RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

Årsrapport om tillämpningen av frihandelsavtalet mellan EU och Sydkorea

1.           Inledning

Den 1 juli 2013 var den andra årsdagen för frihandelsavtalet mellan EU och dess medlemsstater och Republiken Korea (Sydkorea), som tillämpats provisoriskt sedan juli 2011[1]. Avtalet är det första i en ny omgång frihandelsavtal som kännetecknas av att vara långtgående och heltäckande. Det är också EU:s första handelavtal med ett land i Asien.

Det här är den andra årsrapporten om tillämpningen av frihandelsavtalet i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 511/2011 av den 11 maj 2011 om införlivande av en bilateral skyddsklausul i frihandelsavtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Korea, å andra sidan[2]. Enligt artikel 13.1 i förordningen ska kommissionen offentliggöra en årlig rapport om tillämpningen och genomförandet av avtalet. Enligt artikel 3.3 ska dessutom kommissionen lägga fram en årlig övervakningsrapport för Europaparlamentet och rådet om aktuell statistik över import från Sydkorea av produkter inom känsliga sektorer och inom de sektorer till vilka övervakningen utvidgats. Dessa två rapporteringskrav kombineras i föreliggande rapport.

2.           Övergripande bedömning: handelns och tullbesparingarnas utveckling

2.1.        Metod

Analysen av de bilaterala handelsflödena mellan EU och Sydkorea bygger på en jämförelse av uppgifter för det andra året av frihandelsavtalets giltighet (juli 2012–juni 2013) med året innan frihandelsavtalet började tillämpas provisoriskt (juli 2010–juni 2011).

Det bör påpekas att förändringar av handelsflöden inte enbart beror på frihandelsavtalet, eftersom andra faktorer också påverkar handelsflödena. Uppgifterna i rapporten ger dock en god bild av hur frihandelsavtalet fungerat hittills. Särskilt den ökande benägenheten att ta handelsförmåner i anspråk visar att företagen i EU allt oftare utnyttjar frihandelsavtalet, även om det fortfarande finns utrymme för förbättringar i detta avseende.

2.2.        Handelsflödenas utveckling överlag (varor)

EU:s varuexport till Sydkorea ökade med 24 %, 7 miljarder euro, under det andra året av frihandelsavtalet jämfört med året innan frihandelavtalet började tillämpas provisoriskt. Exportökningen var dock inte lika stor under det andra året (8 %) som det första året (15 %)[3].

I jämförelse med varuexporten till övriga världen, som ökade med 17 % under samma period, är utvecklingen i handeln med Sydkorea betydligt mer positiv än för de flesta andra länder.

Däremot minskade importen från Sydkorea med 6 % under avtalets andra år, jämfört med året före avtalet, och nästan hela minskningen skedde under avtalets andra år. Räknat i värde har importen minskat från 38 miljarder euro till 35,7 miljarder euro. Importen från övriga världen ökade dock med 4 % under samma period, vilket innebär att den sydkoreanska exportens svaga resultat inte enbart kan förklaras med en allmänt vikande efterfrågan i EU. Det finns andra förklaringar, exempelvis minskad export från Sydkorea av fartyg på grund av global överkapacitet och en övermättad marknad. Fartygsexporten fick ingen hjälp av frihandelsavtalet, eftersom EU:s tull redan var noll innan avtalet trädde i kraft. En annan förklaring till den sydkoreanska exportens avmattning är att elektronikproduktionen flyttats ut från Sydkorea till Sydostasien, och det innebär att dessa produkter, som gör mycket bra ifrån sig på världsmarknaden och i EU, inte exporteras från Sydkorea med tullförmåner enligt avtalet utan från andra länder i Asien.

Således har handelsbalansen med Sydkorea vänt från ett underskott på 20 % eller -7,4 miljarder euro till ett underskott på 6 % eller 2,3 miljarder euro jämfört med året innan frihandelsavtalet började tillämpas provisoriskt. För första gången på 15 år har EU ett handelsöverskott med Sydkorea.

2.3.        Handel med liberaliserade varor

Många varor var tullfria redan före frihandelavtalet, medan andra inte liberaliserades helt genom avtalet. För att få en bättre bild av avtalets inverkan bör man därför inte bara titta på de totala handelsflödena utan dela upp handelsflödena i grupper efter ändringarna av tullsatser.

För de varor som liberaliserades helt genom avtalet har EU:s export till Sydkorea ökat med 37 % eller 4,5 miljarder euro sedan året närmast före avtalet. Samtidigt ökade exporten av samma varor till övriga världen med 18 %. Att exporten till Sydkorea av dessa varor ökade mer än exporten till övriga världen i kombination med det faktum att varor som förmånsbehandlas av Sydkorea ökade mer än den totala exporten tyder på att frihandelsavtalet haft en positiv inverkan. Om exporten till Sydkorea hade utvecklats som exporten till övriga världen skulle den ha varit värd 2,3 miljarder euro mindre.

För delvis liberaliserade varor[4] ökade exporten inte alls lika mycket (+24 %), bara en smula bättre än exporten av samma varor till övriga världen (+19 %). Inom den här gruppen har det dock gått bättre för varor med en markant tullnedsättning (+31 %) än för varor med en lägre tullnedsättning (+20 %).

Importen från Sydkorea har visserligen minskat totalt sett, men så är inte fallet för varor med förmånsbehandling enligt avtalet. Minskningen torde snarare bero på minskad efterfrågan i EU på varor som redan är tullfria enligt mest gynnad nation-tullsatser (MGN-tullar), t.ex. fartyg som nämnts ovan. Importen av helt liberaliserade varor från Sydkorea ökade med 21 % och av delvis liberaliserade varor med 23 % (handeln med oliberaliserade varor är marginell). Den totala importen till EU från övriga världen har legat still under perioden, och det förefaller som om frihandelsavtalet haft en positiv inverkan även på den sydkoreanska exporten till EU.

2.4.        Tullbesparingar och ianspråktagande av förmåner

De potentiella tullbesparingarna är stora, även innan frihandelsavtalet har genomförts fullständigt. Den tull som potentiellt kunde sparas in på EU:s export till Sydkorea uppgick till omkring 1,4 miljarder euro under avtalets andra år jämfört med vad som skulle ha betalats för samma handelsflöden om tullsatserna hade legat på samma nivå som före avtalet. Det är en minskning med 77 % av de tullar som betalades före avtalet.

 

I praktiken utnyttjar inte alltid exportföretagen förmånerna i avtalet. Andelen ianspråktagna förmåner för EU:s export till Sydkorea, dvs. den omfattning i vilken företagen i praktiken tar tullförmåner i anspråk, var 66 % under perioden mars–juni 2013, en svar ökning från perioden september 2012–februari 2013 då den låg på 64 %[5].

Andelen ianspråktagna förmåner för Sydkoreas export till EU låg 2012 på 77 %, vilket tyder på att de sydkoreanska exportföretagen är bättre än EU-företagen på att utnyttja frihandelsavtalet. Det finns flera skäl till det, bland annat att de sydkoreanska företagen ofta är stora exportinriktade chaeboler, medan näringslivet på EU-sidan är mer splittrat.

2.5.        Effekter på enskilda sektorer, bl.a. bilindustrin

Exporten av bilar från EU till Sydkorea ökade med 40 % i värde och 38 % i antal enheter, jämfört med året närmast före avtalet. Under avtalets första år ökade exporten något med 4 %, och sedan avsevärt under det andra året med 34 % i värde och 29 % i antal enheter. Tendensen i bilexporten till Sydkorea är betydligt mer positiv än till övriga världen, där ökningen var 24 % i värde och 25 % i antal enheter.

Importen av bilar (HS 8703) från Sydkorea ökade med 53 % i värde och 36 % i antal enheter. En skarp ökning det första året följdes av ett stabilt andra år.

Jämfört med bilimporten från övriga världen har de sydkoreanska bilarna tagit för sig på EU-marknaden. Bilimporten från övriga världen minskade med 7 % i värde och 14 % i antal enheter, vilket innebär att den sydkoreanska andelen av bilimporten till EU ökade både i fråga om värde och antal enheter.

EU:s bilexport till Sydkorea uppgick till 2,8 miljarder euro under avtalets andra år, medan den sydkoreanska exporten till EU under samma period uppgick till 4 miljarder euro, med andra ord ett handelsunderskott på -1,2 miljarder euro.

Inom andra sektorer uppstod den största ökningen av EU-export till Sydkorea inom mineraler (HS 27) där exporten ökade med 2,6 miljarder euro, även om det inte förefaller ha med avtalet att göra. Den helt liberaliserade sektorn för maskiner och mekaniska apparater (HS 84) gick dock starkt framåt med en exportökning på 1 miljard euro. Få sektorer har sett sin export till Sydkorea minska: sämst gick det inom järn- och stålsektorn (HS 73) med en minskning på 317 miljoner euro under avtalets andra år jämfört med året före avtalet.

När det gäller importen från Sydkorea kan det påpekas att importen av elektriska maskiner (HS 85) och fartyg (HS 89) minskat avsevärt, bägge med mer än 3 miljarder euro. För fartyg var detta en minskning med 53 % i värde jämfört med året före avtalet. Förutom den ökade importen av motorfordon fanns inga större importökningar i någon annan sektor.

2.6.        Tjänster

Uppgifter om tjänstehandeln sammanställs långt i efterhand och är mycket aggregerade, så att det är omöjligt att göra samma aktuella, detaljerade jämförelser som inom varuhandeln. Jämförelsen har därför gjorts mellan kalenderåren 2011 och 2010, dvs. det kalenderår då frihandelsavtalet var halvt genomfört jämfört med det kalenderår då avtalet tillämpades provisoriskt.

Således ökade EU:s tjänsteexport (Gats-sätten 1 och 2) till Sydkorea med 9 % från 2010 till 2011. Samtidigt minskade importen av tjänster från Sydkorea med 2 %, vilket ledde till ett ökat handelsöverskott för EU inom tjänstehandeln.

3.           Verksamheten vid organ som inrättats enligt avtalet

Enligt frihandelsavtalet ska det inrättas sju specialiserade kommittéer, sju arbetsgrupper och en immaterialrättslig dialog. Handelskommittén för frihandelsavtalet mellan EU och Sydkorea sammanträder en gång om året på ministernivå, utövar överinseende och ser till att avtalet tillämpas korrekt.

Under 2013 sammanträdde kommittéerna och arbetsgrupperna främst under det andra halvåret, eftersom den sydkoreanska regeringen omorganiserades våren 2013 sedan Park Geun-hye valts till president. Som ett led i omorganisationen flyttades handelsfrågorna från det tidigare utrikes- och handelsministeriet till det nygrundande ministeriet för handel, industri och energi.

Efter handelskommitténs andra sammanträde den 16 oktober 2012 i Bryssel sammanträde nedanstående sju specialiserade kommittéer och arbetsgrupper före slutet av 2013:

Den 26 november 2012 sammanträdde tullkommittén för andra gången i Bryssel. Den antog en arbetsordning och dryftade olika frågor kring tillämpningen av avtalet, bland annat direkt avsändning, textil- och konfektionsvaror, ett eventuellt avtal om ömsesidigt erkännande för godkända ekonomiska aktörer och Made in EU-märkningen. Parterna fortsatte också diskussionerna om tolkningen av de särskilda ursprungsreglerna för surimi för att nå fram till en lösning.

 

Den 27 november 2012 sammanträde arbetsgruppen för samarbete om handelspolitiska åtgärder för första gången i Bryssel. Under mötet utbytte parterna information om praxis och rättslig grund för påförande av antidumpningstull och utjämningstull.

Kommittén för tjänstehandel, etableringsfrihet och e-handel sammanträdde för andra gången den 12 juni 2013 i Bryssel. Parterna diskuterade en rad frågor inom post- och budtjänster, transporttjänster, finanstjänster, distributionstjänster och juridiska tjänster. När det gäller posttjänster kan det noteras att arbetet om principer för postreformer ska vara färdigt senast i juni 2014. Kommittén dryftade också e-handel och etableringsfrihet.

Samma dag, den 12 juni 2013, sammanträdde även arbetsgruppen för överenskommelser om ömsesidigt erkännande av tjänster för andra gången i Bryssel. Parterna uttryckte sitt gemensamma intresse av att främja ömsesidigt erkännande inom arkitekt- och ingenjörstjänster, och var överens om att berörda parter och branschorganisationer borde diskutera sakfrågorna så snart som möjligt.

Den 11 september 2013 stod Sydkorea värd för det andra sammanträdet i kommittén för handel och hållbar utveckling i Söul. Under sammanträdet föredrog bägge parter arbetet i respektive inhemska rådgivande grupper och utbytte åsikter om varandras miljö- och arbetspolitik, bl.a. i fråga om klimatförändringar (handel med utsläppsrätter), hållbar konsumtion och produktion, liberalisering av handel med miljövaror, arbetsmarknadspolitik efter krisen, arbetsmiljö samt ratificering av Internationella arbetsorganisationens konventioner. Dessutom redogjorde EU för sina aktuella initiativ mot olaglig timmeravverkning och handel med olagligt trä. Parterna diskuterade också samarbete enligt bilaga 13 till frihandelsavtalet. Den 12–13 anordnade dessutom sydkoreanska och europeiska grupper en arbetsrättslig workshop och ett civilsamhällesforum.

Den 12 september 2013 sammanträdde varuhandelskommittén för andra gången i Söul. Kommittén enades om materiella frågor rörande administration av tullkvoter, vilket innebar att bägge parter kunde börja förbereda ett beslut av varuhandelskommittén. Kommittén diskuterade tillämpningsfrågor inom bl.a. insyn i ny lagstiftning, alkoholdrycker, likvärdighet mellan organiska kemikalier, kosmetika, elektroniska och elektriska produkter, maskiner samt solcellsindustrin.

Det andra sammanträdet i kommittén för sanitära och fytosanitära åtgärder ägde också rum den 12 september 2013 i Sejong. Kommittén diskuterade bl.a. sina rutiner, samarbete om djurskydd, nötkött, export av kiwifrukter och apelsiner, märkning och insyn vid införande av sanitära eller fytosanitära åtgärder samt samgyetangsoppa. I anslutning till mötet anordnades även ett förtroendeskapande seminarium den 11 september. Sydkoreanerna informerade om importriskbedömning och karantänförfaranden för animaliska produkter, medan EU bl.a. presenterade gällande åtgärder för att garantera att animaliska produkter är säkra under utbrott av djursjukdomar.

Den 13 september 2013 sammanträdde kommittén för zoner för passiv förädling på Koreahalvön för andra gången i Söul. Sydkorea informerade om läget i industriområdet Gaeseong, den nord-sydkoreanska fabriksanläggningen i Nordkorea. Sydkorea presenterade kriterier för zoner för passiv förädling, villkoren för att utse Gaeseong till en sådan zon och maximigränser. Bägge parter erkände frågans politiska känslighet men enades om att inta en praktisk hållning i diskussionerna om de tekniska aspekterna.

Den 25–26 september 2013 anordnades den andra omgången möten i de tre arbetsgrupperna för motorfordon och motorfordonsdelar, läkemedel och medicintekniska produkter samt kemikalier i Söul.

 

Arbetsgruppen för motorfordon och motorfordonsdelar diskuterade några frågor om tillämpningen av avtalet samt marknadstillträdesfrågor inom fordonssektorn. Det handlade bl.a. om försäljning av Euro 5-OBD-fordon på den sydkoreanska marknaden, krav på avdunstningsutsläpp, planerade nya föreskrifter om koldioxidutsläpp i EU, förfaranden för E-märkning av däck, planerade nya föreskrifter om utsläpp från dieselfordon, direktivet om uttjänta fordon, bränsleeffektivitet, däcks energieffektivitet, sammanjämkning av föreskrifter och Uneces arbetsgrupp WP29, märkning av bildelar, fordonsklassificering samt dragfordon för påhängsvagnar.

Arbetsgruppen för läkemedel och medicintekniska produkter dryftade den sydkoreanska reformen av ersättningsnivåer för läkemedel, utvärdering av ersättningsnivåerna för medicintekniska produkter, ändringar av synpunktsperioden för beslut om ersättning för läkemedel samt kvalitetsprovning av läkemedel. Sydkorea yrkade på ett arbetsprogram syftande till ett avtal om ömsesidigt erkännande av god tillverkningssed. Bägge parter enades om att undersöka hur samarbetet på detta område kunde utökas.

Arbetsgruppen för kemikalier utbytte information om sina respektive former för registrering, utvärdering och godkännande av kemikalier. Sydkorea förklarade sina planer på att införa tillämpningsföreskrifter och garantera insyn under processen. EU lämnade sin syn på genomförandet av Reach-reglerna. Bägge parter enades preliminärt om att utbyta kontaktuppgifter för att underlätta det tekniska samarbetet.

Den 25 oktober 2013 sammanträdde arbetsgruppen för geografiska beteckningar för första gången i Söul. Ett utkast till arbetsordning diskuterades men antogs inte. Den viktigaste frågan under sammanträdet var EU:s förslag att införa nya geografiska beteckningar i bilaga 10-A till frihandelsavtalet. EU framhöll den vikt som EU-länderna fäster vid geografiska beteckningar och hur viktigt det är att utöka förteckningen med så många geografiska beteckningar som möjligt. Sydkorea framförde också sin avsikt att föreslå sydkoreanska beteckningar till bilagan.

Den 5 december 2013 sammanträdde kommittén för kulturellt samarbete för första gången i Bryssel. Sammanträdet erbjöd ett tillfälle att utbyta information om EU:s och Sydkoreas politik i fråga om kultur och audiovisuella medier. Kommittén antog också en arbetsordning och bedömde tillämpningen av artiklarna 5.4, 5.5 och 5.6 (om rätt till samproduktioner) i protokollet om kulturellt samarbete. Det bör påpekas att enligt protokollet om kulturellt samarbete har handelskommittén inget överinseende över protokollet, vilket innebär att kommittén för kulturellt samarbete alltså utövar handelskommitténs behörighet med avseende på protokollet.

Handelskommitténs tredje möte ägde rum den 15 oktober 2013 i Söul under ordförandeskap av handelskommissionär Karel De Gucht och Sydkoreas handels-, industri- och energiminister Yoon Sang-jick. Kommittén bedömde hur den bilaterala handeln utvecklats efter två års tillämpning av frihandelsavtalet, och fann att bägge parter gynnats av avtalet, särskilt inom den helt eller delvis liberaliserade handel där bägge parters export ökat. Parterna tog upp sina tillämpningsfrågor, bl.a. märkning av bildelar, avtalade åtaganden i tjänstesektorn, zoner för passiv förädling samt efterlevnad av avtalet. Parterna hälsade med tillfredsställelse ändringarna av frihandelsavtalet på grund av Kroatiens EU-inträde och diskuterade läget för andra ändringar av avtalet som EU begärt, bl.a. en ändring av klausulen om direkt transport, en klausul om varor som återinförs efter reparationer, inkludering av dragfordon för släp samt ändring av några föråldrade bilstandarder.

Slutligen ägde toppmötet mellan EU och Sydkorea rum den 8 november i Bryssel. EU företräddes av Europeiska rådets ordförande Herman Van Rompuy och kommissionens ordförande José Manuel Barroso. Sydkorea företräddes av president Park Geun-hye. Parterna var överens om att det är viktigt att genomföra frihandelsavtalet fullt ut och uppmuntrade sina tjänstemän att fortsätta diskussionerna för att finna lösningar på de tillämpningsproblem som framkommit inom kommittéerna och arbetsgrupperna, däribland handelskommittén, för att få fördelarna att komma ekonomiska aktörer på alla nivåer och på bägge sidor till del. Parterna välkomnade också enigheten om tilläggsprotokollet till avtalet på grund av Kroatiens EU-anslutning den 1 juli 2013 och var eniga om att påskynda förfarandet så att protokollet kunde undertecknas och tillämpas provisoriskt. De enades också om att fortsätta att samarbeta för tillämpningen av avtalet i en andra av strategiskt partnerskap.

4.           Tillämpning av kapitel 13 i frihandelsavtalet om handel och hållbar utveckling

Det andra mötet i kommittén för handel och hållbar utveckling avlöpte i Söul den 11 september 2013. Under mötet välkomnade bägge parter de öppna och konstruktiva samtalen om handelsrelaterade miljö- och arbetsmarknadsfrågor som en utgångspunkt för vidare dialog. Kommittén enades preliminärt om att hålla nästa möte under första halvåret 2015.

En arbetspolitisk workshop ägde rum den 12 september i anslutning till kommitténs möte. Där deltog medlemmar i civilsamhällesforumet, ett gemensamt forum för Sydkoreas och EU:s inhemska rådgivande grupper. På begäran av kommissionen och EU:s inhemska rådgivande grupp deltog även andra berörda parter som inte är med i de två inhemska rådgivande grupperna i workshopen. Bland inläggen märktes presentationer av gruppernas åsikter om genomförandet i lagstiftning och praxis av ILO:s grundläggande arbetsnormer om tvångsarbete, föreningsfrihet och rätt till kollektiva förhandlingar, som Sydkorea ännu inte ratificerat. I fråga om föreningsfrihet och rätt till kollektiva förhandlingar nämnde några av deltagarna rekommendationer som ILO:s tillsynsorgan, bl.a. kommittén för föreningsfrihet, utfärdat för Sydkorea. Presentationerna åtföljdes av en öppen debatt mellan de inhemska rådgivande grupperna och andra berörda parter.

Den 13 september informerade slutligen de två ordförandena i kommittén för handel och hållbar utveckling civilsamhällesforumet om kommitténs diskussioner. Informationen övrelämnades också till rådet och Europaparlamentet. Civilsamhällesforumet diskuterade sin arbetsordning, sina slutsatser om workshopen, grön tillväxt och internationell handel.

5.           Tillämpning av förordning (EU) nr 511/2011

Förordning (EU) nr 511/2011 är EU:s interna lagstiftning för genomförande av klausulen om bilaterala skyddsåtgärder i frihandelsavtalet mellan EU och Sydkorea.

I enlighet med artiklarna 3 och 11 i förordning (EU) nr 511/2011 har kommissionen övervakat utvecklingen av importen och exporten av sydkoreanska produkter inom känsliga sektorer som kan påverkas av tullrestitutionerna, t.ex. bilar, bildelar, textilier och konsumentelektronik. Sedan frihandelsavtalet började tillämpas provisoriskt i juli 2011 har kommissionen redovisat resultaten av sin övervakning för medlemsstaterna, Europaparlamentet och de berörda parterna varannan månad.

Förordningen medger också på vissa villkor att undersökningar avseende skyddsåtgärder inleds eller att åtgärder för förhandsövervakning vidtas. Under det andra året av avtalets tillämpning tog kommissionen inte emot någon begäran om att inleda undersökningar avseende skyddsåtgärder eller vidta åtgärder för förhandsövervakning.

5.1.        Sydkoreansk import till EU inom övervakade sektorer

Resultaten av övervakningen under det andra året av avtalets tillämpning sammanfattas nedan med diagram. Observera att för övervakningen jämförs uppgifter om handeln år från år, vilket innebär att vissa uppgifter kan skilja sig från uppgifterna i den allmänna analysen av handeln i avsnitt 2 där en annan jämförelsemetod används.

Observera även att jämförelsen under övervakningen bygger på volymer som importerats från Sydkorea till EU, dvs. antal enheter i fråga om bilar och antal ton för bildelar, textilier och elektronik.

i) Personbilar

Importen av personbilar från Sydkorea till EU ökade med 41 % under avtalets första tillämpningsår (juli 2011–juni 2012) från året före (juli 2010–juni 2011). Ökningen följdes av en minskning av importen med 13 % under avtalets andra år (juli 2012–juni 2013) jämfört med det föregående året. Den vikande tendensen gäller för bilar med små motorer samt bilar med medelstora eller stora motorer. På längre sikt förefaller bilimporten ha stabiliserats på en avsevärt lägre nivå än under perioden juli 2007–juni 2008.

Importen av bildelar ökade markant med 47 % under avtalets första år jämfört med året före. Den här ökningen följde den allmänt ökande tendens som började redan under perioden juli 2008–juni 2009. Under avtalets andra år ökade dock bildelsimporten med bara 2 % från avtalets första år, vilket tyder på att importvolymen har stabiliserats.

ii) Textilier

Importen av sydkoreanska textilier minskade med 16 % under avtalets första år jämfört med året före. Den här tendensen fortsatte med en ytterligare minskning på 6 % under avtalets andra år jämfört med året före.

iii) Elektronik

Importen av sydkoreansk elektronik ökade 8 % under avtalets första år jämfört med året före. Ökningen följdes av en minskning med 13 % från det första året till det andra.

5.2.        Tullrestitution

Kommissionen övervakade även särskilt tullrestitutioner enligt ursprungsreglerna i enlighet med artikel 11.1 i förordning (EU) nr 511/2011 för att bedöma den utländska andelen i den sydkoreanska tillverkningsindustrin och därigenom i exporten av färdiga varor från Sydkorea till EU.

Analysen inriktades på volymer av varor som övervakades under det första halvåret 2013 jämfört med det första halvåret 2012.

Inom elektronik ändrades den sydkoreanska importen till EU främst vad gäller följande HS-nummer: 8519 81, 8521 90, 8526 92, 8527 21, 8528 51, 8528 71 och 8528 72. Inom några av dessa nummer varierade importen under året utan någon urskönjbar större ökning eller minskning. Importen till Sydkorea av delar till sådana varor har minskat: för HS 8522 minskade importen från Kina (-20 %) och Japan (-52 %), och för HS 8529 minskade importen något från Kina (-0,29 %) och mer märkbart från Japan (-6,9 %).

För textilier rörde den enda tydliga ökningen av import från Sydkorea till EU varor enligt HS-nummer 5205 (+37 %). Ursprungsreglerna för den här produkten tillåter import av varor av naturbomullsfibrer. Däremot minskade importen för varor enligt HS-nummer 5509 med 67 %.

När det gäller personbilar har importen från Sydkorea till EU totalt sett ökat (+4,9 % i medeltal) inom HS-nummer 8703, fastän ökningen inte gäller alla slags bilar utan beror på motorstorlek. Samtidigt har också importen av insatsvaror, dvs. bildelar enligt HS-nummer 8708, till Sydkorea ökat i liknande proportioner med 6 % från Kina. Däremot minskade importen av liknande delar från Japan med 27 % under samma period.

På den här grundvalen kan det alltså konstateras att tullrestitutionen för de särskilt övervakade varorna hittills inte förefaller ha haft någon signifikant inverkan på de sydkoreanska tillverkningsmönstren. Särskilt förefaller inte importen av insatsvaror från Sydkoreas grannländer ha ökat.

6.           Slutsatser

Efter två års tillämpning av frihandelsavtalet är det uppenbart att avtalet fungerat väl för utvecklingen av den bilaterala handeln, särskilt för EU. Varuexporten ökade med 24 % (7 miljarder euro) under avtalets andra år jämfört med året närmast före avtalet. Som jämförelse kan nämnas att EU:s export till övriga världen ökade med 17 % under samma period. Importen från Sydkorea minskade visserligen med 6 %, främst av skäl som inte är direkt knutna till avtalet, men importen av helt eller delvis liberaliserade varor utvecklades positivt för både EU och Sydkorea och ökade mer än den totala exporten. Exportföretagen tar också förmånstullarna i anspråk mer, särskilt i EU, även om det finns utrymme för förbättringar i detta avseende.

Det viktigaste är fortfarande att tillämpa avtalet korrekt så att exportföretagen kan åtnjuta förväntade fördelar. Vissa tillämpningsfrågor kvarstår, särskilt i fråga om motorfordon och delar till motorfordon. Diskussionerna om de frågorna kommer att fortsätta inom ramen för uppföljningen av möten i frihandelsavtalets kommittéer och arbetsgrupper för att finna praktiska lösningar som bägge parter kan ställa sig bakom i enlighet med avtalets anda och bokstav.

I anslutning till toppmötet mellan EU och Sydkorea i november 2013 paraferade EU och Sydkorea tilläggsprotokollet om ändring av frihandelsavtalet med anledning av Kroatiens inträde i EU. Diskussioner pågår om ändringar av avtalet för att göra det mer handelsvänligt. Ändringarna ligger i bägge parters intresse och skulle gynna exportföretag och konsumenter i både EU och Sydkorea.

[1]               Frihandelsavtalet tillämpas provisoriskt i EU till dess att alla EU-länder har ratificerat det. Aktuella ratificeringar visas på rådets webbplats för avtal: http://www.consilium.europa.eu/policies/agreements/search-the-agreements-database?command=details&id=&lang=en&aid=2010036&doclang=EN

[2]               EUT L 145, 31.5.2011, s. 19.

[3]               Andelarna avser 15 % ökning det första året av frihandelsavalet jämfört med året före frihandelsavtalet, och 8 % ökning det andra året av frihandelsavtalet jämfört med det första året.

[4]               Det finns också en grupp varor som inte har liberaliserats alls, men den gruppen utgör bara 2 % av alla tullposter och 1 % av all varuhandel.

[5]               Eftersom uppgifter saknas om vilken import som var berättigad till förmåner har de kompletterats med uppgifter om Sydkoreas MGN-tullar och förmånstullar för EU från marknadstillträdesdatabasen.