(1)

Tyskland anmälde åtgärderna den 21 oktober 2009.

(2)

I sitt beslut av den 4 november 2009 (2) (nedan kallat beslutet att inleda förfarandet) drog kommissionen den preliminära slutsatsen att rekapitaliseringsåtgärderna till förmån för Sparkasse KölnBonn utgör statligt stöd. Vidare ifrågasatte kommissionen om åtgärderna till förmån för Sparkasse KölnBonn kan anses vara förenliga med den inre marknaden enligt artikel 107.3 FEUF. Dessutom begärde kommissionen att Tyskland skulle lämna in en omstruktureringsplan.

(3)

Genom beslutet att inleda förfarandet, vilket offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning den 6 januari 2010, uppmanades alla berörda parter att inkomma med synpunkter.

(4)

Den 11 februari 2010 översände Tyskland omstruktureringsplanen för Sparkasse KölnBonn, och den var föremål för flera sammanträden och telefonkonferenser från december 2009 till september 2010.

(5)

Den 15 januari 2010, den 10, den 12 och den 24 februari 2010, den 10 och den 26 mars 2010, den 21 och den 28 maj 2010, den 8 och den 11 juni 2010, den 23 juli 2010 samt den 10 och den 23 augusti 2010 översände Tyskland ytterligare information och uppdateringar beträffande omstruktureringsplanen. Den slutliga versionen av omstruktureringsplanen översändes den 1 september 2010.

(6)

Sparkasse KölnBonn är en tysk sparbank. Den bildades år 2005 genom sammanslagningen av Stadtsparkasse Köln och Sparkasse Bonn, vars huvudmän (ett offentligt organ med ansvar för Sparkasse KölnBonn, nedan kallat ägaren) var städerna Köln och Bonn. Staden Köln innehar 70 procent och staden Bonn 30 procent av andelarna i det nya finansinstitutet. Sedan sammanslagningen har Zweckverband Sparkasse KölnBonn (nedan kallat Zweckverband) varit huvudman för Sparkasse KölnBonn. Zweckverband är ett offentligt organ i vilket staden Köln innehar 70 procent av andelarna och staden Bonn 30 procent.

(7)

I slutet av år 2008 var Sparkasse KölnBonn Tysklands näst största sparkbank med en balansomslutning på 31 miljarder euro. Sparkasse KölnBonn hade då av Moody’s tilldelats kreditvärderingen Aa2. Den 15 mars 2010 sänktes värderingen till A1.

(8)

Sparkasse KölnBonn tillhandahåller banktjänster för privatkunder (affärsområdet privatkunder) och företag (affärsområdet företagskunder). Banken är dessutom verksam med regional inriktning inom projektfinansiering, inom kapitalmarknadsaffärer och inom andra områden av finanssektorn såsom förmögenhetsförvaltning.

(9)

Sparkasse KölnBonn bedriver sin verksamhet uteslutande i den ekonomiska regionen Köln-Bonn, där den år 2008 hade en marknadsandel på cirka [30–35] (*1) procent när det gällde inlåningsverksamhet med privatkunder. Inom kreditverksamhet med privatkunder hade den där 2008 en marknadsandel på cirka [20–25] procent och inom kreditverksamhet med företagskunder en andel på [15–20] procent (3).

(10)

Kapitalet i Sparkasse KölnBonn utökades med sammanlagt 650 miljoner euro, närmare bestämt

(11)

I december 2008 tecknade Rheinische Sparkassen-Förderungsgesellschaft (nedan kallat Förderungsgesellschaft) förlagsbevis i Sparkasse KölnBonn motsvarande sammanlagt 300 miljoner euro (i två andelar om vardera 150 miljoner euro).

(12)

Förderungsgesellschaft är ett helägt dotterbolag till Rheinischer Sparkassen- und Giroverband (nedan kallat RSGV). RSGV är ett offentligt organ och paraplyorganisationen för sparbankerna i Rheinland, vilken representerar sparbankerna och således i slutändan de offentliga organen och deras (offentliga) ägare. Förderungsgesellschafts affärssyfte är enligt dess stadgar att främja de sparbanker som är medlemmar i RSGV. Det får endast öka sparbankernas kapital för att främja utlåningsverksamheten och ta upp lån.

(13)

Förlagsbevisen har en kupong på 8 procent. De löper till den 31 december 2013. I bankinspektionsrättsligt hänseende är förlagsbevisen sekundärkapital (supplementärt kapital).

(14)

Förlagsbevisen täcker periodens förlust enligt proportionerna mellan förlagsbeviskapitalet och det egna kapital som räknas in i förlusten och är förknippade med […] retroaktiv rätt till betalning, det vill säga uteblivna betalningar i samband med förlagsrätterna måste tas igen i upp till [2–6] år efter det att de har löpt ut. Detsamma gäller för betalningar för att komplettera förlagsbevisens nominella belopp som eventuellt har minskat på grund av en förlust.

(15)

För att finansiera förlagsbevisen har Förderungsgesellschaft tagit två lån vid […]. På dessa lån betalas [4–5] procent fast ränta per år under löptiden. RSGV går i borgen för dessa lån gentemot […], och för detta får RSGV en ersättning för garantin på [1,8–2,5] procent per år av Förderungsgesellschaft.

(16)

Den 2 januari 2009 och den 27 februari 2009 undertecknades avtal om passivt kapitaltillskott på 350 miljoner euro mellan Sparkasse KölnBonn och Zweckverband. Den första andelen på 300 miljoner euro betalades ut den 2 januari 2009 och den andra andelen på 50 miljoner euro den 1 april 2009. Passivt kapitaltillskott är en konstruktion där investeraren inte förvärvar rösträtt, men får ersättning. Passivt kapitaltillskott är inte tidsbegränsat och bokförs som primärkapital. Det passiva kapitaltillskottet innehas av Zweckverband.

(17)

För att finansiera det passiva kapitaltillskottet har Zweckverband tagit ett lån på 300 miljoner euro för den första andelen. Detta lån ställs till förfogande till vardera 50 procent av […] och […]. För detta lån betalar Zweckverband en avgift på [0,7–1,1] procent över 12 månaders EURIBOR. Den andra andelen på 50 miljoner euro refinansierades med hjälp av ett lån från […] med en avgift på [0,7–1,1] procent över EURIBOR. Staden Köln eller staden Bonn gav inte någon särskild lånegaranti för Zweckverbands lån, men de båda städerna har enligt Zweckverbands stadgar obegränsat stadgeenligt ansvar för Zweckverbands skulder.

(18)

För det passiva kapitaltillskottet betalar Sparkasse KölnBonn en avgift på 7,25 procent över 12 månaders EURIBOR. Avgiftens storlek fastställdes efter det att en skälighetsbedömning hade begärts från Deutsche Bank. Avgiftsbetalningarna är knutna till årets vinst, och ingen avgift behöver betalas om Sparkasse KölnBonn inte har någon vinst för året. Betalning är utesluten om andelen eget kapital ligger under 9 procent på förfallodagen och en betalning skulle leda till en förlust under budgetåret i fråga eller öka denna. Om ingen ränta betalas på det passiva kapitaltillskottet föreligger ingen skyldighet till retroaktiv betalning av de belopp som inte har betalats. Det passiva kapitaltillskottet räknas dessutom in i årets eventuella förlust i proportion till hela det kapital som räknas in i förlusten.

(19)

Enligt omstruktureringsplanen ska Sparkasse KölnBonn ha en inriktning som motsvarar den stadgeenliga affärsmodellen för en affärssparbank med regional anknytning. Finansinstitutet ska koncentrera sig på de för en affärsbank typiska tjänsterna för dess traditionella kundsegment, dvs. privatkunder och små och medelstora företag, upphöra med affärsverksamhet som handel för egen räkning och investeringar i strukturerade produkter och avyttra dotterbolag som inte hör till kärnverksamheten. Sparkasse KölnBonn ska dessutom påtagligt sänka sina administrativa kostnader

(20)

Det huvudsakliga verksamhetsområdet för Sparkasse KölnBonn kommer att vara kunder i den ekonomiska regionen Köln-Bonn i segmenten privatkunder, tjänster för den privata sektorn, små och medelstora företag, företagskunder och institutionella kunder. I segmentet företagskunder kommer Sparkasse KölnBonn att koncentrera sig på kunder med en årsomsättning på mindre än 250 miljoner euro.

(21)

Sparkasse KölnBonn kommer att avveckla sina största kreditåtaganden bland annat genom att sänka kreditgränserna, kräva ytterligare säkerhet och genomföra kreditrisktransaktioner med andra finansinstitut. I segmentet företagskunder har Sparkasse KölnBonn redan kunnat avveckla sina kreditåtaganden med 551,5 miljoner euro, och före slutet av år 2013 ska en ytterligare minskning med [0,9–1,1] miljarder euro av de ursprungliga kreditåtagandena på 2,8 miljarder euro (situationen 2008) uppnås. Före slutet av år 2013 ska dessutom kreditåtaganden på [0,8–0,9] miljarder euro gentemot offentliga inrättningar som inte har säte i regionen Köln-Bonn minskas med hjälp av samma instrument för eget kapital (se bilaga I, punkt 4).

(22)

Sparkasse KölnBonn har redan minskat sin handel för egen räkning från ursprungligen 550 miljoner euro till för närvarande [20–23] miljoner euro och kommer att avsluta den helt. I framtiden kommer Sparkasse KölnBonn att avstå från all handel för egen räkning och överväger att ge upp sin status som så kallat Handelsbuchinstitut (ett institut vars handelslager överskrider vissa tröskelvärden), vilket kommer att innebära att den återstående och begränsade verksamheten med handel för egen räkning genomförs som transaktioner utanför handelslagret. Den kommer att begränsas till vissa produkter och får inte överskrida en bestämd daglig kreditrisk (marknadsprisrisk < [3–5] miljoner euro, se bilaga I, punkt 2).

(23)

En av huvudorsakerna till Sparkasse KölnBonns förluster år 2008 var dess investeringar i de så kallade ABS- och Strategic Asset Allocation (SAA)-portföljerna. Vid köpet av ABS-portföljen förvärvade Sparkasse KölnBonn geografiskt diversifierade (4) tillgångar som till övervägande delen hade kreditbetyg AAA, bl.a. RMBS (5), CDO (6), CMBS (7), ABS (8) och CLO (9). Vid slutet av 2007 var ABS-portföljen bokförd till 1,05 miljarder euro i Sparkasse KölnBonns bokslut. SAA-portföljen utgörs av diversifierade värdepapperstillgångar som förvaltas via specialfonder och som bland annat består av internationella kapitalplaceringar, REIT (10) och lån (innefattande tillgångsklasserna High Yield (mycket lönsamma värdepapper) och Emerging-Markets). Vid slutet av 2007 var denna portfölj bokförd till 2,2 miljarder euro i Sparkasse KölnBonns bokslut. Trots de ansträngningar som Sparkasse KölnBonn gjorde för att få en bred diversifiering av ABS- och SAA-portföljerna ledde finansmarknadskrisen till kännbara värdeförluster i samband med dessa tillgångar. 2008 var Sparkasse KölnBonn tvungen att göra nedskrivningar på 249 miljoner euro (11) som huvudsakligen kan hänföras sig till dessa båda portföljer, och 2007 hade banken redan varit tvungen att göra nedskrivningar på 108 miljoner euro.

(24)

Enligt omstruktureringsplanen för Sparkasse KölnBonn motsvarar ABS- och SAA-investeringarna inte riskprofilen för en traditionell affärssparbank och dess nya strategiska inriktning på kärnverksamheten. Sparkasse KölnBonn beslutade därför att dessa åtaganden skulle avyttras eller avvecklas helt före år 2014. I mars 2008 minskade Sparkasse KölnBonn sina SAA-investeringar med hälften för att eliminera risken. Ytterligare försäljningar gjordes 2009 och gjorde det möjligt att minska SAA-portföljen till 468 miljoner euro (situationen den 30 september 2009). Effekterna av den återstående ABS-portföljen (per den 30 september 2009 med en nominell volym på 970 miljoner euro) på Sparkasse KölnBonns bokslut fångas 2010 upp genom vederbörligt riskförebyggande och säkerhet. [2012–2014] ska resten av portföljen avyttras.

(25)

Sparkasse KölnBonn har påbörjat genomförandet av ett omfattande kostnadssänkningsprogram som bland annat innehåller personalnedskärningar, optimering av interna processer och fram till mitten av 2011 nedläggning av 22 (av sammanlagt 131) filialer. Härigenom ska de administrativa kostnaderna efter hand sänkas med [5–8] procent fram till 2014 (12).

(26)

Tyskland garanterar att Sparkasse KölnBonn kommer att iaktta restriktioner i samband med kupongbetalningar (bilaga I, punkt 7) och reklam (bilaga I, punkt 9) förbud mot förvärv (bilaga I, punkt 8) samt förbud mot prisledarskap. Det senare innebär att Sparkasse KölnBonn fram till slutet av år 2014 inte kommer att erbjuda lägre priser för insättningar och bostadsfinansiering än konkurrenten med de bästa priserna bland de tio största konkurrenterna (för inlåningsverksamhet gäller marknadsandelarna på den relevanta marknaden i den ekonomiska regionen Köln/Bonn och för bostadsfinansiering marknadsandelarna av ny verksamhet i Förbundsrepubliken Tyskland; se bilaga I, punkt 5).

(27)

Sparkasse KölnBonn avser att minska antalet dotterbolag med en tredjedel. Det bokförda värdet av de varandra närstående företagen uppgick i bokslutet för Sparkasse KölnBonn den 31 december 2008 till 635 miljoner euro. [20–40] miljoner euro avyttrades eller avvecklades fram till slutet av år 2009, och ytterligare avyttringar till ett värde av [180–250] miljoner euro är planerade. Sparkasse KölnBonn har således två mål beroende på typen av dotterbolag. För det första ska Sparkasse KölnBonns kreditrisk och sårbarhet minskas genom avyttringen av dotterbolag som inte hör till kärnverksamheten (13) och som medverkar i regionala utvecklingsprojekt eller i kommunala projekt eller i projekt för socialt bostadsbyggande. För det andra ska omstruktureringen av Sparkasse KölnBonn finansieras med vinsten av försäljningen av kapitalplaceringar som bara indirekt hänför sig till Sparkasse KölnBonns affärsverksamhet (se bilaga I, punkt 10). En fullständig förteckning över de dotterbolag som ska avyttras finns i bilaga I, punkterna 10 och 13.

(28)

Till den senare gruppen hör bland annat andelarna i förtagen RW Holding AG, S ProFinanz Versicherungsmakler GmbH, Schufa Holding AG och neue leben Pensionsverwaltung AG. Dessa andelar har redan sålts och gett intäkter på totalt cirka [25–35] miljoner euro.

(29)

För några dotterbolag med ett försäljningsvärde på cirka [70–100] miljoner euro väntar sig Sparkasse KölnBonn bara obetydligt köpintresse från privat håll på grund av typen av företag. Detta låga intresse beror huvudsakligen på att det här framför allt rör sig om små företag som är verksamma inom socialt bostadsbyggande och regional utveckling i samarbete med staden Köln eller som har en ägarstruktur som redan i hög grad bestäms av staden Kölns delägarskap. Sparkasse KölnBonn överväger därför att sälja dessa verksamheter till [staden Köln eller ett bolag som har ekonomiska band med staden Köln]. Överlåtelsen ska ske till ett marknadspris som beräknas av en oberoende sakkunnig. Tillgångarna i de dotterbolag som ska säljas till staden Köln hänför sig huvudsakligen till fastighetsaffärer.

(30)

I samband med att omstruktureringsåtgärderna genomförs kommer Sparkasse KölnBonn att minska sina riskjusterade tillgångar (RWA) med [2–5] miljarder euro till [15–20] miljarder euro (det vill säga med [15–20] procent). (Här har inte hänsyn tagits till kärnverksamhetens tillväxt under omstruktureringsfasen). Om också hänsyn tas till tillväxten i kärnverksamheten kommer avvecklingen av riskjusterade tillgångar att utgöra [10–15] procent fram till år 2014. […] i Sparkasse Köln minskas nominellt med [4–6] miljarder euro till [20–30] miljarder (det vill säga med cirka [15–20] procent). (Här har inte hänsyn tagits till kärnverksamhetens tillväxt under omstruktureringsfasen). Om hänsyn tas till tillväxten i kärnverksamheten uppgår minskningen av tillgångarna i samband med omstruktureringsåtgärderna till 5 procent.

(31)

Tyskland har tagit fram ett grund- och ett stresscenario för att visa att Sparkasse KölnBonn kan bli lönsam igen på lång sikt.

(32)

De ekonomiska prognoser som lagts till grund för grundscenariot är baserade på prognoser för Tyskland från relevanta ekonomiska institut. Man utgår från att BNP-tillväxten under hela omstruktureringsperioden kommer att ligga på samma moderata nivå och att arbetslösheten kommer att öka ytterligare fram till år 2011 och därefter långsamt minska. För 2010 väntas en förbättring av det ogynnsamma affärsklimatet med för närvarande låg ränta, och förbättringen lär hålla i sig under den återstående delen av omstruktureringsperioden.

(33)

Enligt tabell 1 ska Sparkasse KölnBonn vara lönsam igen år 2010 enligt grundscenariot och sedan förbättra sina resultat kontinuerligt fram till år 2014. För 2014 beräknas en avkastning på det egna kapitalet (ROE) på [9–10] procent. Diagram 1 visar de viktigaste indikatorerna för Sparkasse KölnBonn för åren 2008–2014.

Tabell 1

Sparkasse KölnBonn – resultat före skatt 2010–2014 (grundscenario)

Diagram 1

Indikatorer för Sparkasse KölnBonn för 2008–2014 (grundscenario)

(34)

I stresscenariot utgår man i de makroekonomiska antagandena från att finanskrisen ska vara till år 2011 och från att det ska ske en svag konjunkturuppgång år 2012. I stresscenariot utgår man till skillnad från grundscenariot från en två år längre mera ogynnsam period med låg ränta.

(35)

I stresscenariot utgår man från att Sparkasse KölnBonn kommer att vara lönsam igen år 2012 och att dess resultat därefter kommer att förbättras kontinuerligt fram till 2014. För 2014 beräknas en avkastning på det egna kapitalet (ROE) på [10–12,5] procent. Enligt stresscenariot kommer Sparkasse KölnBonns och hela den konsoliderade gruppens kapitalkvot under hela omstruktureringsfasen att ligga klart över tröskelvärdena enligt tillsynsreglerna. Tabell 2 och Diagram 2 visar de viktigaste indikatorerna för Sparkasse KölnBonn för åren 2008–2014 i stresscenariot.

Tabell 2

Sparkasse KölnBonn – resultat före skatt 2010–2014 (stresscenario)

Diagram 2

Indikatorer för Sparkasse KölnBonn för 2008–2014 (stresscenario)

(36)

Eftersom Sparkasse KölnBonns intäkter mest påverkas av den aktuella låga korta räntan gjordes ytterligare en känslighetsanalys beträffande räntesatserna (scenario 1: räntekurvan går upp med 100 räntepoäng; scenario 2: en nedgång med 50 räntepoäng). Analysen har bekräftat att fortsatt stigande räntesatser skulle vara fördelaktiga för Sparkasse KölnBonns lönsamhet, medan sjunkande räntesatser skulle minska lönsamheten; en linjär nedgång av den korta räntan med 50 räntepoäng skulle leda till en utebliven vinst på [20–25] miljoner euro om året. Totalt sett framgår det av den känslighetsanalys som översänts av Tyskland att Sparkasse KölnBonns känslighet för större räntechocker är begränsad.

(37)

Av den information som lämnats av Tyskland framgår det att de beslut om politiskt motiverade investeringar som bidragit till Sparkasse KölnBonns problem fattades under perioden 1997–2004, det vill säga besluten fattades före sammanslagningen 2005 av Stadtsparkasse Köln och Sparkasse Bonn till nuvarande Stadtsparkasse och enligt en annan rättslig grund som framför allt bestämdes av sparbankslagen (Sparkassengesetz) för Nordrhein-Westfalen (18). Sedan dess har Sparkasse KölnBonns bolagsstyrning förbättrats.

(38)

På grund av de strukturella förändringar hos huvudmannen som var nödvändiga på grund sammanslagningen efter år 2005 av de båda sparbankerna krävs det kvalificerad majoritet av aktieägarnas röster för viktiga beslut i Zweckverband. Kvalificerad majoritet fastställdes till 85 procent och motsvarar därmed mer än en enda stads andelar.

(39)

Sparbanksorganens antal och storlek reducerades. Hit hör också en avgörande minskning av styrelsen och direktionen (19). Delägarkommittén som bestod av tre direktionsmedlemmar och som vid den tidigare Stadtsparkasse Köln hade befogenhet att fatta preliminära beslut om investeringar i dotterbolag upplöstes. Ansvaret för investeringspolitiken i fråga om kapitalplaceringar som ska prövas enligt ekonomiska kriterier överläts åt direktionen. Alla nyinvesteringar som Sparkasse KölnBonn gör måste dessutom godkännas av styrelsen.

(40)

För att följa den ändrade sparbankslagen var Sparkasse KölnBonn tvungen att inrätta en risk- och balansanalyskommitté och ge denna långtgående kontrollbefogenheter. Det föreskrivs dessutom i lag att styrelseledamöterna ska ha den specialkunskap som behövs för att bedöma och kontrollera en sparbanks affärsverksamhet. Företagsledningen har ensam ansvar för förvaltningen av Sparkasse KölnBonn och är inte bunden av styrelsens eller aktieägarnas instruktioner.

(41)

Utöver de redan gjorda förbättringarna av företagsledningsstrukturen kommer Sparkasse KölnBonn att stärka företagsledningen (bolagsstyrningen) genom att öka antalet oberoende (20) styrelseledamöter från för närvarande 2 till i fortsättningen 4 av totalt 18. Från den 1 januari 2011 kommer balansanalyskommittén att ha 7 i stället för tidigare 9 ledamöter och riskkommittén 6 i stället för tidigare 9 ledamöter. Delägarkommittén ska upplösas före slutet av 2011 och strategikommittén före slutet av 2010. Delägarkommittén kommer automatiskt att få mindre betydelse så snart som Sparkasse KölnBonn har avyttrat större delen av sina dotterbolag. Strategikommitténs uppgifter övertas av företagsledningen. Slutligen ska procedurerna för att fatta beslut vid övertagande av företag ändras så att ledningen bara kan besluta om delägarskap genom enhälliga beslut och beträffande delägarskap med en nominell volym från [2–5] miljoner euro efter en förhandskontroll eller företagsvärdering med medverkan av en oberoende sakkunnig.

(42)

Sparkasse KölnBonn innehar hybridkapital (kundförlagsbevis) motsvarande 224 miljoner euro hos oberoende investerare. Enligt Tysklands uppgifter har förlagsbevisen och kundförlagsbevisen samma rang. De båda förlagsbevisen har företräde framför det passiva kapitaltillskottet. Såsom framgår av Tabell 3 har inga kuponger betalats ut på hybridkapital sedan 20.08.2008 och 2009 täckte förlagsbevisen förlusterna med ett belopp på 57,4 miljoner euro. Det passiva kapitaltillskottet och kundförlagsbevisen räknades in i förlusterna år 2009. Sedan 2010 återställs hybridkapitalinstrumenten igen, och från 2011 tas de hittills uteblivna kupongbetalningarna igen fram till 20.12.2013 kommer alla hybridkapitalinstrument att vara återställda och alla uteblivna kupongbetalningar att ha tagits igen, varför en fullständig kupongbetalning görs för varje instrument. Eftersom kupongbetalningar måste göras när resultaträkningen är positiv och när balansräkningen positiv har Sparkasse KölnBonn inget utrymme för skönsmässig bedömning när det gäller eventuellt uppskjutande av kupongbetalningar när banken är lönsam och eventuella minskningar av det nominella kapitalet har återställts.

Tabell 3

Vinstutdelning i Sparkasse KölnBonn för 2009–2014 (grundscenario)

(43)

Tyskland har garanterat att Sparkasse KölnBonn – utom vid en avtalad skyldighet – inte kommer att göra några kupongbetalningar för privata investerares hybridkapital (se bilaga I, punkt 7).

(44)

Ytterligare en orsak till Sparkasse KölnBonns finansiella problem var dess delägarskap i WestLB. För Sparkasse KölnBonn uppkom förluster på totalt […] miljoner euro, eftersom den som medlem i Rheinischer Sparkassen- und Giroverband (RSGV) bidrog till att finansiera den reservfond som hade inrättats av Sparkassen- und Giroverband som ett säkerhetsnät för sammanslutningens medlemmar och delstatsbankerna. Reservfonden kom till användning i samband med räddningsåtgärderna för WestLB år 2008. Den återstående riskexponeringen föreligger på grund av Sparkasse KölnBonns indirekta delägarskap i WestLB och det fortsatta indirekta ansvaret för WestLB:s ”Bad Bank” som medlem i RSGV.

(45)

Trots att Sparkasse KölnBonn inte har investerat direkt i WestLB är den utsatt för en risk genom delägarskapet i RSGV, i vilken Sparkasse KölnBonn i sin tur har en andel på 19 procent. Enligt Tysklands uppgifter är risken liten för negativa effekter på Sparkasse KölnBonn, om RSGVs bokförda värde när det gäller WestLB försämras. För det första har WestLB nyligen värderats av en oberoende tredje part och därpå korrigerat sitt bokförda värde i RSGVs bokslut per den 31 december 2009 från historiska […] miljarder euro till […] miljoner euro. Det indirekta delägarskap som Sparkasse KölnBonn har i WestLB uppgår följaktligen för närvarande till cirka […] euro. Eftersom Sparkasse KölnBonn enbart på grund av sitt delägarskap i RSGV också bär en risk i WestLB har bara RSGVs realvärde betydelse för Sparkasse KölnBonn. Detta följer emellertid inte bara WestLBs värde, utan också värdet av RSGVs andra dotterbolag och investeringar. Den värdering av de andra dotterbolagen till RSGV som gjordes vid slutet av 2009 visade att det finns avsevärda dolda reserver som skulle vara tillräckliga för att till och med täcka en nedskrivning av WestLB till 0, vilken skulle vara nödvändig vid det värsta tänkbara scenariot.

(46)

Det obligatoriska bidrag som Sparkasse KölnBonn betalade [till …], med vilket WestLBs nyligen skapade Bad Banks eventuella förluster skulle täckas, uppgår till […] miljoner euro över en period på 25 år. Denna avgift har dock inga negativa effekter på den förmåga som Sparkasse KölnBonn har att i framtiden uppfylla kapitaltrelationerna enligt tillsynsreglerna, eftersom bidraget [till …] enbart ska betalas med framtida vinst.

(47)

Tyskland har garanterat att Sparkasse KölnBonn ska betala tillbaka en del av det erhållna kapitalet för kapitalinstrumenten tidigare än som avtalats (se bilaga I, punkt 27). Återbetalningen ska börja 2011 och göras i två steg.

(48)

Till att börja med ska Zweckverband […] förvärva en första andel på 150 miljoner euro av Förderungsgesellschafts förlagsbevis. Genom transaktionen och särskilt köpesummans storlek kommer Förderungsgesellschaft inte att ha någon väsentligt bättre ställning än om det hade behållit instrumentet (21). Zweckverband kommer sedan att omvandla förlagsbevisen, som för närvarande räknas som sekundärkapital (supplementärt kapital), till primärkapitalinstrument. Det nya instrumentet med icke kumulativa kuponger skulle vara efterställda skulder med en löptid på minst 30 år. Detta steg skull förbättra primärkapitalet för Sparkasse KölnBonn med [0,8–1,0] procent.

(49)

En bättre primärkapitalrelation är i sin tur en förutsättning för det andra steget, som består i att Sparkasse KölnBonn år 2011 återköper den andra andelen av de förlagsbevis som innehas av Förderungsgesellschaft (med ett nominellt värde på 150 miljoner euro). Båda stegen kommer att få en minskning av sekundärkapitalet på totalt [0,5–1,0] procent till följd. Vidare kommer RSGV eller ett annat företagi sparbankssektorn att till marknadspris förvärva de andelar som Sparkasse KölnBonn har i två […] och […] med vilka Sparkasse KölnBonn har ekonomiska band (22). Genom försäljningen av det indirekta delägarskapet i dessa båda företag skulle Sparkasse KölnBonns balansomslutning minska med ytterligare [0,2–0,5] procent. Avyttringen av dessa båda företag har nära samband med återköpet av den andra andelen av förlagsbevisen, eftersom RSGV avser att finansiera köpet av de båda bolagen med behållningen från försäljningen av förlagsbevisen.

(50)

Det bör erinras om att kommissionen den 4 november 2009 i det aktuella fallet inledde det formella undersökningsförfarandet i enlighet med artikel 107.3 FEUF (23) för att pröva huruvida de ifrågavarande rekapitaliseringsåtgärderna är förenliga med den inre marknaden som omstruktureringsstöd.

(51)

Kommissionen har vidare ställt sig tveksam till att en rimlig ansvarsfördelning är garanterad och att snedvridningen av konkurrensen är begränsad, så som fastslagits i reglerna om statligt stöd (se punkt 50 i beslutet att inleda förfarandet).

(52)

Eftersom det inte var klart huruvida Sparkasse KölnBonns problem berodde på investeringsbeslut som fattats långt innan krisen, eller om de faktiskt berodde på finanskrisen, hade kommissionen ännu inte avgjort om rekapitaliseringsåtgärderna skulle omfattas av artikel 107.3 b FEUF eller av artikel 107.3 c FEUF. För att avgöra vilken rättslig grund som var tillämplig beslutade kommissionen att göra en ingående granskning av fakta och därför fatta beslut vid en senare tidpunkt.

(53)

Kommissionen noterar att inga synpunkter från andra berörda parter beträffande beslutet att inleda ett förfarande beträffande den ifrågavarande rekapitaliseringsåtgärden har inkommit.

(54)

Tyskland har prövat kommissionens beslut av den 4 november 2009 att inleda ett förfarande enligt artikel 108.2 FEUF. Förbundsrepubliken Tyskland har meddelat kommissionen att Tyskland står fast vid sin uppfattning enligt vilken de ifrågavarande rekapitaliseringsåtgärderna till förmån för Sparkasse KölnBonn i form av ett passivt kapitaltillskott och förlagsbeviskapital inte ska anses utgöra stöd i den mening som avses i artikel 107.1 FEUF. Tyskland anser att åtgärderna, vilket förklaras i beslutet att inleda ett förfarande (se punkterna 24–28 i beslutet att inleda förfarandet), är förenliga med den marknadsekonomiska investerarprincipen.

(55)

Tyskland ifrågasätter kommissionens bedömning att marknaden för hybridkapital var fullständigt ”uttorkad” när rekapitaliseringsåtgärden genomfördes (det vill säga vid slutet av 2008 och början av 2009) (24) och ifrågasatte också kommissionens slutsats att ingen marknadsekonomisk investerare eller ägare då skulle ha gjort en sådan investering ens till ett högre pris (punkt 38 i beslutet att inleda förfarandet). Tyskland hävdar att Sparkasse KölnBonn inte var berörd av denna marknadsutveckling; under de sista fyra månaderna år 2008 kunde Sparkasse KölnBonn ge ut efterställda skuldebrev till ett värde av cirka [10–15] miljoner euro och första kvartalet 2009 till ett värde av cirka [35–40] miljoner euro i andelar om upp till flera hundratusen euro.

(56)

Tyskland hävdar vidare att rekapitaliseringen av Sparkasse KölnBonn genom Förderungsgesellschaft inte finansierades med statliga medel.

(57)

Om kommissionen ändå bekräftar sin preliminära slutsats att statligt stöd ingår i rekapitaliseringen av Sparkasse KölnBonn är Tyskland övertygat om att detta är förenligt med den inre marknaden enligt artikel 107.3 b FEUF.

(58)

Tyskland gör gällande att omstruktureringsplanen uppfyller alla villkor i kommissionens meddelande av den 23 juli 2009 om återställandet av lönsamheten och bedömningen av omstruktureringsåtgärder inom finanssektorn under den rådande krisen enligt reglerna om statligt stöd (25) (nedan kallat meddelandet om omstrukturering).

(59)

Tyskland anser att det genom omstruktureringsplanen är säkerställt att Sparkasse KölnBonn åter uppnår lönsamhet på lång sikt, att banken betalar en tillräcklig egen andel av kostnaderna för omstruktureringen och att eventuell snedvriden konkurrens till följd av stödet begränsas genom långtgående strukturella åtgärder och förhållningsregler.

(60)

Tysklands åtaganden framgår av bilagorna I, II och III och utgör en del av detta beslut. För att säkerställa att åtagandena faktiskt genomförs tillsätts en övervakningsförvaltare. Förfarandet för att utse denne och övervakningsförvaltarens skyldigheter anges i bilaga II. Tyskland har dessutom åtagit sig att följa ett tidsschema för avyttringarna (bilaga I, punkterna 10 och 13). Om tidsschemat inte följs tillsätts en avyttringsförvaltare. Förfarandet för att utse denne och avyttringsförvaltarens skyldigheter anges i bilaga III.

(61)

Kommissionen ska pröva huruvida de ifrågavarande åtgärderna utgör statligt stöd. Enligt artikel 107.1 FEUF är stöd som ges av en medlemsstat eller med hjälp av statliga medel, av vilket slag det än är, som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion, oförenligt med den inre marknaden i den utsträckning det påverkar handeln mellan medlemsstaterna.

(62)

I beslutet att inleda förfarandet (avsnitt 5.1) kommer kommissionen preliminärt fram till att de båda rekapitaliseringsåtgärderna till förmån för Sparkasse KölnBonn utgör statligt stöd. Kommissionen kan inte godta Tysklands argument att åtgärderna inte utgör statligt stöd, eftersom villkoren för de båda instrumenten varit så beskaffade att en marknadsekonomisk investerare skulle ha accepterat dessa. Även om ersättningen för de båda instrumenten fram till början av år 2008 motsvarade den ränta som betalas för jämförbara instrument var den i det aktuella fallet för låg med tanke på den höga risken på grund av Sparkasse KölnBonns bristande lönsamhet. Dessutom var marknaden för hybridkaptal fullständigt uttorkad när rekapitaliseringen genomfördes. Kommissionen kunde därför mot bakgrund av ramvillkoren, och i synnerhet med hänsyn till marknadssituationen, inte godta Tysklands argument att en marknadsekonomisk investerare skulle ha gjort investeringen – till och med till samma villkor.

(63)

Av den ingående granskningen framkom inget som skulle ha ändrat detta konstaterande. De efterställda skuldebrev som Sparkasse KölnBonn gav ut vid slutet av år 2008 och under det första kvartalet år 2009 är på grund av de enskilda andelarnas låga belopp inget tillförlitligt bevis för att marknaderna för hybridkapitalinstrument verkligen fungerade. Den risk som var förknippad med andelar av hybridkapital till ett värde av flera hundratusen euro kan inte jämföras med risken i samband med ett instrument med ett nominellt värde på 150 miljoner euro, och den kan mycket lättare fångas upp av de privata marknaderna. Kommissionen står därför fast vid sin uppfattning att ingen marknadsekonomisk investerare vid den aktuella tidpunkten skulle ha skaffat ett hybridkapitallån som, vad gäller dess storlek och egenskaper, skulle ha varit jämförbart med rekapitaliseringsåtgärderna till förmån för Sparkasse KölnBonn.

(64)

Vad beträffar arten av de medel som Förderungsgesellschaft använde för rekapitaliseringen av Sparkasse KölnBonn vill kommissionen erinra om att den tidigare i andra fall beslutat att Förderungsgesellschafts medel är medel som direkt eller indirekt kontrolleras av offentliga organ (26). Kommissionen anser att detta också gäller för Förderungsgesellschaft, som är ett helägt dotterbolag till RSGV. Dessa medel ska därför anses utgöra statliga medel i den mening som avses i artikel 107.1 FEUF.

(65)

Av ovanstående skäl bekräftar kommissionen sin preliminära slutsats i beslutet att inleda förfarandet att rekapitaliseringsåtgärderna till förmån för Sparkasse KölnBonn utgör statligt stöd i den mening som avses i artikel 107.1 FEUF.

(66)

Det kan vidare konstateras att undsättningsstödet omvandlades till omstruktureringsstöd, vilket dessutom är en fördel för Sparkasse KölnBonn. Åtgärderna möjliggjorde en finansiering för Sparkasse KölnBonn vid en tidpunkt då den särskilt mot bakgrund av den finansiella och ekonomiska krisen inte kunde uppbringa kapital på marknaden. Detta ger Sparkasse KölnBonn en ekonomisk fördel och stärker dess position gentemot konkurrenter i Tyskland och andra medlemsstater som inte fått samma stöd. Åtgärderna kan därför snedvrida konkurrensen och påverka handeln mellan medlemsstaterna.

(67)

Stöddelen i kapitaltillskottet uppgår till 650 miljoner euro och motsvarar 3,3 procent av Sparkasse KölnBonns riskjusterade tillgångar (läge: slutet av 2008).

(68)

I beslutet av den 4 november 2009 om att inleda förfarandet hade kommissionen ännu inte fattat beslut om vilken rättslig grund som skulle tillämpas för bedömningen av rekapitaliseringsåtgärderna. Enligt de uppgifter som då fanns tillhands tycktes huvudorsaken till Sparkasse KölnBonns problem ha varit de beslut om att investera i regionala utvecklingsprojekt som fattades långt före finanskrisen. Eftersom finanskrisen endast tycks ha förvärrat Sparkasse KölnBonns finansiella problem uteslöts det inte att artikel 107.3 c FEUF skulle tillämpas. Eftersom rekapitaliseringsåtgärderna genomfördes vid finanskrisens kulmen ligger det dock också nära tillhands att tillämpa artikel 107.3 b FEUF – bland annat med tanke på kommissionens beslutspraxis när det gäller nödlidande banker.

(69)

Även om det i tidigare avgöranden och beslut har hänvisats till gemenskapens riktlinjer för statligt stöd för att rädda och omstrukturera företag med problem (nedan kallade riktlinjerna för statligt stöd till undsättning och omstrukturering) (27) så klargjorde kommissionen i punkt 49 i sitt omstruktureringsmeddelande att alla stödåtgärder som anmälts till kommissionen senast den 31 december 2010 skulle bedömas som omstruktureringsstöd för finansinstitut i enlighet med omstruktureringsmeddelandet och inte enligt riktlinjerna för statligt stöd till undsättning och omstrukturering.

(70)

Med anledning av den ihållande känsligheten hos den tyska banksektorn kommer kommissionen fram till att en eventuell avveckling av en av Tysklands största sparbanker på grund av […] skulle ha fått störningar i det finansiella systemet till följd och följaktligen satt Tysklands finansiella stabilitet i fara.

(71)

Därför tillämpas artikel 107.3 b FEUF som rättslig grund för att bedöma huruvida det finansiella stödet till Sparkasse KölnBonn som omstruktureringsstöd för bevarande av den finansiella stabiliteten är förenligt med den inre marknaden.

(72)

Enligt meddelandet om omstrukturering måste det av omstruktureringsplanen för det stödmottagande finansinstitut som omstruktureras för det första framgå att det kan återställa sin lönsamhet på lång sikt. För det andra måste stödet vara begränsat till det absolut nödvändiga, och vidare måste både det stödmottagande finansinstitutet och dess kapitalägare i stå stor utsträckning som möjligt bidra med egna medel till omstruktureringen. För det tredje måste åtgärder vidtas för att begränsa den snedvridning av konkurrensen som orsakas av det konstlade stödjandet av det stödmottagande finansinstitutets marknadsposition och för att garantera en konkurrensutsatt banksektor. Vidare ska frågor om övervakning och tekniska aspekter på förfarandet beaktas.

(73)

Tyskland har, vilket anges i punkterna 9–11 i meddelandet om omstrukturering, översänt en omfattande och detaljerad omstruktureringsplan med fullständiga uppgifter om Sparkasse KölnBonns affärsmodell. I omstruktureringsplanen tas också orsakerna till Sparkasse KölnBonns finansiella problem upp.

(74)

Enligt affärsmodellen ska Sparkasse KölnBonn få en ny strategisk inriktning mot en traditionell regional affärssparbanks kärnverksamhet. Sparkasse KölnBonn ska koncentrera sig på de för en affärsbank typiska tjänsterna för dess traditionella kundsegment i den ekonomiska regionen Köln-Bonn, det vill säga privatkunder, små och medelstora företag samt mindre företagskunder och institutionella kunder. Sparkasse KölnBonn kommer således att koncentrera sig på sina stadgeenliga affärsområden och sin kärnkompetens och dra sig tillbaka från de områden som har orsakat dess finansiella problem. I fortsättningen kommer Sparkasse KölnBonn att avstå från alla transaktioner för egen räkning, avyttra dotterbolag som inte hör till kärnverksamheten och inte göra fler investeringar i SAA- och ABS-portföljer. Kommissionen anser att Sparkasse KölnBonns nya affärsmodell är följdriktig och hållbar på lång sikt.

(75)

Sparkasse KölnBonns problem beror huvudsakligen på tre affärsområden: i) regionala utvecklingsprojekt, ii) investeringar i ABS- och SAA-portföljerna och iii) Sparkasse KölnBonns delägarskap i WestLB.

(76)

Sparkasse KölnBonn började redan 2008 med avyttringen och avvecklingen av dotterbolag som inte hörde till kärnverksamheten och var verksamma inom den regionala utvecklingen. Dessa affärsverksamheter måste upphöra helt och ska undanröja kommissionens konkurrensfarhågor, eftersom ytterligare förluster eller ytterligare riskexponering i samband med dotterbolag kan uteslutas genom avyttringarna. Dessutom frigörs inte bara kapital genom detta, utan också ledningskapacitet som sedan åter kan utnyttjas för Sparkasse KölnBonns kärnverksamhet. Avyttringarna kommer dessutom att minska Sparkasse KölnBonns balansräkning med cirka [180–230] miljoner euro ([0–2] procent) (28).

(77)

Eftersom verksamheterna i de dotterbolag som ska säljas till staden Köln framför allt är fastighetsutveckling och fastighetstjänster är det enligt kommissionens uppfattning varken nödvändigt eller lämpligt att tillämpa kommissionens meddelande om behandlingen av värdeminskade tillgångar inom gemenskapens banksektor (meddelande om impaired assets) (29). Det bokförda värdet av dessa dotterbolag har nedkorrigerats markant de senaste åren för att anpassas till deras marknadsvärde. Därför torde avyttringen av dotterbolagen inte medföra några större förluster för Sparkasse KölnBonn. Genom Tysklands samtycke till att Sparkasse KölnBonn säljer dotterbolagen till deras marknadsvärde, vilket dessutom kommer att fastställas av en oberoende sakkunnig, är det dessutom garanterat att avyttringarna inte åtföljs av ytterligare statligt stöd.

(78)

ABS- och SAA-portföljerna var ytterligare en orsak till Sparkasse KölnBonns finansiella problem. Dessa investeringar har redan minskats avsevärt. Sparkasse KölnBonn kommer att lämna dessa portföljer helt före 2014. Eftersom investeringarna inte längre motsvarar Sparkasse KölnBonns nya affärsmodell är det en nödvändig åtgärd att lämna denna portfölj för att förverkliga den nya strategin för Sparkasse KölnBonn. Eftersom det aktuella bokförda värdet av de återstående tillgångarna i ABS- och i SAA-portföljen totalt sett motsvarar deras marknadsvärde är den återstående riskexponeringen för dessa portföljer begränsad och påverkar inte Sparkasse KölnBonns livskraft.

(79)

Slutligen är den återstående risken för Sparkasse KölnBonn i samband med dess delägarskap i WestLB, vilket ledde till förluster på […] miljoner euro, begränsad och säkrad genom dolda reserver i RSGV:s investeringsportfölj. Eftersom det bidrag som Sparkasse KölnBonn betalar [till …] bara kommer att härröra från framtida nettovinster kommer denna bidragsskyldighet inte att äventyra lönsamheten på lång sikt för Sparkasse KölnBonn. Dessutom bedömer kommissionen det som positivt att bidragen [till …] inte får betalas förrän det statliga kapitalet har ersatts i enlighet med rekapitaliseringsvillkoren.

(80)

Kommissionen konstaterar att svagheterna hos ledningen för Sparkasse KölnBonn redan har varit föremål för målinriktade åtgärder för förbättring från Sparkasse KölnBonns sida och även kommer att vara så i fortsättningen. Den ändring i aktieägarstrukturen som gjordes i samband med sammanslagningen av Stadtsparkasse Köln och Sparkasse Bonn och införandet av röstning med kvalificerad majoritet garanterar att ägarnas politiska intressen inte får gå före Sparkasse KölnBonns ekonomiska intressen. Dessutom möjliggörs förbättringar i fråga om den högsta ledningens ansvarsskyldighet genom ändringar i sammansättningen och antalet medlemmar i Sparkasse KölnBonns organ och beslutsfattande. Ett mer samlat ansvar och en större andel [externa...] och medlemmar som inte kommer från politiken i organen i Sparkasse KölnBonn möjliggör mer öppenhet och effektivitet i beslutsfattandet. Dessa åtgärder angriper – tillsammans med den ändrade aktieägarstrukturen – orsakerna till KölnBonns problem, varför risken för att Sparkasse KölnBonn på nytt kommer att medverka i politiskt motiverade projekt som kolliderar med Sparkasse KölnBonns ekonomiska intressen är minimal. Dessutom tycks den gällande sparbankslagen tillräckligt garantera att ledningen för Sparkasse KölnBonn är oberoende. De bevis som Sparkasse KölnBonn har framlagt för att banken sedan 2004 inte längre har medverkat i politiskt motiverade projekt gör det tydligt att de vidtagna åtgärderna har effekt. Den nya bolagsstyrningskoden står på det hela taget i överensstämmelse med de resultat som har uppnåtts i jämförbara fall (30). De genomförda och garanterade förändringarna i Sparkasse KölnBonns bolagsstyrning kan därför anses bidra tillräckligt och på ett lämpligt sätt till att återställa lönsamheten på lång sikt för Sparkasse KölnBonn.

(81)

Kommissionen anser att omstruktureringsplanen för Sparkasse KölnBonn uppfyller kraven i punkterna 9 och 12–15 i meddelandet om omstrukturering. Det ska till exempel framgå av planen hur finansinstitutet så snabbt som möjligt ska kunna återställa sin lönsamhet på lång sikt utan statligt stöd. Dessutom måste finansinstitutet kunna generera en rimlig avkastning på det egna kapitalet och samtidigt bära alla kostnader för den normala affärsverksamheten och uppfylla relevanta kriterier enligt tillsynsreglerna.

(82)

Sparkasse KölnBonn har översänt ekonomiska prognoser för perioden 2008–2014 med uppgifter om sina intäkter, kostnader, värdeminskningar, vinster och kapitalpositioner. Enligt kommissionen ligger realistiska makroekonomiska antaganden till grund för prognoserna i grundscenariot. Sparkasse KölnBonn utgår från att den kommer att generera vinst från 2010 och sedan kontinuerligt förbättra sina årsresultat under hela omstruktureringsperioden. Enligt prognoserna kommer avkastningen på det egna kapitalet 2014 att ligga på [9–10] procent, vilket vid normala marknadsvillkor är ett rimligt resultat för en affärsbank. Från och med år 2013 kommer Sparkasse KölnBonn dessutom att betala hela ersättningen för stödåtgärderna. Kapitalrelationerna i Sparkasse KölnBonn kommer fortfarande att ligga klart över minimikraven enligt tillsynsreglerna, och för 2014 beräknas en primärkapitalrelation på [8–9] procent (jämfört med 6,1 procent år 2009).

(83)

Dessutom har Sparkasse KölnBonn visat att den skulle klara ett stresscenario. De antaganden som lagts till grund för stresscenariot var rimliga. Eftersom det framgick av stresstestet att Sparkasse KölnBonn kommer att ligga över kapitalrelationerna enligt tillsynsreglerna uppfyller den följaktligen också villkoren i punkt 13 i meddelandet om omstrukturering. Vidare har känslighetsanalysen visat att Sparkasse KölnBonn skulle kunna klara en eventuell avsevärd ändring av räntesatserna i framtiden.

(84)

Dessutom har Sparkasse KölnBonn presenterat en strategi för tidig partiell återbetalning av det statliga kapitaltillskottet. Denna partiella återbetalning torde vara möjlig utan att ta av kapitalbasen i Sparkasse KölnBonn, ty primärkapitalrelationen i Sparkasse KölnBonn beräknas ligga på [6–7] procent för år 2010 och därefter högre enligt grundscenariot. Också i stresscenariot torde den ligga över minimikraven enligt tillsynsreglerna. För den tidiga partiella återbetalningen behövs inget ytterligare stöd för vare sig Sparkasse KölnBonn eller för andra företag som berörs av transaktionen. För det första skulle Förderungsgesellschaft inte få en bättre position på grund av köpesumman för den första andelen av förlagsbevisen på 150 miljoner euro, som i stort sett motsvarar det kassaflöde som Förderungsgesellschaft skulle få om det hade behållit kapitalinstrumentet. För det andra sker överföringen mellan två offentliga inrättningar. Eftersom det instrument som skulle omvandlas till primärkapital redan klassificerats som stöd och Sparkasse KölnBonn kommer att betala lika hög ersättning till Zweckverband efter omvandlingen, anser kommissionen att omvandlingen inte åtföljs av något ytterligare stöd. Slutligen kommer Sparkasse KölnBonns återköp av den andra andelen på 150 miljoner euro också att motsvara det kassaflöde som Förderungsgesellschaft skulle ha fått om det hade behållit instrumentet.

(85)

Kommissionen kommer följaktligen fram till att den omstruktureringsplan som Sparkasse KölnBonn presenterat uppfyller kriterierna i meddelandet om omstrukturering när det gäller att återställa lönsamheten på lång sikt och således undanröjer kommissionens konkurrensfarhågor, vilka förklarades i beslutet att inleda förfarandet.

(86)

Enligt meddelandet om omstrukturering skulle finansinstituten och deras kapitalägare i så stor utsträckning som möjligt bidra med egna medel till omstruktureringen, för att stödet säkert skulle begränsas till det absolut nödvändiga. För detta kan till exempel tillgångar i finansinstitutet säljas. Vidare skulle kapitalägarna om möjligt fånga upp finansinstitutets förluster. Genom de skyldigheter som Sparkasse KölnBonn påtagit sig garanteras att egna medel används och att privata investerare som innehar hybridkapital i Sparkasse KölnBonn bidrar till omstruktureringen.

(87)

Omstruktureringsplanen ger inte anledning att tro att stödet är större än de kostnader som är förknippade med återställandet av lönsamheten. Med det beviljade stödet ska det i grundscenariot säkerställas att Sparkasse KölnBonn har rimliga kapitalbuffertar och i stresscenariot att banken uppfyller kravet på eget kapital enligt tillsynsreglerna.

(88)

Det kan konstateras att Sparkasse KölnBonn genomför kostnadssänkande åtgärder och därigenom lämnar ett eget bidrag till omstruktureringskostnaderna genom interna medel som banken genererat. Dessa åtgärder kommer vid årets slut att leda till en sänkning av de årliga kostnaderna med [25–35] miljoner euro (cirka [5–8] procent av de totala kostnaderna år 2009).

(89)

Avyttringen av lönsamma dotterbolag som inte hör till kärnverksamheten kommer dessutom att ge intäkter som kan användas för att finansiera omstruktureringskostnaderna.

(90)

Sparkasse KölnBonn kan inte tillfälligt inställa eller uppskjuta betalningen av ränta på hybridkapitalinstrumentens kuponger, om den genererar vinst ett visst år. Även innehavarna av hybridkapitalinstrument fångar dock i så stor utsträckning som möjligt upp förlusterna i Sparkasse KölnBonn, eftersom kupongbetalningen för hybridkapitalet uppskjutits och hybridkapitalets nominella belopp sänkts genom att det ingått i förlusterna i Sparkasse KölnBonn. Kommissionen anser därför att största möjliga ansvarstagande krävs av de privata investerarna i hybridkapital och att kraven i meddelandet om omstrukturering därmed är uppfyllda beträffande de privata investerarnas bidrag.

(91)

Enligt punkt 24 i meddelandet om omstrukturering kan en rimlig ansvarsfördelning också garanteras genom en rimlig ersättning för det statliga stödet. Enligt kommissionen är den ersättning som fastställts inom ramen för rekapitaliseringsåtgärderna tillsammans med de andra ovan beskrivna åtgärderna för ansvarsfördelning rimlig. Den förväntade vinsten kommer att göra det möjligt för Sparkasse KölnBonn att ersätta det kapital som staten tillhandahållit och betala den uppskjutna kupongräntan enligt de bestämmelser som gäller för rekapitaliseringen, närmare bestämt från 2011 för förlagsbevisen och från 2013 för det passiva kapitaltillskottet när det nominella kapitalet har kompletterats. Räntan på de förlagsbevis som innehas av staten kumuleras i [2–6] år, och det kapital som minskat genom att det räknats in i förlusten kompletteras igen för båda rekapitaliseringsinstrumenten. Enligt de ekonomiska prognoserna i grundscenariot får staten senare tillbaka den ränta som inte betalats på förlagsbevisen och de båda instrumentens minskade nominella belopp.

(92)

Man kan därför anse att ett tillräckligt eget bidrag ska lämnas till omstruktureringen enligt den omstruktureringsplan som presenterats av Tyskland och att de konkurrensfarhågor som uttryckts i beslutet att inleda förfarandet därmed undanröjs.

(93)

Enligt meddelandet om omstrukturering ska åtgärder för att begränsa snedvridning av konkurrensen och för att garantera en konkurrensutsatt finanssektor anges i omstruktureringsplanen. Dessutom ska problemet med överdrivet risktagande tas upp i planen, och den ska säkerställa att statligt stöd inte används till att finansiera ett konkurrensbegränsande beteende.

(94)

Problemet med överdrivet risktagande angrips tillräckligt genom åtgärdspaketet. Sparkasse KölnBonn har åtagit sig att genomföra en omfattande avyttring av lönsamma företag som inte hör till kärnverksamheten. Hit räknas de andelar som Sparkasse KölnBonn har i följande stora […]: […], […], RW Holding AG, S ProFinanz Versicherungsmakler GmbH, Schufa Holding AG och Neue Leben Pensionsverwaltung AG.

(95)

Tyskland har presenterat en detaljerad tidsplan för de planerade avyttringarna och förbundit sig att utse en övervakningsförvaltare som ska se till att åtagandena fullgörs i rätt tid. Om den godkända tidsplanen inte följs ska en avyttringsförvaltare utses för avyttringarna.

(96)

Inom ramen för omstruktureringen av Sparkasse KölnBonn ska dess närvaro i vissa kundsegment minskas. Genom de planerade åtgärderna kommer konkurrenterna att få tillgång till en del av Sparkasse KölnBonns stora företagskunder och institutionella kunder. Eftersom det huvudsakligen rör sig om stora företag, vilka i allmänhet har tillgång till kapitalmarknaderna, anser kommissionen att risken för att åtgärden ska få negativ effekt på den reala ekonomin är obetydlig.

(97)

Vidare kommer Sparkasse KölnBonn att i samband med omstruktureringsåtgärderna nominellt minska sin balansomslutning med [15–20] procent av de riskjusterade tillgångarna ([15–20] procent av balansomslutningen) och med [10–15] procent med hänsyn tagen till framtida tillväxt (5 procent av balansomslutningen). Denna minskning ska huvudsakligen uppnås genom utträdet ur SAA- och ABS-investeringarna, genom avslutandet av handeln för egen räkning ([6–8] procent av de riskjusterade tillgångarna, [6–8] procent av balansomslutningen) och genom minskningen av stora exponeringar och sänkning av kreditgränserna för institutionella kunder ([5–7] procent av de riskjusterade tillgångarna, [5–7] procent av balansomslutningen).

(98)

Med tanke på storleken på stödet till Sparkasse KölnBonn (3,3 procent av de riskjusterade tillgångarna) kan dessa åtgärder för att minska Sparkasse KölnBonns storlek och verksamhet anses vara tillräckliga. Sparkasse KölnBonn är bara verksam i den ekonomiska regionen Köln-Bonn, där den har en betydande ställning ([18–23] – [30–35] procent beroende på produkten), men inte någon dominerande ställning på marknaden. Sparkasse KölnBonn är dessutom inte prisledande inom sina kärnsegment. Därför tycks extra åtgärder för att ytterligare minska den marknadsandel som Sparkasse KölnBonn har i sin kärnverksamhet med privatkunder inte vara meningsfulla av följande skäl. Det är inte kärnverksamheten som har lett till Sparkasse KölnBonns problem. Dessutom har Tyskland tillräckligt tydligt visat att det skulle vara besvärligt och förenat med oproportionerligt höga kostnader att genomföra sådana ytterligare åtgärder, varför det skulle få negativ effekt på den lönsamhet för Sparkasse KölnBonn som ligger till grund och äventyra dess lönsamhet på lång sikt. Vidare skulle sådana åtgärder få negativa effekter på Sparkasse KölnBonns kärnverksamheter, det vill säga verksamheten med små och medelstora företag och privatkunder, vilka dock inte var orsaken till Sparkasse KölnBonns problemen. Med tanke på de begränsade alternativa finansieringsmöjligheterna för dessa kundgrupper och kommissionens beslutspraxis, som går ut på att upprätthålla utlåningen till den reala ekonomin, anser kommissionen att ytterligare begränsningar i Sparkasse KölnBonns affärsområde skulle påverka dess kärnverksamhet och därmed också skada både Sparkasse KölnBonn och de marknader som banken betjänar.

(99)

Kommissionen tar också notis om de försäkringar som Sparkasse KölnBonn och Tyskland har avgett. Dessa försäkringar avser ett förbud mot prisledarskap och ett förbud mot att göra reklam med hjälp av det statliga stödet, varför Sparkasse KölnBonn inte kan använda stödet för att finansiera ett konkurrenshämmande beteende. I enlighet med punkt 40 i meddelandet om omstrukturering säkerställer dessutom förvärvsförbudet att det statliga stödet inte används för att köpa upp konkurrenter.

(100)

Av detta kan man dra slutsatsen att arten och omfattningen av de åtgärder som Sparkasse KölnBonn har föreslagit är tillräckliga och rimliga för att förhindra eventuell snedvridning av konkurrensen. Därför uppfyller omstruktureringsplanen för Sparkasse KölnBonn bestämmelserna i meddelandet om omstrukturering vad gäller lönsamhet, ansvarsfördelning och åtgärder för att minska snedvridningen av konkurrensen, och den undanröjer de tvivel som framförts i beslutet att inleda förfarandet.

(101)

Enligt avsnitt 5 i meddelandet om omstrukturering ska rapporter lämnas regelbundet, för att kommissionen ska kunna kontrollera att omstruktureringsplanen genomförs i vederbörlig ordning. Tyskland kommer att utse en övervakningsförvaltare som ska lämna en övervakningsrapport var sjätte månad. Den första rapporten ska lämnas i februari 2011. Enligt kommissionen är det därför säkerställt att genomförandet av omstruktureringsplanen övervakas i vederbörlig ordning.

(102)

Den omstruktureringsplan som beskrivs i avsnitt 4 i detta beslut står i överensstämmelse med artikel 107.3 b FEUF.

(103)

Omstruktureringsåtgärderna gör det möjligt för Sparkasse KölnBonn att återställa dess lönsamhet på lång sikt. De är tillräckliga när det gäller ansvarsfördelningen och fångar upp de aktuella stödåtgärdernas konkurrenssnedvridande effekt på ett rimligt och proportionerligt sätt. Därför anser kommissionen att den omstruktureringsplan som presenterats uppfyller kriterierna i meddelandet om omstrukturering, varför omstruktureringsåtgärderna kan anses vara förenliga med den inre marknaden i enlighet med artikel 107.3 b FEUF. Kapitaltillskottet kan därför godkännas i enlighet med omstruktureringsplanen.