RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN om genomförandet, resultaten och en samlad bedömning av Europaåret 2012 för aktivt åldrande och solidaritet mellan generationerna /* COM/2014/0562 final */
RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL
EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT
REGIONKOMMITTÉN om genomförandet, resultaten och en samlad
bedömning av Europaåret 2012 för aktivt åldrande och solidaritet mellan
generationerna
1.
Inledning
Den ökade
förväntade livslängden och de låga födelsetalen kommer att leda till en
kraftigt åldrande befolkning i EU. Man bortser ofta från det faktum att en
åldrande befolkning först och främst faktiskt är ett gott resultat, särskilt
eftersom det visar att man lyckats med att få ner dödstalen, och att ett växande
antal friska äldre människor också innebär nya möjligheter. Istället ses detta
ofta som ett hot mot en dynamisk ekonomi och hållbarheten hos de välutvecklade
välfärdssystemen i EU. Mot denna
bakgrund föreslog kommissionen i september 2010[1] att 2012 skulle
utnämnas till Europaåret för aktivt åldrande. Man betonade att fortsatt
solidaritet mellan generationerna i synnerhet kommer att bero på om man kan se
till att de som tillhör babyboomgenerationen stannar kvar längre på
arbetsmarknaden och behåller hälsan, förblir aktiva och kan leva självständigt
så länge som möjligt. Rådet och Europaparlamentet antog beslutet om Europaåret i
september 2011[2]
och lade till ”solidaritet mellan generationerna” i titeln. I enlighet med
beslutet om Europaåret för aktivt åldrande och solidaritet mellan
generationerna (nedan även kallat Europaåret) behandlas i denna rapport
genomförandet, resultaten och de samlade effekterna av Europaåret på grundval
av slutsatserna av en extern utvärdering[3].
2.
BAKGRUND
2.1.
Förberedelser inför Europaåret
Det var under
det slovenska ordförandeskapet första halvåret 2008 som man först förde fram
tanken på ett Europaår för aktivt åldrande och solidaritet mellan
generationerna. I juni 2009 inledde kommissionen ett offentligt samråd i syfte
att vaska fram idéer och förslag från centrala intressenter och experter om hur
man kunde få största möjliga genomslag med ett Europaår för aktivt åldrande och
solidaritet mellan generationerna. Rådet uttryckte
sitt intresse för ett sådant initiativ i november 2009 i samband med att man
uppmanade kommissionen att utveckla informationsåtgärder för att främja ett aktivt
åldrande, bland annat genom ett Europaår.[4] Det fanns ett
brett val av teman – sysselsättning, hälsa och självständigt boende,
delaktighet, solidaritet mellan generationerna – vilket var i linje med
tidigare analyser och politiska initiativ för aktivt åldrande på europeisk och
internationell nivå, och även med aktuella frågor till exempel inom ramen för
Europa 2020-strategin. Europaparlamentet förespråkade att solidaritet mellan
generationerna skulle tas med[5]. Europaåret
inföll tio år efter FN:s internationella handlingsprogram om åldrandefrågor
från Madrid[6],
som betonade att ett centralt utvecklingsmål bör vara att ge äldre människor lika
möjligheter att delta aktivt i ekonomin, samhället, kulturlivet och politiken.
2.2.
Europaåret 2012 och dess mål
Europaåret 2012 syftade
till att tackla de utmaningar som befolkningens åldrande i EU innebär när det gäller
sysselsättning, delaktighet och självständigt boende. Tanken var att man skulle
beakta både äldre människors behov och rättigheter och deras potential och
möjligheter att bidra till ekonomin och samhället. Det övergripande
målet för Europaåret var att mobilisera relevanta aktörer för att främja ett
aktivt åldrande och solidaritet mellan generationerna – medlemsstaterna, deras
regionala och lokala myndigheter, arbetsmarknadens parter, det civila samhället
och näringslivet, även små och medelstora företag. De särskilda
målen enligt artikel 2 i beslutet kan sammanfattas på följande sätt: • Öka
medvetenheten om värdet av ett aktivt åldrande och se till att denna fråga
uppmärksammas politiskt. • Stimulera
till debatt, utbyta information och utveckla ömsesidigt lärande för att främja
åtgärder för ett aktivt åldrande. • Skapa
en ram för EU:s och medlemsstaternas engagemang och konkreta åtgärder
tillsammans med intressenterna. • Främja
verksamhet som bidrar till att motverka åldersdiskriminering[7] och få
bort hinder och åldersrelaterade stereotyper.
2.3.
Resurser
I beslutet om
Europaåret 2012 anges ett budgetanslag på fem miljoner euro för perioden mellan
januari 2011 och december 2012. Inga nya krediter allokerades till Europaåret,
utan medlen hämtades från befintliga budgetanslag. Budgeten för Europaåret
användes främst för att finansiera kommunikationsåtgärder (EU-webbplats, kommunikationsstöd
till medlemsstaterna, publikationer, videor, press osv.). Mindre belopp
reserverades för invigningsevenemanget i Danmark och avslutningsevenemanget i
Cypern samt för utvärderingen av Europaåret. Jämfört med
andra Europaår hade Europaåret 2012 en mycket lägre budget. Därför fanns det inte
möjlighet att tillhandahålla direkt finansiering till medlemsstaterna. Det
påverkade dock inte deras engagemang. De tillgängliga medel som anslagits för
kommunikation användes för att stödja många olika åtgärder på nationell nivå. De externa
utvärderarna kunde konstatera att de ledningsstrukturer och verktyg som används
på EU-nivå var lämpliga och välfungerande.
3.
EUROPAÅRET 2012 – GENOMFÖRANDE OCH CENTRALA
ÅTGÄRDER
3.1.
Åtgärder på EU-nivå
De flesta
åtgärderna på EU-nivå var avsedda att stödja intressenter i medlemsstaterna och
underlätta deras deltagande i Europaåret. EU-programmet genomfördes därför i
nära samarbete med nationella samordnare för Europaåret och en koalition av
intressenter. Den huvudsakliga åtgärden på EU-nivå var en informations- och kommunikationskampanj
som genomfördes av ett externt företag. Den centrala
knutpunkten för kampanjen var webbplatsen för Europaåret[8].
Information fanns på 23 språk, men mycket av innehållet om specifika initiativ fanns
tillgängligt bara på respektive nationellt språk och engelska. På webbplatsen
gavs också tillgång till informationsmaterial som intressenter kunde använda
vid sina egna evenemang. Det externa
kommunikationsföretaget upprätthöll ett nätverk för medierelationer i syfte att
få största möjliga genomslag i medierna (tryck/online/audiovisuellt) för
viktiga evenemang; dessa presenterades också i ett nyhetsbrev som skickades ut
varje månad. Fem
publikationer gavs ut för att stödja intressenterna. Två av dessa fanns redan
före Europaåret och innehöll fakta och statistik. Det gällde dels en särskild Eurobarometer
om aktivt åldrande, som omfattar 27 medlemsstater och fem länder utanför EU samt
ett särskilt faktablad för varje EU-land[9], dels Eurostats
statistiska rapport om aktivt åldrande och solidaritet mellan generationerna[10]. En broschyr om
att främja aktivt åldrande i Europa, som tagits fram tillsammans med
Regionkommittén och Age Platform Europe publicerades också inför Europaåret för
att informera intressenterna om EU-finansieringsmöjligheter som kunde vara
relevanta för aktivt åldrande och uppmanade i synnerhet regionala och lokala intressenter
att utnyttja dem på bästa sätt. En omständighet som motiverade den mindre
budgeten för Europaåret 2012 var just att många åtgärder kunde finansieras
genom befintliga program. Social
Europe-handboken Demography, active ageing and pensions[11]
gav en översikt över befolkningsutvecklingen i EU och de politiska åtgärder som
krävs för att ta sig an de utmaningar som blir följden. Broschyren EU:s
bidrag till aktivt åldrande och solidaritet mellan generationerna[12] innehöll
mer information om de många olika EU-initiativ som kan stödja politiska
beslutsfattare och intressenter i medlemsstaterna när det gäller att genomföra
agendan för ett aktivt åldrande. Där betonas att ett aktivt åldrande kräver
åtgärder på många olika områden som sysselsättning, pensioner, utbildning,
hälsa, innovation, forskning, färdmedel, ICT och boende. Kommissionen
anordnade också flera evenemang och konferenser under året. Den externa
utvärderingen bekräftar att kommissionen bidragit starkt till uppnåendet av målen
för Europaåret 2012. Invigningsevenemanget
”Stay Active – what does it take” anordnades i Köpenhamn den 18–19 januari 2012
av det danska ordförandeskapet. Två ministrar i den danska regeringen och två
EU-kommissionärer höll anföranden under det två dagar långa evenemanget. I programmet
behandlades en rad olika teman som arbetsmarknadsfrågor, hur man håller sig
frisk och aktiv, inkludering och egenmakt, innovation och frivilligt arbete. En konferens om
att rapportera om åldrande och solidaritet mellan generationerna ägde rum i Bryssel
den 19–20 mars. Syftet var att ge journalister möjlighet att utbyta åsikter om
medierapporteringen om frågor som rör aktivt åldrande och solidaritet mellan
generationerna. Den 3 april 2012
anordnades konferensen ”Europeiska innovationspartnerskapet för aktivt och
hälsosamt åldrande – från ord till handling” för att få återkoppling från
berörda aktörer om hur partnerskapets åtgärder ska genomföras. Kommissionsledamoten
László Andor höll ett inledningsanförande där han lyfte fram synergieffekterna
mellan Europeiska året 2012 och partnerskapet. Konferensen om goda
styrelseformer för aktivt och hälsosamt åldrande, som anordnades i Bryssel den
4 juni 2012, visade att aktivt åldrande kräver ett integrerat politiskt
beslutsfattande som omfattar olika förvaltningsnivåer och politikområden. Konferensen om
det aktiva åldrandets potential för samhället som hölls den 9–11 juli 2012 i
Dublin, med ett inledningsanförande av kommissionsledamoten för forskning och
innovation Máire Geoghegan Quinn, var inriktad på de mänskliga och sociala
aspekterna och konsekvenserna av ett aktivt åldrande samt på förhållandet
mellan åldrande, ekonomin och innovation. Man diskuterade också vidare
forskningsbehov och lanserade publikationen Population ageing in Europe:
facts, implications and policies, där resultaten av EU-finansierad
demografisk forskning presenteras. Kommissionens
konferens ”One Step Up in later life” om lärande för ett aktivt åldrande och
solidaritet mellan generationerna, som anordnades i Bryssel den 19–21 november
2012, lockade många deltagare från offentliga förvaltningar, t.ex. nationella
samordnare för genomförandet av den europeiska agendan för vuxenutbildning,
olika intressenter på internationell, europeisk och nationell nivå, högre
utbildning och forskning, arbetsmarknadens parter, näringslivet samt projekt
som finansieras inom Grundtvig-programmet för livslångt lärande. Konferensen
ledde fram till ett memorandum och en rad bakgrundsdokument om lärande för ett
friskt och aktivt åldrande samt sysselsättning och lärande mellan
generationerna. En prisutdelning
för Europaåret för aktivt åldrande och solidaritet mellan generationerna ägde
rum den 13 november 2012 i Bryssel för att lyfta fram inspirerande människor
och initiativ som har bidragit avsevärt till ett aktivt åldrande och
solidaritet mellan generationerna. EU-kommissionären för sysselsättning, socialpolitik
och inkludering, László Andor, korade vinnare i sju kategorier. Det årliga EU-priset
för tillgängliga städer (Access City), som delades ut av kommissionens vice
ordförande Viviane Reding den 3 december 2012, uppmärksammade särskilt äldre
människors behov av tillgänglighet. I juryn fanns även företrädare för
äldreorganisationer. Avslutningsevenemanget för Europaåret 2012, ”From visions
to actions”, ägde rum i Nicosia den 10 december 2012. Det
inleddes
med
anföranden av Cyperns president och EU-kommissionär László Andor. I programmet
behandlades en rad olika frågor, bland annat situationen idag vad gäller
åldrande i EU och den outnyttjade potentialen hos äldre människor. Utöver de
insatser som kommissionen och ordförandeskapen tagit initiativ till, var även
andra institutioner aktiva under Europaåret och verkade i nära samarbete med koalitionen
av intressenter och det civila samhället. Europeiska
ekonomiska och sociala kommittén var särskilt aktiv under Europaåret. Kommittén
inrättade en samordningsgrupp som anordnade fem offentliga evenemang och en
avslutningskonferens för Europaåret[13]. Regionkommittén
bidrog också avsevärt till Europaåret genom att anordna ett forum den 14 februari
2014[14]
för att främja nya initiativ på lokal och regional nivå och upprätta nya
partnerskap för att främja ett aktivt åldrande och stärka solidariteten mellan
generationerna. Europaåret 2012
stöddes också av en bred koalition av det civila samhällets organisationer, under
ledning av Age Platform Europe, som växte till över 60 medlemmar. Koalitionens
medlemmar deltog i många olika initiativ under Europaåret och utvecklade en färdplan
som presenterades vid inledningskonferensen den 18 januari 2012 i Köpenhamn. I kapitel 3.6 av
den externa utvärderingen betonas den starka komplementariteten mellan
Europaåret 2012 och andra pågående politiska initiativ som vitboken om
pensioner, det demografiska forumet, det andra hälsoprogrammet, rättsakten om
tillgänglighet och i synnerhet Europeiskt innovationspartnerskap för aktivt och
hälsosamt åldrande.
3.2.
Genomförandet i de deltagande länderna
Alla deltagande
länder (27 EU-länder, Island, Liechtenstein och Norge) utsåg en nationell samordnare.
De nationella samordnarnas arbete inleddes i god tid före Europaåret och det
första mötet hölls den 30 november 2010. De förberedde nationella åtgärder, stödde
lokala och regionala insatser och försökte få alla relevanta aktörer att delta
i Europaåret. De lade fram nationella arbetsprogram för kommissionen med
beskrivningar av nationella åtgärder som planerats för 2012[15]. De nationella
arbetsprogrammen avspeglade de olika ländernas situation särskilt när det
gäller behov som rör aktivt åldrande, politiska prioriteringar och fördelning
av befogenheter samt tillgången till medel. Kommissionen föreslog ett antal
gemensamma evenemang och insatser och bidrog bland annat till att anordna
nationella inlednings- och avslutningsevenemang samt kampanjerna Generations@school
och Seniorforce Day och EU-pristävlingen. Den externa utvärderingen bekräftar
att insatserna var relevanta. Inledningsevenemanget
med totalt 4 500 deltagare fick starkt politiskt stöd, vilket bland annat
visades genom medverkan av höga politiker. I 15 länder utsågs
115 nationella ambassadörer för Europaåret 2012 i syfte att nå ut till en
större publik. Ambassadörerna hade olika bakgrund – forskare, företrädare för
icke-statliga organisationer, journalister, skådespelare och affärsmän och
affärskvinnor. Antalet ambassadörer varierade från en (i Estland, Ungern och
Polen) till 38 i Österrike. Initiativet
Generations@school föreslogs för att fira Europadagen för solidaritet mellan
generationerna (den 29 april). Tanken var att föra samman elever och äldre människor
i skolor och att stimulera till debatt mellan generationerna. Det var ett
effektivt sätt att nå ut till skolor i hela EU och främja det lokala engagemanget
i Europaåret. Initiativet fick också uppmärksamhet i medierna, särskilt på det
lokala planet. Det stöddes av kommissionen genom dess externa
kommunikationsföretag som tillhandahöll en särskild webbplats, vägledningsmaterial,
resurser av olika slag och praktiskt stöd för vissa lokala initiativ. European Seniorforce
Day sammanföll med Internationella äldredagen (den 1 oktober) och syftade till
att få äldre människor att engagera sig i frivilligt arbete. Initiativet fick
ett brett stöd i hela EU och i de centrala evenemangen deltog höga politiker, tjänstemän
och företrädare för icke-statliga organisationer och kända profiler som
fungerade som ambassadörer för Europaåret 2012. Kommissionen stödde 25 av dessa
evenemang. Den externa utvärderingen visade dock att detta initiativ inte fick
lika stort genomslag som Generations@school, vilket kan ha berott på att informationen
gick ut i ett sent skede och att initiativet inte hade ett lika tydligt format
(se s. 52 och 79 i den externa utvärderingen). Europaåret 2012
bidrog till att få fram ett stort antal initiativ för att främja ett aktivt
åldrande i medlemsstaterna. Sammanlagt genomfördes 748 nationella och
transnationella initiativ under året, och det antalet inkluderar bara de som
presenteras på EU-webbplatsen. Det civila samhällets organisationer anordnade 291
av dessa initiativ. Tyskland, Spanien och Italien var de länder som hade lagt ut
flest initiativ på EU-webbplatsen, följda av Frankrike, Österrike och Polen. Dessa
insatser var i huvudsak inriktade på att utbyta kunskap och erfarenheter samt
att öka medvetenheten. Enligt de
undersökningar som utvärderaren gjort (se kapitel 3.2 i den externa
utvärderingen) var de teman som uppmärksammades mest delaktighet i samhället,
följt av solidaritet mellan generationerna. Det faktum att temat för Europaåret
var tillräckligt brett för att omfatta en rad olika aspekter välkomnas,
eftersom intressenterna kunde välja de som var mest relevanta för dem. Resultaten
av online-enkäten med de nationella samordnarna tyder på att insatserna var
lämpliga med tanke på medlemsstaternas och allmänhetens behov. De nationella
samordnarna och intressenterna uppgav att de kunde välja lämpliga initiativ och
anpassa dem till sina egna sammanhang och prioriteringar, ofta med stöd av det
kommunikationsföretag som kommissionen anlitat.
3.3.
Integrering av ett jämställdhetsperspektiv och
social inkludering
Tanken på att
integrera ett jämställdhetsperspektiv fanns med redan i förberedelsefasen inför
Europaåret och detta avspeglades tydligt i koalitionen av intressenter och
flera medlemsstaters arbetsprogram, där särskild tonvikt lades vid äldre
kvinnors situation medan man fokuserade mindre på äldre mäns erfarenheter. Kvinnor
var väl representerade bland de nationella samordnarna och deltagarna vid de
evenemang som anordnades under Europaåret (se kapitel 5 i den externa
utvärderingen). Under Europaåret
togs även en rad olika frågor upp som rör funktionsnedsättning, särskilt hälsa
och självständigt boende för äldre. Initiativ som direkt eller indirekt behandlade
funktionsnedsättning genomfördes på såväl europeisk som nationell nivå. Man såg
till att evenemangen i stort sett hade god tillgänglighet och anordnade till
exempel vid flera tillfällen teckenspråkstolkning och transport. EU-webbplatsen
kunde läsas med större teckenstorlek men den externa utvärderaren påpekade att
den kunde ha utformats på ett ännu mer tillgängligt sätt för t.ex. människor
med syn- och hörselnedsättningar.
4.
VILKA RESULTAT UPPNÅDDES GENOM EUROPAÅRET 2012?
4.1.
Uppnådde Europaåret 2012 målen?
Enligt den
externa utvärderingen påverkade Europaåret förutsättningarna för ett aktivt
åldrande i positiv riktning både på europeisk och på nationell nivå. Målen och
insatserna var relevanta och med det valda angreppssättet lyckades man uppnå
målen, dvs. att öka medvetenheten, stimulera till debatt och ömsesidigt lärande,
skapa en ram för engagemang och konkreta åtgärder samt bekämpa diskriminering
på grund av ålder. Målet att öka
medvetenheten uppnåddes till stor del genom initiativ och evenemang på
europeisk och nationell nivå, oftare riktade till relevanta organisationer och
grupper i det civila samhället än till individer. Initiativet Generations@school
nådde ut till omkring 480 skolor och cirka 27 000 deltagare medan EU-pristävlingen
fick in 1 300 tävlingsbidrag (inklusive de flesta evenemangen inom ramen
för Generations@school). Över 11 000 personer deltog i European
Seniorforce Day. Dessa initiativ drog stor uppmärksamhet till Europaåret 2012
och olika framgångar och positiva exempel som lyftes fram i tävlingen. Totalt
fick Europaåret 2012 omfattande medieuppmärksamhet, med 6 162 tryckta artiklar,
3 432 online-artiklar och 329 inslag i tv och radio. EU-webbplatsen
var en viktig resurs för intressenterna men med 212 822 unika besökare lockade
den färre besökare än tidigare Europaår (400 000 för Europaåret 2010
respektive 366 172 för Europaåret 2011). Man bör dock hålla i minnet att
19 länder också hade nationella webbplatser. Allmänhetens och
intressenternas användning av sociala medier var begränsad på EU-nivå men
större i vissa länder. I till exempel Spanien användes Facebook och Twitter för
att dela och sprida information om Europaåret 2012. I den spanska utvärderingen
uppskattas man ha nått ut till 700 000 personer genom dessa kanaler. Europaåret 2012 lyckades
stimulera den offentliga debatten och främja ömsesidigt lärande
kring temana aktivt åldrande och solidaritet mellan generationerna. Särskilt
inledningsevenemangen i Köpenhamn och i de deltagande länderna hade omfattande
multiplikatoreffekter. Många dialogevenemang av olika slag anordnades under
Europaåret i alla deltagande länder. Man fokuserade också starkt på att sprida
information om god praxis. EU-databasen var ett viktigt instrument för att dela
information om framgångar och positiva exempel. Nationella och transnationella
projekt främjade ömsesidigt lärande under hela året. Behovet av att
motverka åldersdiskriminering betonades vid många offentliga evenemang
och i en rad olika projekt. Man framhöll också hur viktigt det är att förbättra
möjligheterna till ett aktivt åldrande när det gäller arbetsmarknaden. Europaåret 2012 tillhandahöll
en ram för åtaganden och konkreta åtgärder. Att man lyckats mobilisera
det civila samhällets organisationer kan betraktas som ett gott resultat. Regionala
och lokala förvaltningar deltog också i betydande utsträckning, dock inte i
alla länder. Europaåret 2012 uppmuntrade
några länder att antingen stärka sin nationella politiska agenda för ett aktivt
åldrande och solidaritet mellan generationerna eller att utveckla nya
strategier. I Österrike sjösattes till exempel en federal plan för äldre i
januari 2012. I Spanien antogs en vitbok med en analys av de centrala faktorer
som bestämmer äldre människors livskvalitet. I en rad olika
länder infördes nya program i samband med Europaåret: I Belgien inrättades i november
2012 ett nytt federalt äldreråd, i Irland beslutades att alla lokala
förvaltningar i landet ska ha infört ett äldrevänligt program senast i slutet
av 2013, och i Polen antogs i augusti 2012 ett nationellt program för äldres
samhällsdeltagande för åren 2012–2013.
4.2.
Vilka bestående resultat har Europaåret 2012 fått?
Under Europaåret
2012 utvecklades en rad olika verktyg för att utforma politiken i framtiden. Vissa
lyckade evenemang och verksamheter upprepades 2013, till exempel EU-initiativet
Generations@school. Vägledning för att utarbeta bättre politiska åtgärder på äldreområdet
gavs i de vägledande principerna om aktivt åldrande, som godkändes av EU:s
socialministrar den 6 december 2012[16]. De 19 vägledande
principerna är indelade efter Europaårets olika teman: sysselsättning,
delaktighet i samhället och självständigt boende. De är riktade till
medlemsstaterna och andra relevanta förvaltningsnivåer och organisationer som har
till uppgift att bidra till att ytterligare förbättra villkoren för ett aktivt
åldrande. Tillämpningen av dessa vägledande principer skulle också bidra till
uppnåendet av målen för sysselsättning och minskning av fattigdomen enligt
Europa 2020-strategin, särskilt eftersom fler kan arbeta längre och tjäna in
ytterligare pensionsrättigheter. Ett annat
verktyg för att främja den fortsatta strävan för att nå målen för Europaåret
2012 var det index om aktivt åldrande[17]
som presenterades vid avslutningsevenemanget och som utarbetats under
Europaåret i nära samarbete med FN:s ekonomiska kommission för Europa (Unece) och
European Centre for Social Welfare Policy and Research i Wien. Indexet mäter
olika aspekter av ett aktivt åldrande och kvantifierar den outnyttjade
potentialen för varje land. Det bör göra det lättare för politiska
beslutsfattare att fastställa utmaningar och den outnyttjade potentialen så att
man kan främja ett mer aktivt deltagande av äldre personer i ekonomin och
samhället och följa utvecklingen. Indexet vidareutvecklas nu så att det kan
uppdateras med aktuella uppgifter och eventuellt även beräknas på regional
och/eller lokal nivå. Koalitionen
presenterade en reviderad färdplan[18]
den 10 december 2012 vid det cypriotiska ordförandeskapets avslutningsevenemang
i Nicosia. Färdplanen omfattade en rad uppföljningsinitiativ som ska se till
att Europaårets ambitioner drivs vidare. Ett av initiativen är att utveckla ett
borgmästaravtal när det gäller befolkningsutvecklingen, i linje med borgmästaravtalet
för hållbar energi[19].
Detta skulle tillhandahålla en åtaganderam för politiska beslutsfattare på lokal
och regional nivå när det gäller att vidta nya åtgärder mot bakgrund av befolkningens
åldrande. Man arbetar nu för att upprätta ett sådant borgmästaravtal inom ramen
för Europeiskt
innovationspartnerskap för aktivt och hälsosamt åldrande och dess
arbetsgrupp för innovation för äldrevänliga byggnader, städer och miljöer[20]. Europeiskt
innovationspartnerskap för aktivt och hälsosamt åldrande bidrar på ett
betydande sätt till uppnåendet av målen för Europaåret 2012[21].
Europeiska kommissionen har slagit fast att befolkningens åldrande är en
utmaning för samhället i alla EU-länder och har prioriterat frågan inom
Innovationsunionen, ett av flaggskeppsinitiativen för Europa 2020-strategin.
Det övergripande målet för partnerskapet är att det genomsnittliga antalet
friska levnadsår i EU ska ha ökat med två år fram till 2020. Den strategiska
genomförandeplanen för initiativet innehåller prioriterade åtgärder för att
möta de utmaningar som befolkningens åldrande innebär genom innovation och är
inriktad på tre huvudområden: förebyggande, vård och omsorg samt självständigt
boende. De åtgärder för ett aktivt åldrande som utvecklats inom ramen för
Europaåret 2012 kan fortsätta inom ramen för innovationspartnerskapet och kan
därför även i fortsättningen bidra till uppnåendet av Europa 2020-strategins
mål.
5.
SLUTSATSER
Europeiska året
för aktivt åldrande och solidaritet mellan generationerna lyckades mobilisera
ett stort antal statliga och icke-statliga aktörer. Europaåret bidrog till att
förmedla en mer positiv bild av befolkningens åldrande genom att lyfta fram potentialen
hos äldre människor och främja deras aktiva deltagande i samhället och
ekonomin. Många
medlemsstater och organisationer i det civila samhället använde Europaåret som
en möjlighet att utveckla nya initiativ eller förstärka de som redan finns. De
verksamheter som startades i samband med Europaåret 2012 visade att det finns
ett ökande intresse för aktivt åldrande. En rad olika verktyg har utvecklats
eller håller på att utvecklas för detta ändamål, särskilt de vägledande
principerna om aktivt åldrande, indexet om aktivt åldrande och
borgmästaravtalet om befolkningsutvecklingen. De politiska
beslutsfattarna i medlemsstaterna uppmanas att använda dessa verktyg på bästa
sätt. EU kommer att tillhandahålla fortsatt stöd i form av politisk vägledning,
särskilt inom ramen för den europeiska planeringsterminen där rekommendationer
om längre yrkesliv har riktats till de flesta medlemsstaterna och, på senare
tid, även landsspecifika rekommendationer om vård och omsorg för personer med
långvarigt vårdbehov. Aktivt åldrande är också ett viktigt område för sociala
investeringar, vilket betonas i kommissionens meddelande Sociala
investeringar till stöd för tillväxt och sammanhållning[22]. Här
uppmanade kommissionen medlemsstaterna att använda de vägledande principerna om
aktivt åldrande och solidaritet mellan generationerna samt indexet om aktivt
åldrande. Ett friskt och
aktivt åldrande är därför en prioriterad investering för Europeiska
socialfonden (ESF) under programplaneringsperioden 2014–2020. Projekt som
främjar ett aktivt åldrande kan finansieras inom ramen för en rad olika
EU-program och finansieringsinstrument. En av huvuduppgifterna för Europeiskt
innovationspartnerskap för aktivt och hälsosamt åldrande är att anpassa
programmen och instrumenten till de fastställda prioriteringarna för ett friskt
och aktivt åldrande och undvika överlappning mellan de olika instrumenten.[23] När det gäller
temat självständigt boende inom Europaåret 2012 stöder kommissionen
utarbetandet av en rapport om vård och omsorg för personer med långvarigt
vårdbehov från kommittén för socialt skydd som publicerades i juni 2014. I
rapporten undersöks hur klyftan mellan utbud och efterfrågan på sådan vård och
omsorg kan hanteras genom lämpliga investeringar i åtgärder som minskar behovet
och ökar effektiviteten, bl.a. genom användning av tjänster med möjliggörande
teknik[24]. Rapporten
bygger också på exempel från partner i innovationspartnerskapet. Man
arbetar också vidare med dessa frågor inom innovationspartnerskapet, vilket
visar hur EU kan stödja medlemsstaterna genom att underlätta utbytet av bästa
praxis, genom att bedriva forskning och testa olika nya lösningar samt främja
teknisk och social innovation. Europaåret 2012
har bidragit till att föra upp aktivt åldrande på EU:s och många medlemsstaters
politiska agenda med en sektorsövergripande flerpartsmodell. Vi måste bygga
vidare på detta i framtiden. Den starka solidariteten mellan generationerna som
kännetecknar Europas samhällen och välfärdssystem kan, med en åldrande
befolkning och strama budgetar, bara upprätthållas genom att man främjar ett
aktivt åldrande i alla dess former. [1] KOM(2010) 462 slutlig,
6.9.2010. [2]
Europaparlamentets
och rådets beslut nr 940/2011/EU av den 14 september 2011 om Europaåret för
aktivt åldrande och solidaritet mellan generationerna (2012), EUT L 246,
23.9.2011, s. 5. [3] Evaluation of the
European Year for Active Ageing and Solidarity between Generations 2012, Ecorys, december
2012, grundad på analys av uppgifter från enkäter med nationella samordnare och
nationella intressenter, intervjuer, skrivbordsundersökningar, analys av sociala
medier och fallstudier. [4]
Rådets
slutsatser av den 20 november 2009 om ett friskt och värdigt åldrande. [5] Europaparlamentets
resolution av den 11 november 2010 om den demografiska utmaningen och solidariteten
mellan generationerna (2010/2027(INI)). [6] United Nations Report
of the Second World Assembly on Ageing, Madrid, 8–12 april 2002.
A/CONF.179/9. [7] Se rådets direktiv
2000/78/EG av den 27 november 2000 om inrättande av en allmän ram för
likabehandling i arbetslivet. [8] http://europa.eu/ey2012 [9] http://ec.europa.eu/public_opinion/archives/eb_special_379_360_en.htm [10] http://epp.eurostat.ec.europa.eu/portal/page/portal/product_details/publication?p_product_code=KS-EP-11-001 [11] http://ec.europa.eu/social/main.jsp?catId=738&langId=en&pubId=6805 [12]
http://ec.europa.eu/social/BlobServlet?docId=8710&langId=en [13]
http://www.eesc.europa.eu/?i=portal.en.events-and-activities-closing-conference-ey2012 [14] www.cor.europa.eu/EY2012 [15] http://europa.eu/ey2012/ey2012main.jsp?catId=986&langId=en [16]
Rådets
förklaring om aktivt åldrande och solidaritet mellan generationerna (2012): Vägen
framåt, 7.12.2012. [17] http://ec.europa.eu/social/main.jsp?langId=en&catId=89&newsId=1837&furtherNews=yes [18]
http://www.age-platform.eu/images/stories/Updated_EY2012_Roadmap_Coalition_FINALVERSION1.doc
[19] http://www.covenantofmayors.eu
http://ec.europa.eu/social/BlobServlet?docId=8710&langId=en [21] Stöd till den strategiska
genomförandeplanen inom det europeiska innovationspartnerskapet för aktivt och
hälsosamt åldrande,
COM(2012) 83 final. [22]
COM(2013)
83 final, 20.2.2013. [23] COM(2012) 83 final. [24] Se forskningsstudien
som stöder kommittén för socialt skydd (ICT-AGE): Long Term Care Strategies
for Independent Living of Elderly People utförd av Gemensamma
forskningscentrumet och Institutet för framtidsstudier. http://is.jrc.ec.europa.eu/pages/EAP/eInclusion/carers_ICTAGE.html.