1.   Med tullar avses varje form av tull eller annan avgift som påförs på eller i samband med import av varor, och varje form av extraskatt eller annan extraavgift i samband med sådan import, med undantag av

a)	avgifter som motsvarar interna skatter som tas ut för både importerade och lokalt tillverkade varor i enlighet med artikel 20,

b)	antidumpnings-, utjämnings- eller skyddsåtgärder som vidtas i enlighet med bestämmelserna i avdelning VI, och

c)	avgifter eller andra pålagor som påförs i enlighet med artikel 8.

2.   Den bastullsats på vilken de gradvisa nedsättningarna ska tillämpas ska vara den tullsats som anges i varje parts tulliberaliseringsplan för respektive produkt.

1.   Klassificeringen av handelsvaror som omfattas av detta avtal ska vara den som anges i varje parts respektive tulltaxenomenklatur i överensstämmelse med den internationella konventionen om systemet för harmoniserad varubeskrivning och kodifiering (HS).

2.   Parterna ska inom en period på tre (3) månader efter en ändring av tulltaxan eller HS utbyta all nödvändig information om sina tillämpade tullsatser och motsvarande nomenklaturer för de produkter som förtecknas i bilagorna I och II.

1.   I denna del avses med ursprung härkomst som uppfyller kraven för ursprungsstatus enligt den importerande partens tillämpliga lagstiftning. (1) (2)

2.   EPA-rådet som inrättas genom artikel 104 (EPA-rådet) ska genom ett beslut anta ett protokoll om ursprungsregler senast fem (5) år efter dagen för detta avtals ikraftträdande. Punkt 1 i den här artikeln ska upphöra att gälla från och med den tidpunkt då ett sådant protokoll blir tillämpligt.

3.   Om parterna vid utgången av den femårsperiod som avses i punkt 2 inte har antagit ett sådant protokoll, ska EPA-rådet bedöma tillämpningen av punkt 1 och får besluta att förlänga den femårsperioden.

1.   Parterna är överens om att inte höja sina tillämpade tullsatser för produkter som omfattas av liberalisering enligt detta avtal, med undantag för åtgärder som antas i enlighet med artiklarna 48, 49 och 50.

2.   För att bevara möjligheten till mer omfattande afrikanska regionala integrationsprocesser får parterna i EPA-rådet besluta att ändra nivån på de tullar som föreskrivs i bilagorna II a, II b och II c till detta avtal och som får tillämpas på produkter med ursprung i EU vid import till EAC-partnerstaten/-erna. Parterna ska säkerställa att sådana ändringar inte medför att detta avtal inte längre är förenligt med kraven i artikel XXIV i Gatt 1994.

1.   Tullar ska påföras en gång för varor med ursprung i den ena parten och som importeras till den andra partens territorium.

2.   All tull som betalas vid import till en EAC-partnerstat ska helt återbetalas för varor som lämnar den EAC-partnerstat där den första importen skedde och förs till en annan EAC-partnerstat. Tullen ska betalas i den EAC-partnerstat där varorna förbrukas.

3.   Parterna är överens om att samarbeta för att underlätta rörligheten för varor och förenkla tullförfaranden.

1.   En part ska inte införa några nya tullar eller skatter i samband med export av varor till den andra parten utöver sådana som påförs likadana produkter avsedda för inhemsk försäljning.

2.   Utan hinder av punkt 1 får EAC-partnerstaten/-erna, efter anmälan till EU, påföra en tillfällig tull eller skatt i samband med export av varor under följande omständigheter:

a)	För att främja den inhemska industrins utveckling.

b)	För att upprätthålla valutastabilitet, när ökningen av en exportråvaras världsmarknadspris riskerar att skapa en övervärdering av valutan.

c)	För att skydda inkomster, livsmedelstrygghet och miljön.

3.   Sådana skatter bör endast verkställas för ett begränsat antal produkter under en begränsad period och ska efter fyrtioåtta (48) månader ses över av EPA-rådet när det gäller frågan om förlängning.

4.   Varje mer gynnsam behandling bestående av eller i samband med skatter som tillämpas av EAC-partnerstaten/-erna på export av en produkt avsedd för en betydande handelsekonomi ska från och med dagen fördetta avtals ikraftträdande beviljas för en likadan produkt som är avsedd att exporteras till EU:s territorium.

5.   Med betydande handelsekonomi avses i denna artikel och i artikel 15 varje utvecklat land, eller varje land som under året innan det frihandelsavtal som avses i artikel 15 trädde i kraft stod för mer än 1 % av varuexporten i världen, eller varje grupp av länder som agerar individuellt, kollektivt eller genom ett frihandelsavtal och som under året innan det frihandelsavtal som avses i artikel 15 trädde i kraft tillsammans stod för mer än 1,5 % av varuexporten i världen (3).

1.   När det gäller de varor som omfattas av denna del ska EU bevilja EAC-partnerstaten/-erna sådan mer gynnsam behandling som följer av att EU blir part i ett frihandelsavtal med tredje part efter det att det här avtalet har undertecknats.

2.   När det gäller de varor som omfattas av denna del ska EAC-partnerstaten/-erna bevilja EU sådan mer gynnsam behandling som följer av att EAC-partnerstaten/-erna blir part(er) i ett frihandelsavtal med en betydande handelsekonomi efter det att det här avtalet har undertecknats. Om EU kan visa att EU har fått en mindre gynnsam behandling än vad EAC-partnerstaten/-erna erbjuder en annan betydande handelsekonomi, ska parterna så långt som möjligt samråda och gemensamt besluta om hur man på bästa sätt kan genomföra denna punkt från fall till fall.

3.   Bestämmelserna i denna del ska inte innebära någon skyldighet för parterna att ömsesidigt utvidga eventuell förmånsbehandling som gäller till följd av att en av dem är part i ett frihandelsavtal med tredje part den dag då det här avtalet undertecknas.

4.   Punkt 2 ska inte tillämpas på EAC-partnerstatens/-ernas handelsavtal med AKS-länder eller andra afrikanska länder och regioner.

5.   I denna artikel avses med frihandelsavtal ett avtal som väsentligen liberaliserar handeln och väsentligen undanröjer diskriminerande åtgärder och/eller förbjuder nya eller mer diskriminerande åtgärder mellan parterna vid avtalets ikraftträdande eller inom en rimlig tidsram därefter.

1.   Parterna är överens om att administrativt samarbete är av största vikt för genomförande och kontroll av den förmånsbehandling som beviljas enligt denna del och understryker sin beslutsamhet att bekämpa oriktigheter och bedrägeri i samband med tullfrågor och relaterade frågor.

2.   Om en part på grundval av objektiva uppgifter har fastställt en underlåtenhet att tillhandahålla administrativt samarbete och/eller en oriktighet eller ett bedrägeri, får den tillfälligt avbryta förmånsbehandlingen av den eller de berörda produkterna i enlighet med denna artikel.

3.   Vid tillämpning av denna artikel ska med underlåtenhet att tillhandahålla administrativt samarbete avses bl.a. att

a)	skyldigheten att kontrollera den eller de berörda produkternas ursprungsstatus åsidosätts upprepade gånger,

b)	kontroll i efterhand av de berörda produkternas ursprungsbevis eller meddelande av resultaten av sådana kontroller upprepade gånger nekas eller otillbörligen fördröjs,

c)	beviljandet av tillstånd till kontrollbesök för att, inom ramen för det administrativa samarbetet, på plats kontrollera handlingars äkthet eller riktigheten av uppgifter som är av betydelse för beviljandet av den berörda förmånsbehandlingen upprepade gånger nekas eller otillbörligen fördröjs.

4.   Det kan fastställas att oriktigheter eller bedrägeri föreligger bl.a. om varuimporten snabbt och utan tillfredsställande förklaring ökar så att den överstiger den andra partens sedvanliga produktionsnivå och exportkapacitet och detta grundas på objektiva uppgifter om oriktigheter eller bedrägeri.

5.   För tillfälligt avbrytande av förmånsbehandlingen ska följande villkor gälla:

a)

Den part som på grundval av objektiva uppgifter har fastställt en underlåtenhet att tillhandahålla administrativt samarbete och/eller en oriktighet eller ett bedrägeri ska utan oskäligt dröjsmål anmäla detta fastställande till den kommitté för högre tjänstemän som inrättats enligt artikel 106 (kommittén för högre tjänstemän) tillsammans med de objektiva uppgifterna och, på grundval av alla relevanta upplysningar och objektiva fastställanden, inleda samråd i kommittén för högre tjänstemän i syfte att finna en lösning som är godtagbar för båda parter.

b)

Om parterna har inlett ett sådant samråd i den kommitté för högre tjänstemän som avses i led a men inte har kunnat enas om en godtagbar lösning inom tre (3) månader efter anmälan, får den berörda parten tillfälligt avbryta förmånsbehandlingen av den eller de berörda produkterna, och sådant tillfälligt avbrytande ska anmälas till EPA-rådet utan oskäligt dröjsmål.

c)

Ett tillfälligt avbrytande enligt denna artikel får inte gå utöver vad som krävs för att skydda den berörda partens ekonomiska intressen, får gälla under en period av högst sex (6) månader, som får förlängas, och ska bli föremål för regelbundet samråd i kommittén för högre tjänstemän, särskilt i syfte att få det upphävt så snart som förutsättningarna för dess tillämpning inte längre föreligger.

6.   Samtidigt med anmälan till kommittén för högre tjänstemän enligt punkt 5 a bör den part som gör en sådan anmälan offentliggöra ett meddelande till importörerna i sitt officiella kungörelseorgan. Där bör det anges att en underlåtenhet att tillhandahålla administrativt samarbete och/eller en oriktighet eller ett bedrägeri har fastställts när det gäller den berörda produkten på grundval av objektiva uppgifter.

1.   Artikel VII i Gatt 1994 och avtalet om tillämpning av artikel VII i Gatt 1994 ska styra de regler för fastställande av tullvärde som tillämpas i handeln parterna emellan.

2.   Parterna ska samarbeta i avsikt att få en gemensam syn på frågor som rör fastställande av tullvärde.

1.   Alla förbud eller restriktioner vid import, export eller försäljning för export mellan parterna, med undantag för tullar, skatter, avgifter och andra pålagor enligt artikel 6 och oavsett om de fått verkan genom kvoter, import- eller exportlicenser eller andra åtgärder, ska avskaffas från den dag då detta avtal träder i kraft. Inga nya sådana åtgärder får införas i handeln mellan parterna. Denna artikel ska inte påverka tillämpningen av bestämmelserna i avdelning VI i denna del.

2.   Punkt 1 i denna artikel ska inte tillämpas på följande:

a)	Exportförbud eller exportrestriktioner som införs tillfälligt för att förebygga eller avhjälpa en kritisk brist på livsmedel eller andra produkter som är oumbärliga för den exporterande avtalsslutande parten.

b)	Import- och exportförbud eller import- och exportrestriktioner som är nödvändiga för tillämpningen av standarder eller regleringar för klassificering, gradering eller saluföring av råvaror i internationell handel.

1.   Importerade produkter med ursprung i den ena parten får varken direkt eller indirekt bli föremål för interna skatter eller andra interna avgifter av vilket slag som helst som är högre än de som direkt eller indirekt tillämpas på likadana inhemska produkter från den andra parten. Parterna får inte heller på annat sätt tillämpa interna skatter eller andra interna avgifter så att den inhemska produktionen skyddas.

2.   Importerade produkter med ursprung i den ena parten ska beviljas en behandling som inte är mindre gynnsam än den som medges likadana inhemska produkter från den andra parten med hänsyn till alla lagar, författningar och krav som rör försäljning, erbjudande till försäljning, köp, transport, distribution eller användning av produkterna på den inhemska marknaden. Denna punkt ska inte hindra tillämpning av differentierade interna transportavgifter som grundas uteslutande på ekonomisk användning av transportmedlen och inte på produkternas ursprung.

3.   Parterna får inte införa eller bibehålla någon intern kvantitativ reglering av blandning, bearbetning eller användning av produkter i bestämda kvantiteter eller proportioner, vilken direkt eller indirekt kräver att en bestämd kvantitet eller proportion av någon produkt som är underkastad regleringen ska levereras av inhemska källor. Parterna får inte heller tillämpa interna kvantitativa regleringar så att den inhemska produktionen skyddas.

4.   Denna artikel ska inte hindra att subventioner utbetalas enbart till nationella tillverkare, inbegripet utbetalningar till nationella tillverkare som härrör från inkomsterna av interna skatter eller avgifter som tagits ut i överensstämmelse med denna artikel, eller att subventioner ges i form av statliga inköp av nationella produkter.

5.   Denna artikel ska inte tillämpas på lagar, författningar, förfaranden eller praxis som reglerar offentlig upphandling.

1.   Parterna erkänner vikten av frågor som rör tullsamarbete och förenklade handelsprocedurer inom den föränderliga världshandelsmiljön och är överens om att

a)	stärka samarbetet och säkerställa att relevant lagstiftning och relevanta förfaranden samt de berörda förvaltningarnas administrativa kapacitet uppfyller målet om att främja förenklade handelsprocedurer,

b)	EAC-partnerstaten/-erna behöver övergångsperioder och kapacitetsuppbyggnad för att smidigt kunna genomföra bestämmelserna i denna avdelning.

2.   Målen för denna avdelning är att

a)	underlätta handeln mellan parterna,

b)	främja harmonisering av tullagstiftning och tullförfaranden på regional nivå,

c)	stödja EAC-partnerstaten/-erna i arbetet med att förenkla handelsprocedurer,

d)	stödja EAC-partnerstatens/-ernas tullförvaltningar vid genomförandet av detta avtal och annan internationell bästa praxis på tullområdet, och

e)	stärka samarbetet mellan parternas tullmyndigheter och andra berörda gränsorgan.

1.   För att säkerställa att bestämmelserna i denna avdelning följs och på ett ändamålsenligt sätt uppnå målen i artikel 22 ska parterna göra följande:

a)	Utbyta information om tullagstiftning och tullförfaranden.

b)	Utarbeta gemensamma initiativ på överenskomna områden.

c)

Samarbeta inom följande områden: i) Modernisering av tullsystem och tullförfaranden samt minskad tidsåtgång för tullklarering. ii) Förenkling och harmonisering av tullförfaranden och handelsformaliteter, inbegripet sådana som rör import, export och transitering. iii) Förbättring av regionala transiteringssystem. iv) Bättre transparens i enlighet med artikel 24.3. v) Kapacitetsuppbyggnad, inbegripet ekonomiskt och tekniskt bistånd till EAC-partnerstaten/-erna. vi) Andra tullrelaterade områden enligt överenskommelse mellan parterna.

d)	Så vitt möjligt fastställa gemensamma ståndpunkter i internationella organisationer när det gäller förenkling av tullförfaranden och handelsprocedurer, t.ex. inom WTO, Världstullorganisationen (WCO), Förenta nationerna (FN) och Förenta nationernas konferens för handel och utveckling (Unctad).

e)	Främja samordning mellan alla relaterade organ, både internt och över gränserna.

2.   Utan hinder av punkt 1 ska parterna ge varandra ömsesidigt administrativt bistånd i tullfrågor i enlighet med bestämmelserna i protokoll 1.

1.   Parterna är överens om att deras respektive handels- och tullagstiftning och handels- och tullförfaranden ska bygga på de internationella instrument och standarder som gäller på tull- och handelsområdet, däribland de materiella delarna i den reviderade Kyotokonventionen om förenkling och harmonisering av tullförfaranden, utfärdad i Bryssel den 26 juni 1999, de materiella delarna i WCO:s ramverk av standarder för att säkra och underlätta världshandeln, WCO:s datauppsättning och HS-konventionen.

2.   Parterna är överens om att deras respektive handels- och tullagstiftning och handels- och tullförfaranden ska grundas på följande:

a)	Behovet av att skydda och underlätta lagenlig handel genom ändamålsenlig efterlevnadskontroll avseende och efterlevnad av kraven i tullagstiftningen.

b)	Behovet av att undvika onödiga och diskriminerande bördor på ekonomiska aktörer, att uppnå skydd mot bedrägeri och korruption samt att bevilja ytterligare lättnader för de aktörer som uppfyller högt ställda krav på efterlevnad av tullagstiftning och tullförfaranden.

c)	Behovet av att använda ett administrativt enhetsdokument eller en elektronisk motsvarighet för att upprätta tulldeklarationer i EU respektive i EAC-partnerstaten/-erna.

d)	Moderna tullmetoder, t.ex. riskbedömning, förenklade förfaranden för införsel och frigörande av varor, kontroller efter frigörande samt revision.

e)	Successiv utveckling av system, bl.a. it-system, för export, import och transiteringar, i syfte att underlätta informationsutbyte mellan ekonomiska aktörer, tullförvaltningar och andra organ.

f)	Principen att sanktioner vid smärre överträdelser av tullbestämmelser och formaliteter i tullhänseende ska vara proportionerliga och inte ge upphov till otillbörliga fördröjningar i tullklareringen.

g)	Ett system med bindande besked i tullfrågor, särskilt när det gäller varors klassificering enligt tulltaxan och ursprungsregler, i enlighet med bestämmelserna i regional och/eller nationell lagstiftning.

h)	Behovet av att tillämpa avgifter och pålagor som motsvarar den tjänst som tillhandahållits i samband med en viss transaktion och att de inte beräknas på grundval av värdet. Inga avgifter och pålagor får påföras för konsulära tjänster i samband med varuhandel.

i)	Avskaffande av alla krav på obligatorisk användning av kontroller före skeppning i den mening som avses i WTO-avtalet om kontroll före skeppning, eller alla motsvarande krav.

j)	Avskaffande av alla krav på obligatorisk användning av tullombud, samt transparenta, icke-diskriminerande och proportionerliga licensieringsbestämmelser för tullombud.

3.   I syfte att förbättra arbetsmetoderna och säkerställa att tullens verksamhet är transparent och effektiv ska parterna göra följande:

a)	Vidta ytterligare åtgärder för förenkling och standardisering av dokumentation och formaliteter vid handel för att möjliggöra ett snabbt frigörande och en snabb tullklarering av varor.

b)	Tillhandahålla effektiva, snabba och icke-diskriminerande förfaranden som gör det möjligt att överklaga tullens eller andra organs administrativa åtgärder, avgöranden och beslut som berör import, export eller varor i transitering; sådana förfaranden ska vara lättillgängliga för alla företag.

c)	Säkerställa att integriteten upprätthålls, genom tillämpning av åtgärder som återspeglar principerna i relevanta internationella konventioner och instrument.

1.   Parterna ska garantera fri transitering genom sina territorier via den rutt som är mest lämpad för transitering. Eventuella restriktioner, kontroller eller krav ska vara icke-diskriminerande och proportionerliga och tillämpas på ett enhetligt sätt.

2.   En part får kräva att transiteringstrafik genom dess territorium anmäls vid vederbörligt tullkontor och sker via anvisade rutter. Om en part kräver att sådana rutter ska användas, ska detta ske i fullständig överensstämmelse med artikel V.3 i Gatt 1994.

3.   Utan att det påverkar tillämpningen av legitima tullkontroller får en part inte bevilja en mindre gynnsam behandling för varor i transitering från den andra partens territorium än den som medges för inhemska varor.

4.   Parterna ska tillämpa transportsystem under tullkontroll som möjliggör att varor kan transiteras utan att tullar eller andra avgifter med motsvarande verkan behöver betalas, under förutsättning att lämpliga garantier ställs i enlighet med regional och/eller nationell tullagstiftning.

5.   Parterna ska främja och genomföra regionala transiteringssystem.

6.   Parterna ska främja samordning mellan alla berörda organ, både internt och över gränserna.

7.   Parternas lagstiftning ska bygga på internationella standarder och instrument som är relevanta för transitering.

1.   Med tanke på behovet av att stärka EAC-partnerstatens/-ernas kapacitet på området förenkling av tullförfaranden och handelsprocedurer och utan inverkan på deras WTO-åtaganden är parterna överens om att EAC-partnerstaten/-erna ska få en övergångsperiod på fem (5) år från dagen för detta avtals ikraftträdande för att fullgöra skyldigheterna enligt artiklarna 23, 24 och 25.

2.   Denna övergångsperiod kan förlängas ytterligare genom ett godkännande av EPA-rådet.

1.   Härmed inrättar parterna en särskild kommitté för förenkling av tullförfaranden och handelsprocedurer, som består av företrädare för parterna och som ska

a)	sammanträda vid en tidpunkt och med en dagordning som parterna kommit överens om på förhand,

b)	ledas av en ordförande som växelvis kommer från vardera part, och

c)	rapportera till EPA-rådet.

2.   Den särskilda kommittén för förenkling av tullförfaranden och handelsprocedurer ska bland annat ha till uppgift att

a)	övervaka genomförandet och förvaltningen av denna avdelning och artikel 9,

b)	utgöra ett forum för samråd och diskussioner i alla frågor som rör tull, inbegripet ursprungsregler, allmänna tullförfaranden, fastställande av tullvärde, varors klassificering enligt tulltaxan, transitering och ömsesidigt administrativt bistånd i tullfrågor,

c)	förbättra samarbetet i fråga om utveckling, tillämpning och efterlevnadskontroll av ursprungsregler och relaterade tullförfaranden, allmänna tullförfaranden och ömsesidigt administrativt bistånd i tullfrågor,

d)	förbättra samarbetet i fråga om kapacitetsuppbyggnad och tekniskt bistånd,

e)	behandla alla andra frågor inom ramen för denna avdelning som parterna enats om.

1.   Bestämmelserna i denna avdelning är tillämpliga på åtgärder som omfattas av Världshandelsorganisationens avtal om tillämpningen av sanitära och fytosanitära åtgärder (WTO:s SPS-avtal).

2.   Vid tillämpning av denna avdelning ska, om inte annat anges, definitionerna från WTO:s SPS-avtal, Codex Alimentarius-kommissionen, Världsorganisationen för djurhälsa och den internationella växtskyddskonventionen gälla.

1.   Parterna bekräftar på nytt sina rättigheter och skyldigheter inom ramen för internationella fördrag och avtal som berör denna avdelning och som de är parter i.

2.   Varje part ska

a)	ha suverän rätt att genomföra sanitära och fytosanitära åtgärder, förutsatt att åtgärderna är förenliga med bestämmelserna i WTO:s SPS-avtal,

b)	samråda med den andra parten innan nya sanitära och fytosanitära åtgärder införs, genom de anmälningsförfaranden som föreskrivs i WTO:s SPS-avtal och, om och när så är lämpligt, genom parternas kontaktpunkter,

c)	stödja den andra parten i inhämtande av nödvändig information för att fatta välgrundade beslut,

d)	främja förbindelser, samriskföretag och gemensam forskning och utveckling mellan EAC-partnerstaten/-erna och EU:s institutioner och laboratorier.

1.   Parterna ska sträva efter att harmonisera sina respektive bestämmelser och förfaranden för utformning av sina sanitära och fytosanitära åtgärder, inklusive i fråga om inspektioner, provningar och certifieringsförfaranden, i enlighet med WTO:s SPS-avtal.

2.   Kommittén för högre tjänstemän ska utarbeta rutiner för att bistå och övervaka denna harmoniseringsprocess.

1.   Parterna ska följa principen om transparens vid tillämpningen av sanitära och fytosanitära åtgärder i enlighet med WTO:s SPS-avtal.

2.   Parterna erkänner vikten av ändamålsenliga mekanismer för samråd, anmälan och informationsutbyte rörande sanitära och fytosanitära åtgärder i enlighet med WTO:s SPS-avtal.

3.   Den importerande parten ska underrätta den exporterande parten om eventuella ändringar av dess sanitära och fytosanitära krav vid import som kan beröra handel som omfattas av denna avdelning. Parterna förpliktar sig också att inrätta mekanismer för utbyte av sådan information.

1.   Parternas respektive SPS-myndigheter ska vara de behöriga myndigheterna i EAC-partnerstaten/-erna och EU för genomförandet av de åtgärder som avses i denna avdelning.

2.   De behöriga myndigheter som avses i punkt 1 ska ha de funktioner som de tilldelas inom ramen för WTO:s SPS-avtal.

3.   Parterna ska underrätta varandra om sina respektive behöriga myndigheter som avses i punkt 1 och om eventuella ändringar av dessa.

1.   Bestämmelserna i denna avdelning ska vara tillämpliga på utarbetande, fastställande och tillämpning av tekniska föreskrifter, standarder och bedömningar av överensstämmelse, i den mening som avses i WTO-avtalet om tekniska handelshinder (avtalet om tekniska handelshinder).

2.   I denna avdelning gäller definitionerna i avtalet om tekniska handelshinder.

1.   Parterna bekräftar på nytt sina rättigheter och skyldigheter enligt avtalet om tekniska handelshinder, samtidigt som hänsyn tas till deras rättigheter och åtaganden enligt andra internationella arrangemang i vilka både EAC-partnerstaten/-erna och EU är parter, inbegripet i synnerhet de som rör miljöskydd och biologisk mångfald.

2.   I enlighet med avtalet om tekniska handelshinder ska parterna säkerställa att tekniska föreskrifter inte utarbetas, fastställs eller tillämpas med avsikt eller med verkan att skapa onödiga hinder för handeln dem emellan.

1.   Parterna bekräftar på nytt sina skyldigheter avseende anmälan och utbyte av information om tekniska föreskrifter, standarder och förfaranden för bedömning av överensstämmelse i enlighet med avtalet om tekniska handelshinder.

2.   Parterna ska via upplysningscentraler utbyta information i frågor som kan vara relevanta för deras handelsförbindelser, inbegripet snabba varningar, vetenskapliga yttranden och evenemang.

3.   Parterna får samarbeta vid inrättandet och upprätthållandet av upplysningscentraler och vid inrättandet och underhållet av gemensamma databaser.

1.   Parterna bekräftar på nytt sina åtaganden i fråga om bedömning av överensstämmelse i enlighet med avtalet om tekniska handelshinder.

2.   Parterna får, med beaktande av i vilken grad deras tekniska föreskrifter, standarder och infrastruktur för bedömning av överensstämmelse har anpassats till varandra, överväga att förhandla fram avtal om ömsesidigt erkännande av förfaranden för bedömning av överensstämmelse.

1.   De tekniska tillsynsorganen i EAC-partnerstaten/-erna ska vara de behöriga myndigheterna i EAC-partnerstaten/-erna för genomförandet av de åtgärder som avses i denna avdelning och med ansvar för och behörighet att säkerställa eller övervaka genomförandet av standardisering, metrologi, ackreditering och bedömning av överensstämmelse.

2.   Europeiska kommissionen är ansvarigt organ i EU för genomförandet av denna avdelning.

3.   EAC-partnerstaten/-erna ska underrätta EU om sina tekniska tillsynsorgan i enlighet med detta avtal.

1.   Om inte annat följer av denna artikel ska inget i detta avtal hindra EU eller EAC-partnerstaten/-erna från att, enskilt eller gemensamt, anta antidumpnings- eller utjämningsåtgärder i enlighet med relevanta WTO-avtal. Vid tillämpning av denna artikel ska ursprunget fastställas i enlighet med parternas regler om icke-förmånsberättigande ursprung.

2.   Innan slutgiltiga antidumpnings- eller utjämningstullar införs på produkter som importeras från endera parten ska parterna överväga möjligheten till konstruktiva lösningar enligt relevanta WTO-avtal.

3.   Om endera parten har infört en antidumpnings- eller utjämningsåtgärd ska det finnas ett enda forum för rättslig prövning, inbegripet i överklagandeskedet.

4.   I de fall där antidumpnings- eller utjämningsåtgärder kan införas på regional och nationell nivå, ska parterna säkerställa att sådana åtgärder inte tillämpas samtidigt avseende samma produkt av både regionala myndigheter och nationella myndigheter.

5.   Den importerande parten ska innan den påbörjar en eventuell undersökning underrätta den exporterande parten om att den mottagit ett korrekt underbyggt klagomål.

6.   Denna artikel ska vara tillämplig på alla undersökningar som påbörjas efter det att detta avtal träder i kraft.

7.   WTO:s regler för tvistlösning ska tillämpas på alla tvister rörande antidumpnings- eller utjämningsåtgärder.

1.   Om inte annat följer av denna artikel ska inget i detta avtal hindra EAC-partnerstaten/-erna och EU från att anta åtgärder i enlighet med artikel XIX i Gatt 1994, WTO-avtalet om skyddsåtgärder och artikel 5 i WTO-avtalet om jordbruk. Vid tillämpning av denna artikel ska ursprunget fastställas i enlighet med parternas regler om icke-förmånsberättigande ursprung.

2.   Utan hinder av punkt 1 i den här artikeln ska EU mot bakgrund av de övergripande utvecklingsmålen för detta avtal och EAC-partnerstatens/-ernas småskaliga ekonomi(er) inte låta import från någon EAC-partnerstat omfattas av eventuella åtgärder som vidtas i enlighet med artikel XIX i Gatt 1994, WTO-avtalet om skyddsåtgärder eller artikel 5 i WTO-avtalet om jordbruk.

3.   Punkt 2 ska vara tillämplig under fem (5) år från den dag då detta avtal träder i kraft. Senast etthundratjugo (120) dagar innan denna tidsperiod löper ut ska EPA-rådet se över hur punkt 2 fungerar mot bakgrund av EAC-partnerstatens/-ernas utvecklingsbehov, i syfte att avgöra om de ska tillämpas under ytterligare en tid.

4.   Punkt 1 ska omfattas av WTO-överenskommelsen om regler och förfaranden för tvistlösning.

1.   En part får efter att ha undersökt alternativa lösningar vidta tidsbegränsade skyddsåtgärder som avviker från artiklarna 10 och 11, på de villkor och i enlighet med de förfaranden som fastställs i den här artikeln.

2.   Sådana skyddsåtgärder som avses i punkt 1 får vidtas om importen av en produkt med ursprung i den ena parten till den andra partens territorium ökar så mycket och sker under sådana förhållanden att den förorsakar eller riskerar att förorsaka

a)	allvarlig skada för inhemsk industri som tillverkar likadana eller direkt konkurrerande produkter på den importerande partens territorium,

b)	störningar i en sektor av ekonomin, särskilt om dessa störningar orsakar betydande samhällsproblem eller svårigheter som skulle kunna leda till en allvarlig försämring av den importerande partens ekonomiska situation, eller

c)	störningar på marknaderna för likadana eller direkt konkurrerande jordbruksprodukter (4) eller i de mekanismer som reglerar dessa marknader.

3.   Sådana skyddsåtgärder som avses i denna artikel får inte gå utöver vad som är nödvändigt för att avhjälpa eller förhindra sådan allvarlig skada eller sådana störningar som anges i punkterna 2 och 5 b. Den importerande partens skyddsåtgärder får endast utgöras av en eller flera av följande åtgärder:

a)	Ett avbrytande av en ytterligare nedsättning av importtullsatsen för den berörda produkten enligt vad som föreskrivs i detta avtal.

b)	En höjning av tullen på den berörda produkten upp till en nivå som inte överstiger den tull som tillämpas för andra WTO-medlemmar.

c)	Ett införande av tullkvoter för den berörda produkten.

4.   Om importen av en produkt som har sitt ursprung i EAC-partnerstaten/-erna ökar så mycket och sker under sådana förhållanden att den förorsakar eller riskerar att förorsaka någon av situationerna i punkt 2 för ett eller flera av EU:s yttersta randområden, får EU, utan att det påverkar tillämpningen av punkterna 1–3, vidta kontroll- eller skyddsåtgärder begränsade till den eller de berörda regionerna i enlighet med förfarandena i punkterna 6–9.

5.   a) Om importen av en produkt som har sitt ursprung i EU ökar så mycket och sker under sådana förhållanden att den förorsakar eller riskerar att förorsaka någon av de situationer som avses i punkt 2 för EAC-partnerstaten/-erna, får EAC-partnerstaten/-erna, utan att det påverkar tillämpningen av punkterna 1–3, vidta kontroll- eller skyddsåtgärder begränsade till deras egna territorier i enlighet med förfarandena i punkterna 6–9.

b)

EAC-partnerstaten/-erna får vidta skyddsåtgärder i enlighet med förfarandena i punkterna 6–9 om en produkt med ursprung i EU till följd av tullnedsättningar importeras till dess/deras territorium i sådana ökade mängder och under sådana förhållanden att det förorsakar eller riskerar att förorsaka störningar i en industri under utveckling som tillverkar likadana eller direkt konkurrerande produkter. Denna bestämmelse är bara tillämplig under tio (10) år från den dag då detta avtal träder i kraft. Denna period får förlängas av EPA-rådet för en period av högst fem (5) år.

6.   a) Sådana skyddsåtgärder som avses i denna artikel får bara upprätthållas så länge som det kan krävas för att förhindra eller avhjälpa sådan allvarlig skada eller sådana störningar som anges i punkterna 2, 4 och 5.

b)

Sådana skyddsåtgärder som avses i denna artikel får inte tillämpas under längre tid än två (2) år. Om de omständigheter som föranledde införandet av skyddsåtgärder fortsätter att råda, får åtgärderna förlängas med ytterligare högst två (2) år. Skyddsåtgärder som EAC-partnerstaten/-erna vidtar, eller skyddsåtgärder som EU vidtar och som är begränsade till territoriet för ett eller flera av dess yttersta randområden, får likväl tillämpas under högst fyra (4) år och, om de omständigheter som föranledde införandet av skyddsåtgärderna fortsätter att råda, kan förlängas med ytterligare högst fyra (4) år.

c)	För sådana skyddsåtgärder enligt denna artikel som tillämpas under längre tid än ett (1) år ska det finnas tydliga bestämmelser om en stegvis avveckling som ska vara slutförd senast när åtgärdernas giltighetstid löper ut.

d)	Om en produkt tidigare varit föremål för en sådan skyddsåtgärd som avses i denna artikel, får någon ny skyddsåtgärd inte tillämpas på importen av denna produkt under en period av minst ett (1) år från det att den första åtgärden upphört att gälla.

7.   Vid genomförandet av punkterna 1–6 ska följande gälla:

a)	Om en part anser att någon av omständigheterna i punkterna 2, 4 eller 5 råder, ska den omedelbart hänskjuta ärendet till kommittén för högre tjänstemän för granskning.

b)

Kommittén för högre tjänstemän får avge rekommendationer för att avhjälpa de omständigheter som uppkommit; om kommittén för högre tjänstemän inte har avgett några rekommendationer för att avhjälpa omständigheterna eller om ingen annan tillfredsställande lösning funnits inom trettio (30) dagar efter det att ärendet hänskjutits till kommittén för högre tjänstemän, får den importerande parten vidta lämpliga åtgärder i enlighet med denna artikel för att avhjälpa omständigheterna.

c)

Innan EAC-partnerstaten/-erna vidtar några sådana åtgärder som föreskrivs i denna artikel, eller snarast möjligt i de fall där punkt 8 i denna artikel är tillämplig, ska EAC-partnerstaten/-erna förse kommittén för högre tjänstemän med alla relevanta upplysningar som behövs för en ingående granskning av situationen i syfte att finna en lösning som är godtagbar för de berörda parterna.

d)	Vid valet av skyddsåtgärder enligt denna artikel ska i första hand de åtgärder väljas som minst stör avtalets tillämpning.

e)	Alla skyddsåtgärder som vidtas enligt denna artikel ska omedelbart anmälas skriftligen till kommittén för högre tjänstemän och bli föremål för regelbundet samråd inom kommittén, särskilt i syfte att fastställa en tidsplan för avskaffande av åtgärderna så snart som omständigheterna tillåter det.

8.   Om det på grund av exceptionella omständigheter krävs ett omedelbart ingripande, får den berörda importerande parten vidta provisoriska åtgärder enligt punkterna 3, 4 eller 5 utan att kraven i punkt 7 behöver uppfyllas. Ett sådant ingripande får göras under högst etthundraåttio (180) dagar om åtgärderna vidtas av EU, och tvåhundra (200) dagar om åtgärderna vidtas av EAC-partnerstaten/-erna eller om de åtgärder som vidtas av EU är begränsade till territoriet för ett eller flera av de yttersta randområdena. Varaktigheten av varje sådan provisorisk åtgärd ska räknas som en del av den ursprungliga perioden och eventuella förlängningar enligt punkt 6. Om sådana provisoriska åtgärder vidtas, ska alla inblandade parters intressen beaktas, inklusive deras utvecklingsnivå. Den berörda importerande parten ska underrätta den andra parten och omedelbart hänskjuta ärendet till kommittén för högre tjänstemän för granskning.

9.   Om en importerande part gör importen av en produkt till föremål för ett administrativt förfarande som syftar till att snabbt tillhandahålla information om en utveckling av handelsflödet som kan medföra att de problem som avses i denna artikel uppstår, ska den utan dröjsmål underrätta kommittén för högre tjänstemän.

10.   WTO-avtalet får inte åberopas för att förhindra en part från att anta skyddsåtgärder i enlighet med denna artikel.

1.   Samarbetet kring handel och utveckling i fiskerisektorn ska omfatta havsfiske, inlandsfiske och vattenbruk.

2.   Parterna erkänner att fiske utgör en central ekonomisk resurs för EAC-partnerstaten/-erna, att det avsevärt bidrar till EAC-partnerstatens/-ernas ekonomi(er) och har stor potential för framtida regional ekonomisk utveckling och fattigdomsbekämpning. Det är också en viktig källa till livsmedel och utländsk valuta.

3.   Parterna erkänner vidare att fiskeresurser också är av avsevärt intresse för både EU och EAC-partnerstaten/-erna och är överens om att i ömsesidigt intresse samarbeta för hållbar utveckling och förvaltning av fiskerisektorn, med beaktande av konsekvenserna för ekonomin, miljön och samhället.

4.   Parterna är överens om att den lämpliga strategin för att främja fiskerisektorns ekonomiska tillväxt och öka dess bidrag till EAC-partnerstatens/-ernas ekonomi(er), samtidigt som dess långsiktiga hållbarhet beaktas, är genom att öka den mervärdesskapande verksamheten i sektorn.

1.   Principerna för samarbete inom fiskerisektorn ska omfatta följande:

a)	Stöd till utveckling och förstärkning av regional integration.

b)	Upprätthållande av regelverket enligt Cotonouavtalet och dess efterföljande avtal.

c)	Tillhandahållande av särskild och differentierad behandling.

d)	Hänsynstagande till bästa tillgängliga vetenskapliga rön vid bedömning och förvaltning av resurser.

e)	Säkerställande av ett fungerande system för övervakning av de miljömässiga, ekonomiska och sociala konsekvenserna i EAC-partnerstaten/-erna.

f)	Överensstämmelse med befintlig nationell lagstiftning och relevanta internationella instrument, inbegripet Förenta nationernas havsrättskonvention från 1982, undertecknad i Montego Bay den 10 december 1982, samt regionala och subregionala avtal.

g)	Upprätthållande av, och prioritet åt de särskilda behoven inom, småskaligt fiske och försörjningsfiske.

2.   Dessa vägledande principer bör bidra till en hållbar och ansvarsfull utveckling av levande resurser inom inlandsfisket, havsfisket och vattenbruket samt till en optimering av sektorns nytta för nuvarande och kommande generationer genom ökade investeringar, kapacitetsuppbyggnad och förbättrat marknadstillträde.

3.   Parterna ska samarbeta för att säkerställa att ekonomiskt stöd och andra former av stöd tillhandahålls för att förbättra beredningsanläggningarnas konkurrenskraft och produktionskapacitet, öka diversifieringen inom fiskerinäringen samt utveckla och förbättra hamnanläggningarna i EAC-partnerstaten/-erna.

4.   Samarbetsområdena beskrivs närmare i avdelning IV i del V.

1.   Bestämmelserna i denna avdelning ska vara tillämpliga på användning, bevarande och förvaltning av fiskeresurser i öppna havet i syfte att optimera fiskets nytta för EAC-partnerstaten/-erna genom investeringar, kapacitetsuppbyggnad och förbättrat marknadstillträde.

2.   Målen för samarbetet mellan parterna enligt denna avdelning är att

a)	främja en hållbar utveckling och förvaltning av fisket,

b)

stärka samarbetet för att säkerställa en hållbar användning och förvaltning av fiskeresurser som en fast grund för regional integration, med tanke på de gränsöverskridande och vandrande arter som är gemensamma för den eller de kustbelägna EAC-partnerstaterna, och med tanke på att ingen enskild EAC-partnerstat har kapacitet att säkerställa resursernas hållbarhet,

c)	ombesörja en rättvisare fördelning av behållningen från fiskerisektorn,

d)	säkerställa den ändamålsenliga uppföljning, kontroll och övervakning som krävs för att bekämpa olagligt, orapporterat och oreglerat fiske (IUU-fiske),

e)

främja ändamålsenlig användning och förvaltning och ändamålsenligt bevarande av marina levande resurser i den exklusiva ekonomiska zon och i de vatten där EAC-partnerstaten/-erna har jurisdiktion på grundval av internationella instrument, inbegripet Förenta nationernas havsrättskonvention, till parternas ömsesidiga sociala och ekonomiska nytta,

f)	främja och utveckla regional och internationell handel med utgångspunkt i bästa praxis,

g)	skapa goda förutsättningar, inbegripet infrastruktur och kapacitetsuppbyggnad, så att EAC-partnerstaten/-erna kan uppfylla strikta marknadskrav för både industriellt och småskaligt fiske,

h)	stödja nationell och regional politik som syftar till att öka fiskerisektorns produktivitet och konkurrenskraft, och

i)	bygga upp förbindelser med andra ekonomiska sektorer.

1.   Försiktighet ska iakttas vid fastställande av nivåer för hållbara fångster, fiskekapacitet och andra förvaltningsstrategier i syfte att undvika eller vända om icke önskvärda resultat såsom överkapacitet och överfiske, samt icke önskvärda följder för ekosystem och småskaligt fiske.

2.   Varje EAC-partnerstat får vidta lämpliga åtgärder, inbegripet säsongsbundna restriktioner och restriktioner för viss utrustning, för att skydda sina territorialvatten och säkerställa det småskaliga fiskets och kustfiskets hållbarhet.

3.   Parterna ska främja alla berörda EAC-partnerstaters medlemskap i Indiska oceanens tonfiskkommission (IOTC) och andra relevanta fiskeriorganisationer. EAC-partnerstaten/-erna ska tillsammans med EU samordna åtgärder för att säkerställa förvaltning och bevarande av alla fiskarter, inbegripet tonfisk och tonfiskliknande resurser, och underlätta vetenskaplig forskning på området.

4.   Om det finns ett otillräckligt vetenskapligt underlag för den behöriga nationella förvaltningsmyndigheten att fastställa gränser och målnivåer för hållbara fångster i den exklusiva ekonomiska zon för EAC-partnerstaten/-erna, ska parterna i samråd med den behöriga nationella myndigheten och tillsammans med IOTC och, i relevanta fall, andra regionala fiskeriorganisationer stödja sådana vetenskapliga analyser.

5.   Parterna är överens om att vidta lämpliga åtgärder när ökade ansträngningar leder till fångster som är större än den hållbara målnivå som fastställts av den behöriga nationella myndigheten.

6.   För att bevara och förvalta gränsöverskridande och långvandrande fiskbestånd ska EU och EAC-partnerstaten/-erna säkerställa att fartyg som för deras flagg följer relevanta nationella, regionala och subregionala fiskeriförvaltningsåtgärder och relaterade nationella lagar och andra författningar.

1.   Arrangemang för förvaltning av fartyg och omhändertagande efter fångst som härrör från IOTC och andra relevanta regionala fiskeriorganisationer kommer att iakttas. EAC-partnerstaten/-erna och EU ska ange minimivillkor för uppföljning, kontroll och övervakning av EU-fiskefartyg som verkar i EAC-partnerstatens/-ernas vatten, vilket bör innefatta följande:

a)	Ett kontrollsystem för fartyg (VMS) kommer att inrättas för EAC-partnerstaten/-erna, och EAC-partnerstat/-er som inte har något VMS kommer att få assistans från EU för att inrätta ett kompatibelt VMS.

b)

Utöver ett obligatoriskt kompatibelt VMS kommer EAC-partnerstaten/-erna att i samarbete med EU ta fram andra mekanismer för att säkerställa ändamålsenlig uppföljning, kontroll och övervakning, och EU kommer att hjälpa EAC-partnerstaten/-erna att införa sådana system och bistå vid genomförandet av dem.

c)

EU och EAC-partnerstaten/-erna ska ha rätt att placera ut observatörer, både i nationella och internationella vatten, och förfarandena för utplacering av observatörer ska vara tydligt reglerade; observatörer ska avlönas av de nationella regeringarna, men alla kostnader ombord ska betalas av fartygets ägare; EU ska bidra till kostnaderna för utbildning av observatörer.

d)	Gemensamma system för rapportering av fiske kommer att tas fram och användas i hela regionen, med fastlagda minimivillkor för rapportering.

e)

Alla fartyg som landar eller lastar om sin fångst i en EAC-partnerstat ska göra detta i hamnar eller ytterhamnsområden. Ingen omlastning ska tillåtas till havs, utom på särskilda villkor som föreskrivs av den relevanta regionala fiskeriförvaltningsorganisationen; parterna ska samarbeta för att utveckla och modernisera landnings- och omlastningsinfrastrukturen i EAC-partnerstatens/-ernas hamnar, inbegripet utvecklingskapacitet för fiskeriprodukter.

f)	Redovisning av fångst som kastas överbord ska vara obligatorisk; prioritet bör ges åt hur man kan undvika att fångst kastas överbord genom att använda selektiva fiskemetoder i linje med IOTC:s och relevanta regionala fiskeriorganisationers principer;. i möjligaste mån ska bifångst föras i land.

2.   Parterna är överens om att samarbeta för att utveckla och genomföra nationella och regionala utbildningsprogram för medborgare i EAC-partnerstaten/-erna, för att underlätta för dem att verkningsfullt delta i fiskerinäringen. I de fall där EU har förhandlat fram bilaterala fiskeriavtal ska anställning av medborgare från EAC-partnerstaten/-erna uppmuntras. Internationella arbetsorganisationens (ILO) deklaration om grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet ska gälla för de sjömän som mönstrar på EU-fartyg.

3.   Parterna ska göra samordnade ansträngningar för att förbättra metoderna för att förebygga, motverka och undanröja IUU-fiske och för detta ändamål vidta lämpliga åtgärder. Fiskefartyg som medverkar i IUU-fiske bör tas i beslag och ägarna lagföras av behörig myndighet. De bör inte tillåtas fiska igen i den eller de berörda EAC-partnerstatens/-ernas vatten, om inte tillstånd i förväg har erhållits från såväl flaggstaten som den eller de berörda EAC-partnerstaterna samt i relevanta fall den berörda regionala fiskeriförvaltningsorganisationen.

1.   Bestämmelserna i denna avdelning ska vara tillämpliga på utveckling av inlandsfisket, kustfisket och vattenbruket i EAC-partnerstaten/-erna när det gäller kapacitetsuppbyggnad, tekniköverföring, sanitära och fytosanitära standarder, investeringar och investeringsfinansiering, miljöskydd samt rättsliga ramar.

2.   Målen för samarbetet inom utvecklingen av inlandsfisket och vattenbruket är att främja en hållbar användning av inlandsfiskets resurser, öka produktionen inom vattenbruket, undanröja restriktioner på utbudssidan, förbättra fiskens och fiskeriprodukternas kvalitet så att de uppfyller internationella sanitära och fytosanitära krav, förbättra tillträdet till EU-marknaden, ta itu med inomregionala handelshinder, locka kapital och investeringar till sektorn, bygga upp kapacitet och förbättra tillgången till finansiellt stöd för privata investerare för utveckling av inlandsfisket och vattenbruket.

1.   Samarbetet på området utveckling av fysisk infrastruktur ska särskilt omfatta transport, energi och informations- och kommunikationsteknik.

2.   Målen inom detta område är att

a)	öka EAC-partnerstatens/-ernas konkurrenskraft,

b)	ta itu med restriktioner på utbudssidan på institutionell, nationell och regional nivå, och

c)	stärka utvecklingen av offentlig-privata partnerskap.

1.   Samarbetet inom transport ska inbegripa väg-, järnvägs-, luft- och sjötransport.

2.   Målen inom detta område är att

a)	förbättra nationella och regionala anslutningar för att fördjupa den regionala ekonomiska integrationen,

b)	utveckla, omstrukturera, återställa, uppgradera och modernisera varaktiga och effektiva transportsystem i EAC-partnerstaten/-erna,

c)	förbättra rörligheten för personer och flödet av varor, och

d)	förbättra marknadstillträdet genom förbättrade väg-, luft-, sjö- och järnvägstransporter samt transporter på inre vattenvägar.

3.   Om inte annat följer av artikel 75 är parterna överens om att samarbeta på följande områden:

a)	Förvaltning av transportsystem.

b)	Förbättring, utveckling och modernisering av infrastruktur på alla nivåer, inklusive utveckling av intermodala infrastrukturnät.

c)	Förstärkning av den institutionella, tekniska och administrativa kapaciteten i EAC-partnerstaten/-erna när det gäller standarder, kvalitetssäkring, metrologi och tjänster för bedömning av överensstämmelse.

d)	Teknikutveckling, tekniköverföring, innovation, informationsutbyte, nätverk och saluföring.

e)	Främjande av partnerskap, förbindelser och samriskföretag mellan ekonomiska aktörer.

f)	Förbättring av säkerheten och tillförlitligheten i transportsektorn, inklusive meteorologiska prognoser, hantering av farligt gods och räddningstjänst.

g)	Utveckling av regional transportpolitik och regelverk.

1.   Samarbetet inom energisektorn ska omfatta deltagande av både den offentliga och privata sektorn i energiproduktion, energiöverföring och energidistribution samt gränsöverskridande energihandel.

2.   Målen inom detta område är att

a)	utveckla, öka och utvidga regionens energiproduktionskapacitet,

b)	utöka antalet alternativa energikällor,

c)	utveckla, utöka och utvidga nätverk,

d)	utveckla, öka och utvidga energidistribution och energiöverföring,

e)	förbättra EAC-partnerstatens/-ernas tillgång till moderna, effektiva, tillförlitliga, diversifierade, hållbara och förnybara källor med ren energi till konkurrenskraftiga priser,

f)	förbättra produktions-, distributions- och förvaltningskapacitet för energi på nationell och regional nivå,

g)	främja energisammankoppling både inom och utom EAC-partnerstaten/-erna för maximalt energiutnyttjande, och

h)	stödja skapandet av ett klimat som är gynnsamt för att locka investeringar till sektorn.

3.   Om inte annat följer av artikel 75 är parterna överens om att samarbeta på följande områden:

a)	Produktions-, överförings- och distributionskapacitet för befintliga energikällor, särskilt för vattenkraft, petroleum och biomassa.

b)	Diversifiering av energimixen för att inkludera andra potentiella energikällor som är socialt och miljömässigt godtagbara och som minskar oljeberoendet.

c)	Utveckling av energiinfrastruktur, bland annat i landsbygdsområden.

d)	Utarbetande av lämpliga rättsliga och politiska reformer på energiområdet, bland annat i fråga om kommersialisering och privatisering.

e)	Sammanlänkning och samarbete på regional och interregional nivå när det gäller produktion och distribution av energi.

f)	Kapacitetsuppbyggnad i fråga om mänskliga resurser och förbättringar av förvaltning, tjänstestandarder och institutionella strukturer.

g)	Teknikutveckling och tekniköverföring, forskning och utveckling, innovation, informationsutbyte och utveckling av databaser och nätverk.

h)	Partnerskap, förbindelser och samriskföretag.

1.   Samarbetet inom informations- och kommunikationsteknik (IKT)-sektorn ska omfatta utveckling av IKT, konkurrenskraft och innovation samt åtgärder för en smidig övergång till informationssamhället.

2.   Målen inom detta område är att

a)	utveckla IKT-sektorn, och

b)	förbättra IKT:s bidrag till underlättande av handel med hjälp av e-tjänster, e-handel, e-förvaltning, e-hälsa, säkra transaktioner och andra socioekonomiska sektorer.

3.   Om inte annat följer av artikel 75 är parterna överens om att samarbeta på följande områden:

a)	IKT-konnektivitet och IKT-kostnadseffektivitet på nationell, regional och global nivå.

b)	Spridning av ny IKT.

c)	Utveckling av rättsliga ramar för IKT.

d)	Teknikutveckling, tekniköverföring, teknikapplikationer, forskning och utveckling, innovation, informationsutbyte, nätverk och saluföring.

e)	Kapacitetsuppbyggnad i fråga om mänskliga resurser och förbättringar av tjänstestandarder och institutionella strukturer.

f)	Partnerskap, förbindelser och samriskföretag mellan ekonomiska aktörer.

g)	Främjande av och stöd till utveckling av nischmarknader för IKT-baserade tjänster.

1.   Samarbetet enligt denna avdelning ska vara tillämpligt på grödor och boskap, inklusive produktionsinsekter.

2.   Parterna är överens om att det huvudsakliga målet för denna avdelning är hållbar jordbruksutveckling, som inbegriper men inte är begränsat till livsmedelstrygghet, försörjningstrygghet, landsbygdsutveckling och fattigdomsbekämpning i EAC-partnerstaten/-erna.

3.   De övriga målen för denna avdelning anges i artikel 58.

1.   Parterna erkänner jordbrukssektorns betydelse för EAC-partnerstatens/-ernas ekonomi(er) och är överens om att samarbeta för att främja dess omvandling, i syfte att öka dess konkurrenskraft, säkerställa livsmedels- och nutritionstrygghet, bidra till landsbygdsutveckling samt underlätta anpassningen av jordbruket och landsbygdsekonomin för att beakta effekterna av att detta avtal genomförs, där småbrukare särskilt uppmärksammas.

2.   Parterna är överens om att samarbeta på följande områden:

a)	Regional integration Förbättrad tillgång till regionala och internationella marknader för jordbruksprodukter, inbegripet utveckling av marknadssystem och marknadsutvecklingsstrategier.

b)

Möjliggörande politik i) Utveckling av jordbrukspolitik, rättsliga ramar, uppbyggnad av nödvändig kapacitet och stöd till institutionell utveckling på nationell och regional nivå. ii) Uppbyggnad av kapacitet i EAC-partnerstaten/-erna för att dra full nytta av ökade handelsmöjligheter och maximera värdet av handelsreformer.

c)

En hållbar utveckling av jordbruket i) Gemensamma verksamheter på regional nivå, inbegripet produktion av gödselmedel och utsäde, utveckling av boskapsuppfödning och bekämpning av växt- och djursjukdomar. ii) Främjande och förstärkning av bearbetnings-, saluförings-, distributions- och transportfunktioner och hantering av jordbruksprodukter. iii) Kapacitetsuppbyggnad för att efterleva internationella standarder som rör jordbruksproduktion, förpackning och sanitära och fytosanitära åtgärder.

d)

Infrastruktur för jordbruket i) Utveckling av stödjande infrastruktur för jordbruket, inbegripet hållbara bevattningssystem, insamling, lagring och hantering av vatten, saluföring och gradering. ii) Utveckling av forsknings- och utbildningsinfrastruktur, lagringsanläggningar, tillfartsvägar och vägar för lokalt tillträde. iii) Utveckling av infrastruktur för bearbetning av jordbruksprodukter. iv) Inrättande av ett centrum för lantbruksmeteorologi i EAC-partnerstaten/-erna. v) Utveckling av modern marknadsinfrastruktur för utvidgning av inhemska och regionala marknader.

e)

Livsmedels- och nutritionstrygghet i) Kapacitetsuppbyggnad i stads- och landsbygdssamhällen för främjande av förbättrade försörjningsmöjligheter, fattigdomsutrotning och hållbar utveckling. ii) Diversifiering av jordbruksproduktion och utveckling av produkter som tillgodoser behovet av livsmedels- och nutritionstrygghet i EAC-partnerstaten/-erna. iii) Utformning och genomförande av program som leder till ökad produktion och produktivitet inom jordbrukssektorn, med särskild inriktning på småbrukare. iv) Kapacitetsutveckling för efterlevnad av nationella och regionala bestämmelser om livsmedelssäkerhet. v) Utformning och genomförande av sociala anpassningsprogram i regioner som drabbats av naturkatastrofer.

f)

Förvaltning av värdekedjan i) Främjande av användning av hållbar jordbruksteknik och utbud av nödvändiga jordbruksinsatsvaror. ii) Ökad produktion, produktivitet och konkurrenskraft inom jordbrukssektorn genom att främja jordbruksbaserade industrier. iii) Åtgärder för ökat mervärde i hela leveranskedjan för jordbruksprodukter, för att uppfylla kraven på nationella, regionala och internationella marknader. iv) Främjande av utveckling av verksamhet för bearbetning, saluföring, distribution och transport av jordbruksprodukter.

g)

System för tidig varning i) Kapacitetsuppbyggnad när det gäller att bedöma och sprida information om de sannolika konsekvenserna av annalkande katastrofer långt i förväg, för att kunna vidta beredskapsåtgärder på ett tidigt stadium. ii) Utveckling och förvaltning av nationella och regionala informationssystem. iii) Utveckling, förstärkning och sammankoppling av system för tidig varning och beredskapsplaner och strategier för katastrofinsatser på nationell och regional nivå. iv) Stöd till olika åtgärder för anpassning till och begränsning av klimatförändringar i EAC-partnerstaten/-erna.

h)

Produktion och saluföring av jordbruksråvaror i) Utveckling av kapacitet för att få tillträde till nischmarknader och underlätta efterlevnaden av råvarustandarder för att uppfylla sådana marknadskrav. ii) Diversifiering av jordbruksproduktion och exportprodukter i EAC-partnerstaten/-erna. iii) Utveckling av modern marknadsinfrastruktur för utvidgning av inhemska och regionala marknader. iv) Utveckling av program för förpackning och märkning av produkter så att EAC-partnerstatens/-ernas producenter kan säkra högre priser för råvaruexporten.

i)

Landsbygdsutveckling i) Kapacitetsuppbyggnad hos jordbrukargrupper längs hela värdekedjan inom jordbruket. ii) Förbättrade transport-, kommunikations- och marknadssystem när det gäller saluföring av jordbruksinsatsvaror och jordbruksprodukter. iii) Åtgärder för att hantera sociokulturella hinder som påverkar jordbrukssystemen, t.ex. språkskillnader, dålig läs- och skrivkunnighet, könsdiskriminering och lokala hälsosituationer. iv) Förbättring av lantbrukarnas tillgång till kredittjänster och förvaltning av naturresurser och kulturella resurser. v) Utarbetande av relevanta policyåtgärder för att stödja småbrukares tillgång i god tid till adekvata jordbruksinsatsvaror.

j)	Länder som är nettoimportörer av livsmedel Åtgärder för att hantera restriktioner för produktion, lagring och distribution av livsmedel i EAC-partnerstaten/-erna.

k)

Försörjningstrygghet i) Kapacitetsuppbyggnad för att utveckla sociala tjänster för befolkningen i landsbygdsområden och stadsnära områden. ii) Ökning av hushållens totala inkomster från jordbruksproduktion, bland annat genom diversifiering, ökat mervärde, sysselsättning utanför jordbruket och införande av ny hållbar jordbruksteknik, i EAC-partnerstaten/-erna. iii) Ökad produktivitet inom jordbrukssektorn i EAC-partnerstaten/-erna. iv) Ökad användning av hållbar jordbruksteknik.

l)

Tekniska stödtjänster EU åtar sig att tillhandahålla tillräckliga resurser och tekniskt bistånd för kapacitetsuppbyggnad till EAC-partnerstaten/-erna på ett förutsägbart och hållbart sätt inom följande områden: i) Förstärkning av innovation och överföring av teknik, kunskap samt forskning och utveckling. ii) Utveckling och ökad användning av mekanisering inom EAC-partnerstatens/-ernas jordbrukssektor. iii) Inrättande av anläggningar för produktion av jordbruksinsatsvaror och system för distribution av jordbruksinsatsvaror i EAC-partnerstaten/-erna. iv) Främjande och utökning av investeringar i jordbruksforskning, rådgivningsverksamhet för lantbruket, utbildning och förbindelser mellan forskning, rådgivning och lantbrukare. v) Vid behov, inrättande och förstärkning av regionala kompetenscentrum, inbegripet centrum för lantbruksmeteorologi och biotekniska, analytiska och diagnostiska laboratorier för grödor, boskap och mark. vi) Förbättrad tillgång till tjänster för växt- och djurproduktion, inbegripet boskapsavel, veterinärtjänster och växtinspektionstjänster.

m)

Tjänster för jordbruksfinansiering i) Förstärkning av finansieringstjänster på landsbygden för småskaliga producenter, bearbetningsföretag och handlare. ii) Utveckling av regionala mekanismer eller en fond för jordbruks- och landsbygdsutveckling. iii) Utveckling av mikrofinansieringsinstitut och försäkringssystem för jordbruk. iv) Underlättad tillgång till krediter från banker och andra finansinstitut för jordbruksbearbetningsföretag, handlare och lantbrukare. v) Stöd till EAC-partnerstatens/-ernas finansinstitut för jordbrukssektorn och underlättande av den privata sektorns tillgång till kapitalmarknaderna, för att anskaffa både kortfristigt och långfristigt kapital.

n)

Geografiska beteckningar i) Utveckling av strategier och rättsliga ramar för geografiska beteckningar. ii) Fastställande av regler för geografiska beteckningar. iii) Utveckling av en uppförandekod för fastställande av produkters ursprung. iv) Underlättande av lokala organisationer och institutioner för att samordna lokala intressenter när det gäller geografiska beteckningar och produktöverensstämmelse. v) Kapacitetsuppbyggnad för identifiering, registrering och saluföring av produkter med geografiska beteckningar och för sådana produkters spårbarhet och överensstämmelse. vi) Utveckling av andra samarbetsområden under denna rubrik som kan uppstå i framtiden.

1.   Samarbetet om utveckling av den privata sektorn ska innefatta investeringsfrämjande och företagsutveckling.

2.   Målen för denna avdelning är att

a)	skapa ett klimat som är gynnsamt för främjandet av investeringar och privata företag, inklusive utveckling av nya industrier, utländska direktinvesteringar och tekniköverföring,

b)	stärka utbudskapacitet, konkurrenskraft och åtgärder för ökat mervärde,

c)	förbättra tillgången till investeringsfinansiering från EU:s finansinstitut, såsom Europeiska investeringsbanken,

d)	bygga upp kapacitet och tillhandahålla institutionellt stöd för utvecklingsinstitutioner för den privata sektorn, såsom investeringsfrämjande organ, apex-organ, handelskammare, föreningar, kontaktpunkter och institutioner för förenklade handelsprocedurer,

e)	utveckla och/eller stärka en politisk och rättslig ram som främjar och skyddar investeringar,

f)	förbättra stöd- och leveransmekanismer för den privata sektorn från de gemensamma AKS–EU-institutionerna, inbegripet bl.a. centrumet för jordbruksutveckling, bland annat för att främja investeringar i EAC-partnerstaten/-erna, och

g)	skapa eller stärka partnerskap, samriskföretag, utkontraktering, uppdragsavtal och förbindelser.

1.   Samarbetet inom havsfiskerisektorn ska omfatta följande:

a)	Förvaltning och bevarande av fiskeresurser.

b)	Arrangemang för förvaltning av fartyg och omhändertagande efter fångst.

c)	Finansiella och handelspolitiska åtgärder.

d)	Utveckling av fiske och fiskeriprodukter och havsbruk.

2.   EU ska bidra till mobilisering av resurser för att genomföra samarbetet på de angivna områdena på nationell och regional nivå, vilket även innefattar stöd till regional kapacitetsuppbyggnad.

3.   Om inte annat följer av bestämmelserna i del III och artikel 75 är parterna överens om att samarbeta på följande områden:

a)	Utveckling och förbättring av infrastruktur för lagring, saluföring och distribution av fisk och fiskeriprodukter.

b)

Kapacitetsuppbyggnad på nationell och regional nivå för att uppfylla de tekniska kraven rörande sanitära och fytosanitära standarder, tekniska handelshinder, faroanalys och kritiska styrpunkter, utveckling av system för uppföljning, kontroll och övervakning av EAC-partnerstatens/-ernas exklusiva ekonomiska zoner och införande och förvaltning av certifieringssystem för särskilt havsfiske.

c)	Investeringar och tekniköverföring inom fiske, beredning av fisk, hamntjänster, utveckling och förbättring av hamnanläggningar samt diversifiering av fisket till att omfatta andra arter än tonfisk som är underutnyttjade eller inte utnyttjade alls.

d)	Samriskföretag och förbindelser, särskilt med mikroföretag, små och medelstora företag och småskaligt fiske, inom fiskeleveranskedjan.

e)	Åtgärder för ökat mervärde inom fiske.

f)	Forskning och utveckling om beståndsbedömning och hållbara nivåer.

4.   Parterna åtar sig att samarbeta för att främja inrättandet av samriskföretag inom fiske, beredning av fisk, hamntjänster, ökad produktionskapacitet, ökad konkurrenskraft för fisket och relaterade näringsgrenar och tjänster, efterföljande beredning, utveckling och förbättring av hamnanläggningar samt diversifiering av fisket till att omfatta andra arter än tonfisk som är underutnyttjade eller inte utnyttjade alls.

1.   Samarbetet enligt denna avdelning ska omfatta naturresurser, i synnerhet vatten, miljö och biologisk mångfald.

2.   Målen för samarbetet enligt denna avdelning är att

a)	förbättra samspelet mellan handel och miljö,

b)	stödja genomförandet av internationella avtal, konventioner och fördrag på miljöområdet,

c)	säkerställa balans mellan miljöledning och fattigdomsbekämpning,

d)	skydda miljön och stärka bevarandet av biologisk mångfald och skyddet av genetiska resurser,

e)	främja en rättvis och hållbar användning av naturresurser,

f)	underlätta och uppmuntra en hållbar användning av gemensamma resurser,

g)	främja den offentliga och privata sektorns deltagande i förvaltningen av naturresurser.

1.   Samarbetet inom området vattenresurser ska omfatta konstbevattning, vattenkraft, vattenproduktion, vattenförsörjning och skydd av avrinningsområden.

2.   Målen för samarbetet inom detta område är följande:

a)	Att utveckla en hållbar användning och förvaltning av vattenresurser i EAC-partnerstaten/-erna i syfte att förbättra befolkningens försörjningsmöjligheter.

b)	Att främja regionalt samarbete för hållbar användning av gränsöverskridande vattenresurser.

c)	Att utveckla infrastruktur för vattenförsörjning för produktionsändamål.

3.   Om inte annat följer av artikel 75 är parterna överens om att samarbeta på följande områden:

a)	Utveckling av infrastruktur för vattenförsörjning i regionen.

b)	Utveckling av relevanta rättsliga ramar.

c)	Integrerad vattenförvaltning.

d)	Kapacitetsuppbyggnad i fråga om mänskliga resurser och förbättringar av tjänstestandarder, vattenförvaltning och institutionella strukturer.

e)	Inrättande av partnerskap, förbindelser och samriskföretag mellan ekonomiska aktörer.

f)	Främjande av teknikutveckling, tekniköverföring, teknikapplikationer, forskning och utveckling, innovation, informationsutbyte och nätverk.

g)	Utveckling av kontroll av vattenföroreningar, vattenrening och vattenhushållning, avloppsrening och sanitet.

h)	Främjande av hållbara konstbevattningssystem.

1.   Samarbetet inom miljö ska omfatta skydd och hållbar förvaltning av miljön och genomförande av en handelsrelaterad miljöpolitik.

2.   Målen för samarbetet inom detta område är att

a)	skydda, återskapa och bevara miljön och den biologiska mångfalden (inom flora, fauna och mikrobiella genetiska resurser, inklusive deras ekosystem),

b)	utveckla industrier i EAC-partnerstaten/-erna som använder miljövänlig teknik,

c)	främja teknikutveckling, tekniköverföring, teknikapplikationer, forskning och utveckling, innovation och informationsutbyte.

3.   Om inte annat följer av artikel 75 är parterna överens om att samarbeta på följande områden:

a)	Genomförande av internationella avtal, konventioner och fördrag på miljöområdet.

b)	Förstärkning och främjande av en rättvis och hållbar användning och förvaltning och ett rättvist och hållbart bevarande av miljön och den biologiska mångfalden, inbegripet skogsbruksresurser och vilda djur och växter.

c)	Förstärkning av institutionella och rättsliga ramar och av kapaciteten för att utarbeta, genomföra, administrera och kontrollera efterlevnaden av lagar, författningar, standarder och strategier på miljöområdet.

d)	Inrättande av partnerskap, förbindelser och samriskföretag mellan ekonomiska aktörer.

e)	Förebyggande och begränsning av miljökatastrofer och förlust av biologisk mångfald.

f)	Främjande av teknikutveckling, teknikanpassning, tekniköverföring, teknikapplikationer, forskning och utveckling samt innovation.

g)	Skydd och förvaltning av resurser i kust- och havsmiljö samt domesticerade och vilda inhemska biologiska och genetiska resurser.

h)	Utveckling av alternativa miljövänliga verksamheter och försörjningsmöjligheter.

i)	Produktion av och underlättande av handel med varor och tjänster för vilka miljömärkning är viktig.

j)	Informationsutbyte och nätverksbyggande när det gäller produkter och produktkrav i fråga om tillverkningsprocesser, transport, saluföring och märkning.

k)	Utveckling av infrastrukturer för miljövänliga produkter.

l)	Integrering av lokalsamhällen i förvaltningen av biologisk mångfald, skogsbruk samt vilda djur och växter.

m)	Utveckling av avfallshantering och säkert omhändertagande av industriellt och giftigt avfall.

n)	Främjande av intressenters deltagande i den internationella miljödebatten.

1.   Samarbetet enligt denna avdelning ska omfatta stöd och kapacitetsuppbyggnad när det gäller harmonisering, zonindelning och delområdesindelning, bedömning av överensstämmelse, informationsutbyte och transparens i fråga om handelsvillkor.

2.   Målen för samarbetet enligt denna avdelning är att

a)	underlätta parternas handel mellan och inom regionerna och samtidigt skydda människors, djurs och växters liv eller hälsa i enlighet med WTO:s SPS-avtal,

b)	ta itu med problem som beror på sanitära och fytosanitära åtgärder för överenskomna prioriterade sektorer och produkter, samtidigt som hänsyn tas till regional integration,

c)	fastställa förfaranden och rutiner för att underlätta samarbetet om sanitära och fytosanitära frågor,

d)	säkerställa transparens när det gäller sanitära och fytosanitära åtgärder som är tillämpliga på handeln mellan och inom parterna,

e)	inom regionerna främja harmonisering av åtgärder med internationella standarder, i enlighet med WTO:s SPS-avtal, och utveckla lämpliga strategier samt rättsliga och institutionella ramar i EAC-partnerstaten/-erna,

f)	stärka EAC-partnerstatens/-ernas verkningsfulla medverkan i Codex Alimentarius-kommissionen, Världsorganisationen för djurhälsa och den internationella växtskyddskonventionen,

g)	främja samråd och utbyten mellan EAC-partnerstatens/-ernas och EU:s institutioner och laboratorier,

h)	underlätta kapacitetsuppbyggnad för fastställande och genomförande av regionala och nationella standarder i enlighet med internationella krav, för att underlätta regional integration,

i)	inrätta och stärka EAC-partnerstatens/-ernas kapacitet att genomföra och övervaka sanitära och fytosanitära åtgärder i enlighet med denna artikel, och

j)	främja tekniköverföring.

3.   Om inte annat följer av artikel 75 är parterna överens om att samarbeta på följande områden:

a)

Stöd till EAC-partnerstatens/-ernas arbete för att efterleva sanitära och fytosanitära åtgärder, inbegripet utveckling av lämpliga regelverk, strategier, frågor som rör arbetet i berörda internationella standardiseringsorgan, utbildning, informationsevenemang, kapacitetsuppbyggnad och tekniskt bistånd.

b)

Stöd, vid behov, till harmonisering av sanitära och fytosanitära åtgärder inom EAC-partnerstaten/-erna och inrättande av nationella SPS-samordningskommittéer och främjande av kapacitet för sanitär kontroll inom den offentliga och privata sektorn; prioriterade områden omfattar utveckling och genomförande av kvalitetsprogram, utbildning, informationsevenemang samt byggande, uppgradering, modernisering och ackreditering av laboratorier.

c)	Stöd i frågor som rör arbetet i berörda internationella standardiseringsorgan; detta samarbete kan omfatta utbildning, informationsevenemang, kapacitetsuppbyggnad och tekniskt bistånd.

d)	Stöd på fiskeområdet med syftet att utveckla harmoniserade regionala regler och standarder och harmoniserad regional lagstiftning för fiskeriprodukter, för att främja handeln mellan parterna och inom EAC-regionen.

e)	Stöd i syfte att främja samarbete mellan EAC-partnerstatens/-ernas sanitära och fytosanitära institutioner och motsvarande institutioner inom EU.

f)	Stöd för att genomföra WTO:s SPS-avtal, i synnerhet när det gäller att stärka EAC-partnerstatens/-ernas behöriga myndigheter, kontaktpunkter för anmälningar och upplysningscentraler.

g)	Stöd till informationsutbyte.

1.   Parterna ska sträva efter att harmonisera sina respektive bestämmelser och förfaranden för utformning av sina sanitära och fytosanitära åtgärder, inklusive i fråga om inspektioner, provningar och certifieringsförfaranden, i enlighet med WTO:s SPS-avtal.

2.   Vid behov kommer EAC-partnerstaten/-erna att med stöd av EU utarbeta ett program och en tidsplan för harmonisering av sina sanitära och fytosanitära standarder.

3.   Kommittén för högre tjänstemän ska vid behov utarbeta rutiner för att bistå och övervaka denna harmoniseringsprocess inom regionerna.

1.   EU samtycker till att ge tekniskt bistånd och bevilja särskild och differentierad behandling i enlighet med artiklarna 9 och 10 i WTO:s SPS-avtal.

2.   Parterna ska samarbeta för att tillgodose de särskilda behov hos EAC-partnerstaten/-erna som följer av genomförandet av bestämmelserna i denna avdelning.

3.   Parterna är överens om att följande områden är prioriterade när det gäller tekniskt bistånd:

a)	Uppbyggnad av teknisk kapacitet inom den offentliga och privata sektorn i EAC-partnerstaten/-erna för att möjliggöra sanitära och fytosanitära kontroller, inbegripet utbildning och informationsevenemang som rör inspektioner, certifiering, övervakning och kontroll.

b)	Förstärkning av teknisk kapacitet för tillämpning och övervakning av sanitära och fytosanitära åtgärder, inbegripet främjande av en ökad användning av internationella standarder.

c)

Utveckling av kapacitet för riskanalys, harmonisering, efterlevnad, provning, certifiering, kontroll av restsubstanser, spårbarhet och ackreditering, inbegripet genom uppgradering eller inrättande av laboratorier och annan utrustning för att hjälpa EAC-partnerstaten/-erna att efterleva internationella standarder.

d)	Stöd till EAC-partnerstatens/-ernas deltagande i arbetet i berörda internationella standardiseringsorgan.

e)	Utveckling av EAC-partnerstatens/-ernas kapacitet att på ett verkningsfullt sätt delta i anmälningsprocesserna.

1.   Samarbetet enligt denna avdelning ska omfatta utarbetande, fastställande och tillämpning av tekniska föreskrifter, standarder och förfaranden för bedömning av överensstämmelse, i den mening som avses i WTO-avtalet om tekniska handelshinder.

2.   Målen för samarbetet enligt denna avdelning är att

a)	gradvis avskaffa tekniska handelshinder, för att underlätta handeln mellan parterna och inom EAC-partnerstaten/-erna,

b)	stärka den regionala integrationen hos EAC-partnerstaten/-erna, genom harmonisering av de standarder, tekniska föreskrifter och förfaranden för bedömning av överensstämmelse som tillämpas i EAC-partnerstaten/-erna och i enlighet med avtalet om tekniska handelshinder,

c)	främja ökad användning av internationella tekniska föreskrifter, standarder och förfaranden för bedömning av överensstämmelse, inbegripet sektorsspecifika åtgärder,

d)	utveckla funktionella förbindelser, samriskföretag och gemensamt forsknings- och utvecklingsarbete mellan EAC-partnerstatens/-ernas och EU:s institutioner för standardisering, bedömning av överensstämmelse och tillsyn,

e)	öka marknadstillträdet för produkter med ursprung i EAC-partnerstaten/-erna genom att förbättra produkternas säkerhet, kvalitet och konkurrenskraft,

f)	främja mer användning av internationell bästa praxis för tekniska föreskrifter, internationella standarder och förfaranden för bedömning av överensstämmelse,

g)	säkerställa att utarbetandet, fastställandet och tillämpningen av standarder och tekniska föreskrifter är transparent och inte skapar onödiga hinder för handeln mellan parterna, i enlighet med bestämmelserna i avtalet om tekniska handelshinder,

h)	stödja utvecklingen av lämpliga regelverk, strategier och reformer i EAC-partnerstaten/-erna för att följa internationellt accepterad praxis,

i)	bistå EAC-partnerstaten/-erna i genomförandet av avtalet om tekniska handelshinder och uppfyllandet av deras handelspartners tekniska krav inom ramen för avtalet om tekniska handelshinder.

3.   Om inte annat följer av artikel 75 är parterna överens om att samarbeta på följande områden:

a)	Stöd till främjande av mer användning av internationella standarder, tekniska föreskrifter och bedömningar av överensstämmelse, däribland sektorsspecifika åtgärder på parternas territorier.

b)	Stöd till EAC-partnerstatens/-ernas kapacitetsuppbyggnad inom områdena standardisering, metrologi, ackreditering och förfaranden för bedömning av överensstämmelse, inbegripet stöd till uppgradering och inrättande av laboratorier och relevanta institutioner samt upphandling av relevant utrustning.

c)	Stöd till kvalitetsstyrning och kvalitetssäkring inom utvalda sektorer av betydelse för EAC-partnerstaten/-erna.

d)	Stöd till fullständigt deltagande av EAC-partnerstatens/-ernas standardiseringsorgan och andra tekniska tillsynsorgan i internationella standardiseringsorgan, och förstärkning av de internationella standardernas roll som grund för tekniska föreskrifter.

e)	Stöd till de insatser som görs av EAC-partnerstatens/-ernas organ för bedömning av överensstämmelse för att erhålla internationell ackreditering.

f)	Utveckling av funktionella förbindelser mellan parternas institutioner för standardisering, bedömning av överensstämmelse och certifiering.

g)

Stöd till utveckling av en gemensam syn på god regleringssed, vilket omfattar i) transparens i samband med utarbetande, fastställande och tillämpning av tekniska föreskrifter, standarder och förfaranden för bedömning av överensstämmelse, ii) behovet av och proportionaliteten hos regleringsåtgärder och relaterade förfaranden för bedömning av överensstämmelse, vilket kan inbegripa användning av leverantörsdeklarationer om överensstämmelse, iii) användning av internationella standarder som grund för inrättande av tekniska föreskrifter, utom när sådana standarder inte skulle vara ett effektivt eller lämpligt medel för att uppnå de legitima mål som eftersträvas, iv) kontroll av att tekniska föreskrifter och marknadskontrollåtgärder efterlevs, och v) inrättande av mekanismer och metoder för att se över tekniska föreskrifter, standarder och förfaranden för bedömning av överensstämmelse.

h)	Identifiering och prioritering av och stöd till utveckling av nödvändig teknisk infrastruktur och tekniköverföring när det gäller metrologi, standardisering, provning, certifiering och ackreditering, till stöd för tekniska föreskrifter.

i)	Förstärkning av regleringssamarbete och tekniskt och vetenskapligt samarbete genom bland annat utbyte av information, erfarenheter och data, i syfte att förbättra kvaliteten och nivån på de berörda tekniska föreskrifterna och utnyttja tillsynsresurserna på ett effektivt sätt.

j)	Utveckling av kompatibilitet och konvergens mellan parternas respektive tekniska föreskrifter, standarder och förfaranden för bedömning av överensstämmelse.

k)	Främjande och uppmuntran av bilateralt samarbete mellan parternas respektive organisationer med ansvar för metrologi, standardisering, provning, certifiering och ackreditering.

l)	Främjande av samarbete mellan parterna och i EAC i fråga om verksamheten i relevanta internationella institutioner och organisationer och i forum som arbetar med tekniska handelshinder.

1.   Parterna erkänner vikten av samarbete när det gäller frågor som berör förenkling av tullförfaranden och handelsprocedurer i den föränderliga världshandelsmiljön.

2.   Parterna är överens om att förstärka samarbetet för att säkerställa att relevant lagstiftning och relevanta förfaranden, samt de berörda förvaltningarnas administrativa kapacitet, uppfyller målet att främja förenklade handelsprocedurer.

3.   Parterna erkänner behovet av adekvat administrativ kapacitet för att uppfylla dessa mål. De är överens om att EAC-partnerstaten/-erna behöver övergångsperioder och kapacitetsuppbyggnad för att på ett smidigt sätt kunna genomföra bestämmelserna i denna avdelning.

4.   Målen för samarbetet enligt denna avdelning är att

a)	underlätta handeln mellan parterna,

b)	främja harmonisering av tullagstiftning och tullförfaranden på regional nivå,

c)	stödja EAC-partnerstaten/-erna i arbetet med att förenkla handelsprocedurer,

d)	stödja EAC-partnerstatens/-ernas tullförvaltningar vid genomförandet av detta avtal och annan internationell bästa praxis på tullområdet,

e)	förstärka samarbetet mellan parternas tullmyndigheter och andra berörda gränsorgan.

5.   Om inte annat följer av artikel 75 är parterna överens om att samarbeta på följande områden:

a)	Utbyte av information om tullagstiftning och tullförfaranden.

b)	Utveckling av gemensamma initiativ inom gemensamt överenskomna områden.

c)

Stöd till i) modernisering av tullsystem och tullförfaranden samt minskad tidsåtgång för tullklarering, ii) förenkling och harmonisering av tullförfaranden och handelsformaliteter, inbegripet sådana som rör import, export och transitering, iii) förbättring av regionala transiteringssystem, iv) ökad transparens i enlighet med artikel 134, v) kapacitetsuppbyggnad, inbegripet ekonomiskt och tekniskt bistånd till EAC-partnerstaten/-erna på detta område, och vi) andra tullrelaterade områden enligt överenskommelse mellan parterna i detta avtal.

d)	Fastställande, så vitt möjligt, av gemensamma ståndpunkter i internationella organisationer när det gäller förenkling av tullförfaranden och handelsprocedurer, t.ex. WTO, WCO, FN och Unctad.

e)	Främjande av samordning mellan alla relaterade organ, både internt och över gränserna.

6.   Parterna ska samarbeta när det gäller tullfrågor och ursprungsregler genom:

a)	Införande av förfaranden och praxis som återspeglar internationella instrument och standarder för förenkling av tullförfaranden och handelsprocedurer, inbegripet WTO-regler och WCO:s instrument och standarder.

b)	Genomförande av verksamheter som syftar till att befästa harmoniseringen av tullstandarder och åtgärder för förenklade handelsprocedurer.

c)	Tillämpning av moderna tullmetoder, inbegripet riskbedömning, bindande besked, förenklade förfaranden, kontroller efter frigörande och metoder för revision.

d)	Automatisering av tullförfaranden och andra handelsförfaranden, inbegripet elektroniskt utbyte av tull- och handelsinformation.

e)	Utbildning av tulltjänstemän och andra berörda tjänstemän i den offentliga och privata sektorn när det gäller förenkling av tullförfaranden och handelsprocedurer.

f)	Inom andra områden som kan komma att identifieras av parterna.

1.   Parterna erkänner att ett avskaffande och/eller en väsentlig nedsättning av tullar i enlighet med detta avtal kommer att bli en utmaning för EAC-partnerstaten/-erna. Parterna är överens om att denna särskilda utmaning ska bemötas genom inrättandet av en kompensationsram, med förbehåll för bestämmelserna i bilaga VI vilka har företräde.

2.   Parterna erkänner också att genomförandet av detta avtal kan komma att leda till utmaningar, bland annat på det sociala området, ekonomiska området och miljöområdet, för EAC-partnerstatens/-ernas ekonomi(er). Parterna är överens om att dessa utmaningar ska bemötas genom ekonomiska åtgärder och åtgärder inom utvecklingssamarbetet.

3.   Samarbetet enligt denna avdelning syftar till att bemöta faktiska och potentiella anpassningsutmaningar som följer av genomförandet av detta avtal.

1.   När det gäller inkomstförluster i samband med tullnedsättningar ska EU, med förbehåll för bestämmelserna i bilaga VI vilka har företräde,

a)	inleda en fördjupad dialog om finanspolitiska anpassningsåtgärder och reformer,

b)	inrätta samarbetsrutiner för att stödja finanspolitiska reformer,

c)	tillhandahålla finansiella medel för att under en övergångsperiod täcka de överenskomna förluster av statliga intäkter som härrör från ett avskaffande och/eller en väsentlig nedsättning av tullar.

2.   För att säkerställa att EAC-partnerstatens/-ernas ekonomi(er) drar full nytta av detta avtal samtycker EU till att arbeta med EAC-partnerstaten/-erna för att genomföra lämpliga samarbetsverksamheter som syftar till att

a)	förbättra konkurrenskraften i EAC-partnerstatens/-ernas produktionssektorer,

b)	förbättra produktionskapaciteten och yrkeskunnandet hos arbetskraften i EAC-partnerstaten/-erna, inbegripet att utbilda arbetstagare som flyttats på grund av nedläggningar av företag och/eller att förse dem med ny kompetens för nya verksamheter,

c)	stödja åtgärder för en hållbar miljö,

d)	bygga upp kapacitet för att förbättra disciplinen på makroekonomisk nivå,

e)	lindra potentiella effekter för livsmedels- och nutritionstrygghet, landsbygdsutveckling, försörjningstrygghet och exportinkomster i EAC-partnerstaten/-erna,

f)	ta upp andra möjliga samarbetsområden relaterade till problem med genomförandet av detta avtal.

1.   Mot bakgrund av EU:s åtagande att stödja genomförandet av detta avtal och ansträngningarna av EAC-partnerstatens/-erna själva för att finansiera sina utvecklingsbehov, är parterna överens om att arbeta både gemensamt och var för sig för att mobilisera finansiella resurser för att stödja genomförandet av detta avtal, den regionala integrationen och EAC-partnerstatens/-ernas utvecklingsstrategier.

2.   Målet med en gemensam mobilisering av resurser är att, i en anda av ömsesidigt beroende, komplettera, stödja och främja EAC-partnerstatens/-ernas ansträngningar att finna alternativa finansieringskällor för att stödja regional integration och de utvecklingsstrategier, särskilt utvecklingsmatrisen för det ekonomiska partnerskapsavtalet i bilaga III a, med förbehåll för bestämmelserna i bilaga VI vilka har företräde.

1.   Med förbehåll för bestämmelserna i bilaga VI vilka har företräde, ska EAC-partnerstaten/-erna

a)	avsätta medel från sina finansieringsmekanismer i tid och på ett förutsägbart sätt för att stödja regional integration och EPA-relaterade utvecklingsstrategier och projekt enligt utvecklingsmatrisen för det ekonomiska partnerskapsavtalet,

b)	utarbeta sina utvecklingsstrategier med vederbörlig hänsyn till EAC-partnerstatens/-ernas rätt till att själv(a) bestämma inriktningen på och tidsföljden för sina utvecklingsstrategier och utvecklingsprioriteringar,

c)	inrätta en EPA-fond för att kanalisera resurser relaterade till det ekonomiska partnerskapsavtalet,

d)	införliva de prioriteringar som anges i utvecklingsmatrisen för det ekonomiska partnerskapsavtalet i regionala och nationella strategier.

2.   Med förbehåll för bestämmelserna i bilaga VI vilka har företräde, ska EAC-partnerstaten/-erna utforma regler och föreskrifter för förvaltning av EPA-fonden i syfte att säkerställa transparens, ansvarsskyldighet och valuta för pengarna vid utnyttjandet av dessa resurser. Utan att det påverkar övriga partners bidrag till EPA-fonden kommer EU-medel att kanaliseras till fonden förutsatt att EU gör en positiv bedömning av EPA-fondens operativa förfaranden.

3.   Med förbehåll för bestämmelserna i bilaga VI vilka har företräde ska EU avsätta medel i tid och på ett förutsägbart sätt, varvid särskild hänsyn ska tas till restriktioner på utbudssidan i EAC-partnerstaten/-erna kopplade till genomförandet av detta avtal, inklusive finansieringsgap som identifieras i utvecklingsmatrisen för det ekonomiska partnerskapsavtalet, genom

a)	EU: s budget,

b)	andra instrument som används för att genomföra EU:s offentliga utvecklingsbistånd.

4.   Parterna åtar sig gemensamt att arbeta för att följande resurser mobiliseras:

a)	Medel från andra (multilaterala eller bilaterala) givare.

b)	Bidrag, subventionerade lån, offentlig-privata partnerskap och specialiserade instrument.

c)	Övriga tillgängliga offentliga utvecklingsbiståndsmedel från utvecklingspartner.

1.   Parterna ska inleda samråd och sträva efter att i god tro lösa eventuella tvister rörande tolkning och tillämpning av detta avtal, med målet att nå en ömsesidigt godtagbar lösning.

2.   En part ska inleda samråd genom att skicka en skriftlig begäran till den andra parten, med kopia till kommittén för högre tjänstemän, där parten anger vilken åtgärd det rör sig om och de bestämmelser i avtalet som den anser att åtgärden strider mot.

3.   Om inte parterna kommer överens om något annat, ska samråd äga rum på den svarande partens territorium och hållas inom tjugo (20) dagar från den dag då begäran mottogs. Samråden ska anses avslutade inom sextio (60) dagar efter den dag då den svarande parten mottog begäran om samråd, om inte båda parterna är överens om att fortsätta samrådet. All information som lämnas ut under samrådet ska förbli konfidentiell.

4.   Samråd om brådskande ärenden, bl.a. frågor som gäller lättfördärvliga varor eller säsongsvaror, ska hållas så snart det är praktiskt möjligt men senast inom femton (15) dagar från den dag då begäran om samråd mottogs och anses vara avslutade inom trettio (30) dagar från den dag då begäran om samråd mottogs, om inte båda parterna är överens om att fortsätta samrådet.

5.   Om den part som mottar begäran om samråd inte har besvarat den begäran inom tio (10) dagar efter mottagandet, eller om samråden inte hålls inom de respektive tidsfrister som anges i punkterna 3 och 4 i den här artikeln, eller om samråden har avslutats utan att någon ömsesidigt godtagbar lösning har nåtts, får endera parten begära att tvisten löses genom ett skiljeförfarande i enlighet med artikel 112.

6.   Parterna kan enas om att ändra de tidsfrister som avses i punkterna 3–5, mot bakgrund av de svårigheter med eller den komplexitet hos ärendet som endera parten erfarit.

1.   Om man vid samrådet inte kan enas om en ömsesidigt godtagbar lösning får parterna efter överenskommelse vända sig till en medlare. Om inte parterna kommer överens om något annat, ska medlingen avse samma fråga som den som tas upp i begäran om samråd.

2.   Varje part får gå vidare till skiljeförfarande enligt artikel 112 utan att tillgripa medling.

3.   Om parterna inom femton (15) dagar efter samtycket till att begära medling inte kunnat enas om en medlare ska ordföranden för kommittén för högre tjänstemän, eller dennes ställföreträdare, genom lottning utse en medlare bland de personer som är upptagna på den förteckning som avses i artikel 125 och som inte är medborgare i någondera parten. Medlaren ska då utses inom tjugofem (25) dagar från det datum då parterna enades om att begära medling och i närvaro av en företrädare för vardera parten. Senast trettio (30) dagar efter det att medlaren har utsetts ska han eller hon kalla till ett möte med parterna. Båda parternas inlagor ska vara medlaren till handa senast femton (15) dagar före mötet och medlaren ska avge ett yttrande senast fyrtiofem (45) dagar efter det att han eller hon har utsetts.

4.   Medlarens yttrande får innehålla en rekommendation om hur tvisten bör lösas som är förenlig med bestämmelserna i detta avtal. Medlarens yttrande är inte bindande.

5.   Parterna kan enas om att ändra de tidsfrister som avses i punkt 3. Medlaren kan också besluta att ändra dessa tidsfrister på begäran av en av parterna eller på eget initiativ, mot bakgrund av de svårigheter som den berörda parten erfarit eller ärendets komplexitet.

6.   Medlingsförfarandena, särskilt all information som lämnats ut och de ståndpunkter som parterna intagit under förhandlingarna, ska förbli konfidentiella.

1.   Om parterna inte har lyckats lösa tvisten genom samråd i enlighet med artikel 110 får den klagande parten lämna underrättelse om inledande av ett förfarande för inrättande av en skiljenämnd, som ska inrättas i enlighet med artikel 113.

2.   Underrättelsen om inrättande av en skiljenämnd ska lämnas skriftligen till den svarande parten och till kommittén för högre tjänstemän. Den klagande parten ska i sin underrättelse ange de specifika åtgärder det rör sig om och tydligt förklara hur åtgärderna anses strida mot bestämmelserna i detta avtal.

1.   En skiljenämnd ska bestå av tre skiljemän.

2.   Parterna ska inom tio (10) dagar efter det att underrättelsen om inrättande av en skiljenämnd har lämnats till kommittén för högre tjänstemän samråda med varandra i syfte att enas om nämndens sammansättning.

3.   Om parterna inte kan enas om skiljenämndens sammansättning inom den tidsfrist som anges i punkt 2 i den här artikeln, ska varje part inom fem (5) dagar utse en skiljeman från den förteckning över skiljemän som upprättats enligt artikel 125. Om någon part underlåter att utse sin skiljeman ska den partens skiljeman, på begäran av den andra parten, utses genom lottning av ordföranden för kommittén för högre tjänstemän, eller av ordförandens ställföreträdare, bland personerna på den partens delförteckning som upprättats enligt artikel 125.

4.   Såvida inte parterna enas om skiljenämndens ordförande inom den tidsfrist som anges i punkt 2 i den här artikeln, ska de två skiljemännen i sin tur utse en tredje skiljeman som ordförande i nämnden från den förteckning som upprättats enligt artikel 125 inom fem (5) dagar efter deras utnämning och ska underrätta kommittén för högre tjänstemän om utnämningen. Om en ordförande för skiljenämnden inte utses kan endera parten begära att ordföranden för kommittén för högre tjänstemän eller dennes ställföreträdare inom fem (5) dagar genom lottning utser skiljenämndens ordförande från den delförteckning över ordförande som ingår i den förteckning som upprättats enligt artikel 125.

5.   Dagen för inrättande av skiljenämnden ska vara den sista dag då alla tre skiljemän har utsetts och godtagit sin utnämning i enlighet med den arbetsordning som antagits enligt artikel 120.

1.   Som en allmän regel senast nittio (90) dagar från den dag då skiljenämnden inrättades ska den för parterna lägga fram en interimsrapport som innehåller både en beskrivande del och nämndens undersökningsresultat och slutsatser. Om skiljenämnden anser att denna tidsfrist inte kan hållas, ska nämndens ordförande skriftligen meddela parterna och kommittén för högre tjänstemän detta och ange skälen till förseningen samt det datum då nämnden planerar att lägga fram sin interimsrapport. Under inga omständigheter bör interimsrapporten läggas fram senare än etthundratjugo (120) dagar efter den dag då skiljenämnden inrättades. Varje part får inom femton (15) dagar efter det att interimsrapporten lagts fram skriftligen lämna synpunkter på särskilda aspekter i rapporten.

2.   I brådskande fall, däribland fall som gäller lättfördärvliga varor eller säsongsvaror, ska skiljenämnden göra sitt yttersta för att lägga fram sin interimsrapport inom trettio (30) dagar och i varje fall senast fyrtiofem (45) dagar efter den dag då nämnden inrättades. En part får inom sju (7) dagar från det att interimsrapporten lagts fram lämna in en skriftlig begäran till skiljenämnden om att den ska ompröva särskilda aspekter i interimsrapporten.

3.   Efter att ha övervägt parternas skriftliga synpunkter på interimsrapporten får skiljenämnden ändra sin rapport och företa ytterligare utredningar som den anser motiverade. Nämndens slutliga avgörande ska innehålla en diskussion om de argument som förts fram under interimsskedet och ska tydligt besvara parternas frågor och anmärkningar.

1.   Skiljenämnden ska meddela sitt avgörande till parterna och till kommittén för högre tjänstemän inom ett hundratjugo (120) dagar från den dag då den inrättades.

Utan hinder av första stycket ska skiljenämndens ordförande, om denna tidsfrist inte kan hållas, skriftligen meddela parterna och kommittén för högre tjänstemän detta och ange skälen till förseningen samt vilket datum skiljenämnden planerar att meddela sitt avgörande. Under inga omständigheter får avgörandet meddelas senare än etthundrafemtio (150) dagar från den dag då nämnden inrättades.

2.   I brådskande fall, däribland fall som gäller lättfördärvliga varor och säsongsvaror,

a)	ska skiljenämnden meddela sitt avgörande inom sextio (60) dagar från den dag då nämnden inrättades,

b)	får skiljenämnden meddela ett preliminärt avgörande, så snart som det är praktiskt möjligt och under alla omständigheter inom sju (7) dagar från den dag då den inrättades, i frågan om huruvida den anser att fallet är brådskande.

3.   Skiljenämndens avgörande ska innehålla rekommendationer om hur den svarande parten skulle kunna avhjälpa den bristande efterlevnaden.

4.   Utan hinder av punkterna 6–10 om en rimlig tidsperiod, ska den svarande parten vidta alla nödvändiga åtgärder för att omedelbart och i god tro följa skiljenämndens avgörande.

5.   Om omedelbar efterlevnad inte är möjlig ska parterna sträva efter att komma överens om den tid som krävs för att följa avgörandet. I ett sådant fall ska den svarande parten senast tjugoen (21) dagar från den dag då skiljenämndens avgörande meddelades parterna, till den klagande parten och till kommittén för högre tjänstemän ange hur lång tid den kommer att behöva för att följa avgörandet.

6.   Om parterna inte kan enas om en rimlig tidsperiod för att följa skiljenämndens avgörande ska den klagande parten inom fjorton (14) dagar från det meddelande som avses i punkt 1 skriftligen begära att skiljenämnden fastställer den rimliga tidsperiodens längd. En sådan begäran ska anmälas samtidigt till den svarande parten och till kommittén för högre tjänstemän. Skiljenämnden ska meddela sitt avgörande till parterna och till kommittén för högre tjänstemän senast tjugoen (21) dagar från den dag då begäran ingavs.

7.   Om den ursprungliga skiljenämnden eller några av dess ledamöter inte kan sammankallas på nytt, ska förfarandena i artikel 113 tillämpas. Tidsfristen för att meddela avgörandet ska vara trettiofem (35) dagar från den dag då den begäran som avses i punkt 6 i den här artikeln ingavs.

8.   Vid fastställandet av en rimlig tidsperiod ska skiljenämnden ta hänsyn till hur lång tid det normalt tar för den svarande parten att anta rättsliga eller administrativa åtgärder som är jämförbara med dem som den parten anser vara nödvändiga för att säkra efterlevnad, och särskilt beakta de svårigheter som EAC-partnerstaten/-erna kan möta på grund av att det saknas erforderlig kapacitet.

9.   Den rimliga tidsperioden kan förlängas efter överenskommelse mellan parterna.

1.   Den svarande parten ska före utgången av den rimliga tidsperioden till den klagande parten och kommittén för högre tjänstemän anmäla vilka åtgärder den har vidtagit för att följa skiljenämndens avgörande.

2.   Om den svarande parten vid utgången av den rimliga tidsperioden inte har uppfyllt bestämmelserna i punkt 1 i den här artikeln, får den klagande parten vidta, efter anmälan till den svarande parten och till kommittén för högre tjänstemän, lämpliga åtgärder i enlighet med artikel 118.2.

3.   Om det råder oenighet mellan parterna om huruvida den svarande parten har sett till att bestämmelserna i detta avtal efterlevs, får endera parten inge en skriftlig begäran om att skiljenämnden ska avgöra frågan. En sådan begäran ska ange vilken specifik åtgärd det rör sig om och tydligt förklara hur denna åtgärd kan anses vara oförenlig eller förenlig med bestämmelserna i detta avtal och med skiljenämndens avgörande.

4.   Skiljenämnden ska sträva efter att meddela sitt avgörande inom fyrtiofem (45) dagar från den dag då den begäran som avses i punkt 3 ingavs. I brådskande fall, däribland fall som gäller lättfördärvliga varor och säsongsvaror, ska skiljenämnden meddela sitt avgörande inom trettio (30) dagar från den dag då begäran ingavs.

5.   Om den ursprungliga skiljenämnden eller några av dess ledamöter inte kan sammankallas på nytt inom femton (15) dagar, ska förfarandena i artikel 113 tillämpas. I sådana fall ska tidsfristen för meddelande av avgörandet vara åttio (80) dagar från den dag då den begäran som avses i punkt 3 i den här artikeln ingavs.

1.   Om den svarande parten inte anmäler att några åtgärder vidtagits för att följa skiljenämndens avgörande innan den rimliga tidsperioden löper ut, eller om skiljenämnden avgör att den åtgärd som anmälts enligt artikel 116.1 inte är förenlig med den svarande partens förpliktelser enligt detta avtal, ska den klagande parten ha rätt att vidta lämpliga åtgärder efter en anmälan till den svarande parten.

2.   Den klagande parten ska då sträva efter att välja åtgärder som i minsta möjliga utsträckning påverkar uppnåendet av målen för detta avtal och ska ta hänsyn till åtgärdernas konsekvenser för den svarande partens ekonomi. Om EU har fått rätt att vidta sådana åtgärder ska den dessutom välja åtgärder som särskilt syftar till att få den bristande efterlevnaden att upphöra i den EAC-partnerstat vars åtgärder konstaterats strida mot bestämmelserna i detta avtal.

3.   När som helst efter utgången av den rimliga tidsperioden får den klagande parten begära att den svarande parten erbjuder tillfällig kompensation, och den svarande parten ska då lägga fram ett sådant erbjudande.

4.   Kompensation eller motåtgärder ska vara tillfälliga och endast tillämpas till dess att den åtgärd som konstaterats strida mot bestämmelserna i detta avtal har upphört eller ändrats på ett sådant sätt att den blir förenlig med dessa bestämmelser, eller till dess att parterna har enats om en lösning av tvisten.

1.   Den svarande parten ska till den andra parten och kommittén för högre tjänstemän anmäla alla åtgärder som den har vidtagit för att följa skiljenämndens avgörande och sin begäran om att den klagande partens tillämpning av lämpliga åtgärder ska upphöra.

2.   Om parterna inte når en överenskommelse om den anmälda åtgärdens förenlighet med bestämmelserna i detta avtal inom trettio (30) dagar från den dag då anmälan ingavs, ska den klagande parten skriftligen begära att frågan hänskjuts till skiljenämnden för avgörande. En sådan begäran ska anmälas till den svarande parten och till kommittén för högre tjänstemän. Skiljenämndens avgörande ska meddelas parterna och kommittén för högre tjänstemän inom fyrtiofem (45) dagar från den dag då begäran ingavs.

3.   Om skiljenämnden avgör att en vidtagen åtgärd inte är förenlig med bestämmelserna i detta avtal, ska den fatta ett beslut om huruvida den klagande parten får fortsätta att tillämpa lämpliga åtgärder. Om skiljenämnden avgör att en vidtagen åtgärd är förenlig med bestämmelserna i detta avtal, ska de lämpliga åtgärderna avslutas omedelbart efter dagen för detta avgörande.

4.   Om den ursprungliga skiljenämnden eller några av dess ledamöter inte kan sammankallas på nytt, ska förfarandena i artikel 113 tillämpas. Tidsfristen för meddelande av avgörandet ska då vara sextio (60) dagar från den dag då den begäran som avses i punkt 2 i den här artikeln ingavs.

1.   Parternas skriftliga och muntliga inlagor ska lämnas in på ett av parternas officiella språk.

2.   Parterna ska sträva efter att enas om ett gemensamt arbetsspråk för alla särskilda förfaranden som omfattas av denna del. Om dessa parter inte kan enas om ett gemensamt arbetsspråk ska varje part ordna och bekosta översättning av sina skriftliga inlagor och tolkning vid förhandlingarna till det språk som den svarande parten valt, såvida inte detta språk är ett officiellt språk in den parten (5).

1.   Skiljenämnder ska tolka bestämmelserna i detta avtal i enlighet med sedvanerättsliga regler för tolkning av folkrätten, inklusive de regler som anges i Wienkonventionen om traktaträtten som undertecknades i Wien den 23 maj 1969.

2.   Skiljenämnders tolkningar och avgöranden får inte utvidga eller begränsa de rättigheter och skyldigheter som följer av detta avtal.

1.   Skiljenämnden ska göra sitt yttersta för att fatta beslut enhälligt. Om beslut inte kan fattas med enhällighet ska frågan avgöras genom enkel majoritet.

2.   Skiljenämnden ska i sitt avgörande redovisa sakförhållandena, de relevanta avtalsbestämmelsernas tillämplighet och skälen till nämndens undersökningsresultat, rekommendationer eller slutsatser. Kommittén för högre tjänstemän ska offentliggöra skiljenämndens avgöranden.

3.   Skiljenämndens avgöranden ska vara slutgiltiga och bindande för parterna.

1.   Kommittén för högre tjänstemän ska senast sex (6) månader från dagen för detta avtals ikraftträdande sammanställa en förteckning över minst femton (15) personer som är villiga och kapabla att åta sig ett uppdrag som skiljeman. Förteckningen ska bestå av tre delförteckningar: en delförteckning för respektive part över personer som kan tjänstgöra som skiljemän och en delförteckning över personer som inte är medborgare i någon av parterna och som kan tjänstgöra som ordförande för en skiljenämnd. Varje delförteckning ska innehålla minst fem (5) personer. Kommittén för högre tjänstemän ska säkerställa att förteckningen alltid är fullständig i enlighet med den arbetsordning som antagits enligt artikel 120.

2.   Om någon delförteckning inte har upprättats eller inte innehåller tillräckligt många namn på enskilda personer vid den tidpunkt då en underrättelse lämnas enligt artikel 113.2, ska skiljemännen utses genom lottning bland de personer som formellt har föreslagits för respektive delförteckning av den ena eller båda parterna. Om endast en part har föreslagit namn, ska de tre skiljemännen utses genom lottning bland dessa namn.

3.   Om det inte finns någon fastställd förteckning över skiljemän enligt punkt 1 eller några namn på skiljemän som föreslagits enligt punkt 2 ska den part som inleder processen för skiljeförfarande begära att Permanenta skiljedomstolens generalsekreterare fungerar som tillsättningsmyndighet.

4.   Skiljemännen måste ha specialkunskaper om och erfarenhet inom juridik och internationell handel. De ska vara oberoende, uppträda i egenskap av enskilda individer och inte ta emot instruktioner från någon organisation eller regering eller ha anknytning till någon av parternas regeringar, samt följa den uppförandekod som bifogas den arbetsordning som antagits enligt artikel 120.

1.   De skiljenämnder som inrättas inom ramen för detta avtal ska inte avgöra tvister som rör endera partens rättigheter eller skyldigheter enligt WTO-avtalen.

2.   Tillämpningen av detta avtals bestämmelser om tvistlösning ska inte påverka tillämpningen av eventuella åtgärder inom ramen för WTO, inklusive tvistlösningsåtgärder. Om en part emellertid har inlett ett tvistlösningsförfarande avseende en viss åtgärd, antingen enligt denna avdelning eller enligt WTO-avtalet, ska den inte inleda ett tvistlösningsförfarande avseende samma åtgärd i det andra forumet förrän det första förfarandet har avslutats. En part får inte heller söka upprättelse i båda forumen för överträdelse av en skyldighet som är identisk både enligt detta avtal och enligt WTO-avtalet. När ett tvistlösningsförfarande väl har inletts i ett sådant fall, får en part inte söka upprättelse i det andra forumet för överträdelse av en identisk skyldighet enligt det andra avtalet, såvida inte det valda forumet av skäl som rör förfarandet eller juridisk behörighet inte fastställer undersökningsresultat avseende den upprättelse som begärs enligt den skyldigheten.

3.   En part får avseende en viss åtgärd inleda ett tvistlösningsförfarande enligt antingen denna del eller WTO-avtalet, enligt följande:

a)

Ett tvistlösningsförfarande enligt denna del ska anses ha inletts genom att en part i enlighet med artikel 112 begär att en skiljenämnd ska inrättas och ska anses ha avslutats när skiljenämnden i enlighet med artikel 115 har meddelat parterna och kommittén för högre tjänstemän sitt avgörande eller när en ömsesidigt godtagbar lösning har nåtts i enlighet med artikel 119.

b)

Ett tvistlösningsförfarande enligt WTO-avtalet ska anses ha inletts genom att en part begär att en panel ska upprättas enligt artikel 6 i överenskommelsen om regler och förfaranden för tvistlösning och ska anses ha avslutats när WTO:s tvistlösningsorgan antar WTO-panelens rapport eller, i tillämpliga fall, överprövningsorganets rapport enligt artiklarna 16 och 17.14 i den överenskommelsen.

4.   Inget i detta avtal ska hindra en part från att genomföra ett sådant upphävande av skyldigheter som godkänts av WTO:s tvistlösningsorgan. WTO-avtalet får inte hindra en part från att upphäva sina skyldigheter enligt detta avtal.

1.   Alla tidsfrister som fastställs i denna del, inbegripet skiljenämnders tidsfrister för att meddela sina avgöranden, ska räknas i kalenderdagar från och med dagen efter den dag då den handling eller det faktum de avser inträffade.

2.   Alla tidsfrister som avses i denna del får förlängas genom ömsesidig överenskommelse mellan parterna.