RÅDETS BESLUT

av den 6 december 1999

om principerna, prioriteringarna, de mellanliggande målen och villkoren i partnerskapet för anslutning med Republiken Estland

(1999/855/EG)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR BESLUTAT FÖLJANDE

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 622/98 av den 16 mars 1998 om stöd till ansökarstaterna inom ramen för föranslutningsstrategin och särskilt om upprättande av partnerskap för anslutning(1), särskilt artikel 2 i denna,

med beaktande av kommissionens förslag, och

av följande skäl:

1. Europeiska rådet i Luxemburg uttalade att partnerskap för anslutning är ett nytt instrument som utgör kärnan i den förstärkta strategin inför anslutningen.

2. Enligt förordning (EG) nr 622/98 skall rådet med kvalificerad majoritet och på förslag av kommissionen besluta om principerna, prioriteringarna, de mellanliggande målen och villkoren i de enskilda partnerskapen för anslutning, så som de kommer att föreläggas varje kandidatstat, samt om senare betydande ändringar av dem.

3. Gemenskapens stöd är beroende av att väsentliga förutsättningar uppfylls, och särskilt att åtagandena i Europaavtalen respekteras och att framsteg görs beträffande uppfyllandet av Köpenhamnskriterierna. Om en väsentlig förutsättning inte uppfylls får rådet, genom beslut med kvalificerad majoritet på förslag från kommissionen, vidta lämpliga åtgärder avseende allt stöd inför anslutningen.

4. Europeiska rådet i Luxemburg beslutade att genomförandet av partnerskapet för anslutning och framstegen när det gäller att anta gemenskapens regelverk skulle granskas av Europaavtalsorganen.

5. I kommissionens återkommande rapport 1999 gavs en objektiv analys av Republiken Estlands förberedelser för medlemskap och det fastställdes ett antal prioriterade områden där ytterligare insatser bör göras.

6. För att förbereda sig för medlemskapet bör Republiken Estland uppdatera sitt nationella program för antagande av gemenskapens regelverk. I detta program bör en tidsplan anges för när de prioriteringar och mellanliggande mål som fastställs i partnerskapet för anslutning skall uppnås.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

I enlighet med artikel 2 i förordning (EG) nr 622/98 anges principerna, prioriteringarna, de mellanliggande målen och villkoren i Republiken Estlands partnerskap för anslutning i bilagan till detta beslut, vilken utgör en integrerad del av beslutet.

Artikel 2

Genomförandet av partnerskapet för anslutning skall granskas av Europaavtalsorganen och rådets lämpliga organ till vilka kommissionen regelbundet skall rapportera.

Artikel 3

Detta beslut blir gällande den tredje dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Utfärdat i Bryssel den 6 december 1999.

På rådets vägnar

T. HALONEN

Ordförande

(1) EGT L 85, 20.3.1998, s. 1.

BILAGA

ESTLAND: PARTNERSKAP FÖR ANSLUTNING 1999

1. MÅL

Syftet med partnerskapet för anslutning är att inom en och samma ram fastställa de prioriterade områden inom vilka ytterligare insatser bör göras och vilka anges i kommissionens återkommande rapport för 1999 om Estlands framsteg på vägen mot medlemskap i Europeiska unionen, de finansiella medlen för att hjälpa Estland att genomföra dessa prioriteringar samt de villkor som gäller för stödet. Partnerskapet för anslutning utgör en ram för ett antal politikinstrument som kommer att användas för att hjälpa kandidatstaterna att förbereda sig för medlemskap. Hit hör bland annat det reviderade nationella programmet för antagande av gemenskapens regelverk, den gemensamma utvärderingen av prioriteringarna på medellång sikt i den ekonomiska politiken, pakten mot organiserad brottslighet samt den nationella utvecklingsplanen och andra sektorsplaner som behövs för deltagande i strukturfonder efter medlemskapet och för genomförande av ISPA och Sapard före anslutningen. Dessa instrument är alla till sin natur olika och förbereds och genomförs enligt olika förfaranden. De utgör inte en integrerad del av detta partnerskap, men de prioriteringar de innehåller kommer att vara förenliga med partnerskapet.

2. PRINCIPER

De viktigaste prioriterade områden som fastställts för varje kandidatstat rör statens förmåga att uppfylla Köpenhamnskriterierna, enligt vilka det för medlemskap krävs följande:

- Kandidatstaten skall ha stabila institutioner som garanterar demokrati, rättsstatsprincipen, mänskliga rättigheter samt respekt för och skydd av minoriteter.

- En fungerande marknadsekonomi liksom kapacitet att hantera det konkurrenstryck och de marknadskrafter som råder inom unionen.

- Förmåga att uppfylla de skyldigheter som följer av medlemskapet, inbegripet att ansluta sig till den politiska, ekonomiska och monetära unionens mål.

Vid sitt sammanträde i Madrid underströk Europeiska rådet att kandidatstaterna måste anpassa sina administrativa strukturer så att gemenskapspolitiken kan fungera på ett friktionsfritt sätt efter anslutningen och vid sammanträdet i Luxemburg framhöll Europeiska rådet att införlivandet av gemenskapens regelverk med lagstiftningen är nödvändigt, men inte i sig tillräckligt. Det är nödvändigt att se till att regelverket verkligen tillämpas.

3. PRIORITERINGAR OCH MELLANLIGGANDE MÅL

Av kommissionens återkommande rapporter har framhävts vilka ansträngningar kandidatstaterna fortfarande måste göra på vissa områden för att förbereda sig för anslutningen. Denna situation gör det nödvändigt att fastställa olika etapper med prioriteringar och för varje prioritering ange bestämda mål som skall fastslås i samarbete med de berörda staterna och vilkas uppnående kommer att påverka vilken grad av stöd som beviljas, hur förhandlingarna med vissa länder utvecklas och inledandet av nya förhandlingar med andra stater. Prioriteringarna och de mellanliggande målen har i de reviderade partnerskapen för anslutning återigen delats in i två grupper, de på kort sikt och de på medellång sikt. Prioriteringarna på kort sikt har valts ut mot bakgrund av att Estland realistiskt sett kan förväntas uppnå dem eller göra betydande framsteg fram till slutet av 2000. Prioriteringarna på medellång sikt förväntas ta över ett år att uppnå, även om arbetet med dem om möjligt bör inledas under år 2000. I den återkommande rapporten för 1999 görs en bedömning av de framsteg som gjorts när det gäller att uppfylla prioriteringarna i 1998 års partnerskap för anslutning. Denna bedömning har legat till grund när prioriteringarna för det nu aktuella partnerskapet fastlagts.

Estland lämnade den 27 maj 1999 in en reviderad version av landets nationella program för antagande av gemenskapens regelverk. Programmet innehåller en tidsplan för uppnåendet av prioriteringarna och de mellanliggande målen på grundval av det första partnerskapet för anslutning såväl som nödvändiga administrativa strukturer och finansiella resurser.

Av partnerskapet för anslutning framgår vilka områden som Estland bör prioritera i förberedelserna inför medlemskapet. Estland måste inte desto mindre ta itu med alla de problem som uppmärksammas i den återkommande rapporten. Det är också viktigt att Estland fullgör sina åtaganden att anpassa sin lagstiftning och genomföra gemenskapens regelverk i överensstämmelse med åtagandena i Europaavtalet, genomgången av gemenskapens regelverk och förhandlingsprocessen. Det bör hållas i minnet att det inte är tillräckligt att enbart införliva gemenskapens regelverk med lagstiftningen, utan att det också är nödvändigt att se till att regelverket faktiskt tillämpas i enlighet med de normer som gäller inom unionen. På alla de områden som anges nedan krävs ett trovärdigt och effektivt genomförande av gemenskapens regelverk och kontroll av att det faktiskt efterlevs.

Med ledning av kommissionens återkommande rapporter har följande prioriteringar, på kort respektive medellång sikt, och mellanliggande mål fastställts för Estland.

3.1. Prioriteringar på kort sikt (2000)

Politiska kriterier

- Anpassa språklagstiftningen till internationella standarder och till Europaavtalet.

- Genomföra konkreta åtgärder för integrering av icke-medborgare, inbegripet språkundervisning, och tillhandahålla det nödvändiga ekonomiska stödet.

Ekonomiska kriterier

- Anta en plan för omstrukturering av oljeskiffersektorn och garantera öppenhet vid privatiseringen av energisektorn.

- Påskynda jordreformen, i synnerhet registreringen av jordbruksmark.

- Fastställa en ekonomisk strategi på medellång sikt och samtycka till att tillsammans med Europeiska kommissionen göra en gemensam bedömning.

- Färdigställa den lagstiftning som krävs för pensionsreformen.

Den inre marknaden

- Offentlig upphandling: ändra lagen om offentlig upphandling så att den omfattar den allmännyttiga sektorn och anpassa systemet för överklagande.

- Fri rörlighet för varor: påskynda införlivandet och genomförandet av europeiska standarder och särskilt direktiven enligt den nya metoden, i synnerhet lagen om bedömning av överensstämmelse, och antagandet av EN-standarder, införa ett ackrediteringssystem; utveckla marknadsövervakningssystemet och fortsätta anpassningen av tekniska föreskrifter.

- Fri rörlighet för kapital: anpassa lagarna om direktinvesteringar i sektorer där restriktioner kvarstår (säkerhetstjänster och radiosändare).

- Fri rörlighet för tjänster: förstärka övervakningen av den finansiella sektorn, i synnerhet värdepappersmarknaderna.

- Konkurrens: anpassa lagstiftningen om koncentrationskontroll och statligt stöd, förstärka konkurrensnämnden, upprätta en förteckning över statligt stöd, fortsätta sammanställa årliga rapporter om statligt stöd.

- Telekommunikation: anta en telekommunikationslag; förstärka den oberoende tillsynsmyndigheten.

- Den audiovisuella sektorn: slutföra anpassningen av lagstiftning.

- Beskattning: fortsätta insatserna för att anpassa mervärdesskattelagstiftningen och punktskatterna (i synnerhet lagrings- och registreringssystemet); bekräfta godkännandet av principerna i uppförandekoden för företagsbeskattning och se till att nya beskattningsåtgärder överensstämmer med dessa principer.

- Tull: anta en tidsplan för ett gradvist och effektivt genomförande av tulltaxor och tullrelaterade åtgärder; fortsätta kampen mot bedrägerier och korruption; påskynda antagandet av tullkodexen.

Jordbruk

- Veterinära och fytosanitära sektorn: fortsätta anpassningen och uppgradera inspektionsförfarandena, särskilt vid de framtida yttre gränserna.

- Fortsätta moderniseringen av industrin för livsmedelsbearbetning, i synnerhet inom sektorerna för mjölk-, kött- och fiskprodukter.

Transport

- Förstärka genomförandet av sjösäkerhetsnormer.

Sysselsättning och sociala frågor

- Utarbeta en nationell sysselsättningsstrategi för att senare kunna delta i den europeiska sysselsättningsstrategin, bl.a. genom att inleda en gemensam översyn av sysselsättningen.

- Stödja arbetsmarknadens parters insatser för att öka kapaciteten att utveckla och genomföra regelverket, särskilt genom en ömsesidig social dialog.

- Anta en ny arbetsrättslag och en arbetsförmedlingslag.

- Genomföra lagen om hälsa och säkerhet i arbetet och bygga upp strukturer för kontroll av att lagen efterlevs.

Miljö

- Slutföra införlivandet av direktivet om bedömning av inverkan på miljön och genomföra det.

- Påskynda införlivandet och genomförandet, särskilt beträffande vatten, avfallshantering, luftföroreningar, naturskydd och industrirelaterade direktiv.

- Vidareutveckla planerna för investeringsfinansiering (specifika för varje direktiv), på grundval av de beräknade kostnaderna för anpassningen och realistiska uppskattningar av de offentliga och privata finansieringskällorna för varje år och fortsätta investera i de tunga investeringsdirektiven beträffande luft, vatten och avfall.

Rättsliga och inrikes frågor

- Skapa ett avancerat integrerat datasystem för brottsutredning och förbättra kapaciteten för kriminalteknisk forskning samt sörja för en bättre samordning mellan de brottsbekämpande organen och rättsväsendet (antalet anställda, utbildning och utrustning) så att kampen mot organiserad brottslighet, narkotikahandel och korruption kan fortsätta; förstärka kapaciteten för att bekämpa penningtvätt.

- Påskynda reformeringen av strafflagen.

- Ratificera FN:s konvention från 1988 om olaglig hantering av narkotika och den europeiska konventionen om penningtvätt, underteckna OECD:s konvention om bekämpande av bestickning och den europeiska straffrättsliga konventionen om korruption.

Förstärkning av den administrativa och rättsliga kapaciteten, inbegripet förvaltning och kontroll av Europeiska unionens medel.

- Phare(1), ISPA(2) och Sapard(3): fortsätta arbetet med den nationella utvecklingsplanen och planen för utveckling av landsbygden; anta rättsliga och administrativa ramar och budgetramar (revisionshandbok och verifieringskedja) för programplanering och förvaltning av ISPA och Sapard, inbegripet införande av miljökonsekvensbedömning och, i samband med projekt som delfinansieras med gemenskapsmedel, av regler för offentlig upphandling som är förenliga med Europeiska unionens regler; inrätta ett fungerande betalningsorgan för Sapard.

- Färdigställa den rättsliga ramen för intern och extern finansiell kontroll; inrätta en central organisation inom regeringen för harmonisering av den interna revisionen och den finansiella kontrollen; inrätta enheter för intern revision och finansiell kontroll vid kostnadsställena; införa organisatoriskt oberoende för nationella interna styrekonomer och revisorer på både central och decentraliserad nivå samt finansiell kontroll i förväg.

- Anta lagstiftning och fastställa en plan för uppbyggnaden av strukturer för bedrägeribekämpning.

- Tillsätta de obesatta domartjänsterna och förstärka domarnas utbildning i gemenskapsrätt, i synnerhet på konkurrensområdet

3.2. Prioriteringar på medellång sikt

Politiska kriterier

- Fortsätta integreringen av icke-medborgare, särskilt genom att utveckla språkundervisningen för icke-estnisktalande.

Ekonomiska kriterier

- Slutföra pensionsreformen, genomföra en plan för omstrukturering av oljeskiffersektorn.

- Införa ett förfarande för årlig finansövervakning, i syfte att göra rapportering, övervakning och kontroll av de offentliga finanserna, framför allt budgeten, förenliga med de förfaranden som tillämpas inom Europeiska unionen.

- Fortsätta insatserna för att förbättra villkoren för att starta och utveckla privata företag, varvid små och medelstora företag ägnas särskild uppmärksamhet.

- Slutföra jordreformen.

Den inre marknaden

- Immateriella rättigheter och industriellt rättsskydd: slutföra anpassningen, i synnerhet av upphovsrättslagen och förstärka den administrativa och rättsliga kapaciteten.

- Fri rörlighet för varor: slutföra anpassningen av sektorslagstiftningen och införandet av EN-standarder; uppgradera strukturerna för standardisering och bedömning av överensstämmelse; generellt sett se till att fungerande tillämpningsstrukturer finns inom alla sektorer; sörja för ömsesidigt erkännande inom de sektorer som inte harmoniserats.

- Fri rörlighet för personer: slutföra anpassningen i fråga om ömsesidigt erkännande av utbildningsbevis.

- Konkurrens: se till att reglerna om konkurrens och statligt stöd efterlevs till fullo, se till att system för statligt stöd överensstämmer med lagstiftningen beträffande statligt stöd, öka utbildningen på alla nivåer.

- Beskattning: slutföra anpassningen till regelverket på skatteområdet; anta övergångsbestämmelser beträffande mervärdesskatt; se över gällande lagar och se till att de är förenliga med uppförandekoden för företagsbeskattning; slutföra reformeringen av skatteförvaltningen.

- Konsumentskydd: fortsätta anpassningen och förstärka marknadsövervakningen och de rättsvårdande myndigheterna.

- Tull: se till att tulltaxor och tullrelaterade åtgärder genomförs på ett effektivt sätt; förstärka den administrativa och den operativa kapaciteten, inbegripet gränskontroll; införa förenklade förfaranden.

Jordbruk

- Slutföra moderniseringen av bearbetningsanläggningarna inom livsmedelsindustrin, i synnerhet inom sektorerna för mjölk-, kött- och fiskprodukter; förstärka förvaltningen i fråga om livsmedelskontroll

- Förstärka förvaltningsmekanismerna och de administrativa strukturerna inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken (övervaka jordbruksmarknaderna och genomföra åtgärder för strukturell utveckling och utveckling av landsbygden, inrätta kontrollorgan och kontrollmekanismer).

- Färdigställa systemet för identifiering av djur; införa ett system för kvalitetskontroll (hazard-analysis critical control point) och program för hantering av djuravfall, modernisering av anläggningar för kött- och mjölkprodukter samt program för kontroll av restprodukter och zoonoser; färdigställa systemen för inspektion vid de framtida yttre gränserna.

Fiske

- Utveckla kapaciteten att tillämpa och genomföra den gemensamma fiskeripolitiken, inbegripet inrättandet av de institutionella resurser och den utrustning som krävs för inspektion och kontroll på central och regional nivå.

- Utarbeta en plan för en omstrukturering av den estniska fiskeflottan och inrätta ett fartygsregister i överensstämmelse med Europeiska unionens krav.

Energi

- Förbereda den inre energimarknaden, särskilt genom införlivande av el- och gasdirektiven (inbegripet anpassning av energipriserna till kostnadsnivåerna och inrättande av en tillsynsmyndighet).

- Anpassa kraven i fråga om oljelager och förbättra energieffektiviteten.

Transport

- Slutföra anpassningen i fråga om vägtransport (marknadstillträde, trafiksäkerhet, regler om farligt gods och beskattning), järnvägar, sjötransport (i synnerhet säkerhetskrav) och luftfart (framför allt flygsäkerhet och ledning av lufttrafik).

Sysselsättning och sociala frågor

- Införliva och genomföra Europeiska unionens lagstiftning i fråga om arbetsrätt, lika behandling av kvinnor och män och folkhälsa till Europeiska unionens lagstiftning samt slutföra anpassningen när det gäller hälsa och säkerhet i arbetet, förstärka de administrativa strukturerna på detta område och de som krävs för samordningen av systemen för social trygghet.

Ekonomisk och social sammanhållning

- Utveckla en nationell politik för ekonomisk och social sammanhållning för att förbereda genomförandet av ett regionalt utvecklingsprogram och av gemenskapsinitiativ; förbättra de administrativa strukturerna, i synnerhet en regelbundet återkommande samordning mellan ministerierna beträffande strukturfonderna; organisera budgetsystem och -förfaranden enligt de normer som gäller för strukturfonderna, även i fråga om bedömning och utvärdering.

Miljö

- Slutföra införlivandet av gemenskapens regelverk.

- Fortsätta genomföra lagstiftningen i enlighet med tidsplaner som fastställs på förhand, i synnerhet den lagstiftning som rör luft, avfallshantering, kemikalier, strålskydd, naturskydd, vattensektorn och industrirelaterade frågor.

- Se till att institutionerna på miljöområdet förstärks, i synnerhet på lokal nivå.

- Integrera principer för hållbar utveckling vid utarbetandet och genomförandet av politiken inom alla andra sektorer.

Rättsliga och inrikes frågor

- Fortsätta att gradvis anpassa lagstiftning och praxis i fråga om visering till vad som gäller inom Europeiska unionen.

- Genomföra lagstiftning avseende gränsfrågor och invandring för att förhindra illegal invandring och möjliggöra ett fullvärdigt deltagande i Schengens informationssystem.

- Fortsätta stärka mekanismerna för polissamarbete med Europol avseende kampen mot organiserad brottslighet (särskilt penningtvätt, narkotika och handel med kvinnor och barn).

Förstärkning av den administrativa och rättsliga kapaciteten, inbegripet förvaltning och kontroll av Europeiska unionens medel

- Förbättra den offentliga förvaltningens formåga att genomföra och förvalta regelverket, särskilt genom att se till att antalet anställda ligger över en viss nivå och ombesörja en lämplig samordning mellan ministerierna.

- Fortsätta förbättra rättssystemets sätt att fungera, bl.a. genom att öka antalet domare och förbättra deras utbildning i gemenskapsrätt.

- Förstärka den offentliga finansiella kontrollen och skatteförvaltningen genom att tillhandahålla den personal, utbildning och utrustning som behövs.

- Stärka kapaciteten att ta fram statistik.

4. PROGRAMPLANERING

Anslagen från Phare har under perioden 1995-1999 uppgått till 143 miljoner euro. Till följd av Europeiska rådets överenskommelse i Berlin den 24-25 mars 1999 kommer det finansiella stödet till kandidatländerna under perioden 2000-2006 att också omfatta stöd för åtgärder inför anslutningen beträffande jordbruket och utveckling av landsbygden genom instrumentet Sapard (rådets förordning (EG) nr 1268/1999, EGT L 161, 26.6.1999, s. 87) och strukturpolitiska åtgärder genom instrumentet ISPA (rådets förordning (EG) nr 1267/1999, EGT L 161, 26.6.1999, s. 73), genom vilket åtgärder liknande de som vidtas genom sammanhållningsfonden kommer att prioriteras under tiden fram till anslutningen. Estland kan också använda dessa nationella anslag för att till viss del finansiera sitt deltagande i gemenskapens program, inklusive femte ramprogrammet för forskning och teknisk utveckling (EGT L 26, 1.2.1999, s. 1). Dessutom kommer Estland att ha tillgång till finansiering från program som omfattar flera länder och som har direkt samband med gemenskapens regelverk. Ett krav som systematiskt ställs i samband med alla investeringsprojekt är att kandidatländerna deltar i finansieringen. Kommissionen har sedan 1998 samarbetat med Europeiska investeringsbanken och de internationella finansiella instituten, särskilt Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling och Världsbanken, för att underlätta samfinansiering av projekt med anknytning till prioriteringarna inför anslutningen.

5. VILLKORLIGHET

Gemenskapens stöd för finansiering av projekt genom de tre föranslutningsinstrumenten Phare, ISPA och Sapard är beroende av att Estland under 2000 fullgör sina åtaganden enligt Europaavtalet och av att landet gör ytterligare framsteg när det gäller att uppfylla Köpenhamnskriterierna och framför allt de särskilda prioriteringarna i detta partnerskap för anslutning. Om dessa allmänna villkor inte uppfylls kan rådet komma att besluta att tills vidare inställa det finansiella stödet på grundval av artikel 4 i förordning (EG) nr 622/98.

6. ÖVERVAKNING

Genomförandet av partnerskapet för anslutning övervakas inom ramen för Europaavtalet. Såsom framhölls av Europeiska rådet i Luxemburg är det viktigt att Europaavtalsorganen fortsatt utgör den ram inom vilken framstegen beträffande övertagandet av gemenskapens regelverk kan granskas enligt samma förfaranden och oberoende av om förhandlingar har inletts eller ej. Relevanta delar av partnerskapet för anslutning diskuteras i den behöriga underkommittén. Associeringskommittén behandlar den allmänna utvecklingen, framsteg och problem vad gäller uppfyllandet av prioriteringarna och de mellanliggande målen liksom mera specifika frågor som hänskjuts till kommittén från underkommittéerna.

Phares förvaltningskommitté ser till att finansieringsbesluten inom ramen för de tre föranslutningsinstrumenten, Phare, ISPA och Sapard, är förenliga med varandra och med partnerskapet för anslutning i enlighet med vad som anges i samordningsförordningen (rådets förordning (EG) nr 1266/1999, EGT L 161, 26.6.1999, s. 68).

Partnerskapet för anslutning kommer även i fortsättningen att ändras då så behövs i enlighet med artikel 2 i förordning (EG) nr 622/98.

(1) Phare: åtgärdsplan för samordnat stöd till Polen och Ungern.

(2) ISPA: Instrument for Structural Policies for Pre-Accession (det strukturpolitiska föranslutningsinstrumentet).

(3) Sapard: Special Accession Programme for Agriculture and Rural Development (det särskilda programmet för jordbruket och landsbygdens utveckling).