Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION om Sloveniens nationella reformprogram för 2012 och om avgivande av rådets yttrande om Sloveniens stabilitetsprogram för 2012–2015 /* COM/2012/0327 final - 2012/ () */
Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION om Sloveniens nationella reformprogram för
2012
och om avgivande av rådets yttrande om Sloveniens stabilitetsprogram för
2012–2015 EUROPEISKA UNIONENS RÅD UTFÄRDAR DENNA REKOMMENDATION med beaktande av fördraget om Europeiska
unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4, med beaktande av rådets förordning (EG) nr
1466/97 av den 7 juli 1997 om förstärkning av övervakningen av de offentliga
finanserna samt övervakningen och samordningen av den ekonomiska politiken[1],
särskilt artikel 5.2, med beaktande av Europaparlamentets och rådets
förordning (EU) nr 1176/2011 av den 16 november 2011 om förebyggande och
korrigering av makroekonomiska obalanser[2], särskilt artikel
6.1, med beaktande av Europeiska kommissionens
rekommendation[3], med beaktande av Europaparlamentets
resolutioner[4], med beaktande av Europeiska rådets slutsatser, med beaktande av sysselsättningskommitténs
yttrande, efter att ha hört ekonomiska och finansiella
kommittén, och av följande skäl: (1) Europeiska rådet antog den 26
mars 2010 Europeiska kommissionens förslag till en ny strategi för
sysselsättning och tillväxt – Europa 2020. Strategin bygger på en ökad
samordning av den ekonomiska politiken med fokus på ett antal nyckelområden där
åtgärder måste vidtas för att öka Europas potential för hållbar tillväxt och
konkurrenskraft. (2) Rådet antog den 13 juli 2010
en rekommendation om de allmänna riktlinjerna för medlemsstaternas och unionens
ekonomiska politik (2010–2014) och den 21 oktober 2010 ett beslut om riktlinjer
för medlemsstaternas sysselsättningspolitik[5], vilka
tillsammans utgör de så kallade integrerade riktlinjerna. Medlemsstaterna
uppmanades att beakta de integrerade riktlinjerna i sin nationella ekonomiska
politik och sysselsättningspolitik. (3) Den 12 juli 2011 antog rådet
en rekommendation om Sloveniens nationella reformprogram för 2011 och avgav ett
yttrande om Sloveniens uppdaterade stabilitetsprogram för 2011–2014. (4) Kommissionen antog den 23
november 2011 den andra årliga tillväxtöversikten, vilket inledde den andra
europeiska planeringsterminen med integrerad politisk förhandssamordning
förankrad i Europa 2020-strategin. Den 14 februari 2012 antog kommissionen, på
grundval av förordning (EU) nr 1176/2011, Rapporten om varningsmekanismen[6],
där det angavs att Slovenien var en av de medlemsstater som skulle bli föremål
för en fördjupad granskning. (5) Den 2 mars 2012 gav
Europeiska rådet sitt stöd åt prioriteringarna för att säkerställa finansiell
stabilitet och finanspolitisk konsolidering samt åtgärder för att främja
tillväxten. Europeiska rådet betonade också behovet att genomföra en
differentierad, tillväxtfrämjande finanspolitisk konsolidering, att återskapa
normala lånevillkor i ekonomin, att främja tillväxt och konkurrenskraft, att
bekämpa arbetslösheten och krisens sociala konsekvenser och att modernisera den
offentliga förvaltningen. (6) Den 2 mars 2012 uppmanade
Europeiska rådet också de medlemsstater som deltar i europluspakten att i tid
lägga fram sina åtaganden, så att de kan tas med i deras stabilitets- eller
konvergensprogram och nationella reformprogram. (7) Den 26 april 2012 lade
Slovakien fram sitt stabilitetsprogram för perioden 2012–2015 och den 13 april
2012 sitt nationella reformprogram för 2012. Av hänsyn till deras inbördes
samband har de båda programmen bedömts samtidigt. Vid en fördjupad granskning i
enlighet med artikel 5 i förordning (EU) nr 1176/2011 har kommissionen
också bedömt om Slovenien påverkas av makroekonomiska obalanser. Kommissionen konstaterade
vid sin fördjupade granskning[7] att interna obalanser
föreligger i Slovenien som framför allt påverkar skuldavvecklingen i
bolagssektorn och bankernas stabilitet. Dessa
interna obalanser och potentiella externa obalanser bör följas upp noggrant och
ingå i beslutsunderlaget för den ekonomiska politiken för att minska risken för
negativa effekter på ekonomins funktion. Rekapitaliseringen
och försäljningen av den största banken är tillsammans med det bestämda
åtagandet att korrigera det alltför stora överskottet senast 2013 två viktiga
och relevanta delar av det agerande som nu är planerat.
Risken för alltför stora obalanser kan minimeras genom ett snabbt och
grundligt genomförande på dessa områden. (8) Utifrån en bedömning av 2012
års stabilitetsprogram enligt rådets förordning (EG) nr 1466/97 anser
rådet att det makroekonomiska scenario som ligger till grund för programmets
prognoser beträffande de offentliga finanserna är optimistiskt i jämförelse med
kommissionens vårprognos 2012. Målet för den finanspolitiska strategi som
beskrivs i programmet är att minska det offentliga underskottet till under
3 % av BNP 2013, som är den tidsfrist som rådet fastställt, och att sedan
fortsätta att minska underskottet så att Slovenien i stort sett uppnår sitt
medelfristiga mål för de offentliga finanserna senast 2015. Det medelfristiga
målet för de offentliga finanserna är ett strukturellt saldo i balans, detsamma
som i det förra programmet, men kan inte anses ändamålsenligt enligt
bestämmelserna i stabilitets- och tillväxtpakten, eftersom det mot bakgrund av
nuvarande politik och prognoser inte säkerställer tillräckligt snabba framsteg
i riktning mot långsiktig hållbarhet. Det finns risk för att underskotten blir
större än underskottsmålen på grund av i) otillräckligt specificerade åtgärder
som planeras för perioden 2013–2015, ii) redan tidigare alltför höga löpande
primära utgifter, iii) lägre intäkter mot bakgrund av det relativt optimistiska
makroekonomiska scenariot och osäkerhet om effekterna av de nyligen beslutade skatteåtgärderna,
och iv) eventuella ytterligare åtgärder för kapitalstöd och åberopande av
garantier. På basis av det (omräknade) strukturella saldot[8]
väntas den årliga finanspolitiska ansträngningen under perioden 2010–2013
motsvara i genomsnitt nästan 1 % av BNP, vilket är något högre än rådets
rekommendation. Av kommissionens vårprognos 2012 framgår det emellertid att
ytterligare insatser kommer att krävas 2013 för att följa rekommendationen
under hela korrigeringsperioden. Efter den planerade korrigeringen av det
alltför stora underskottet överensstämmer den årliga framstegstakten 2015 för
att uppnå målet för de offentliga finanserna på medellång sikt enligt
programmet med det riktmärke på 0,5 % som fastställs i stabilitets- och
tillväxtpakten, men 2014 ligger den under riktmärket. Ökningstakten för de
offentliga utgifterna, med hänsyn tagen till diskretionära åtgärder på
inkomstsidan, överensstämmer dock med riktmärket för utgifter i stabilitets-
och tillväxtpakten under båda åren, så generellt är den anpassningsbana som
planeras i programmet i stort sett ändamålsenlig för att uppnå det målet för de
offentliga finanserna på medellång sikt. Mot bakgrund av de risker som nämns
ovan kan framstegen för att uppnå det medelfristiga målet bli långsammare än ändamålsenligt
under båda åren. Från att ligga på omkring 48 % av BNP under 2011 väntas
den offentliga bruttoskulden enligt programmet nå en högsta nivå på 53 %
2013 (och stannar alltså under referensvärdet på 60 % av BNP) för att
därefter minska något i slutet av programperioden. På grund av de eventuella
högre underskott som nämns ovan samt högre stock-/flödesjusteringar finns det
risk för att skuldprognoserna behöver justeras uppåt. Sloveniens medelfristiga
budgetram och utgiftsregel är fortfarande inte tillräckligt bindande och sätter
inte tillräcklig fokus på att uppnå det medelfristiga målet för de offentliga
finanserna och säkerställa långsiktig hållbarhet. (9) Den slovenska regeringen har
hittills inte haft möjlighet att införa några systemförändringar i
pensionssystemet på grund av det tolv månader långa uppehåll som gäller
lagstiftningen efter folkomröstningen i juni 2011 då en tidigare pensionsreform
avvisades. Kortfristiga kostnadsminskande åtgärder förlängdes och stärktes dock
i december 2011 och maj 2012. Dessa tillfälliga åtgärder är visserligen
relevanta och gynnsamma på kort sikt, men de är inte på långt när tillräckliga
för att hantera utmaningarna på lång sikt. Regeringen planerar att genomföra en
ny pensionsreform i slutet av 2013 som skulle bygga på ett system med flera
pelare och höja den faktiska pensionsåldern. Inga närmare uppgifter föreligger,
men ambitionsnivån för dessa planer förefaller blygsam. Med tanke på hur stora
utmaningarna faktiskt är behövs det en övergripande reform för att angripa
följande problem: en låg lagstadgad pensionsålder, skillnader i den lagstadgade
pensionsåldern för män och kvinnor, stora möjligheter till förtida pensionering
och generösa regler för pensionsindexering. Hittills har inga särskilda
åtgärder vidtagits för att öka sysselsättningsgraden bland äldre arbetstagare,
även om äldre arbetslösa tas upp som en särskild målgrupp i riktlinjerna för
genomförandet av de aktiva arbetsmarknadspolitiska åtgärderna 2012–2015 och
2012 års plan för genomförandet av aktiva sysselsättningspolitiska åtgärder. (10) Situationen inom den slovenska
banksektorn framstår nu som en ännu större utmaning än vid tidpunkten för 2011
års bedömning. Förlusterna i sektorn var betydande under hela 2011 och
inbromsningen i ekonomin kommer att leda till ytterligare kreditförluster
framöver, eftersom fler företag kämpar med sina skuldbetalningar. De åtgärder
som har införts eller aviserats hittills är inte särskilt ambitiösa med tanke
på hur stora utmaningarna är. Den brådskande andra rekapitaliseringen av den
största banken (NLB) har inte gått framåt. Den nya regeringen har tillkännagett
sin avsikt att minska sitt aktieinnehav i de större bankerna till en
blockerande minoritet. Hur denna mer långsiktiga strävan ska förenas med det
omedelbara och angelägna behovet av nytt kapital måste klargöras, då staten som
majoritetsägare i slutänden otvetydigt bär ansvaret. En tydlig
privatiseringsstrategi som bygger på kapitaltillskott i tid för att täcka
förluster, en garanti för god förvaltning och en professionell, avpolitiserad
ledning skulle göra denna politik och en eventuell försäljning av dessa banker
mer trovärdig. (11) Inga konkreta förslag har
lagts fram under det senaste året för att minska asymmetrierna mellan det skydd
som ges till fast anställda arbetstagare å ena sidan och visstidsanställda å
den andra. Förhandlingarna med arbetsmarknadens parter om lagen om
anställningsförhållanden inleddes 2011, men ingen överenskommelse har nåtts och
inga ändringar har antagits. Det nationella reformprogrammet omfattar vissa
åtgärder för att öka både flexibilitet och trygghet och undanröja
segmenteringen, men ingen tidsplan anges för när de ska vidtas. Genom den
nyligen antagna lagen om balans i de offentliga finanserna införs betydligt
högre avgifter (koncessionsavgifter) för ”studentarbete” för att minska
fördelarna med denna typ av status på arbetsmarknaden, men inga ytterligare
åtgärder är planerade. (12) Utbildningssystemen är
fortfarande inte tillräckligt anpassade till behoven på arbetsmarknaden, även
om yrkesvägledning nu håller på att införas i alla led av utbildningen och
insatser görs för att informera om framtida yrkesmöjligheter. Inga konkreta
åtgärder har vidtagits för att upprätta ett system för arbetsmarknadsprognoser.
Vissa projekt som samfinansieras med Europeiska socialfonden har inletts för
att främja yrken med hög efterfrågan på arbetsmarknaden. Dessa åtgärder är
relevanta men sammantaget inte tillräckliga för att lösa problemet. Den externa
expertbedömningen av hur effektiv den offentliga arbetsförmedlingen i Slovenien
är totalt sett finns inte tillgänglig för en bedömning. (13) Trots lagändringar i april
2011 för att omvandla konkurrensskyddsbyrån till en fristående instans från och
med den 1 januari 2012 är den fortfarande inte oberoende, eftersom flera
förfarandemässiga villkor först måste uppfyllas. Dessutom minskade man
konkurrensskyddsbyråns resurser 2011. Denna utveckling påverkar byråns
möjligheter att vidta fler tillsynsåtgärder och stärka konkurrensfrämjande
reformer genom sin institutionella tyngd. En undersökning har nyligen
genomförts om avregleringen av yrken, men de konkreta politiska åtgärderna på
detta område är fortfarande vaga. Mer generellt sett är vissa aspekter av den
rättsliga ramen för tjänsteleverantörers etablering eventuellt inte förenliga
med tjänstedirektivet. Företagsklimatet präglas överlag av svagheter som
avskräcker inhemska och utländska investerare och står i vägen för en snabb
rensning av bankernas balansräkningar; hit hör t.ex. statens direkta eller indirekta
involvering i ekonomin och gäldenärsvänliga och i vissa fall problematiska
insolvensförfaranden. Slutligen börjar det nationella överföringsnätet för elektricitet bli
en flaskhals på grund av Sloveniens ökande betydelse som transitland för
elflöden. (14) Efter en kraftig diskretionär
höjning i mars 2010 var minimilönen i procent av genomsnittslönen den högsta i
EU 2011, även om minimilönen fortfarande ligger under fattigdomsgränsen.
Indexeringen under de därpå följande två åren har lett till en ytterligare
nominell ökning med 4 %. Denna utveckling hämmar konkurrenskraften inom
arbetskraftsintensiva näringsgrenar och förvärrar den strukturella
arbetslösheten. (15) Slovenien har gjort ett antal
åtaganden inom ramen för europluspakten. Dessa åtaganden, och genomförandet av
de åtaganden som lades fram 2011, avser att främja sysselsättningen, förbättra
konkurrenskraften, förbättra hållbarheten i de offentliga finanserna och stärka
den finansiella stabiliteten. Kommissionen har gjort en bedömning av hur åtagandena
inom europluspakten genomförts. Resultaten från denna bedömning har beaktats i
rekommendationerna. (16) Inom ramen för den europeiska
planeringsterminen har kommissionen gjort en omfattande analys av Sloveniens
ekonomiska politik. Den har gjort en bedömning av stabilitetsprogrammet och det
nationella reformprogrammet och lagt fram en fördjupad granskning. Den har
beaktat inte bara programmens relevans för en hållbar finanspolitik och
socioekonomisk politik i Slovenien utan även i vilken utsträckning som EU:s
regler och riktlinjer har iakttagits, mot bakgrund av behovet att stärka den
övergripande ekonomiska styrningen i EU genom att framtida nationella beslut
fattas med beaktande av synpunkter på EU-nivå. Kommissionens rekommendationer
inom ramen för den europeiska planeringsterminen återspeglas i
rekommendationerna 1–7 nedan. (17) Mot bakgrund av denna
bedömning har rådet granskat Sloveniens stabilitetsprogram, och dess yttrande[9]
återspeglas i synnerhet i rekommendation 1 nedan. (18) Mot bakgrund av kommissionens
fördjupade granskning och denna bedömning har rådet granskat Sloveniens
nationella reformprogram för 2012 och Sloveniens stabilitetsprogram. Dess
rekommendationer enligt artikel 6 i förordning (EU) nr 1176/2011 kommer
särskilt till uttryck i rekommendationerna 3, 6 och 7 nedan. HÄRIGENOM REKOMMENDERAS Slovenien att
vidta följande åtgärder under perioden 2012–2013: 1. Genomföra 2012 års budget och
stärka den finanspolitiska strategin för 2013 med tillräckligt specificerade
strukturåtgärder, och därvid vara redo att vidta ytterligare åtgärder för att
säkerställa att det alltför stora underskottet korrigeras i tid på ett hållbart
sätt och att den strukturanpassning åstadkoms som anges i rådets
rekommendationer inom ramen för förfarandet vid alltför stora underskott.
Därefter säkerställa en tillräcklig strukturell anpassning för att göra
tillräckliga framsteg mot det ändamålsenliga finanspolitiska målet på medellång
sikt, inklusive nå riktmärket för utgifter. Stärka den medelfristiga
budgetramen, inklusive utgiftsregeln, genom att göra den mer bindande och
genomsynlig. 2. Snarast vidta åtgärder för
att säkerställa pensionssystemets långsiktiga hållbarhet, samtidigt som
pensionerna hålls på en tillräcklig nivå, genom att i) införa samma lagstadgade
pensionsålder för män och kvinnor, ii) höja den lagstadgade pensionsåldern
proportionellt mot den ökande förväntade livslängden, iii) minska möjligheterna
till förtida pensionering, och iv) se över systemet för pensionsindexering. Öka
sysselsättningsgraden bland äldre arbetstagare genom att vidareutveckla de
aktiva arbetsmarknadspolitiska åtgärderna och åtgärderna för livslångt lärande. 3. Vidta nödvändiga åtgärder för
att bygga upp tillräckliga kapitalbuffertar inom banksektorn och kraftigt
främja en rensning av balansräkningarna så att ändamålsenlig utlåning till
produktiv verksamhet återigen kan ske. Se till att fullständiga
tredjepartskontroller genomförs av de uppskattningar av kreditförluster som
gjorts vid stresstester av systemviktiga banker. 4. Anpassa lagstiftningen om
anställningsskydd när det gäller tillsvidareanställning för att minska
segmenteringen av arbetsmarknaden, i samråd med arbetsmarknadens parter och i
enlighet med nationell praxis. Vidta ytterligare åtgärder mot den parallella
arbetsmarknad som orsakas av studentarbeten. 5. Förbättra överensstämmelsen
mellan kompetenstillgång och arbetsmarknadens behov, särskilt när det gäller
lågutbildade arbetstagare och utexaminerade från högre utbildning, och
fortsätta reformera den yrkesinriktade utbildningen. 6. Vidta ytterligare åtgärder
för att stärka marknadsöppningen och påskynda omstruktureringen av yrkesmässiga
tjänster. Förbättra företagsklimatet genom att i) genomföra reformen av
konkurrensskyddsbyrån, ii) upprätta en ram för statsägda företag som förhindrar
ett direkt inflytande på förvaltningen och garanterar höga normer för
bolagsstyrning och iii) förbättra konkursförfarandena, särskilt i fråga om
tidsåtgång och effektivitet. 7. Efter samråd med
arbetsmarknadens parter och i enlighet med nationell praxis, se till att
löneökningarna, inbegripet anpassningen av minimilönen, främjar
konkurrenskraften och skapandet av nya arbetstillfällen. Utfärdad i Bryssel den På rådets vägnar Ordförande [1] EGT L 209, 2.8.1997, s. 1. [2] EUT L 306, 23.11.2011, s. 25. [3] COM(2012) 327 final. [4] P7_TA(2012)0048 och P7_TA(2012)0047. [5] Rådets beslut 2012/238/EU av den 26 april 2012. [6] COM(2012) 68 final. [7] Arbetsdokument från kommissionens avdelningar (2012) 158
final. [8] Det konjunkturrensade saldot exklusive engångsåtgärder
och andra tillfälliga åtgärder, omräknat av kommissionen enligt den allmänt
vedertagna metoden och baserat på uppgifterna i programmet. [9] Artikel 5.2 i rådets förordning (EG) nr 1466/97.