa och
djurskydd, vilka måste samordnas. 1.6. Tid under vilken åtgärden
kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen þ Förslag eller initiativ som pågår under begränsad
tid –
þ Förslaget eller initiativet ska gälla från och med den 1 januari
2014 till och med den 31 december 2020. þ Det påverkar resursanvändningen från 2014 till 2020 (åtagandebemyndiganden). · Förslag eller initiativ som pågår under en obegränsad tid –
Efter en inledande period ÅÅÅÅ–ÅÅÅÅ, –
beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå. 1.7. Planerad metod för
genomförandet[32] þ Direkt centraliserad förvaltning som sköts av kommissionen þIndirekt centraliserad förvaltning genom
delegering till –
þ genomförandeorgan –
¨ byråer/organ som inrättats av gemenskaperna[33] –
¨ nationella offentligrättsliga organ eller organ som anförtrotts
uppgifter som faller inom offentlig förvaltning –
¨ personer som anförtrotts ansvaret för genomförandet av särskilda
åtgärder som följer av avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som
anges i den grundläggande rättsakten i den mening som avses i artikel 49 i
budgetförordningen ¨ Delad förvaltning
med medlemsstaterna ¨ Decentraliserad förvaltning med tredjeländer ¨ Gemensam förvaltning med internationella organisationer Vid fler än en metod,
ange kompletterande uppgifter under ”Anmärkningar”. Anmärkningar Genomförandeorganet
för hälso- och konsumentfrågor: I enlighet med rådets förordning (EG)
nr 58/2003 av den 19 december 2002 om stadgar för de
genomförandeorgan som ansvarar för vissa uppgifter som avser förvaltningen av
gemenskapsprogram[34]
har kommissionen anförtrott[35]
genomförandeorganet för hälso- och konsumentfrågor med genomförandeuppgifter
för förvaltningen av programmet ”Bättre utbildning för säkrare livsmedel” under
2007–2013. Kommissionen får därmed besluta att ge genomförandeorganet för
hälso- och konsumentfrågor i uppdrag att även utföra genomförandeuppgifter för
förvaltningen av programmet ”Bättre utbildning för säkrare livsmedel” under
2014–2020. 2. FÖRVALTNING 2.1. Bestämmelser om uppföljning
och rapportering För
närvarande förvaltar genomförandeorganet för hälso- och konsumentfrågor
utgifterna för programmet ”Bättre utbildning för säkrare livsmedel”. Alla
återstående utgifter förvaltas direkt av kommissionen. Mer uppmärksamhet kommer
att ägnas åt analys av de framlagda veterinära och fytosanitära programmen. De
veterinära programmen för 2013 har för första gången genomgått en extern
utvärdering. Detta kommer att vidareutvecklas under de kommande åren. Resultatindikatorer
håller för närvarande på att utvecklas. De kommer att vara värdefulla vid
utvärderingen av programmets resultat. Kommissionen
ska före slutet av 2018 ställa samman en utvärderingsrapport om hur målen för
åtgärderna har uppnåtts (med avseende på resultat och verkan), hur effektivt
resurserna utnyttjats och om mervärdet för unionen, så att ett beslut kan
fattas om huruvida åtgärderna ska förlängas, ändras eller avslutas.
Utvärderingen ska dessutom ta upp möjligheterna till förenkling, hur relevanta
samtliga mål är för framtiden samt hur åtgärderna bidrar till unionens
prioriteringar om smart och hållbar tillväxt för alla. Den ska ta hänsyn till
utvärderingsresultat om de långsiktiga effekterna av tidigare åtgärder. Vidare
ska en efterhandsutvärdering göras senast i mitten av 2022. Kommissionen
ska överlämna resultaten av dessa utvärderingar tillsammans med sina egna
kommentarer till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala
kommittén och Regionkommittén. 2.2. Administrations- och
kontrollsystem 2.2.1. Risker som identifierats Den
största delen av finansieringen är riktad till medlemsstaterna. De
viktigaste uppgifterna för genomförandet av budgeten är följande: Genom
genomförandeakter kommer gemensamma eller separata årliga arbetsprogram att
antas för genomförandet av det finansiella bidraget till offentlig kontroll och
annan verksamhet. I de årliga arbetsprogrammen ska det fastställas de mål som
eftersträvas, de förväntade resultaten, metoden för genomförande och det totala
beloppet. Arbetsprogrammen ska också innehålla en beskrivning av de åtgärder
som ska finansieras, uppgifter om de belopp som anslagits för varje åtgärd och
en preliminär tidsplan för genomförandet. För bidrag ska de innefatta
prioriteringar, viktiga utvärderingskriterier och stödnivå. För
genomförandet av utrotnings-, undersöknings- och övervakningsprogram på området
för djurhälsa och växtskydd kommer kommissionen senast den 30 januari
varje år, efter att ha utvärderat de inlämnade programmen, godkänna programmen,
i förekommande fall på vissa villkor, och besluta om storleken på bidraget. När
det gäller godkännande av fleråriga program får budgetåtaganden delas upp i
årliga delåtaganden. I sådana fall ska kommissionen varje år besluta om
utbetalning av dessa med beaktande av hur långt programmen har kommit, de
beräknade behoven och vilken budget som finns att tillgå. För
genomförandet av nödåtgärder på området för djurhälsa och växtskydd eller när
det är nödvändigt för att bemöta oförutsedda händelser ska kommissionen anta
särskilda finansieringsbeslut. Dessutom
kommer ett antal tjänstekontrakt att tilldelas. De
största riskerna är följande: –
I fråga om offentlig kontroll, risken för dåligt genomförande vilket minskar
effektiviteten hos de åtgärder som medfinansieras. –
Ineffektiv eller oekonomisk användning av medlen för utrotningsprogrammen och
nödåtgärderna på grund av att det är komplicerat att få ersättning för de
faktiska bidragsberättigande kostnaderna i kombination med begränsade
möjligheter att göra skrivbordskontroller av bidragsberättigande kostnader. 2.2.2. Planerade kontrollmetoder I
allmänhet ska alla finansiella transaktioner (åtaganden, betalningar,
betalningskrav osv.) och avtal eller bidragsavtal avseende utgifter för
livsmedel och foder kontrolleras, godkännas och undertecknas av den
vidaredelegerade utanordnare som ansvarar för verksamheten. Varje
vidaredelegerade utanordnare bistås av en decentraliserad finansieringsenhet
som kontrollerar och slutför handlingar om de finansiella transaktionerna och
avtalen eller bidragsavtalen innan de undertecknas. Inledande och kontroll
utförs av de anställda vid den ansvariga enheten. Dessutom
utför den centrala finansieringsenheten en andra förhandskontroll på grundval
av ett urval av transaktioner. Dessutom kontrollerar generaldirektoratets
centraliserade arbetsgrupp på plats att bidragsmottagarens redovisade kostnader
är bidragsberättigande. GD SANCO använder även ett specialiserat företag vid
organisationen av efterhandskontroller. För
bidrag: Med beaktande av den ovannämnda ramen och det faktum att de flesta
mottagare av EU-bidrag är offentliga organ kan risken för oegentligheter anses
vara mycket begränsad. Slutförda projekt som beviljats bidrag kommer att vara
föremål för efterhandskontroller. Strategin för efterhandsrevision kommer att
vara a) att kombinera riskbedömning och slumpmässigt urval för att undvika ett
alltför stelbent urvalsförfarande, och b) att om möjligt uppmärksamma operativa
aspekter vid kontrollerna på plats. För
tjänstekontrakt: GD SANCO ingår tjänstekontrakt direkt med tjänsteleverantörer.
Avtalsparterna väljs ut på grundval av anbudsförfaranden, med fullt iakttagande
av budgetförordningen. Avtal över ett visst tak är föremål för ingående
kontroll av en kommitté för offentlig upphandling vid GD SANCO. GD SANCO
använder standardavtal som kommissionen har föreslagit och som innehåller
bestämmelser om möjligheten att göra efterhandskontroller. Eftersom
avtalsbeloppen är fasta minskas risken för finansiella fel och antalet
efterhandskontroller för tjänstekontrakt är mycket begränsat. 2.3. Åtgärder för att förebygga
bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter När
åtgärder som finansieras inom ramen för denna förordning genomförs ska
kommissionen på lämpligt sätt säkerställa att Europeiska unionens ekonomiska
intressen skyddas genom förebyggande åtgärder mot bedrägeri, korruption och all
annan olaglig verksamhet, effektiva kontroller och, där oegentligheter
uppdagats, med återbetalning av belopp som betalats ut på felaktiga grunder
och, i förekommande fall, med effektiva, proportionella och avskräckande
påföljder i enlighet med artikel 325 i fördraget om Europeiska unionens
funktionssätt, rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 av den
18 december 1995 om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella
intressen och artikel 58 a i budgetförordningen. Kommissionen
eller dess företrädare och revisionsrätten ska ha befogenhet att granska
handlingar och utföra kontroller på plats hos alla bidragsmottagare,
uppdragstagare och underleverantörer som mottagit medel från unionen.
Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) ska ha rätt att utföra
kontroller och inspektioner på plats hos ekonomiska aktörer som direkt eller
indirekt berörs av sådan finansiering i enlighet med de förfaranden som anges i
rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 av den 11 november 1996
för att fastställa om det har förekommit bedrägeri, korruption eller all annan
olaglig verksamhet i samband med bidragsavtal, beslut om bidrag eller avtal som
finansieras av unionen. Utan
att det påverkar tillämpningen av föregående punkter ska befogenheten att
utföra revision, kontroller på plats och inspektioner uttryckligen tillerkännas
kommissionen, Olaf och revisionsrätten i beslut, överenskommelser och avtal som
ingås med tillämpning av denna förordning. 3. BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER
AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET 3.1. Berörda rubriker i den
fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel · Befintliga budgetrubriker (även kallade ”budgetposter”) (omnumrerade
för nya kontoplanen för 2014–2020) · Nya budgetrubriker som föreslås (nya kontoplanen för 2014–2020). Rubrik i den fleråriga budgetramen || Budgetrubrik i den årliga budgeten || Typ av anslag || Bidrag || Diff./Icke-diff. || från Efta-länder[36] || från kandidat-länder[37] || från tredje-länder || enligt artikel 18.1 aa i budgetförordningen 3 || 17 01 04 03 Administrativa utgifter till stöd för växtskyddsåtgärder, foder- och livsmedelssäkerhet, utrotning av djursjukdomar och fonden för nödåtgärder || Diff./Icke-diff. || JA/NEJ || JA/NEJ || JA/NEJ || JA/NEJ 3 || 17 01 06 03 Administrativa utgifter till stöd för genomförandeorganet för hälso- och konsumentfrågor || Diff./Icke-diff. || JA/NEJ || JA/NEJ || JA/NEJ || JA/NEJ 3 || 17 04 01 Finansiellt bidrag för att säkerställa en förbättrad djurhälsostatus och en hög djurskyddsnivå i unionen || Diff./Icke-diff. || JA/NEJ || JA/NEJ || JA/NEJ || JA/NEJ 3 || 17 04 02 Finansiellt bidrag för att säkerställa att skadegörare för växter påvisas och utrotas i tid || Diff./Icke-diff. || JA/NEJ || JA/NEJ || JA/NEJ || JA/NEJ 3 || 17 04 03 Finansiellt bidrag för att säkerställa effektiv, ändamålsenlig och tillförlitlig kontroll || Diff./Icke-diff. || JA/NEJ || JA/NEJ || JA/NEJ || JA/NEJ 3 || 17 04 04 Nödåtgärder som avser djurhälsa och växtskydd || Diff./Icke-diff. || JA/NEJ || JA/NEJ || JA/NEJ || JA/NEJ 4 || 17 04 10 Internationella avtal || Diff./Icke-diff. || JA/NEJ || JA/NEJ || JA/NEJ || JA/NEJ 3.2. Beräknad inverkan på
utgifterna 3.2.1. Sammanfattning av den
beräknade inverkan på utgifterna (i löpande priser) Miljoner euro (avrundat till tre decimaler) Rubrik i den fleråriga budgetramen || 3 || Säkerhet och medborgarskap GD SANCO || || År || År || År || År || År || År || År || År || TOTALT 2014 || 2015 || 2016 || 2017 || 2018 || 2019 || 2020 || >2020 Driftsanslag || || || || || || || || || 17 04 01 Bidra till en förbättrad djurhälsostatus och en hög djurskyddsnivå i unionen || Åtaganden || (1) || 180,000 || 178,500 || 177,000 || 175,000 || 171,500 || 171,500 || 171,000 || || 1 224,500 Betalningar || (2) || 10,000 || 165,000 || 163,000 || 161,000 || 157,000 || 158,000 || 159,000 || 251,500 || 1 224,500 17 04 02 Bidra till att skadegörare för växter påvisas och utrotas i tid || Åtaganden || (1) || 5,000 || 10,000 || 14,000 || 19,000 || 25,000 || 28,500 || 30,500 || || 132,000 Betalningar || (2) || 3,000 || 9,000 || 12,000 || 17,000 || 22,000 || 25,000 || 26,000 || 18,000 || 132,000 17 04 03 Bidra till att förbättra kontrollens effektivitet, ändamålsenlighet och tillförlitlighet || Åtaganden || (1) || 45,724 || 47,360 || 50,401 || 53,558 || 57,520 || 60,021 || 62,162 || || 376,746 Betalningar || (2) || 18,000 || 45,000 || 48,000 || 50,000 || 52,000 || 55,000 || 58,000 || 50,746 || 376,746 17 04 04 Nödåtgärder som avser djurhälsa och växtskydd || Åtaganden || (1) || 20,000 || 20,000 || 20,000 || 20,000 || 20,000 || 20,000 || 20,000 || || 140,000 || Betalningar || (2) || 10,000 || 20,000 || 20,000 || 20,000 || 20,000 || 20,000 || 20,000 || 10,000 || 140,000 Administrativa anslag som finansieras genom ramanslagen för särskilda program (tidigare s.k. BA-poster samt indirekta och direkta forskningsåtgärder) || || || || || || || || || 17 01 04 03 Stödja utgifter på området för livsmedels- och fodersäkerhet, djurhälsa, djurskydd och växtskydd || (3) || 2,670 || 2,670 || 2,670 || 2,670 || 2,670 || 2,670 || 2,670 || || 18,690 17 01 06 03 Genomförandeorganet för hälso- och konsumentfrågor – bidrag på området för livsmedels- och fodersäkerhet, djurhälsa, djurskydd och växtskydd TOTALA anslag || Åtaganden || =1+3 || 253,394 || 258,530 || 264,071 || 270,228 || 276,690 || 282,691 || 286,332 || || 1 891,936 för GD SANCO || Betalningar || =2+3 || 43,670 || 241,670 || 245,670 || 250,670 || 253,670 || 260,670 || 265,670 || 330,246 || 1 891,936 TOTALA driftsanslag || Åtaganden || (4) || 250,724 || 255,860 || 261,401 || 267,558 || 274,020 || 280,021 || 283,662 || || 1 873,246 Betalningar || (5) || 41,000 || 239,000 || 243,000 || 248,000 || 251,000 || 258,000 || 263,000 || 330,426 || 1 873,246 TOTALA administrativa anslag som finansieras genom ramanslagen för särskilda program || (6) || 2,670 || 2,670 || 2,670 || 2,670 || 2,670 || 2,670 || 2,670 || || 18,690 TOTALA anslag || Åtaganden || =4+6 || 253,394 || 258,530 || 264,071 || 270,228 || 276,690 || 282,691 || 286,332 || || 1 891,936 för RUBRIK 3 i den fleråriga budgetramen || Betalningar || =5+6 || 43,670 || 241,670 || 245,670 || 250,670 || 253,670 || 260,670 || 265,670 || 330,246 || 1 891,936 Ett belopp på 5 miljoner euro kopplat till
klimatförändring har öronmärkts i den preliminära budgeten 2014 och ska
särskilt användas för utrotning av blåtunga och Schmallenbergvirus. Rubrik i den fleråriga budgetramen || 5 || Administrativa utgifter Miljoner euro (avrundat till tre decimaler) || || || År || År || År || År || År || År || År || TOTALT 2014 || 2015 || 2016 || 2017 || 2018 || 2019 || 2020 GD SANCO || || Personalresurser || 3,349 || 3,349 || 3,349 || 3,349 || 3,349 || 3,349 || 3,349 || 23,446 Övriga administrativa utgifter || 6,121 || 6,243 || 6,368 || 6,495 || 6,625 || 6,758 || 6,893 || 45,503 TOTALT || Anslag || 9,470 || 9,593 || 9,717 || 9,845 || 9,975 || 10,107 || 10,242 || 68,949 || || || || || || || || || || TOTALA anslag || (summa åtaganden = summa betalningar) || 9,470 || 9,593 || 9,717 || 9,845 || 9,975 || 10,107 || 10,242 || 68,949 för RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen Miljoner euro (avrundat till tre decimaler) || || || År || År || År || År || År || År || År || År >2020 || TOTALT 2014 || 2015 || 2016 || 2017 || 2018 || 2019 || 2020 TOTALA anslag || Åtaganden || 262,865 || 268,123 || 273,789 || 280,073 || 286,665 || 292,799 || 296,575 || || 1 960,886 för RUBRIKERNA 1–5 i den fleråriga budgetramen || Betalningar || 53,141 || 251,263 || 255,388 || 260,515 || 263,645 || 270,778 || 275,913 || 330,246 || 1 960,886 Observera att de belopp som nämns i
punkt 3.2.1 är högsta belopp och de årliga behoven kommer att bedömas
varje år inom det högsta totala beloppet. 3.2.2. Beräknad inverkan på
driftsanslagen –
¨ Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i anspråk – þ Förslaget/initiativet
kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt följande (Åtagandebemyndiganden i
miljoner euro (avrundat till tre decimaler) SÄRSKILT
MÅL nr 1 – Att bidra till en hög säkerhetsnivå för livsmedel,
livsmedelsproduktionssystem och andra produkter som kan påverka
livsmedelssäkerheten, medan hållbarhetsaspekten för livsmedelsproduktionen
förbättras Utgifter i samband med förverkligandet av detta
mål är integrerade med utgifter för de åtgärder som vidtas inom ramen för mål
2–4. SÄRSKILT
MÅL nr 2 – Att bidra till en bättre djurhälsostatus i unionen och att
stödja förbättringar av djurskyddet Mål och resultat || || || År 2014 || År 2015 || År 2016 || År 2017 || År 2018 || År 2019 || År 2020 || TOTALT RESULTAT Typ || Genomsnittliga kostnader || Antal || Kostnad || Antal || Kostnad || Antal || Kostnad || Antal || Kostnad || Antal || Kostnad || Antal || Kostnad || Antal || Kostnad || Totalt antal || Total kostnad - Resultat || Program för utrotning, bekämpning och övervakning av sjukdomar och zoonoser || +/- 1,4 miljoner || +/-120 || 170 || +/-120 || 168 || +/-120 || 166 || +/-120 || 163 || +/-120 || 159 || +/-120 || 158 || +/-120 || 157 || +/- 840 || 1,141 - Resultat || Övriga veterinära åtgärder och inköp av vaccin/antigener || +/- 2,38 miljoner || +/- 5 || 10 || +/- 5 || 10,5 || +/- 5 || 11 || +/- 5 || 12 || +/- 5 || 12,5 || +/- 5 || 13,5 || +/- 5 || 14 || +/- 35 || 83,5 Delsumma särskilt mål nr 2 || || 180,0 || || 178,5 || || 177,0 || || 175,0 || || 171,5 || || 171,5 || || 171 || || 1,224,5 || SÄRSKILT
MÅL nr 3 – Att bidra till att skadegörare påvisas i tid och att dessa
skadegörare utrotas när de har kommit till unionen Mål och resultat || || || År 2014 || År 2015 || År 2016 || År 2017 || År 2018 || År 2019 || År 2020 || TOTALT RESULTAT Typ || Genomsnittliga kostnader || Antal || Kostnad || Antal || Kostnad || Antal || Kostnad || Antal || Kostnad || Antal || Kostnad || Antal || Kostnad || Antal || Kostnad || Totalt antal || Total kostnad - Resultat || Övervakningsprogram || +/-0,9 || 5 || 5,0 || 13 || 9,0 || 16 || 13,0 || 20 || 18,0 || 24 || 24,0 || 27 || 27,0 || 31 || 29,0 || 136 || 125,0 - Resultat || Utsäde || 0,600 || - || - || 2 || 1,0 || 2 || 1,0 || 2 || 1,0 || 2 || 1,0 || 2 || 1,5 || 2 || 1,5 || 12 || 7,0 Delsumma särskilt mål nr 3 || || 5,0 || || 10,0 || || 14,0 || || 19,0 || || 25,0 || || 28,5 || || 30,5 || || 132,0 SÄRSKILT
MÅL nr 4 – Att bidra till att förbättra kontrollernas effektivitet,
ändamålsenlighet och tillförlitlighet Mål och resultat || || || År 2014 || År 2015 || År 2016 || År 2017 || År 2018 || År 2019 || År 2020 || TOTALT RESULTAT Typ || Genomsnittliga kostnader || Antal || Kostnad || Antal || Kostnad || Antal || Kostnad || Antal || Kostnad || Antal || Kostnad || Antal || Kostnad || Antal || Kostnad || Totalt antal || Total kostnad - Resultat || Laboratorier och centrum || 0,330 || 45 || 15 || 45 || 15,5 || 47 || 16 || 48 || 16,5 || 51 || 17 || 55 || 18 || 56 || 18,8 || 345 || 116,8 - Resultat || Bättre utbildning för säkrare livsmedel || 0,150 || 95 || 15 || 100 || 15,5 || 105 || 16 || 105 || 16,5 || 116 || 17,5 || 122 || 18 || 127 || 19 || 770 || 117,5 - Resultat || Information || 0,25 || 8 || 2,0 || 8 || 2,0 || 8 || 2,0 || 10 || 2,5 || 10 || 2,5 || 10 || 2,70 || 10 || 2,70 || 64 || 16,4 - Resultat || Nationella experter || 0,005 || 125 || 0,5 || 125 || 0,5 || 125 || 0,6 || 125 || 0,6 || 125 || 0,7 || 125 || 0,7 || 125 || 0,7 || 875 || 4,3 - Resultat || Varningssystem och it-verktyg || 1,300 || 6 || 8 || 7 || 8 || 7 || 8,5 || 7 || 9 || 7 || 9,5 || 7 || 10 || 8 || 10 || 49 || 63,0 - Resultat || Insamling av data || 0,500 || 4 || 2 || 5 || 2,5 || 6 || 3 || 7 || 3,5 || 9 || 4,5 || 9 || 4,5 || 9 || 4,5 || 49 || 24,5 - Resultat || Internationella organisationer || 0,370 || 3 || 1,0 || 3 || 1,0 || 4 || 1,5 || 4 || 1,5 || 4 || 1,5 || 4 || 1,8 || 6 || 2,0 || 28 || 10,3 - Resultat || Undersökningar och utvärderingar || 0,300 || 7 || 2,224 || 7 || 2,360 || 9 || 2,901 || 10 || 3,358 || 12 || 4,320 || 12 || 4,321 || 13 || 4,462 || 70 || 23,946 Delsumma särskilt mål nr 4 || || 45,724 || || 47,360 || || 50,401 || || 53,558 || || 57,520 || || 60,021 || || 62,162 || || 376,746 SÄRSKILDA
MÅL nr 2 och 3 – Nödåtgärder som avser djurhälsa och växtskydd Mål och resultat || || || År 2014 || År 2015 || År 2016 || År 2017 || År 2018 || År 2019 || År 2020 || TOTALT RESULTAT Typ || Genomsnittliga kostnader || Antal || Kostnad || Antal || Kostnad || Antal || Kostnad || Antal || Kostnad || Antal || Kostnad || Antal || Kostnad || Antal || Kostnad || Totalt antal || Total kostnad - Resultat || Nödsituationer djurhälsa och växtskydd || || * || 20,0 || * || 20,0 || * || 20,0 || * || 20,0 || * || 20,0 || * || 20,0 || * || 20,0 || * || 140,0 || || || || || || || || || || || || || || || || || || Delsumma särskilt mål nr 2 och 3 || || 20 || || 20 || || 20 || || 20 || || 20 || || 20 || || 20 || || 140 * antal resultat okänt: beror på antalet
utbrott || År 2014 || År 2015 || År 2016 || År 2017 || År 2018 || År 2019 || År 2020 || TOTALT TOTALA KOSTNADER || || 250,724 || || 255,860 || || 261,401 || || 267,558 || || 274,020 || || 280,021 || || 283,662 || || 1,873,246 Observera att de belopp som nämns i
punkt 3.2.2 är högsta belopp och de årliga behoven kommer att bedömas varje
år inom det högsta totala beloppet. 3.2.3. Beräknad inverkan på de
administrativa anslagen 3.2.3.1. Sammanfattning –
¨ Förslaget/initiativet kräver inte att administrativa anslag tas i
anspråk –
þ Förslaget/initiativet kräver att administrativa anslag tas i anspråk
enligt följande: Miljoner euro
(avrundat till tre decimaler) || År 2014 || År 2015 || År 2016 || År 2017 || År 2018 || År 2019 || År 2020 || TOTALT RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || || || || || || || || Personalresurser || 3,349 || 3,349 || 3,349 || 3,349 || 3,349 || 3,349 || 3,349 || 23,446 Övriga administrativa utgifter || 6,121 || 6,243 || 6,368 || 6,495 || 6,625 || 6,758 || 6,893 || 45,503 Delsumma RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || 9,470 || 9,593 || 9,717 || 9,845 || 9,975 || 10,107 || 10,242 || 68,949 Belopp utanför RUBRIK 5[38] i den fleråriga budgetramen || Personalresurser || xx || xx || xx || xx || xx || xx || xx || xx Övriga administrativa utgifter || xx || xx || xx || xx || xx || xx || xx || xx Delsumma för belopp utanför RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || 2,670 || 2,670 || 2,670 || 2,670 || 2,670 || 2,670 || 2,670 || 18,690 TOTALT || 12,141 || 12,263 || 12,388 || 12,515 || 12,645 || 12,778 || 12,913 || 87,640 Ovanstående siffror kommer att justeras i
enlighet med resultaten av det planerade förfarandet för externalisering. 3.2.3.2. Beräknat personalbehov –
¨ Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk –
þ Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk
enligt följande: Uppgifterna ska anges i heltal (eller med
högst en decimal) || År 2014 || År 2015 || År 2016 || År 2017 || År 2018 || År 2019 || År 2020 Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda) || XX 01 01 01 (vid huvudkontoret eller vid kommissionens kontor i medlemsstaterna) || 24,5 || 24,5 || 24,5 || 24,5 || 24,5 || 24,5 || 24,5 XX 01 01 02 (vid delegationer) || || || || || || || XX 01 05 01 (indirekta forskningsåtgärder) || || || || || || || 10 01 05 01 (direkta forskningsåtgärder) || || || || || || || Extern personal (i heltidsekvivalenter)[39] || XX 01 02 01 (kontraktsanställda, nationella experter och vikarier – totalt) || 2 || 2 || 2 || 2 || 2 || 2 || 2 XX 01 02 02 (kontraktsanställda, lokalanställda, nationella experter, vikarier och unga experter vid delegationerna) || || || || || || || XX 01 04 yy [40] || - vid huvudkontoret[41] || || || || || || || - vid delegationer || || || || || || || XX 01 05 02 (kontraktsanställda, nationella experter och vikarier som arbetar med indirekta forskningsåtgärder) || || || || || || || 10 01 05 02 (kontraktsanställda, nationella experter och vikarier som arbetar med direkta forskningsåtgärder) || || || || || || || Annan budgetrubrik (ange vilken) || || || || || || || TOTALT || 26,5 || 26,5 || 26,5 || 26,5 || 26,5 || 26,5 || 26,5 XX motsvarar det
politikområde eller den avdelning i budgeten som avses. För närvarande
genomförs förvaltningen av de utgifter på området för livsmedelskedjan,
djurhälsa, djurskydd, växtskydd och växtförökningsmaterial (utgifter för
livsmedel och foder) som omfattas av förslag SANCO/11220/2012 Rev.1 av 28,5
heltidsekvivalenter. Trots det förväntas det att från och med 2014 kommer 26,5
heltidsekvivalenter att vara tillräckligt. I detta antal ingår endast personal
vid GD SANCO. Dessa siffror gäller
endast personal för förvaltningen av utgifter för livsmedel och foder och
därför ingår inte personal som arbetar med det operativa genomförandet av
sektorspolitiken. Den översyn av det rättsliga regelverket för sektorspolitiken
(djurhälsa, skadegörare, växtförökningsmaterial och kontroller) som föreslås
samtidigt med denna rambudgetförordning har ingen ytterligare påverkan på de
ovannämnda finansiella resurserna och personalresurserna än vad som anges i
denna gemensamma finansieringsöversikt. Personalbehoven ska
täckas med personal inom generaldirektoratet som redan har avdelats för att
förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom
generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som får
tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga
förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i
fråga om budgetmedel. Beskrivning av
arbetsuppgifter: Tjänstemän och tillfälligt anställda || · Samordna, bereda och organisera förfarandet för antagande av det årliga arbetsprogrammet (finansieringsbeslut) i samråd med en kommitté bestående av företrädare för medlemsstaterna. · Följa upp och övervaka att planeringen och genomförandet av finansiell verksamhet är förenlig med de gällande budget- och finansieringsbestämmelserna, bidra till verksamhetsrapporter. · Utveckla och upprätthålla verktyg för informationsspridning, ta fram information för intern och extern revision. · Upprätta och granska handlingar som rör betalningar, åtaganden, upphandling och bidrag, se till att kontraktsvillkoren och de finansiella bestämmelserna är uppfyllda. · Se till att finansiella transaktioner redovisas korrekt. · Övervaka betalningsfristerna enligt budgetförordningen och andra finansiella bestämmelser samt arbetsflödet när det gäller enskilda finansiella handlingar. · Planera och anordna utbildning för externa organisationer om anbuds- och förslagsinfordringar. · Se till att uppdragstagare och bidragsmottagare får relevant information under projektets gång. · Inleda, administrera och övervaka anbuds- och förslagsinfordringar samt utvärderingen och urvalet av projekt. · Följa upp genomförandet av projekten och projektledarnas och projektdeltagarnas framsteg samt övervaka att kontraktsenliga skyldigheter uppfylls. · Övervaka betalningsfristerna enligt budgetförordningen och andra finansiella bestämmelser samt arbetsflödet när det gäller enskilda finansiella handlingar. · Kontrollera att budgetförordningen, genomförandebestämmelserna, interna bestämmelser om genomförandet av budgeten, grundrättsakten, finansieringsbeslut och andra bestämmelser och budgetbestämmelser följs vid alla finansiella transaktioner. · Kontrollera det bidragsavtal/kontrakt som ingås med den valda mottagaren/uppdragstagaren samt grunderna för det. · Kontrollera att kriterierna för bidragsberättigande, urval och tilldelning har tillämpats korrekt under urvalsprocessen och att alla bestämmelser har följts. · Kontrollera att förfarandena när det gäller åtaganden är korrekta. Extern personal || · Utveckla och upprätthålla verktyg för informationsspridning, ta fram information för intern och extern revision. · Upprätta och granska handlingar som rör betalningar, åtaganden, upphandling och bidrag, se till att kontraktsvillkoren och de finansiella bestämmelserna är uppfyllda. · Se till att finansiella transaktioner redovisas korrekt. · Övervaka betalningsfristerna enligt budgetförordningen och andra finansiella bestämmelser samt arbetsflödet när det gäller enskilda finansiella handlingar. · Planera och anordna utbildning för externa organisationer om anbuds- och förslagsinfordringar. · Se till att uppdragstagare och bidragsmottagare får relevant information under projektets gång. · Inleda, administrera och övervaka anbuds- och förslagsinfordringar samt utvärderingen och urvalet av projekt. · Följa upp genomförandet av projekten och projektledarnas och projektdeltagarnas framsteg samt övervaka att kontraktsenliga skyldigheter uppfylls. · Övervaka betalningsfristerna enligt budgetförordningen och andra finansiella bestämmelser samt arbetsflödet när det gäller enskilda finansiella handlingar. · Kontrollera att budgetförordningen, genomförandebestämmelserna, interna bestämmelser om genomförandet av budgeten, grundrättsakten, finansieringsbeslut och andra bestämmelser och budgetbestämmelser följs vid alla finansiella transaktioner. · Kontrollera det bidragsavtal/kontrakt som ingås med den valda mottagaren/uppdragstagaren samt grunderna för det. · Kontrollera att kriterierna för bidragsberättigande, urval och tilldelning har tillämpats korrekt under urvalsprocessen och att alla bestämmelser har följts. · Kontrollera att förfarandena när det gäller åtaganden är korrekta. 3.2.4. Förenlighet med den gällande
fleråriga budgetramen –
þ Förslaget/initiativet är förenligt med den fleråriga budgetramen för
2014–2020 som kommissionen föreslagit. –
¨ Förslaget/initiativet kräver omfördelningar under den berörda
rubriken i den fleråriga budgetramen Förklara i förekommande fall vilka ändringar i
planeringen som krävs, och ange berörda budgetrubriker och belopp. INTE
TILLÄMPLIGT –
¨ Förslaget/initiativet förutsätter att flexibilitetsmekanismen
utnyttjas eller att den fleråriga budgetramen revideras[42] Beskriv behovet av sådana åtgärder, och ange berörda
rubriker i budgetramen, budgetrubriker i den årliga budgeten samt belopp. INTE
TILLÄMPLIGT 3.2.5. Bidrag från tredje part –
þ Det ingår inga bidrag från tredje part i det aktuella förslaget eller
initiativet –
¨ Förslaget eller initiativet kommer att medfinansieras enligt
följande: Anslag i miljoner euro (avrundat till tre decimaler) || År 2014 || År 2015 || År 2016 || År 2017 || År 2018 || År 2019 || År 2020 || Totalt Ange vilken extern organisation eller annan källa som bidrar till finansieringen || || || || || || || || TOTALA anslag som tillförs genom medfinansiering || || || || || || || || 3.3. Beräknad inverkan på
inkomsterna –
þ Förslaget/initiativet påverkar inte budgetens inkomstsida. –
¨ Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt: ¨ Påverkan på egna medel ¨ Påverkan på ”diverse inkomster” Miljoner euro (avrundat till tre decimaler) Budgetrubrik i den årliga budgetens inkomstdel: || Belopp som förts in för det innevarande budgetåret || Förslagets eller initiativets inverkan på inkomsterna[43] År 2014 || År 2015 || År 2016 || År 2017 || År 2018 || År 2019 || År 2020 Artikel …. || || || || || || || || Ange vilka budgetrubriker
i utgiftsdelen som berörs i de fall där inkomster i diversekategorin kommer att
avsättas för särskilda ändamål. INTE
TILLÄMPLIGT Ange med vilken metod
inverkan på inkomsterna har beräknats. INTE
TILLÄMPLIGT [1] KOM(2011) 398 slutlig. [2] KOM(2012) 388 slutlig. [3] KOM(2011) 398 slutlig. [4] KOM(2012) 388 slutlig. [5] EUT C , , s. . [6] EUT
C , , s. . [7] EUT
C , , s. . [8] KOM(2011) 398 slutlig. [9] KOM(2012) 388 slutlig. [10] EUT C , , s. . [11] KOM(2010) 543 slutlig. [12] EGT L 169, 10.7.2000, s. 1. [13] EUT
L 78, 20.3.2013, s. 23. [14] EUT
L 298, 26.10.2012, s. 1. [15] EGT L 378, 31.12.1982, s. 58. [16] EUT L 55, 28.2.2011, s. 13. [17] EUT L 155, 18.6.2009, s. 30. [18] EGT 125, 11.7.1966, s. 2289/66. [19] EGT L 340, 9.12.1976, s. 25. [20] EGT L 226, 13.8.1998, s. 16. [21] EUT L 267, 8.10.2008, s. 8. [22] EGT L 31, 1.2.2002, s. 1. [23] EUT L 165, 30.4.2004, s. 1. [24] EUT
L 70, 16.3.2005, s. 1. [25] EUT
L 309, 24.11.2009, s. 71. [26] EUT L 309, 24.11.2009, s. 1. [27] EGT L 292, 15.11.1996, s. 2. [28] EGT L 31, 1.2.2002, s. 1. [29] EUT L 55, 28.2.2011, s. 13. [30] Verksamhetsbaserad förvaltning och verksamhetsbaserad
budgetering benämns ibland med de interna förkortningarna ABM respektive ABB. [31] I den mening som avses i artikel 49.6 a respektive 49.6 b
i budgetförordningen. [32] Närmare förklaringar av de olika metoderna för
genomförande med hänvisningar till respektive bestämmelser i budgetförordningen
återfinns på BudgWeb: http://www.cc.cec/budg/man/budgmanag/budgmanag_en.html. [33] Organ som avses i artikel 185 i budgetförordningen. [34] EGT L 11, 16.1.2003, s. 1. [35] Kommissionens beslut K(2008) 4943 av den 9 september 2008. [36] Efta: Europeiska frihandelssammanslutningen. [37] Kandidatländer och i förekommande fall potentiella
kandidatländer i västra Balkan. [38] Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för
genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare
s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder. [39] [Denna fotnot förklarar vissa initialförkortningar som
inte används i den svenska versionen]. [40] Särskilt tak för finansiering av extern personal genom
driftsanslag (tidigare s.k. BA-poster). [41] Inom förvaltningen av strukturfonderna, Europeiska
jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) samt Europeiska fiskerifonden
(EFF). [42] Se punkterna 19 och 24 i det interinstitutionella avtalet. [43] När det gäller traditionella egna medel (tullar och
sockeravgifter) ska nettobeloppen anges, dvs. bruttobeloppen minus 25 % avdrag
för uppbördskostnader.