C_2022434SV.01006601.xml

P9_TA(2022)0123

Människorättssituationen i Nordkorea, inbegripet förföljelsen av religiösa minoriteter

Europaparlamentets resolution av den 7 april 2022 om människorättssituationen i Nordkorea, inbegripet förföljelsen av religiösa minoriteter (2022/2620(RSP))

(2022/C 434/10)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—	med beaktande av sina tidigare resolutioner om Demokratiska folkrepubliken Korea (Nordkorea),

—	med beaktande av uttalandet av den 25 mars 2022 från G7-ländernas utrikesministrar och EU:s höga representant om Nordkoreas uppskjutning av en interkontinental ballistisk robot,

—	med beaktande av resolutionen av den 1 april 2022 från FN:s råd för mänskliga rättigheter om människorättsläget i Nordkorea,

—	med beaktande av uttalandet av den 25 mars 2022 från vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Josep Borrell, om uppskjutningen av den interkontinentala ballistiska roboten,

—	med beaktande av uttalandet av den 11 januari 2022 från Europeiska utrikestjänstens talesperson för utrikes frågor och säkerhetspolitik om Nordkoreas robotuppskjutningar,

—	med beaktande av EU:s senaste sanktioner av den 22 mars 2021 för de allvarliga kränkningarna av de mänskliga rättigheterna i Nordkorea,

—	med beaktande av rapporten av den 1 april 2022 från FN:s särskilda rapportör om situationen för de mänskliga rättigheterna i Nordkorea,

—	med beaktande av FN:s säkerhetsråds resolutioner 1718 (2006), 1874 (2009), 2087 (2013), 2094 (2013), 2356 (2017), 2270 (2016), 2371 (2017), 2375 (2017) och 2397 (2017), som uttryckligen förbjuder Nordkorea att genomföra kärnvapenprov,

—	med beaktande av FN:s generalförsamlings resolution av den 16 december 2021 om människorättssituationen i Nordkorea,

—	med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna från 1948,

—	med beaktande av förklaringen från 1981 om avskaffande av alla former av intolerans och diskriminering på grund av religion eller övertygelse,

—	med beaktande av rapporten av den 7 februari 2014 från undersökningskommissionen inom FN:s råd för mänskliga rättigheter om situationen för de mänskliga rättigheterna i Nordkorea,

—	med beaktande av konventionen från 1984 mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning,

—	med beaktande av artiklarna 144.5 och 132.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

Nordkorea är fortfarande ett av de mest repressiva länderna i världen. I Nordkorea utövar staten absolut kontroll över alla aspekter av medborgarnas liv, upprätthåller ett absolut informationsmonopol och övervakar rörelser inom och utanför landet samt medborgarnas sociala liv, samtidigt som den skrämmer befolkningen till lydnad genom hot om avrättningar, fängslanden, påtvingade försvinnanden och straffarbete i fängelser och fångläger.

B.	Nordkorea har ett omfattande och välstrukturerat säkerhetssystem som noga övervakar nära nog varje medborgares liv och inte tillåter grundläggande friheter i någon form i landet.

Undersökningskommissionen har utrett ”de systematiska, utbredda och allvarliga människorättskränkningarna” i Nordkorea och lade fram en rapport den 7 februari 2014. I rapporten drog undersökningskommissionen slutsatsen att allvaret, omfattningen och typen av Pyongyangs människorättskränkningar avslöjar en stat som saknar motstycke i dagens värld.

Människorättssituationen i Nordkorea har inte förbättrats sedan undersökningskommissionen publicerade sin rapport 2014. Utomrättsliga avrättningar, tortyr, sexuellt våld, slaveri och godtyckliga frihetsberövanden, inbegripet förföljelse på grund av religiös övertygelse, begås kontinuerligt och systematiskt av den nordkoreanska regimen. Enligt songbun-systemet tillhör personer som utövar sin religion den ”fientliga” klassen och betraktas som statsfiender som förtjänar ”diskriminering, bestraffning, isolering och till och med avrättning”. Dokumentation från icke-statliga organisationer visar att anhängare av schamanism och kristendom är särskilt utsatta för förföljelse.

Regimen angriper systematiskt religiösa trosuppfattningar och minoriteter, däribland schamanism, koreansk buddhism, katolicism, chondoism och protestantism. Exempel på sådana systematiska angrepp är avrättningen av vissa icke-utländska katolska präster och protestantiska ledare som inte avsagt sig sin tro, som anklagats för att vara ”amerikanska spioner”.

Utöver de kränkningar som drabbar befolkningen i allmänhet är kvinnor och flickor i Nordkorea potentiella offer för en rad sexuella och könsrelaterade övergrepp, och statliga tjänstemän både gör sig skyldiga till och underlåter att effektivt reagera på kränkningar av rättigheter, däribland utbredd könsdiskriminering och sexuellt och könsrelaterat våld.

Nordkoreas regering tillåter inte någon politisk opposition, fria och rättvisa val, fria medier, religionsfrihet, föreningsfrihet, kollektivförhandlingar eller fri rörlighet och respekterar därmed inte rättsstatsprincipen. Det har rapporterats om allvarligt förtryck av personer som offentligt och privat utövar sin religion, bland annat godtyckligt frihetsberövande, tortyr, tvångsarbete och avrättningar. Kwanliso (politiska fångläger) används fortfarande och är av grundläggande betydelse för övervakningen och förtrycket av befolkningen, enligt FN:s särskilda rapportör. Den särskilda rapportören säger att ”många av dessa kränkningar är regelrätta brott mot mänskligheten i Nordkorea och det finns ett akut behov av konkreta förfaranden för ansvarsutkrävande, antingen på nationell eller på internationell nivå”.

Nordkoreas statliga myndigheter nekar systematiskt fångar deras grundläggande rättigheter och utför utomrättsliga avrättningar, godtyckliga frihetsberövanden och påtvingade försvinnanden, även bortföranden av utländska medborgare, och håller vad som enligt vissa källor uppskattas till över 100 000 personer fängslade i ett omfattande straffrättsligt system med olika typer av fängelser, förvar, arbetsläger, politiska fångläger och rehabiliteringsläger, bland annat. Den nordkoreanska regimen kräver rutinmässigt och systematiskt tvångsarbete från en stor del av befolkningen för att upprätthålla landets ekonomi, särskilt människor som sitter i kwanliso.

I.	Nordkoreas regim har avvisat alla resolutioner från FN:s råd för mänskliga rättigheter, generalförsamling och säkerhetsråd angående människorättssituationen på landets territorium.

Nordkorea har använt covid-19-pandemin för att isolera landet ännu mer från omvärlden, vilket har lett till att kränkningarna av de mänskliga rättigheterna har förvärrats och befästs och att folkhälsan har försämrats. Humanitära organisationer har fortfarande inte fått återvända till Nordkorea. Den internationella närvaron i landet är starkt begränsad och antalet personer som flyr till Sydkorea har blivit mycket färre, vilket gör det svårare än någonsin att dokumentera människorättskränkningar. Nordkorea har stängt sina yttre gränser för att undvika spridningen av covid-19, har inte distribuerat några covid-19-vacciner till befolkningen och hävdar att viruset inte existerar i landet. Sedan pandemin bröt ut har Nordkorea blivit ännu mer isolerat från resten av världen på grund av sin allmänt kända svaga hälso- och sjukvårdsinfrastruktur och bristen på vaccinering av landets befolkning. Enligt den senaste rapporten från FN:s råd för mänskliga rättigheter, som offentliggjordes i mars 2022, är Nordkorea mer isolerat än någonsin på grund av långvariga och omfattande gränsstängningar och de reserestriktioner mellan städer och regioner som infördes i januari 2020. Förtrycket och övervakningen av befolkningen har skruvats åt ytterligare.

Det nordkoreanska folket har utsatts för årtionden av underutveckling, med dålig hälso- och sjukvård och höga nivåer av undernäring bland mödrar och barn, mot bakgrund av politisk och ekonomisk isolering och livsmedels- och bränslebrist. Den kroniska otryggheten i livsmedelsförsörjningen är fortfarande utbredd och har sannolikt förvärrats i och med den betydande minskningen av handeln efter stängningen av landets gränser. Hunger och svält kan ha drabbat delar av befolkningen, särskilt utsatta befolkningsgrupper.

Europeiska unionen är en försvarare av och förespråkare för mänskliga rättigheter och demokrati i världen. De politiska dialogerna mellan EU och Nordkorea ägde senast rum i juni 2015. Den kinesiska regeringen betraktar vanligtvis nordkoreanska flyktingar som olagliga ekonomiska migranter och skickar tillbaka vissa av dem om de upptäcks, utan hänsyn till risken för förföljelse vid återvändandet. Nordkoreanska medborgare i Ryssland riskerar att skickas tillbaka till sitt ursprungsland, eftersom den ryska polisen tidigare har gripit nordkoreaner på Pyongyangs begäran. Denna praxis strider direkt mot Kinas och Rysslands skyldigheter enligt FN:s flyktingkonvention från 1951 och dess protokoll från 1967. Många nordkoreanska flyktingar har ett mycket svårt liv i Kina och grannländerna, utan officiell identitet eller rättslig status, och är extremt sårbara för människohandel, kidnappning och sexuellt utnyttjande.

Nordkorea har fortsatt att utveckla sin kärntekniska kapacitet och sitt program för ballistiska robotar, vilket framgått under senare tid genom landets ökade antal provskjutningar av robotar i början av 2022. EU har infört sanktioner mot 57 listade personer och nio listade enheter eftersom dessa har bidragit till Nordkoreas program för kärnteknik och ballistiska robotar eller andra massförstörelsevapen, eller för att de har kringgått sanktioner. Spridningen av kärnvapen, kemiska vapen och biologiska vapen samt bärare till dessa utgör ett hot mot den internationella freden och säkerheten. Nordkorea lämnade fördraget om förhindrande av spridning av kärnvapen 2003 och har utfört kärnvapenprov sedan 2006. År 2009 tillkännagav landet att det hade utvecklat ett kärnvapen, vilket innebär att hotet till följd av dess förbättrade kärnvapenkapacitet har vuxit betydligt. Den 20 april 2018 meddelade Nordkorea att landet med omedelbar verkan skulle avbryta kärnvapenproven och provskjutningarna av robotar och stänga anläggningen i Punggye-ri, som använts vid sex tidigare kärnvapenprov. Europeiska unionens råd fördömde Nordkoreas uppskjutning av en interkontinental ballistisk robot den 24 mars 2022 både som ett brott mot det av Nordkorea utlovade stoppet i uppskjutningar av ballistiska robotar och som en överträdelse av FN:s sanktioner. Den 22 mars 2022 vidtog EU åtgärder om frysning av tillgångar och reseförbud, inom ramen för EU:s globala system för sanktioner avseende mänskliga rättigheter, för två personer och en enhet i Nordkorea.

N.	Sydkoreas avgående president Moon Jae-in har lagt fram ett förslag för Nordkorea om en förklaring om formellt slut på Koreakriget, som avslutades 1953 utan något fredsfördrag.

O.	G7-ländernas utrikesministrar och EU:s höga representant har gemensamt förklarat att den svåra humanitära situationen i Nordkorea är resultatet av att landet avleder sina resurser till program för massförstörelsevapen och ballistiska robotar snarare än till folkets välfärd.

Europaparlamentet upprepar sitt kraftfulla fördömande av de gångna årtiondenas systematiska statliga förtryck, som Nordkoreas nuvarande och tidigare högsta ledare och regeringar gjort sig skyldiga till. Parlamentet uppmanar Kim Jong-un att upphöra med den politik som inbegriper utrotning, mord, slaveri, tortyr, fängelsestraff, våldtäkter, tvångsaborter och annat sexuellt våld, förföljelse på politiska, religiösa och ras- och könsrelaterade grunder, tvångsförflyttningar av befolkningsgrupper, påtvingade försvinnanden och den omänskliga handling det innebär att medvetet förlänga svälten samt den institutionaliserade straffriheten för förövarna av dessa handlingar. Parlamentet uppmanar med kraft de nordkoreanska myndigheterna att upphöra med sina pågående brott mot mänskligheten, också inom ramen för systemet med läger för politiska fångar (kwanliso), och att genomföra en reformprocess så att alla mänskliga rättigheter respekteras och skyddas. Parlamentet framhåller hur viktigt det är att kwanliso-systemet avvecklas. Parlamentet kräver att närmare uppgifter om dessa läger offentliggörs och att oberoende internationella övervakningsorgan ges möjlighet att besöka dem.

Europaparlamentet fördömer skarpt den systematiska och storskaliga tillämpningen av dödsstraff i Nordkorea. Parlamentet uppmanar den nordkoreanska regeringen att utlysa ett moratorium för alla avrättningar för att i en nära framtid avskaffa dödsstraffet helt. Parlamentet uppmanar Nordkorea att upphöra med utomrättsliga avrättningar och påtvingade försvinnanden, att frige politiska fångar och att låta medborgarna resa fritt, både inom och utanför landet. Parlamentet uppmanar Nordkorea att tillåta yttrandefrihet och pressfrihet för nationella och internationella medier och att låta alla medborgare i landet få ocensurerad tillgång till internet. Parlamentet uppmanar Nordkorea att upphöra med att åtala landets avhoppare för ”förräderi” och att inte kräva att avhoppare till Kina återsänds till Nordkorea.

Europaparlamentet uppmuntrar Folkrepubliken Kinas regering och Ryska federationens regering att, i enlighet med sina skyldigheter som parter i FN:s flyktingkonvention, inte neka nordkoreanska flyktingar som passerar gränsen till Kina respektive Ryssland deras rätt att söka asyl och inte heller tvinga dem tillbaka till Nordkorea, utan i stället skydda deras grundläggande mänskliga rättigheter. Parlamentet upprepar sin uppmaning till de länder som tar emot flyktingar från Nordkorea att respektera 1951 års Genèvekonvention och dess protokoll från 1967 och att ovillkorligen avstå från att samarbeta på något sätt med Nordkoreas regering i fråga om utlämning eller återsändande av nordkoreanska medborgare.

Europaparlamentet fördömer de kraftiga inskränkningarna i rörelse-, yttrande- och informationsfriheten och friheten att delta i fredliga sammankomster samt föreningsfriheten, liksom även diskrimineringen på grundval av songbun-systemet, enligt vilket människor klassificeras utifrån sin av staten tilldelade samhällsklass och börd och där hänsyn även tas till politiska åsikter och religion. Parlamentet är djupt oroat över de systematiska kränkningar av religions- och trosfriheten som påverkar schamanismen och kristendomen samt andra religioner i Nordkorea. Parlamentet fördömer godtyckliga gripanden, långvariga frihetsberövanden, tortyr, misshandel, sexuellt våld mot och mord på religiösa personer. Parlamentet uppmanar med kraft de nordkoreanska myndigheterna att upphöra med allt våld mot religiösa minoriteter och att ge dem rätt till religions- och trosfrihet, föreningsfrihet och yttrandefrihet. Parlamentet betonar vikten av att ställa förövarna av dessa våldshandlingar till svars, däribland ministeriet för folkets sociala trygghet och ministeriet för statens säkerhet, som kraftigt bidrar till förföljelsen av religiösa samfund.

Europaparlamentet uppmanar med kraft Nordkoreas regering att upphöra med sitt statsunderstödda program för tvångsarbete, genom vilket andra länder har anlitat tiotusentals nordkoreanska arbetstagare under otrygga villkor, vilket har genererat hårdvaluta som har bidragit till att upprätthålla regimen. Parlamentet understryker att ansvaret för att skydda arbetstagarnas rättigheter i detta fall sträcker sig till värdländerna, som bör se till att arbets- och människorättsnormer värnas.

Europaparlamentet uttrycker särskild oro över förhållandena under frihetsberövanden i hela det straffrättsliga systemet, i form av bland annat nekad hälso- och sjukvård, tortyr och grym, omänsklig och förnedrande behandling och bestraffning, godtyckligt frihetsberövande, tvångsarbete, våldtäkter och andra former av sexuellt våld, nekad rätt till liv och till en rättvis rättegång samt kränkningar av rättigheterna för sårbara fångar, däribland kvinnor, personer med funktionsnedsättning och ungdomar. Parlamentet uppmanar de nordkoreanska myndigheterna att se till att oberoende människorättsobservatörer ges tillträde till landets straffrättsliga system samt att samarbeta med dessa observatörer för att i samverkan med relevanta internationella aktörer reformera landets straffrättsliga system och rättsväsen.

Europaparlamentet fördömer det faktum att pandemin gjorts till ett verktyg för införande av ytterligare restriktioner och av långtgående, icke nödvändiga och extrema åtgärder från den nordkoreanska regeringens sida som ”skydd mot covid-19-pandemin”. Dessa åtgärder begränsar ytterligare de i sig redan undertryckta rättigheterna till livsmedel och hälsa samt fri rörlighet och yttrande- och informationsfrihet. Parlamentet lovordar det arbete som utförts av sanktionskommittén inrättad enligt FN:s säkerhetsråds resolution 1718. Kommittén har skyndsamt godkänt alla covid-19-relaterade begäranden om undantag från sanktioner för humanitärt bistånd till Nordkorea. Parlamentet uppmanar Nordkorea att samarbeta med internationella organisationer, däribland upphandlingsmekanismen Covax, för att säkerställa snabb leverans och distribution av covid-19-vacciner till befolkningen.

Europaparlamentet uttrycker sin särskilda oro över den allvarliga livsmedelssituation som landet befinner sig i och situationens inverkan på befolkningens ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Parlamentet uppmanar de nordkoreanska myndigheterna att se till att alla invånare, utgående från sina behov, kan få del av livsmedelsbistånd och humanitärt bistånd, i enlighet med humanitära principer.

Europaparlamentet betonar vikten av att säkerställa ansvarsutkrävande för tidigare och pågående brott mot mänskligheten. Parlamentet uppmanar med kraft Nordkorea att utan begränsningar fullgöra alla rättsliga skyldigheter som följer av de relevanta resolutionerna från FN:s säkerhetsråd. Parlamentet uppmanar FN:s samtliga medlemmar att vidta åtgärder för att fullt ut genomföra de sanktioner som införts av FN:s säkerhetsråd. Parlamentet efterlyser fortsatta insatser för att hänskjuta situationen i Nordkorea till Internationella brottmålsdomstolen eller inrätta en ad hoc-domstol eller någon jämförbar mekanism för att fastställa det straffrättsliga ansvaret för regeringstjänstemän, också vid myndigheter på högsta nivå. Parlamentet insisterar på att rådet måste anta ytterligare, stränga sanktioner avseende mänskliga rättigheter inom ramen för det globala EU-systemet för sanktioner avseende mänskliga rättigheter med inriktning på de personer som identifierats som ansvariga för kränkningarna i fråga. Parlamentet noterar yttrandet från FN:s särskilda rapportör om vikten av att se till att sanktionerna mot landet inte får en negativ inverkan på rätten till mat, hälsa, vatten och sanitet, bostäder och utveckling, samt att förhindra eventuella negativa konsekvenser för det humanitära biståndet, även i samband med covid-19-pandemin.

10.

Europaparlamentet fördömer skarpt Nordkoreas uppskjutning av en interkontinental ballistisk robot den 24 mars 2022 som en icke nödvändig och farlig provokation. Uppskjutningen utgör även en kränkning av flera resolutioner från FN:s säkerhetsråd samt ett allvarligt hot mot internationell och regional fred och säkerhet. Parlamentet uppmanar Nordkorea att utan inskränkningar och oåterkalleligen överge sina program för massförstörelsevapen och ballistiska robotar på ett sätt som medger kontroller.

11.

Europaparlamentet uppmanar Nordkorea att fortsatt arbeta konstruktivt med internationella samtalspartner i syfte att verka för konkreta förbättringar av människorättssituationen på plats, bland annat genom dialog, officiella besök i landet och fler direkta personkontakter.

12.

Europaparlamentet stöder fortsatt en fredlig lösning på konflikten på Koreahalvön som bör inbegripa kärnvapennedrustning tillsammans med förbättringar av människorättssituationen i Nordkorea. Parlamentet uppmanar Europeiska utrikestjänsten och EU:s medlemsstater att stödja FN:s strukturer och det civila samhällets organisationer för att säkerställa ansvarsutkrävande för de begångna brotten genom fortsatt insamling av bevis och dokumentation om både tidigare och pågående människorättskränkningar i landet, i syfte att få ett slut på straffriheten för Nordkoreas allvarliga övergrepp.

13.

Europaparlamentet välkomnar att mandatet för FN:s särskilda rapportör om situationen för de mänskliga rättigheterna i Nordkorea förlängts. Parlamentet beklagar att kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter (OHCHR) fortfarande är underbemannat i Seoul, och uppmanar med kraft FN:s medlemmar och OHCHR att stödja mekanismen och se till att den förses med den personal som krävs och alla nödvändiga resurser i övrigt.

14.

Europaparlamentet rekommenderar att man går vidare i arbetet för försoning och för att få till stånd en process som på lämpligt sätt inbegriper möjligheter till gottgörelse. Parlamentet uppmanar de berörda staterna att förklara kriget avslutat, för att få ett slut på den olösta militära konflikten.

15.

Europaparlamentet välkomnar EU:s sanktionssystem och unionens uttalade beredvillighet att stödja meningsfulla diplomatiska processer. Parlamentet uppmuntrar EU och medlemsstaterna att utveckla en strategi som ett komplement till EU:s sanktionssystem, i linje med EU:s globala strategi och med tanke på att den politiska dialogen med Nordkorea kommer att återupptas när tiden är mogen för det, i syfte att integrera mänskliga rättigheter, kärnvapennedrustning och fredsinitiativ i samarbetet med Nordkorea.

16.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar och parlament, Europeiska unionens särskilda representant för mänskliga rättigheter, Demokratiska folkrepubliken Koreas regering och parlament, Republiken Koreas regering och parlament, Folkrepubliken Kinas regering och parlament, Förenta staternas regering och parlament, Ryska federationens regering och parlament, Japans regering och parlament, FN:s särskilda rapportör för situationen för de mänskliga rättigheterna i Demokratiska folkrepubliken Korea och FN:s generalsekreterare.