|
Europeiska unionens |
SV L-serien |
|
2025/1799 |
9.9.2025 |
RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT (EU) 2025/1799
av den 8 augusti 2025
om fastställande av att villkoren för betalning av den fjärde delbetalningen av lånestödet enligt Ukrainaplanen inom ramen för Ukrainafaciliteten har uppfyllts på ett tillfredsställande sätt
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/792 av den 29 februari 2024 om inrättande av Ukrainafaciliteten (1), särskilt artikel 26.4,
med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och
av följande skäl:
|
(1) |
Pelare I i Ukrainafaciliteten (faciliteten) gör ekonomiskt stöd på upp till 38 270 000 000 EUR tillgängligt för Ukraina för perioden 2024–2027 i form av icke återbetalningspliktigt stöd samt ett lån. Finansiering inom ramen för pelare I tilldelas huvudsakligen på grundval av Ukrainafacilitetens Ukrainaplan (planen). I planen fastställs Ukrainas reform- och investeringsagendan och de kvalitativa och kvantitativa steg som är kopplade till finansieringen inom ramen för pelare I i faciliteten. |
|
(2) |
Rådet antog, i enlighet med artikel 19 i förordning (EU) 2024/792, genomförandebeslut (EU) 2024/1447 (2) om godkännande av bedömningen av planen. Tidsplanen för övervakning och genomförande av planen, inbegripet de kvalitativa och kvantitativa steg som är kopplade till finansiering inom ramen för pelare I i faciliteten, fastställs i bilagan till det beslutet. |
|
(3) |
De totala finansiella resurser som görs tillgängliga för planen genom genomförandebeslut (EU) 2024/1447 uppgår till 32 270 000 000 EUR, varav 5 270 000 000 EUR i form av icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd och upp till 27 000 000 000 EUR i form av ett lån. |
|
(4) |
I enlighet med artiklarna 24 och 25 i förordning (EU) 2024/792 har 6 000 000 000 EUR betalats ut till Ukraina som exceptionell bryggfinansiering och 1 890 000 000 EUR i form av förfinansiering som utgör en förskottsbetalning på 7 % av det lånestöd som Ukraina är berättigat till enligt planen. |
|
(5) |
I enlighet med artikel 26.4 i förordning (EU) 2024/792 har 11 939 263 363 EUR betalats ut till Ukraina inom ramen för de första tre delbetalningarna enligt planen, varav 3 400 000 000 EUR i form av icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd och 8 307 021 428 EUR i form av ett lån. I enlighet med det låneavtal som ingåtts mellan unionen och Ukraina enligt artikel 22 i förordning (EU) 2024/792 användes ett belopp på 625 259 677 EUR från de tre första delbetalningarna för att räkna av förfinansieringen av lånet. |
|
(6) |
I enlighet med artikel 26.2 i förordning (EU) 2024/792 lämnade Ukraina den 6 juni 2025 in en vederbörligen motiverad begäran om betalning av en del av den fjärde delbetalningen av lånestödet, uppgående till 3 286 218 317 EUR. Begäran åtföljdes av en uppsättning handlingar som bevisar ett tillfredsställande uppfyllande av 13 kvalitativa och kvantitativa steg samt alla andra handlingar som krävs enligt artikel 12 i ramavtalet, artikel 5 i finansieringsavtalet och artikel 6 i låneavtalet, vilka ingåtts mellan unionen och Ukraina enligt artikel 9, 10 respektive 22 i förordning (EU) 2024/792. |
|
(7) |
De 13 stegen rör olika reformer som anges i planen i kapitlen om reform av den offentliga förvaltningen, förvaltning av offentliga tillgångar, humankapital, decentralisering och regionalpolitik, den jordbruksbaserade livsmedelsindustrin, hantering av kritiska råvaror, den digitala och den gröna omställningen samt miljöskydd. Lagstiftning om löner till offentliganställda tjänstemän, förskoleverksamhet, offentliga samråd kring den offentliga politiken, förstärkning av cybersäkerheten i statliga informationsresurser och kritisk informationsinfrastruktur samt om den statliga klimatpolitiken har trätt i kraft. En strategi för utveckling av den ukrainska kulturen samt en handlingsplan för digitalisering av offentliga tjänster fram till 2026 och en handlingsplan för inrättande av ett nationellt system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser har antagits. Ukraina har också antagit en färdplan för att separera verksamhet som omfattas av skyldigheten att tillhandahålla allmännyttiga tjänster från annan verksamhet, en långsiktig plan för bevattningssystemet samt en reviderad plan för tilldelning och användning av radiospektrumet. En uppgraderad e-tjänst för användare av det underliggande jordlagret har också inrättats. |
|
(8) |
I enlighet med artikel 26.3 i förordning (EU) 2024/792 har kommissionen bedömt Ukrainas begäran i detalj och gjort den positiva bedömningen att 13 steg av de 16 steg som krävs för den fjärde delbetalningen har uppfyllts på ett tillfredsställande sätt, enligt vad som anges i bilagan till detta beslut. Den positiva bedömningen har gjorts med avseende på genomförandet av planen. EU-anslutningsprocessen kommer att underlätta ytterligare anpassningar till unionens regelverk. |
|
(9) |
Åtgärder som hör samman med de steg som Ukraina har uppfyllt på ett tillfredsställande sätt vid de tidigare delbetalningarna inom ramen för planen har inte upphävts av Ukraina. |
|
(10) |
Kommissionen har också bedömt att Ukraina fortsätter att uppfylla den förutsättning för unionsstöd som anges i artikel 5 i förordning (EU) 2024/792. I synnerhet fortsätter Ukraina att upprätthålla och respektera gällande demokratiska mekanismer, däribland ett parlamentariskt flerpartisystem och rättsstatens principer, och att garantera respekt för mänskliga rättigheter, däribland rättigheterna för personer som tillhör minoriteter. |
|
(11) |
Därför bör det genom detta beslut fastställas att de relevanta villkoren för betalning av den fjärde delbetalningen med avseende på 13 av de 16 stegen inom ramen för planen har uppfyllts på ett tillfredsställande sätt. |
|
(12) |
Med tanke på den svåra finanspolitiska situationen i Ukraina är det av yttersta vikt att medlen betalas ut så snart som möjligt. Med tanke på den brådskande situationen och för att påskynda processen bör detta beslut träda i kraft samma dag som det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning och tillämpas från och med den dag då det antas. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Härmed fastställs att de relevanta villkoren för delbetalning av den fjärde delbetalningen av lånestödet, uppgående till 3 286 218 317 EUR, har uppfyllts på ett tillfredsställande sätt, i linje med den bedömning som kommissionen gjort i enlighet med artikel 26 i förordning (EU) 2024/792 och som bifogas det här beslutet.
Artikel 2
Detta beslut träder i kraft samma dag som det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.
Det ska tillämpas från och med den dag då det antas.
Utfärdat i Bryssel den 8 augusti 2025.
På rådets vägnar
M. BJERRE
Ordförande
(1) EUT L, 2024/792, 29.2.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/792/oj.
(2) Rådets genomförandebeslut (EU) 2024/1447 av den 14 maj 2024 om godkännande av bedömningen av Ukrainaplanen (EUT L, 2024/1447, 24.5.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/dec_impl/2024/1447/oj).
BILAGA
Bedömning av huruvida de steg som är kopplade till den fjärde delbetalningen enligt Ukrainaplanen har uppfyllts på ett tillfredsställande sätt
SAMMANFATTNING
I enlighet med artikel 26 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/792 lämnade Ukraina den 6 juni 2025 in en begäran om delbetalning av den fjärde delbetalningen enligt Ukrainaplanen (1). Till stöd för begäran om betalning lämnade Ukraina en motivering till att 13 steg hade uppfyllts på ett tillfredsställande sätt i enlighet med bilagan till rådets genomförandebeslut 2024/1447 (2).
På grundval av den information som tillhandahållits av Ukraina anses de 13 stegen ha uppfyllts på ett tillfredsställande sätt.
Som en del av kapitel 1 om reform av den offentliga förvaltningen har lagstiftningen om reformen av lönesystemet för offentliganställda tjänstemän trätt i kraft.
Som en del av kapitel 6 om förvaltning av offentliga tillgångar har färdplanen för att åtskilja verksamhet som omfattas av skyldigheten att tillhandahålla allmännyttiga tjänster och annan verksamhet antagits.
Som en del av kapitel 7 om humankapital har lagstiftningen om förskoleverksamhet trätt i kraft och strategin för utveckling av den ukrainska kulturen har antagits.
Som en del av kapitel 9 om decentralisering och regionalpolitik har lagstiftningen om offentliga samråd kring den offentliga politiken trätt i kraft.
Som en del av kapitel 12 om den jordbruksbaserade livsmedelsindustrin har ett automatiserat system för offentlig kontroll av jordbruksmarkers ägarförhållanden inrättats och tagits i drift och den långsiktiga planen för bevattningssystemet har antagits.
Som en del av kapitel 13 om hantering av kritiska råvaror har en uppgraderad e-tjänst för användare av det underliggande jordlagret inrättats och tagits i drift.
Som en del av kapitel 14 om digital omställning har lagstiftningen om förstärkning av cybersäkerheten trätt i kraft och handlingsplanerna för användning av radiospektrumet och för digitalisering av offentliga tjänster har antagits.
Som en del av kapitel 15 om grön omställning och miljöskydd har lagstiftningen om den statliga klimatpolitiken trätt i kraft och handlingsplanen för inrättandet av ett nationellt system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser har antagits
Steg 1.1
|
Stegets namn: Lagändringarna om reformering av lönesystemet för offentliganställda tjänstemän träder i kraft |
||||||||||||||||||||
|
Relaterad reform/investering: Reform 1. Reformera lönesystemet för offentliganställda tjänstemän |
||||||||||||||||||||
|
Finansierat med: Lån |
||||||||||||||||||||
|
Bakgrund Kravet för steg 1.1 som beskrivs i bilagan till genomförandebeslutet är följande: Lagstiftning (inbegripet antagandet av nödvändiga sekundärrättsakter och normativa rättsakter) som är förenlig med relevanta OECD/Sigma-principer för offentlig förvaltning träder i kraft. Lagstiftningen fokuserar på följande huvudområden:
Steg 1.1 är det enda steget av genomförandet av reform 1 i kapitel 1 (reform av den offentliga förvaltningen). |
||||||||||||||||||||
|
Tillhandahållna bevis
|
||||||||||||||||||||
|
Analys Den motivering och de materiella bevis som de ukrainska myndigheterna har lämnat omfattar alla element i steg 1.1. Målet med reform 1 i kapitel 1 (reform av den offentliga förvaltningen) är att införa ett transparent, rättvist och förutsägbart lönesystem för den offentliga förvaltningen, i enlighet med relevanta OECD/Sigma-principer för den offentliga förvaltningen. I detta syfte antog Ukrainas parlament lag nr 4282-IX den 11 mars 2025, som undertecknades av Ukrainas president den 4 juni 2025. Lagen trädde i kraft den 1 april 2025, och den relevanta sekundärlagstiftningen antogs före den 6 juni 2025. Genom lagen inrättas ett obligatoriskt system för funktionell klassificering av alla befattningar inom den offentliga förvaltningen inom alla statliga organ. Befattningar grupperas i familjer som har ett gemensamt funktionellt fokus, och varje familj delas upp i olika komplexitets- och ansvarsnivåer. Ministerrådet godkänner en landsomfattande katalog över typiska befattningar inom den offentliga förvaltningen och kriterierna för tilldelning av tjänster, medan en bindande metod utfärdas. Alla statliga myndigheter måste använda denna metodologi när de matchar sina arbeten med katalogen. Denna klassificering av befattningar är direkt kopplad till löner, eftersom officiella lönebelopp fastställs på grundval av katalogen. Varje befattning jämförs med motsvarande roller i Ukrainas privata sektor, och lönetabellerna uppdateras årligen. Lagen begränsar också den rörliga delen av offentliganställdas lön till 30 % av månads- och årslönen, vilket säkerställer att den fasta delen kommer att vara minst 70 % av månads- och årslönen. Slutligen införs i lagen en gräns för lön grundad på anställningstid: 2 % av den offentliganställdas lön för varje kalenderårs erfarenhet i offentlig förvaltning, men inte mer än 30 % av den totala officiella lönen. Dessa lagändringar har fört Ukrainas system för ersättning till tjänstemän i den offentliga förvaltningen mot en närmare anpassning till de relevanta OECD/Sigma-principerna för offentlig förvaltning, särskilt princip 11: Offentliganställda är motiverade, får en skälig och konkurrenskraftig lön och arbetar under goda arbetsvillkor. Denna princip föreskriver att en offentlig förvaltning bör främja lika lön för lika arbete genom att fastställa grundlönen utifrån arbetsvärdering. Den grundar ersättning och andra förmåner på objektiva kriterier fastställda i lag och säkerställer att det inte förekommer någon form av diskriminering när det gäller ersättning. |
||||||||||||||||||||
|
Kommissionens bedömning: Uppfyllt på ett tillfredsställande sätt |
Steg 6.6
|
Stegets namn: Anta en färdplan för att åtskilja verksamhet som omfattas av skyldigheten att tillhandahålla allmännyttiga tjänster och annan verksamhet |
||||||||
|
Relaterad reform/investering: Reform 3: Särredovisa verksamhet som omfattas av skyldigheten att tillhandahålla allmännyttiga tjänster och annan verksamhet i statliga företag |
||||||||
|
Finansierat med: Lån |
||||||||
|
Bakgrund Kravet för steg 6.6 som beskrivs i bilagan till genomförandebeslutet är följande: En färdplan som beskriver vilka åtgärder som måste vidtas för en obligatorisk och strukturell särredovisning av verksamhet som omfattas av skyldigheten att tillhandahålla allmännyttiga tjänster och annan verksamhet för alla statliga företag som är skyldiga att tillhandahålla allmännyttiga tjänster antas och offentliggörs. Färdplanen utgår från den identifierade nivån på antagandet av föreskrivna redovisningsmetoder och inbegriper operativa steg för särredovisning för företag som har kommit olika långt i genomförandet av de föreskrivna ändringarna. Färdplanen beskriver hur särredovisningen av verksamhet som omfattas av skyldigheten att tillhandahålla allmännyttiga tjänster och annan verksamhet ska genomföras i alla de viktigaste statliga företag som godkänts genom ministerrådets protokollförda beslut. Steg 6.6 är det första av tre steg i genomförandet av reform 3 i kapitel 6 (förvaltning av offentliga tillgångar). Det följs av steg 6.7 (som ska uppfyllas under tredje kvartalet 2025) om ikraftträdandet av de lagändringar som identifierats i färdplanen och steg 6.8 (som ska uppfyllas under fjärde kvartalet 2027) om inlämnande av en oberoende revisionsrapport om den strukturella särredovisningen av statliga företag som deltar i tillhandahållande av allmännyttiga tjänster. |
||||||||
|
Tillhandahållna bevis
|
||||||||
|
Analys Den motivering och de materiella bevis som de ukrainska myndigheterna har lämnat omfattar alla element i steg 6.6. Målet med reform 3 i kapitel 6 (förvaltning av offentliga tillgångar) är att göra villkoren för konkurrens rättvisare och mer förenliga med EU:s regelverk, genom att skilja mellan verksamhet med anknytning till skyldigheter att tillhandahålla allmännyttiga tjänster och verksamhet som inte omfattas av skyldigheter att tillhandahålla allmännyttiga tjänster i statliga företag. I detta syfte antog och offentliggjorde Ukrainas ministerråd en handlingsplan för särredovisning i statliga företag som är skyldiga att tillhandahålla allmännyttiga tjänster, i form av förordning nr 308-r av den 4 april 2025. I handlingsplanen införs en övergripande definition av skyldigheter att tillhandahålla allmännyttiga tjänster som ska tillämpas inom statliga företag samt privata företag som är verksamma inom olika ekonomiska sektorer, däribland energi, transporter och posttjänster. Denna definition överensstämmer med definitionen av skyldigheter att tillhandahålla allmännyttiga tjänster i Ukrainas politik för statligt ägande, som antogs i november 2024, och omfattar begreppet tjänster av allmänt ekonomiskt intresse. Enligt planen införlivas denna definition i primärrätten senast tredje kvartalet 2025, som en del av de kommande resultaten enligt Ukrainaplanen. På det hela taget identifieras i handlingsplanen de lagändringar som krävs för att genomföra särredovisning, inklusive en rättslig skyldighet till särredovisning för statliga företag som deltar i tillhandahållande av allmännyttiga tjänster. Utöver lagändringar beskrivs i handlingsplanen särskilda operativa steg för statliga företag att tillämpa särredovisning senast 2027. Dessa steg omfattar kravet på att statliga företag ska analysera intäkter, kostnader, tillgångar och skulder kopplade till skyldigheter att tillhandahålla allmännyttiga tjänster och kommersiell verksamhet. Dessutom måste de statliga företagen på sin webbplats offentliggöra en förteckning över de skyldigheter att tillhandahålla allmännyttiga tjänster som de har anförtrotts. Dessa operativa steg gäller för alla statliga företag som deltar i tillhandahållande av allmännyttiga tjänster, särskilt de 33 största statliga företag som anges i ministerrådets beslut nr 122 av den 29 december 2024. |
||||||||
|
Kommissionens bedömning: Uppfyllt på ett tillfredsställande sätt |
Steg 7.2
|
Stegets namn: Lagstiftningen om förskoleverksamhet träder i kraft |
||||||||
|
Relaterad reform/investering: Reform 2: Förbättra förskoleverksamheten |
||||||||
|
Finansierat med: Lån |
||||||||
|
Bakgrund Kravet för steg 7.2 som beskrivs i bilagan till genomförandebeslutet är följande: Ukrainas lag om förskoleverksamhet träder i kraft i enlighet med rådets rekommendation av den 22 maj 2019 om förskoleverksamhet och barnomsorg av hög kvalitet. Lagen fokuserar på följande huvudområden:
Steg 7.2 är det enda steget i genomförandet av reform 2 i kapitel 7 (humankapital). |
||||||||
|
Tillhandahållna bevis
|
||||||||
|
Analys Den motivering och de materiella bevis som de ukrainska myndigheterna har lämnat omfattar alla element i steg 7.2. Målet med reform 2 i kapitel 7 (humankapital) är att säkerställa tillgången till förskoleverksamhet av hög kvalitet i syfte att öka deltagandet på arbetsmarknaden för kvinnor med förskolebarn. I detta syfte antog det ukrainska parlamentet lag nr 3788-IX om förskoleverksamhet den 6 juni 2024. Denna lag, i dess lydelse enligt artikel 31.2 i lag nr 4059-IX, trädde i kraft den 1 januari 2025. En av de grundläggande principerna i lagen är tillgänglighet, som säkerställer att förskoleverksamhet är tillgänglig för barn oavsett boendeort och inkomstnivå. Gratis förskoleverksamhet kommer att tillhandahållas i statliga och kommunala institutioner till alla barn, oavsett status. För att förbättra tillgängligheten beskriver lagen viktiga överväganden för de olika aktörer och organ som arbetar med att tillhandahålla förskoleverksamhet, inklusive statliga myndigheter, lokala myndigheter och förskolornas institutionschefer. Dessa är kopplade till territoriell tillgänglighet, närhet och byggnaders lämplighet att tillhandahålla utbildningstjänster. Genom lagen införs en allmän ram för att reglera förskoleverksamhetssystemet och skapa lika villkor för olika operativa organ genom att fastställa systemets rättsliga, organisatoriska och ekonomiska principer. Dessa nya regler gäller för alla organ (offentliga och privata) som tillhandahåller förskoleverksamhet. På central nivå måste regeringen utveckla nationella normer för förskoleverksamhet. På lokal nivå kommer varje förskoleinstitution att utveckla utbildningsprogram som respekterar och följer nationella normer. För att övervaka kvaliteten på förskoleverksamheten och se till att den överensstämmer med nationella standarder inrättas genom lagen ett internt och externt kvalitetssäkringssystem. Lagen förbättrar arbetsvillkoren för alla anställda inom förskoleverksamheten genom bestämmelser om förhållandet mellan personal och institutionschefer. I lagen regleras arbetstiden i syfte att minska lärarnas arbetsbörda. Dessutom fastställs möjligheten för förskolornas utbildningschefer att tillhandahålla löner och monetär ersättning till sina anställda, utöver de belopp som fastställs centralt. I lagen fastställs tydliga ansvarsområden, rättigheter och skyldigheter för anordnare av förskoleverksamhet. För att främja utbyten och nätverk har förskolorna möjlighet att inrätta gemensamma pedagogiska råd som sammanför undervisningspersonal från olika institutioner. Lagen främjar och uppmuntrar också samarbete mellan anordnare av förskoleverksamhet i Ukraina och utomlands. På det hela taget är lagen om förskoleverksamhet i linje med de allmänna principerna i rådets rekommendation om förskoleverksamhet och barnomsorg av hög kvalitet. Detta inbegriper lagens övergripande mål att inrätta en rättslig ram för att reglera förskoleverksamheten i Ukraina samt målet att förbättra förskoleverksamhetens och barnomsorgens tillgänglighet, ekonomiska överkomlighet och inkludering. |
||||||||
|
Kommissionens bedömning: Uppfyllt på ett tillfredsställande sätt |
Steg 7.11
|
Stegets namn: Anta strategin för utveckling av den ukrainska kulturen |
||||||||
|
Relaterad reform/investering: Reform 9: Förbättra den kulturella utvecklingen |
||||||||
|
Finansierat med: Lån |
||||||||
|
Bakgrund Kravet för steg 7.11 som beskrivs i bilagan till genomförandebeslutet är följande: Ministerrådets beslut om godkännande av strategin för utveckling av den ukrainska kulturen antas. Strategin fokuserar på följande huvudområden:
Steg 7.11 är det enda steget i genomförandet av reform 9 i kapitel 7 (humankapital). |
||||||||
|
Tillhandahållna bevis
|
||||||||
|
Analys Den motivering och de materiella bevis som de ukrainska myndigheterna har lämnat omfattar alla element i steg 7.11. Målet med reform 9 i kapitel 7 (humankapital) är att främja Ukrainas kulturarv. I detta syfte antogs strategin för utveckling av den ukrainska kulturen för perioden fram till 2030 genom beslut nr 293-r av den 28 mars 2025. I strategin fastställs målen och tillhörande åtgärder för utvecklingen av den ukrainska kulturen fram till 2030. De strategiska målen är följande: i) skydda, bevara och främja det ukrainska folkets kulturarv och kulturella värden, ii) stärka humankapitalet genom förbättrade kulturella tjänster, iii) förbättra den institutionella kapaciteten inom de kulturella och kreativa sektorerna och iv) ytterligare integrera den ukrainska kulturen i europeiska och globala kulturella processer. För att skydda, bevara och främja kulturarvet omfattar strategin åtgärder för att förbättra förvaltningen av kulturarvet för både materiella (flyttbara och fasta) och immateriella kulturtillgångar. Sådana åtgärder består i att se över regelverket för skydd av kulturarvet, införa ett effektivt system för förlust och riskbedömning av kulturegendom och förbättra evakueringsprocessen för museisamlingar vid säkerhetshot. Ytterligare åtgärder består i att utveckla modern digital infrastruktur för att dokumentera det materiella och immateriella kulturarvet, förbättra restaureringsmetoderna för fast kulturegendom som skadats eller förstörts under fientligheterna, integrera kulturella metoder i utbildningen för att säkerställa bevarandet av nationell åminnelse och införa utbildningsprogram för yrkesverksamma inom kulturarvet. För att stärka humankapitalet planeras i strategin åtgärder för att förbättra kvaliteten på kulturella tjänster och främja människors kreativa självförverkligande. Dessa åtgärder är inriktade på att öka tillgängligheten till högkvalitativa ukrainska kulturella tjänster genom digital teknik, underlätta tillgången till projektfinansiering i den kreativa sektorn, inrätta särskilda utbildningsprogram för att stödja kreativt entreprenörskap och öka medvetenheten om immateriella rättigheter för kreativa produkter. För att förbättra den institutionella kapaciteten inom kultursektorn omfattar strategin åtgärder för att se över effektiviteten i kulturinstitutionernas förvaltnings- och finansieringssystem, förbättra deras tillgång till digitala tjänster och främja sektorsövergripande partnerskap. I strategin planeras också åtgärder för att ytterligare integrera den ukrainska kulturen på europeisk och internationell nivå. Detta inbegriper att främja samarbete med kulturinstitutioner i partnerländer genom utbytesprogram och samfinansiering av kreativa produkter, öka närvaron av ukrainska aktörer inom den kreativa industrin på internationella marknader och säkerställa Ukrainas aktiva deltagande i internationella organisationers verksamhet inom de kulturella och kreativa sektorerna, till exempel genom programmet Kreativa Europa. Slutligen omfattar åtgärderna för att stödja den kreativa sektorn en översyn av systemet för yrkeskvalifikationer och främjande av modern konst som en drivkraft för social innovation genom bättre tillgång till finansiering för moderna konstprojekt på nationell och lokal nivå. Åtgärderna är också inriktade på att förbättra kapaciteten, förvaltningen och finansieringssystemen för Ukrainas viktigaste offentliga institutioner inom den kreativa sektorn, såsom Ukrainas statliga filmbyrå och Ukrainas bokinstitut. |
||||||||
|
Kommissionens bedömning: Uppfyllt på ett tillfredsställande sätt |
Steg 9.4
|
Stegets namn: Lagstiftningen om offentliga samråd kring den offentliga politiken träder i kraft med uppskjuten tillämpning |
||||
|
Relaterad reform/investering: Reform 2: Öka medborgarnas delaktighet i beslutsprocessen på lokal nivå |
||||
|
Finansierat med: Lån |
||||
|
Bakgrund Kravet för steg 9.4 som beskrivs i bilagan till genomförandebeslutet är följande: Ukrainas lag om offentliga samråd träder i kraft och tillämpas inom tolv månader från den dag undantagstillståndet i Ukraina upphävs eller avskaffas. Genom lagen inrättas en rättslig mekanism för offentliga samråd under utformningen och genomförandet av den offentliga politiken där frågor av lokal betydelse diskuteras. Detta skapar förutsättningar för konsekventa, ändamålsenliga och effektiva politiska beslut. Steg 9.4 är det enda steget i genomförandet av reform 2 i kapitel 9 (decentralisering och regionalpolitik). |
||||
|
Tillhandahållna bevis
|
||||
|
Analys Den motivering och de materiella bevis som de ukrainska myndigheterna har lämnat omfattar alla element i steg 9.4. Målet med reform 2 i kapitel 9 (decentralisering och regionalpolitik) är att öka medborgarnas delaktighet och aktiva deltagande i lokala beslutsprocesser. I detta syfte trädde lagen om offentliga samråd i kraft den 20 juni 2024, och den börjar tillämpas inom tolv månader efter den dag då undantagstillståndet i Ukraina upphör att gälla. Genom lagen inrättas den rättsliga mekanismen för offentliga samråd i) för utveckling, utformning och genomförande av statlig politik, ii) för hantering av frågor av lokal betydelse genom programdokument och iii) för utveckling av rättsakter. I lagen anges vilka organ som är skyldiga att hålla offentliga samråd, vilka allmänna principer som bör styra processen och en förteckning över undantag från denna skyldighet. I lagen beskrivs närmare de förfaranden som bör tillämpas på genomförandet av offentliga samråd, inklusive i vilka format de bör hållas, minimitidsramarna för allmänhetens deltagande och det särskilda förfarandet för samråd som genomförs av det ukrainska parlamentet. I lagen fastställs också krav på övervakning, rapportering och spridning av inlagor till och resultat av offentliga samråd. |
||||
|
Kommissionens bedömning: Uppfyllt på ett tillfredsställande sätt |
Steg 12.3
|
Stegets namn: Inrätta ett automatiserat system för offentlig kontroll av jordbruksmarkers ägarförhållanden |
||||||||||||||||||||
|
Relaterad reform/investering: Reform 2: Säkerställa en fungerande marknad för jordbruksmark |
||||||||||||||||||||
|
Finansierat med: Lån |
||||||||||||||||||||
|
Bakgrund Kravet för steg 12.3 som beskrivs i bilagan till genomförandebeslutet är följande: Ett automatiserat system för offentlig kontroll av jordbruksmarkers ägarförhållanden har tagits i drift och används i administreringen av det statliga fastighetsregistret. Ett geoinformationssystem för analys av stora landområden har tagits i drift som en del av det statliga fastighetsregistrets programvara. Steg 12.3 är det enda steget i genomförandet av reform 2 i kapitel 12 (jordbruksbaserad livsmedelsindustri). |
||||||||||||||||||||
|
Tillhandahållna bevis
|
||||||||||||||||||||
|
Analys Den motivering och de materiella bevis som de ukrainska myndigheterna har lämnat omfattar alla element i steg 12.3. Målet med reform 2 i kapitel 12 (jordbruksbaserad livsmedelsindustri) är att skapa en bättre fungerande marknad för jordbruksmark. För detta ändamål har ett automatiserat system för offentlig kontroll av jordbruksmarkers ägarförhållanden och ett geoinformationssystem för analys av stora landområden tagits i drift. Samverkan mellan de båda systemen och andra befintliga statliga informationssystem förbättrar ytterligare kontroll- och beslutsmekanismerna på området jordbruksmarkers ägarförhållanden. De två systemen gör det möjligt att fastställa transaktionspriser för jordbruksmarkers ägarförhållanden (inköp, leasing och uthyrning av mark) och lägger grunden för ytterligare förbättring av skattesystemet i enlighet med global fastighetsbeskattning. I förfarandet för offentlig övervakning av jordbruksmarkers ägarförhållanden och övervakning av jordbruksmark som en del av detta (förfarandet för övervakning av jordbruksmark), vilket godkändes genom ministerrådets resolution nr 474 av den 12 maj 2023 om offentlig övervakning av jordbruksmarkers ägarförhållande, anges att det automatiserade systemet för offentlig övervakning av jordbruksmarkers ägarförhållanden möjliggör automatisk insamling, lagring, sammanställning och offentliggörande av information om ägarförhållanden av jordbruksmark. I enlighet med förfarandet för landmiljöövervakning godkändes genom ukrainska lantmäteriets beslut nr 120 av den 31 mars 2025 en förteckning över uppgifter som ska offentliggöras i allmän form (text, grafik, karta eller tabell) inom programvaran i det automatiska systemet för offentlig övervakning av jordbruksmarkers ägarförhållanden. Systemet är tillgängligt via webbplatsen https://monitoring.land.gov.ua/. Systemets viktigaste funktioner är tillgängliga för allmänheten. Registrerade användare ges tillgång till ytterligare funktioner. Det automatiserade systemet för offentlig övervakning av jordbruksmarkers ägarförhållanden har tagits i drift men kommer att införas i faser. Vid tidpunkten för bedömningen kördes systemet i experimentell driftsfas under verkliga förhållanden i syfte att kontrollera funktionerna och identifiera potentiella fel eller sårbarheter. I förfarandet för genomförandet av pilotprojektet för att genomföra analys av stora landområden, som godkändes genom ministerrådets resolution nr 1078 om vissa problem rörande genomförandet av pilotprojektet om värdering av stora landområden, definieras geoinformationssystemet för analys av stora landområden som ett verktyg för att automatisera processen för att genomföra och uppdatera värderingar av landområden för enskilda områden och för att säkerställa allmänhetens tillgång till resultaten. Det krävs också att geoinformationssystemet integreras med programvaran i fastighetsregistret. I ukrainska lantmäteriets beslut nr 121 av den 31 mars 2025 om offentliggörande av resultaten av pilotprojektet om värdering av stora landområden tillåts offentliggörande på ukrainska lantmäteriets webbplats av de senaste resultaten av värdering av stora landområden, baserat på en regressionsmodell. Geoinformationssystemet för analys av stora landområden finns på ukrainska lantmäteriets webbplats: https://e.land.gov.ua/services. |
||||||||||||||||||||
|
Kommissionens bedömning: Uppfyllt på ett tillfredsställande sätt |
Steg 12.7
|
Stegets namn: Anta den långsiktiga planen för bevattningssystemet |
||||||||||
|
Relaterad reform/investering: Reform 5: Utveckla bevattningssystemet på lång sikt för att öka sektorns klimatresiliens |
||||||||||
|
Finansierat med: Lån |
||||||||||
|
Bakgrund Kravet för steg 12.7 som beskrivs i bilagan till genomförandebeslutet är följande: Den långsiktiga planen för utveckling av bevattningssystemet antas. Planen fokuserar på följande huvudområden:
Steg 12.7 är det enda steget i genomförandet av reform 5 i kapitel 12 (jordbruksbaserad livsmedelsindustri). |
||||||||||
|
Tillhandahållna bevis
|
||||||||||
|
Analys Den motivering och de materiella bevis som de ukrainska myndigheterna har lämnat omfattar alla element i steg 12.7. Målet med reform 5 i kapitel 12 (jordbruksbaserad livsmedelsindustri) är att säkerställa långsiktig planering av bevattningsinfrastrukturen på ett hållbart sätt för att främja klimatresiliensen i den jordbruksbaserade livsmedelsindustrin. I detta syfte antog ministerrådet den långsiktiga planen för utveckling av Ukrainas bevattningskomplex fram till 2050 (planen) genom dekret nr 280-p av den 25 mars 2025. I planen fastställs de viktigaste prioriteringarna för bevattningssektorn på grundval av en analys av dess fullständiga ekonomiska fördelar. I planen fastställs också hur bevattningsinfrastrukturen ska utvecklas fram till 2050, med mål och åtgärder för den första genomförandefasen fram till 2030. Denna inledande fas kommer att inriktas på pilotprojekt i länen Odessa, Mykolajiv och Zaporizjzja. Planen omfattar också åtgärder för att främja ett hållbart jordbruk och mildra effekterna av klimatförändringarna. I planen uppskattas de ekonomiska fördelarna från den första genomförandefasen på tre huvudområden till följande: 2 371,6 miljoner UAH (cirka 51,3 miljoner EUR) i intäkter från ökad avkastning på ytterligare bevattnad mark, 587,5 miljoner UAH (cirka 12,7 miljoner EUR) i besparingar till följd av minskade vattenförluster och 445 miljoner UAH (cirka 9,6 miljoner EUR) i besparingar till följd av energibesparingar vid pumpstationer. Planen är anpassad till Ukrainas vattenstrategi för perioden fram till 2050, som godkändes av ministerrådet 2022, och principerna för vattenförvaltning med avrinningsområden. Utbyggnaden av bevattningsinfrastrukturen kommer att genomföras i enlighet med förvaltningsplanerna för avrinningsdistrikt, vilket säkerställer att vattenresurserna bevaras. I planen betonas behovet av offentliga och andra investeringar och av ytterligare privatiseringar. Att genomföra planen kommer att kräva investeringar på 4 644,3 miljoner UAH (omkring 100,5 miljoner EUR). Preliminära uppskattningar av planen tyder på att ytterligare 24 360,9 miljoner UAH (cirka 527,2 miljoner EUR) kommer att behövas från internationella finansinstitut och privata investerare för att utveckla infrastrukturen för återvinning av vatten. Enligt planen kommer de viktigaste infrastrukturanläggningarna att förbli statligt ägda och förvaltas av staten, i allmänhetens intresse. Man räknar också med att 60 % av de regionala bevattningssystemen och 100 % av de lokala bevattningssystemen kommer att överföras till vattenanvändarorganisationer eller privata ägare. Detta kommer att göra det möjligt för jordbrukare att investera självständigt i bevattningsinfrastruktur. Förberedelserna för privatiseringen av pumpstationer kommer att slutföras senast 2030. Planen är inriktad på att förbättra bevattningssektorns styrnings- och förvaltningsstruktur. Bevattningsinfrastrukturen kommer att förvaltas som ett enhetligt, tekniskt integrerat system som är förenligt med ekologiska gränser. Vattenförvaltningsfunktionerna kommer att separeras från bevattningsinfrastrukturens funktioner. I planen planeras inrättandet av vattenanvändarorganisationer, med en starkare roll i sektorns styrning. Den omfattar också åtgärder för att öka kapaciteten hos lokala självstyrande organ, lokala statliga förvaltningar och jordbruksproducenter när det gäller att förvalta bevattningssystem och genomföra modern teknik inom bevattning. Nationell övervakning av planens genomförande kommer att genomföras årligen, medan en omfattande översyn av dess mål och prioriteringar kommer att göras vart femte år. Miljöbedömningar kommer att utföras för återuppbyggnads- och byggprojekt i linje med EU:s rekommendationer på området, eftersom planen kommer att genomföras i enlighet med Ukrainas lagar om strategisk miljöbedömning och om miljökonsekvensbedömning. |
||||||||||
|
Kommissionens bedömning: Uppfyllt på ett tillfredsställande sätt |
Steg 13.5
|
Stegets namn: Inrätta en uppgraderad e-tjänst för användare av det underliggande jordlagret |
||||||||||||
|
Relaterad reform/investering: Reform 2: Förbättra administrativa förfaranden |
||||||||||||
|
Finansierat med: Lån |
||||||||||||
|
Bakgrund Kravet för steg 13.5 som beskrivs i bilagan till genomförandebeslutet är följande: En uppgraderad e-tjänst för användare av det underliggande jordlagret är i drift. Tjänsten har funktioner för tillgång till det statliga registret över särskilda tillstånd för användning av det underliggande jordlagret som gör det möjligt att ansöka om och erhålla tillstånd elektroniskt (utdrag ur registret) och ger tillgång till digitala geologiska uppgifter. Steg 13.5 är det första av tre steg i genomförandet av reform 2 i kapitel 13 (hantering av kritiska råvaror). Det följs av steg 13.3 (ska vara uppfyllt senast andra kvartalet 2025) om offentliggörandet av en lista över planerade investeringsprojekt för utvinning av kritiska råvaror och steg 13.4 (ska vara uppfyllt senast andra kvartalet 2025) om inledande av internationella anbudsförfaranden för produktdelningsavtal som säkerställer insyn. |
||||||||||||
|
Tillhandahållna bevis
|
||||||||||||
|
Analys Den motivering och de materiella bevis som de ukrainska myndigheterna har lämnat omfattar alla element i steg 13.5. Målet med reform 2 i kapitel 13 (Hantering av kritiska råvaror) är att optimera förfarandet och minska den administrativa bördan för potentiella investerare. Huvudmålet är att öka transparensen och kostnadseffektiviteten i nya investeringsbeslut och göra förfarandet snabbare. I detta syfte har den uppgraderade e-tjänsten (det statliga registret över särskilda tillstånd för användning av det underliggande jordlagret) släppts för kommersiell användning och tagits i drift genom beslut nr 109 från Ukrainas statliga tjänst för geologi och det underliggande jordlagret. Den finns tillgänglig på webbplatsen för Ukrainas statliga tjänst för geologi och det underliggande jordlagret: Statlig geologisk portal e-tjänst. Den uppgraderade e-tjänsten tillhandahåller tilläggsfunktioner för tillgång till digitala geologiska data och gör det möjligt att registrera information om särskilda tillstånd för användning av det underliggande jordlagret. Registret innehåller information om datum, giltighetsperiod och skäl för utfärdande av ett särskilt tillstånd för användning av det underliggande jordlagret samt förlängningar och ändringar av detta. I registret beskrivs också typen av och syftet med användningen av det underliggande jordlagret, information om platsen med det underliggande jordlagret, finansieringskällan för det arbete som användaren av det underliggande jordlagret ska utföra när detta används (offentliga eller privata medel), särskilda villkor, ägaruppgifter, tillståndsinformation och uppgifter om avtalet om användning av det underliggande jordlagret eller produktionsdelningsavtal. Från och med den 1 april 2025 utfärdas ett särskilt tillstånd för användning av det underliggande jordlagret elektroniskt (e-licens) som ett utdrag ur registret, som genereras genom e-tjänsten i det enhetliga geoinformationssystemet, e-tjänsten för användare av det underliggande jordlagret och e-tjänsterna inom den enhetliga miljöplattformen EcoSystem. Vid tidpunkten för bedömningen är uppgifterna i utdraget ur registret aktuella. |
||||||||||||
|
Kommissionens bedömning: Uppfyllt på ett tillfredsställande sätt |
Steg 14.1
|
Stegets namn: Anta den reviderade planen för tilldelning och användning av radiospektrumet i Ukraina |
||||
|
Relaterad reform/investering: Reform 1: Skapa en säker och effektiv digital infrastruktur |
||||
|
Finansierat med: Lån |
||||
|
Bakgrund Kravet för steg 14.1 som beskrivs i bilagan till genomförandebeslutet är följande: Det ukrainska ministerrådets resolution om ändring av det ukrainska ministerrådets resolution om godkännande av planen för tilldelning och användning av radiospektrumet i Ukraina antas. Resolutionen definierar vilken radioteknik som får användas i Ukraina och vilka frekvensband och radiotjänster den motsvarar, villkoren för att avbryta utvecklingen och användningen av denna teknik, en förteckning över lovande radioteknik som kan komma att genomföras i Ukraina och vilka frekvensband och radiotjänster den motsvarar samt villkoren för genomförandet av denna teknik i linje med EU:s regelverk. Steg 14.1 är ett av två steg i genomförandet av reform 1 i kapitel 14 (digital omställning). Det genomförs parallellt med steg 14.2 (som också ska genomföras under första kvartalet 2025) om ikraftträdandet av lagstiftningen om förstärkning av cybersäkerheten i statliga informationsresurser och kritisk informationsinfrastruktur. |
||||
|
Tillhandahållna bevis
|
||||
|
Analys Den motivering och de materiella bevis som de ukrainska myndigheterna har lämnat omfattar alla element i steg 14.1. Målet med reform 1 i kapitel 14 (digital omställning) är att förbättra cybersäkerheten i den digitala omställningen. I detta syfte antog ministerrådet en resolution som innehåller en reviderad plan för tilldelning och användning av radiospektrumet. Genom den antagna resolutionen ändras ministerrådets resolution nr 1340 av den 19 december 2023 om godkännande av planen för tilldelning och användning av radiospektrumet i Ukraina. I den reviderade planen definieras tillåten radioteknik för användning i Ukraina, med angivande av motsvarande radiofrekvensband och tjänster. I direktivet fastställs också villkor för när deras utveckling och användning ska upphöra, samtidigt som det fastställs en förteckning över lovande radioteknik tillsammans med tillhörande frekvensband och radiotjänster, vilket hjälper Ukraina att förbättra sitt telekommunikationslandskap i linje med EU:s regelverk. Ukrainas strategiska anpassning bör främja ytterligare innovation inom telekommunikationssektorn. Dessutom är antagandet av den ändrade planen avgörande för att upprätta en effektiv radiospektrumpolitik som syftar till att minska potentiella störningar, öka säkerheten och optimera användningen av tillgängliga radiofrekvenser. På det hela taget bidrar denna resolution till Ukrainas åtagande att uppnå teknisk paritet med EU och därigenom främja landets digitala omställning. |
||||
|
Kommissionens bedömning: Uppfyllt på ett tillfredsställande sätt |
Steg 14.2
|
Stegets namn: Lagstiftningen om förstärkning av cybersäkerheten i statliga informationsresurser och kritisk informationsinfrastruktur träder i kraft |
||||||||
|
Relaterad reform/investering: Reform 1: Skapa en säker och effektiv digital infrastruktur |
||||||||
|
Finansierat med: Lån |
||||||||
|
Bakgrund Kravet för steg 14.2 som beskrivs i bilagan till genomförandebeslutet är följande: Rättsakter för anpassning till NIS- och NIS 2-ramarna träder i kraft (Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2022/2555 av den 14 december 2022 om åtgärder för en hög gemensam cybersäkerhetsnivå i hela unionen, om ändring av förordning (EU) nr 910/2014 och direktiv (EU) 2018/1972 och om upphävande av direktiv (EU) 2016/1148). Akterna fokuserar på följande huvudområden:
Steg 14.2 är det andra och sista steget i genomförandet av reform 1 i kapitel 14 (digital omställning). Det genomförs parallellt med steg 14.1 (som också ska genomföras under första kvartalet 2025) om att anta en reviderad plan för tilldelning och användning av radiospektrumet i Ukraina. |
||||||||
|
Tillhandahållna bevis
|
||||||||
|
Analys Den motivering och de materiella bevis som de ukrainska myndigheterna har lämnat omfattar alla element i steg 14.2. Målet med reform 1 i kapitel 14 (digital omställning) är att förbättra cybersäkerheten i den digitala omställningen. I detta syfte antog det ukrainska parlamentet Ukrainas lag nr 4336-IX av den 27 mars 2025 om ändringar av vissa av Ukrainas lagar om informationsskydd och cyberförsvar av statliga informationsresurser och kritisk informationsinfrastruktur. Lagen trädde i kraft den 18 april 2025. Genom lagen införs cybersäkerhetsåtgärder som bygger på principerna i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2022/2555 av den 14 december 2022 om åtgärder för en hög gemensam cybersäkerhetsnivå i hela unionen, om ändring av förordning (EU) nr 910/2014 och direktiv (EU) 2018/1972 och om upphävande av direktiv (EU) 2016/1148 (NIS 2-direktivet). Lagen förväntas förbättra det nationella cybersäkerhetssystemets övergripande kapacitet att hantera och minska cyberhot. Genom den inrättas en motståndskraftig och sammanhängande nationell ram som syftar till att förebygga, upptäcka och motverka cyberangrepp i samband med Rysslands invasion av Ukraina. I detta syfte inrättas genom lagen ett nationellt system för informationsutbyte om cyberincidenter, cyberattacker och cyberhot. I lagen föreskrivs identifiering av viktiga intressenter såsom organ som förvaltar kritisk infrastruktur och statliga informationsresurser, samt avgränsning av deras skyldigheter. I lagen beskrivs också ansvarsområdena för enheter för hantering av it-säkerhetsincidenter (CSIRT-enheter) och behöriga myndigheter när det gäller insamling, skydd och utlämnande av relevant information. Genom lagen inrättas dessutom ett nationellt system för hantering av cybersäkerhetsincidenter, och i lagen fastställs tydliga roller och ansvarsområden på nationell, sektoriell, regional och funktionell nivå samt förfaranden för att säkerställa effektiv samordning mellan dessa aktörer. Lagen syftar till att stärka skyddet av statliga informationsresurser och kritisk informationsinfrastruktur mot cyberattacker. Enligt lagen ska ett system införas för sårbarhetsdetektering särskilt för informations- och kommunikationssystem som förvaltar statliga informationsresurser eller betjänar kritiska infrastrukturanläggningar. Dessa åtgärder är utformade för att stödja proaktiv identifiering och avhjälpning av hot i alla kritiska tekniska tillgångar. Genom lagen införs en reform av regelverket för cybersäkerhet och informationsskydd. Regelverket innehåller krav på cyber- och informationsskydd, tillsammans med förfaranden för genomförande av säkerhetsåtgärder i informations- och kommunikationssystem som behandlar antingen statlig information eller data med begränsad åtkomst. I lagen fastställs dessutom allmänna krav för yrkeskvalifikationer och bakgrundskontroll av personal som arbetar med cybersäkerhetsfunktioner, särskilt de som hanterar känslig eller kritisk information. I lagen föreskrivs dessutom genomförandet av strukturerade utbildningsprogram, regelbundna övningar och riktade genomgångar för cybersäkerhetspersonal. Dessa verksamheter för kapacitetsuppbyggnad omfattar personer som har i uppdrag att skydda kritisk infrastruktur och personer som utför högre befattningar inom den statliga förvaltningen, vilket säkerställer en hög nivå av beredskap och motståndskraft. Beskrivningen av reform 1 i kapitel 14 (digital omställning) avser också antagandet av rättsakter som banar väg för genomförandet av EU:s verktygslåda för 5G-säkerhet. För detta ändamål antogs ett samförståndsavtal mellan de behöriga myndigheterna den 28 maj 2025. I avtalet fastställs en strukturerad färdplan för att inleda genomförandet av Europeiska kommissionens rekommendationer för 5G-säkerhet genom att identifiera och bedöma befintliga och framväxande risker, anpassa den nationella lagstiftningen till EU:s krav och inleda samråd med Europeiska kommissionen, Europeiska unionens cybersäkerhetsbyrå (Enisa) och medlemsstaterna. Enligt avtalet ska nödvändiga lagändringar antas, högriskleverantörer utses med motsvarande användningsbegränsningar och detaljerade riktlinjer utfärdas för operatörer inom elektronisk kommunikation. |
||||||||
|
Kommissionens bedömning: Uppfyllt på ett tillfredsställande sätt |
Steg 14.3
|
Stegets namn: Anta handlingsplanen för digitalisering av offentliga tjänster fram till 2026 |
||||||||||||||
|
Relaterad reform/investering: Reform 2: Digitalisera offentliga tjänster |
||||||||||||||
|
Finansierat med: Lån |
||||||||||||||
|
Bakgrund Kravet för steg 14.3 som beskrivs i bilagan till genomförandebeslutet är följande: Det ukrainska ministerrådets förordning om godkännande av handlingsplanen för digitalisering av offentliga tjänster fram till 2026 antas. Handlingsplanen fokuserar på följande huvudområden:
Steg 14.3 är det första av två steg i genomförandet av reform 2 i kapitel 14 (digital omställning). Det följs av steg 14.4 (ska vara uppfyllt senast andra kvartalet 2026) om ikraftträdandet av den rättsakt till stöd för system för elektronisk identifiering som är anpassade till eIDA-förordningen. |
||||||||||||||
|
Tillhandahållna bevis
|
||||||||||||||
|
Analys Den motivering och de materiella bevis som de ukrainska myndigheterna har lämnat omfattar alla element i steg 14.3. Målet med reform 2 i kapitel 14 (digital omställning) är att förenkla interaktion mellan staten och medborgarna genom att digitalisera offentliga tjänster. I detta syfte godkände ministerrådet en handlingsplan genom förordning nr 263-p av den 21 mars 2025, som är inriktad på följande nyckelområden: Återhämtning, utbildning, hälso- och sjukvård, tjänster för veteraner, personer som tjänstgör i försvaret, tullförvaltning och e-tjänster på det sociala området. I handlingsplanen föreskrivs att vissa offentliga tjänster ska övergå till elektroniskt format på dessa nyckelområden senast 2026. När det gäller återhämtning syftar handlingsplanen till att ge tillgång till information om skador på enskildas immateriella rättigheter och därigenom förbättra effektiviteten. När det gäller utbildning införs i planen ett elektroniskt utfärdande av certifikat som säkerställer ett säkert och tillgängligt erkännande av utbildningsresultat. När det gäller hälso- och sjukvård syftar planen till att förbättra digitaliseringen genom att upprätthålla god tillverkningssed för läkemedel och möjliggöra elektroniskt utfärdande av licenser för tillverkning och försäljning av läkemedel. Handlingsplanen är också inriktad på att förbättra tjänster för veteraner genom att underlätta elektronisk behandling av veteranstatus och invaliditetspensioner. För personer som tjänstgör i försvaret omfattar planen digital förvaltning av t.ex. bostadsbidrag och pensionsförmåner. Planen syftar dessutom till att effektivisera tullförfarandena genom elektronisk inlämning och förvaltning av licenser och tillstånd. Slutligen betonas i planen vad gäller det sociala området det digitala tillhandahållandet av grundläggande tjänster, såsom onlineregistrering och förvaltning av bostadsrättigheter. |
||||||||||||||
|
Kommissionens bedömning: Uppfyllt på ett tillfredsställande sätt |
Steg 15.2
|
Stegets namn: Lagstiftningen om den statliga klimatpolitiken träder i kraft |
||||||||||||||||
|
Relaterad reform/investering: Reform 2: Fastställa en klimatpolitik |
||||||||||||||||
|
Finansierat med: Lån |
||||||||||||||||
|
Bakgrund Kravet för steg 15.2 som beskrivs i bilagan till genomförandebeslutet är följande: Ukrainas lag om de grundläggande principerna för den statliga klimatpolitiken träder i kraft. Lagen fokuserar på följande huvudområden:
Steg 15.2 är det första av tre steg i genomförandet av reform 2 i kapitel 15 (grön omställning och miljöskydd). Det följs av steg 15.4 (som ska vara slutfört tredje kvartalet 2025) om antagandet av Ukrainas andra nationellt fastställda bidrag till Parisavtalet och steg 15.3 (som ska vara slutfört fjärde kvartalet 2025) om antagandet av resolutionen om det vetenskapliga expertrådet för klimatförändringar och bevarande av ozonskiktet. |
||||||||||||||||
|
Tillhandahållna bevis
|
||||||||||||||||
|
Analys Den motivering och de materiella bevis som de ukrainska myndigheterna har lämnat omfattar alla element i steg 15.2. Målet med reform 2 i kapitel 15 (grön omställning och miljöskydd) är att skapa ett system för klimatstyrning och en lämplig mekanism för utveckling och genomförande av Ukrainas statliga politik för klimatförändringar. I detta syfte fastställer Ukrainas statliga klimatpolitik, som beskrivs i lag nr 3991-IX, de viktigaste mekanismerna och målen för klimatstyrning. Ukrainas statliga klimatpolitik syftar till att uppnå klimatneutralitet senast 2050, med ett mellanliggande minskningsmål på minst 65 % av växthusgasutsläppen senast 2030 jämfört med 1990 års nivåer. Bland ambitionerna på medellång sikt ingår att minska antropogena växthusgasutsläpp, öka användningen av förnybar energi, sänka den totala energiintensiteten och främja koldioxidsnål teknik. Långsiktiga mål, i enlighet med Parisavtalet, inriktas på att hålla den globala temperaturökningen långt under 2 grader Celsius och sträva efter en gräns på 1,5 grader Celsius. I de vägledande principerna för Ukrainas statliga klimatpolitik betonas jämställdhet, differentierat ansvar och klimatneutralitet. Ytterligare nyckelprinciper är att prioritera energieffektivitet och genomföra principen om att förorenaren betalar. De viktigaste styrande organen för den statliga klimatpolitiken är det ukrainska parlamentet, ministerrådet och särskilda centrala verkställande organ, såsom det vetenskapliga expertrådet. Parlamentet ansvarar för att fastställa de grundläggande principerna för den statliga klimatpolitiken och utöva parlamentarisk kontroll över dess genomförande. Detta inbegriper att få årliga lägesrapporter från ministerrådet. Genom politiken inrättas ett nationellt system där centrala verkställande myndigheter årligen rapporterar om genomförandet och resultaten av åtgärder för begränsning av och anpassning till klimatförändringar till ministerrådet, vilket säkerställer anpassning till nationella och internationella skyldigheter. Det vetenskapliga expertrådet utvärderar dessa strategier för effektivitet och efterlevnad genom att tillhandahålla prognoser, samtidigt som övervakningsresultaten integreras i statliga rapporter och används för att vid behov anpassa politiken. Ministerrådet har i uppdrag att prioritera och genomföra den sektorsövergripande statliga klimatpolitiken, samordna insatserna mellan fackministerierna och utfärda rättsakter som stöder politiken, såsom Ukrainas bidrag till Parisavtalet. De centrala verkställande organen har i uppdrag att utforma och genomföra statlig politik på särskilda områden som definieras i den statliga klimatpolitiken. Ministerrådet måste uppdatera den långsiktiga strategin för en koldioxidsnål utveckling i Ukraina vart femte år för att säkerställa en dynamisk och lyhörd strategi för att hantera klimatförändringarna. Mekanismer för att uppnå klimatmålen omfattar skatteinstrument som utformats för att minska utsläppen av växthusgaser, såsom skatter, subventioner och incitament för att införa koldioxidsnål teknik. Dessutom inrättas särskilda stödmekanismer för att hjälpa företag att minska sina växthusgasutsläpp, vilket inbegriper ekonomiskt eller tekniskt stöd för att uppmuntra en övergång till mer hållbar verksamhet. Det vetenskapliga expertrådet bedömer den statliga politiken i förhållande till målen och principerna för den statliga klimatpolitiken. Det bedömer också hur effektiva de finanspolitiska instrumenten är för att begränsa klimatförändringarna. Ukrainas statliga klimatpolitik befäster ytterligare det redan befintliga nationella systemet för inventering av utsläpp och upptag av växthusgaser ur rättslig synvinkel som en process som leds av det centrala verkställande organet för miljöskydd och säkerställer transparens, korrekthet och efterlevnad av internationella standarder. Enligt klimatpolitiken ska årliga nationella rapporter om utsläpp och upptag utarbetas och offentliggöras av detta organ eller en auktoriserad institution utifrån uppgifter från offentliga myndigheter och företag. |
||||||||||||||||
|
Kommissionens bedömning: Uppfyllt på ett tillfredsställande sätt |
Steg 15.5
|
Stegets namn: Anta handlingsplanen för inrättandet av ett nationellt system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser |
||||||||
|
Relaterad reform/investering: Reform 3: Inrätta marknadsmekanismer för koldioxidprissättning |
||||||||
|
Finansierat med: Lån |
||||||||
|
Bakgrund Kravet för steg 15.5 som beskrivs i bilagan till genomförandebeslutet är följande: Det ukrainska ministerrådets resolution om godkännande av handlingsplanen för inrättandet av ett nationellt system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser antas. Genom antagandet av handlingsplanen fastställs följande:
Steg 15.5 är det första av två steg i genomförandet av reform 3 i kapitel 15 (grön omställning och miljöskydd). Det följs av steg 15.6 (som ska vara uppfyllt senast andra kvartalet 2025) om återupptagandet av det obligatoriska systemet för övervakning, rapportering och kontroll. |
||||||||
|
Tillhandahållna bevis
|
||||||||
|
Analys Den motivering och de materiella bevis som de ukrainska myndigheterna har lämnat omfattar alla element i steg 15.5. Målet med reform 3 i kapitel 15 (grön omställning och miljöskydd) är att främja utvecklingen av marknadsmekanismer för koldioxidprissättning. I detta syfte är handlingsplanen för inrättande av ett nationellt system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser ett steg mot att genomföra marknadsmekanismer för koldioxidprissättning i Ukraina. I handlingsplanen för upprättandet av ett nationellt system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser i Ukraina beskrivs två huvudstadier för genomförandet, var och en med särskilda uppgifter, tidsramar, ansvarsområden och uppdateringar av framstegen. Förberedelserna inriktas på samråd med berörda parter och utveckling och antagande av nödvändig lagstiftning, samtidigt som den tekniska infrastrukturen förbättras, särskilt systemet för övervakning, rapportering och kontroll, vilket är en avgörande förutsättning för utsläppshandelssystemet. I detta skede ingår utarbetande av ursprungliga förslag till utsläppshandelssystemet för anpassning till EU:s krav, samtidigt som hänsyn tas till nationella särdrag, samt upprättande av en ordlista över termer, utnämning av en ansvarig institution för övervakning och utnämning av ett genomförandeorgan. Ett utkast till lagstiftning om utsläppshandelssystemet kommer att utarbetas mellan 2025 och 2028, med ändringar av bestämmelserna om övervakning, rapportering och kontroll från 2025 till 2027. Metoddokument som beskriver ramen för utsläppshandelssystemet kommer att utarbetas mellan 2026 och 2028. Den operativa fasen innebär att systemet fungerar fullt ut, med början tidigast tre år efter det att undantagstillståndet i Ukraina har upphört eller upphävts. I handlingsplanen betonas utvecklingen av viktig infrastruktur för att säkerställa överensstämmelse med EU:s krav. Detta inbegriper att säkerställa den operativa funktionen hos systemet för övervakning, rapportering och kontroll inom två år efter att undantagstillståndet upphört eller upphävts, vilket innebär att verifierade uppgifter om växthusgasutsläpp från alla berörda anläggningar samlas in. Dessutom kommer ett enhetligt register med anknytning till systemet för övervakning, rapportering och kontroll att upprättas mellan 2025 och 2026. För att stödja dessa insatser kommer utbildningsprogram att inledas 2026. Dessa infrastrukturförbättringar syftar till att underlätta den första operativa fasen av utsläppshandelssystemet i Ukraina senast 2028, i linje med bredare mål för systematisk och effektiv utsläppshantering. Handlingsplanen innehåller flera organisatoriska åtgärder för att stödja genomförandet. Dessa åtgärder är inriktade på att främja en inkluderande och transparent plattform för att engagera berörda parter och därmed säkerställa att olika perspektiv och expertis bidrar till systemets utveckling. I handlingsplanen betonas dessutom det pågående samarbetet med EU, särskilt inom ramen för Ukrainas anslutningsprocess, för att anpassa insatserna till EU:s standarder och praxis. |
||||||||
|
Kommissionens bedömning: Uppfyllt på ett tillfredsställande sätt |
(1) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/792 av den 29 februari 2024 om inrättande av Ukrainafaciliteten (EUT L, 2024/792, 29.2.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/792/oj).
(2) Rådets genomförandebeslut (EU) 2024/1447 av den 14 maj 2024 om godkännande av bedömningen av Ukrainaplanen (EUT L, 2024/1447, 24.5.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/dec_impl/2024/1447/oj). Bilaga till rådets genomförandebeslut https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=CONSIL%3AST_9492_2024_ADD_1&qid=1716536456361.
ELI: http://data.europa.eu/eli/dec_impl/2025/1799/oj
ISSN 1977-0820 (electronic edition)