<TI><HT TYPE="UC">Domstolens dom</HT> (femte avdelningen)den <DATE ISO="20030116">16 januari 2003</DATE><NOTE NOTE.ID="E0001" NUMBERING="STAR">Rättegångsspråk: engelska.</NOTE></TI>

C-422/0062000J04220012.0002623165937CJDOM AV DEN 16.1.2003 — MÅL C-422/00CAPESPAN INTERNATIONAL<TI><HT TYPE="UC">Domstolens dom</HT> (femte avdelningen)den <DATE ISO="20030116">16 januari 2003</DATE><NOTE NOTE.ID="E0001" NUMBERING="STAR">Rättegångsspråk: engelska.</NOTE></TI>

I mål C-422/00,

angående en begäran enligt artikel 234 EG, från VAT and Duties Tribunal, London (Förenade kungariket), att domstolen skall meddela ett förhandsavgörande i det vid den nationella domstolen anhängiga målet mellan

Capespan International plc

och

Commissioners of Customs & Excise,

angående dels tolkningen av artiklarna 28—36 i rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen (EGT L 302, s. 1; svensk specialutgåva, område 2, volym 16, s. 4), artiklarna 141—181a i kommissionens förordning (EEG) nr 2454/93 av den 2 juli 1993 om tillämpningsföreskrifter för förordning nr 2913/92 (EGT L 253, s. 1; svensk specialutgåva, område 2, volym 10, s. 1) och av artikel 5 i kommissionens förordning nr 3223/94 av den 21 december 1994 om till— lämpningsföreskrifter till importsystemet för frukt och grönsaker (EGT L 337, s. 66; svensk specialutgåva, område 3, volym 64, s. 139), dels giltigheten av kommissionens förordning (EG) nr 1498/98 av den 14 juli 1998 om ändring av förordning (EG) nr 3223/94 (EGT L 198, s. 4),

meddelar

DOMSTOLEN (femte avdelningen)

sammansatt av avdelningsordföranden M. Wathelet (referent) samt domarna C.W.A. Timmermans, D.A.O. Edward, P. Jann och S. von Bahr,

generaladvokat: P. Léger,

justitiesekreterare: byrådirektören M.-F. Contet,

med beaktande av de skriftliga yttranden som har inkommit från:

Capespan International plc, genom G. Salmond, solicitor,

Förenade kungarikets regering, genom R. Magrill, i egenskap av ombud, biträdd av N. Paines, QC,

Europeiska gemenskapernas kommission, genom C. Brown och K. Fitch, båda i egenskap av ombud,

med hänsyn till förhandlingsrapporten,efter att muntliga yttranden har avgivits vid förhandlingen den 27 februari 2002 av: Capespan International plc, företrätt av G. Salmond, Förenade kungarikets regering, företrädd av G. Amodeo, i egenskap av ombud, biträdd av C. Vajda, QC, och kommissionen, företrädd av C. Brown och K. Fitch,och efter att den 13 juni 2002 ha hört generaladvokatens förslag till avgörande,

följande

<TI>Dom</TI>1VAT and Duties Tribunal, London, har, genom beslut av den 19 oktober 2000 som inkom till domstolen den 14 november samma år, med stöd av artikel 234 EG ställt fem frågor om dels tolkningen av artiklarna 28—36 i rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen (EGT L 302, s. 1; svensk specialutgåva, område 2, volym 16, s. 4) (nedan kallad gemenskapens tullkodex), artiklarna 141—181a i kommissionens förordning (EEG) nr 2454/93 av den 2 juli 1993 om tilllämpningsföreskrifter för förordning nr 2913/92 (EGT L 253, s. 1; svensk specialutgåva, område 2, volym 10, s. 1) (nedan kallad tillämpningsförordningen till gemenskapens tullkodex) och av artikel 5 i kommissionens förordning (EG) nr 3223/94 av den 21 december 1994 om tillämpningsföreskrifter till importsystemet för frukt och grönsaker (EGT L 337, s. 66; svensk specialutgåva, område 3, volym 64, s. 139), dels giltigheten av kommissionens förordning (EG) nr 1498/98 av den 14 juli 1998 om ändring av förordning (EG) nr 3223/94 (EGT L 198, s. 4).2Frågorna har uppkommit i en tvist mellan företaget Capespan International plc (nedan kallat Capespan) och Commissioners of Customs & Excise (Förenade kungarikets tullmyndighet) (nedan kallade Commissioners) rörande det sätt på vilket tullvärdet på viss frukt, som importeras från tredje land och som omfattas av förordning nr 3223/94, skall beräknas.<TI>Tillämpliga bestämmelser</TI><TI>Tullagstiftningen</TI>3Gemenskapens tullkodex innehåller allmänna regler om införandet av importtullar inom gemenskapens tullområde. Dessa allmänna regler kompletteras av tillämpningsbestämmelser i tillämpningsförordningen till nämnda kodex.4I artikel 20.1 i gemenskapens tullkodex stadgas att importtullar skall beräknas på grundval av Europeiska gemenskapernas tulltaxa, vilken fastställs varje år.5Bilaga 1 till rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxeoch statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan (EGT L 256, s. 1; svensk specialutgåva, område 11, volym 13, s. 22) innehåller den kombinerade nomenklaturen och tabellen över tullsatserna i Gemensamma tulltaxan. Bilaga 1 ändras varje år. De versioner av bilaga 1 som är relevanta för målet vid den nationella domstolen är, för år 1997, kommissionens förordning (EG) nr 1734/96 av den 9 september 1996 om ändring av bilaga I till förordning nr 2658/87 (EGT L 238, s. 1) och, för år 1998, kommissionens förordning (EG) nr 2086/97 av den 4 november 1997 om ändring av bilaga I till förordning nr 2658/87 (EGT L 312, s. 1).6Bilaga I till förordning nr 2658/87 innehåller den kombinerade nomenklaturen och tabellen över tullar på produkter för vilka ett ingångspris tillämpas (se del 3 i bilaga I med rubriken taxebilagor, avdelning I avseende jordbruksbilagor, bilaga 2 som avser produkter för vilka ett ingångspris tillämpas).7Målet vid den nationella domstolen gäller partier av äpplen och annan frukt som importeras till gemenskapen från tredje länder. Frågan om vilka tullar som skall tas ut på dessa varor avgörs på grundval av typen av frukt, införselpriset på densamma och datumet för importen till gemenskapen. Tullarna delas upp i två delar. Den första delen utgörs av en värdetull som varierar i förhållande till värdet på varorna, den andra delen av en specifik tull uttryckt i ecu per 100 kg netto (i enlighet med den relevanta tulltaxeklassificeringen) och beräknas på grundval av införselpriset. Den specifika tullen är omvänt proportionell till införselpriset.8Artiklarna 28—36 i gemenskapens tullkodex innehåller allmänna regler om fastställande av varors tullvärde. Detta värde ligger till grund för beräkningen av värdetullen.9Grundprincipen är att detta värde fastställs vid platsen för varornas införsel till gemenskapens tullområde. Principen är nedtecknad i artikel 29.1 i gemenskapens tullkodex. Beräkningen görs med utgångspunkt i transaktionsvärdet, det vill säga det pris som faktiskt betalats eller skall betalas för varorna när de säljs för export till gemenskapens tullområde i den mån som en säljare och en oberoende köpare har eller kan anses ha kommit överens om detta pris. Icke desto mindre måste priset justeras. Dessa justeringar beskrivs i artiklarna 32 och 33 i nämnda kodex. Om transaktionsvärdet på varorna inte kan fastställas slutgiltigt innan importen äger rum har importören dessutom möjlighet att lämna en preliminär uppgift om värdet på varorna i enlighet med artikel 254 i tillämpningsförordningen till gemenskapens tullkodex, under förutsättning att importören uppfyller vissa villkor.10I artikel 30 i tullkodexen räknas ett antal successivt tillämpliga metoder för fastställande av tullvärdet upp vilka kan tillämpas när tullvärdet inte kan fastställas med tillämpning av artikel 29.11Artikel 36 i gemenskapens tullkodex innehåller bestämmelser om fastställande av värdet på lättförstörbara varor. På deklarantens begäran kan förenklade regler tillämpas i stället för de regler som domstolen har redogjort för i punkterna 8 och 9 i förevarande dom. De aktuella reglerna finns i artiklarna 173—177 i tillämpningsförordningen till gemenskapens tullkodex.<TI>Jordbrukslagstiftningen och systemet för införselpriser som infördes genom förordning nr 3223/94</TI>12Till och med år 1994 var importen av färsk frukt och färska grönsaker som omfattades av förordning nr 3223/94 underkastad ett system för referenspriser. Systemet gjorde det möjligt att ta ut en specifik tull på varor av ett givet ursprung, vid sidan av den värdetull som skulle erläggas i enlighet med gemenskapens tullkodex, om genomsnittspriset på all import från det aktuella området understeg ett fastställt referenspris.13De specifika tullarna var proportionella i förhållande till skillnaden mellan referenspriset och genomsnittspriset på all import från det aktuella området. Systemet syftade till att säkerställa att priset på produkter som importerades till och släpptes ut på gemenskapsmarknaden var jämförbart med det pris som, tack vare funktionen av den gemensamma organisationen av marknaden för frukt och grönsaker, tillämpades för produkter av samma typ som hade odlats inom gemenskapen.14Systemet för referenspriser kom att omprövas genom undertecknandet den 15 april 1994 av slutakten om avslutning av de multilaterala handelsförhandlingarna i Uruguayrundan, avtalet om upprättande av världshandelsorganisationen (nedan kallad WTO) och av vissa avtal som finns i bilagorna 1—4 till nämnda avtal. Genom rådets beslut 94/800/EG av den 22 december 1994 om ingående, på Europeiska gemenskapens vägnar — vad beträffar frågor som omfattas av dess behörighet — av de avtal som är resultatet av de multilaterala förhandlingarna i Uruguayrundan (1986-1994) (EGT L 336, s. 1; svensk specialutgåva, område 11, volym 38, s. 3) godkändes ovannämnda avtal. Till följd av gemenskapens eftergifter i det jordbruksavtal som slöts inom ramen för Uruguayrundan kom systemet för referenspriser att ersättas av systemet för införselpriser.15Systemet för införselpriser regleras i förordning nr 3223/94 och grundas på artikel 23.2 i rådets förordning (EEG) nr 1035/72 av den 18 maj 1972 om den gemensamma organisationen av marknaden för frukt och grönsaker (EGT L 118, s. 1; svensk specialutgåva, område 3, volym 4, s. 162) (nedan kallad grundförordningen), i dess lydelse enligt bilaga XIII till rådets förordning (EG) nr 3290/94 av den 22 december 1994 om de anpassningar och övergångsåtgärder som krävs inom jordbrukssektorn för att genomföra avtalen som slöts inom ramen för de multilaterala handelsförhandlingarna i Uruguayrundan (EGT L 349, s. 105; svensk specialutgåva, område 3, volym 66, s. 52) (nedan kallad den ändrade grundförordningen).16I artikel 23 i den ändrade grundförordningen föreskrivs följande:

1.Om inte annat föreskrivs i denna förordning, skall tullsatserna i Gemensamma tulltaxan gälla för de produkter som avses i artikel 1.2.2.Om tillämpningen av tullsatserna i Gemensamma tulltaxan är beroende av ingångspriset för det importerade partiet skall riktigheten av detta pris kontrolleras med användning av ett schablonmässigt importvärde som beräknas av kommissionen för varje enskilt ursprung och varje enskild produkt på grundval av ett vägt genomsnitt av priserna för de aktuella produkterna på medlemsstaternas representativa importmarknader eller, i förekommande fall, på andra marknader.3.Om det anmälda ingångspriset på det aktuella partiet är högre än det schablonmässiga importvärdet höjt med en marginal, som fastställs i enlighet med punkt 5 och som inte får överstiga det schablonmässiga värdet med mera än 10 %, skall en säkerhet ställas som motsvarar de importtullar som fastställs på grundval av det schablonmässiga importvärdet.4.Om ingångspriset på det aktuella partiet inte deklareras vid tullklareringen, beror tillämpningen av tullsatserna i Gemensamma tulltaxan på det schablonmässiga importvärdet eller tillämpningen av de relevanta bestämmelserna i tullföreskrifterna på villkor som skall fastställas i enlighet med punkt 5.5.Tillämpningsföreskrifter till denna artikel skall antas i enlighet med det förfarande som föreskrivs i artikel 33.

17Denna artikel återges i stor utsträckning i artikel 32 i rådets förordning (EG) nr 2200/96 av den 28 oktober 1996 om den gemensamma organisationen av marknaden för frukt och grönsaker (EGT L 297, s. 1) (nedan kallad den nya grundförordningen), vilken upphäver och ersätter grundförordningen.18Systemet för införselpriser som infördes genom förordning nr 3223/94 gör det möjligt att ta ut en specifik tull vid sidan av värdetullen när införselpriset på frukt och grönsaker som importeras till gemenskapen understiger det schablonmässiga importvärdet. Detta värde fastställs varje arbetsdag av kommissionen för varje produkt och varje ursprung. Det schablonmässiga importvärdet motsvarar det viktade genomsnittet av representativa priser, minus ett standardbelopp på 5 ecu/100 kg, jämte värdetullar (artikel 4.1 i förordning nr 3223/94).19I artikel 5.1 i förordning nr 3223/94 finns regler för hur införselpriset på frukt och grönsaker fastställs. Produkternas införselpris ligger till grund för klassificeringen i Gemensamma tulltaxan och för fastställandet av vilka specifika tullar som eventuellt skall erläggas. Artikel 5.1 i förordning nr 3223/94 ger importörer av frukt och grönsaker möjlighet att välja mellan tre olika metoder vid fastställandet att partiernas införselpris. Införselpriset skall efter importörens gottfinnande motsvara ett av följande belopp:

a)Fob-priset (free on board) på produkterna i ursprungslandet plus kostnaderna för frakt och försäkring till gränsen till gemenskapens tullområde, om detta pris och dessa kostnader är kända vid den tidpunkt då anmälan om produkternas övergång till fri omsättning lämnas (artikel 5.1 a i förordning nr 3223/94).b)Det tullvärde som beräknas i enlighet med artikel 30.2 c i gemenskapens tullkodex (artikel 5.1 b i förordning nr 3223/94), det vill säga det värde som fastställts på grundval av det enhetspris för vilket de importerade varorna eller identiska eller liknande varor säljs inom gemenskapen.c)Det schablonimportvärde som fastställs av kommissionen och som är tilllämpligt på produkten och det aktuella ursprunget.

20Förordning nr 3223/94 ändrades genom förordning nr 1498/98 med verkan från den 18 juli 1998. Genom förordning nr 1498/98 lades punkt 1b till artikel 5 i förordning (EG) nr 3223/94.21I nämnda punkt föreskrivs följande:

När ingångspriser fastställs på grundval av produkternas fob-pris i ursprungslandet, skall tullvärdet fastställas på grundval av den försäljning som berörs av detta pris.

När ingångspriset fastställs enligt en av de metoder som avses i punkt 1 b eller 1 c eller i punkt la b skall tullvärdet fastställas på samma grundval som ingångspriset.

<TI>Tvisten vid den nationella domstolen och tolkningsfrågorna</TI>22Capespan importerar frukt till Förenade kungariket. Under perioden från den 18 mars 1997 till den 24 augusti 1998 importerade företaget fruktpartier från Sydafrika, särskilt äpplen omfattade av det system för införselpris som inrättades genom förordning nr 3223/94.23Capespan trodde att artikel 29 i gemenskapens tullkodex kunde tillämpas vid beräkningen av tullvärdet på den frukt som företaget hade importerat och lämnade därför ofullständiga tulldeklarationer med stöd av artikel 254 i tilllämpningsförordningen till gemenskapens tullkodex. Capespan gjorde en preliminär uppskattning av värdet på den importerade frukten eftersom det slutgiltiga transaktionsvärdet, vilket Capespan ansåg var nödvändigt för beräkningen av det slutgiltiga värdet med stöd av artikel 29 i gemenskapens tullkodex, inte var tillgängligt före slutet av importperioden.24På detta sätt uppkom en tvist mellan Capespan och Commissioners avseende fastställandet av värdet på frukt som omfattas av förordning nr 3223/94.25I en skrivelse av den 23 september 1998 underrättade Commissioners Capespan om att myndigheten ansåg att företaget hade agerat felaktigt och att tullvärdet på den berörda frukten skulle fastställas i enlighet med metoderna i artikel 5 i förordning nr 3223/94. Enligt Commissioners kunde Capespan endast tillämpa metoden i artikel 5.1 c. Enligt denna metod skall importören utgå från det schablonimportvärde som har fastställts av kommissionen. Detta innebar att framtida importer av produkter som omfattas av förordning nr 3223/94 inte skulle förtullas genom deposition, utan värdet skulle omedelbart deklareras med tillämpning av metoden för schablonimportvärde.26Capespan överklagade Commissioners beslut. Riktigheten av beslutet fastslogs emellertid genom två beslut fattade av myndigheten den 25 november och den 3 december 1998. I dessa beslut preciserades dessutom att metoderna för fastställande av värdet i artikel 5 i förordning nr 3223/94 gjorde det möjligt för Capespan att tillhandahålla fullständiga tulldeklarationer avseende tullvärdet på importerade produkter och att Capespan skulle upphöra med att använda sig av ofullständiga tulldeklarationer med stöd av artikel 254 i tillämpningsförordningen till gemenskapens tullkodex.27Capespan överklagade besluten till VAT and Duties Tribunal, London.28Under rättegången vid nämnda domstol enades parterna om att Capespan i princip kunde tillämpa någon av metoderna i artikel 5.1 i förordning nr 3223/94 vid fastställandet av införselpriset på de importerade produkterna. Capespan bestred emellertid att metoden för att fastställa nämnda pris också skulle tilllämpas vid fastställandet av tullvärdet på nämnda produkter.29Vid VAT and Duties Tribunal anförde Capespan följande:

Den frukt som importerats skall värderas i enlighet med de successivt tilllämpliga värdeberäkningsreglerna i artiklarna 28—36 i gemenskapens tullkodex och reglerna i artiklarna 141—181a i tillämpningsförordningen till nämnda kodex.

Det är inte riktigt att tolka förordning nr 3223/94 så att den föreskriver en, i förhållande till de värdeberäkningsregler som nämns i stycket ovan, avvikande metod för fastställande av tullvärdet.

Commissioners gjorde fel då den likställde tullvärdet med införselpriset.

Förordning nr 1498/98 är ogiltig eftersom kommissionen överskred sina befogenheter genom att anta denna rättsakt, enligt vilken det krävs att värdet på varor som finns upptagna i bilagan till förordning nr 3223/94 är identiskt med införselpriset på desamma.

Företaget hade i princip rätt att tillämpa någon av metoderna i artikel 5.1 i förordning nr 3223/94 vid fastställandet av införselpriset och var därför inte skyldigt att tillämpa schablonimportvärdet.

Företaget hade rätt att lämna in ofullständiga deklarationer, vilket gjorde det möjligt för företaget att inte uppge tullvärdet vid tidpunkten för importen, i enlighet med bestämmelserna i artiklarna 254—259 i tillämpningsförordningen till gemenskapens tullkodex.

30Commissioners anförde vid den nationella domstolen, mot Capespans resonemang, att en importör visserligen i princip kan tillämpa någon av alternativen i artikel 5.1 i förordning nr 3223/94. I praktiken saknade emellertid Capespan möjlighet att tillämpa det första alternativet eftersom den frukt som importeras av företaget säljs till ett provisoriskt pris som korrigeras vid säsongsslutet, vilket innebär att införselpriset inte är känt vid tidpunkten för importen. Enligt Commissioners skulle Capespan i praktiken kunna ha tillämpat det andra alternativet. I sådant fall skulle Capespan ha varit skyldigt att ställa en säkerhet till förfogande. Säkerhetens storlek skulle ha beräknats på grundval av schablonimportvärdet. Capespan skulle också ha varit tvunget att fastställa tullvärdet i enlighet med artikel 30.2 c i gemenskapens tullkodex, i dess lydelse enligt artikel 5 i förordning nr 3223/94. Capespan skulle sålunda ha varit skyldigt att erlägga tull som beräknats på grundval av detta värde. Avslutningsvis anförde Commissioners att ingenting i teorin eller praktiken hindrade Capespan från att tillämpa det tredje alternativet i artikel 5.1 i förordning nr 3223/94.31I motsats till Capespan gjorde Commissioners gällande att Capespan saknade rätt att

a)använda schablonimportvärdet vid fastställandet av införselpriset på sina produkter i syfte att fastställa klassificeringen i Gemensamma tulltaxan (och följaktligen för att fastställa huruvida den tilläggstull som föreskrivs i taxan skall betalas) utan att deklarera något tullvärde vid tidpunkten för importen, och senare attb)deklarera ett tullvärde baserat på det kontrakterade importpriset så snart som detta slutligen fastställts vid slutet av växtsäsongen med den effekten att tullen beräknades på grundval av kontraktspriset medan tilläggstullens tilllämplighet fastställdes på grundval av schablonimportvärdet vid tidpunkten för importen och inte på grundval av kontraktspriset.

32Commissioners anförde att importörer i Capespans ställning skulle kunna undandra sig de kontrollåtgärder som föreskrivs i artikel 5.2 i förordning nr 3223/94 om det vore möjligt att agera på detta sätt. Dylika importörer skulle kunna sälja frukt i gemenskapen till priser som ligger under dem som nämnda förordning syftar till att inrätta, utan att betala tilläggstull. Detta skulle göra det möjligt att importera frukt, till ett så lågt pris att tilläggstull borde utgå, utan att erlägga denna tull och dessutom att dra fördel av att värdetullen beräknas i proportion till detta låga pris.33Under dessa omständigheter beslutade VAT and Duties Tribunal, London, att vilandeförklara målet och att ställa följande tolkningsfrågor till domstolen:

1)Skall fastställandet av tullvärdet på produkter som räknas upp i bilagan till kommissionens förordning (EG) nr 3223/94..., i dess lydelse enligt kommissionens förordning (EG) nr 1890/96, vilka har förts in i Europeiska gemenskapen från den 18 mars 1997 men före den 18 juli 1998 (det datum vid vilket kommissionens förordning (EG) nr 1498/98... om ändring av artikel 5 i förordning nr 3223/94 uttryckligen trädde i kraft), ske i enlighet med

a)reglerna i avdelning II, kapitel 3 (det vill säga artiklarna 28—36) i rådets förordning (EEG) nr 2913/92... och reglerna i avdelning V (det vill säga artiklarna 141—181a) i kommissionens förordning (EEG) nr 2454/93... ellerb)artikel 5 i förordning nr 3223/94?

2)Om tullvärdet inte skall fastställas i enlighet med något av ovanstående alternativ, på vilken grund skall tullvärdet på de aktuella produkterna fastställas?3)Är förordning nr 1498/98 om ändring, från och med den 18 juli 1998, av artikel 5 i förordning nr 3223/94... giltig?4)Om förordning nr 1498/98 inte är giltig, hur skall tullvärdet på sådana produkter som avses i den första frågan och som förts in i Europeiska gemenskapen från och med den 18 juli 1998 fastställas?5)Oavsett om förordning nr 1498/98 är giltig, utgör förordning nr 3223/94 hinder för en preliminär tullvärdeangivelse i enlighet med artikel 254 i tilllämpningsförordningen [till gemenskapens tullkodex]?

<TI>Den första frågan</TI>34Genom sin första fråga önskar den nationella domstolen få klarhet i om tullvärdet på frukt och grönsaker som omfattas av förordning nr 3223/94, under perioden från den 18 mars 1997 till och med den 17 juli 1998, skall fastställas i enlighet med metoderna i gemenskapens tullkodex och den tillhörande tilllämpningsförordningen eller i enlighet med artikel 5 i förordning nr 3223/94.<TI>Yttranden som har inkommit till domstolen</TI>35Capespan har anfört att tullvärdet på den frukt som företaget importerade under den aktuella perioden skall beräknas i enlighet med reglerna i gemenskapens tullkodex och den tillhörande tillämpningsförordningen samt att nämnda värde inte kan fastställas utifrån införselpriset, fastställt i enlighet med artikel 5.1 i förordning nr 3223/94.36Capespan har gjort gällande att systemet för fastställande av tullvärdet skiljer sig från systemet i artikel 5.1 i förordning nr 3223/94 för fastställande av införselpriser, vilka har lagts till grund för klassificeringen.37Enligt Capespan föreskriver visserligen reglerna i gemenskapens tullkodex och den tillhörande tillämpningsförordningen att tullvärdet skall fastställas med utgångspunkt i produkternas transaktionsvärde och att tullvärdet, om transaktionsvärdet inte kan fastställas, skall bestämmas genom att andra regler genomgås i ordningsföljd. Införselpriset kan emellertid inte fastställas med utgångspunkt i transaktionsvärdet och genom att de olika moment som är nödvändiga vid beräkningen av tullen utförs i ordningsföljd, när tull värdet inte kan fastställas med stöd av den tidigare tillämpliga regeln.38Capespan har tillagt att reglerna om uppskattning av tull i gemenskapens tullkodex och den tillhörande tillämpningsförordningen återspeglar bestämmelserna i artikel VII i det allmänna tull- och handelsavtalet (nedan kallat 1994 års GATT) och avtalet om tillämpningen av artikel VII. Båda dessa avtal har bifogats avtalet om upprättande av WTO. Sålunda föreskrivs det i artikel 249.1 i gemenskapens tullkodex att de bestämmelser som krävs för kodexens tillämpning skall antas med iakttagande av gemenskapens internationella åtaganden.39Vad avser tillämpningen av förordning nr 3223/94 vid fastställandet av tullvärdet har Capespan betonat att förordningen, i den lydelse som gällde före antagandet av förordning nr 1498/98, saknade bestämmelser om att införselpriset, fastställt i enlighet med artikel 5 i förordningen, också skulle anses utgöra tullvärdet på produkter som importerades till gemenskapen och som omfattades av förordning nr 3223/94.40Detta beror enligt Capespan på att syftet med förordning nr 3223/94 inte är att ändra sättet på vilket tullvärdet fastställs. Det framgår varken av skälen eller av ordalydelsen att förordningen skulle ha ett sådant syfte.41Capespan har gjort gällande att huvudsyftet med förordning nr 3223/94 är att anpassa systemet för import av frukt och grönsaker till gemenskapen till Uruguayrundan och till avtalet om jordbruk, i enlighet med gemenskapens internationella åtaganden. Införselprisets roll är enligt Capespan att förverkliga tarifferingen och att ligga till grund för klassificeringen av produkterna, inte att ligga till grund för fastställandet av produkternas tull värde.42Capespan har också åberopat fjärde skälet i förordning nr 3223/94. Enlig detta skäl utgör införselpriset grunden vid klassificering av importerade produkter i Gemensamma tulltaxan. Capespan har vidare åberopat artikel 5.1 i samma förordning till stöd för uppfattningen att fastställandet av införselpriset tjänar till att bestämma i vilken klass i Gemensamma tulltaxan importerade varor skall placeras. Den första meningen i artikel 5.1 inleds nämligen på följande sätt: Det införselpris på grundval av vilket de i bilagan förtecknade produkterna klassificeras i Gemensamma tulltaxan....43Capespan har vidare gjort gällande att artikel 23.2 i den ändrade grundförordningen inte berör sättet på vilket tullvärdet fastställs samt saknar bestämmelser om att införselpriset skall tillämpas vid fastställandet av detta värde. Enligt Capespan innehåller artikeln endast uppgifter om hur införselpriset skall kontrolleras med hjälp av schablonimportvärdet, vilket gör det möjligt för importören att tillhandahålla säkerhet, och om hur tullsatserna i Gemensamma tulltaxan skall tillämpas när införselpriset inte deklareras vid importtillfället.44En tolkning av förordning nr 3223/94 enligt vilken införselpriset, som är avgörande för klassificeringen, också är avgörande för fastställandet av tullvärdet skulle emellertid, enligt Capespan, strida mot principen enligt vilken en tilllämpningsförordning i möjligaste mån skall tolkas i enlighet med bestämmelserna i den grundförordning som den kompletterar.45Slutligen har Capespan åberopat skillnaden mellan gemenskapens tullagstiftning och gemenskapens jordbrukslagstiftning. Lagstiftningen på dessa områden sammanfaller delvis, men har icke desto mindre olika syften. Jordbrukslagstiftningen är grundad på artikel 43 i EG-fördraget (nu artikel 37 EG i ändrad lydelse) och omfattar grundförordningen, den ändrade grundförordningen och den nya grundförordningen. Tullagstiftningen är grundad på artikel 9 i EG-fördraget (nu artikel 23 EG i ändrad lydelse) och omfattar gemenskapens tullkodex och den tillhörande tillämpningsförordningen. Enligt Capespan har den senare lagstiftningen företräde vid beräkning av tullvärde. I artikel 28 i gemenskapens tullkodex föreskrivs det nämligen att bestämmelserna i avdelning II, kapitel 3 i nämnda kodex (det vill säga artiklarna 28—36) skall användas för att fastställa tullvärdet vid tillämpningen av Europeiska gemenskapernas tulltaxa och bestämmelser som reglerar särskilda områden för varuhandel utan anknytning till tulltaxan. Sålunda kan artikel 5 i förordning nr 3223/94 inte anses vara tillämplig vid fastställandet av tullvärdet.46Capespan har tillstått att det i artikel 1 i gemenskapens tullkodex preciseras att kodexen gäller för handel mellan gemenskapen och tredje land, utan att det påverkar tillämpningen av särskilda bestämmelser som fastställs på andra områden. Dessa bestämmelser innefattar, enligt fjärde skälet i kodexen, de särskilda bestämmelserna rörande jordbrukspolitiken. Icke desto mindre anser Capespan att tillämpningsområdet för dessa särskilda bestämmelser inte omfattar beräkning av tullvärde.47Förenade kungarikets regering och kommissionen anser däremot att tullvärdet på de produkter som det är fråga om i målet vid den nationella domstolen, vid import till gemenskapen före ikraftträdandet av ändringarna av förordning nr 3223/94, skulle fastställas med utgångspunkt i produkternas införselpris, i enlighet med artikel 5.1 i nämnda förordning.48Förenade kungarikets regering har bestridit att tullvärdet endast kan fastställas med tillämpning av bestämmelserna i gemenskapens tullkodex och den tillhörande tillämpningsförordningen. Enligt regeringen har Capespan fel när det hävdar att den lagstiftning som antagits i samband med genomförandet av den gemensamma jordbrukspolitiken inte påverkar det sätt på vilket produkternas tullvärde beräknas och att lagstiftningen, om så var fallet, skulle strida mot 1994 års GATT.49Nämnda regering har till att börja med gjort gällande att den gemensamma organisationen av marknaden för frukt och grönsaker, vilken i dag regleras i den nya grundförordningen, är grundad på artikel 42 i EG-fördraget (nu artikel 36 EG) och artikel 43 i fördraget. I artikel 43.3 ges rådet befogenhet att upprätta en gemensam organisation av marknaden i enlighet med artikel 40.2 i EG-fördraget (nu artikel 34.1 EG i ändrad lydelse). I artikel 40.3 stadgas att denna organisation kan innefatta gemensamma anordningar för stabilisering av import och export.50Förenade kungarikets regering har anfört att bland bestämmelserna i den nya grundförordningen som berör import och export innehåller artikel 32 ett visst antal bestämmelser om tullar. Regeringen har särskilt fäst sig vid att det i artikel 32.1 stadgas att tullsatserna i Gemensamma tulltaxan skall tillämpas [o]m inte annat följer av denna förordning. Regeringen har dragit slutsatsen att den nya grundförordningen ändrar Gemensamma tulltaxan.51Förenade kungarikets regering har dessutom gjort gällande att artikel 32.2 i den nya grundförordningen avser situationer där tillämpningen av tullsatserna i Gemensamma tulltaxan beror på det importerade partiets ingångspris. I sådana fall åligger det kommissionen att fastställa ett schablonimportvärde. Det deklarerade införselprisets riktighet skall också kontrolleras i förhållande till detta värde. I artikel 32.4 stadgas dessutom att om ingångspriset på det berörda partiet inte deklareras vid förtullningen skall tillämpningen av tullsatserna i Gemensamma tulltaxan baseras på schablonimportvärdet eller, på de villkor som skall fastställas i enlighet med punkt 5, på relevanta bestämmelser i tullagstiftningen. Förenade kungarikets regering anser att rådet på detta sätt har gett kommissionen befogenhet att ändra tillämpningsföreskrifterna till tullagstiftningen genom att lägga till ytterligare villkor.52Vidare har Förenade kungarikets regering anfört att tullagstiftningen har ändrats i flera avseenden genom förordning nr 3223/94. För det första har tillämpningen av beräkningsmetoderna i artiklarna 29—31 i gemenskapens tullkodex begränsats i artikel 5 i nämnda förordning genom att antalet tillämpliga metoder inskränkts till transaktionsvärdemetoden, vilken i realiteten motsvarar artikel 29 i gemenskapens tullkodex, och till en ändrad version av metoden i artikel 30.2 c i samma kodex. För det andra har den förenklade proceduren, vilken föreskrivs i artikel 36 i gemenskapens tullkodex och artiklarna 173—177 i den tillhörande tillämpningsförordningen, genom artikel 5 ersatts av schablonimportvärdet, beräknat i enlighet med bestämmelserna i förordning nr 3223/94.53Förenade kungarikets regering har bestridit att tullvärdet på ett parti kan avvika från införselpriset på detsamma. Enligt regeringen skulle en tolkning av förordning nr 3223/94 enligt vilken ett varuparti kan ha ett införselpris som inte är identiskt med partiets importvärde medföra att skyddsbestämmelserna i den gemensamma jordbrukspolitiken förlorade sitt innehåll.54Förenade kungarikets regering anser nämligen att det redan före det att förordning nr 3223/94 ändrades genom förordning nr 1498/98 framgick av ordalydelsen i artikel 5 i den äldre förordningen att införselpriset på en produkt skall anses motsvara produktens importvärde.55Enligt Förenade kungarikets regering är de metoder som föreskrivs i förordning nr 3223/94 för att fastställa införselpriset modifierade versioner av de metoder som föreskrivs i gemenskapens tullkodex och den tillhörande tillämpningsförordningen för att fastställa importvärdet, en omständighet som regeringen anser är svår att förklara om resonemanget i ovanstående punkt inte godtas.56Nämnda regering anser tillika att det skulle vara omöjligt att motivera kommissionens beslut att införa artikel 5.1 a och b i förordning nr 3223/94. Dessa bestämmelser rör uträkningen av storleken på den säkerhet som skall ställas när det deklarerade försäljningspriset för ett parti överstiger schablonimportvärdet på detsamma och när importören väljer att använda värdeberäkningsreglerna i artikel 30.2 c, i dess ändrade lydelse, i gemenskapens tullkodex.57I dessa två fall krävs det nämligen enligt förordning nr 3223/94 att den ställda säkerheten beräknas i enlighet med bestämmelserna i en modifierad version av artikel 248 i tillämpningsförordningen till gemenskapens tullkodex. Säkerheten skall enligt Förenade kungarikets regering beräknas med utgångspunkt i de tullar som skulle ha erlagts om klassificeringen av produkten hade skett med hänsyn till schablonimportvärdet. Eftersom de erlagda tullarna dels skulle ha baserats på antalet kilo, dels på värdet av produkterna anser Förenade kungarikets regering att det är uppenbart att schablonimportvärdet skall anses motsvara såväl införselpriset som importvärdet.58Förenade kungarikets regering har anammat det resonemang som Commissioners förde vid förfarandet vid den nationella domstolen. Enligt regeringen har importören tre alternativ att välja mellan. Dessa räknas upp i artikel 5.1 a—c i förordning nr 3223/94. Importören saknar däremot rätt att tillhandahålla en provisorisk deklaration grundad på transaktionspriset.59Denna tolkning stöds enligt Förenade kungarikets regering av den ändring som gjordes av förordning nr 3223/94 genom förordning nr 1498/98.1 vilket fall som helst anser regeringen att detta är den enda möjliga tolkningen av förordning nr 3223/94 med den lydelse som den hade före ändringen.60Avslutningsvis har Förenade kungarikets regering, i motsats till Capespan, hävdat att den förespråkade tolkningen inte strider mot WTO-avtalet även om detta avtal samt de bifogade avtalen skall anses ha direkt effekt i målet vid den nationella domstolen, vilket regeringen inte anser att de har. Förenade kungarikets regering anser nämligen att det i artikel 7 i avtalet om tillämpningen av artikel VII i 1994 års GATT föreskrivs att tullvärdet skall fastställas med beaktande av de uppgifter som finns tillgängliga i importlandet. Regeringen anser till skillnad från Capespan att om bestämmelserna i förordning nr 3223/94 strider mot WTO-avtalet är följaktligen också artiklarna 173—176 i tillämpningsförordningen till gemenskapens tullkodex oförenliga med nämnda avtal.61Kommissionen har på samma sätt inledningsvis gjort gällande att även om reglerna i gemenskapens tullkodex i princip är allmänt tillämpliga stadgas det icke desto mindre i artikel 38.2 i EG-fördraget (nu artikel 32.2 i ändrad lydelse) att om inte annat föreskrivs i artiklarna 39—46, skall reglerna för upprättandet av den gemensamma marknaden [däribland gemenskapens tulltaxa] tillämpas på jordbruksprodukter. Bland dessa bestämmelser föreskrivs det i artikel 39 c i EG-fördraget (nu artikel 33 c EG) att den gemensamma jordbrukspolitiken skall ha som mål att stabilisera marknaderna och, i artikel 40.3 tredje stycket i samma fördrag, att [e]n eventuell gemensam prispolitik skall grundas på gemensamma kriterier och på enhetliga beräkningsmetoder.62Av detta har kommissionen dragit slutsatsen att det överensstämmer med nämnda fördrag att de särskilda reglerna om jordbruksprodukter ersätter de allmänna reglerna i gemenskapens tullkodex.63Kommissionen har vidare frågat sig om de tre metoder för fastställande av införselpriset som räknas upp i artikel 5.1 a—c i förordning nr 3223/94 kan anses ersätta fastställandereglerna i gemenskapens tullkodex avseende produkter som omfattas av förordning nr 3223/94. Kommissionen har gjort gällande att dessa tre metoder är starkt influerade av gemenskapens tullkodex och att systemet för fastställande av tullvärde i denna kodex fortfarande gäller, med undantag för de perioder då förordning nr 3223/94 är tillämplig.64Kommissionen har dragit slutsatsen att förordning nr 3223/94 inte har skapat ett helt nytt och avvikande system för fastställande av införselpriser. Det är snarare så att systemet för fastställande av tullvärde i gemenskapens tullkodex har övertagits i förordning nr 3223/94. Vissa ändringar, ägnade att anpassa systemet till de speciella varor som omfattas av systemet för införselpris, har dock gjorts.65Kommissionen anser att, i den mån som de särskilda bestämmelserna i förordning nr 3223/94 reglerar fastställandet av införselpriset och följaktligen tulltaxeklassificeringen, fasthållandet vid en ordning enligt vilken importörerna är skyldiga att för samma produkt beräkna ett från nämnda pris avvikande tullvärde med stöd av gemenskapens tullkodex, i syfte att fastställa värdetullarna, medför avsevärd förvirring och onödigt administrativt arbete.66Avslutningsvis har kommissionen betonat att det, om importörer kunde välja att använda en metod för att fastställa införselpriset på varor och samtidigt ha möjlighet eller skyldighet att använda en annan metod för att fastställa tullvärdet, vilket ligger till grund för fastställande av värdetullen, skulle medföra att importörerna kunde inrikta sin verksamhet på att försöka maximera införselpriserna och minimera tullvärdena. Detta skulle leda till att gemenskapen berövades vissa intäkter samt skulle ha en potentiellt skadlig inverkan på marknaden för färsk frukt och följaktligen på funktionen av den gemensamma organisationen av marknaden för frukt och grönsaker.67Kommissionen har dragit slutsatsen att undantaget avseende tillämpningen av regler som tillkommit med anledning av inrättandet av en gemensam marknad för jordbruksprodukter i artikel 38.2 i fördraget tillåter att bestämmelser som avviker från föreskrifterna i den allmänna tullförordningen införs.68Att denna möjlighet finns stadgas för övrigt i den artikel i grundförordningen på grundval av vilken förordning nr 3223/94 har antagits, det vill säga artikel 23.1 i den ändrade grundförordningen. I artikeln stadgas uttryckligen att [o]m inte annat föreskrivs i denna förordning, skall tullsatserna i Gemensamma tulltaxan gälla för de produkter som avses i artikel 1.2. De bestämmelser som antagits med stöd av grundförordningen och den ändrade grundförordningen kan således avvika från de allmänna tullföreskrifterna.<TI>Domstolens svar</TI>69För att avgöra om de tillämpliga reglerna för att fastställa tullvärdet på frukt och grönsaker, som omfattas av tillämpningsområdet för förordning nr 3223/94, är de allmänna reglerna i gemenskapens tullkodex och den tillhörande tillämpningsförordningen eller de särskilda reglerna i förordning nr 3223/94, noterar domstolen till att börja med att den senare förordningen har till syfte att ändra reglerna för fastställande av tullvärdet på frukt och grönsaker.70Det skall noteras, vilket Förenade kungarikets regering och kommissionen har gjort, att artikel 5.1 i förordning nr 3223/94 i huvudsak återger de olika metoderna för fastställande av tullvärdet som finns i gemenskapens tullkodex och den tillhörande tillämpningsförordningen med den skillnaden att metoderna i förordning nr 3223/94 har anpassats till de specifika egenskaper som frukt och grönsaker har.71Dessa specifika egenskaper kan för det första sammanfattas på följande sätt: Frukt- och grönsakssektorn utmärks av betydande fluktuationer i utbud och efterfrågan. Priset på dessa produkter kan variera avsevärt. Frukt och grönsaker importeras dessutom ofta till gemenskapen i konsignation, vilket innebär att säljaren lämnar ifrån sig produkterna innan de säljs. Detta leder till att försäljningspriset på dessa varor sällan är känt vid tidpunkten för tulldeklarationen inom gemenskapens område.72Det skall noteras att det i tredje skälet i förordning nr 3223/94 preciseras att [d]e flesta av de ömtåliga frukter och grönsaker som förtecknas i bilagan levereras i konsignation och detta skapar särskilda problem i samband med fastställandet av värdet och att de tre reglerna om fastställande av införselpriset på produkter som omfattas av förordningen räknas upp i fjärde skälet. Dessa regler beskrivs mer ingående i artikel 5.1 i samma förordning.73Det bör för det andra nämnas att reglerna i artikel 5.1 i förordning nr 3223/94 om beräkningen av tullvärdet på frukt och grönsaker som importeras till gemenskapen från tredje land, med beaktande av de utmärkande dragen för frukt- och grönsakssektorn, är påverkade av de allmänna reglerna i gemenskapens tullkodex och den tillhörande tillämpningsförordningen.74Sålunda är metoden för beräkning av införselpriset i artikel 5.1 a i förordning nr 3223/94 jämförbar med den i artikel 29.1 i gemenskapens tullkodex. I båda fallen skall det beräknade värdet avspegla Fob-priset på produkterna i ursprungslandet plus kostnaderna för frakt och försäkring till gränsen till gemenskapens tullområde. Vad gäller den andra metoden för beräkning av införselpriset föreskrivs det uttryckligen i artikel 5.1 b i förordning nr 3223/94 att införselpriset skall motsvara tullvärdet beräknat med tillämpning av artikel 30.2 c i gemenskapens tullkodex, det vill säga det styckepris till vilket de importerade varorna eller identiska eller liknande importerade varor säljs inom gemenskapen. Vad gäller den tredje metoden för fastställande av införselpriset, vilken finns i artikel 5.1 c i förordning nr 3223/94, är den jämförbar med den som föreskrivs i artiklarna 173—177 i tillämpningsförordningen till gemenskapens tullkodex, eftersom schablonvärdet i båda fallen motsvarar det viktade genomsnittet av priserna på importerade varor på medlemsstaternas importmarknader.75Artikel 5.1 i förordning nr 3223/94 kan inte heller anses innehålla några bestämmelser om metoder som är jämförbara med dem som föreskrivs i artikel 30.2 a, b och d i gemenskapens tullkodex, eftersom dessa metoder antingen tillämpas sällan eller saknar relevans vid fastställandet av tullvärdet på frukt och grönsaker. Detta beror på att nämnda metoder antingen bygger på antagandet att försäljningspriset på varorna är känt före exporten till gemenskapen eller på kostnaden för råvarorna och tillverkningen av de importerade varorna.76Till detta kommer att det i förordning nr 3223/94 uttryckligen stadgas att metoden för fastställande av tullvärdet i de förenklade reglerna i tillämpningsförordningen till gemenskapens tullkodex under de perioder som anges i bilagan till förordning nr 3223/94 skall ersättas av en av de tre metoderna för fastställande av införselpriset på frukt och grönsaker, nämligen den metod som utgår från schablonimportvärdet. Det framgår nämligen av artikel 4.2 i förordning nr 3223/94 att [o]m ett schablonvärde fastställs för de produkter och för de tillämpningsperioder som anges i bilagan i enlighet med denna förordning, skall enhetsvärdet i den bemärkelse som avses i artiklarna 173—176 i... [tillämpningsförordningen till gemenskapens tullkodex] inte gälla. Det skall ersättas med det schablonimportvärde som avses i punkt 1.77Vidare konstaterar domstolen att det i artikel 23.5 i den ändrade grundförordningen preciseras att [t]illämpningsföreskrifter till denna artikel skall antas i enlighet med det förfarande som föreskrivs i artikel 33 i grundförordningen. I artikeln i fråga föreskrivs ett särskilt förfarande som ger kommissionen befogenhet att vidta nödvändiga tillämpningsåtgärder på förslag av Förvaltningskommittén för frukt och grönsaker. I sista skälet i förordning nr 3223/94 preciseras att de föreskrivna åtgärderna i förordningen är förenliga med yttrandet från nämnda kommitté.78Av detta följer att kommissionen hade befogenhet att instifta särskilda regler för beräkning av tullvärdet på frukt och grönsaker och följaktligen att anta förordning nr 3223/94.79Avslutningsvis skall det förtydligas att det är tillåtet att införa särskilda regler i jordbrukslagstiftningen i förhållande till gemenskapens tullkodex.80Det har nämligen preciserats i artikel 1 i nämnda kodex att denna tillämpas [u]tan att det påverkar tillämpningen av särskilda bestämmelser som fastställs på andra områden. Det framgår dessutom av förordningens fjärde skäl att denna tillämpas utan att det påverkar tillämpningen av särskilda bestämmelser på andra områden och att [s]ådana särskilda regler kan förekomma eller införas i samband med bl.a. lagstiftning som rör jordbruk.81Av detta följer att jordbrukslagstiftningen kan innehålla särskilda bestämmelser, i förhållande till bestämmelserna i gemenskapens tullkodex, om produkters tullvärde. Därmed kan förordning nr 3223/94 innehålla särskilda regler för beräkning av tullvärdet på frukt och grönsaker.82Den nationella domstolens första fråga skall därmed besvaras på följande sätt: Tullvärdet på frukt och grönsaker som omfattas av förordning nr 3223/94 skall, under perioden från den 18 mars 1997 till och med den 17 juli 1998, fastställas i enlighet med reglerna för beräkning av införselpriset i artikel 5 i denna förordning.<TI>Den andra frågan</TI>83Med hänsyn till svaret på den första frågan saknas anledning att besvara den andra frågan.<TI>Den tredje frågan</TI>84Genom sin tredje fråga önskar den nationella domstolen få klarhet i huruvida förordning nr 1498/98 är giltig.<TI>Yttranden som har inkommit till domstolen</TI>85Capespan har betonat att det inte är möjligt att i förordning nr 1498/98, genom vilken punkt Ib lades till artikel 5 i förordning (EG) nr 3223/94, föreskriva att tullvärdet på frukt och grönsaker som omfattas av förordningen skall fastställas utifrån en bas som är identisk med införselpriset på produkterna, vid importen till gemenskapen, och att förordningen är ogiltig av nedan angivna skäl.86För det första anser Capespan att kommissionen genom att anta förordning nr 1498/98 har överskridit de befogenheter som den erhållit från rådet. Kommissionen har nämligen utökat tillämpningsområdet för rådets bemyndigandeförordning, vilken i förevarande fall utgör den nya grundförordningen.87Capespan har inledningsvis anfört att den nya grundförordningen saknar bestämmelser om att tullvärdet på frukt och grönsaker skall fastställas på grundval av införselpriset. Vidare anser Capespan att metoderna för beräkning av införselpriset i artikel 5.1 i förordning nr 3223/94 strider mot artikel 29.1 i gemenskapens tullkodex. Avslutningsvis har Capespan anfört att motiveringen till förordning nr 1498/98 inte uppfyller de krav som ställs i artikel 190 i EG-fördraget (nu artikel 253 EG).88För det andra har Capespan gjort gällande att kommissionen har handlat i strid med gemenskapens internationella åtaganden.89För det tredje har Capespan anfört att förordning nr 1498/98 visserligen har antagits i enlighet med det föreskrivna förfarandet i artikel 46 i den nya grundförordningen. Tillämpningsföreskrifterna till gemenskapens tullkodex skall emellertid antas i enlighet med det förfarande som föreskrivs för detta ändamål i artikel 249 i kódexen.90Förenade kungarikets regering har däremot hävdat att förordning nr 1498/98 är giltig. Regeringen har anfört att artikel 32 i den nya grundförordningen ger kommissionen behörighet att införa villkor för tillämpningen av tullagstiftningen på sådana produkter som det är fråga om i målet vid den nationella domstolen på grundval av en handling som antagits med stöd av artikel 46 i nämnda förordning. Regeringen har vidare anfört att bestämmelserna i förordning nr 1498/98 inte strider mot WTO-avtalet. Eftersom förordning nr 1498/98 inte är ogiltig är den fjärde frågan enligt Förenade kungarikets regering dessutom ändamålslös.91Kommissionen anser att den ändring som gjordes i förordning nr 3223/94 genom förordning nr 1498/98 endast syftade till att klargöra gällande föreskrifter och att den följaktligen inte hade någon avgörande betydelse. Enligt kommissionen saknar därmed frågan om huruvida förordning nr 1498/98 är giltig relevans för lösningen av tvisten vid den nationella domstolen.<TI>Domstolens svar</TI>92Till att börja med skall domstolen undersöka Capespans argument att kommissionen har överskridit de befogenheter som den erhållit från rådet i den nya grundförordningen. I punkt 86 i förevarande dom redogörs närmare för Capespans argument.93Det skall erinras om att kommissionen har befogenhet att upprätta särskilda regler för beräkningen av tullvärdet på frukt och grönsaker, vilket framgår av punkt 78 i förevarande dom. Dessutom skall det noteras att det följer av fjärde skälet och artikel 1 i gemenskapens tullkodex att reglerna i kodexen, i synnerhet reglerna om tullvärdet, tillämpas utan att tillämpningen av särskilda bestämmelser i bland annat jordbrukslagstiftningen påverkas.94Det skall tillika erinras om att reglerna för beräkning av införselpriset är jämförbara med metoderna för fastställande av tull värdet i artiklarna 29—36 i gemenskapens tullkodex och artiklarna 173—177 i den tillhörande tillämpningsförordningen. Detta framgår av punkt 74 i förevarande dom.95Vad avser motiveringen i förordning nr 1498/98 konstaterar domstolen avslutningsvis att det framgår av skälen i förordningen att kommissionen ansåg att det var nödvändigt att i förordning nr 3223/94 uttryckligen nämna principen och metoderna enligt vilka fastställande av tullvärdet på frukt och grönsaker skall ske på grundval av produkternas införselpris.96I andra skälet i förordning nr 1498/98 preciseras nämligen att [v]id fastställandet av ett ingångspris krävs det att reglerna för fastställande av tullvärdet, vilket definieras i artikel 29.1 i... [gemenskapens] tullkodex..., tillämpas på så sätt att överensstämmelse mellan de två beräkningssätten säkerställs. Detta bör tydliggöras också i förordning (EG) nr 3223/94, särskilt för att göra det lättare att fylla i tulldeklarationer.97Av detta följer att motiveringen i förordning nr 1498/98 uppfyller de krav som ställs i artikel 190 i fördraget.98Vad beträffar Capespans argument att gemenskapens internationella åtaganden har åsidosatts, har det i punkt 74 i förevarande dom konstaterats att reglerna som räknas upp i artikel 5.1 i förordning nr 3223/94 för att fastställa införselpriset på importerade produkter i stort är jämförbara med metoderna för fastställande av tullvärdet i artiklarna 29—36 i gemenskapens tullkodex och artiklarna 173—177 i den tillhörande tillämpningsförordningen.99Capespan har emellertid i sina muntliga eller skriftliga yttranden varken hävdat eller visat att dessa metoder för fastställande av tullvärdet är oförenliga med artikel VII i 1994 års GATT och med avtalet om tillämpningen av denna artikel.100Sålunda har det inte visats på vilket sätt bestämmelserna för beräkning av införselpriset, vilka är förenliga med bestämmelserna i gemenskapens tullkodex och i den tillhörande tillämpningsförordningen, strider mot artikel VII i 1994 års GATT och avtalet om tillämpningen av denna artikel. Detta framgår likaledes i punkt 74 i generaladvokatens förslag till avgörande.101Avslutningsvis konstaterar domstolen att inte heller Capespans argument avseende åsidosättande av väsentliga formföreskrifter vid vidtagandet av tilllämpningsföreskrifter till gemenskapens tullkodex kan godtas.102Vad gäller bestämmelserna i gemenskapens tullkodex skall det erinras om att jordbrukslagstiftningen kan innehålla särskilda regler avseende produkters tullvärde. Därmed kan i synnerhet förordning nr 3223/94 innehålla särskilda regler för beräkning av tullvärdet på frukt och grönsaker. Under dessa förhållanden är det naturligt att tillämpningsföreskrifterna till sådana särskilda bestämmelser antas i enlighet med det föreskrivna förfarandet i bemyndigandeförordningen.103Följaktligen saknade kommissionen rätt att anta förordning nr 1498/98 i förhållande till frukt- och grönsakssektorn genom ett annat förfarande är det som föreskrivs i artikel 46 i den nya grundförordningen.104Svaret på den tredje frågan är således att det vid prövningen av denna inte har framkommit några omständigheter av sådan beskaffenhet att de påverkar giltigheten av förordning nr 1498/98.<TI>Den fjärde frågan</TI>105Med hänsyn till svaret på den tredje frågan är det inte nödvändigt att besvara den fjärde frågan.<TI>Den femte frågan</TI>106Genom sin femte fråga önskar den nationella domstolen få klarhet i huruvida artikel 5 i förordning nr 3223/94 skall tolkas på så sätt att en importör, som inte har möjlighet att deklarera ett slutgiltigt tullvärde vid tullklareringen av frukt och grönsaker som omfattas av den nämnda förordningen, kan lämna en preliminär värdeangivelse i enlighet med artikel 254 i tillämpningsförordningen till gemenskapens tullkodex.107Precis som generaladvokaten har uppgivit i punkterna 80—84 i förslaget till avgörande uppkommer frågan, huruvida en importör kan lämna en preliminär tullvärdeangivelse, inte vid tillämpningen av den första eller tredje metoden för fastställande av införselpriset på produkter som räknas upp i artikel 5.1 i förordning nr 3223/94.108Den första metoden för fastställande av införselpriset i nämnda artikel är baserad på fob-priset på produkterna i ursprungslandet, plus kostnaderna för försäkring och frakt till gränsen till gemenskapens tullområde. I artikel 5.1 a i förordning nr 3223/94 preciseras att denna metod enbart kan användas om detta pris och dessa kostnader är kända vid den tidpunkt då anmälan om produkternas övergång till fri omsättning lämnas. Av detta följer att det slutgiltiga värdet är känt vid tullklareringen när den första metoden för fastställande av införselpriset på importerade produkter tillämpas. Därmed finns inget intresse av att tillåta importören att lämna en preliminär värdeangivelse för dessa produkter.109Vad avser metoden i artikel 5.1 c i förordning nr 3223/94, vilken är baserad på schablonimportvärdet, saknas det intresse av att tillåta importören att lämna en preliminär värdeangivelse för produkterna.110Det finns i själva verket bara en situation där importören kan anses ha ett intresse av att lämna en preliminär angivelse av produkternas tullvärde och av att upprätta en ofullständig deklaration med stöd av artikel 254 i tillämpningsförordningen till gemenskapens tullkodex, nämligen när importören använder sig av den andra metoden för fastställande av införselpriset i artikel 5.1 b i förordning nr 3223/94. Om värdet på produkterna i ett sådant fall kan fastställas på grundval av det styckepris för vilket identiska eller liknande importerade produkter säljs, är priset på de produkter som deklarationen avser inte nödvändigtvis känt vid tullklareringen.111Det bör emellertid nämnas att det i artikel 76 i gemenskapens tullkodex föreskrivs att importören i vissa fall kan utelämna vissa uppgifter i den deklaration som avses i artikel 62 i nämnda kodex. För varor som är belagda med värdetull kan sålunda den importör som inte har möjlighet att deklarera ett slutgiltigt tullvärde lämna en preliminär angivelse av detta värde i enlighet med artikel 254 andra strecksatsen i tillämpningsförordningen till nämnda kodex. Vid fastställandet av det preliminära värdet utgår importören från de uppgifter som han förfogar över. I sådana fall skall tullmyndigheterna, enligt artikel 257.3 i nämnda förordning, omedelbart bokföra den summa som tullen beräknas uppgå till på grundval av det preliminära värdet och vid behov kräva att tillräcklig säkerhet ställs för att täcka skillnaden mellan den erlagda tullen och den tull som slutligen kan komma att belasta produkterna.112Svaret på den femte frågan är således att artikel 5 i förordning nr 3223/94 skall tolkas på så sätt att en importör, som inte har möjlighet att deklarera ett slutgiltigt tullvärde vid tullklareringen av frukt och grönsaker som omfattas av nämnda förordning, endast kan lämna en preliminär värdeangivelse i enlighet med artikel 254 i tillämpningsförordningen till gemenskapens tullkodex, om de nämnda produkternas värde har fastställts i enlighet med metoden i artikel 5.1 b i förordning nr 3223/94.<TI>Rättegångskostnader</TI>113De kostnader som har förorsakats Förenade kungarikets regering och kommissionen, vilka har inkommit med yttranden till domstolen, är inte ersättningsgilla. Eftersom förfarandet i förhållande till parterna i målet vid den nationella domstolen utgör ett led i beredningen av samma mål, ankommer det på den nationella domstolen att besluta om rättegångskostnaderna.

På dessa grunder beslutar

DOMSTOLEN (femte avdelningen)

— angående de frågor som genom beslut av den 19 oktober 2000 har ställts av VAT and Duties Tribunal, London — följande dom:

1)Tullvärdet på frukt och grönsaker som omfattas av kommissionens förordning (EG) nr 3223/94 av den 21 december 1994 om tillämpningsföreskrifter till importsystemet för frukt och grönsaker skall, under perioden från den 18 mars 1997 till och med den 17 juli 1998, fastställas i enlighet med reglerna för beräkning av införselpriset i artikel 5 i denna förordning.2)Det har vid prövningen av den tredje frågan inte framkommit några omständigheter av sådan beskaffenhet att de påverkar giltigheten av kommissionens förordning (EG) nr 1498/98 av den 14 juli 1998 om ändring av förordning nr 3223/94.3)Artikel 5 i förordning nr 3223/94 skall tolkas på så sätt att en importör, som inte har möjlighet att deklarera ett slutgiltigt tullvärde vid tullklareringen av frukt och grönsaker som omfattas av nämnda förordning, endast kan lämna en preliminär värdeangivelse i enlighet med artikel 254 i kommissionens förordning (EEG) nr 2454/93 av den 2 juli 1993 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG) nr 2913/92 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen, om de nämnda produkternas värde har fastställts i enlighet med metoden i artikel 5.1 b i förordning nr 3223/94.

Wathelet

Timmermans

Edward

Jann

von Bahr

Avkunnad vid offentligt sammanträde i Luxemburg den 16 januari 2003.

R. Grass

Justitiesekreterare

M. Wathelet

Ordförande på femte avdelningen