(1)

För att säkerställa effektiva och konsekventa nationella makrotillsynsåtgärder är det viktigt att komplettera erkännandet enligt unionsrätten med frivillig ömsesidighet.

(2)

Ramverket för frivillig ömsesidighet för makrotillsynsåtgärder som framgår av Europeiska systemrisknämndens rekommendation ESRB/2015/2 (5) har som mål att alla exponeringsbaserade makrotillsynsåtgärder som aktiveras i en medlemsstat även vidtas i andra medlemsstater.

(3)

Gemensamma EES-kommitténs beslut nr 79/2019 (6) införlivade direktiv 2013/36/EU och förordning (EU) nr 575/2013 i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES-avtalet) med verkan från och med den 1 januari 2020. Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2021/338 (7) samt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/558 (8), som introducerade avsevärda ändringar av direktiv 2013/36/EU och förordning (EU) nr 575/2013, har införlivats i EES-avtalet genom den gemensamma EES-kommitténs beslut nr 213/2021 (9) respektive den gemensamma EES-kommitténs beslut nr 145/2021 (10). Direktiv (EU) 2021/338 och förordning (EU) 2021/558 är nu tillämpliga i Norge.

(4)

Det norska finansministeriet, i egenskap av utsedd myndighet i enlighet med artikel 133.2 i direktiv 2013/36/EU, informerade Europeiska systemrisknämnden (ESRB) den 29 augusti 2024 om att det avser att åter fastställa sin systemriskbuffert (SyRB) till samma nivå som tidigare, 4,5 procent, för alla exponeringar belägna i Norge. Åtgärden har varit i kraft sedan den 31 december 2020, och ömsesidighet rekommenderas aktuellt enligt Europeiska systemrisknämndens rekommendation (11). Samma dag informerade det norska finansministeriet ESRB om att det avser att ställa krav på att vissa institut har en ”buffert för andra systemviktiga institut” (O-SII) som består av kärnprimärkapital i enlighet med artikel 131 i direktiv 2013/36/EU.

(5)

Den 26 september 2024 lämnade det norska finansministeriet in en ansökan till ESRB om att rekommendera ömsesidighet vad gäller systemriskbufferten på konsoliderad nivå, undergruppsnivå och individuell nivå, i enlighet med artikel 134.5 i direktiv 2013/36/EU. Makrotillsynsåtgärden i sig är oförändrad.

(6)

Den 7 oktober 2024, antog ESRB Europeiska centralbankens yttrande ESRB/2024/6 (12)där det framgår att ERSB anser den samlade effekten av den sektorbaserade systemriskbufferten (SyRB) och bufferten för andra systemviktiga institut (O-SII) lämplig och effektiv för att hantera riskerna för de kreditinstitut som omfattas av respektive åtgärd.

(7)

I rekommendation ESRB/2015/2, ändrad genom Europeiska systemrisknämndens rekommendation ESRB/2017/4 (13) rekommenderas att den relevanta myndigheten som aktiverar en makrotillsynsåtgärd, när den lämnar an ansökan om ömsesidighet till ESRB, ska föreslå ett maximalt tröskelvärde under vilket en individuell finansiell tjänsteleverantörs exponering mot den identifierade makrotillsynsrisken i den jurisdiktion där den aktiverande myndigheten tillämpar makrotillsynsåtgärden i fråga ej anses väsentlig. ESRB får vid behov rekommendera ett annat tröskelvärde. Tröskelvärdet för ömsesidighet för systemriskbuffertvärdet fastställs till ett riskvägt exponeringsbelopp på 5 miljarder norska kronor (NOK), vilket motsvarar ca 0,16 % av de rapporterande kreditinstitutens samlade riskvägda exponeringsbelopp i Norge (14).

(8)

En ömsesidig tillämpning av kapitalkrav för makrotillsyn som aktiveras av myndigheter i andra medlemsstater, på konsoliderad nivå, undergruppsnivå och individuell nivå, oavsett om de berörda exponeringarna innehas genom dotterföretag eller filialer, eller till följd av direkt gränsöverskridande utlåning, begränsar läckage och regelarbitrage, tacklar systemrisker och främjar därmed makrotillsynens övergripande effektivitet genom att säkerställa att ökade risker hanteras inte bara i den medlemsstat som har infört systemriskbuffertvärdet (SyRB) utan även i andra medlemsstater där bankgrupper är exponerade för dessa ökade risker. Ett erkännande bör därför också syfta till att säkerställa att bankgrupper som är exponerade för sådana systemrisker är tillräckligt motståndskraftiga. Därför bör kapitalkrav för makrotillsyn som härrör från ett beslut om att erkänna andra medlemsstaters makrotillsynsåtgärder i allmänhet tillämpas både på konsoliderad nivå, undergruppsnivå och individuell nivå.

(9)

För att erkänna det norska systemriskbuffertvärdet (SyRB) enligt det norska finansministeriets begäran får de relevanta behöriga och/eller utsedda myndigheterna i andra medlemsstater fastställa ett systemriskbuffertvärde (SyRB) i enlighet med artiklarna 133.4 och 134.1 i direktiv 2013/36/EU.

(10)

Denna ändring av rekommendation ESRB/2015/2 påverkar inte att man även fortsättningsvis rekommenderar att man bör vidta sådana nationella åtgärder som bäst motsvarar de nationella makrotillsynsåtgärderna som aktiverats av de norska myndigheterna den 31 december 2022, i enlighet med rekommendation ESRB/2023/1. De aktuella ändringarna av rekommendation ESRB/2015/2 är, utom vad gäller rekommendationen om ömsesidighet avseende systemriskbufferten på konsoliderad nivå, undergruppsnivå och individuell nivå, av redaktionell karaktär. Den normala övergångsperioden på tre månader efter offentliggörandet av denna rekommendation i Europeiska unionens officiella tidning är endast tillämplig på åtgärder, eller ändringar av sådana, som de nationella myndigheterna kommer att anta för att tillämpa ett ömsesidigt systemriskbuffertvärde på konsoliderad nivå, undergruppsnivå och individuell nivå.

(11)

Rekommendation ESRB/2015/2 bör därför ändras i enlighet med detta.