Bryssel den 4.6.2025

COM(2025) 220 final

Rekommendation till

RÅDETS REKOMMENDATION

om Österrikes ekonomiska politik, socialpolitik, sysselsättningspolitik, strukturpolitik och budgetpolitik

{SWD(2025) 220 final}


Rekommendation till

RÅDETS REKOMMENDATION

om Österrikes ekonomiska politik, socialpolitik, sysselsättningspolitik, strukturpolitik och budgetpolitik

EUROPEISKA UNIONENS RÅD UTFÄRDAR DENNA REKOMMENDATION

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1263 av den 29 april 2024 om en effektiv samordning av den ekonomiska politiken och om multilateral budgetövervakning samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1466/97 1 , särskilt artikel 3.3,

med beaktande av Europeiska kommissionens rekommendation,

med beaktande av Europaparlamentets resolutioner,

med beaktande av Europeiska rådets slutsatser,

med beaktande av sysselsättningskommitténs yttrande,

med beaktande av ekonomiska och finansiella kommitténs yttrande,

med beaktande av yttrandet från kommittén för socialt skydd,

med beaktande av yttrandet från kommittén för ekonomisk politik, och

av följande skäl:

Allmänna överväganden

(1)I förordning (EU) 2024/1263, som trädde i kraft den 30 april 2024, anges målen för ramverket för ekonomisk styrning, som syftar till att främja sunda och hållbara offentliga finanser, hållbar och inkluderande tillväxt och resiliens genom reformer och investeringar och förhindra alltför stora offentliga underskott. Enligt förordningen ska rådet och kommissionen genomföra multilateral övervakning inom ramen för den europeiska planeringsterminen i enlighet med de mål och krav som anges i EUF-fördraget. Den europeiska planeringsterminen omfattar i synnerhet utformning av landsspecifika rekommendationer samt övervakning av genomförandet av dessa. Förordningen främjar också nationellt ägarskap för finanspolitiken och betonar dess medelfristiga inriktning, i kombination med en effektivare och mer enhetlig efterlevnadskontroll. Varje medlemsstat måste till rådet och kommissionen lämna in en nationell medelfristig finans- och strukturpolitisk plan som innehåller dess åtaganden vad gäller offentliga finanser, reformer och investeringar och som omfattar en period på fyra eller fem år, beroende på längden på den nationella valperioden. Nettoutgiftsbanan 2 i dessa planer måste överensstämma med kraven i förordningen, däribland kraven på att den offentliga skulden senast vid anpassningsperiodens slut förs in, eller hålls kvar, på en sannolikt nedåtgående bana, eller att den bibehålls på en sund nivå under 60 % av bruttonationalprodukten (BNP) och att underskottet i de offentliga finanserna minskas eller hålls kvar under fördragets referensvärde på 3 % av BNP på medellång sikt. Om en medlemsstat åtar sig att genomföra ett antal relevanta reformer och investeringar i enlighet med kriterierna i förordningen får anpassningsperioden förlängas med upp till tre år.

(2)Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/241 3 , genom vilken faciliteten för återhämtning och resiliens (faciliteten) inrättades, trädde i kraft den 19 februari 2021. Faciliteten ger ekonomiskt stöd till medlemsstaterna för genomförandet av reformer och investeringar och utgör en finanspolitisk impuls som finansieras av unionen. I enlighet med prioriteringarna för den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken bidrar faciliteten till den ekonomiska och sociala återhämtningen och driver på hållbara reformer och investeringar, i synnerhet för att främja den gröna och den digitala omställningen och göra medlemsstaternas ekonomier mer resilienta. Den bidrar också till att stärka de offentliga finanserna och stimulera tillväxt och sysselsättning på medellång och lång sikt, förbättra den territoriella sammanhållningen inom unionen och stödja det fortsatta genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter.

(3)Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/435 4 (REPowerEU-förordningen), som antogs den 27 februari 2023, syftar till att fasa ut unionens beroende av import av ryska fossila bränslen. Detta bidrar till energitrygghet och diversifiering av unionens energiförsörjning, samtidigt som användningen av förnybar energi, energilagringskapaciteten och energieffektiviteten ökar. Österrike har lagt till ett nytt REPowerEU-kapitel i sin nationella återhämtnings- och resiliensplan för att på så sätt finansiera viktiga reformer och investeringar som ska bidra till att målen för REPowerEU uppnås.

(4)Den 30 april 2021 lämnade Österrike in sin nationella återhämtnings- och resiliensplan till kommissionen i enlighet med artikel 18.1 i förordning (EU) 2021/241. Kommissionen har med stöd av artikel 19 i den förordningen bedömt återhämtnings- och resiliensplanens relevans, ändamålsenlighet, effektivitet och enhetlighet i enlighet med bedömningsriktlinjerna i bilaga V. Den 13 juli 2021 antog rådet ett genomförandebeslut om godkännande av bedömningen av Österrikes återhämtnings- och resiliensplan 5 , som ändrades den 9 november 2023 i enlighet med artikel 21.1 i förordning (EU) 2021/241 med motiveringen att återhämtnings- och resiliensplanen delvis inte längre går att uppnå på grund av objektiva omständigheter, samt för att inkludera REPowerEU-kapitlet 6 . Delutbetalningarna ska verkställas på villkor att kommissionen antar ett beslut i enlighet med artikel 24.5 om att Österrike på ett tillfredsställande sätt har uppnått de relevanta delmål och mål som angetts i rådets genomförandebeslut. För att delmål och mål ska anses ha uppnåtts på ett tillfredsställande sätt måste delmål och mål för samma reform eller investering som tidigare uppnåtts förbli uppnådda.

(5)Den [datum] antog rådet på kommissionens rekommendation en rekommendation om godkännande av Österrikes nationella medelfristiga finans- och strukturpolitiska plan 7 . Den 13 maj 2025 lämnade Österrike in sin medelfristiga finans- och strukturpolitiska plan. Planen lämnades in i enlighet med artiklarna 11 och 36.1 a i förordning (EU) 2024/1263, omfattar perioden 2025–2029 och innehåller en finanspolitisk anpassning som är fördelad över sju år.

(6)Den 26 november 2024 antog kommissionen, på grundval av förordning (EU) nr 1176/2011, 2025 års rapport om förvarningsmekanismen, enligt vilken Österrike inte var en av de medlemsstater som behövde bli föremål för en fördjupad granskning. Kommissionen antog också en rekommendation till rådets rekommendation om den ekonomiska politiken i euroområdet samt ett förslag till 2025 års gemensamma sysselsättningsrapport med en analys av genomförandet av riktlinjerna för sysselsättningspolitiken och principerna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter. Rådet antog rekommendationen om den ekonomiska politiken i euroområdet 8 den 13 maj 2025 och den gemensamma sysselsättningsrapporten den 10 mars 2025.

(7)Den 29 januari 2025 offentliggjorde kommissionen konkurrenskraftskompassen, en strategisk ram som syftar till att stärka EU:s globala konkurrenskraft under de kommande fem åren. I konkurrenskraftskompassen identifieras de tre förutsättningarna för hållbar ekonomisk tillväxt: i) innovation, ii) utfasning av fossila bränslen och konkurrenskraft, och iii) försörjningstrygghet. För att överbrygga innovationsgapet strävar EU efter att främja industriell innovation, stödja uppstartsföretags tillväxt genom initiativ som EU:s strategi för uppstartsföretag och expanderande företag och främja införandet av avancerad teknik som artificiell intelligens och kvantdatorteknik. I strävan efter en grönare ekonomi har kommissionen lagt fram en omfattande handlingsplan för överkomliga energipriser och en giv för en ren industri som säkerställer att övergången till ren energi förblir kostnadseffektiv och konkurrenskraftfrämjande, särskilt för energiintensiva sektorer, samt driver på tillväxten. För att minska alltför stora beroenden och öka försörjningstryggheten har unionen åtagit sig att stärka de globala handelspartnerskapen, diversifiera leveranskedjorna och säkra tillgången till kritiska råvaror och rena energikällor. Dessa prioriteringar stöds av övergripande möjliggörande faktorer, nämligen förenkling av lagstiftningen, fördjupning av den inre marknaden, finansiering av konkurrenskraft och en spar- och investeringsunion, främjande av kompetens och arbetstillfällen av hög kvalitet samt bättre samordning av EU:s politik. Konkurrenskraftskompassen är anpassad till den europeiska planeringsterminen, vilket säkerställer att medlemsstaternas ekonomiska politik är förenlig med kommissionens strategiska mål och skapar en enhetlig strategi för ekonomisk styrning som främjar hållbar tillväxt, innovation och resiliens i hela unionen.

(8)Under 2025 fortsätter den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken att utvecklas i takt med genomförandet av faciliteten. Ett fullständigt genomförande av återhämtnings- och resiliensplanerna är fortsatt viktigt för att de politiska prioriteringarna inom ramen för den europeiska planeringsterminen ska ge resultat, eftersom planerna bidrar till en effektiv hantering av alla eller en betydande del av de utmaningar som konstaterats i de relevanta landsspecifika rekommendationer som utfärdats på senare år. Dessa landsspecifika rekommendationer är fortfarande lika relevanta för bedömningen av ändrade återhämtnings- och resiliensplaner i enlighet med artikel 21 i förordning (EU) 2021/241.

(9)De landsspecifika rekommendationerna för 2025 omfattar de viktiga utmaningar för den ekonomiska politiken som inte i tillräcklig utsträckning hanteras genom åtgärder i återhämtnings- och resiliensplanerna, med beaktande av de relevanta utmaningar som identifierats i de landsspecifika rekommendationerna för 2019–2024.

(10)Den 4 juni 2025 offentliggjorde kommissionen 2025 års landsrapport för Österrike. Rapporten innehöll en bedömning av Österrikes framsteg med de relevanta landsspecifika rekommendationerna och en utvärdering av Österrikes genomförande av återhämtnings- och resiliensplanen. På grundval av denna analys identifierades i landsrapporten de mest akuta utmaningar som Österrike står inför. I landsrapporten bedömdes också Österrikes framsteg avseende genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter och uppnåendet av unionens överordnade mål för sysselsättning, kompetens och fattigdomsbekämpning samt framstegen med att uppnå Förenta nationernas mål för hållbar utveckling.

Bedömning av den årliga lägesrapporten

(11)Den 13 maj 2025 lämnade Österrike in en medelfristig plan med åtaganden om följande maximala ökningstakter för nettoutgifter: 2,6 % 2025, 2,2 % 2026, 2,2 % 2027, 2,0 % 2028 och 2,3 % 2029, som motsvarar de högsta kumulativa ökningstakter som beräknas med hänvisning till 2024 på 2,6 % 2025, 4,8 % 2026, 7,2 % 2027, 9,4 % 2028 och 11,9 % 2029. Den 13 maj 2025 lämnade Österrike in sin årliga lägesrapport 9 om relevanta finanspolitiska utfallsdata och prognoser och genomförandet av reformer och investeringar som svar på de huvudsakliga utmaningar som fastställdes i de landsspecifika rekommendationerna i den europeiska planeringsterminen. Den årliga lägesrapporten avspeglar också Österrikes halvårsvisa rapporter om de framsteg som gjorts för att uppnå målen i återhämtnings- och resiliensplanen i enlighet med artikel 27 i förordning (EU) 2021/241.

(12)Rysslands anfallskrig mot Ukraina och dess återverkningar utgör en existentiell utmaning för EU. Kommissionen har rekommenderat en aktivering av den nationella undantagsklausulen i stabilitets- och tillväxtpakten på ett samordnat sätt för att stödja EU:s ansträngningar att uppnå en snabb och betydande ökning av försvarsutgifterna, och detta förslag välkomnades av Europeiska rådet den 6 mars 2025.

(13)Enligt uppgifter som validerats av Eurostat 10 ökade Österrikes underskott i de offentliga finanserna från 2,6 % av BNP 2023 till 4,7 % 2024, medan den offentliga skuldkvoten ökade från 78,5 % av BNP i slutet av 2023 till 81,8 % i slutet av 2024. Enligt kommissionens beräkningar motsvarar denna utveckling en ökningstakt för nettoutgifterna på 8,7 % 2024. På grundval av kommissionens beräkningar var den finanspolitiska inriktningen 11 , som innefattar både nationella finansierade och EU-finansierade utgifter, expansiv, med 2,3 % av BNP 2024. Den 4 juni 2025 antog kommissionen en rapport i enlighet med artikel 126.3 i EUF-fördraget 12 . I rapporten bedömdes Österrikes budgetläge utifrån det faktum att dess underskott i de offentliga finanserna 2024 överskred referensvärdet på 3 % av BNP. I rapporten drogs slutsatsen att kommissionen, mot bakgrund av denna bedömning och efter att ha beaktat ekonomiska och finansiella kommitténs yttrande enligt artikel 126.4 i EUF-fördraget, kommer att överväga att föreslå att ett förfarande vid alltför stora underskott inleds för Österrike genom att föreslå rådet att anta ett beslut enligt artikel 126.6 om fastställande av att det föreligger ett alltför stort underskott.

(14)Enligt den årliga lägesrapporten förväntas i det makroekonomiska scenario som ligger till grund för Österrikes budgetprognoser en real tillväxt i BNP på –0,3 % år 2025, medan inflationen mätt enligt det harmoniserade konsumentprisindexet (HIKP) beräknas till 2,8 % 2025. Kommissionens vårprognos 2025 visar att BNP i fasta priser kommer att minska med 0,3 % år 2025 och sedan öka med 1,0 % år 2026, och att HIKP-inflationen kommer att vara 2,9 % år 2025 och 2,1 % år 2026.

(15)Enligt den årliga lägesrapporten förväntas underskottet i de offentliga finanserna minska till 4,5 % av BNP 2025, medan den offentliga skuldkvoten beräknas öka till 84,7 % till slutet av 2025. Denna utveckling motsvarar en nettoutgiftsökning på 1,6 % 2025. I kommissionens vårprognos 2025 beräknas ett underskott i de offentliga finanserna på 4,4 % av BNP 2025. Minskningen av underskottet 2025 avspeglar främst genomförandet av ett konsolideringspaket, samtidigt som ökade utgifter för offentliga löner, pensioner och sociala utgifter på grund av inflationsindexering och andra åldranderelaterade kostnader fortsätter att väga tungt på de offentliga finanserna. Enligt kommissionens beräkningar motsvarar denna utveckling en nettoutgiftsökning på 2,0 % 2025. På grundval av kommissionens beräkningar förväntas den finanspolitiska inriktningen, som innefattar både nationellt finansierade och EU-finansierade utgifter, vara kontraktiv med 1,3 % av BNP 2025. Den offentliga skuldkvoten kommer att öka till 84,0 % i slutet av 2025.

(16)De offentliga utgifterna på 0,1 % av BNP förväntas bli finansierade av icke återbetalningspliktigt stöd (bidrag) från faciliteten för återhämtning och resiliens 2025, jämfört med 0,1 % av BNP 2024, enligt kommissionens vårprognos 2025. Utgifter som finansieras genom icke återbetalningspliktigt stöd från faciliteten för återhämtning och resiliens möjliggör kvalitativa investeringar och produktivitetshöjande reformer utan att ha någon direkt inverkan på Österrikes offentliga saldo och skuldsättning.

(17)De offentliga försvarsutgifterna i Österrike låg kvar på en stabil nivå på 0,6 % av BNP mellan 2021 och 2023 13 . Enligt kommissionens vårprognos 2025 beräknas försvarsutgifterna uppgå till 0,7 % av BNP 2024 och 0,8 % av BNP 2025. Detta motsvarar en ökning med 0,2 procentenheter av BNP jämfört med 2021.

(18)Enligt kommissionens vårprognos 2025 beräknas nettoutgifterna i Österrike öka med 2,0 % 2025. Enligt kommissionens vårprognos 2025 beräknas Österrikes nettoutgiftsökning 2025 ligga under den maximala ökningstakt som Österrike har åtagit sig i sin plan.

(19)Den årliga lägesrapporten innehåller inga budgetprognoser för tiden efter 2025. Baserat på de politiska åtgärder som är kända vid stoppdatumet för prognosen beräknas i kommissionens vårprognos 2025 ett offentligt underskott på 4,2 % av BNP 2026. Denna utveckling motsvarar en nettoutgiftsökning på 2,3 % 2026. På grundval av kommissionens beräkningar förväntas den finanspolitiska inriktningen, som innefattar både nationella finansierade och EU-finansierade utgifter, vara kontraktiv med 0,3 % av BNP 2026. Den offentliga skuldkvoten beräknas av kommissionen öka till 85,8 % fram till slutet av 2026.

(20)I Österrikes medelfristiga plan anges de reformer och investeringar som ligger till grund för förlängningen av anpassningsperioden. De omfattar befintliga och intensifierade åtgärder från återhämtnings- och resiliensplanen, såsom förbättrad tillgång till utbildning (Chancenbonus) samt ytterligare reformer och investeringar såsom en höjning av den faktiska pensionsåldern, en reform av ledigheten för kompetensutveckling och en höjning av hälso- och sjukvårdsbidraget för pensionärer.

Viktiga politiska utmaningar

(21)Österrike står inför ett ökat åldranderelaterat finanspolitiskt tryck från hälso- och sjukvården, den långvariga vården och omsorgen och pensionssystemen. Landets relativt låga lagstadgade och faktiska pensionsålder leder till höga pensionskostnader, som beräknas nå en topp på 15 % av BNP 2030 innan de minskar något. Trots tidigare reformer är Österrikes faktiska pensionsålder lägre än EU-genomsnittet. De nyligen genomförda pensionsåtgärderna har varit blygsamma, särskilt jämfört med den ökade förväntade livslängden, och de nya planerna för att begränsa förtidspensioneringen kan endast i begränsad utsträckning bidra till att höja den faktiska pensionsåldern. Den åldrande befolkningen innebär också påfrestningar på finansieringen av hälso- och sjukvård och långvarig vård och omsorg. Fram till 2070 förväntas hälso- och sjukvårdsutgifterna öka från 7,8 % 2024 till 8,9 % av BNP, vilket är dubbelt så mycket som EU-genomsnittet, medan kostnaderna för långvarig vård och omsorg kan komma att öka från 1,6 % till 3,1 % av BNP under samma period. Hälso- och sjukvårdsreformen från 2023 syftade till att stärka primärvården och minska beroendet av sjukhus men primärvården är fortfarande underutvecklad, det finns fortfarande överlappande tjänster och utgiftsmålen uppfylls inte. Det saknas effektiva regleringsåtgärder och en anpassning av finansierings- och utgiftsansvaret, vilket bidrar till en situation där regionerna och socialförsäkringen ofta överskrider de överenskomna årliga utgiftstaken. Inom långvarig vård och omsorg har den senaste tidens reformer förbättrat arbetsvillkoren och stödet till anhörigvårdare, men de tog inte itu med den finanspolitiska hållbarheten. Institutionell vård står för den största delen av de offentliga utgifterna, även om hemvård i många fall är mer kostnadseffektiv. Återhämtnings- och resiliensplanen innehåller åtgärder för att främja primärvården och genomföra målbaserad styrning inom långvarig vård och omsorg.

(22)Österrikes finanspolitiska ramverk kännetecknas av ett komplext system med mellanstatliga överföringar mellan federala och regionala myndigheter, vilket begränsar de offentliga utgifternas effektivitet. Förbundsstaterna har en låg nivå av skatteautonomi och förlitar sig i hög grad på delade intäkter snarare än sina egna källor – endast en liten andel av de totala offentliga intäkterna 2024 kom från subnationella källor. Samtidigt är finansieringen av samhällsviktiga tjänster såsom hälso- och sjukvård, barnomsorg och kollektivtrafik delvis beroende av förbundsstaternas och kommunernas utgifter. De demografiska förändringarna och den gröna omställningen leder till ett ökat kostnadstryck på förbundsstaterna och kommunerna, samtidigt som intäkterna från egna källor inte är kopplade till utgiftsdynamiken.

(23)Skattemixen är fortfarande kraftigt beroende av arbetsinkomst och konsumtion. År 2023 hade Österrike den fjärde högsta skattekvoten i EU med en betydande genomsnittlig skattekil (den femte högsta i EU 2024) 14 . Sedan 2023 har skatteskikten för personlig inkomst indexerats mot inflationen, vilket förhindrar en ytterligare ökning av skattekilen genom skatteglidning. Flera långvariga strukturella utmaningar i skattemixen har dock fortfarande inte hanterats. En bättre användning av mer tillväxt- och sysselsättningsfrämjande skatter skulle kunna bidra till att skapa det budgetutrymme som behövs och förbättra den övergripande skattestrukturen.

(24)Genomförandet av sammanhållningspolitiska program, som omfattar stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), Fonden för en rättvis omställning (FRO) och Europeiska socialfonden+ (ESF+), har påskyndats i Österrike. Det är viktigt att fortsätta ansträngningarna för att säkerställa ett snabbt genomförande av dessa program, samtidigt som deras inverkan maximeras i praktiken. Österrike vidtar redan åtgärder inom ramen för sina sammanhållningspolitiska program för att öka konkurrenskraften och tillväxten. Samtidigt står Österrike fortfarande inför utmaningar, bland annat när det gäller konkurrenskraft, bostäder till överkomlig kostnad, kompetens och aktiv inkludering. I enlighet med artikel 18 i förordning (EU) 2021/1060 ska Österrike – som en del av halvtidsöversynen av sammanhållningsfonderna – se över varje program med beaktande av bland annat de utmaningar som identifierats i de landsspecifika rekommendationerna för 2024. Genom kommissionens förslag som antogs den 1 april 2025 15 förlängs tidsfristen för att lämna in en bedömning – för varje program – av resultatet av halvtidsöversynen till efter den 31 mars 2025. Den tillhandahåller också flexibilitet för att bidra till att påskynda programgenomförandet och incitament för medlemsstaterna att tilldela sammanhållningspolitiska resurser till fem strategiska områden som prioriteras av EU, nämligen konkurrenskraft inom strategisk teknik, försvar, bostäder, vattenresiliens och energiomställning.

(25)Den europeiska plattformen för strategisk teknik (STEP) tillhandahåller möjligheten att investera i en viktig strategisk prioritering för EU genom att stärka EU:s konkurrenskraft. Den europeiska plattformen för strategisk teknik kanaliseras genom elva EU-fonder. Medlemsstaterna kan också bidra till InvestEU-programmet som stöder investeringar inom prioriterade områden. Österrike skulle kunna använda dessa initiativ för att stödja utvecklingen eller tillverkningen av kritisk teknik, inbegripet ren och resurseffektiv teknik.

(26)Utöver de ekonomiska och sociala utmaningar som tas upp i återhämtnings- och resiliensplanen och andra EU-fonder står Österrike inför flera ytterligare utmaningar med anknytning till hållbarheten för landets offentliga finanser, arbetsmarknaden, affärsdynamik och konkurrenskraft, dess ihållande beroende av fossila bränslen och höga energipriser.

(27)Även om det finns en rad olika finansieringsinstrument är riskfinansiering för nystartade företag och expanderande företag fortfarande en begränsande faktor. Den lokala riskkapital- och tillväxtkapitalmarknaden uppvisar en positiv trend, där riskkapitalet ökade till 0,08 % av BNP under perioden 2021–2023, men är ännu inte tillräckligt utvecklad. Den begränsade riskkapitalfinansieringen beror delvis på det låga deltagandet från institutionella investerares sida, däribland pensionsfonder. Endast 1 % i private equity- och riskkapital anskaffades årligen under perioden 2007–2023, vilket är betydligt mindre än för de ledande medlemsstaterna.

(28)Österrikes jämförelsevis höga FoU-utgifter (3,26 % av BNP 2023) och ett starkt samarbete mellan forskningen och näringslivet omsätts inte i tillräckligt hög grad i marknadsmässiga lösningar och affärsdynamik. Andelen personer som arbetade inom kunskapsintensiva tjänster uppgick till 39,8 %, vilket är något lägre än EU-genomsnittet på 40,8 % 2022. Landet släpar också efter EU:s mest innovativa medlemsstater när det gäller att generera inhemskt mervärde från export av högteknologiska varor och tjänster. Offentligt stöd till innovation, främst genom FoU-skatteincitament, tenderar att fokusera på stegvis innovation i etablerade sektorer. Minskningen av antalet patent under det senaste årtiondet, med fortsatt stora skillnader i FoU-utgifter mellan förbundsstaterna, begränsar Österrikes förmåga att fullt ut utnyttja sin potential att hämta större ekonomiska fördelar från innovation. En mer systematisk översyn av de befintliga stödsystemen skulle kunna göra innovationssystemet mer effektivt.

(29)Konkurrenskraften skulle stärkas ytterligare av att främja integreringen av digital teknik i näringslivet. Trots framsteg när det gäller att införa molntjänster, där 35,6 % av företagen använder molnteknik, ligger Österrike under EU-genomsnittet på 38,9 %, vilket tyder på att det finns utrymme för tillväxt på detta område. Införandet av dataanalys fortsätter också att vara en utmaning eftersom endast 23,9 % av de österrikiska företagen har infört sådan teknik, vilket är betydligt mindre än EU-genomsnittet på 33,2 %. Riktade åtgärder – inbegripet ekonomiska incitament, stöd till moln- och datainfrastruktur och investeringar i digitala färdigheter – kan avsevärt påskynda införandet av avancerad teknik, särskilt bland små och medelstora företag.

(30)De österrikiska konsumenterna påverkas negativt av den bristande konkurrensen inom vissa sektorer, vilken bidrar till högre priser. Hinder för marknadsinträde för nya konkurrenter, territoriella leveransbegränsningar och överdrivet restriktiva bestämmelser för vissa yrken och tjänsteleverantörer begränsar konkurrensen och driver upp priserna för konsumenterna.

(31)Enligt konkurrenskraftskompassen måste alla EU-institutioner och nationella och lokala myndigheter göra en kraftansträngning för att skapa enklare regler och påskynda de administrativa förfarandena. Kommissionen har satt upp ambitiösa mål för att minska den administrativa bördan, med minst 25 % och minst 35 % för små och medelstora företag, och skapat nya verktyg för att uppnå dessa mål, bland annat ett systematiskt stresstest av EU-lagstiftningen och en förstärkt dialog med berörda parter. För att uppnå denna ambitionsnivå måste Österrike också vidta åtgärder. Av företagen anser 51 % att de administrativa förfarandenas komplexitet är ett problem för deras företag när de bedriver verksamhet i Österrike 16 . Att påskynda tillståndsförfarandena och minska den administrativa komplexiteten – särskilt för små och medelstora företag – är ytterligare en hävstång för att öka konkurrenskraften. Tillståndsförfaranden försenar ofta industriprojekt i onödan och sträcker sig vanligtvis över 22–23 månader från ansökningsdagen. En viktig bidragande faktor är den begränsade användningen av digitala verktyg, och kommunikationen är fortfarande mycket beroende av inlämning av fysiska handlingar. Tillståndsgivningen skulle kunna påskyndas genom att man inför alternativ såsom tidig inledning av förberedande byggnadsarbeten, förenklade förfaranden för invändningar från allmänheten och uppskjutande av icke-väsentlig dokumentation till senare skeden av förfarandet. Österrike har generellt sett en stor administrativ börda och regelbörda och företagslagstiftningen ses oftare som ett större hinder för investeringar än EU-genomsnittet.

(32)Österrike har gjort betydande framsteg i sin omställning till ren energi och stärkt sin energitrygghet genom att helt fasa ut importen av rysk gas i början av 2025. För 65 % av sitt energibehov är Österrike dock fortfarande beroende av import, särskilt av olja och gas. Energipriserna har stigit kraftigt och elpriset för stora konsumenter var det sjunde högsta i EU 2023. Detta påverkar den prismässiga konkurrenskraften, särskilt för energiintensiva industrier. Den stora utbyggnaden när det gäller förnybar energi under de senaste åren och de ambitiösa målen för förnybar energi fram till 2030 kräver att nätet snabbt byggs ut och uppgraderas samt att energisystemet görs mer flexibelt. Detta kräver både mer investeringar och snabbhet så att ytterligare produktion av förnybar energi kan integreras i systemet. Nätanvändarna står för kostnaderna för nätutbyggnaden. Nätavgifterna steg med i genomsnitt 19 % i januari 2025 för att finansiera bland annat pågående investeringar. Det har inte gjorts några framsteg med arbetet med den nya elmarknadslagen för att möjliggöra en reform av nättarifferna, göra energisystemet mer flexibelt eller skapa incitament att använda energiköpsavtal. Avtalen om köp av förnybar energi är för närvarande begränsade i Österrike och endast 0,1 GW omfattas av avtal.

(33)Med 40,8 % av Österrikes totala energiförbrukning står förnybar energi för en stor och ökande andel. Framstegen när det gäller att påskynda utbyggnaden av förnybar energi och den infrastruktur som krävs har dock avstannat. I synnerhet utbyggnaden av Österrikes nettonollteknik hämmas fortfarande av komplexa och långdragna administrativa förfaranden.

(34)Österrike beräknas vara på god väg att nå sitt utsläppsminskningsmål, men utfasningen av fossila bränslen saktade ned 2024 jämfört med föregående år. Utsläppen förväntas ha minskat med endast 3,7 % jämfört med 6,5 % 2023. Den österrikiska industrisektorn kännetecknas av hög energiintensitet och har varit långsam med att fasa ut fossila bränslen. Med tanke på att många företag har kämpat med att absorbera de betydande energiprisökningarna är det viktigt att förbättra energieffektiviteten både för att minska utsläppen och för att öka konkurrenskraften. De flesta sektorer har gjort framsteg i detta avseende, men utfasningen av fossila bränslen inom transportsektorn släpar fortfarande efter. År 2023 ökade transportsektorns slutliga energianvändning faktiskt med 1 % jämfört med föregående år. För att ta itu med detta läggs i den nationella energi- och klimatplanen för 2024 ytterligare åtgärder fram som kommer att göra det möjligt för Österrike att nå sina ansvarsfördelningsmål, men för att lyckas kommer åtgärderna att behöva genomföras beslutsamt och fullt ut.

(35)Skatten på arbete och de sociala avgifterna i Österrike är bland de högsta i EU, vilket hindrar skapandet av arbetstillfällen och deltagandet på arbetsmarknaden. Under det senaste årtiondet har det genomsnittliga antalet faktiskt arbetade timmar per vecka per person minskat från 35,8 timmar till 33,6 timmar. I motsats till utvecklingen i andra medlemsstater har den redan höga andelen deltidsarbete ökat med två procentenheter sedan 2019. Deltidsarbetet uppgick till 30,6 % 2024 och ligger fortfarande på en nästan dubbelt så hög nivå som EU-genomsnittet (17,1 %). Den höga skattekilen avskräcker från längre arbetstider, bidrar till bristen på arbetskraft och begränsar den ekonomiska potentialen.

(36)Andelen kvinnor som arbetar deltid är bland de högsta i EU. Detta avspeglar också den stora andel obetalt vård- och omsorgsarbete som de utför och den otillräckliga tillgången till förskoleverksamhet och barnomsorg av hög kvalitet till ett överkomligt pris. Trots insatser för att öka tillgången till förskoleverksamhet och barnomsorg ligger andelen barn under tre år som deltar i formell förskoleverksamhet och barnomsorg fortfarande långt under EU-genomsnittet. Detta är kopplat till regionala skillnader i tillgången till förskole- och barnomsorgsplatser samt personalbrist.

(37)Även om sysselsättningsgraden för äldre arbetstagare (55–64 år) har ökat kontinuerligt under det senaste årtiondet och uppgick till 58,8 % 2024 ligger den fortfarande långt under EU-genomsnittet på 65,2 %. Äldre arbetstagare har svårt att återintegreras på arbetsmarknaden, på grund av bland annat begränsade digitala färdigheter och förutfattade meningar om äldre arbetstagare. Personer med låg kvalifikationsnivå, som endast har uppnått den obligatoriska skolutbildningsnivån, är särskilt sårbara och utgör den största andelen arbetslösa i Österrike. På samma sätt lyckas personer med migrantbakgrund och personer med en socioekonomisk bakgrund med sämre förutsättningar sämre på arbetsmarknaden och möter särskilda hinder för inträde på arbetsmarknaden. Detta förvärras av utmaningar när det gäller otillräckliga språkkunskaper och begränsat erkännande av kvalifikationer.

(38)Enligt OECD:s program för internationell utvärdering av elevprestationer (Pisa) 2022 har elevernas underprestationer när det gäller att förvärva grundläggande färdigheter ökat, särskilt för elever med migrantbakgrund och/eller en socioekonomisk bakgrund med sämre förutsättningar eller elever som är födda utomlands. Den ökade andelen elever med migrantbakgrund och/eller en socioekonomisk bakgrund med sämre förutsättningar som påbörjar en utbildning utan tillräckliga språkkunskaper är en utmaning för lärarna. Bristen på lärare utgör också ett ytterligare hinder för att förbättra utbildningsresultaten. Dessutom förs de försämrade grundläggande färdigheterna bland eleverna med in i vuxenlivet, särskilt bland elever med migrantbakgrund och/eller en socioekonomisk bakgrund med sämre förutsättningar. Även om Österrike fortsätter att genomföra en rad reformer för att förbättra utbildningssystemet är det avgörande att stärka utvecklingen av grundläggande färdigheter och färdigheter inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik på alla nivåer, från barns utbildning till vuxenutbildning, för att ta itu med kompetensbristen.

(39)Bristen på kvalificerad arbetskraft utgör fortfarande en flaskhals för Österrikes tillväxtpotential. Av företagen anser 72 % att detta är ett stort hinder för investeringar 17 . I synnerhet hämmar bristen på grön kompetens konkurrenskraften för sektorer som är centrala för den gröna omställningen och riskerar att försena Österrikes uppnående av sina klimatmål. Dessutom finns det för närvarande ingen uttrycklig strategi för att hantera de förväntade förlusterna av arbetstillfällen i koldioxidintensiva industrier när Österrike rör sig mot en ekonomi med nettonollutsläpp. Genom att stärka de befintliga kompetensutvecklingsprogrammen skulle man kunna frigöra outnyttjad arbetskraft och stärka Österrikes nettonollindustri. Riktat stöd till personer i yrken och regioner som riskerar att påverkas negativt av storskaliga insatser för utfasning av fossila bränslen är särskilt viktigt för att säkerställa ett brett offentligt stöd för den gröna omställningen.

(40)Mot bakgrund av de nära inbördes kopplingarna mellan ekonomierna i euroområdet och deras totala bidrag till Ekonomiska och monetära unionens funktion, rekommenderade rådet 2025 att medlemsstaterna i euroområdet vidtar åtgärder, inbegripet genom sina återhämtnings- och resiliensplaner, för att genomföra 2025 års rekommendation om euroområdets ekonomiska politik. För Österrike bidrar rekommendationerna 2, 3 och 5 till att genomföra den första rekommendationen för euroområdet om konkurrenskraft, medan rekommendationerna 1, 4 och 5 bidrar till att genomföra den andra rekommendationen för euroområdet om resiliens, och rekommendation 1 bidrar till att genomföra den tredje rekommendationen för euroområdet om makroekonomisk och finansiell stabilitet som anges i 2025 års rekommendation.

HÄRIGENOM REKOMMENDERAS Österrike att 2025 och 2026 vidta följande åtgärder:

1.Öka de totala försvarsutgifterna och försvarsberedskapen i linje med Europeiska rådets slutsatser av den 6 mars 2025. Följa den maximala ökningstakten för nettoutgifter som rådet rekommenderade den [datum]. Genomföra den uppsättning reformer och investeringar som ligger till grund för den förlängda anpassningsperioden enligt rådets rekommendation den [datum]. Vidta beslutsamma åtgärder för att säkerställa hållbarhet i de offentliga finanserna, bland annat genom att förbättra den finanspolitiska hållbarheten för hälso- och sjukvården, den långvariga vården och omsorgen och pensionssystemen, bland annat genom att rationalisera underutnyttjad sjukhusinfrastruktur, förbättra kostnadseffektiviteten inom hälso- och sjukvården och den långvariga vården och omsorgen, stärka utgiftskontrollen och höja den faktiska pensionsåldern avsevärt. Förenkla och rationalisera de finanspolitiska relationerna och ansvarsfördelningen mellan olika förvaltningsnivåer och säkerställa att ansvaret för finansiering och utgifter är tydligt definierat. Förbättra skattemixen för att sänka den höga skattekilen och stödja inkluderande och hållbar tillväxt i en besvärlig finanspolitisk miljö.

2.Säkerställa ett effektivt genomförande av återhämtnings- och resiliensplanen, inbegripet REPowerEU-kapitlet, mot bakgrund av de tillämpliga tidsfristerna för ett slutförande i god tid av reformer och investeringar enligt förordning (EU) 2021/241. Påskynda genomförandet av sammanhållningspolitiska program (Eruf, FRO och ESF+), vid behov med utgångspunkt i de möjligheter som halvtidsöversynen erbjuder. På bästa sätt utnyttja EU:s instrument, inbegripet de möjligheter som erbjuds genom InvestEU och den europeiska plattformen för strategisk teknik, för att förbättra konkurrenskraften.

3.Främja affärsdynamiken och skapandet av och tillväxten för unga företag, bland annat genom att ge bättre tillgång till risk- och tillväxtkapital och undanröja hinder för institutionella investerare att investera i egetkapitalinstrument. Förbättra de stora FoU-investeringarnas omvandling till säljbara lösningar och öka företagens användning av (avancerad) digital teknik. Förenkla lagstiftningen, minska den administrativa bördan, särskilt för små och medelstora företag, påskynda tillståndsförfarandena och stärka konkurrensen till lägre priser.

4.Ta itu med de höga energikostnaderna, bland annat genom en reform av ellagen, genom att förbättra energisystemets flexibilitet och ge incitament till energiköpsavtal. Minska det totala beroendet av fossila bränslen och påskynda utbyggnaden av förnybar energi och den infrastruktur som krävs, särskilt genom att förenkla tillståndsförfarandena och inrätta särskilda accelerationsområden. Ytterligare minska utsläppen, särskilt inom transportsektorn och genom att främja industriell utfasning av fossila bränslen. Förbättra energieffektiviteten.

5.Skapa incitament för att öka antalet arbetade timmar totalt sett och kvinnors deltagande på arbetsmarknaden på heltid, bland annat genom att förbättra kvaliteten på och tillgången till barnomsorgstjänster. Förbättra arbetsmarknadsresultaten för äldre arbetstagare och mindre gynnade grupper, såsom lågutbildade arbetssökande och personer med migrantbakgrund, och höja nivån på grundläggande färdigheter från tidig ålder, i synnerhet på skolnivå. Öka de politiska insatserna i syfte att tillhandahålla och förvärva de färdigheter och kompetenser som krävs för den gröna omställningen.

Utfärdad i Bryssel den

   På rådets vägnar

   Ordförande

(1)    EUT L, 2024/1263, 30.4.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/1263/oj.
(2)    Nettoutgifter enligt definitionen i artikel 2.2 i förordning (EU) 2024/1263: ”nettoutgifter: offentliga utgifter efter avdrag för ränteutgifter, diskretionära åtgärder på inkomstsidan, utgifter för unionsprogram som till fullo motsvaras av inkomster i form av unionsmedel, nationella utgifter för samfinansiering av program som finansieras av unionen, konjunkturberoende delar av utgifter för arbetslöshetsersättning samt engångsåtgärder och andra tillfälliga åtgärder.”
(3)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/241 av den 12 februari 2021 om inrättande av faciliteten för återhämtning och resiliens (EUT L 57, 18.2.2021, s. 17, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2021/241/oj).
(4)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/435 av den 27 februari 2023 om ändring av förordning (EU) 2021/241 vad gäller REPowerEU-kapitel i planer för återhämtning och resiliens och om ändring av förordningarna (EU) nr 1303/2013, (EU) 2021/1060 och (EU) 2021/1755 samt direktiv 2003/87/EG (EUT L 63, 28.2.2023, s. 1, ELI: http://data.europa. eu/eli/reg/2023/435/oj).
(5)    Rådets genomförandebeslut av den 13 juli 2021 om godkännande av bedömningen av Österrikes återhämtnings- och resiliensplan (10159/2021).
(6)    Rådets genomförandebeslut av den 7 november 2023 om ändring av rådets genomförandebeslut av den 13 juli 2021 om godkännande av bedömningen av Österrikes återhämtnings- och resiliensplan (14472/2023).
(7)    Rådets rekommendation av den [xxx] om godkännande av Österrikes medelfristiga finans- och strukturpolitiska plan, EUT...
(8)    Rådets rekommendation av den 13 maj 2025 om den ekonomiska politiken i euroområdet (EUT C, C/2025/2782, 22.5.2025, ELI: http:// data.europa.eu/eli/C/2025/2782/oj ).
(9)    De årliga lägesrapporterna för 2025 finns på https://economy-finance.ec.europa.eu/economic-and-fiscal-governance/stability-and-growth-pact/preventive-arm/annual-progress-reports_sv.
(10)    Eurostats euroindikatorer, 22.4.2025.
(11)    Den finanspolitiska inriktningen definieras som ett mått på den årliga förändringen av den offentliga sektorns underliggande finanser. Den syftar till att bedöma den ekonomiska impulsen från skattepolitiken, både den som finansieras nationellt och den som finansieras genom EU:s budget. Den finanspolitiska inriktningen mäts som skillnaden mellan i) den potentiella tillväxten på medellång sikt och ii) förändringen i primära utgifter exklusive diskretionära åtgärder på inkomstsidan och inbegripet utgifter som finansieras med icke-återbetalningspliktigt stöd (bidrag) från faciliteten för återhämtning och resiliens och andra unionsmedel.
(12)    Rapport från kommissionen utarbetad i enlighet med artikel 126.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, 4.6.2025, COM(2025) 615 final.
(13)    Eurostat, offentliga utgifter enligt ändamålsklassificeringen av den offentliga förvaltningens utgifter (Cofog).
(14)    OECD (2025), Taxing Wages 2025.
(15)    Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordningarna (EU) 2021/1058 och (EU) 2021/1056 vad gäller särskilda åtgärder för att hantera strategiska utmaningar i samband med halvtidsöversynen, COM(2025) 123 final.
(16)    Businesses’ attitudes towards corruption in the EU, Flash Report, Eurobarometerrapport (april 2024).
(17)     EIB Investment Survey 2024 Country Overview: Austria s. 17.