(1)

EU:s reformerade ramverk för ekonomisk styrning trädde i kraft den 30 april 2024. De centrala delarna av EU:s reformerade ramverk för ekonomisk styrning utgörs av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1263 om en effektiv samordning av den ekonomiska politiken och om multilateral budgetövervakning (1), tillsammans med den ändrade förordningen (EG) nr 1467/97 om påskyndande och förtydligande av tillämpningen av förfarandet vid alltför stora underskott (2), och det ändrade rådsdirektivet 2011/85/EU om krav på medlemsstaternas budgetramverk (3). Syftet med ramverket är att främja sunda och hållbara offentliga finanser och en hållbar och inkluderande tillväxt och resiliens genom reformer och investeringar samt förhindra alltför stora offentliga underskott. Ramverket främjar också nationellt ägarskap och har en större medelfristig inriktning, i kombination med ett mer effektivt och enhetligt säkerställande av regelefterlevnad.

(2)

I centrum för det nya ramverket för ekonomisk styrning står de nationella medelfristiga finans- och strukturpolitiska planer som medlemsstaterna lämnar in till rådet och kommissionen. Planerna ska uppfylla två mål: dels i) bland annat säkerställa att den offentliga skulden senast vid anpassningsperiodens slut följer en sannolikt nedåtgående bana eller ligger kvar på en sund nivå och att det offentliga underskottet minskas till, och ligger kvar på, en nivå under referensvärdet på 3 % av BNP på medellång sikt och dels ii) säkerställa ett genomförande av reformer och investeringar som svar på de främsta utmaningarna fastställda inom ramen för den europeiska planeringsterminen och hantera EU:s gemensamma prioriteringar. Varje plan ska därför innehålla ett medelfristigt åtagande om en nettoutgiftsbana (4) som i praktiken fastställer en budgetrestriktion under planens löptid, dvs. fyra eller fem år (beroende på valperiodens normala längd i medlemsstaten). Planen ska dessutom redogöra för hur den berörda medlemsstaten kommer att säkerställa genomförandet av reformer och investeringar som svar på de främsta utmaningarna fastställda inom ramen för den europeiska planeringsterminen, särskilt i de landsspecifika rekommendationerna (inbegripet, i tillämpliga fall, utmaningar i samband med förfarandet vid makroekonomiska obalanser) och hur medlemsstaten kommer att hantera unionens gemensamma prioriteringar. Perioden för finanspolitisk anpassning löper över fyra år och kan förlängas med upp till tre år om medlemsstaten åtar sig att genomföra ett antal relevanta reformer och investeringar som uppfyller kriterierna i förordning (EU) 2024/1263.

(3)

När planen har lämnats in ska kommissionen bedöma om den uppfyller kraven i förordning (EU) 2024/1263.

(4)

Rådet ska därefter, på kommissionens rekommendation, anta en rekommendation för att ange den berörda medlemsstatens nettoutgiftsbana och, i tillämpliga fall, godkänna de reform- och investeringsåtaganden som ligger till grund för en förlängning av perioden för finanspolitisk anpassning.

(5)

Den 16 oktober 2024 lämnade Tjeckien in sin nationella medelfristiga finans- och strukturpolitiska plan till rådet och kommissionen. Det skedde sedan en förlängning av den tidsfrist som anges i artikel 36 i förordning (EU) 2024/1263 överenskommits med kommissionen den 24 september med anledning av de skäl som Tjeckien uppgett.

(6)

Före inlämnandet av planen begärde Tjeckien teknisk information (5), vilken kommissionen lämnade den 21 juni 2024 och offentliggjorde den 16 oktober 2024 (6). I enlighet med artiklarna 9.1 c och 9.2 och 16.2 i förordning (EU) 2024/1263 visar den tekniska informationen vilken nivå det strukturella primärsaldot måste ligga på 2028 för att på medellång sikt säkerställa ett offentligt underskott under 3 % av BNP och en offentlig skuld under 60 % av BNP i ett läge där inga ytterligare budgetåtgärder vidtas efter den fyraåriga anpassningsperioden. Medellång sikt definieras här som en tioårsperiod efter anpassningsperiodens slut.

Teknisk information har utarbetats och översänts till medlemsstaten utifrån två scenarier: dels ett scenario med överensstämmelse med skyddsmekanismen för underskottsresiliens (7), i enlighet med artikel 9.3 i förordning (EU) 2024/1263, dels ett scenario utan denna skyddsmekanism. Den tekniska informationen för Tjeckien visar att det strukturella primärsaldot, för att följa gällande finanspolitiska regler under en anpassningsperiod på fyra år och på grundval av kommissionens antaganden som låg till grund för den förhandsvägledning som översändes i juni 2024, bör uppgå till minst 0,4 % av BNP vid anpassningsperiodens slut (2028; scenario utan skyddsmekanismen för underskottsresiliens) såsom framgår av tabell 1. För kännedom bör påpekas att om även skyddsmekanismen för underskottsresiliens beaktas bör det strukturella primärsaldot uppgå till minst 0,4 % av BNP vid anpassningsperiodens slut (2028). För Tjeckien, som kan begära teknisk information, är skyddsmekanismen för underskottsresiliens dock inte obligatorisk.

Tabell 1: Kommissionens tekniska information till Tjeckien

(7)

Tjeckien och kommissionen förde i enlighet med artikel 12 i förordning (EU) 2024/1263 en teknisk dialog i juni–september 2024. Dialogen handlade främst om den nettoutgiftsbana som Tjeckien förutser och dess underliggande antaganden (särskilt prognoserna över den potentiella BNP-tillväxten), samt om de reformer och investeringar som planeras för att hantera de främsta utmaningar som fastställts inom ramen för den europeiska planeringsterminen, och om unionens gemensamma prioriteringar om en rättvis grön och digital omställning, social och ekonomisk resiliens, energitrygghet och uppbyggnad av försvarsförmågor.

(8)

Enligt uppgifter i Tjeckiens plan genomförde landet i september och oktober 2024, i enlighet med artiklarna 11.3 och 36.1 c i förordning (EU) 2024/1263, en samrådsprocess med det civila samhället, arbetsmarknadens parter, regionala myndigheter och andra relevanta intressenter. Enligt uppgifter i Tjeckiens plan omfattade processen ett lämpligt interministeriellt samråd med näringslivets och arbetsmarknadens parter. Därutöver hölls en rundabordsdiskussion om utkastet till plan med företrädare för näringslivets och arbetsmarknadens parter, den ideella sektorn, regioner, parlamentets båda kammare och andra relevanta institutioner, däribland Tjeckiens finanspolitiska råd. Dessutom överlämnades utkastet till plan till regeringsrådet för hållbar utveckling och regeringsrådet för icke-statliga organisationer. Planen diskuterades också i två parlamentsutskott. Slutligen kunde företrädare för näringslivets och arbetsmarknadens parter lägga fram sina synpunkter i arbetsgruppen inom rådet för ekonomiska och sociala avtal.

(9)

Kommittén för budgetprognoser, som fick i uppdrag att bedöma de makroekonomiska prognoserna och budgetprognoserna, avgav ett yttrande om den makroekonomiska prognos som ligger till grund för den fleråriga nettoutgiftsbanan. Kommittén bedömde den makroekonomiska prognosen som realistisk.

(10)

Planen diskuterades i det nationella parlamentet den 8 oktober 2024. Den antogs därefter av regeringen den 16 oktober 2024.

(11)

Den 21 oktober 2024 riktade rådet ett antal landsspecifika rekommendationer till Tjeckien inom ramen för den europeiska planeringsterminen (8).

(12)

Kommissionen gjorde på grundval av artikel 16 i förordning (EU) 2024/1263 följande bedömning av planen:

(13)

Den ekonomiska aktiviteten i Tjeckien sjönk med 0,1 % under 2023, beroende på att den höga inflationen urholkade köpkraften, vilket ledde till att hushållens konsumtion minskade. Enligt kommissionens höstprognos 2024 förväntas ekonomin växa med 1,0 % 2024 till följd av en gradvis återhämtning i inhemsk efterfrågan som drivs av reallöneökningar och sjunkande inflation. Under 2025 förväntas BNP i fasta priser öka med 2,4 % i takt med att hushållens konsumtion och investeringstillväxten accelererar, medan nettoexporten bidrar negativt. Under 2026 förväntas BNP i fasta priser öka med 2,7 %, till följd av en ökning av hushållens konsumtion och de fasta bruttoinvesteringarna samt en återhämtning i exporten. Under prognosperioden (dvs. 2024–2026) förväntas den potentiella BNP-tillväxten i Tjeckien öka något, från 1,6 % 2024 till 1,8 % 2026, till följd av ökad produktivitet och högre kapitalinvesteringar, samtidigt som bidraget från arbetskraften minskar. Arbetslösheten uppgick till 2,6 % 2023 och beräknas av kommissionen uppgå till 2,6 % 2024, 2,7 % 2025 och 2,7 % 2026. Inflationen (BNP-deflatorn) beräknas sjunka från 8,2 % 2023 till 4,0 % 2024 och uppgå till 2,4 % 2025 och 2,4 % 2026.

(14)

När det gäller den offentligfinansiella utvecklingen uppgick Tjeckiens offentliga underskott 2023 till 3,8 % av BNP. Enligt kommissionens höstprognos 2024 kommer det att uppgå till 2,5 % av BNP 2024 och minska ytterligare till 2,3 % av BNP 2025 och, vid oförändrad politik, till 1,9 % 2026. I kommissionens höstprognos 2024 beaktas det förslag till budget för 2025 som Tjeckiens regering överlämnade till det nationella parlamentet i september. Den offentliga skulden uppgick i slutet av 2023 till 42,4 % av BNP. Enligt kommissionens höstprognos 2024 förväntas skuldkvoten öka till 43,4 % av BNP i slutet av 2024. Den beräknas öka ytterligare till 44,4 % av BNP i slutet av 2025 och till 44,8 % i slutet av 2026. Kommissionens prognos för de offentliga finanserna beaktar bara politiska åtaganden i de medelfristiga planerna om de underbyggs av konkreta politiska åtgärder som är trovärdigt aviserade och tillräckligt detaljerade.

(15)

Tjeckiens nationella medelfristiga finans- och strukturpolitiska plan omfattar perioden 2025–2028 och visar en finanspolitisk anpassning över fyra år.

(16)

Planen innehåller den information som krävs enligt artikel 13 i förordning (EU) 2024/1263, med undantag för de planerade finans- och strukturpolitiska åtgärderna under planens sista år.

(17)

I planen åtar sig landet att följa den nettoutgiftsbana som anges i tabell 2, vilket motsvarar en genomsnittlig nettoutgiftsökning på 3,1 % under åren 2025–2028. Den tekniska informationen (som grundas på antagandet om en linjär anpassningsbana) överensstämmer med en genomsnittlig nettoutgiftsökning på 3,5 % under anpassningsperioden (2025–2028). Nettoutgiftsbanan i planen uppges leda till ett strukturellt primärsaldo på 0,4 % av BNP i slutet av anpassningsperioden (2028). Detta motsvarar den miniminivå för det strukturella primärsaldot på 0,4 % av BNP 2028 som kommissionen angav i den tekniska informationen den 21 juni 2024 (9). I planen antas den potentiella BNP-tillväxten minska från 2,0 % 2024 till 1,4 % 2025 och sedan öka något till i genomsnitt 1,6 % under anpassningsperioden (2025–2028). I planen förväntas dessutom tillväxten i BNP-deflatorn minska från 3,4 % 2024 till 2,7 % 2025 och sedan gradvis minska ytterligare till 2,0 % 2028.

Tabell 2: Nettoutgiftsbana och huvudsakliga antaganden i Tjeckiens plan

(18)

Om nettoutgiftsbanan i planen och de underliggande antagandena materialiseras kommer den offentliga skulden enligt planen att öka från 44,1 % 2024 till 45,3 % av BNP 2026, och därefter minska till 44,2 % av BNP vid anpassningsperiodens slut (2028), enligt tabellen nedan. På medellång sikt, dvs. fram till 2038, förväntas skuldkvoten enligt planen överlag stabiliseras fram till 2033 och därefter öka till 47,5 % av BNP 2038.

Tabell 3: Utveckling för offentlig skuld och offentligt saldo i Tjeckiens plan

Enligt planen skulle den offentliga skulden alltså ligga kvar under fördragets referensvärde på 60 % av BNP på medellång sikt. Baserat på de politiska åtaganden och makroekonomiska antaganden som görs i planen uppfyller den nettoutgiftsbana som läggs fram i planen därför det krav på skulden som anges i artikel 16.2 i förordning (EU) 2024/1263.

(19)

Baserat på nettoutgiftsbanan och antagandena i planen skulle underskottet i de offentliga finanserna gradvis förbättras från 2,8 % av BNP 2024 till 0,5 % av BNP i slutet av anpassningsperioden (2028). Enligt planen skulle det offentliga underskottet i slutet av anpassningsperioden (2028) alltså inte överstiga referensvärdet på 3 % av BNP. Under tio år efter anpassningsperioden (dvs. fram till 2038) skulle det offentliga underskottet dessutom inte överstiga 3 % av BNP. Baserat på de politiska åtaganden och makroekonomiska antaganden som görs i planen uppfyller den nettoutgiftsbana som läggs fram i planen därför det krav på underskott som anges i artikel 16.2 i förordning (EU) 2024/1263.

(20)

Planen är baserad på ett antal antaganden som skiljer sig från de antaganden som kommissionen översände till Tjeckien den 21 juni 2024. I planen används i synnerhet andra antaganden när det gäller åtta variabler, närmare bestämt utgångspunkt (strukturellt primärsaldo 2024), potentiell BNP-tillväxt, real BNP-tillväxt, tillväxt i BNP-deflatorn, nominell (implicit) ränta, finanspolitisk multiplikator, stockflödesjusteringar och antaganden om inkomster (dvs. antagna elasticiteter). En bedömning av dessa andra antaganden anges nedan.

(21)

De skillnader i antaganden som har den mest betydande effekten på den genomsnittliga nettoutgiftsökningen anges nedan tillsammans med en bedömning av varje enskild skillnad.

De resterande skillnaderna i antaganden har inte någon betydande inverkan på den genomsnittliga nettoutgiftsökningen jämfört med kommissionens antaganden. Sammantaget leder alla skillnader till en lägre genomsnittlig nettoutgiftsökning i planen än den som kan utläsas av den tekniska informationen. I sin plan åtar sig Tjeckien dessutom att följa en nettoutgiftsbana som är ännu lägre än detta tak. Kommissionen kommer att beakta ovanstående bedömning av planens antaganden i framtida bedömningar av efterlevnaden av denna rekommendation.

(22)

Planen innehåller inte någon vägledande finanspolitisk strategi för att förverkliga planens nettoutgiftsbana, i och med att banan endast är en teknisk gräns som Tjeckien åtar sig att inte överskrida. Den exakta specificeringen av de relevanta politiska åtgärderna måste bekräftas eller justeras samt kvantifieras i de årliga budgetarna.

(23)

I planen beskrivs avsikter att genomföra reformer och investeringar för att hantera de främsta utmaningar som fastställts inom ramen för den europeiska planeringsterminen, särskilt i de landsspecifika rekommendationer som riktats till Tjeckien, och för att svara mot EU:s gemensamma prioriteringar. Planen omfattar 128 reformer och investeringar, varav 78 får ekonomiskt stöd från faciliteten för återhämtning och resiliens och 85 från de sammanhållningspolitiska fonderna.

(24)

När det gäller den gemensamma prioriteringen angående en rättvis grön och digital omställning, inbegripet de klimatmål som fastställs i förordning (EU) 2021/1119, innehåller planen 63 åtgärder, varav 52 får stöd från faciliteten för återhämtning och resiliens. Åtgärderna för att hantera utmaningarna i samband med den gröna omställningen ingår i Tjeckiens nationella energi- och klimatplan. Till de viktigaste åtgärderna hör reformerna LEX RES I och II, genom vilka tillståndsgivning och byggande av förnybara energikällor effektiviseras, energisamhällen införs och energidatacentret lanseras. Inom kort kommer LEX RES III att leda till ett mer flexibelt elsystem. När det gäller energieffektivitet stöder programmen New Green Savings och New Green Savings Light djupgående renoveringar av byggnader. Andra relevanta åtgärder är elektrifiering av tågspår och utbyte av fordon till mer utsläppseffektiva sådana. Syftet med dessa åtgärder är att följa de landsspecifika rekommendationerna inom politikområdet förnybar energi, energiinfrastruktur och energinät samt energieffektivitet (som riktades till Tjeckien 2019, 2020, 2022 och 2023) och hållbara transporter (som riktades till Tjeckien 2019, 2020 och 2023). När det gäller utmaningarna i samband med den digitala omställningen är de viktigaste åtgärderna bland annat reformer och investeringar som syftar till att utveckla 5G-infrastruktur i landsbygdsområden och områden med stora behov, öka 5G-signaltäckningen, inbegripet i transportkorridorer och tåg, och stödja industriella FoU-projekt som använder 5G. Dessa åtgärder avser de landsspecifika rekommendationerna (2019 och 2020) inom politikområdet digital konnektivitet och infrastruktur.

(25)

När det gäller den gemensamma prioriteringen angående social och ekonomisk resiliens, inbegripet den europeiska pelaren för sociala rättigheter, omfattar planen 48 åtgärder, varav 23 får stöd från faciliteten för återhämtning och resiliens. När det gäller utmaningarna i samband med smart, hållbar och inkluderande tillväxt är de viktigaste åtgärderna bland annat lagförslag om forskning, utveckling, innovation och kunskapsöverföring, investeringar i digitalisering av företag och den nationella strategin för offentlig upphandling. Syftet med dessa åtgärder är att följa de landsspecifika rekommendationerna (2019, 2020 och 2024) inom politikområdet företagsklimat, inbegripet politik för små och medelstora företag, och forskning och innovation, och 2019 års landsspecifika rekommendation om kvalitetsbaserad konkurrens vid offentlig upphandling. När det gäller utmaningarna i samband med den sociala och territoriella sammanhållningen är de viktigaste åtgärderna bland annat en ändring av den första pelaren i pensionssystemet, ett pilotförsök med det nya verktyget ”integrationsarbetsplatsen”, ökad kapacitet inom förskoleverksamhet, omskolning i digitala färdigheter och utveckling av digital utbildning. Andra relevanta åtgärder är bland annat den ändrade bygglagen och utkastet till lag om bostadsstöd. Dessa åtgärder avser de landsspecifika rekommendationerna (2019, 2022, 2023 och 2024) om att säkerställa pensionssystemets finanspolitiska hållbarhet på lång sikt, 2020 års landsspecifika rekommendationer på områdena aktiva arbetsmarknadspolitiska åtgärder och social inkludering, 2019 års landsspecifika rekommendation om att förbättra tillgången till barnomsorg till rimliga priser, 2019 och 2020 års landsspecifika rekommendationer om att främja digital kompetens och tillgång till digitalt lärande samt 2022 och 2023 års landsspecifika rekommendationer om tillhandahållande av subventionerat boende till rimlig kostnad, och 2024 års landsspecifika rekommendation om att främja ett större kvinnligt deltagande på arbetsmarknaden genom att sänka skatter och förmåner som hindrar föräldrar från att återgå till arbete. När det gäller utmaningar i samband med hälsa och ekonomisk, social och institutionell resiliens är de viktigaste åtgärderna bland annat lagen om skydd för visselblåsare, utkastet till lag om lobbyverksamhet, en handlingsplan för mänskliga resurser för statliga myndigheter samt höjningen och indexeringen av återkommande skatter på fast egendom. Dessa åtgärder är ett svar på 2019 års landsspecifika rekommendation om att anta åtgärder mot korruption som ännu inte antagits, 2024 års landsspecifika rekommendation om att stärka kapaciteten hos Tjeckiens offentliga förvaltning att locka till sig, behålla och utveckla talanger, och 2024 års landsspecifika rekommendationer om att öka intäkterna från återkommande fastighetsskatter. När det gäller politiken för nästa generation handlar de viktigaste åtgärderna om att öka kvaliteten på och tillgängligheten till förskoleutbildning, stödja integrationen av barn till tredjelandsmedborgare, fortsätta reformen av lärarutbildningen och stärka inkluderingen i utbildningen. Dessa åtgärder är ett svar på 2019 års landsspecifika rekommendation för att öka utbildningens kvalitet och inkludering.

(26)

När det gäller den gemensamma prioriteringen angående energitrygghet innehåller planen åtgärder som syftar till att hantera denna gemensamma prioritering, men ingen av dessa får stöd från faciliteten för återhämtning och resiliens. Till de viktigaste åtgärderna hör uthyrning av kapacitet i LNG-terminalerna och slutförandet av TAL+-projektet i syfte att fasa ut fossila bränslen från Ryssland. Dessa åtgärder förväntas hantera 2022 års landsspecifika rekommendation för att diversifiera importen av fossila bränslen. Därutöver vidtar regeringen åtgärder för att ersätta de befintliga enheterna i kärnkraftverket Dukovany.

(27)

När det gäller den gemensamma prioriteringen angående försvarsförmågor omfattar planen en ökning av försvarsutgifterna motsvarande cirka 2 % av BNP 2024, vilket ligger i linje med Nato-åtagandena.

(28)

Planen innehåller information om förenlighet och, i tillämpliga fall, komplementaritet med de sammanhållningspolitiska fonderna och med Tjeckiens återhämtnings- och resiliensplan. Den övervägande delen av de åtgärder som ingår i planen finansieras via faciliteten för återhämtning och resiliens. Planen och bilagan till planen innehåller en omfattande kartläggning av reformerna och investeringarna i de sammanhållningspolitiska fonderna och återhämtnings- och resiliensplanen.

(29)

Planen ger en översikt över Tjeckiens behov av offentliga investeringar när det gäller EU:s gemensamma prioriteringar. När det gäller den gemensamma prioriteringen angående en rättvis grön och digital omställning, inbegripet överensstämmelse med den europeiska klimatlagen, omfattar investeringsbehoven omvandling av energisektorn, utveckling av förnybara energikällor, minskning av energiförbrukningen och utsläppen från byggnader, utveckling av 5G-mobilnätsinfrastruktur och förenkling av tillgången till digitala offentliga tjänster. För att säkerställa social och ekonomisk resiliens planerar Tjeckien att investera i innovativa uppstartsföretag och växande företag, underlätta omskolning och vidareutbildning samt öka kapaciteten inom barnomsorgen. För att öka energitryggheten har Tjeckien för avsikt att stödja tillämpad forskning på energiområdet.

(30)

Kommissionen anser sammantaget att Tjeckiens plan uppfyller kraven i förordning (EU) 2024/1263.

(31)

Rådet välkomnar Tjeckiens medelfristiga finans- och strukturpolitiska plan och anser att ett fullständigt genomförande av denna skulle bidra till att säkerställa sunda offentliga finanser och stödja en hållbar offentlig skuldsättning samt en hållbar och inkluderande tillväxt.

(32)

Rådet noterar kommissionens bedömning av planen. Rådet uppmanar dock kommissionen att lägga fram sin bedömning av framtida planer i ett annat dokument än kommissionens rekommendationer till rådets rekommendationer.

(33)

Rådet noterar kommissionens bedömning av nettoutgiftsbanan och de huvudsakliga makroekonomiska antagandena i planen, inbegripet i förhållande till kommissionens förhandsvägledning, samt konsekvenserna av planens nettoutgiftsbana för det offentliga underskottet och den offentliga skulden. Rådet noterar kommissionens bedömning att de makroekonomiska och offentligfinansiella antagandena i vissa fall skiljer sig från kommissionens antaganden, bland annat för att ta hänsyn till uppdaterade makroekonomiska och finanspolitiska uppgifter, men att de på det hela taget är vederbörligen motiverade och underbyggda med starka ekonomiska argument. Rådet noterar planens den breda finanspolitiska strategin i planen och riskerna för utsikterna, vilka skulle kunna påverka förverkligandet av det makroekonomiska scenariot och de underliggande antagandena och genomförandet av planens nettoutgiftsbana. I synnerhet välkomnar rådet också att en dialog fördes med relevanta intressenter på nationell nivå innan planen lämnades in. Rådet noterar också att geopolitiska risker kan sätta press på försvarsutgifterna.

(34)

Rådet förväntar sig att Tjeckien är redo att vid behov anpassa sin finanspolitiska strategi för att säkerställa genomförandet av landets nettoutgiftsbana. Rådet är fast beslutet att noga övervaka den ekonomiska och finanspolitiska utvecklingen, inbegripet den som ligger till grund för planens scenario.

(35)

Rådet anser att det är motiverat att i god tid inför nästa budgetövervakningsomgång föra ytterligare diskussioner för att nå en samsyn om de årliga övervakningskonsekvenserna av de kumulativa ökningstakterna för nettoutgifterna.

(36)

Rådet noterar kommissionens beskrivning av reform- och investeringsbehoven och reform- och investeringsavsikterna, som svar på de främsta utmaningarna fastställda inom ramen för den europeiska planeringsterminen, och betonar vikten av att säkerställa att sådana reformer och investeringar genomförs. Rådet kommer på grundval av rapporter från kommissionen att bedöma sådana reformer och investeringar och övervaka genomförandet av dem inom ramen för den europeiska planeringsterminen.

(37)

Rådet ser fram emot de årliga lägesrapporterna från Tjeckien som särskilt ska innehålla information om framstegen i genomförandet av den av rådet fastställda nettoutgiftsbanan och genomförandet av mer allmänna reformer och investeringar i samband med den europeiska planeringsterminen.

(38)

I enlighet med artikel 17 i förordning (EU) 2024/1263 bör rådet rekommendera Tjeckien den nettoutgiftsbana som anges i planen.

1.