T-443/9361993A04430026.00011376113805TDOM AV DEN 27.4.1995 — MÂL T-443/93CASILLO GRANI MOT KOMMISSIONEN<TI><P><HT TYPE="UC">Förstainstansrättens dom</HT></P><P>(andra avdelningen i utökad sammansättning)</P><P>den <DATE ISO="19950427">27 april 1995</DATE><NOTE NOTE.ID="E0001" NUMBERING="STAR"><P>Rättegingssprak: italienska.</P></NOTE></P></TI>

I mål T-443/93,

Casillo Grani sne, ett bolag bildat enligt italiensk rätt, San Giuseppe Vesuviano (Italien), företrätt av Mario Siragusa, Maurizio D'Albora och Giuseppe Scassellati-Sforzolini, advokater i respektive Rom, Neapel och Bologna, med delgivningsadress i Luxemburg hos advokatbyrån Ernest Arendt, 8—10, rue Mathias Hardt,

sökande,mot

Europeiska gemenskapernas kommission, företrädd av Michel Nolin, Daniel Calleja y Crespo och Richard Lyal, samtliga vid rättstjänsten, i egenskap ombud, med delgivningsadress i Luxemburg hos Georgios Kremlis, rättstjänsten, Centre Wagner, Kirchberg,

svarande,

med stöd av

Italgrani SpA, ett bolag bildat enligt italiensk rätt, Neapel (Italien), företrätt av Aurelio Pappalardo, advokat i Trapani, Luigi Sico och Felice Casucci, advokater i Neapel, Massimo Annesi och Massimo Merola, advokater i Rom, med delgivningsadress i Luxemburg hos advokatbyrån Alain Lorang, 51, rue Albert 1er,

intervenient,

angående en talan om ogiltigförklaring av kommissionens beslut 91/474/EEG, av den 16 augusti 1991, angående stöd utgivna av den italienska regeringen till bolaget Italgrani för uppförandet av ett jordbrukslivsmedelskomplex i Mezzogiorno (EGT nr L 254, s. 14),

meddelar

FÖRSTAINSTANSRÄTTEN (andra avdelningen i utökad sammansättning)

sammansatt av B. Vesterdorf, ordförande på andra avdelningen i utökad sammansättning, samt D.RM. Barrington, A. Saggio, H. Kirschner samt A. Kalogeropoulos, domare,

justitiesekreterare: M. J. Palacio Gonzalez, byrådirektör,

med hänsyn till det skriftliga förfarandet och efter det muntliga förfarandet den 9 november 1994,

följande

<TI><P>Dom</P></TI>1Genom ansökan inkommen till domstolens kansli den 2 december 1991 har sökanden, Casillo Grani sne, anhängiggjort en talan i vilken det yrkas att kommissionens beslut 91/474/EEG av den 16 augusti 1991 angående stöd utgivna av den italienska regeringen till bolaget Italgrani för uppförandet av ett jordbrukslivsmedelskomplex i Mezzogiorno, skall ogiltigförklaras (EGT nr L 254, s. 14).2Genom beslut av domstolens president av den 8 februari 1993 har Italgrani SpA beviljats intervenera till stöd för kommissionens talan.3Med tillämpning av artikel 4 i rådets beslut 93/350/Euratom, EKSG, EEG, av den 8 juni 1993, med ändring av beslut 88/591/EKSG, EEG, Euratom, som inrättade Europeiska gemenskapernas förstainstansrätt (EGT nr L 144, s. 21), har målet hänskjutits till förstainstansrätten genom beslut av domstolen den 27 september 1993. Målet har tilldelats den andra avdelningen i utökad sammansättning.4Genom beslut av ordföranden för förstainstansrättens andra avdelning i utökad sammansättning, av den 28 september 1994, har målet förenats med målen T-435/93, ASPEC m. fl. mot kommissionen, och T-442/93, AAC m. fl. mot kommissionen, inför den muntliga förhandlingen.5Efter det att datum för sammanträde bestämts, informerade en av Casillo Granis advokater förstainstansrätten, genom skrivelse inkommen till förstainstansrättens kansli den 3 oktober 1994, att nämnda bolag hade försatts i konkurs. Denne advokat uppgav därefter per telefon att bolaget inte skulle närvara vid sammanträdet den 9 november 1994 och att han frågat konkursförvaltaren om tillstånd att fortsätta förfarandet.6Genom fax inkommet till förstainstansrättens kansli den 2 november 1994 sände samme advokat för sökandens räkning en kopia av ett beslut av domaren som tilldelats konkursen, vilket uppmanade konkursförvaltaren att välja delgivningsadress hos advokatbyrån Siragusa och Scassellati-Sforzolini inför förhandlingen vid förstainstansrätten. Sökanden var inte närvarande vid sammanträdet den 9 november 1994.7Under dessa omständigheter bör det påpekas att det framgår av akten att det intresse av att få saken prövad som sökanden gjort gällande ligger i det faktum att sökanden har påstått befinna sig i en konkurrenssituation med det bolag som är mottagare av de stöd som beslutet i fråga rör. Efter att sökandebolaget har förklarats i konkurs har dock ett sådant intresse av att få saken prövad, såvitt det har existerat, försvunnit.8Det bör tilläggas att eftersom stödet i fråga, enligt den information som intervenienten Italgrani lämnat under den muntliga förhandlingen ännu inte har kommit intervenienten tillhanda, har beslutet inte heller kunnat påverka konkurrenssituationen för sökandebolaget innan det försattes i konkurs.9Härav följer att det inte längre finns anledning att pröva målet, som därför avskrivs.<TI><P>Rättegångskostnader</P></TI>10Enligt lydelsen av artikel 87.6 i rättegångsreglerna skall förstainstansrätten i mål där det inte finns anledning att döma i saken besluta om kostnaderna enligt vad den finner skäligt. Med hänsyn till omständigheterna i det aktuella fallet anser förstainstansrätten det lämpligt att förplikta sökanden att bära kostnaderna, även de som redovisats av intervenienten.

På dessa grunder beslutar

FÖRSTAINSTANSRÄTTEN (andra avdelningen i utökad sammansättning)

följande dom:

1)Mål T-443/93 avskrivs från vidare handläggning i förstainstansrätten.2)Sökanden skall bära rättegångskostnaderna, även de som redovisats av intervenienten.

Vesterdorf

Barrington

Saggio

Kirschner

Kalogeropoulos

Avkunnad vid offentligt sammanträde i Luxemburg den 27 april 1995.

J- Jung

Tusîitiesekrcţcrare

B. Vesterdorf

Ordförande