(1)

EU:s reformerade ramverk för ekonomisk styrning trädde i kraft den 30 april 2024. De centrala delarna av EU:s reformerade ramverk för ekonomisk styrning utgörs av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1263 om en effektiv samordning av den ekonomiska politiken och om multilateral budgetövervakning (1), tillsammans med den ändrade förordningen (EG) nr 1467/97 om påskyndande och förtydligande av tillämpningen av förfarandet vid alltför stora underskott (2), och det ändrade rådsdirektivet 2011/85/EU om krav på medlemsstaternas budgetramverk (3). Syftet med ramverket är att främja sunda och hållbara offentliga finanser och en hållbar och inkluderande tillväxt och resiliens genom reformer och investeringar samt förhindra alltför stora offentliga underskott. Ramverket främjar också nationellt ägarskap och har en större medelfristig inriktning, i kombination med ett mer effektivt och enhetligt säkerställande av regelefterlevnad.

(2)

I centrum för det nya ramverket för ekonomisk styrning står de nationella medelfristiga finans- och strukturpolitiska planer som medlemsstaterna lämnar in till rådet och kommissionen. Planerna ska uppfylla två mål: dels i) bland annat säkerställa att den offentliga skulden senast vid anpassningsperiodens slut följer en sannolikt nedåtgående bana eller ligger kvar på en sund nivå och att det offentliga underskottet minskas till, och ligger kvar på, en nivå under referensvärdet på 3 % av BNP på medellång sikt och dels ii) säkerställa ett genomförande av reformer och investeringar som svar på de främsta utmaningarna fastställda inom ramen för den europeiska planeringsterminen och hantera EU:s gemensamma prioriteringar. Varje plan ska därför innehålla ett medelfristigt åtagande om en nettoutgiftsbana (4) som i praktiken fastställer en budgetrestriktion under planens löptid, dvs. fyra eller fem år (beroende på valperiodens normala längd i medlemsstaten). Planen ska dessutom redogöra för hur den berörda medlemsstaten kommer att säkerställa genomförandet av reformer och investeringar som svar på de främsta utmaningarna fastställda inom ramen för den europeiska planeringsterminen, särskilt i de landsspecifika rekommendationerna (inbegripet, i tillämpliga fall, utmaningar i samband med förfarandet vid makroekonomiska obalanser) och hur medlemsstaten kommer att hantera unionens gemensamma prioriteringar. Perioden för finanspolitisk anpassning löper över fyra år och kan förlängas med upp till tre år om medlemsstaten åtar sig att genomföra ett antal relevanta reformer och investeringar som uppfyller kriterierna i artikel 14 i förordning (EU) 2024/1263.

(3)

När planen har lämnats in ska kommissionen bedöma om den uppfyller kraven i förordning (EU) 2024/1263.

(4)

Rådet ska därefter, på kommissionens rekommendation, anta en rekommendation för att ange den berörda medlemsstatens nettoutgiftsbana och, i tillämpliga fall, godkänna de reform- och investeringsåtaganden som ligger till grund för en förlängning av perioden för finanspolitisk anpassning.

(5)

Den 31 oktober 2024 lämnade Frankrike in sin nationella medelfristiga finans- och strukturpolitiska plan till rådet och kommissionen. Det skedde sedan en förlängning av den tidsfrist som anges i artikel 36 i förordning (EU) 2024/1263 överenskommits med kommissionen, för att ge Frankrike möjlighet att lägga fram en plan grundad på ett stabilt politiskt åtagande från den nyutnämnda regeringen. Efter ett misstroendevotum i parlamentet den 5 december utsågs dock en ny regering den 23 december 2024. Den 14 januari 2025 meddelade premiärministern nationalförsamlingen att ett nytt underskottsmål på 5,4 % av BNP hade satts för 2025, högre än det tidigare målet på 5,0 % av BNP, och bekräftade åtagandet att minska underskottet till 3 % av BNP till 2029. Den 16 januari 2025 begärde Frankrike genom en skrivelse från generaldirektören för statens finanser en anpassning till den nettoutgiftsbana som ligger till grund för den rekommendation där Frankrikes medelfristiga plan godkänns och rekommendationen enligt artikel 126.7 i EUF-fördraget, för att återspegla det nya underskottsmålet. Skrivelsen inbegriper inte uppdaterade värden för andra offentligfinansiella variabler.

(6)

Som en ram för den dialog som ledde fram till inlämnandet av nationella medelfristiga finans- och strukturpolitiska planer översände kommissionen den 21 juni 2024, i enlighet med artikel 9 i förordning (EU) 2024/1263, referensbanan (5) till Frankrike. Kommissionen offentliggjorde referensbanan den 31 oktober 2024 (6). Referensbanan är riskbaserad och säkerställer att den offentliga skulden senast vid slutet av perioden för finanspolitisk anpassning och utan ytterligare budgetåtgärder efter anpassningsperioden, följer en sannolikt nedåtgående bana eller ligger kvar på en sund nivå på medellång sikt, samt att det offentliga underskottet minskas till under 3 % av BNP under anpassningsperioden och ligger kvar på en nivå under det referensvärdet på medellång sikt. Medellång sikt definieras här som en tioårsperiod efter anpassningsperiodens slut. Referensbanan överensstämmer i enlighet med artiklarna 6 d, 7 och 8 i förordning (EU) 2024/1263 även med riktmärket för underskott, skyddsmekanismen för skuldhållbarhet och skyddsmekanismen för underskottsresiliens.

Referensbanan för Frankrike anger att nettoutgifterna på grundval av kommissionens antaganden som låg till grund för den förhandsvägledning som översändes i juni 2024 och med en anpassningsperiod på sju år inte bör öka mer än vad som anges i tabell 1. Detta motsvarar en genomsnittlig nettoutgiftsökning på 1,6 % under både anpassningsperioden (2025–2031) och den period som omfattas av planen (2025–2029).

Tabell 1: Referensbana som kommissionen överlämnade till Frankrike den 21 juni 2024

(7)

Frankrike och kommissionen förde i enlighet med artikel 12 i förordning (EU) 2024/1263 en teknisk dialog i oktober 2024. Dialogen handlade främst om den nettoutgiftsbana som Frankrike avser att följa och dess underliggande antaganden (särskilt den väntade utvecklingen av potentiell tillväxt, BNP i fasta priser och BNP-deflator samt den finanspolitiska multiplikatorn), om den planerade uppsättningen reform- och investeringsåtaganden som ligger till grund för en förlängning av anpassningsperioden (däribland reformer och investeringar såsom åtaganden att komplettera de senaste arbetsmarknadsreformerna för att nå målet om full sysselsättning, att stärka återindustrialisering och konkurrenskraft genom stöd till forskning och innovation och ett förenklat företagsklimat, samt att skynda på den gröna omställningen och stärka förvaltningen av de offentliga finanserna), vilket också syftar till att ta itu med de främsta utmaningar som fastställts inom ramen för den europeiska planeringsterminen och unionens gemensamma prioriteringar om en rättvis grön och digital omställning, social och ekonomisk resiliens, energitrygghet och uppbyggnad av försvarsförmåga.

(8)

Det finns inga uppgifter i planen om en samrådsprocess med relevanta nationella intressenter (inklusive arbetsmarknadens parter) innan den lämnades in.

(9)

Det höga rådet för offentliga finanser (Frankrikes oberoende finanspolitiska institution) har avgett ett yttrande om den makroekonomiska prognos och de makroekonomiska antaganden som ligger till grund för den fleråriga nettoutgiftsbanan. Det höga rådet drog slutsatsen att den information som regeringen lämnat vid tidpunkten för utarbetandet av yttrandet var otillräcklig för att kunna bedöma realismen i den fleråriga bana som läggs fram i den medelfristiga planen, särskilt angående sammansättningen av tillväxten efter 2025, de offentliga finansernas utveckling eller den uppsättning reformer och investeringar som skulle ligga till grund för en förlängning av anpassningsperioden från fyra till sju år. Utifrån den information som fanns ansåg emellertid det höga rådet att det potentiella BNP-scenariot och produktionsgapet, även om de fortfarande var något optimistiska, var rimliga jämfört med tidigare uppskattningar, medan det faktiska tillväxtscenariot fortfarande var optimistiskt. Det höga rådet upprepade vikten av att Frankrike följer banan i den medelfristiga planen, samtidigt som man fortsätter att finansiera prioriterade investeringar och upprätthåller tillväxtpotentialen.

(10)

Planen lades fram för det nationella parlamentet den 21 oktober 2024.

(11)

Den 26 juli 2024 fastställde rådet att det förelåg ett alltför stort offentligt underskott i Frankrike eftersom underskottskriteriet inte var uppfyllt (7).

Föreliggande rekommendation sammanfaller med den rekommendation som rådet har utfärdat i enlighet med artikel 126.7 i EUF-fördraget i syfte att få situationen med ett alltför stort offentligt underskott i Frankrike att upphöra. Genom att dessa rekommendationer antas samtidigt, vilket är en anpassning till och motiveras av övergången till det nya ramverket för ekonomisk styrning, säkerställs överensstämmelse mellan de anpassningsbanor som rekommenderas.

(12)

Den 23 oktober 2024 överlämnade Frankrike sitt utkast till budgetplan för år 2025. Kommissionen antog ett yttrande om utkastet till budgetplan den 26 november 2024 (8). Efter parlamentets misstroendevotum avbröts antagningsförfarandet för budgetförslaget för 2025. Tills en ny budget för 2025 har antagits får staten genom en ny lag som parlamentet antog i december 2024 rätt att driva in skatt och emittera skuldebrev genom staten och socialförsäkringsorganen under 2025 Samtidigt möjliggörs överföringen av 2024 års budget till 2025 genom ett dekret som regeringen antog den 30 december 2024.

(13)

Den 21 oktober 2024 riktade rådet ett antal landsspecifika rekommendationer till Frankrike inom ramen för den europeiska planeringsterminen (9).

(14)

Kommissionen gjorde på grundval av artikel 16 i förordning (EU) 2024/1263 följande bedömning av planen:

(15)

Den ekonomiska aktiviteten i Frankrike ökade med 0,9 % 2023, främst beroende på privat konsumtion och ett positivt bidrag från nettoexporten. Enligt Europeiska kommissionens höstprognos 2024 förväntas ekonomin växa med 1,1 % 2024, till följd av en fortfarande bärkraftig nettoexport som stöder offentlig konsumtion och investeringar. År 2025 förväntas BNP i fasta priser öka med 0,8 %, då en kontraktiv finanspolitisk inriktning kommer att dra ner den ekonomiska aktiviteten. Även om den privata konsumtionen stöds av disinflation och reallöneökningar, förväntas den vara fortsatt dämpad, medan de fördröjda effekterna av en mer ackommoderande penningpolitik samt den ekonomiska och politiska osäkerheten kommer att fortsätta dra ner de privata investeringarna. År 2026 förväntas BNP i fasta priser öka med 1,4 %, då lägre finanspolitisk anpassning och ytterligare sjunkande kreditkostnader förväntas driva på den privata inhemska efterfrågan och de privata investeringarna. Under prognosperioden (dvs. 2024–2026) väntas tillväxten i potentiell BNP i Frankrike avta något, beroende på ett minskande bidrag från arbetskraften. Arbetslösheten uppgick till 7,3 % 2023 och beräknas av kommissionen uppgå till 7,4 % 2024, 7,5 % 2025 och 7,6 % 2026. Inflationen (BNP-deflatorn) beräknas sjunka från 5,3 % 2023 till 2,2 % 2024 och nå 1,6 % 2025 och 1,7 % 2026.

(16)

När det gäller den offentligfinansiella utvecklingen uppgick Frankrikes offentliga underskott 2023 till 5,5 % av BNP. Enligt Europeiska kommissionens höstprognos 2024 kommer det att nå 6,2 % av BNP 2024, minska till 5,3 % av BNP 2025 och, vid oförändrad politik, öka till 5,4 % 2026. Det budgetförslag för 2025 som Frankrikes regering överlämnade till parlamentet i oktober har beaktats i kommissionens prognos. Den offentliga skulden uppgick i slutet av 2023 till 109,9 % av BNP. Enligt Europeiska kommissionens höstprognos 2024 förväntas skuldkvoten öka till 112,7 % av BNP i slutet av 2024. Den beräknas öka ytterligare till 115,3 % av BNP i slutet av 2025 och till 117,1 % i slutet av 2026. Kommissionens prognos för de offentliga finanserna beaktar bara politiska åtaganden i de medelfristiga planerna om de underbyggs av specificerade konkreta politiska åtgärder som är trovärdigt aviserade och tillräckligt detaljerade.

(17)

Frankrikes nationella medelfristiga finans- och strukturpolitiska plan omfattar perioden 2025–2029 och beskriver en finanspolitisk anpassning över sju år.

(18)

Planen innehåller den information som krävs enligt artikel 13 i förordning (EU) 2024/1263, med undantag för information om samråd med nationella parlament och det samråd som avses i artikel 11, vilket är ett krav enligt artikel 13 g i förordning (EU) 2024/1263.

(19)

I planen, som kompletterats genom myndigheternas skrivelse från den 16 januari 2025, åtar sig landet att följa den nettoutgiftsbana som anges i tabell 2, vilket motsvarar en genomsnittlig nettoutgiftsökning på 1,1 % under åren 2025–2029. Nedanstående bedömning tar hänsyn till denna anpassade nettoutgiftsbana. Frankrike åtar sig dessutom att genomföra ett antal reformer och investeringar i syfte att få anpassningsperioden förlängd till sju år (2025–2031), under vilka den genomsnittliga nettoutgiftsökningen planeras vara 1,1 %.

Den genomsnittliga ökning av nettoutgifterna under anpassningsperioden (2025–2031) som anges i planen understiger den referensbana som kommissionen översände den 21 juni 2024.

I planen antas tillväxten i potentiell BNP ligga stabilt på 1,2 % fram till 2028 (oförändrad från 2024), innan den minskar till 1,0 % 2029. I planen förväntas dessutom att tillväxten i BNP-deflatorn minskar till 1,7 % 2025 (från 2,3 % 2024), för att sedan minska ytterligare till 1,6 % 2026–2029.

Tabell 2: Nettoutgiftsbana och huvudsakliga antaganden i Frankrikes plan

(20)

Om nettoutgiftsbanan i planen och de underliggande antagandena materialiseras kommer den offentliga skulden enligt planen att gradvis öka från 112,9 % av BNP 2024 till 116,5 % 2027, och därefter gradvis minska till 113,5 % av BNP vid anpassningsperiodens slut (2031), enligt tabellen nedan. På medellång sikt, det vill säga tio år efter anpassningsperiodens slut, följer den offentliga skuldkvoten en fortsatt stadig nedåtgående trend, och når en nivå på 100,9 % 2041.

Tabell 3: Utveckling för offentlig skuld och offentligt saldo i Frankrikes plan

Enligt planen skulle den offentliga skuldkvoten alltså föras in på en nedåtgående bana senast vid anpassningsperiodens slut (2031). Detta är sannolikt eftersom skulden, på grundval av antagandena i planen, beräknas minska under tioårsperioden efter anpassningsperiodens slut enligt alla deterministiska stresstester i kommissionens skuldhållbarhetsanalys, och de stokastiska prognoserna visar en tillräckligt hög sannolikhet för att skulden skulle minska.

Baserat på de politiska åtaganden och makroekonomiska antaganden som görs i planen uppfyller den nettoutgiftsbana som läggs fram i planen därför det krav på skulden som anges i artiklarna 6 a och 16.2 i förordning (EU) 2024/1263. Enligt de franska myndigheterna och kommissionens egna beräkningar kommer den medelfristiga utvecklingen av skulden, beräknad på grundval av den anpassade nettoutgiftsbanan, inte att skilja sig stort från den utveckling som förutses i den ursprungliga planen.

(21)

På grundval av planens nettoutgiftsbana och antaganden skulle underskottet i de offentliga finanserna undan för undan minska från 6,1 % av BNP 2024 till 2,8 % av BNP 2029 och till 1,7 % av BNP i slutet av anpassningsperioden (2031). Enligt planen skulle det offentliga saldot i slutet av anpassningsperioden (2031) alltså inte överstiga referensvärdet på 3 % av BNP. Under tio år efter anpassningsperioden (dvs. fram till 2041) skulle det offentliga underskottet dessutom inte överstiga 3 % av BNP. Baserat på de politiska åtaganden och makroekonomiska antaganden som görs i planen uppfyller den nettoutgiftsbana som läggs fram i planen därför det krav på underskottet som anges i artiklarna 6 b och 16.2 i förordning (EU) 2024/1263. Enligt de franska myndigheterna och kommissionens egna beräkningar kommer underskottets medelfristiga utveckling, beräknad på grundval av den anpassade nettoutgiftsbana som presenterats i myndigheternas skrivelse, inte att skilja sig stort från den utveckling som förutses i den ursprungliga planen.

(22)

Jämfört med den i regel linjära bana som krävs enligt artikel 6 c i förordning (EU) 2024/1263 visar den tidsprofil för den finanspolitiska anpassningen, mätt genom förändringen i det strukturella primärsaldot, som beskrivs i planen att anpassningen är koncentrerad till början av perioden. Detta återspeglar en stor konsolideringsinsats 2025. Den finanspolitiska anpassningen under planens fyra första år är dessutom mer än proportionell mot den totala anpassningsinsatsen.

Baserat på de politiska åtaganden och makroekonomiska antaganden som görs i planen uppfyller den nettoutgiftsbana som läggs fram i planen därför skyddsklausulen i artikel 6 c i förordning (EU) 2024/1263 om att den finanspolitiska anpassningen inte bör koncentreras till slutet av perioden. Enligt de franska myndigheterna och kommissionens egna beräkningar är den finanspolitiska anpassning som följer av den anpassade nettoutgiftsbanan koncentrerad till början av perioden.

Tabell 4: Det strukturella primärsaldots utveckling enligt Frankrikes plan

(23)

Den nettoutgiftsbana som anges i planen är i linje med kraven enligt förfarandet vid alltför stora underskott (särskilt med den minsta årliga strukturella anpassning som fastställs i artikel 3.4 tredje stycket i rådets förordning (EG) nr 1467/97). Enligt de franska myndigheterna och kommissionens egna beräkningar överensstämmer den finanspolitiska anpassning som följer av den anpassade nettoutgiftsbanan fortfarande med den minsta årliga strukturella anpassningen enligt förfarandet vid alltför stora underskott.

(24)

Den förebyggande delens krav enligt artikel 8 i förordning (EU) 2024/1263 avseende skyddsmekanismen för underskottsresiliens, som syftar till att uppnå en gemensam marginal i förhållande till referensvärdet för underskott på 3 % av BNP, är tillämpligt på Frankrike från och med 2030, eftersom underskottet planeras ligga under 3 % av BNP från och med 2029. År 2030 och 2031 bör därför den årliga anpassningen av det strukturella primärsaldot inte understiga 0,25 % av BNP om det strukturella underskottet fortfarande låg över 1,5 % av BNP åren innan, för att uppnå en gemensam resiliensmarginal i strukturella termer på 1,5 % av BNP. Den finanspolitiska anpassning som blir resultatet av de politiska åtaganden och makroekonomiska antaganden som görs i planen överstiger 0,25 % av BNP båda åren. Baserat på de politiska åtaganden och makroekonomiska antaganden som görs i planen överensstämmer den nettoutgiftsbana som läggs fram i planen därmed med skyddsmekanismen för underskottsresiliens. Enligt de franska myndigheterna och kommissionens egna beräkningar uppfyller den finanspolitiska anpassning som följer av den anpassade nettoutgiftsbanan fortfarande kraven enligt skyddsmekanismen för underskottsresiliens.

(25)

Eftersom den offentliga skulden enligt planen kommer att överstiga 90 % av BNP under anpassningsperioden måste skuldkvoten i enlighet med artikel 7 i förordning (EU) 2024/1263 i genomsnitt minska med minst 1 procentenhet per år tills den är lägre än 90 % och därefter i genomsnitt med 0,5 procentenheter. Eftersom underskottet enligt planen planeras ligga under 3 % av BNP från och med 2029, beräknas denna minskning för år 2031 (jämförd med 2030 års nivå) och uppgår till 1,4 procentenheter (se tabell 3). Baserat på de politiska åtaganden och makroekonomiska antaganden som görs i planen överensstämmer den nettoutgiftsbana som läggs fram i planen därmed med skyddsmekanismen för skuldhållbarhet. Enligt de franska myndigheterna och kommissionens egna beräkningar uppfyller den skuldutveckling som följer av den anpassade nettoutgiftsbanan fortfarande skyddsmekanismen för skuldhållbarhet.

(26)

Planen är baserad på ett antal antaganden som skiljer sig från de antaganden som kommissionen översände till Frankrike den 21 juni 2024. I synnerhet används i planen andra antaganden när det gäller tio variabler, nämligen utgångspunkten (det strukturella primärsaldot 2024), tillväxten i potentiell BNP, tillväxten i BNP-deflatorn, den faktiska BNP-tillväxten, produktionsgapet, den nominella implicita räntan, den finanspolitiska multiplikatorn, stock-/flödesjusteringarna, engångsåtgärder och andra tillfälliga åtgärder samt semielasticiteten i budgetsaldot. Dessutom är anpassningen koncentrerad till början av perioden, och Frankrike använder en annan formel för att beräkna nettoutgiftsökningen. En bedömning av dessa skillnader i antaganden anges nedan.

De skillnader i antaganden som har den mest betydande effekten på den genomsnittliga nettoutgiftsökningen anges nedan tillsammans med en bedömning av varje enskild skillnad.

I planen antas ett lägre strukturellt primärsaldo för 2024, nämligen ett strukturellt primärt underskott på 3,6 % av BNP, medan kommissionen i sin förhandsvägledning våren 2024 förväntade sig ett strukturellt primärt underskott på 3,0 % av BNP. Denna mindre gynnsamma inledande offentligfinansiella ställning återspeglas också i det högre budgetunderskottet för 2024 (6,1 % av BNP enligt planen), jämfört med ett underskott på 5,3 % av BNP i kommissionens antaganden på våren. Denna revidering och de därav följande uppdaterade makroekonomiska förhållandena för 2024 i planen återspeglar mer aktuella uppgifter som inte fanns tillgängliga i våras. Det är också i linje med Europeiska kommissionens höstprognos 2024. Denna skillnad i antagande anses därför vara vederbörligen motiverad. Beaktat för sig bidrar skillnaden i antagande till en lägre genomsnittlig nettoutgiftsökning under planens anpassningsperiod än enligt kommissionens antaganden.

Den samlade effekten av mer försiktiga antaganden och skillnader i antaganden som anses vederbörligen motiverade överväger på det hela taget effekten av antagandet om tillväxt i potentiell BNP. Dessutom har de återstående skillnaderna i antaganden, även om de inte alltid är förenliga med det gemensamma ramverket för skuldhållbarhetsanalys, inte någon betydande inverkan på den genomsnittliga nettoutgiftsökningen jämfört med kommissionens antaganden. Sammantaget leder alla skillnader i antaganden till en genomsnittlig nettoutgiftsökning i planen som är lägre än referensbanan.

Kommissionen kommer att beakta ovanstående bedömning av planens antaganden i framtida bedömningar av efterlevnaden av nettoutgiftsbanan.

(27)

Enligt den vägledande finanspolitiska strategin i planen kommer åtagandena om nettoutgifter att infrias genom både utgiftsbegränsningar och diskretionära åtgärder på inkomstsidan. Planen räknar med en konsolidering koncentrerad till början av perioden, där omkring en fjärdedel av minskningen av underskottskvoten till under referensvärdet på 3 % av BNP ska uppnås blott under 2025. Detta uppnås till största delen genom begränsning av utgifter jämfört med ett scenario med oförändrad politik, främst på statlig nivå men med bidrag från samtliga delsektorer i den offentliga förvaltningen. Under planens löptid stöds insatserna för att begränsa utgifterna, och samtidigt se till att de används mer kvalitativt och ändamålsenligt, av förnyade åtaganden i fråga om utgiftsöversyner och förenkling av offentliga åtgärder. De huvudsakliga kompletterande åtgärderna på inkomstsidan syftar till att uppnå större social och finanspolitisk rättvisa och uppmuntra till högre energieffektivitet. De går ut på undantagsvisa skatter på de högsta inkomsterna och de största företagens vinster, på minskning av vissa skatteutgifter och på miljöanpassning av beskattningen.

Specificeringen av de politiska åtgärder som ska antas kommer att bekräftas eller justeras och kvantifieras i de årliga budgetarna. Samtidigt finns det risker för genomförandet av den vägledande finanspolitiska strategin i planen, som härrör från de makroekonomiska antaganden som ligger till grund för planen och som antyder en större BNP-tillväxt under anpassningsscenariot och en risk för lägre besparingar än förväntat från utgiftsöversynerna.

I den budget för 2025 som regeringen lade fram för det nationella parlamentet i oktober 2024 specificeras dessutom de flesta av de politiska åtgärder genom vilka nettoutgiftsåtagandet för 2025 kommer att infrias (10).

(28)

I planen åtar sig Frankrike att genomföra ett antal reformer och investeringar för att förbättra den potentiella tillväxten och den finanspolitiska hållbarheten, vilka ska ligga till grund för en förlängning av perioden för finanspolitisk anpassning från fyra till sju år.

De reformer och investeringar som ligger till grund för en förlängning av anpassningsperioden består av tre befintliga åtaganden från återhämtnings- och resiliensplanen, två åtaganden från återhämtnings- och resiliensplanen med ytterligare specifikationer samt sex nya reformer och investeringar (se även bilaga II):

Reform av arbetslöshetsförsäkringen, som ingår i återhämtnings- och resiliensplanen (del 8, ”Anställningsskydd, ungdomsfrågor, funktionshinder, yrkesutbildning”), med syftet att stärka incitamenten att återgå till en stabil anställning och att begränsa växlingen mellan korta anställningsavtal och arbetslöshetsperioder. Reformen är ett befintligt åtagande i återhämtnings- och resiliensplanen. Den utgjordes av ett lagstiftningspaket som antogs 2019 och trädde i kraft 2021, i enlighet med återhämtnings- och resiliensplanen. Den innehöll åtgärder angående beräkningen av ersättningen och en bonus-malus-åtgärd som fastställer arbetsgivarnas avgifter till systemet.

Reformer enligt lagen om programplanering av forskning. Denna åtgärd är ett befintligt åtagande enligt återhämtnings- och resiliensplanen (del 6, ”Teknisk suveränitet och resiliens”), nämligen genom åtgärden ”Strukturella aspekter av lagen om programplanering av forskning”, där det uppmanas till att senast tredje kvartalet 2025 uppvisa en ökning av utgifterna för offentlig forskning jämfört med 2020. De olika bestämmelserna rör forskning och högre utbildning och syftar till att stärka finansieringen och organisationen av forskningen, att främja vetenskaplig spetskompetens, att göra vetenskapliga arbeten och karriärer mer attraktiva och att bättre sprida den offentliga forskningens resultat till den privata sektorn genom att förstärka kopplingarna mellan offentlig forskning och privat innovation, ekonomin och samhället. Genomförandet av lagen om programplanering av forskning är utspritt över perioden 2021–2030, längre än återhämtnings- och resiliensplanen varar.

Reformer enligt lagen om påskyndad produktion av förnybar energi. De åtgärder som härrör från genomförandet av lagen, som antogs och trädde i kraft första kvartalet 2023, är ett befintligt åtagande enligt återhämtnings- och resiliensplanen (del 10, ”RePowerEU”), nämligen genom åtgärden ”Lagen om påskyndad produktion av förnybar energi”. Flera åtgärder förväntas bli genomförda under perioden 2023–2030, efter att tidigare och kommande genomförandedekret har antagits, och med det övergripande syftet att få fart på användningen av förnybar energi i Frankrike, uppnå Frankrikes energiomställningsmål och säkerställa dess energitrygghet. Åtgärden innefattar flera olika genomförandekanaler, nämligen förfarandeförenkling och påskyndad territoriell planering, fokus på solenergi (termisk solenergi, solceller och agrivoltaik) och havsbaserade förnybara energikällor samt linjär finansiering.

Investeringar enligt flerårsplanen France 2030 . Investeringsplanen omfattar programmet PIA4 (Programme d’Investissements d’Avenir), och detta åtagande är ett tillägg till befintliga åtgärder i återhämtnings- och resiliensplanen (främst under del 6, ”Teknisk suveränitet och resiliens”), nämligen ”Innovation för våra affärsmodellers motståndskraft”, för att stödja investeringar för utveckling av viktig digital teknik, och ”Stöd till innovativa företag”, för att finansiera FoU-investeringar för innovativa företag. Båda åtgärderna förväntas vara slutförda senast fjärde kvartalet 2024. Planen France 2030 stöder omställningen på lång sikt av produktionsprocesser i strategiska sektorer som hälso- och sjukvård, energi och flygteknik, längs hela värdekedjan, från grundforskning till innovation och industrialisering, och den täcker ett större område än återhämtnings- och resiliensplanen. Planen bidrar också till att hämta in investeringsgapet för FoU på särskilda områden, vilket påskyndar miljöanpassningen och digitaliseringen av ekonomin, och omfattar perioden 2022–2026.

Reformer som härrör från utvärderingen av kvaliteten på de offentliga utgifterna genom förstärkta utgiftsöversyner jämfört med åtagandena i återhämtnings- och resiliensplanen. Planen innefattar ett åtagande att förstärka de årliga utgiftsöversynerna inom alla delsektorer i den offentliga förvaltningen. Åtagandet kompletterar därmed de åtgärder som ingår i återhämtnings- och resiliensplanen (del 7, ”Digitalisering av stat, territorier, företag, kultur”) genom åtgärden ”Bedömning av de offentliga utgifternas kvalitet”. Ett kvantitativt kumulativt mål för permanenta besparingar av offentliga utgifter och minskningar av skatteutgifter och sociala utgifter (utöver åtgärden ”reform av de allmänna sänkningarna av sociala avgifter i förhållande till minimilönen”), inspirerat av utgiftsöversynerna, läggs fram för perioden 2025–2027. Genomförandet förväntas spridas över hela anpassningsperioden och innebär att resultaten av utgiftsöversynerna ändamålsenligt och regelbundet integreras i de årliga budgetförslagen, åtföljt av att det offentliggörs årliga övervakningsrapporter, som visar både de årliga och kumulativa besparingar som identifierats och genomförts.

Reform av arbetslöshetsförsäkringen efter förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter. Denna åtgärd, som är ny jämfört med återhämtnings- och resiliensplanen, syftar till att ytterligare reformera reglerna för arbetslöshetsförsäkring under de närmaste tre åren, i synnerhet när det gäller äldre arbetstagare, samtidigt som man upprätthåller resultaten av 2019, 2021 och 2023 års reformer och bidrar till att stärka deras positiva budgeteffekt. I planen förväntas ett genomförande av de nya regler som följde av förhandlingarna mellan arbetsmarknadens parter i mitten av 2025, och en utvärderingsrapport om de kumulativa effekterna av samtliga reformer av arbetslöshetsförsäkringen senast i slutet av 2027.

Reform av avgiftsnivån till Caisse Nationale de Retraites des Agents des Collectivités Locales (CNRACL). Reformen, som är ny jämfört med återhämtnings- och resiliensplanen, består av en permanent höjning av nivån på arbetsgivares sociala avgifter till det särskilda pensionssystem som ansvarar för försäkringarna för tjänstemän inom lokala förvaltningar och sjukhus. Den har som syfte att, genom att den ger upphov till en positiv budgeteffekt, bidra till systemets finansiella jämvikt, och för det ändamålet innehåller planen ett åtagande att eventuellt genomföra ytterligare permanenta höjningar under anpassningsperioden. Reformen läggs därför också fram som ett bidrag till pensionssystemets övergripande hållbarhet, tillsammans med den stora pensionsreformen 2023, vars huvuddrag var en höjning av den lagstadgade pensionsåldern och en aviserad höjning av den minsta inbetalningsperioden för att få full pension, och som planen har ett åtagande att bevara effekterna av när det gäller hållbarhet. I planen förväntas att höjningen av avgifterna till CNRCAL med 5 procentenheter antas i lagstiftningen om socialförsäkringsbudgeten för 2025 och 2026, och därefter genomförs utöver den höjning som redan antogs i lag 2024.

Reform av de allmänna sänkningarna av socialförsäkringsavgifterna på låga löner i förhållande till minimilönen (SMIC). Reformen, som är ny jämfört med återhämtnings- och resiliensplanen, syftar till att förenkla och rationalisera de befintliga systemen för att minska arbetskraftskostnaderna, med målet att stimulera till lönerörlighet och minska riskerna för låglönefällor, främst på minimilönenivå. I synnerhet består reformen i att jämna ut kurvan för de övergripande sänkningarna, så att den blir mer degressiv, och minska de särskilda undantagen från hälso- och sjukvårdsavgifter och familjetillägg. I planen förväntas att reformen antas i lagstiftningen om socialförsäkringsbudgeten för 2025, för godkännande i december 2024, och genomförs undan för undan i två faser och slutförs i slutet av 2025 respektive slutet av 2026.

Reformer enligt den nya lagen om förenkling av företagsklimatet. Reformen, som är ny jämfört med återhämtnings- och resiliensplanen, har tre huvudmål, nämligen att radikalt minska bördan med administrativa förfaranden för företagen, till exempel genom att göra om vissa tillståndsförfaranden så att de omvandlas till enkla försäkranden, eller förbättra företagens tillträde till offentlig upphandling, att se över förbindelserna mellan förvaltning och företag, i synnerhet för mycket små företag, genom att anpassa deras rättigheter efter dem som egenföretagare har, och att effektivisera befintliga standarder genom upphävande åtgärder så att man stöder etableringen av projekt för industri- och energiomställning. Den nya lagen, som förväntas antas i slutet av 2025, kommer att genomföras fortlöpande genom att genomförandedekret antas och övervakas under perioden fram till 2028.

Reformer enligt lagen om grön industri. I de nya åtaganden enligt lagen, antagen fjärde kvartalet 2023, som är nya jämfört med återhämtnings- och resiliensplanen, förväntas genomförande och regelbunden övervakning av resultaten utspritt över perioden fram till 2030. De främsta mål som eftersträvas handlar om att påskynda utvecklingen av grön teknik och följa industrin i riktning mot utfasning av fossila bränslen. Mer specifika men ändå breda interventionsområden gäller att underlätta installation av nya industrianläggningar, förbättra finansieringsvillkoren för gröna industriprojekt, miljöanpassa den offentliga upphandlingen samt göra offentligt stöd mer villkorat mot gröna omställningsmål.

Reform av skatteutgifter och sociala utgifter. Reformen, som är ny jämfört med återhämtnings- och resiliensplanen, syftar till att rationalisera skatteutgifter och sociala utgifter genom att minska och ta bort de minst effektiva. Ett kvantitativt kumulativt mål för att permanent minska skatteutgifter och sociala utgifter och spara in på offentliga utgifter (utöver åtgärden ”reform av de allmänna sänkningarna av sociala avgifter i förhållande till minimilönen”) läggs fram för perioden 2025–2027. Genomförandet förväntas spridas över hela anpassningsperioden och innebär att minskningarna av skatteutgifterna och de sociala utgifterna ändamålsenligt och regelbundet integreras i de årliga budgetförslagen, åtföljt av att det offentliggörs årliga övervakningsrapporter, som visar både de årliga och kumulativa besparingar som identifierats och genomförts.

(29)

I enlighet med artikel 14.3 i förordning (EU) 2024/1263 är varje reform- och investeringsåtagande som ligger till grund för en förlängning av anpassningsperioden tillräckligt detaljerat, koncentrerat till början av perioden samt tidsbundet och verifierbart.

(30)

De åtaganden i återhämtnings- och resiliensplanen som ligger till grund för förlängningen innehåller betydande reformer och investeringar som syftar till att förbättra den finanspolitiska hållbarheten och stärka ekonomins tillväxtpotential. Frankrike åtar sig dessutom att fortsätta reformarbetet under den period som omfattas av den medelfristiga finans- och strukturpolitiska planen och att bibehålla nivån på nationellt finansierade investeringar under den period som omfattas av återhämtnings- och resiliensplanen (se tabell 5 nedan). Dessa åtaganden kommer att övervakas under hela genomförandet av planen. Åtagandena i återhämtnings- och resiliensplanen kan därför beaktas för att förlänga anpassningsperioden i enlighet med artikel 36.1 d i förordning (EU) 2024/1263.

(31)

De reformer och investeringar som ligger till grund för förlängningen förväntas på ett hållbart sätt förbättra tillväxt- och resilienspotentialen i Frankrikes ekonomi i enlighet med artikel 14.2 a i förordning (EU) 2024/1263. Frankrikes plan innehåller ingen uppskattning av de övergripande förväntade effekterna av de reformer och investeringar som läggs fram. Sådana effekter rapporteras dock för vissa av reformerna, på grundval av tidigare analyser och tillgänglig litteratur. I detta avseende skulle enligt planen några av dessa reformers ackumulerade effekt på BNP överstiga 0,7 procentenheter senast 2030, och blir alltså något större på lång sikt. I synnerhet beräknas reformen av arbetslöshetsförsäkringen öka BNP med 0,5 procentenheter och skapa över 40 000 arbetstillfällen på lång sikt. På grundval av simuleringarna i den makroekonomiska modell QUEST-III R&D som kommissionen utvecklat, skulle dessutom genomförandet av lagen om programplanering av forskning tillföra 0,2 procentenheter i BNP på 15 år och 0,3 procentenheter på lång sikt. För andra reformer anges att en särskild bedömning antingen redan pågår eller kommer att utföras under planens genomförande, vilken alltså blir underlag för den åtföljande uppsättningen indikatorer. Dessa reformer kommer också att få en positiv effekt på aktiviteten som inte är kvantifierad på det här stadiet. Utifrån den information som lämnats förefaller den ekonomiska strategin bakom alla reformer och investeringar, inklusive åtagandena i återhämtnings- och resiliensplanen, på det hela taget vara väl uttalad och antas ändamålsenligt hantera svagheter som tidigare konstaterats i Frankrikes tillväxt- och resilienspotential (t.ex. i landsrapporter). Viktiga interventionsområden rör också mycket riktigt arbetsmarknaden och framstegen mot full sysselsättning, behovet av att stödja återindustrialisering och stärka konkurrenskraften, samt utmaningarna med en rättvis grön omställning och energiomställning och styrningen av de offentliga finanserna.

(32)

De reformer och investeringar som ligger till grund för förlängningen förväntas främja finanspolitisk hållbarhet i enlighet med kravet i artikel 14.2 b i förordning (EU) 2024/1263. Enligt uppskattningarna i planen skulle den uppsättning reformer och investeringar som ligger till grund för förlängningen ge en direkt underskottsminskande effekt på omkring 20 miljarder euro per år (0,6 % av BNP) från och med 2027, främst på grund av budgetkonsekvenserna av 2021 års reformer av systemet för arbetslöshetsförsäkring och den kompletterande reformen som antogs 2023, som anpassar varaktighetstiden för arbetslöshetsförmåner beroende på arbetsmarknadssituationen så att det skapas mer incitament att återgå till arbete i gynnsamma tider och mer skydd under dåliga tider (0,1 % av BNP), och vidare genom omarbetningen av sänkningarna av sociala avgifter i förhållande till minimilönen (0,2 % av BNP) och de permanenta besparingarna genom utgiftsöversyner och minskningen av skatteutgifter och sociala utgifter (0,3 % av BNP). De reformer och investeringar som syftar till att genomföra investeringsplanen France 2030 och reformerna och investeringarna inom ramen för lagarna om programplanering av forskning, förenkling respektive grön industri väntas i sin tur få indirekta positiva konsekvenser för de offentliga finanserna genom ökade skatteintäkter, då dessa reformer förväntas få en positiv effekt på sysselsättning, investeringar och tillväxt. På det hela taget innebär alla de reformer och investeringar som ligger till grund för förlängningen ett blygsamt bidrag till att direkt göra de offentliga finanserna mer hållbara, men bidraget i fråga kan bli något högre efter att man lägger till det potentiella bidraget från de planerade utgiftsöversynerna, rationaliseringen av skatteutgifter och indirekta effekter som härrör från högre BNP och sysselsättning på lång sikt.

(33)

De reformer och investeringar som ligger till grund för förlängningen svarar mot EU:s gemensamma prioriteringar i enlighet med kravet i artikel 14.2 c i förordning (EU) 2024/1263. I synnerhet kommer social och ekonomisk resiliens, inbegripet den europeiska pelaren för sociala rättigheter, att hanteras genom reformerna av systemet för arbetslöshetsförsäkring, ökade bidrag till pensionssystemet för tjänstemän på lokala förvaltningar och sjukhus i kombination med att 2023 års pensionsreform upprätthålls, reformen med de allmänna sänkningarna av sociala avgifter på låga löner i förhållande till minimilönen samt lagen om förenkling av företagsklimatet. De prioriteringar som är kopplade till en rättvis grön och digital omställning och till att säkerställa energitrygghet hanteras genom reformer och investeringar inom investeringsplanen France 2030, lagen om programplanering av forskning, lagen om grön industri och lagen om påskyndad produktion av förnybar energi.

(34)

De reformer och investeringar som ligger till grund för förlängningen följer de relevanta (11) landsspecifika rekommendationer som utfärdats inom ramen för den europeiska planeringsterminen, i enlighet med kravet i artikel 14.2 d i förordning (EU) 2024/1263. I synnerhet är reformerna och åtgärderna i fråga om budgetram och finanspolitisk styrning, pensionssystem och aktivt åldrande kopplade till de finans- och strukturpolitiska landsspecifika rekommendationerna från 2019, 2021, 2022 och 2024, där det krävs att Frankrike inriktar skatteutgifter på ett bättre sätt, fortsätter arbetet med att höja kvaliteten på budgetåtgärder genom att bland annat sätta upp kvantitativa mål för utgiftsbesparingar, uppnår utgiftsbesparingar och effektivitetsvinster i alla delsektorer i förvaltningen, reformerar pensionssystemet samtidigt som man lägger en stadig grund för dess hållbarhet, samt ytterligare förbättrar ramvillkoren för att underlätta investeringar och innovation. Andra reformer och åtgärder på områdena grön omställning, smart och hållbar tillväxt för alla och social och territoriell sammanhållning är kopplade till relevanta landsspecifika rekommendationer från 2019, 2020, 2021, 2022, 2023 och 2024, där det krävs att landet förbättrar företagsklimatet, gynnar näringslivets FoU-intensitet, påskyndar utbyggnaden av förnybar energi och minskar det övergripande beroendet av fossila bränslen.

(35)

Planen säkerställer att den planerade nivån på nationellt finansierade offentliga investeringar i genomsnitt under den period som omfattas av återhämtnings- och resiliensplanen bibehålls i enlighet med kravet i artikel 14.4 i förordning (EU) 2024/1263.

Tabell 5: Nationellt finansierade offentliga investeringar (NFOI) i planen (% av BNP)

(36)

De reform- och investeringsåtaganden som ligger till grund för en förlängning kan slutligen anses vara förenliga med åtagandena i återhämtnings- och resiliensplanen och det partnerskapsavtal som överenskommits i enlighet med den fleråriga budgetramen, enligt artikel 14.4 d i förordning (EU) 2024/1263. I enlighet med kraven förväntas varje åtagande fungera i kontinuitet med och som komplement till återhämtnings- och resiliensplanen eller Frankrikes partnerskapsavtal, och svara mot de landsspecifika rekommendationerna och mot en eller flera gemensamma EU-prioriteringar.

(37)

De reformer och investeringar som ligger till grund för en förlängning av anpassningsperioden bedöms sammantaget uppfylla kriterierna i artikel 14 i förordning (EU) 2024/1263. Anpassningsperioden kan därför förlängas från fyra till sju år på det sätt som läggs fram i planen.

(38)

Utöver de reformer och investeringar som ligger till grund för en förlängning av anpassningsperioden beskrivs i planen avsikter att genomföra andra reformer och investeringar för att hantera de främsta utmaningar som fastställts inom ramen för den europeiska planeringsterminen, särskilt i de landsspecifika rekommendationerna, och för att svara mot EU:s gemensamma prioriteringar. Planen innehåller 28 reformer och investeringar, varav sju får ekonomiskt stöd från faciliteten för återhämtning och resiliens.

(39)

När det gäller den gemensamma prioriteringen om en rättvis grön och digital omställning, inbegripet de klimatmål som fastställs i förordning (EU) 2021/1119, innehåller planen flera åtgärder. De gäller transportsektorn, inbegripet att ta itu med att förebygga föroreningar, med utveckling av kollektivtrafik (enligt återhämtnings- och resiliensplanen), miljöanpassning av franska hamnar (enligt återhämtnings- och resiliensplanen), planen för gång- och cykeltrafik samt stöd till inköp och leasing av utsläppssnåla lätta fordon. Planen är också inriktad på innovationsprojekt för den gröna omställningen (enligt återhämtnings- och resiliensplanen) i samband med det fjärde programmet för framtidsinvesteringar (PIA4). När det gäller de landsspecifika rekommendationerna från 2022 och 2023 om energieffektivitet, innehåller planen sådana åtgärder som anpassning av momssatsen på gaspannor och renovering och modernisering av sjukhusbyggnader. De åtgärder i planen som hör ihop med prioriteringen digital omställning bygger på de mål som satts i policyprogrammet för det digitala decenniet angående konnektivitetsinfrastruktur och digitalisering av offentliga tjänster. Exempel på åtgärder i planen är planen för höghastighetsbredband, som förväntas gynna den franska ekonomins digitalisering, samt åtgärder avseende rymden, digital hälsa och modernisering och digitalisering av yrkesutbildningen.

(40)

När det gäller den gemensamma prioriteringen social och ekonomisk resiliens, inbegripet den europeiska pelaren för sociala rättigheter, omfattar planen ett antal reformer och investeringar. Vad gäller de landsspecifika rekommendationerna från 2019, 2022 och 2023 om kompetens, yrkesutbildning och vuxenutbildning, och rekommendationerna från 2019 och 2020 om aktiva arbetsmarknadsåtgärder och incitament till arbete och deltagande på arbetsmarknaden, gäller de relevanta åtgärderna att inrätta en offentlig förskoleverksamhet på lokal nivå för att hjälpa föräldrar och i synnerhet kvinnor och låginkomsthushåll att komma in på och stanna på arbetsmarknaden, att reformera offentliga arbetsförmedlingar och utöka stödet till mottagare av aktiv solidaritetsinkomst (RSA) och företag plus stödet till unga som inte är i sysselsättning eller utbildning så att de blir permanent integrerade i yrkeslivet, och vidare att genomföra utbildningsdelen av France 2030, kompetensinvesteringsplanen (PIC) som ska göra de personer som står längst från arbetsmarknaden mer anställningsbara, stödprogrammet för lärlingskap och reformen av yrkesgymnasierna. Kopplat till de landsspecifika rekommendationerna från 2022, 2023 och 2024 om utbildning anges ytterligare åtgärder med syftet att förbättra grundkompetensen på gymnasienivå och stärka läraryrket, framför allt genom att stärka grundutbildningen och fortbildningen. Dessutom anges i planen andra politiska åtgärder för att förbättra tillgången till och effektiviteten i hälso- och sjukvården och renovera och anpassa vårdinrättningarna för äldre personer i beroendeställning, samt åtgärder som ska stärka den förebyggande vården och mobilisera artificiell intelligens för att förbättra de medicinska diagnoserna och receptutskrivningarna i hälso- och sjukvården.

(41)

När det gäller den gemensamma prioriteringen energitrygghet innehåller planen flera åtgärder, såsom utveckling av små kärnreaktorer och renovering av befintliga kärnanläggningar. Kopplat till de landsspecifika rekommendationer från 2019, 2020, 2022 och 2023 som rör förnybar energi, energiinfrastruktur och energinät, innehåller planen sådana åtgärder som den andra elsammanlänkningen mellan Savojen (Frankrike) och Piemonte (Italien) och genomförandet av planen för måttlig energiförbrukning.

(42)

När det gäller den gemensamma prioriteringen försvarsförmåga innefattar planen lagen om militär programplanering, där det sätts mål för försvarspolitiken och dess finansiella programplanering för åren 2024–2030, i syfte att stärka försvarsförmågan i en geopolitisk kontext med ökande spänningar, däribland kriget i Ukraina. I åtgärden planeras investeringar i försvarsindustrin och omvälvande innovationer inom försvaret.

(43)

Planen innehåller information om förenlighet och, i tillämpliga fall, komplementaritet med de sammanhållningspolitiska fonderna och med Frankrikes återhämtnings- och resiliensplan. I planen understryks att det för att undvika alla risker för dubbelfinansiering och underutnyttjande av medel krävs ett nära samarbete för att genomföra denna finansiering i Frankrike. Enligt planen är de reformer och investeringar som inte anges i återhämtnings- och resiliensplanen nationellt finansierade åtgärder som inte inbegriper medfinansiering från EU. Vissa av de åtgärder som ingår i planen har antagits som en fortsättning på åtgärder i återhämtnings- och resiliensplanen. I planen förklaras dessutom för flera av dem på vilket sätt de fortsätter och förlänger de åtgärder som antagits i återhämtnings- och resiliensplanen (i fråga om reformerna av arbetslöshetsförsäkring, offentlig arbetsförmedling och grön industri).

(44)

Planen syftar till att bidra till att tillgodose Frankrikes behov av offentliga investeringar när det gäller EU:s gemensamma prioriteringar.

När det gäller en rättvis digital omställning nämns i planen att den franska ekonomin behöver fortsätta att digitaliseras och öka sina investeringar i forskning och utveckling, med tanke på internationella jämförelser. Trots en uppmuntrande utveckling den senaste tiden behövs det till exempel insatser för att ytterligare hjälpa franska företag, i synnerhet små och medelstora företag, att börja använda ny informations- och kommunikationsteknik och grundläggande digitala verktyg, så att de blir mer produktiva. Bland andra prioriteringar behöver företagen stimuleras att investera mer för att bli mer konkurrenskraftiga, särskilt inom nyckelsektorer för den gröna och den digitala omställningen.

När det gäller en rättvis grön omställning och att säkerställa energitrygghet hänvisas i planen till den årliga uppskattningen av investeringsbehoven för att nå de nationella målen för utfasning av fossila bränslen till 2030, och till de ekonomipolitiska verktygen enligt den fleråriga finansieringsstrategin för Frankrikes gröna omställning och energipolitik (SPAFTE) för att uppmuntra och stödja ytterligare insatser från både offentliga och privata aktörer, vilken strategi offentliggjordes i oktober 2024.

Vad gäller social och ekonomisk resiliens, inbegripet den europeiska pelaren för sociala rättigheter, hänvisas i planen till huvudmålet att uppnå full sysselsättning och till de investeringar som för detta ändamål planeras i fråga om aktiva arbetsmarknadsåtgärder och för att öka deltagandet på arbetsmarknaden, och samtidigt stödja sysselsättning för ungdomar och kvinnor och inkludering av alla arbetstagare. Ett annat angivet interventionsområde gäller att stärka kompetens och utbildning, även på lokal nivå, för att tillmötesgå den franska ekonomins framtida behov och stödja den gröna och den digitala omställningen, samt innovation i strategiska sektorer.

Angående uppbyggnaden av försvarsförmåga hänvisas i planen till behovet av att stärka Frankrikes suveränitet i en geopolitisk kontext med stigande spänningar och stödja de mål som fastställs i den strategiska agendan 2024–2029, antagen av rådet den 27 juni 2024, nämligen att stärka EU:s beredskap och kapacitet på försvarsområdet, däribland genom ökade försvarsutgifter.

(45)

Kommissionen anser sammantaget att Frankrikes plan enligt kompletteringen genom myndigheternas skrivelse från den 16 januari 2025 uppfyller kraven i förordning (EU) 2024/1263.

(46)

Rådet välkomnar Frankrikes medelfristiga finans- och strukturpolitiska plan och anser att ett fullständigt genomförande av denna skulle bidra till att säkerställa sunda offentliga finanser och stödja en hållbar offentlig skuldsättning samt en hållbar och inkluderande tillväxt.

(47)

Rådet noterar kommissionens bedömning av planen. Rådet uppmanar dock kommissionen att lägga fram sin bedömning av framtida planer i ett annat dokument än kommissionens rekommendationer till rådets rekommendationer.

(48)

Rådet noterar kommissionens bedömning av nettoutgiftsbanan och de huvudsakliga makroekonomiska antagandena i planen, inbegripet i förhållande till kommissionens förhandsvägledning, samt konsekvenserna av planens nettoutgiftsbana för det offentliga underskottet och den offentliga skulden. Rådet noterar kommissionens bedömning att de makroekonomiska och offentligfinansiella antagandena i vissa fall skiljer sig från kommissionens antaganden, bland annat för att ta hänsyn till uppdaterade makroekonomiska och finanspolitiska uppgifter, men att de på det hela taget är vederbörligen motiverade och väl underbyggda med ekonomiska argument. Rådet noterar den breda finanspolitiska strategin i planen och riskerna för utsikterna, vilka skulle kunna påverka förverkligandet av det makroekonomiska scenariot och de underliggande antagandena och genomförandet av planens nettoutgiftsbana. Rådet välkomnar särskilt att relevanta intressenter rådfrågades innan planen lämnades in, även om detta inte rapporterades i planen. Rådet noterar också att geopolitiska risker kan sätta press på försvarsutgifterna.

(49)

Rådet förväntar sig att Frankrike är redo att vid behov anpassa sin finanspolitiska strategi för att säkerställa genomförandet av landets nettoutgiftsbana. Rådet är fast beslutet att noga övervaka den ekonomiska och finanspolitiska utvecklingen, inbegripet den som ligger till grund för planens scenario.

(50)

Rådet anser att det är motiverat att i god tid inför nästa budgetövervakningsomgång föra ytterligare diskussioner för att nå en samsyn om de årliga övervakningskonsekvenserna av de kumulativa ökningstakterna för nettoutgifterna.

(51)

Rådet stöder de reform- och investeringsåtaganden som Frankrike lagt fram i sin medelfristiga plan som ligger till grund för förlängningen av anpassningsperioden och välkomnar insatserna för att kvantifiera effekterna på tillväxten och den finanspolitiska hållbarheten. Rådet håller med kommissionen om att de reform- och investeringsåtaganden som Frankrike lagt fram motiverar en förlängning av anpassningsperioden från fyra till sju år. Rådet noterar kommissionens bedömning som pekar på att kriterierna i artikel 14 sammantaget är uppfyllda, även med beaktande av övergångsbestämmelsen i artikel 36.1d i förordning (EU) 2024/1263, genom de reformer och investeringar som ligger till grund för förlängningen. Rådet noterar kommissionens bedömning att reform- och investeringsåtagandena förväntas förbättra ekonomins tillväxtpotential och motståndskraft på ett hållbart sätt och stödja finanspolitisk hållbarhet. Rådet rekommenderar Frankrike att fullt ut genomföra reform- och investeringsåtagandena för att upprätthålla förlängningen av anpassningsperioden.

(52)

Rådet noterar kommissionens beskrivning av reform- och investeringsbehoven och reform- och investeringsavsikterna, utöver de reformer och investeringar som ligger till grund för en förlängning av anpassningsperioden, som svar på de främsta utmaningarna fastställda inom ramen för den europeiska planeringsterminen, och betonar vikten av att säkerställa att sådana reformer och investeringar genomförs. Rådet kommer på grundval av rapporter från kommissionen att bedöma sådana reformer och investeringar och övervaka genomförandet av dem inom ramen för den europeiska planeringsterminen.

(53)

Rådet ser fram emot de årliga lägesrapporterna från Frankrike som särskilt ska innehålla information om framstegen i genomförandet av den av rådet fastställda nettoutgiftsbanan och genomförandet av mer allmänna reformer och investeringar i samband med den europeiska planeringsterminen samt genomförandet av de reformer och investeringar som ligger till grund för en förlängning av anpassningsperioden.

(54)

I enlighet med artikel 17 i förordning (EU) 2024/1263 bör rådet rekommendera Frankrike den nettoutgiftsbana som anges i planen, och de reformer och investeringar som ligger till grund för en förlängning av anpassningsperioden till sju år bör godkännas.

1.

2.