EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 4.10.2021
COM(2021) 624 final
2021/0317(NLE)
Förslag till
RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT
om godkännande av bedömningen av Finlands återhämtnings- och resiliensplan
{SWD(2021) 284 final}
EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 4.10.2021
COM(2021) 624 final
2021/0317(NLE)
Förslag till
RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT
om godkännande av bedömningen av Finlands återhämtnings- och resiliensplan
{SWD(2021) 284 final}
2021/0317 (NLE)
Förslag till
RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT
om godkännande av bedömningen av Finlands återhämtnings- och resiliensplan
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/241 av den 12 februari 2021 om inrättande av faciliteten för återhämtning och resiliens 1 , särskilt artikel 20,
med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och
av följande skäl:
(1)Utbrottet av covid-19 har haft en allvarlig negativ inverkan på Finlands ekonomi. År 2019 var Finlands bruttonationalprodukt (BNP) per capita 139 % av EU-genomsnittet. Enligt kommissionens sommarprognos 2021 minskade Finlands BNP i fasta priser med 2,8 % under 2020, och den förväntas minska med sammantaget 0,1 % under 2020 och 2021. Långvariga aspekter med inverkan på den ekonomiska utvecklingen på medellång sikt är bland annat långsam produktivitetstillväxt, stora investeringsbehov i den gröna omställningen och inom forskning och utveckling, hushållens ökande skuldsättning och social- och hälsovårdssystemets resultat.
(2)Den 9 juli 2019 och den 20 juli 2020 riktade rådet rekommendationer till Finland inom ramen för den europeiska planeringsterminen. Rådet rekommenderade särskilt Finland att förbättra kostnadseffektiviteten för och lika tillgång till social- och hälsovårdstjänster, ta itu med bristen på hälso- och sjukvårdspersonal, förbättra incitamenten att arbeta och stärka kompetens och aktiv inkludering, stödja sysselsättningen och främja en aktiv arbetsmarknadspolitik, fokusera investeringspolitiken på forskning och innovation, samt den gröna och den digitala omställningen, stärka övervakningen av hushållens skuldsättning och säkerställa effektiv övervakning och tillämpning av regelverket för bekämpning av penningtvätt. Kommissionen har bedömt framstegen med genomförandet av dessa landsspecifika rekommendationer vid den tid då återhämtnings- och resiliensplanen lämnades in och anser att rekommendationen om att i linje med stabilitets- och tillväxtpaktens allmänna undantagsklausul vidta alla nödvändiga åtgärder för att verkningsfullt hantera pandemin, upprätthålla ekonomin och stödja den påföljande återhämtningen har genomförts fullt ut. Betydande framsteg har gjorts när det gäller rekommendationen om att tillföra likviditet till realekonomin, särskilt till små och medelstora företag.
(3)I rådets rekommendation om den ekonomiska politiken i euroområdet rekommenderades medlemsstaterna i euroområdet att vidta åtgärder, inbegripet genom sina återhämtnings- och resiliensplaner, för att bland annat säkerställa en politisk inriktning som stöder återhämtningen och ytterligare förbättra konvergensen, resiliensen och en hållbar tillväxt för alla. Dessutom rekommenderades medlemsstaterna i euroområdet att stärka de nationella institutionella ramarna, att säkerställa makroekonomisk stabilitet och fullborda Ekonomiska och monetära unionen samt att stärka eurons internationella roll.
(4)Den 27 maj 2021 lämnade Finland in sin nationella återhämtnings- och resiliensplan till kommissionen i enlighet med artikel 18.1 i förordning (EU) 2021/241. Före inlämnandet hade en samrådsprocess genomförts i enlighet med den nationella rättsliga ramen med lokala och regionala myndigheter, arbetsmarknadens parter, civilsamhällesorganisationer, ungdomsorganisationer och andra berörda parter. Det nationella egenansvaret för återhämtnings- och resiliensplanerna är förutsättningen för att genomförandet av dem ska lyckas och ge en bestående inverkan på nationell nivå och trovärdighet på europeisk nivå. Kommissionen har med stöd av artikel 19 i förordning (EU) 2021/241 bedömt återhämtnings- och resiliensplanens relevans, ändamålsenlighet, effektivitet och enhetlighet i enlighet med bedömningsriktlinjerna i bilaga V till den förordningen.
(5)För att stödja återhämtningen i efterdyningarna av covid-19-krisen bör återhämtnings- och resiliensplanerna syfta till att uppnå de allmänna målen för faciliteten för återhämtning och resiliens (faciliteten), som inrättades genom förordning (EU) 2021/241, och för EU:s återhämtningsinstrument, som inrättades genom rådets förordning (EU) 2020/2094 2 . De bör främja unionens ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållning genom att bidra till de sex pelare som avses i artikel 3 i förordning (EU) 2021/241.
(6)Genomförandet av medlemsstaternas återhämtnings- och resiliensplaner är en samordnad investerings- och reforminsats i hela unionen. Genom ett samordnat och samtidigt genomförande av dessa reformer och investeringar samt genom genomförandet av gränsöverskridande projekt kommer dessa reformer och investeringar att ömsesidigt förstärka varandra och skapa positiva spridningseffekter i hela unionen. Ungefär en tredjedel av facilitetens inverkan på medlemsstaternas tillväxt och jobbskapande kommer därför att uppstå genom spridningseffekter från andra medlemsstater.
Ett balanserat svar som bidrar till de sex pelarna
(7)Återhämtnings- och resiliensplanen utgör i enlighet med artikel 19.3 a och avsnitt 2.1 i bilaga V till förordning (EU) 2021/241 i stor utsträckning (betyg A) ett övergripande och tillräckligt balanserat svar på den ekonomiska och sociala situationen och bidrar därigenom på lämpligt sätt till samtliga sex pelare som avses i artikel 3 i den förordningen, med beaktande av den berörda medlemsstatens särskilda utmaningar och ekonomiska tilldelning.
(8)Planen innehåller åtgärder som bidrar till att uppnå alla de sex pelarna, där ett betydande antal delar i planen avser flera pelare samtidigt. En sådan strategi bidrar till att säkerställa att varje pelare hanteras på ett heltäckande och enhetligt sätt. Med beaktande av Finlands specifika utmaningar anses dessutom planens särskilda inriktning på grön omställning och på smart och hållbar tillväxt för alla, tillsammans med den övergripande viktningen mellan pelarna, i stor utsträckning tillhandahålla ett omfattande och lämpligt balanserat svar på den ekonomiska och sociala situationen.
(9)När det gäller pelaren för grön omställning bidrar flera åtgärder i hela planen till Finlands mål att uppnå koldioxidneutralitet senast 2035. Dessa åtgärder omfattar bland annat reformer och investeringar som ökar andelen förnybar energi i energimixen, utfasning av fossila bränslen i industrin, minskade utsläpp från offentliga och privata byggnader och främjande av transportsätt med låga utsläpp.
(10)För att främja smart och hållbar tillväxt för alla innehåller planen åtgärder för att öka sysselsättningen, locka internationella begåvningar och öka produktiviteten. För att mildra negativa chocker och bättre reagera på kriser innehåller planen åtgärder för att ta itu med långvariga problem med lika tillgång till en kostnadseffektiv social- och hälsovård. Planen omfattar på ett genomgripande sätt pelaren för digital omställning i dess olika aspekter, eftersom flera delar är direkt eller indirekt inriktade på den digitala omställningen. Finland är världsledande på det digitala området, men planen förväntas åtgärda de återstående bristerna i den digitala infrastrukturen genom att förbättra och bygga ut bredbandsnät med hög hastighet. Dessutom förväntas reformer och investeringar stödja digitaliseringen av företag och den offentliga sektorn, inbegripet hälso- och sjukvården, öka den digitala kompetensen, främja forskning och innovation inom digital teknik, stödja utvecklingen av it-säkerhet och informationssäkerhet samt bidra till satsningar på digitaliseringen av järnvägstjänster.
(11)Planen förväntas bidra positivt till sammanhållning och konvergens genom att ta itu med befintliga regionala skillnader i tillhandahållandet av offentliga tjänster liksom återstående luckor i bredbandstillgången. När det gäller strategierna för nästa generation syftar reformer och investeringar till att stödja kontinuerligt lärande, bland annat genom mer integrerade digitala plattformar och onlinetjänster, och öka studieplatserna för högre utbildning med anknytning till sektorer där det råder brist på arbetskraft.
Ta itu med alla eller en betydande del av de utmaningar som fastställts i de landsspecifika rekommendationerna
(12)Återhämtnings- och resiliensplanen förväntas i enlighet med artikel 19.3 b och kriterium 2.2 i bilaga V till förordning (EU) 2021/241 bidra till att effektivt ta itu med alla eller en betydande del av de utmaningar (betyg A), inbegripet finanspolitiska aspekter, som fastställts i de relevanta landsspecifika rekommendationer som riktats till Finland eller utmaningar som identifierats i andra relevanta dokument som officiellt antagits av kommissionen inom ramen för den europeiska planeringsterminen.
(13)Planen omfattar ett stort antal ömsesidigt förstärkande reformer och investeringar som på ett ändamålsenligt sätt bidrar till att hantera alla eller ett betydande antal ekonomiska och sociala utmaningar som beskrivs i de landsspecifika rekommendationerna till Finland från rådet i den europeiska planeringsterminen 2019 och 2020, särskilt med avseende på kompetens, aktiv inkludering, integrerade tjänster för arbetslösa och personer som står utanför arbetskraften, forskning och innovation, omställningen till en koldioxidsnål och energisnål ekonomi, och övervakningen av hushållens skuldsättning. Reformerna och investeringarna i planen syftar också till att bidra till kostnadseffektivitet och lika tillgång till social- och hälsovårdstjänster. Dessutom ingår åtgärder för att stärka effektiv tillsyn och effektivt verkställande av regelverket för bekämpning av penningtvätt.
(14)Planen innehåller flera riktade reformer och investeringar för att stödja sysselsättningen och öka sysselsättningen genom förbättrade integrerade tjänster för arbetslösa och personer som står utanför arbetskraften samt aktiva arbetsmarknadsåtgärder, med särskilt fokus på ungdomar och personer med partiell arbetsförmåga. Åtgärder ingår för att höja kompetensen på arbetsmarknaden, särskilt i samband med den digitala och den gröna omställningen, även hos personer som ingår i underrepresenterade och lågkvalificerade grupper.
(15)Planen förväntas bidra till resiliensen inom social- och hälsovårdssystemet. Strukturreformen som behandlar vårdgarantin som en del av social- och hälsovårdsreformen tillsammans med betydande investeringar förväntas åstadkomma lika tillgång till social- och hälsovård och mer kostnadseffektiva social- och hälsovårdstjänster. Fokus ligger främst på att ändra invanda mönster inom hälsovården, tillhandahålla nya (framförallt digitala) lösningar, identifiera problem i tid och utveckla social- och hälsovårdstjänster med låg tröskel. Detta kombineras med åtgärder för att förbättra kostnadseffektiviteten genom riktade digitaliseringsinsatser, inbegripet ökad tillgång till data och evidensbaserat beslutsfattande, samt genom användning av e-hälsolösningar. Planen syftar också till att öka antalet studieplatser inom högre utbildning som är kopplade till sektorer där det råder brist på arbetskraft. Detta förväntas bidra till att avhjälpa bristen på hälso- och sjukvårdspersonal på medellång sikt.
(16)Planen är starkt inriktad på investeringar i forskning och innovation, grön och digital omställning, energiomställning och minskade koldioxidutsläpp samt hållbar och effektiv infrastruktur. Olika subventionsprogram syftar till att främja investeringar i ny teknik för ren energi, samt främja utsläppssnåla och utsläppsfria fordon och bidra till utfasning av fossila bränslen inom industrin. Riktade åtgärder stöder digitala investeringar, bland annat i digital infrastruktur, mikroelektronik, 6G, artificiell intelligens och kvantdatorteknik.
(17)Rekommendationerna som gäller de omedelbara finanspolitiska insatserna mot pandemin kan anses falla utanför tillämpningsområdet för Finlands återhämtnings- och resiliensplan, oavsett det faktum att Finland i allmänhet har handlat lämpligt och i tillräcklig grad när det gäller det omedelbara behovet av att stödja ekonomin med hjälp av finanspolitiska medel under 2020 och 2021, i enlighet med bestämmelserna i den allmänna undantagsklausulen i stabilitets- och tillväxtpakten. Vidare är rekommendationen att göra tillräckliga framsteg mot det medelfristiga budgetmålet under 2020 inte längre relevant, både på grund av att denna budgetperiod har löpt ut och på grund av att den allmänna undantagsklausulen i stabilitets- och tillväxtpakten aktiverades i mars 2020 i samband med covid-19-krisen.
Bidrag till tillväxtpotential, jobbskapande och ekonomisk, social och institutionell resiliens
(18)Återhämtnings- och resiliensplanen förväntas i enlighet med artikel 19.3 c och kriterium 2.3 i bilaga V till förordning (EU) 2021/241 ha hög inverkan (betyg A) genom att stärka Finlands tillväxtpotential, jobbskapande och ekonomiska, sociala och institutionella resiliens, bidra till genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter, inbegripet genom att främja barn- och ungdomspolitik, och lindra covid-19-krisens ekonomiska och sociala konsekvenser, och därigenom öka den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen och konvergensen inom unionen.
(19)Simuleringar utförda av kommissionens avdelningar visar att återhämtnings- och resiliensplanen, tillsammans med övriga åtgärder i Europeiska unionens återhämtningsinstrument, har potential att öka Finlands BNP med 0,4 % till 0,6 % fram till 2026, bortsett från eventuella positiva effekter av strukturreformer, som kan vara betydande. Planen omfattar ett stort antal reformer och investeringar som förväntas främja smart och hållbar tillväxt, i enlighet med EU:s industristrategi, för att stödja den gröna och den digitala omställningen och hantera krisens effekter samtidigt som de bidrar till att öka Finlands konkurrenskraft och tillväxtpotential. Åtgärderna förväntas också åtgärda bristen på kvalificerad arbetskraft, åtgärda den strukturella arbetslösheten och stödja privata investeringar och tillväxten i små och medelstora företag. Planens starka fokus på digitalisering bör främja produktivitetstillväxt och investeringar i innovation.
(20)Planen bidrar till genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter, inbegripet principerna om jämställdhet, lika möjligheter, aktivt stöd till sysselsättning, inkludering av personer med funktionsnedsättning, utbildning och livslångt lärande samt andra EU-initiativ, såsom EU:s kompetensagenda, EU:s flaggskeppsinitiativ för omskolning och kompetenshöjning, rådets rekommendationer om yrkesutbildning och kompetenshöjningsvägar samt rekommendationen om effektiva aktiva arbetsmarknadsåtgärder. Planen är i linje med ungdomsgarantin. I synnerhet förväntas det planerade stödet till integrerade tjänster för sysselsättning, social- och hälsovårdstjänster och utbildningstjänster för ungdomar bidra till att förebygga social utestängning och förbättra ungdomarnas utsikter till anställning.
(21)Planen syftar också till att minska eftersläpningen i omsorgstjänsterna till följd av covid‑19-pandemin och förbättra social- och hälsovårdssystemets resiliens, och därigenom stärka den institutionella resiliensen, minska sårbarheten för chocker och bidra till genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter.
(22)Planen förväntas bidra positivt till sammanhållning och konvergens genom att ta itu med befintliga regionala skillnader i tillhandahållandet av tjänster. Ökad sammanhållning kommer främst att uppnås genom mer integrerade offentliga arbetsförmedlingar, utvidgning av de integrerade tjänsterna inom ramen för programmet för arbetsförmåga och den psykiatriska vården till nya regioner samt genom att stärka verksamheten med en integrerad enda kontaktpunkt för ungdomstjänster i kommunerna.
Inte orsaka betydande skada
(23)Återhämtnings- och resiliensplanen förväntas i enlighet med artikel 19.3 d och avsnitt 2.4 i bilaga V till förordning (EU) 2021/241 säkerställa att ingen åtgärd (betyg A) för genomförande av reformer och investeringsprojekt i återhämtnings- och resiliensplanen orsakar betydande skada för miljömål i den mening som avses i artikel 17 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 3 (principen om att inte orsaka betydande skada).
(24)Återhämtnings- och resiliensplanen säkerställer att ingen reform eller investering orsakar någon betydande skada för något av de sex miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, nämligen begränsning av klimatförändringar, anpassning till klimatförändringar, hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser, omställning till en cirkulär ekonomi, förebyggande och begränsning av föroreningar samt skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem. Finland lämnade motiveringar i enlighet med Europeiska kommissionens tekniska vägledning om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C 58/01) till alla åtgärder som ingår i planen. Där det behövs har Finland föreslagit riskreducerande åtgärder eller att särskilda inslag ska inkluderas i utformningen av åtgärderna för att undvika betydande skada, vilket bör säkerställas genom relevanta delmål.
(25)Särskild uppmärksamhet har ägnats åt åtgärder vars effekt på miljömålen kräver noggrann undersökning. Finlands återhämtnings- och resiliensplan omfattar flera breda investeringsprogram, vars efterlevnad av principen om att inte orsaka betydande skada inte kan fastställas före genomförandefasen. Detta gäller särskilt strategiska stödordningar för anläggningar inom ramen för EU:s system för handel med utsläppsrätter samt andra breda stödordningar, däribland investeringar i energiinfrastruktur, stöd till avskiljning och användning av vätgas och koldioxid samt investeringar i forskning, utveckling och innovation till stöd för den gröna omställningen. Kriterierna för stödberättigande för kommande ansökningsomgångar bör utesluta skadlig verksamhet och kräva att endast verksamheter som är förenliga med EU:s miljölagstiftning och nationell miljölagstiftning kan väljas ut. Kontrollen av att investeringarna ”inte orsakar betydande skada” bör göras bindande genom ett delmål kopplat till varje projektlansering.
Bidrag till den gröna omställningen, inbegripet biologisk mångfald
(26)Återhämtnings- och resiliensplanen innehåller i enlighet med artikel 19.3 e och kriterium 2.5 i bilaga V till förordning (EU) 2021/241 åtgärder som i stor utsträckning (betyg A) bidrar till den gröna omställningen, inbegripet biologisk mångfald, eller som tar itu med de utmaningar som följer av omställningen. Åtgärderna som stöder klimatmålen står för ett belopp som motsvarar 50,1 % av planens totala tilldelning, beräknat i enlighet med metoden i bilaga VI till den förordningen. I enlighet med artikel 17 i den förordningen är planen förenlig med informationen i den nationella energi- och klimatplanen för 2021–2030.
(27)Reformer och investeringar förväntas i hög grad bidra till att påskynda Finlands mål för utfasning av fossila bränslen och energiomställning i enlighet med den nationella energi- och klimatplanen 2030, och på så sätt bidra till unionens klimatmål. Ett betydande antal åtgärder som ingår i återhämtnings- och resiliensplanen stöder klimatmålet, medan ett stort antal åtgärder också syftar till att bidra till miljömålet, inbegripet biologisk mångfald. Vissa av åtgärderna för att begränsa klimatförändringarna kan också gynna bevarandet av den biologiska mångfalden, eftersom klimatförändringarna är ett av de största hoten mot den biologiska mångfalden. Genomförandet av dessa åtgärder förväntas ha en bestående inverkan, framför allt genom att bidra till den gröna omställningen, ökad biologisk mångfald och miljöskydd.
(28)Investeringar i teknik för förnybar energi utgör en stor del av de åtgärder som stöder klimatmålen. Andra betydande åtgärder som stöder klimat- eller miljömål följer på investeringar i att fasa ut fossila bränslen i industrin, minska utsläppen från byggnadsbeståndet, minska utsläppen i transportsektorn och öka återvinningsgraden. Ett paket med investeringar i forskning, utveckling och innovation till stöd för den gröna omställningen ingår också i planen.
Bidrag till den digitala omställningen
(29)Återhämtnings- och resiliensplanen innehåller i enlighet med artikel 19.3 f och kriterium 2.6 i bilaga V till förordning (EU) 2021/241 åtgärder som i stor utsträckning (betyg A) bidrar till den digitala omställningen eller som tar itu med de utmaningar som följer av omställningen. Åtgärderna som stöder de digitala målen står för ett belopp som motsvarar 27,0 % av planens totala tilldelning, beräknat i enlighet med metoden i bilaga VII till den förordningen.
(30)Åtgärderna i planen bidrar till att ta itu med Finlands utmaningar i samband med den digitala omställningen. I synnerhet saknas digital infrastruktur på landsbygden, även om Finlands digitala konnektivitet överlag är väl utvecklad. Stödet till bredbandsuppkoppling med hög hastighet bör bidra till att förbättra tillgången till snabbt internet i glesbefolkade områden, vilket kommer att gynna produktiviteten och upprätthålla den ekonomiska aktiviteten i dessa regioner. För att komma till rätta med bristen på kvalificerad arbetskraft inom informations- och kommunikationstekniksektorn (IKT-sektorn), trots den generellt höga nivån på digitala färdigheter bland den finländska befolkningen, innehåller planen åtgärder för att öka tillgången till studieplatser som är relevanta för IKT-sektorn och reformera fortbildningsramen, inbegripet främjandet av digitala färdigheter.
(31)Reformerna och investeringarna i planen förväntas bidra till den digitala omställningen i Finland på många områden genom att stödja digitaliseringen av företag, särskilt små och medelstora företag, och den offentliga sektorn, främja it-säkerhet och informationssäkerhet och stödja forskning och innovation inom nyckelteknik, inbegripet halvledare, artificiell intelligens och 6G. Digitalisering behandlas också som ett övergripande tema genom användning av digitala lösningar som en del av andra åtgärder för att bidra till att uppnå klimat- och miljömål, inbegripet digitaliseringen av transport- och energiinfrastruktur. Likaså läggs ett tydligt fokus på digitala hälsolösningar, allt från användning av dataanalys för säkrare diagnostik till investeringar i e-hälsa för att säkerställa kontinuitet i vården.
Bestående inverkan
(32)Återhämtnings- och resiliensplanen förväntas i enlighet med artikel 19.3 g och kriterium 2.7 i bilaga V till förordning (EU) 2021/241 i stor utsträckning (betyg A) ha en bestående inverkan på Finland.
(33)Genomförandet av de åtgärder som ingår i planen förväntas bidra till strukturella förändringar i förvaltningen som kommer att förbättra dess effektivitet och ändamålsenlighet. En reform av energibeskattningen förväntas bidra till en strukturellt grönare skattepolitik i Finland. Reformer av den aktiva arbetsmarknadspolitiken i enlighet med den nordiska modellen för arbetsförmedlingstjänster bör bidra till att öka arbetskraftsutbudet och förbättra anställbarheten för arbetssökande och underrepresenterade grupper på arbetsmarknaden. Social- och hälsovårdsreformen förväntas öka Finlands resiliens på lång sikt.
(34)Det stora investeringsstöd som ingår i planen för den gröna omställningen skulle ytterligare kunna främja nya och innovativa koldioxidsnåla lösningar för ekonomin. Detta skulle kunna påskynda tillväxten i framväxande sektorer och därmed ytterligare skapa möjligheter till ekonomisk tillväxt. Planens fokus på investeringar i digitalisering inom många sektorer förväntas öka produktiviteten på lång sikt. Planens bestående inverkan kan också förstärkas genom synergieffekter mellan planen och andra program, inbegripet dem som finansieras genom de sammanhållningspolitiska fonderna, framför allt för att de på ett meningsfullt sätt kan hantera de territoriella utmaningarna och främja en balanserad utveckling.
Övervakning och genomförande
(35)De arrangemang som föreslås i återhämtnings- och resiliensplanen är i enlighet med artikel 19.3 h och kriterium 2.8 i bilaga V till förordning (EU) 2021/241 lämpliga arrangemang (betyg A) för att säkerställa en effektiv övervakning och ett effektivt genomförande av planen, inbegripet den planerade tidsplanen, delmålen och målen samt de relaterade indikatorerna.
(36)Finlands finansministerium kommer att ansvara för samordningen av planens genomförande och uppföljning. Finansministeriet har tydliga ansvarsområden och en lämplig struktur för att genomföra planen, övervaka framstegen och rapportera.
(37)Delmålen och målen som fastställts i Finlands återhämtnings- och resiliensplan är realistiska, och de föreslagna indikatorerna för dessa delmål och mål är relevanta, acceptabla och störningståliga. De är tillräckligt tydliga och heltäckande för att säkerställa att slutförandet av dem kan följas och kontrolleras. Uppdelningen av delmål och mål i lämplig ordningsföljd gör det dessutom möjligt att på lämpligt sätt övervaka framstegen när det gäller att uppnå planens mål och planera utbetalningarna. Delmål och mål är också av betydelse för redan genomförda åtgärder som är stödberättigade i enlighet med artikel 17.2 i förordning (EU) 2021/241. För att motivera en begäran om utbetalning måste dessa delmål och mål ha uppnåtts på ett tillfredsställande sätt över tid.
(38)Medlemsstaterna bör säkerställa att ekonomiskt stöd inom ramen för faciliteten kommuniceras och bekräftas i enlighet med artikel 34 i förordning (EU) 2021/241. Tekniskt stöd kan begäras inom ramen för det instrument för tekniskt stöd som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 2021/240 4 för att bistå medlemsstaterna vid genomförandet av deras återhämtnings- och resiliensplaner.
Kostnader
(39)Den motivering som lämnats för de uppskattade totala kostnaderna för planen är i enlighet med artikel 19.3 i och kriterium 2.9 i bilaga V till förordning (EU) 2021/241 i måttlig utsträckning (betyg B) rimlig och trovärdig och överensstämmer med principen om kostnadseffektivitet och står i proportion till den förväntade nationella ekonomiska och sociala effekten.
(40)Finland har lämnat individuella kostnadsberäkningar för alla delar i planen och motiverar kostnaderna för investeringar och reformer genom att hänvisa till ett flertal källor. Hit hör tidigare projektförslag inom liknande sektorer eller med liknande egenskaper, upphandlingskontrakt som avser liknande tjänster eller tidigare investeringar av liknande karaktär, statliga konsekvensbedömningar, akademiska studier och andra externa referenser, inbegripet sektorsspecifika investeringsbehov, som tillhandahålls av internationella organisationer. På grundval av den dokumentation som lämnats anses de metoder som använts för att beräkna kostnaderna för merparten av åtgärderna i planen tillförlitliga och utgöra tillräckliga skäl för en positiv bedömning av deras rimlighet och trovärdighet. De uppgifter som framlagts för att underbygga metoderna kan dock i vissa fall vara mer detaljerade och ge mer omfattande information om kostnaderna, särskilt när det gäller vissa övergripande investeringsordningar. Slutligen överensstämmer de beräknade totala kostnaderna för återhämtnings- och resiliensplanen med principen om kostnadseffektivitet och står i proportion till den förväntade nationella ekonomiska och sociala effekten.
Skydd av unionens ekonomiska intressen
(41)De arrangemang som föreslås i återhämtnings- och resiliensplanen och de ytterligare åtgärder som anges i detta beslut är i enlighet med artikel 19.3 j och kriterium 2.10 i bilaga V till förordning (EU) 2021/241 lämpliga arrangemang (betyg A) för att förebygga, upptäcka och åtgärda korruption, bedrägerier och intressekonflikter vid användning av medel som tillhandahålls enligt den förordningen och arrangemangen förväntas bidra till att man lyckas förebygga dubbel finansiering enligt den förordningen och andra unionsprogram. Detta påverkar inte tillämpningen av andra instrument och verktyg för att främja och genomdriva efterlevnaden av unionsrätten, inbegripet för att förebygga, upptäcka och åtgärda korruption, bedrägerier och intressekonflikter, och för att skydda unionens budget i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2020/2092 5 .
(42)I planen beskrivs på lämpligt sätt det system som inrättats för dess genomförande, kontroll och revision. Kontroll- och revisionssystemet bygger på robusta processer och strukturer. En del av strukturen är nyinrättad. Finansministeriet bör ha det övergripande ansvaret för genomförandet av planen och bör förlita sig på ytterligare ministerier och organ för de operativa och administrativa aspekterna. Finansministeriet bör stödjas av ett tekniskt sekretariat med uppgift att övervaka planens genomförande. Fördelningen av uppgifter mellan finansministeriet och andra berörda ministerier är tydlig och deras roller och ansvarsområden är avgränsade på adekvat sätt. Ett delmål bör vara avhängigt av att en nationell lag som fastställer de rättsliga mandaten för de organ som deltar i samordning, övervakning, kontroll och revision av genomförandet av Finlands återhämtnings- och resiliensplan träder i kraft. Delmålet bör vara uppfyllt innan den första ansökan om utbetalning lämnas in till kommissionen.
(43)Finansministeriet bör se till att de kontroll- och revisionsskyldigheter som följer av förordning (EU) 2021/241 fullgörs. Kontroll- och revisionsfunktionen omfattar en tydlig och lämplig uppdelning av uppgifterna inom finansministeriet. De aktörer som ansvarar för kontrollerna bör ha laglig rätt och administrativ kapacitet att fullgöra sina roller och uppgifter som planerat. Allmänt taget ska kontrollsystemet och andra relevanta arrangemang, däribland inrättandet av ett nytt databassystem för att samla in, lagra och tillhandahålla uppgifter om slutmottagarna, bedömas som adekvata när det gäller att förebygga, upptäcka och åtgärda korruption, bedrägerier och intressekonflikter vid användning av medel från faciliteten och för att undvika dubbel finansiering via andra unionsprogram.
(44)Ett delmål bör säkerställa att ett databassystem för övervakning av planens genomförande finns på plats och är i drift innan den första betalningsansökan lämnas in till kommissionen. Systemet bör åtminstone omfatta följande funktioner: a) Samla in uppgifter och övervaka att delmål och mål uppnås. b) Samla in, lagra och säkerställa åtkomst till de uppgifter som krävs enligt artikel 22.2 d i förordning (EU) 2021/241. En särskild revisionsrapport om systemet bör utarbetas för att bekräfta databassystemets funktioner.
Återhämtnings- och resiliensplanens enhetlighet
(45)Återhämtnings- och resiliensplanen innehåller i enlighet med artikel 19.3 k och kriterium 2.11 i bilaga V till förordning (EU) 2021/241 i stor utsträckning (betyg A) åtgärder för genomförandet av reformer och offentliga investeringsprojekt som utgör samordnade insatser.
(46)Finlands återhämtnings- och resiliensplan utgör ett heltäckande och balanserat reform- och investeringspaket. Åtgärderna inom samma del av planen förstärker ömsesidigt varandra, och alla delar av planen består av en väl avvägd uppsättning reformer och investeringar. Dessutom är kopplingen mellan reformer och investeringar välgrundad och åtgärderna förstärker och kompletterar varandra och bidrar till att ta itu med de identifierade utmaningarna. Åtgärderna är förenliga med relevanta nationella politiska ramar och strategier, såsom regeringsprogrammet och den nationella energi- och klimatplanen. Inga åtgärder som föreslås inom de olika delarna motsäger eller undergräver andra åtgärders ändamålsenlighet, och inga inkonsekvenser eller motsägelser mellan olika delar har heller konstaterats.
Jämställdhet och lika möjligheter
(47)Planen innehåller en serie åtgärder som förväntas bidra till att hantera utmaningarna när det gäller jämställdhet och lika möjligheter för alla. Det handlar bland annat om sysselsättnings- och arbetsmarknadsreformer som syftar till att utveckla mer integrerade tjänster som är tillgängliga för alla och som tillgodoser behoven hos missgynnade grupper, inbegripet personer med partiell arbetsförmåga, personer som är svåra att anställa och migranter. Åtgärder vidtas också för utsatta grupper i samband med social- och hälsovårdsreformen. Åtgärder som rör partiell arbetsförmåga, särskilt åtgärder till stöd för psykiskt välbefinnande, förväntas bidra till jämställdhet. Andra åtgärder, bland annat att påskynda digitaliseringen och förbättra den regionala tillgången till höghastighetsbredband, syftar till att göra det lättare att arbeta oberoende av ort för att underlätta för kvinnor och män att förena arbete och familjeliv.
Självbedömning av säkerhet
(48)I enlighet med artikel 18.4 g i förordning (EU) 2021/241, visar planen när det gäller investeringar i konnektivitetsinfrastruktur, utvecklingsmiljöer för 6G, artificiell intelligens och kvantdatorteknik samt investeringar i övningar och utbildningar i it-säkerhet, att en riskbedömnings- och riskhanteringsplan utarbetas för varje projekt och att säkerhetsrisker hanteras under projektets hela livscykel. I planen anges också att it-säkerhetskraven kommer att uppfyllas för de produkter och tjänster som är förknippade med projektet och att eventuella certifieringssystem kommer att användas vid behov. Säkerhetskraven kommer att säkerställas i förfaranden för offentlig upphandling och vid behov kommer förfaranden för säkerhetsprövning av personal och företag att tillämpas. När det gäller investeringar i konnektivitet beskrivs i planen den nationella rättsliga ramen, som tar hänsyn till EU:s verktygslåda för säkra 5G-nät. Till exempel får utrustning som kan äventyra den nationella säkerheten inte användas i kritiska delar av kommunikationsnäten.
Gränsöverskridande projekt och projekt som omfattar flera länder
(49)Planen innehåller åtgärder för att göra det möjligt för finska företag att delta i potentiella viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse på områdena mikroelektronik och förnybar vätgas. Målet med investeringarna i forskning om it-säkerhet är att skapa en flerspråkig plattform för att utveckla och undervisa i it-säkerhetskunskaper som kan användas i alla medlemsstater.
Samrådsprocess
(50)För att öka det nationella egenansvaret för planen har Finland samrått med ett stort antal aktörer och olika intressegrupper under förberedelsefasen av återhämtnings- och resiliensplanen. Samråden organiserades i olika format, däribland i form av regionala och tematiska evenemang, för att informera deltagarna om utarbetandet av planen och för att samla de berörda parternas synpunkter på de finansieringsprioriteringar som krävs och planens innehåll. Ett brett spektrum av aktörer bjöds in till evenemangen, bland annat företrädare för landskapsförbund, städer, arbetsmarknadens parter, industri- och näringslivsorganisationer, icke-statliga organisationer och utbildningsinstitutioner.
(51)För att säkerställa de berörda aktörernas egenansvar är det mycket viktigt att involvera alla berörda lokala myndigheter och parter, inbegripet arbetsmarknadens parter, under hela genomförandet av de investeringar och reformer som ingår i planen.
Positiv bedömning
(52)Efter kommissionens positiva bedömning av den finländska återhämtnings- och resiliensplanen då det konstaterades att planen på ett tillfredsställande sätt uppfyller bedömningskriterierna i förordning (EU) 2021/241, i enlighet med artikel 20.2 och bilaga V i den förordningen, ska det i detta beslut anges vilka reformer och investeringsprojekt som är nödvändiga för att genomföra planen, relevanta delmål, mål och indikatorer samt vilket belopp som unionen ställt till förfogande för planens genomförande i form av icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd.
Ekonomiskt bidrag
(53)Den beräknade totala kostnaden för Finlands återhämtnings- och resiliensplan är 2 094 687 000 EUR. Eftersom återhämtnings- och resiliensplanen på ett tillfredsställande sätt uppfyller de bedömningskriterier som anges i förordning (EU) 2021/241 och de beräknade totala kostnaderna för planen dessutom är högre än det högsta ekonomiska bidrag som är tillgängligt för Finland bör det ekonomiska bidrag som tilldelas för Finlands återhämtnings- och resiliensplan vara lika med det totala ekonomiska bidrag som är tillgängligt för Finland.
(54)I enlighet med artikel 11.2 i förordning (EU) 2021/241 ska beräkningen av det högsta ekonomiska bidraget för Finland uppdateras senast den 30 juni 2022. I enlighet med artikel 23.1 i den förordningen bör därmed ett belopp för Finland, som inte överstiger det högsta ekonomiska bidrag som avses i artikel 11.1 a i den förordningen, göras tillgängligt för ett rättsligt åtagande senast den 31 december 2022. När det högsta ekonomiska bidraget har uppdaterats ska rådet, på kommissionens förslag, om nödvändigt och utan onödigt dröjsmål ändra detta beslut för att inkludera det uppdaterade högsta ekonomiska bidrag som beräknats i enlighet med artikel 11.2 i den förordningen
(55)Det stöd som ska tillhandahållas kommer att finansieras genom att kommissionen lånar upp medel på unionens vägnar på grundval av artikel 5 i rådets beslut (EU, Euratom) 2020/2053 6 . Stödet bör betalas ut i delbetalningar när Finland på ett tillfredsställande sätt har uppnått de relevanta delmål och mål som fastställts för genomförandet av återhämtnings- och resiliensplanen.
(56)Finland har begärt att 13 % av det ekonomiska bidraget ska betalas ut i form av förfinansiering. Förfinansieringen bör göras tillgänglig för Finland med förbehåll för ikraftträdandet av, och i enlighet med, det avtal som föreskrivs i artikel 23.1 i förordning (EU) 2021/241 (finansieringsavtalet).
(57)Detta beslut bör inte påverka resultatet av eventuella förfaranden för tilldelning av unionsmedel från något annat unionsprogram än faciliteten eller av förfaranden som rör snedvridningar av den inre marknadens funktion som kan komma att inledas, särskilt enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget. Beslutet befriar inte medlemsstaterna från kravet att i enlighet med artikel 108 i fördraget till kommissionen anmäla alla planerade statliga stödåtgärder.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Godkännande av bedömningen av planen
Härmed godkänns bedömningen av Finlands återhämtnings- och resiliensplan på grundval av kriterierna i artikel 19.3 i förordning (EU) 2021/241. Reformer och investeringsprojekt i återhämtnings- och resiliensplanen, arrangemangen och tidsplanen för övervakning och genomförande av planen, inbegripet relevanta delmål och mål, relevanta indikatorer för att mäta uppnåendet av planerade delmål och mål, samt arrangemang för att ge kommissionen fullständig tillgång till relevanta underliggande data anges i bilagan till detta beslut.
Artikel 2
Ekonomiskt bidrag
1.Unionen ska göra ett ekonomiskt bidrag i form av icke återbetalningspliktigt stöd motsvarande 2 085 341 084 EUR tillgängligt för Finland 7 . Ett belopp om 1 660 743 618 EUR ska finnas tillgängligt så att det kan bli föremål för ett rättsligt åtagande senast den 31 december 2022. Om den uppdatering av beräkningen som föreskrivs i artikel 11.2 i förordning (EU) 2021/241 resulterar i ett belopp för Finland som är lika med eller högre än 2 085 341 084 EUR ska ett ytterligare belopp om 424 597 466 EUR finnas tillgängligt så att det kan bli föremål för ett rättsligt åtagande från och med den 1 januari 2023 till och med den 31 december 2023. Om uppdateringen enligt artikel 11.2 i förordning (EU) 2021/241 leder till ett uppdaterat högsta ekonomiskt bidrag för Finland som understiger 2 085 341 084 EUR, ska skillnaden mellan det uppdaterade högsta ekonomiska bidraget och beloppet 1 660 743 618 EUR vara tillgängligt för rättsliga åtaganden i enlighet med förfarandet i artikel 20.8 i förordning (EU) 2021/241 från och med den 1 januari 2023 till och med den 31 december 2023.
2.Kommissionen ska göra unionens ekonomiska bidrag tillgängligt för Finland i delbetalningar i enlighet med bilagan. Ett belopp om 271 094 341 EUR, motsvarande 13 % av det ekonomiska bidraget, ska göras tillgängligt i form av förfinansiering. Förfinansieringen och delbetalningarna får betalas ut av kommissionen i en eller flera trancher. Storleken på trancherna ska vara beroende av tillgången till finansiella medel.
3.Förfinansieringen ska verkställas med förbehåll för ikraftträdandet av, och i enlighet med finansieringsavtalet. Förfinansieringen ska räknas av genom proportionella avdrag från delbetalningarna.
4.Delutbetalningarna ska verkställas i enlighet med finansieringsavtalet på villkor att det finns tillgängliga medel och att kommissionen fattar ett beslut i enlighet med artikel 24 i förordning (EU) 2021/241 om att Finland på ett tillfredsställande sätt har uppnått de relevanta delmål och mål som fastställts för genomförandet av återhämtnings- och resiliensplanen. För att pengarna ska kunna betalas ut ska Finland ha slutfört delmålen och målen senast den 31 augusti 2026, förutsatt att de rättsliga åtaganden som avses i punkt 1 träder i kraft.
Artikel 3
Adressat
Detta beslut riktar sig till Republiken Finland.
Utfärdat i Bryssel den
På rådets vägnar
Ordföranden