European flag

officiella tidning
Europeiska unionens

SV

Serien C


C/2023/1390

1.12.2023

Offentliggörande av ett meddelande om godkännande av en standardändring av produktspecifikationen för ett namn i vinsektorn enligt artikel 17.2 och 17.3 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/33

(C/2023/1390)

Detta meddelande offentliggörs i enlighet med artikel 17.5 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/33 (1).

MEDDELANDE OM GODKÄNNANDE AV STANDARDÄNDRING

”Ştefăneşti”

PDO-RO-A1309-AM01

Datum för meddelandet: 25 september 2023

BESKRIVNING AV OCH MOTIVERING TILL DEN ÄNDRING SOM GODKÄNTS

1.   Tillägg av ytterligare orter i det geografiska produktionsområdet

Det avgränsade geografiska produktionsområde som anges i produktspecifikationen har ändrats genom att angränsande orter med liknande förutsättningar i fråga om miljö, jordmån och klimat har lagts till dem som redan omfattas av produktspecifikationen. Dessa orter är traditionella producenter av kvalitetsvin med den skyddad ursprungsbeteckningen ”Ştefăneşti” och anges i den nationella lagstiftningen om vinodlings- och vinsektorn.

Följande städer, kommuner och byar i distriktet Argeș har lagts till:

—

Staden Costeşti – byarna Costeşti, Broşteni, Stârci, Smei, Podu Broşteni, Lăceni och Pârvu Roşu.

—

Kommunen Lunca Corbului – byarna Lunca Corbului, Silişteni, Lăngești, Mârghia de Jos, Mârghia de Sus, Cătane, Cieşti och Pădureţi.

—

Kommunen Suseni – byarna Suseni, Țuțuleşti, Odăeni, Strâmbeni, Cerşani, Burdeşti och Gălăeşeşti.

—

Kommunen Buzoești – byarna Buzoești, Vulpeşti, Redea, Ioneşti, Tomşanca, Bujoreni, Şerboeni, Cornăţel, Curteanca, Podeni och Vlăduţa.

—

Kommunen Negrași – byarna Negrași, Buta, Bârlogu och Mozacu.

På dessa orter finns vinodlingar som förtecknas i det nationella registret över vinodlingar. De har på nationell nivå fastställts som lämpliga för odling av de ädla druvsorter som är tillåts på nationell nivå i enlighet med gällande nationell lagstiftning.

I förordning nr 732/2005 från ministeriet för jordbruk, fiske och landsbruksutveckling om godkännande av förteckningen över kontrollerade ursprungsbeteckningar som används i Rumänien för stilla viner, i dess ändrade lydelse, föreskrivs det även att underbeteckningen ”Costeşti” får användas tillsammans med den skyddade ursprungsbeteckningen ”Ştefăneşti”. Denna underbeteckning, som omfattar de orter som läggs till det avgränsade området, bör därför också anges.

Underbeteckningen ”Costeşti” utelämnades av misstag i den produktspecifikation som skickades till Europeiska kommissionen i ansökan om skydd. Därför behöver den nu läggas till för att anpassa produktspecifikationen till den nationella lagstiftning enligt vilken denna underbeteckning till ursprungsbeteckningen får användas på nationell nivå, och för att tillgodose önskemålen från de producenter som omfattas av underbeteckningen ”Costeşti”.

Kapitel III i produktspecifikationen och punkt 6 i det sammanfattande dokumentet har ändrats.

2.   Uppgift om nya märkningsbestämmelser

En bestämmelse om märkning har lagts till i produktspecifikationen – om producenterna så önskar får de utöver den obligatoriska beteckningen ”Ştefăneşti” lägga till beteckningen ”Costești” i märkningen av viner från de orter som anges ovan, eftersom ”Costești” (namnet på en geografisk enhet som är mindre än det avgränsade området för den kontrollerade ursprungsbeteckningen) anges i gällande nationell lagstiftning (jordbruksministeriets förordning nr 732/2005, i dess ändrade lydelse) som en underbeteckning till den kontrollerade ursprungsbeteckningen ”Ştefăneşti”.

Namnet ”Costeşti” har historiskt förknippats med en tradition av vinodling och vinframställning, eftersom ett berömt vinkonsortium etablerades och var verksamt i detta område.

Genom tillägget av beteckningen ”Costeşti” anpassas produktspecifikationen till den nationella lagstiftning som fastställer namnen på rumänska skyddade ursprungsbeteckningar (SUB) för kvalitetsviner.

Underbeteckningen ”Costeşti” får därför användas tillsammans med den kontrollerade ursprungsbeteckningen ”Ştefăneşti”, i enlighet med den nationella lagstiftningen om den kontrollerade ursprungsbeteckningen ”Ştefăneşti”, om de lokala producenterna så önskar.

Ett av följande namn på enskilda vingårdar (geografiska enheter som är mindre än det avgränsade området) får även läggas till den kontrollerade ursprungsbeteckningen ”Ştefăneşti” om producenterna så önskar: Florica, Izvorani, Goleasca, Văleni, Dealul Schitului, Vrăneşti, Gorganu, Topoloveni eller Silişteni.

Kapitel XII i produktspecifikationen och punkt 9 i det sammanfattande dokumentet har ändrats i enlighet med detta.

SAMMANFATTANDE DOKUMENT

1.   Namn

Ştefăneşti

2.   Typ av geografisk beteckning

SUB – skyddad ursprungsbeteckning

3.   Kategorier av vinprodukter

1.

Vin

4.   Beskrivning av vinet eller vinerna

1.   Analytiska och organoleptiska egenskaper

KORTFATTAD BESKRIVNING

Vita viner – färgen är hos unga viner gröngul, efter ett till två års lagring vetefärgad, halmgul hos mogna viner, gul med grönaktiga skiftningar, halmgul med ljusgröna skiftningar, svagt gulaktig till guldgul, guldgul, eller gröngul med guldgula skiftningar.

Doft: subtil och frisk arom av ängsblommor; karakteristisk blommig arom av mogna druvor och nyslaget vete, mognande druvor, mjuk arom av vin- och fläderblommor hos lagrade viner, av blommor och exotiska frukter (grapefrukt), subtil arom av vanilj, av blommande fruktträd med inslag av mandel, färskt smör, med en oljig, angenämt syrlig, sammetslik, fyllig och harmonisk karaktär.

Allmänna analytiska egenskaper

Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent)

15,00

Lägsta verkliga alkoholhalt (i volymprocent)

11,00

Lägsta totala syrahalt

3,5 gram per liter uttryckt som vinsyra

Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter)

18

Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter)

200

2.   Analytiska och organoleptiska egenskaper

KORTFATTAD BESKRIVNING

Röda viner – färgen är granatröd, intensiv, klar och ljus; rubinröd till ljusröd, mörkröd, med viss intensitet, vid lagring tegelröd, blekt till djupt rubinröd, rubinröd till svagt tegelröd.

Doft: från röda bär till inslag av vanilj och choklad, komplex arom med inslag av grönpeppar, vid lagring en doft av svarta vinbär och katrinplommon, en intensiv arom av skogsbär (blåbär, hallon) och inslag av mörka körsbär, arom av choklad med ett lätt inslag av kanel, kåda från fruktträd och körsbär.

Smak: balanserad, örtig, med framträdande tanniner men med måttlig strävhet, sammetslen hos mogna viner, vid lagring ännu mer harmonisk, med tydlig bouquet, med utmärkta förutsättningar för lagring, rund, sammetslen, med en arom av surkörsbär, fyllig.

Allmänna analytiska egenskaper

Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent)

15,00

Lägsta verkliga alkoholhalt (i volymprocent)

11,00

Lägsta totala syrahalt

3,5 gram per liter uttryckt som vinsyra

Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter)

20

Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter)

150

5.   Vinframställningsmetoder

5.1.   Särskilda oenologiska metoder

1.   Vinframställningsmetoder

Särskild oenologisk metod

Inga ytterligare bestämmelser.

5.2.   Högsta avkastning

1.   Skörd av fullmogna druvor – riesling italian, fetească regală, burgund mare, merlot

10 000 kg druvor per hektar

2.   Skörd av fullmogna druvor – sauvignon, chardonnay, fetească albă, pinot gris, pinot noir

8 000 kg druvor per hektar

3.   Skörd av fullmogna druvor – muscat ottonel, tămaioasă romanească, cabernet sauvignon, fetească neagră

7 000 kg druvor per hektar

4.   Sent skördade druvor – muscat ottonel, tămâioasă românească, cabernet sauvignon, fetească neagră, sauvignon, chardonnay, fetească albă, pinot gris

6 000 kg druvor per hektar

5.   Skörd av fullmogna druvor – riesling italian, fetească regală, burgund mare, merlot

65 hektoliter per hektar

6.   Skörd av fullmogna druvor – sauvignon, chardonnay, fetească albă, pinot gris, pinot noir

52 hektoliter per hektar

7.   Skörd av fullmogna druvor – muscat ottonel, tămaioasă romanească, cabernet sauvignon, fetească neagră

47 hektoliter per hektar

8.   Sent skördade druvor – muscat ottonel, tămâioasă românească, cabernet sauvignon, fetească neagră, sauvignon, chardonnay, fetească albă, pinot gris

47 hektoliter per hektar

6.   Avgränsat geografiskt område

Distriktet Argeș:

—

Staden Ştefăneşti – byarna Ştefăneşti, Valea Mare-Podgoria, Ştefăneştii Noi, Izvorani och Viişoara.

—

Kommunen Călineşti – byarna Ciocăneşti, Văleni-Podgoria, Radu Negru, Vrăneşti, Gorganu, Călineşti, Râncăciov, Urlucea och Glodu.

—

Staden Topoloveni – byarna Ţigăneşti, Botârcani, Gorăneşti och Crinteşti.

—

Kommunen Priboieni – byarna Priboieni, Valea Popii, Valea Mare, Piţoi och Sămăila.

—

Kommunen Leordeni – byarna Leordeni, Cârciumereşti, Băila, Schitu-Scoiceşti, Glodu, Budişteni, Ciulniţa, Glâmbocata, Glâmbocata-Deal, Ciolceşti och Bantău.

—

Kommunen Bogaţi – byarna Bogaţi, Glâmbocelu, Chiteşti och Glămbocel.

Kontrollerad ursprungsbeteckning ”Ştefăneşti”, med eller utan underbeteckningen ”Costești”:

—

Staden Costeşti – byarna Costești, Broşteni, Stârci, Smei, Podu Broşteni, Lăceni och Pârvu Roşu.

—

Kommunen Lunca Corbului – byarna Lunca Corbului, Silişteni, Lăngești, Mârghia de Jos, Mârghia de Sus, Cătane, Cieşti och Pădureţi.

—

Kommunen Suseni – byarna Suseni, Țuțuleşti, Odăeni, Strâmbeni, Cerşani, Burdeşti och Gălăeşeşti.

—

Kommunen Buzoești – byarna Buzoești, Vulpeşti, Redea, Ioneşti, Tomşanca, Bujoreni, Şerboeni, Cornăţel, Curteanca, Podeni och Vlăduţa.

—

Kommunen Negrași – byarna Negrași, Buta, Bârlogu och Mozacu.

7.   Druvsort(er)

Burgund mare N – grosser burgunder, blaufränkisch, kékfrankos, frankovka, limberger

Cabernet sauvignon N – petit vidure, burdeos tinto

Chardonnay B – gentil blanc, pinot blanc chardonnay

Fetească albă B – păsărească albă, poama fetei, mädchentraube, leanyka, leanka

Fetească neagră N – schwarze mädchentraube, poama fetei neagră, păsărească neagră, coada rândunicii

Fetească regală B – königliche mädchentraube, königsast, kiralyleanka, dănășană, galbenă de ardeal

Merlot N – bigney rouge, plant medoc

Muscat ottonel B – muscat ottonel blanc

Pinot gris G – affumé, grauer burgunder, grauburgunder, grauer mönch, pinot cendré, pinot grigio, ruländer

Pinot noir N – blauer spätburgunder, blauer burgunder, burgund mic, burgunder roter, klăvner morillon noir

Pinot noir N – spätburgunder, pinot nero

Riesling italian B – olasz riesling, olaszriesling, welschriesling

Tămâioasă românească B – busuioacă de moldova, muscat blanc à petits grains

Tămâioasă românească B – rumänische weihrauchtraube, tamianka, tămâioasă albă de drăgășani

8.   Beskrivning av samband

8.1.   Samband med det avgränsade området

Vingårdarna i Argeș finns i det kuperade området i den östra delen av Oltenien, där flera av vinodlingarna, såsom Valea Mare-Podgoria, Izvorani, Viişoara, Leordeni och Costeşti, ligger på sydsluttningarna till höjder på 250–300 meter. Jordmånen utgörs av brunjordar och grå skogsjordar, jordar med måttlig podsoleringsgrad och kalkrika ler- och rödbruna skogsjordar.

De bästa vinerna framställs av druvsorter som fetească albă, riesling italian, sauvignon och, framför allt, tămâioasă românească, medan cabernet sauvignon är den mest framträdande bland de röda vinerna.

Kvaliteten hos de röda vinerna beror i lika stor utsträckning på de sorter som odlas som på den naturliga miljön. Det vin som framställs från druvsorterna fetească regală, riesling italian och aligoté är välkänt och mycket uppskattat, och de röda vinerna från Valea Mare och Topoloveni, till exempel cabernet sauvignon och burgund mare, har vunnit anseende tack vare de kvaliteter som kan hänföras till den naturliga miljön.

Det intresse som kloster och adelsfamiljer visade för utvecklingen av vinodling vittnar om förekomsten av vinodlingar i detta område, som tidigare var känt under namnet ”Dealurile Piteştilor” (Piteştis höjder). Uppgifter från 1902 innehåller beskrivningar av en tradition att skörda druvor som går tillbaka ända till fursten Constantin Brâncoveanus tid och hänvisningar till andra perioder i historien som beskriver hur vojvoden Matei Basarab utfärdade dekret för att hjälpa vinodlarna att uppnå goda skördar.

Den moldaviske krönikören Miron Costin hyllade vinerna från vingårdarna i Ştefăneşti i sina skrifter och talade om ”Piteşti, med dess berömda viner”.

År 1635 nämnde Paulus av Aleppo kvalitetsviner från Valakiet i de skrifter där han beskrev sina resor genom Rumänien.

8.2.   Orsakssamband mellan området och produkten

Kvaliteten hos de röda vinerna beror i lika stor utsträckning på de sorter som odlas som på den naturliga miljön. Det vin som framställs från druvsorterna fetească regală, riesling italian och aligoté är välkänt och mycket uppskattat, och de röda vinerna från Valea Mare och Topoloveni, till exempel cabernet sauvignon och burgund mare, har vunnit anseende tack vare de kvaliteter som kan hänföras till den naturliga miljön. Det intresse som kloster och adelsfamiljer visade för utvecklingen av vinodling vittnar om förekomsten av vinodlingar i detta område, som tidigare var känt under namnet ”Dealurile Piteştilor” (Piteştis höjder). Uppgifter från 1902 innehåller beskrivningar av en tradition att skörda druvor som går tillbaka ända till fursten Constantin Brâncoveanus tid och hänvisningar till andra perioder i historien som beskriver hur vojvoden Matei Basarab utfärdade dekret för att hjälpa vinodlarna att uppnå goda skördar.

Den moldaviske krönikören Miron Costin hyllade vinerna från vingårdarna i Ştefăneşti i sina skrifter och talade om ”Piteşti, med dess berömda viner”.

År 1635 nämnde Paulus av Aleppo kvalitetsviner från Valakiet i de skrifter där han beskrev sina resor genom Rumänien.

8.3.   Uppgifter om mänskliga faktorer

Odlingar av druvor för framställning av viner med den kontrollerade ursprungsbeteckningen ”Ştefăneşti” ska ha en sortäkthet på minst 85 %. Grundstockar från andra druvsorter på dessa odlingar får endast utgöras av druvsorter av släktet Vitis vinifera. Druvor som hör till sådana druvsorter ska skördas separat från den grundsort som används för att framställa det vin för vilken den kontrollerade ursprungsbeteckningen har beviljats.

9.   Väsentliga ytterligare villkor (förpackning, märkning, andra krav)

Villkor för saluföring (märkning)

Rättslig ram:

Nationell lagstiftning

Typ av ytterligare villkor:

Kompletterande bestämmelser om märkning

Beskrivning av villkoret:

I märkningen får den kontrollerade ursprungsbeteckningen ”Ştefăneşti” åtföljas av underbeteckningen ”Costești” i enlighet med den nationella lagstiftning som fastställer användningen av den kontrollerade ursprungsbeteckningen ”Ştefăneşti”, om producenterna i det område som omfattas av underbeteckningen ”Costești” så önskar.

Ett av följande namn på enskilda vingårdar får även läggas till den kontrollerade ursprungsbeteckningen ”Ştefăneşti” om producenterna så önskar: Florica, Izvorani, Goleasca, Văleni, Dealul Schitului, Vrăneşti, Gorganu, Topoloveni eller Silişteni.

Länk till produktspecifikationen

https://www.onvpv.ro/sites/default/files/caiet_de_sarcini_doc_stefanesti_modif_cf_cererii_1011_20.05.2022_cf_raspuns_notif_com_20.09.2023_no_track_changes.pdf


(1)   EUT L 9, 11.1.2019, s. 2.


ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2023/1390/oj

ISSN 1977-1061 (electronic edition)