[pic] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION |

Bryssel den 30.09.2009

KOM(2009) 515 slutlig

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

om att utnyttja Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter

MOTIVERING

Det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 gör det möjligt att utnyttja Europeiska fonden för justering av globaliseringseffekter[1] med hjälp av en flexibilitetsmekanism, inom en årlig övre gräns på 500 miljoner euro utöver de relevanta rubrikerna i budgetramen. Reglerna för när fonden får utnyttjas fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1927/2006 av den 20 december 2006[2] om upprättande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter. Förordning nr 1927/2006 ändrades senast genom förordning (EG) nr 546/2009[3] som vidgar fondens tillämpningsområde. Den ändrade förordningen är tillämplig på ansökningar som har tagits emot från och med den 1 maj 2009.

Kommissionen har genomfört en grundlig undersökning av de ansökningar som Belgien och Irland har lämnat in i enlighet med förordning (EG) nr 1927/2006, i synnerhet artiklarna 2, 3, 4, 5 och 6.

Bedömningen kan sammanfattas på följande sätt:

Ärendena EGF/2009/004 BE/Oost en West Vlaanderen textiles och EGF/2009/005 BE/Limburg textiles

1. Kommissionen tog emot de två ansökningarna från de belgiska myndigheterna den 5 maj 2009, och dessa kompletterades med ytterligare upplysningar fram till den 29 juni 2009. Ansökningarna bygger på de särskilda interventionskriterierna i artikel 2 b i rådets och Europaparlamentets förordning (EG) nr 1927/2006 om upprättande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter och lämnades in inom den frist på tio veckor som anges i artikel 5 i förordningen.

Eftersom dessa ansökningar togs emot efter den 1 maj 2009 bedömdes de (i enlighet med artikel 2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 546/2009 av den 18 juni 2009 om ändring av förordning (EG) nr 1927/2006 om upprättande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter[4]) på grundval av de nya bestämmelser som anges i förordning (EG) nr 546/2009.

2. Belgien lämnade in dessa två ansökningar inom ramen för interventionskriteriet i artikel 2 b i förordningen om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter, enligt vilket minst 500 arbetstagare måste ha sagts upp under en niomånadersperiod inom en NACE rev. 2 (statistisk näringsgrensindelning)[5] huvudgrupp 13 (textilvarutillverkning) i två regioner som gränsar till varandra på NUTS II-nivå (nomenklatur för statistiska territoriella enheter), i detta ärende regionerna Östflandern (BE230) och Västflandern (BE225) respektive i en NUTS II-region, Limburg (BE220). Det framgår av de två ansökningarna att totalt 2 199 arbetstagare sades upp i 46 företag verksamma inom den belgiska textilsektorn under referensperioden.

3. Vad gäller ansökning EGF/2009/004 BE/Oost en West Vlaanderen textiles sades 1 568 arbetstagare upp under niomånadersperioden från den 31 maj 2008 till den 28 februari 2009, av vilka 881 i Östflandern och 687 i Västflandern.

Vad gäller ansökning EGF/2009/005 BE/Limburg textiles sades 631 arbetstagare upp under åttamånadersperioden från den 1 augusti 2008 till den 31 mars 2009.

4. För att koppla uppsägningarna till de genomgripande strukturförändringarna i världens handelsmönster framhåller Belgien i båda ansökningarna[6] att importen av textilier till EU-25 har ökat med 23 % under perioden 2003–2007. Under samma period har exporten av textilier från EU-25 till resten av världen bara ökat med 3,6 %. Handelsbalansen för textilier för EU-25 minskade från ett överskott på 2,3 miljarder euro under 2003 till ett underskott på 744,8 miljoner euro under 2007. Sökanden använder vidare statistik från Världshandelsorganisationen för att påvisa en minskning i marknadsandelen på textilområdet för EU-27 från 37,9 % under 2003 till 33,9 % under 2007. Textilindustrin i Belgien har också direkt påverkats av att produktionen av textilier flyttats till tredjeländer, särskilt till Turkiet och Kina, på grund av deras betydligt lägre lönekostnader.

5. De belgiska myndigheterna hävdar att man inte hade förutsett effekten av den snabba liberaliseringen av den kinesiska importkvoten under 2002 och 2005 på den europeiska textilsektorn. Situationen förvärrades ytterligare av liberaliseringen av importkvoterna för kinesiska textilvaror och andra tredjeländer, som Turkiet, och genom höga importtullar på textilvaror från EU i länder som Brasilien och Indien. Enligt sökanden förvärrades situationen ytterligare genom kollapsen på fastighetsmarknaden i Förenade kungariket sedan november 2007 och som ledde till ett fall i Förenade kungarikets import av textilvaror, såsom mattor, möbeltyger och inredningstyger. Den senaste tidens ekonomiska kris har ytterligare bidragit till nedgången.

6. I ansökningarna beskrivs de lokala och regionala konsekvenserna på följande sätt:

Sökanden hävdar att 86,6 % av arbetstillfällena i den belgiska textilindustrin är belägna i de tre NUTS II-regioner som berörs av de två ansökningarna. Redan mellan 2005 och 2007 förlorade man 3 419 arbetstillfällen i textilindustrin, dvs. en minskning på 12,5 %, medan minskningen för hela sektorn under samma period bara uppgick till 0,7 %. Det nuvarande antalet förluster av direkta arbetstillfällen i textilindustrin, som gäller för båda ansökningarna, och det antal indirekta arbetstillfällen som går förlorade inom sektorer som transport, underhåll och restaurangbranschen kommer att få en betydande inverkan på lokal och regional sysselsättning. Denna situation förvärras ytterligare av den låga yrkesmässiga rörligheten inom textilindustrin (den interna rörligheten inom textilindustrin är bara 2 % jämfört med 5,5 % för den flamländska arbetsmarknaden som helhet). Dessutom har man till följd av den pågående ekonomiska krisen förlorat ett stort antal arbetstillfällen inom andra sektorer i de berörda regionerna.

Sammanfattningsvis kan uppsägningarna under dessa omständigheter anses ha en betydande negativ inverkan på den lokala och regionala arbetsmarknaden.

7. Ansökningarna avser 2 199 uppsägningar i den belgiska textilindustrin i Östflandern och Västflandern samt i Limburg. Belgien har därför beslutat att ansöka om stöd för samtliga 2 199 arbetstagare.

8. Vad gäller uppfyllandet av kriterierna i artikel 6 i förordning (EG) nr 1927/2006 innehöll ansökningarna följande uppgifter:

De belgiska myndigheterna bekräftade att det ekonomiska stödet från fonden inte ersätter några åtgärder som åligger företagen enligt nationell lagstiftning eller kollektivavtal.

De belgiska myndigheterna påvisade att insatserna innebär stöd till enskilda arbetstagare och inte används till omstrukturering av företag eller sektorer.

De belgiska myndigheterna bekräftar att de stödberättigande åtgärderna inte omfattas av någon annan form av gemenskapsstöd.

Sammanfattningvis föreslås att, av de orsaker som anges ovan, ansökningarna EGF/2009/004 BE/Oost en West Vlaanderen textiles och EGF/2009/005 BE/Limburg textiles som Belgien lämnat avseende uppsägningarna i 39 företag i Östflandern och Västflandern samt i 7 företag i Limburg ska godkännas, eftersom dessa omfattas av tillverkning som ingår i NACE (rev. 2) huvudgrupp 13 (textilvarutillverkning) i två regioner som gränsar till varandra på NUTS II-nivå, regionerna Östflandern (BE230) och Västflandern (BE225) respektive i en NUTS II-region, Limburg (BE220), och då belägg har lämnats på att dessa uppsägningar beror på genomgripande strukturförändringar i världshandelsmönstret, vilka har lett till en allvarlig ekonomisk störning som påverkat den regionala eller lokala ekonomin. Ett samordnat paket av stödberättigande individanpassade tjänster har föreslagits där det bidrag som begärs från fonden uppgår till 7 519 625 euro för ansökning EGF/2009/004 i den belgiska textilindustrin i Östflandern och Västflandern och till 1 679 249 euro för ansökning EGF/2009/005 i Limburg, dvs. totalt 9 198 874 euro.

Ärende EGF/2009/08 IE/Dell

9. Kommissionen tog emot ansökan från de irländska myndigheterna den 29 juni 2009, och denna kompletterades med ytterligare upplysningar under juni och juli 2009. Ansökan bygger på de särskilda interventionskriterierna i artikel 2 a i rådets och Europaparlamentets förordning (EG) nr 1927/2006 om upprättande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter och lämnades in inom den frist på tio veckor som anges i artikel 5 i förordningen.

Eftersom denna ansökning togs emot efter den 1 maj 2009 bedömdes den (i enlighet med artikel 2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 546/2009 av den 18 juni 2009 om ändring av förordning (EG) nr 1927/2006 om upprättande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter[7]) på grundval av de nya bestämmelser som anges i förordning (EG) nr 546/2009.

10. Irland lämnade ansökan enligt interventionskriterierna i artikel 2 a i förordning (EG) nr 1927/2006, i vilka det krävs minst 500 uppsägningar under en fyramånadersperiod. Denna fyramånadersperiod gäller från den 3 februari 2009 till den 2 juni 2009. Ansökan EGF/2009/08 IE/Dell avser totalt 2 840 uppsägningar, varav 1 135 uppsägningar gjordes under referensperioden och ytterligare 1 705 före och efter referensperioden. I ansökan anges det att Dell Products (Manufacturing) Limited är beläget i NUTS 3-regionen Mid-West. Regionen omfattar länen Limerick, Clare och North Tipperary, samt staden Limerick, Irlands fjärde största stadsområde.

11. För att ge en bakgrund till uppsägningarna och koppla dem till den ekonomiska krisen hävdar Irland att världshandelsmönstret i datortillverkningsindustrin har drabbats hårt av den globala ekonomiska krisen. Detta har förvärrat effekterna av de förändringar som redan uppstått i världshandelsmönstret och som har lett till att stora tillverkare som Dell tvingats eller uppmuntrats att söka sig till länder med lägre produktions- och lönekostnader tidigare än de annars skulle ha gjort.

Det ingick i Dells produktionsmodell för stationära datorer att ha ett kundanpassningscenter nära företagets marknader. Med tanke på de stationära datorernas storlek var det mer ekonomiskt att anpassa dem i produktionscenter med relativt höga kostnader som i Irland, eftersom leveranskostnaderna till deras europeiska kunder var betydligt lägre än de skulle ha varit från Asien. Företaget hade sedan starten haft en konkurrensfördel genom sin ”direkta modell”, dvs det sålde direkt till kunderna och anpassade den färdiga produkten till kundernas behov. När de globala försändelserna av bärbara datorer översteg dem för stationära datorer för första gången under det tredje kvartalet 2008, och då bärbara datorer inte kan kundanpassas i lika hög grad och leveranskostnaderna är lägre för dessa, kan produktionen lättare flyttas till Asien.

De planerade uppsägningarna hos Dell i Limerick, och hos företagets leverantörer i regionen, berodde på företagets beslut att överföra produktionen av bärbara datorer[8] från Limerick till asiatiska företag som utformar och tillverkar produkter som därefter säljs under andra märkesnamn ( original design manufacturers ), vilka till största delen är baserade i Kina. När produktionen av bärbara datorer flyttades fanns det bara kvar en liten tillverkning av stationära datorer på anläggningen i Limerick, som inte var tillräckligt storskalig för att vara lönsam och därför fattades beslutet att företaget också skulle upphöra med tillverkningen av stationära datorer i Limerick. Dells produktion av persondatorer i Europa är nu begränsad till företagets befintliga fabrik i Łódź i Polen (för notebooks och stationära datorer). När produktionen flyttades till Kina berodde det på industrins utveckling i tre riktningar: kostnadspress från de asiatiska konkurrenterna, ökningen av försäljningen av bärbara datorer och nyttjandet av detaljhandelskanaler samt tillväxten på BRIK-marknaderna (Brasilien, Ryssland, Indien, Kina), som generellt är mer priskänsliga och mindre märkesmedvetna.

12. I ansökan beskrivs de lokala och regionala konsekvenserna på följande sätt:Dells betydelse i Limerick belyses av företagets andel av sysselsättningen inom tillverkningsindustrin och den totala sysselsättningen i regionen Mid West. Av de 30 700 anställda i tillverkningsindustrin var cirka 10,4 % anställda hos Dell. Det motsvarar 1,7 % av den totala sysselsättningen i regionen under 2008. Undersökningar har visat[9] att ungefär 170 arbetstillfällen var beroende av varje 100-tal fast heltidsanställda hos Dell under 2007.

Antalet personer som förts upp i ”Live Register”, som är ett mått på arbetslöshetsnivån, visade en ökning i regionen Mid West på 7 848 personer mellan den 3 januari 2009 och den 10 maj 2009 (från 26 272 till 34 120 registrerade personer).

Förlusten i regionen på över 2 800 arbetstillfällen från uppsägningarna i Dell och därtill knutna företag beräknas minst motsvara en minskning på 10 % av den regionala sysselsättningen i tillverkningsindustrin och en minskning på 1,7 % av den totala sysselsättningen.

Sammanfattningsvis kan uppsägningarna under dessa omständigheter anses ha en betydande negativ inverkan på den lokala och regionala ekonomin.

13. Ansökan avser 2 840 uppsägningar i Dell Ireland, av vilka 2 400 är föremål för stödåtgärder. Av de 2 840 arbetstagare som sagts upp har en del funnit alternativ sysselsättning, eller går andra kurser än de i det paket som föreslås få finansiering via fonden. Irland har därför beslutat att välja ut sammanlagt 2 400 arbetstagare för stöd.

14. Vad gäller uppfyllandet av kriterierna i artikel 6 i förordning (EG) nr 1927/2006 innehöll ansökan följande uppgifter: De irländska myndigheterna bekräftade att det ekonomiska stödet från fonden inte ersätter några åtgärder som åligger företagen enligt nationell lagstiftning eller kollektivavtal. De irländska myndigheterna påvisade att insatserna innebär stöd till enskilda arbetstagare och inte används till omstrukturering av företag eller sektorer. De irländska myndigheterna bekräftar att de stödberättigande åtgärderna inte omfattas av någon annan form av gemenskapsstöd.

Sammanfattningsvis och av de skäl som anges ovan föreslås att ansökan EGF/2009/08 IE/Dell , inlämnad av Irland angående uppsägningar hos företaget Dell, ska godkännas, eftersom det finns belägg för att uppsägningarna beror på genomgripande strukturförändringar inom världshandeln, vilka förvärrats av den globala ekonomiska krisen, och medfört en allvarlig ekonomisk störning som påverkar den regionala och lokala ekonomin. Ett samordnat paket av stödberättigande individanpassade tjänster har föreslagits, varav det bidrag som begärs från fonden uppgår till 14 831 050 euro .

Finansiering

Fonden har en sammanlagd årlig budget på 500 miljoner euro. Ett belopp på 13 077 700 euro har redan utnyttjats för två ansökningar 2009, vilket innebär att 486 922 300 euro finns tillgängliga.

Det belopp som enligt kommissionens förslag ska anslås ur fonden grundas på den ansökande medlemsstatens uppgifter.

På grundval av ansökningarna om stöd från fonden som lämnats in av Belgien och Irland där textilsektorn och datortillverkningsindustrin har påverkats, utfaller den totala beräkningen av de samordnade paketen för individanpassade tjänster på följande sätt:

(euro) |

EGF/2009/004 BE/Oost en West Vlaanderen textiles | 7 519 625 |

EGF/2009/005 BE/Limburg textiles | 1 679 249 |

EGF/2009/08 IE/Dell | 14 831 050 |

Totalt | 24 029 924 |

Mot bakgrund av granskningen av ansökningarna[10] och med hänsyn till det högsta möjliga bidrag från fonden som fastställts i enlighet med artikel 10 i förordning (EG) nr 1927/2006 samt möjligheterna att omfördela anslag, föreslår kommissionen att ett sammanlagt belopp av 24 029 924 euro tas i anspråk ur Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter och förs över till rubrik 1a i budgetramen.

Det begärda stödbeloppet uppfyller kravet i artikel 12.6 i förordning (EG) nr 1927/2006 att mer än 25 % av det högsta årliga belopp som öronmärkts för fonden ska stå till förfogande för tilldelning de fyra sista månaderna av året.

Genom att lägga fram detta förslag om utnyttjande av fonden inleder kommissionen det förenklade trepartsförfarande som avses i punkt 28 i det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006, i syfte att nå enighet mellan budgetmyndighetens två parter om behovet av att använda fonden och om det begärda beloppet. Kommissionen uppmanar den av budgetmyndighetens två parter som, på lämplig politisk nivå, först når enighet om utkastet till förslag om användande av fonden att underrätta den andra parten och kommissionen om sina avsikter.

Om budgetmyndighetens två parter inte kan enas kommer ett formellt trepartsmöte att sammankallas.

Kommissionen kommer att lämna en begäran om överföring så att specifika åtagande- och betalningsbemyndiganden kan införas i 2009 års budget, i enlighet med vad som föreskrivs i punkt 28 i det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006.

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

om att utnyttja Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR BESLUTAT FÖLJANDE

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning[11], särskilt punkt 28,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1927/2006 av den 20 december 2006 om upprättande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter[12], särskilt artikel 12.3,

med beaktande av kommissionens förslag[13], och

av följande skäl:

(1) Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (nedan kallad fonden ) inrättades för att ge ytterligare stöd till arbetstagare som blivit arbetslösa till följd av genomgripande strukturförändringar i världshandelsmönstret, i synnerhet för att underlätta deras återinträde på arbetsmarknaden.

(2) Tillämpningsområdet för fonden vidgades för ansökningar som lämnades från den 1 maj 2009 till att omfatta stöd för arbetstagare som sagts upp till följd av den globala ekonomiska krisen.

(3) Det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 gör det möjligt att utnyttja medel från fonden inom den årliga övre gränsen på 500 miljoner euro.

(4) Belgien lämnade den 5 maj 2009 in två ansökningar om medel från fonden med anledning av uppsägningar inom textilsektorn. Ansökningarna uppfyller de villkor för fastställande av det ekonomiska stöd som anges i artikel 10 i förordning (EG) nr 1927/2006, varför kommissionen föreslår att ett belopp på 9 198 874 euro ska utbetalas.

(5) Irland lämnade den 29 juni 2009 in en ansökan om medel från fonden med anledning av uppsägningar inom datatillverkningsindustrin. Ansökan uppfyller villkoren för fastställande av ekonomiskt stöd som fastställs i artikel 10 i förordning (EG) nr 1927/2006, varför kommissionen föreslår att ett belopp på 14 831 050 euro ska utbetalas.

(6) Fonden bör därför utnyttjas för att ge ekonomiskt stöd med anledning av de ansökningar som har lämnats in av Belgien och Irland.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

I Europeiska unionens allmänna budget för 2009 ska Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter utnyttjas till beloppet 24 029 924 euro i åtagande- och betalningsbemyndiganden.

Artikel 2

Detta beslut ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning .

Utfärdat i Bryssel den

På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar

Ordförande Ordförande

[1] EUT C 139, 14.6.2006, s. 1.

[2] EUT L 406, 30.12.2006, s. 1.

[3] EUT L 167, 29.6.2009, s. 26.

[4] EGT L 167, 29.6.2009, s. 26.

[5] Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1893/2006 av den 20 december 2006 om fastställande av den statistiska näringsgrensindelningen NACE rev. 2 och om ändring av rådets förordning (EEG) nr 3037/90 och vissa EG-förordningar om särskilda statistikområden (EUT L 393, 30.12.2006, s. 1).

[6] Nomenklaturen EURATEX – SITC.

[7] EUT L 167, 29.6.2009, s. 26.

[8] En kategori som inkluderar laptops, notebooks and netbooks.

[9] Källor: Dell - An outline impact evaluation, 23 December 2008 (Forfás) och Employment and Value of Dell Operations, 24 February 2009 (Forfás) .

[10] Kommissionens meddelande om en ansökan från Belgien (SEK(2009) 1154) och Irland (SEK(2009) 1207) om medel ur Europeiska fonden för justering av globaliseringseffekter samt kommissionens analys av denna begäran.

[11] EUT C 139, 14.6.2006, s. 1.

[12] EUT L 406, 30.12.2006, s. 1.

[13] EUT C [...], [...], s. [...].