(1)

Egnossystemet tillhör Europeiska unionen i enlighet med artikel 6 i förordning (EU) nr 1285/2013. Unionens fullständiga förvärv av systemet den 1 april 2009 föregicks av en skriftväxling mellan Europeiska rymdorganisationen och kommissionen den 24 mars och den 31 mars 2009, och godkändes genom kommissionens beslut den 31 mars 2009 (2). I sin skrivelse till Europeiska rymdorganisationen den 31 mars 2009 preciserade kommissionen att man godtog tillgångarna i befintligt skick.

(2)

Egnossystemets markinfrastruktur består av ett samordningscentrum för systemdriften, kontrollcentrum, stationer för övervakning av signalen och dess integritet, stationer för kommunikation med de geostationära satelliterna, ett tjänstecentrum och ett säkert nät för dataöverföring.

(3)

Samordningscentrumet för systemdriften utgör hjärtat i Egnossystemet eftersom det är där den operativa verksamheten och systemunderhållet sker. Det är sedan 2004 beläget i Toulouse (Frankrike), dvs. att det fanns där redan innan unionen förvärvade systemet. Det finns ingen anledning att ifrågasätta denna placering eftersom den tillgodoser programmets behov, utnyttjar offentliga investeringar som redan beviljats för det och uppfyller säkerhetskraven i samarbete med den medlemsstat på vars territorium samordningscentrumet för systemdriften är beläget. Dessutom skulle en förflyttning till en annan plats medföra kostnader och kunna störa systemets funktion.

(4)

De två kontrollcentrumens uppgift är att ständigt övervaka och kontrollera systemets tillstånd och funktion. De finns i Ciampino (Italien) och i Torrejon (Spanien) sedan 2004 respektive 2003, dvs. de fanns där redan innan unionen förvärvade systemet. Det finns ingen anledning att ifrågasätta dessa två placeringar eftersom de tillgodoser programmets behov, utnyttjar offentliga investeringar som redan beviljats för dem och uppfyller säkerhetskraven i samarbete med den medlemsstat på vars territorium kontrollcentrumen är belägna. Dessutom skulle en förflyttning till andra placeringar medföra kostnader och kunna störa systemets funktion.

(5)

Stationerna för övervakning av signalen och dess integritet (nedan kallade Ranging and Integrity Monitoring Station eller RIMS) har som uppgift att lokalt övervaka att de globala systemen för satellitnavigering (GNSS) fungerar bra. Stationerna mäter i realtid avståndet mellan geolokaliseringsdata från de signaler som systemen sänder ut och sin egen referensplacering som anges på ett ytterst exakt sätt. Valet av stationernas placering tar främst hänsyn till den tekniska nödvändigheten att fördela dem geografiskt jämnt mellan alla länder som omfattas av Egnossystemet, men också till eventuella anläggningar och utrustningar som redan finns och till säkerhetskraven i samarbete med medlemsstaterna och tredjeländerna inom vars territorium de är placerade.

(6)

Antalet och placeringen av RIMS-stationerna kan ändras beroende på hur programmet utvecklas, dess behov och framför allt utvidgningen av systemtäckningen i full överensstämmelse med bestämmelserna i artikel 2.5 tredje stycket i förordning (EU) nr 1285/2013. De kan också ändras beroende på resultatet av säkerhetsriskanalyserna, vilket främst gäller RIMS-stationer i tredjeländer.

(7)

Stationerna för kommunikation med de geostationära satelliterna (nedan kallade Navigation Land Earth Station eller NLES) skickar korrigerade data till Egnostranspondrar som installerats på de geostationära satelliterna. På så sätt kan mottagarna av GNSS-signaler som är placerade på de territorier som täcks av Egnossystemet göra anpassade korrigeringar av sin position. Det finns två NLES-stationer för varje geostationär satellit. Deras placering beror främst på de tekniska kraven, särskilt behovet att lokalt koppla samman utrustningen i Egnossystemet med utrustningen för signalöverföring som tillhör operatörer av geostationära satelliter på vilka Egnostranspondrar har installerats, men beror också på säkerhetskraven.

(8)

Antalet och placeringen av NLES-stationer kan ändras beroende på hur programmet utvecklas, dess behov och framför allt livslängden för de Egnostranspondrar som installerats på de geostationära satelliterna som för närvarande är i omlopp runt jorden och på valet av satelliter på vilka de framtida transpondrarna ska installeras.

(9)

Tjänstecentrumets funktion är å ena sidan att övervaka kvaliteten på de signaler och data som transpondrarna på de geostationära satelliterna sänder ut, å andra sidan att fungera som gränssnitt med användarna av Egnossystemet. Det ska också sköta spridningen av kommersiella data från Edas-tjänsten som avses i artikel 2.5 b i förordning (EU) nr 1285/2013. Tjänstecentrumet är sedan 2004 beläget i Torrejon (Spanien), dvs. det fanns där även innan unionen förvärvade systemet. Det finns ingen anledning att ifrågasätta denna placering eftersom den tillgodoser programmets behov, utnyttjar offentliga investeringar som redan beviljats för det och uppfyller säkerhetskraven i samarbete med den medlemsstat på vars territorium tjänstecentrumet är beläget. Dessutom skulle en förflyttning till en annan plats medföra kostnader och kunna störa systemets funktion.

(10)

För att säkerställa en säker sammankoppling i realtid mellan alla komponenter i Egnossystemets markinfrastruktur är dessa sinsemellan sammankopplade med Ewannätet (Egnos Wide Area Network), ett säkert dataöverföringsnät som är specifikt utformat för systemet. På grund av detta näts fysiska egenskaper kan dess placering inte fastställas och inte preciseras i detta beslut.

(11)

Lokaliseringen av samordningscentrumet för systemdriften, för kontrollcentrumen, för RIMS-stationerna, för NLES-stationerna och för tjänstecentrumet som utgör markinfrastrukturen för Egnossystemet bör godkännas.

(12)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut överensstämmer med yttrandet från den kommitté som inrättats i enlighet med artikel 36.1 i förordning (EU) nr 1285/2013.