2011R0258 — SV — 18.03.2011 — 000.001
Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet
|
KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 258/2011 av den 16 mars 2011 (EGT L 070, 17.3.2011, p.5) |
Rättad genom:
KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 258/2011
av den 16 mars 2011
om införande av en preliminär antidumpningstull på import av keramiska plattor med ursprung i Folkrepubliken Kina
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1225/2009 av den 30 november 2009 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen ( 1 ) (nedan kallad grundförordningen), särskilt artikel 7,
efter samråd med rådgivande kommittén, och
av följande skäl:FÖRFARANDE Inledande|
(1) |
Den 19 juni 2010 meddelade Europeiska kommissionen (nedan kallad kommissionen) genom ett tillkännagivande (nedan kallat tillkännagivande om inledande) som offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning ( 2 ) att ett antidumpningsförfarande skulle inledas beträffande import till unionen av keramiska plattor med ursprung i Folkrepubliken Kina (nedan kallat Kina eller det berörda landet). |
|
(2) |
Antidumpningsförfarandet inleddes efter ett klagomål från European Ceramic Tile Manufacturers' Federation (CET) (nedan kallad klaganden) såsom företrädare för 69 tillverkare som står för mer än 30 % av unionens sammanlagda tillverkning av keramiska plattor. Klagomålet innehöll prima facie-bevisning för dumpning av produkten i fråga och för därav vållad väsentlig skada, och denna bevisning ansågs tillräcklig för att motivera att ett förfarande inleddes. |
|
(3) |
Kommissionen underrättade officiellt klagandena, andra kända tillverkare i unionen, de kända exporterande tillverkarna i Kina, företrädare för Kina samt kända importörer och användare om inledandet av förfarandet. Kommissionen underrättade också tillverkare i Amerikas förenta stater (nedan kallat USA), Nigeria, Brasilien, Turkiet, Indonesien och Thailand, eftersom dessa länder ansågs som möjliga jämförbara länder. Berörda parter gavs möjlighet att inom den tidsfrist som anges i tillkännagivandet om inledande skriftligen lämna synpunkter och begära att bli hörda. Alla berörda parter som begärde att bli hörda och som visade att det fanns särskilda skäl att höra dem gavs tillfälle att bli hörda. |
|
(4) |
Med tanke på det till synes stora antalet exporterande tillverkare i Kina, icke-närstående importörer samt unionstillverkare, planerades i tillkännagivandet ett stickprovsförfarande i enlighet med artikel 17 i grundförordningen för att fastställa om dumpning och skada förelåg. För att kommissionen skulle kunna besluta huruvida ett sådant förfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval, ombads alla kända exporterande tillverkare i Kina samt importörer och unionstillverkare att ge sig till känna genom att kontakta kommissionen och, enligt vad som anges i tillkännagivandet om inledande, lämna grundläggande uppgifter om sin verksamhet när det gäller den berörda produkten under perioden 1 april 2009–1 mars 2010. Samråd ägde också rum med de kinesiska myndigheterna. |
|
(5) |
Kommissionen tog emot 105 giltiga svar på stickprovsundersökningen från exporterande tillverkare i Kina, vilket täckte 47 % av importen under undersökningsperioden (se skäl 24). Därmed anses samarbetsviljan vara låg. |
|
(6) |
I enlighet med artikel 17.1 i grundförordningen gjorde kommissionen ett urval av exporterande tillverkare på grundval av den största representativa exportvolymen av den berörda produkten till unionen som rimligen kunde undersökas inom den tid som stod till förfogande. Urvalet bestod av tre grupper som utgörs av tio enskilda tillverkare som svarar för 14,4 % av den sammanlagda exportvolymen från Kina till unionen och 31,3 % av den sammanlagda volymen från samarbetsvilliga exportörer under undersökningsperioden. I enlighet med artikel 17.2 i grundförordningen samrådde kommissionen med de berörda parterna och de kinesiska myndigheterna om urvalet. Ett antal synpunkter inkom i fråga om det föreslagna urvalet. De synpunkter som ansågs relevanta beaktades vid det slutliga urvalet. |
|
(7) |
European Ceramic Tile Manufacturers' Federation (CET) bekräftade i ett brev till kommissionen att alla företag som ingivit klagomål samtyckte till att ingå i urvalet. Tillsammans med andra företag som gav sig tillkänna hade kommissionen därmed fått information från 73 unionstillverkare. |
|
(8) |
I stickprovsundersökningen har den stora fragmenteringen av sektorn för keramiska plattor beaktats. För att säkra att resultaten från stora företag inte skulle dominera skadeanalysen utan att situationen för småföretag, som tillsammans svarar för den största andelen av unionstillverkningen, speglades korrekt ansågs det lämpligt att alla segment, dvs. små, medelstora och stora företag skulle ingå i urvalet. |
|
(9) |
Tre segment har urskiljts utifrån den årliga produktionsvolymen:
|
|
(10) |
I analysen av mikroekonomiska indikatorer har resultaten för de utvalda företagen i det aktuella segmentet viktats enligt det segmentets andel av den sammanlagda unionstillverkningen (genom tillämpning av varje segments specifika andel av hela sektorn för keramiska plattor). Enligt den information som samlades in under undersökningen svarar tillverkarna i segment 1 och 2 vardera för omkring en fjärdedel av unionens sammanlagda tillverkning, medan tillverkarna i segment 3 svarar för omkring hälften av unionens sammanlagda tillverkning. Drygt 350 företag tillhör segmentet småföretag. Drygt 40 företag tillhör segmentet medelstora företag och drygt 20 tillhör segmentet stora företag. |
|
(11) |
Tio företag valdes ut. De är de största inom vart och ett av de tre segmenten med hänsyn till försäljning, tillverkning och geografiskt läge. Ett utvalt företag tillhör segmentet stora företag, fyra segmentet medelstora företag och fem segmentet småföretag. De utvalda företagen ligger i sex olika medlemsstater (Italien, Spanien, Polen, Portugal, Tyskland och Frankrike) som tillsammans svarar för över 90 % av unionens sammanlagda tillverkning. Detta urval motsvarar 24 % av den sammanlagda tillverkningen hos de samarbetsvilliga tillverkarna och 7 % av unionens sammanlagda tillverkning. |
|
(12) |
Under undersökningen beslutade ett utvalt företag från Polen att avbryta sitt samarbete med undersökningen. Kommissionen lyckades inte få någon annan tillverkare från Polen att samarbeta. |
|
(13) |
Trots tillbakadragandet av den polska tillverkaren är urvalet fortfarande mycket representativt enligt alla kriterierna i skälen 8 och 10. Det har därför beslutats att förfarandet kan fortsätta med ett urval av nio tillverkare från fem medlemsstater. |
|
(14) |
Klagandena bad att deras namn skulle hemlighållas. Kommissionen godtog denna begäran. |
|
(15) |
Kommissionen har mottagit 24 svar från importörer. Tre stora importörer har uteslutits från stickprovsundersökningen: två som är närstående kinesiska exportörer och en som är närstående en unionstillverkare (importen är marginell jämfört med den tillverkarens sammanlagda försäljning). |
|
(16) |
De icke-närstående, samarbetsvilliga importörerna står för omkring 6 % av den sammanlagda importen från Kina. |
|
(17) |
Sju företag valdes ut, de står för 95 % av den import som görs av icke-närstående, samarbetsvilliga företag. Ett av dessa företag var också användare av den berörda produkten. Urvalet var också representativt i fråga om geografisk spridning. Urvalet omfattar fem medlemsstater som svarar för mer än 49 % av importen till unionen, vilket stöder dess representativitet. |
|
(18) |
För att de exporterande tillverkare i Kina som så önskade skulle ha möjlighet att ansöka om marknadsekonomisk status eller individuell behandling, sände Kommissionen ansökningsblanketter till de utvalda exporterande tillverkarna. En grupp exporterande tillverkare ansökte om marknadsekonomisk status i enlighet med artikel 2.7 i grundförordningen eller om individuell behandling om undersökningen skulle visa att de inte uppfyllde villkoren för marknadsekonomisk status. Övriga grupper av exporterande tillverkare ansökte endast om individuell behandling. |
|
(19) |
Ansökningar om individuell undersökning mottogs från åtta icke utvalda företag eller grupper av närstående företag. Det skulle ha varit alltför betungande att undersöka dessa ansökningar i det preliminära skedet. Beslut om huruvida individuell undersökning kommer att beviljas några av dessa företag kommer att fattas i det slutgiltiga skedet. |
|
(20) |
Kommissionen sände frågeformulär till de utvalda exporterande tillverkarna, till de icke-utvalda exporterande tillverkare som hade förklarat sin avsikt att begära individuell undersökning enligt artikel 17.3 i grundförordningen, till de utvalda unionstillverkarna, till de fyra icke-närstående importörer som var samarbetsvilliga och till alla kända användare i unionen. |
|
(21) |
Svar på frågeformuläret mottogs från tre utvalda grupper exporterande tillverkare, från åtta icke-utvalda exporterande tillverkare eller grupper av exporterande tillverkare, från nio utvalda unionstillverkare och fem importörer som inte är närstående till någon exporterande tillverkare. Synpunkter mottogs också från den europeiska tillverkarorganisationen (Cerame-Unie), nationella intresseorganisationer, för importörer och användare. |
|
(22) |
Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den ansåg nödvändiga för en analys av marknadsekonomisk status/individuell behandling och för ett preliminärt fastställande av dumpning, därav följande skada och unionens intresse, och genomförde kontroller på plats hos nio utvalda unionstillverkare och följande företag: a) Exporterande tillverkare i Kina — Becarry Group som består av: —— Foshan Becarry Ceramics Co., Ltd — Heyuan Becarry Ceramics Co., Ltd — Heyuan Hairi Ceramic Co., Ltd — Shandong Yadi Ceramics Co., Ltd — Xinruncheng Group som består av: —— Guangdong Xinruncheng Ceramics Co. Ltd — Foshan City Nanhai Chongfa Ceramics Co. Ltd — Wonderful Group som består av: —— Dongguan City Wonderful Ceramics Industrial Park Co., Ltd — Guangdong Jiamei Ceramics Co., Ltd — Qingyuan Gani Ceramics Co. Ltd — Foshan Gani Ceramics Co. Ltd — Giavelli S.r.l., en närstående italiensk importör b) Handlare i Kina — Foshan Changwei Enterprise Co., Ltd. c) Handlare i Hongkong — Cayenne Trading International Ltd. — Great Prosperity Development Ltd. — Good East Development Ltd. d) Icke-närstående importörer — Enmon GmbH, Tyskland e) Nationella intresseorganisationer — Confindustria Ceramica (Italien) — Den spanska organisationen för tillverkare av keramiska plattor (ASCER). — APICER (Portugal) |
|
(23) |
Eftersom det var nödvändigt att fastställa ett normalvärde för de exporterande tillverkare i Kina som eventuellt inte skulle komma att beviljas marknadsekonomisk status utfördes ett kontrollbesök på plats hos två tillverkare i syfte att fastställa normalvärdet på grundval av uppgifter från USA som jämförbart land. Dessa tillverkare bad att deras namn skulle hållas hemliga. |
|
(24) |
Undersökningen av dumpning och skada omfattade perioden från och med den 1 april 2009 till och med den 31 mars 2010 (nedan kallad undersökningsperioden eller i tabeller UP). Undersökningen av utvecklingstendenser som är av betydelse för bedömningen av skadan omfattade perioden från och med den 1 januari 2007 till och med undersökningsperiodens slut (nedan kallad skadeundersökningsperioden). |
|
(25) |
Den berörda produkten är glaserade och oglaserade ”gatstenar”, trottoarplattor, golvplattor o.d., plattor för eldstäder samt väggplattor, av keramiskt material; glaserade och oglaserade mosaikbitar o.d., av keramiskt material, även på underlag (nedan kallad keramiska plattor eller den berörda produkten), som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer 6907 10 00, 6907 90 20, 6907 90 80, 6908 10 00, 6908 90 11, 6908 90 20, 6908 90 31, 6908 90 51, 6908 90 91, 6908 90 93 och 6908 90 99. |
|
(26) |
Keramiska plattor används främst inom byggindustrin för att täcka väggar och golv. |
|
(27) |
En part hävdade att den produkt som importeras från Kina och den som tillverkas av unionsindustrin inte är jämförbara. |
|
(28) |
Det erinras om att kommissionen grundade prisjämförelserna på produkttyper som har avgränsats utifrån produktkontrollnumren som bygger på åtta egenskaper. |
|
(29) |
Den aktuella parten lade fram sina argument under en utfrågning inför ett förhörsombud. Enligt argumenten beror bristen på jämförbarhet på att olika slags teknik, material, polering och utformning används vid tillverkning av unionens och Kinas plattor. Tekniskt avancerade fabriker tillverkar högkvalitativa plattor med screentryck och olika färger. Företaget förklarade att det finns olika trycktekniker för screentryck, rototryck och bläckstråletryck. |
|
(30) |
Trots begäran om en detaljerad beskrivning över alla dessa aspekter på produkternas jämförbarhet, kunde parten inte styrka sina synpunkter. Också argumentet om förbättring av jämförbarheten har inte stötts av något bevis. Parten erkände också själv att de produkttyper som skulle omfattas om ytterligare fyra kriterier lades till endast skulle motsvara 0,5 % av marknaden för plattor. Såsom påpekas i rapporten från förhörsombudet vilken sammanfattar det berörda företagets ställning var de återstående 99,5 % av produkterna som faller under samma produktkontrollnummer likvärdiga. |
|
(31) |
Såsom nämns ovan styrkte inte parten behovet av att införa ytterligare kriterier, och inte heller vilken potentiell effekt kriterierna skulle få på priserna. Med tanke på den försumbara marknadsandelen för de berörda produkttyperna och partens uttryckliga konstaterande att 99,5 % av plattorna är jämförbara inom de berörda produktkontrollnumren, har begäran om att införa ytterligare kriterier i systemet för produktkontrollnummer preliminärt avslagits. |
|
(32) |
Slutsatsen dras att den berörda produkten, den produkt som tillverkas och säljs på hemmamarknaden i Kina och på hemmamarknaden i USA, som preliminärt användes som jämförbart land, samt den produkt som tillverkas och säljs i unionen av unionstillverkare, hade samma grundläggande fysiska och tekniska egenskaper och samma grundläggande användningsområden. Dessa produkter anses därför preliminärt vara likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen. |
|
(33) |
I enlighet med artikel 2.7 b i grundförordningen ska normalvärdet vid antidumpningsundersökningar beträffande import med ursprung i Kina fastställas i enlighet med punkterna 1–6 i samma artikel när det gäller tillverkare som konstaterats uppfylla de kriterier som anges i artikel 2.7 c i grundförordningen. Kriterierna är i korthet följande: 1. Företagets beslut fattas som svar på marknadssignaler utan något större statligt inflytande och dess kostnader återspeglar marknadsvärden. 2. Företagen har en enda uppsättning räkenskaper som är föremål för en självständig revision i överensstämmelse med internationella redovisningsnormer och som tillämpas för alla ändamål. 3. Det förekommer inte några betydande snedvridningar till följd av det tidigare icke-marknadsekonomiska systemet. 4. Lagar om konkurser och ägandeförhållanden garanterar stabilitet och rättssäkerhet. 5. Valutaomräkning sker till marknadskurser. |
|
(34) |
Två grupper exporterande tillverkare i Kina ansökte om marknadsekonomisk status i enlighet med artikel 2.7 i grundförordningen. |
|
(35) |
Det befanns att parterna (två tillverkare, en kinesisk handlare och en handlare från Hong Kong) som påstods utgöra en av dessa grupper i själva verket inte var närstående. Under dessa omständigheter behandlades ansökningarna om marknadsekonomisk status för de båda kinesiska tillverkarna (Becarry Group och Shandong Yadi Ceramics Co. Ltd.) separat. |
|
(36) |
När det gäller den andra gruppen av företag, Wonderful Group, som består av två tillverkargrupper som är närstående till varandra genom att de ägs av samma holdingbolag, ansökte endast en av de närstående grupperna om marknadsekonomisk status, medan den andra endast ansökte om individuell behandling. Eftersom kriterierna för marknadsekonomisk status dock måste ansökas om och uppfyllas av alla företag inom samma grupp, var denna ansökan om marknadsekonomisk status ofullständig och beaktades därför inte. Marknadsekonomisk status kunde därför inte beviljas denna grupp. |
|
(37) |
När det gäller Becarry Group, och då kriterium 1, fastställdes det i undersökningen att tillverkaren hade en exportrestriktion i sin affärslicens som tillämpades i praktiken. Det ansågs därför att säljbeslut inte fattas på fri grund, utan är föremål för betydande statlig inblandning. Dessutom kunde det för flera företag inom gruppen inte fastställas om det ursprungliga kapitalet i företaget betalats och i så fall av vem. När det gäller kriterium 2 uppvisade räkenskaperna flera allvarliga brister som inte nämndes i revisionsrapporten. När det slutligen gäller kriterium 3 befanns det också att det fanns flera snedvridningar som följt med från det icke-marknadsekonomiska systemet, såtillvida att stora tillgångar inte redovisats eller avskrivits korrekt i räkenskaperna och ingen verifikation kunde uppvisas på att företaget hade betalat för sin rätt till markanvändning. |
|
(38) |
När det gäller Shandong Yadi Ceramics Co Ltd, och då kriterium 1, fastställdes i undersökningen att företaget inte kunde bevisa om det ursprungliga kapitalet i företaget betalats när det grundades och i så fall av vem. Det kunde därför inte uteslutas att vissa medel kom från staten. När det gäller kriterium 2 uppvisade räkenskaperna allvarliga brister som inte nämndes i revisionsrapporten och räkenskaperna ansågs därför inte vara reviderade i överensstämmelse med internationella redovisningsnormer. När det slutligen gäller kriterium 3 befanns det också att det fanns flera snedvridningar som följt med från det icke-marknadsekonomiska systemet, såtillvida att ingen verifikation kunde uppvisas på att företaget hade betalat för sin rätt till markanvändning och ingen verifikation för vissa tillgångar. |
|
(39) |
Kommissionen underrättade de berörda exporterande tillverkarna, de kinesiska myndigheterna och klagandena om resultatet av bedömningen av marknadsekonomisk status, och uppmanade dem att lämna synpunkter. |
|
(40) |
Efter det att resultatet av granskningen av ansökningarna om marknadsekonomisk status hade offentliggjorts, inkom synpunkter från de båda utvalda exporterande tillverkarna som inte hade beviljats marknadsekonomisk status. Synpunkterna var dock inte av ett sådant slag att de kunde ändra undersökningsresultatet i detta hänseende, eftersom de endast avsåg att dementera delar av resultatet, och inte innehöll några ytterligare bevis till stöd för synpunkterna. |
|
(41) |
Enligt artikel 2.7 a i grundförordningen bör en landsomfattande tull fastställas för de länder som omfattas av artikeln, utom i de fall där företagen kan visa att de uppfyller kriterierna i artikel 9.5 i samma förordning. Dessa kriterier är i korthet följande: — Exportören kan fritt ta hem kapital och vinster, i de fall företaget helt eller delvis är i utländsk ägo eller är ett samriskföretag. — Exportpriser, exportkvantiteter och försäljningsvillkor bestäms fritt. — Majoriteten av aktierna eller andelarna i företaget tillhör enskilda personer. Statliga tjänstemän i styrelsen eller i viktiga ledningspositioner ska utgöra en minoritet, eller så måste det påvisas att företaget ändå är tillräckligt oberoende i fråga om statlig inblandning. — Valutaomräkning sker till marknadskurser. — Den statliga inblandningen är inte av sådant slag att åtgärderna kan kringgås om enskilda exportörer beviljas olika tullsatser. |
|
(42) |
De utvalda exporterande tillverkare som hade ansökt om marknadsekonomisk status – Becarry Group och Shandong Yadi Ceramics Co. Ltd., ansökte också om individuell behandling för den händelse de inte skulle beviljas marknadsekonomisk status. Wonderful Group och Xinruncheng Group ansökte också om individuell behandling. |
|
(43) |
När det gäller Becarry Group befanns det att försäljningen inte bestämdes fritt på grund av den exportrestriktion som nämns i skäl 37, och deras ansökan om individuell behandling avslogs därför. |
|
(44) |
De andra exporterande tillverkarna befanns uppfylla villkoren i artikel 9.5 i grundförordningen och kunde därmed beviljas individuell behandling. På grundval av de tillgängliga uppgifterna konstaterades därför preliminärt att följande kinesiska exporterande tillverkare som ingick i urvalet uppfyllde alla krav i artikel 9.5 i grundförordningen för individuell behandling: — Shandong Yadi Ceramics Co., Ltd. — Xinruncheng Group. — Wonderful Group. |
|
(45) |
Enligt artikel 2.7 a i grundförordningen ska normalvärdet för exporterande tillverkare som inte beviljats marknadsekonomisk status fastställas på grundval av priserna på hemmamarknaden eller det konstruerade normalvärdet i ett jämförbart land. |
|
(46) |
I tillkännagivandet om inledande uppgav kommissionen sin avsikt att använda USA som ett lämpligt jämförbart land för fastställande av normalvärdet för Kina och uppmanade berörda parter att lämna synpunkter på detta. |
|
(47) |
Ett antal synpunkter inkom och flera andra länder föreslogs som alternativ, särskilt Brasilien, Turkiet, Nigeria, Thailand och Indonesien. |
|
(48) |
Kommissionen beslutade därför att söka samarbete med kända tillverkare i dessa länder samt USA. Endast två tillverkare av den berörda produkten i USA besvarade dock frågeformulären. En thailändsk tillverkare lämnade dessutom in ett ofullständigt svar på frågeformuläret, och hur som helst var deras produktutbud inte helt jämförbart med de samarbetsvilliga kinesiska tillverkarnas. |
|
(49) |
Undersökningen visade att USA har en konkurrensutsatt marknad för den berörda produkten. Flera tillverkare var aktiva på USA:s hemmamarknad och importvolymerna var stora. Undersökningen visade också att de keramiska plattorna med ursprung i Kina och i USA i princip har samma fysiska egenskaper och användningsområden och att tillverkningsprocesserna liknar varandra. |
|
(50) |
Det hävdades att eftersom marknaden i USA främst utmärks av import omfattar de keramiska plattor som tillverkas i USA och de som tillverkas i Kina olika marknadssegment. De inhemskt tillverkade produkttyperna som skulle ligga till grund för att fastställa ett normalvärde skulle därför inte vara jämförbara med de produkttyper som exporteras från Kina till unionen. Undersökningen har dock visat att USA:s produktion omfattar ett brett utbud av produkttyper som är jämförbara med de som tillverkas i och exporteras från Kina, så som anges i skäl 49. |
|
(51) |
Det hävdades också att USA är en relativt liten aktör på den internationella marknaden för keramiska plattor. Däremot tillverkades runt 600 miljoner m2 på hemmamarknaden under 2009, vilket anses mycket. Som en jämförelse tillverkade Kina, världens största tillverkare, under samma period 2 miljarder m2. |
|
(52) |
En part hävdade att USA har stränga kvalitetskrav och har satt upp effektiva icke-tariffära handelshinder för kinesisk import. Undersökningen visade emellertid som nämns ovan att importvolymen från Kina till USA är hög och utgör en merpart av USA:s inhemska konsumtion. Argumentet att icke-tariffära handelshinder i USA påverkar importen och därmed konkurrensen avslogs därför. |
|
(53) |
Uppgifterna i svaren från de båda samarbetsvilliga tillverkarna från USA kontrollerades på plats. Endast uppgifterna från en tillverkare som besöktes beaktades till sist, eftersom de visade sig vara pålitliga uppgifter som normalvärdet kunde grundas på. Uppgifterna från den andra besökta tillverkaren visade sig inte vara pålitliga och ignorerades, eftersom denna tillverkare endast rapporterade delar av sin inhemska försäljning och utgifterna inte helt överensstämde med räkenskaperna. |
|
(54) |
Den preliminära slutsatsen är därför att USA är ett lämpligt och skäligt jämförbart land i enlighet med artikel 2.7 i grundförordningen. |
|
(55) |
I enlighet med artikel 2.7 a i grundförordningen fastställdes normalvärdet på grundval av kontrollerade uppgifter från tillverkaren i det jämförbara landet enligt nedan. |
|
(56) |
Tillverkaren i USA av den likadana produkten hade en inhemsk försäljning som konstaterades vara representativ sett till volym i förhållande till volymen av den berörda produkten som de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna exporterade till unionen. |
|
(57) |
Det konstaterades att försäljningen på hemmamarknaden till icke-närstående kunder pågick som vanligt under undersökningsperioden för alla typer av den likadana produkten som tillverkades av tillverkaren i USA. På grund av kvalitetsskillnader mellan den likadana produkten som tillverkades och såldes i USA och den berörda produkten som exporterades från Kina till unionen ansågs det för vissa produkttyper lämpligare att konstruera ett normalvärde för att kunna beakta dessa skillnader och säkerställa en rättvis jämförelse enligt vad som anges i skäl 61. |
|
(58) |
Normalvärdet togs fram genom att produktionskostnaden för tillverkaren i USA ökades med deras försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst. I enlighet med artikel 2.6 i grundförordningen baserades beloppen för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst på faktiska uppgifter beträffande produktionen och försäljningen vid normal handel av den likadana produkten från tillverkaren i USA. |
|
(59) |
De utvalda kinesiska tillverkarnas exportpriser till den första oberoende kunden fastställdes på grundval av de priser som faktiskt betalats eller skulle betalas. När försäljningen skedde genom en närstående importör i unionen, konstruerades priset i enlighet med artikel 2.9 i grundförordningen. Justeringar gjordes för alla kostnader som uppkommit mellan importen och återförsäljningen (däribland försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader) samt för vinst. När det gäller vinstmarginalen användes den icke-närstående importörens faktiska vinst, eftersom den närstående importörens faktiska vinst inte ansågs tillförlitlig på grund av förhållandet mellan den exporterande tillverkaren och den närstående importören. |
|
(60) |
Dumpningsmarginalerna fastställdes genom att man jämförde de utvalda exportörernas enskilda exportpriser på nivån fritt fabrik med de inhemska försäljningspriserna eller det konstruerade normalvärdet enligt vad som var lämpligt. |
|
(61) |
För att jämförelsen mellan normalvärdet och exportpriset skulle bli rättvis, gjordes i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen justeringar för att beakta olikheter med påverkan på priserna och prisjämförbarheten. Normalvärdet justerades för olikheter i egenskaper, främst beroende på OEM-försäljning och för kvalitetsskillnader för vissa typer som inte tillverkas av tillverkaren i det jämförbara landet, för den lägre kostnaden för plattor som inte är av porslin. Ytterligare justeringar för sjöfrakt, försäkring, hanteringskostnader och därmed sammanhängande kostnader, förpacknings- och kreditkostnader samt bankavgifter gjordes i samtliga fall där dessa konstaterades vara skäliga och korrekta och kunde styrkas. |
|
(62) |
I enlighet med artikel 2.11 och 2.12 i grundförordningen fastställdes dumpningsmarginalerna för de utvalda samarbetsvilliga exporterande tillverkare som beviljats individuell behandling på grundval av en jämförelse mellan det vägda genomsnittliga normalvärde som fastställts för det jämförbara landet med varje företags vägda genomsnittliga exportpris för den berörda produkten till unionen enligt vad som fastställts ovan. |
|
(63) |
På grundval av detta fastställdes följande preliminära dumpningsmarginaler, uttryckta i procent av priset cif vid unionens gräns, före tull:
|
|
(64) |
Dumpningsmarginalen för övriga samarbetsvilliga exporterande tillverkare i Kina, som inte ingick i urvalet, beräknades som ett vägt genomsnitt av de utvalda exporterande tillverkarnas dumpningsmarginaler i enlighet med artikel 9.6 i grundförordningen. |
|
(65) |
Dumpningsmarginalen för den samarbetsvilliga exporterande tillverkare i Kina som ingick i urvalet, men som inte beviljats individuell behandling (Heyuan Becarry Ceramics Co. Ltd) beräknades också såsom beskrivs i skäl 64. |
|
(66) |
Den landsomfattande dumpningsmarginalen för övriga icke-samarbetsvilliga exporterande tillverkare i Kina fastställdes utifrån den högsta konstaterade dumpningsmarginalen för en representativ typ bland samarbetsvilliga exporterande tillverkare. |
|
(67) |
På grundval av detta fastställdes följande preliminära utvalda vägda genomsnittliga dumpningsmarginal och landsomfattande dumpningsmarginal, uttryckta i procent av priset cif vid unionens gräns, före tull:
|
|
(68) |
Såsom nämns i skäl 8 är unionsindustrin för keramiska plattor mycket fragmenterad. Keramiska plattor tillverkas av över 500 tillverkare. |
|
(69) |
Som nämns ovan har unionsindustrin delats in i tre segment: små, medelstora och stora företag. Småföretag står för hälften av unionens sammanlagda produktion. |
|
(70) |
Uppgifterna från nationella och europeiska intresseorganisationer uppskattas omfatta 75 % av unionsproduktionen. Dessa uppgifter har dubbelkollats mot uppgifter från enskilda tillverkare och nationella intresseorganisationer, men också mot statistiska källor som Prodcom. Volymen och värdet på återstående produktion har extrapolerats utifrån samma informationskällor. På grundval av detta beräknades unionens sammanlagda tillverkning uppgå till omkring 895 miljoner m2 under undersökningsperioden. Alla unionstillverkarna (som svarar för unionens sammanlagda tillverkning) utgör unionsindustrin i den mening som avses i artiklarna 4.1 och 5.4 i grundförordningen och kommer i fortsättningen att kallas unionsindustrin. |
|
(71) |
Förbrukningen i unionen fastställdes genom att man lade samman importen utifrån uppgifter från Eurostat med unionstillverkarnas försäljning på unionsmarknaden. Uppgifterna om sammanlagd unionsförsäljning av den berörda produkten bygger på kontrollerade uppgifter från både nationella och europeiska tillverkarorganisationer. Extrapoleringarna gjordes på grundval av uppgifter från organisationerna och Prodcom för att man skulle kunna komma fram till den sammanlagda unionsförsäljningen. |
|
(72) |
Under skadeundersökningsperioden, dvs. mellan 2007 och undersökningsperioden, minskade förbrukningen i unionen med 29 %, med den största minskningen på 13 % mellan 2007 och 2008. Under undersökningsperioden minskade förbrukningen med 8 % jämfört med 2009.
Tabell 1 Förbrukning
|
|
(73) |
I tabellen nedan visas utvecklingen av volym, marknadsandel och genomsnittliga priser när det gäller importen från Kina. Utvecklingen av volymer och priser grundar sig på uppgifter från Eurostat.
Tabell 2 Import från Kina
|
|
(74) |
Den sammanlagda importvolymen från Kina minskade med 3 % under skadeundersökningsperioden och uppgick till 66 miljoner m2 under undersökningsperioden. Minskningstrenden som sådan är i linje med den minskade förbrukningen, men den är mycket mindre markant och inträffade mellan 2007 och 2009. Mellan 2009 och undersökningsperioden ökade importvolymerna från Kina med 6 %. En analys för hela skadeundersökningsperioden visar att marknadsandelen för kinesisk import i själva verket ökade med 35 %, från 4,8 % 2007 till 6,5 % under undersökningsperioden. |
|
(75) |
Priserna för kinesisk import minskade med 4 % under skadeundersökningsperioden, från 4,7 EUR/m2 till 4,5 EUR/m2. |
|
(76) |
I syfte att analysera prisunderskridandet jämfördes unionstillverkarnas vägda genomsnittliga försäljningspris för varje produkttyp till icke-närstående kunder på unionsmarknaden, justerat till nivån fritt fabrik, med motsvarande vägda genomsnittliga priser på importen från Kina till den första oberoende kunden på unionsmarknaden, fastställda till cif-nivån med lämpliga justeringar för gällande tullar och kostnader som uppstår efter importen. |
|
(77) |
Av jämförelsen framgick det att den berörda produkten såldes i unionen under undersökningsperioden till priser som underskred unionsindustrins priser. Nivån för prisunderskridandet uppgick, uttryckt i procent av unionsindustrins priser, till mellan 44 % och 57 %. Beräkningarna bygger på uppgifter från de utvalda unionstillverkarna och de utvalda exporterande tillverkarna i Kina. |
|
(78) |
I tabellen nedan anges importvolymen från andra tredjeländer under skadeundersökningsperioden. Utvecklingen av volymer och priser grundar sig på uppgifter från Eurostat.
Tabell 3 Import från andra tredjeländer
|
|
(79) |
Importen från tredjeländer minskade med 40 % under skadeundersökningsperioden. Det innebär att den importens marknadsandel minskade med 14 %, från 6,2 % till 5,3 %. |
|
(80) |
Det bör noteras att de genomsnittliga importpriserna från andra tredjeländer ökade med 22 % under skadeundersökningsperioden, och konsekvent låg högre än det genomsnittliga försäljningspriset på kinesisk export (med 19 % under undersökningsperioden). |
|
(81) |
I enlighet med artikel 3.5 i grundförordningen undersökte kommissionen alla ekonomiska faktorer och förhållanden av betydelse för unionsindustrins situation. |
|
(82) |
De makroekonomiska indikatorerna (produktion, kapacitet, kapacitetsutnyttjande, försäljningsvolym, marknadsandel, tillväxt och dumpningsmarginalens storlek) bedömdes för hela unionsindustrin. Bedömningen grundades på uppgifter från europeiska och nationella intresseorganisationer som har dubbelkollats mot uppgifter från tillverkare och tillgänglig statistik. |
|
(83) |
Analysen av de mikroekonomiska indikatorerna (genomsnittliga enhetspriser, sysselsättning, löner, produktivitet, lager, lönsamhet, kassaflöde, investeringar, räntabilitet och kapitalanskaffningsförmåga) omfattade de utvalda unionstillverkarna. Bedömningen gjordes på grundval av kontrollerade uppgifter från dessa. |
|
(84) |
Unionsindustrins tillverkning minskade väsentligt med 32 % under skadeundersökningsperioden. Rent allmänt speglade minskningen (under skadeundersökningsperioden) en väsentlig konsumtionsminskning (med 29 % under skadeundersökningsperioden, se skäl 72). Den såg dock annorlunda ut. Den minskade mellan 2007 och 2009 med 32 %, med den största minskningen på 23 % mellan 2008 och 2009. Sedan stabiliserades den mellan 2009 och undersökningsperioden.
Tabell 4 Sammanlagd unionstillverkning
|
|
(85) |
Unionsindustrins tillverkningskapacitet minskade med 5 % mellan 2007 och 2008, och med 2 % mellan 2008 och undersökningsperioden. Det återstående kapacitetsutnyttjandet visar på en total minskning på 27 % mellan 2007 och undersökningsperioden.
Tabell 5 Tillverkningskapacitet och kapacitetsutnyttjande
|
|
(86) |
I linje med utvecklingen av tillverkningsvolymer föll unionsindustrins försäljning på unionsmarknaden till icke-närstående kunder i en grad som motsvarade förbrukningsminskningen, dvs. med 30 % under skadeundersökningsperioden. Unionsindustrins försäljning har följt en liknande utveckling som förbrukningen i fråga om minskning jämfört med föregående år.
Tabell 6 Försäljning till icke-närstående kunder
|
|
(87) |
Unionsindustrins marknadsandel minskade med 1 procentenhet under skadeundersökningsperioden.
Tabell 7 Marknadsandel i unionen
|
|
(88) |
Sysselsättningen minskade med 11 % mellan 2007 och 2008. Under skadeundersökningsperioden minskade den med 16 %.
Tabell 8 Sysselsättning
|
|
(89) |
Produktiviteten hos unionsindustrins anställda, mätt som tillverkningsvolym per anställd och år, var stabil mellan 2007 och 2008. Från 2008 till undersökningsperioden var det dock en nedgång i produktivitet på 19 % kopplad till produktionsminskningen.
Tabell 9 Produktivitet
|
|
(90) |
Dumpningsmarginalerna anges i avsnittet om dumpning. Alla marginaler som har fastställts översteg väsentligt miniminivån. Med tanke på den dumpade importens volymer och priser kan verkningarna av den faktiska dumpningsmarginalen dessutom inte anses vara försumbara. |
|
(91) |
Analysen av de mikroekonomiska delarna (lager, försäljningspriser, kassaflöde, lönsamhet, räntabilitet, kapitalanskaffningsförmåga, investeringar, och löner) gjordes på företagsnivå, dvs. för de enskilda unionstillverkarna i urvalet. |
|
(92) |
För vissa mikroekonomiska indikatorer (försäljningspris, tillverkningskostnad, lönsamhet och räntabilitet, dvs. indikatorer som uttrycks i annat än absoluta värden, dvs. endast värden uttryckta i procent) har resultaten för de utvalda företagen i det aktuella segmentet viktats enligt det segmentets andel av den sammanlagda unionstillverkningen (genom tillämpning av varje segments specifika andel av hela sektorn för keramiska plattor – 52 % för småföretag, 24 % var för medelstora och stora företag). Det garanterar att resultaten från stora företag inte dominerar skadeanalysen utan att situationen för småföretag, som tillsammans svarar för den största andelen av unionstillverkningen, har speglats korrekt. |
|
(93) |
Trots att unionsindustrins utgående lager minskade i absoluta termer med 14 % under skadeundersökningsperioden, ökade de väsentligt i procent av tillverkningen (med 37 %).
Tabell 10
|
|
(94) |
Lagerökningen är en talande skadefaktor. Företagen i sektorn har normalt lager på tre månaders tillverkning, men trycket från den kinesiska dumpade importen har tvingat dem att utöka sina lager upp till sex månaders tillverkning. Det har konstaterats en jämn, årlig lagerökning från 43 % 2007 till 59 % under undersökningsperioden. |
|
(95) |
Lagerökningen förklaras av det faktum att de kinesiska exporterande tillverkarna har fokuserat på att sälja stora partier homogena produkter, medan unionsindustrin erbjuder ett mycket bredare produktutbud i fråga om sorter, färger och storlekar. För att kunna hantera specifika ordrar inom mycket kort tid var unionsindustrin tvungen att öka lagren. |
|
(96) |
Unionsindustrins försäljningspriser ökade med 10 % under skadeundersökningsperioden.
Tabell 11 Pris per enhet på unionsmarknaden
|
|
(97) |
Prisökningen berodde på flera faktorer. För det första fanns ett behov att täcka ökade tillverkningskostnader som under samma period steg med 14 % (se skäl 106). Prisökningen berodde också på de ökade lagren (se skäl 95) och på det ändrade produktutbudet som unionsindustrin erbjuder. Importen från Kina är inriktad på stora partier homogena produkter. Unionsindustrin var därför tvungen att fokusera på små partier av den berörda produkten, där efterfrågan var mer fragmenterad med mindre volymer och större variation på sorter, färger och storlekar. |
|
(98) |
Trots ökningen av enhetspriserna drevs unionsindustrin under vinstmålet. Segmentet småföretag gick i själva verket med förlust. |
|
(99) |
Utvecklingen av priser för import från Kina beskrivs i skäl 75. Som framgår följer priserna en annan utveckling än unionsindustrin och låg konstant lägre. Under undersökningsperioden var priserna från Kina hälften av unionsindustrins priser. |
|
(100) |
Som nämns ovan var ökningen av tillverkningskostnaden högre än ökningen av försäljningspriserna. Kostnadsökningen var 14 % under skadeundersökningsperioden, men unionsindustrin kunde endast öka sina priser med 9 %. Lönsamheten försämrades alltså från 3,9 % år 2007 till 0,4 % under undersökningsperioden. Den lägsta vinsten hade industrin 2009, när den inte kunde täcka sina kostnader utan gick med en förlust på 1,2 %. Av tre segment är det hårdast drabbade segmentet småföretagen som har registrerat förlust sedan 2008. Stora och medelstora företag har trots väsentliga lönsamhetsminskningar klarat att sälja till låga, om än inte hållbara vinster. |
|
(101) |
Vilka vinster som stora och medelstora företag gjort kan inte avslöjas av sekretesskäl. I segmentet stora företag bygger vinstberäkningen på uppgifter från ett företag, eftersom ett avslöjande av resultaten för medelstora företag skulle göra det möjligt för andra företag att beräkna vinsterna för andra segment, eftersom de sammanlagda vägda vinsterna är kända.
Tabell 12 Lönsamhet, kassaflöde, räntabilitet, investeringar och löner
|
|
(102) |
Utvecklingen av kassaflödet, som visar industrins förmåga att själv finansiera sin verksamhet, förblev positivt under skadeundersökningsperioden. Det minskade dock med 54 % mellan 2007 och undersökningsperioden. |
|
(103) |
Räntabiliteten följde i stort lönsamhetsutvecklingen under hela skadeundersökningsperioden. |
|
(104) |
Mellan 2007 och undersökningsperioden minskade det årliga flödet av investeringar i den berörda produkten som gjordes av unionsindustrin med 28 %. |
|
(105) |
Mellan 2007 och undersökningsperioden minskade den genomsnittliga lönen per anställd med 4 %. |
Tabell 13
Tillverkningskostnad
|
2007 |
2008 |
2009 |
UP |
|
|
Tillverkningskostnad euro/m2 |
7,7 |
8,3 |
8,8 |
8,8 |
|
Index |
100 |
108 |
114 |
114 |
|
(106) |
Som anges ovan ökade tillverkningskostnaden med 14 % under skadeundersökningsperioden. Ökningen berodde på lagerökningen (se skäl 95) och på det ändrade produktutbudet som unionsindustrin erbjuder (fler sorter, färger och storlekar), medan de kinesiska exporterande tillverkarna har fokuserat på att sälja stora partier homogena produkter. Unionsindustrin var tvungen att öka lagren för att kunna hantera specifika ordrar inom mycket kort tid och var även tvungen att erbjuda ett bredare produktutbud. |
|
(107) |
Undersökningen har visat att de flesta av skadeindikatorerna, t.ex. tillverkningsvolym, kapacitetsutnyttjande, försäljningsvolym till icke-närstående kunder och sysselsättning försämrades under skadeundersökningsperioden. Även om det inte går att bortse från att den negativa utvecklingen av förbrukningen i unionen hade en negativ inverkan på unionsindustrin, är det anmärkningsvärt att den kinesiska importen lyckades öka sin marknadsandel genom pristrycket. |
|
(108) |
Dessutom påverkades de skadeindikatorer som hänger samman med unionstillverkarnas ekonomiska resultat, såsom lönsamhet, räntabilitet och kassaflöde, mycket negativt under skadeundersökningsperioden. En talande skadefaktor är den väsentliga lagerökningen (med 37 %) under skadeundersökningsperioden. Lagerökningen förklaras av det faktum att de kinesiska exporterande tillverkarna har fokuserat på att sälja stora partier homogena produkter, medan unionsindustrin erbjuder ett mycket bredare produktutbud i fråga om sorter, färger och storlekar. Unionsindustrin var tvungen att öka lagren för att kunna hantera specifika ordrar inom mycket kort tid och för att erbjuda ett bredare produktutbud. |
|
(109) |
Även om unionsindustrins försäljningspriser ökade under skadeundersökningsperioden beror det främst på de ökade tillverkningskostnaderna. Totalt sett försämrades lönsamheten under skadeundersökningsperioden. Segmentet småföretag, som utgör hälften av unionsindustrin, har i själva verket gått med förlust sedan 2008. Trots de ökade försäljningspriserna har industrin alltså inte kunnat få en tillräcklig vinst. Industrin hade inte möjlighet att höja sina försäljningspriser till en nivå som skulle generera den vinst som är en förutsättning för långsiktig lönsamhet. |
|
(110) |
Analysen av prisutvecklingen som bygger på siffror från Eurostat visar att prisskillnaden mellan den dumpade importen från Kina och unionsindustrin priser ökade från omkring 40 % år 2007 och 2008 till omkring 50 % 2009 och undersökningsperioden. |
|
(111) |
Mot denna bakgrund dras preliminärt slutsatsen att unionsindustrin led väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.5 i grundförordningen. |
|
(112) |
I enlighet med artikel 3.6 och 3.7 i grundförordningen undersökte kommissionen om den väsentliga skada som unionsindustrin lidit vållades av den dumpade importen från det berörda landet. Även andra kända faktorer, utöver dumpad import, som eventuellt kunde ha skadat unionsindustrin, undersöktes för att kontrollera att den eventuella skada som vållats av sådana faktorer inte tillskrevs dumpad import. |
|
(113) |
De exporterande kinesiska tillverkarnas ökande marknadsandel under skadeundersökningsperioden sammanföll i tiden med en minskning av unionsindustrins vinster och en väsentlig ökning av dess lager. |
|
(114) |
Detta sammanföll också med en minskning av förbrukningen i unionen. Medan den kinesiska importen minskade i volym med 9 procentenheter mellan 2007 och 2009, i linje med den minskade förbrukningen (dock inte i samma takt – förbrukningen minskade med 23 procentenheter under samma period), har den kinesiska marknadsandelen stadigt ökat sedan 2007. Mellan 2009 och undersökningsperioden har dessutom den kinesiska importen ökat med 6 procentenheter, trots att förbrukningen har minskat med ytterligare 6 procentenheter. |
|
(115) |
Prisskillnaden (grundad på genomsnittssiffror från Eurostat) mellan kinesisk import och unionsindustrins priser var mycket stor under hela skadeundersökningsperioden. Det faktum att den redan 2007 uppgick till över 40 % tyder på att de kinesiska exporterande tillverkarnas prisstrategi inleddes före den ekonomiska krisen. Skillnaden efter krisen hade ökat till 50 % under undersökningsperioden. |
|
(116) |
Den kinesiska importens marknadsandel i kombination med minskade priser och ökad prisskillnad mellan unionens och Kinas priser sammanföll i tid med den försämrade situationen för unionsindustrin. |
|
(117) |
Volymen för import från andra tredjeländer än Kina minskade med 40 % under skadeundersökningsperioden. Den importens marknadsandel minskade också något under samma period (omkring 1 %). Medan priserna på denna import var jämförbara med kinesiska priser 2007 ökade prisskillnaden till 18 % år 2009 och 16 % under undersökningsperioden. |
|
(118) |
Turkiet är den näst största exportören till unionen med en marknadsandel på 3 % under undersökningsperioden. Denna marknadsandel förblev stabil (minskade något med 0,4 %) under skadeundersökningsperioden. Importvolymen från Turkiet minskade med 37 % under skadeundersökningsperioden. Även om priserna för den turkiska importen låg under unionsindustrins (med omkring 40 % under skadeundersökningsperioden), ökade prisskillnaden mellan turkisk och kinesisk import till 16 % år 2009 och undersökningsperioden till följd av en ökning på 22 % av de turkiska priserna. Därför kan det inte uteslutas att import från andra tredjeländer än Kina kan ha bidragit i en mycket utsträckning till den väsentliga skada som unionsindustrin har lidit. De bryter dock inte det orsakssamband som fastställts med den dumpade importen från Kina. |
|
(119) |
Unionsindustrin för keramiska plattor är mycket fragmenterad. Det sammanlagda antalet företag minskade dock under skadeundersökningsperioden på grund av en konsolideringsprocess som har pågått de senaste tjugo åren. Det viktigaste är ändå att i de medlemsstater med den största tillverkningsandelen, där samtidigt fragmenteringen är mer uttalad, har undersökningen visat att företagen samarbetar i kluster. Denna struktur är en garant för att resurserna fördelas effektivt. Fragmenteringen gör i själva verket att stora företag kan lägga ut tillverkning av vissa produkttyper på entreprenad till småföretag (i fråga om färger och storlekar, osv.). Med småföretagens hjälp kan industrin erbjuda många produkttyper på kort tid. Detta blev särskilt viktigt mot bakgrund av den kinesiska konkurrensen med försäljning av stora partier homogena produkter där det inte finns något utrymme för flexibilitet i utformning, färger osv. Under dessa omständigheter kan inget orsakssamband fastställas mellan fragmenteringen och den försämrade situationen för unionsindustrin under skadeundersökningsperioden. |
|
(120) |
Undersökningen visade att den ekonomiska krisen otvivelaktigt påverkade unionsindustrins situation. |
|
(121) |
Inverkan berodde främst på en nedgång inom byggbranschen, vilket märktes i den minskade förbrukningen av keramiska plattor. Rent allmänt uppgick nedgången i hela EU:s byggsektor till 7,5 % ( 3 ) 2009. Den exakta inverkan från det allmänna ekonomiska klimatet på byggbranschen varierar mellan branschens olika segment ( 4 ). Under 2009 koncentrerades minskningen i byggverksamhet främst till nybyggnationer och andra privata byggnader än bostadshus. Däremot har anläggningssektorn påverkats mindre och offentliga segmentet för andra byggnader än bostadshus växte till och med med 1,1 % under 2009. Enligt European Construction Industry Federation speglar denna utveckling statliga åtgärder för att upprätthålla eller till och med öka utgifterna inom offentliga byggnader och infrastruktur, som en del av nationella stimulanspaket. På liknande sätt har skattelättnader för energieffektiva lösningar mildrat inverkan från den ekonomiska nedgången inom renovering och underhåll. |
|
(122) |
Ovannämnda utveckling har haft en positiv effekt på segmenten renovering och underhåll (positiva effekter på tillverkning, försäljning och lönsamhet inom industrin i senare led i förädlingskedjan, eftersom vinstmarginalerna är högre inom detaljhandeln). Dessa segment påverkades mindre av den ekonomiska nedgången. |
|
(123) |
Följande analys visar att även om den ekonomiska nedgången kan ha påverkat unionsindustrins situation, beror utan tvekan den väsentliga skada som unionsindustrin har lidit på den dumpade importen från Kina. |
|
(124) |
För det första visar undersökningen att byggbranschen började återhämta sig från effekterna av den ekonomiska nedgången under undersökningsperioden, medan unionsindustrins indikatorer fortsatte att visa en nedåtgående tendens. |
|
(125) |
För det andra är en viktig faktor utvecklingen av lagren, som i detta fall fungerar som en talande skadeindikator (se skäl 93). En jämn, årlig lagerökning har kunnat konstateras. Denna slags jämna ökning tyder på att unionsindustrin i själva verket var under konstant press från de kinesiska exporterande tillverkarna. Om lagerökningen skulle ha kunnat tillskrivas den ekonomiska nedgången skulle troligen en väsentlig ökning ha konstaterats under krisåren snarare än en jämn utveckling under hela skadeundersökningsperioden. |
|
(126) |
Slutligen visade en analys av lönsamheten, särskilt för småföretagen, som svarade för nära 50 % av unionstillverkningen under undersökningsperioden, att dessa företag uppnådde en mycket blygsam vinst på 0,3 % redan under 2007 och att de har gjort förlust sedan dess. Detta tyder på att deras situation började försämras redan före krisen. |
|
(127) |
Mot bakgrund av ovanstående dras slutsatsen att försämringen av den ekonomiska situationen för unionsindustrin främst orsakades av den dumpade importen från Kina. Även om den ekonomiska krisen och den resulterande nedgången i efterfrågan kan ha bidragit till den skada som unionsindustrin led, var inte dess inverkan sådan att den bryter det orsakssamband som fastställts mellan den dumpade importen från Kina och den väsentliga skada som unionsindustrin lidit. |
|
(128) |
En importör påstod att den främsta orsaken till skadan var lågprisförsäljning från polska tillverkare av keramiska plattor. Härvid ska noteras att skadeanalysen bör genomföras på hela unionsindustrin och inte inriktas på en del av den. Kommissionen analyserade ändå situationen på den polska marknaden på grundval av de tillgängliga uppgifterna (det erinras om att det utvalda polska företaget beslutade att avbryta sitt samarbete med undersökningen och inget annat polskt företag gick med på att samarbeta). |
|
(129) |
För det första fann man att, när det gäller volym, hade den polska försäljningen på övriga unionsmarknaden en marknadsandel på mindre än 3 % under undersökningsperioden. |
|
(130) |
För det andra, om polska företag hade samarbetat i undersökningen och deras priser hade tagits med i beräkningen vid analysen av prisunderskridandet skulle detta ha haft en mycket begränsad effekt på den totala beräkningen av prisunderskridandet. På grund av bristen på samarbete från det polska företagets sida fanns det ingen detaljerad prisinformation per produktkontrollnummer. Men även med en ”maximal verkan” där all polsk försäljning skulle ha ingått i beräkningen skulle verkan ha varit marginell och inte ha ändrat den totala bilden med tanke på de relativt små försäljningsvolymerna ( 5 ). |
|
(131) |
Mot bakgrund av detta var inverkan från den polska försäljningen på den skada som unionsindustrin lidit begränsad, om ens någon. |
|
(132) |
Ett annat påstående om självförvållad skada var att några unionstillverkare ska ha kompletterat sina kataloger med import av kinesiska keramiska plattor och sålt dem vidare under sina egna varumärken. Detta påstående kunde dock inte bekräftas och dessutom visade de underlag som samlades in under undersökningen att denna import var marginell. Det kan därför inte fastställas att unionstillverkarnas import har bidragit till den skada som unionsindustrin lidit. |
|
(133) |
Exportresultatet undersöktes också såsom en av de kända faktorer, utöver den dumpade importen, vilka eventuellt kunde ha skadat unionsindustrin, för att kontrollera att den eventuella skada som vållats av andra faktorer inte tillskrevs den dumpade importen. Analysen av uppgifterna från Eurostat visade att exporten från unionen minskade med 44 %. Priserna på denna export ökade dock med 32 %. För de samarbetsvilliga utvalda tillverkarna var minskningen mindre uttalad (– 24 %). Undersökningen visade också att exportandelen som procentsats av unionsindustrins sammanlagda försäljning ökade från 17 % år 2007 till 19 % 2009. Även om exportvolymen minskade för de samarbetsvilliga unionstillverkarna, var minskningen ändå mindre uttalad än försäljningsnedgången på unionsmarknaden (– 24 % för export jämfört med – 30 % för unionsförsäljningen). Därmed ansågs det att den minskade exportvolymen inte kan förklara nivån på den skada som unionsindustrin lidit. |
|
(134) |
Mot denna bakgrund drar kommissionen preliminärt slutsatsen att unionsindustrins exportresultat inte bidrog till den väsentliga skada som unionsindustrin lidit. |
|
(135) |
Mot bakgrund av detta drogs slutsatsen att det finns ett orsakssamband mellan den skada som unionsindustrin lidit och den dumpade importen från Kina. Den ekonomiska krisen och import från andra tredjeländer än Kina bidrog till unionsindustrins situation, men deras inverkan var inte sådan att den bryter det orsakssamband som fastställts mellan den dumpade importen från Kina och den väsentliga skada som unionsindustrin lidit. |
|
(136) |
På grundval av denna analys av verkningarna av alla kända faktorer för unionsindustrins situation drogs preliminärt slutsatsen att det finns ett orsakssamband mellan den dumpade importen från Kina och den väsentliga skada som unionsindustrin lidit under undersökningsperioden. |
|
(137) |
Det finns en hög samarbetsvilja och ett starkt stöd från den europeiska tillverkarorganisationen (Cerame-Unie) och de största nationella tillverkarorganisationerna. Inga unionstillverkare har heller motsatt sig att undersökningen inleddes eller att åtgärder infördes. Detta tyder på att det uppenbarligen är i unionstillverkarnas intresse att åtgärder införs. |
|
(138) |
Undersökningen visade att unionsindustrin lider väsentlig skada på grund av dumpad import som underskrider dess priser, vilket beskrivs närmare i skäl 76 ff. |
|
(139) |
Det kan antas att unionsindustrin skulle få nytta av åtgärder, som troligen skulle förhindra en ytterligare ökning av dumpad lågprisimport. |
|
(140) |
Om åtgärder inte införs, kan det antas att ökningen av dumpad lågprisimport av keramiska plattor kommer att fortsätta eller till och med öka. Effekten av de sänkta försäljningspriserna på grund av den dumpade importen från Kina skulle fortsätta att pressa unionstillverkarnas försäljningspriser och vinster. |
|
(141) |
Eftersom den ekonomiska situationen och lönsamheten för unionsindustrin inte är stark nog att klara ytterligare prispress från dumpad import som väsentligt underskrider dess priser, skulle det med största sannolikhet leda till att ett stort antal unionstillverkare gradvis försvinner. |
|
(142) |
De icke-närstående, samarbetsvilliga importörerna och användarna står för omkring 6 % av den sammanlagda importen från Kina. Sju icke-närstående importörer (varav en användare) valdes ut för stickprovsförfarandet (se skäl 15). De står för omkring 5 % av den sammanlagda importen från Kina. De samarbetsvilliga importörerna handlade främst med keramiska plattor, med undantag för en importör för vilken plattor utgjorde en mindre del av den totala verksamheten. För dessa samarbetsvilliga importörer var andelen import från Kina av deras totala inköp mycket hög (över 3/4). Det verkar visserligen finnas en marginal för att absorbera en prisökning på kinesisk import, eftersom importörernas pålägg på denna import ligger runt 50 %, men de rapporterar normalt vinster på omkring 5 %. |
|
(143) |
Från ett rent kostnadsperspektiv skulle följaktligen åtgärder, om de införs, med största sannolikhet ha effekt på importörernas affärer. |
|
(144) |
I undersökningen konstateras det dock att det är möjligt för importörer och användare att byta till produkter från tredjeländer eller från unionen. Denna förändring kan göras relativt enkelt, eftersom den undersökta produkten tillverkas i många länder, både inom och utanför unionen (Turkiet, Förenade Arabemiraten, Egypten, Sydostasien, Brasilien med flera). |
|
(145) |
En importör förklarade att företaget hade försökt byta leverantör som en följd av att undersökningen inletts, men att dess ansträngningar inte lyckats. Å andra sidan förklarade en annan importör att denna process redan pågick under undersökningstiden och var framgångsrik. En tredje förklarade att den skulle utöka sitt utbud till icke-kinesiska tillverkare och att detta skulle vara lätt gjort. |
|
(146) |
Därför drogs preliminärt slutsatsen att införande av åtgärder inte skulle hindra unionsimportörerna från att köpa liknande produkter från andra källor. Syftet med antidumpningstullar är inte heller att skära av vissa handelskanaler, utan att återställa jämn konkurrens och motarbeta orättvisa handelsmetoder. |
|
(147) |
Slutligen skulle den relativt låga samarbetsviljan hos icke-närstående importörer kunna tyda på att införande av åtgärder inte skulle ha någon större inverkan på deras verksamhet. |
|
(148) |
Kommissionen kontaktade två stora användarorganisationer i unionen. |
|
(149) |
Byggbranschen (företrädd av European Construction Industry Federation) beslutade att inte samarbeta aktivt med undersökningen. Den besvarade kommissionen första förfrågan, men avslutade sedan sitt samarbete på grund av brist på intresse från medlemmarna. |
|
(150) |
Den låga samarbetsvilja från användarna kan tyda på att branschen inte är starkt beroende av kinesisk import eller på att branschen vid eventuella åtgärder inte skulle påverkas särskilt negativt. Detta verkar vara särskilt giltigt för byggbranschen, där keramiska plattor har mindre betydelse för slutkostnaderna enligt uppgift från tillverkarna under platsbesök. Detta verkar rimligt med tanke på kostnaden för andra material i nybyggnationer eller renoveringar. Som nämns ovan är det också relativt enkelt att byta leverantör. |
|
(151) |
Den europeiska organisationen för gör-det-själv-sektorn (EDRA) kontaktade kommissionen för sina medlemmars räkning. Deras organisation överlämnade sina synpunkter i början av undersökningen och hävdade att tullar skulle leda till en ökning av konsumentpriserna och ett byte till andra leverantörer skulle leda till höga priser, både för återförsäljare och konsumenter. Inga fakta som stöder detta påstående lades dock fram. |
|
(152) |
Kommissionen kontaktade en konsumentorganisation, som svarade att den inte var intresserad av att samarbeta. Ingen annan konsumentorganisation gav sig till känna. |
|
(153) |
Inverkan från antidumpningstullar på konsumenterna blir troligen begränsad, eftersom det prispålägg som återförsäljarna gör normalt är mycket högt. Även om det skulle bli prisökningar skulle de ha relativt begränsad effekt på konsumenterna med tanke på att kostnadsökningen skulle ligga på mellan 1,50 och 3 euro per m2 (grundat på genomsnittspriset för kinesisk import på 4,50 euro under undersökningsperioden). Enskilda konsumenter köper begränsade mängder keramiska plattor och inte särskilt ofta. Dessutom skulle en kortvarig prisökning kunna ha långsiktigt goda effekter för konsumenterna genom att stärka konkurrensen på marknaden. Brist på konkurrens på lång sikt kan leda till ännu högre prisökning och att lågprisimporten försvinner. |
|
(154) |
Varken leverantörer eller leverantörsorganisationer gav sig till känna under undersökningen. |
|
(155) |
Undersökningen visade att de leverantörer som kan ha störst intresse av det pågående förfarandet var tillverkare av utrustning för tillverkning av keramiska plattor. Undersökningen visade också att vissa kinesiska tillverkare köpte sådan utrustning från leverantörer i unionen. Det framkom ändå av officiella uppgifter att försäljningen från unionen till Kina uppvisade en jämn, lätt nedåtgående tendens under det senaste årtiondet, och att Kina stod för en betydande men inte oproportionerligt stor del av försäljningen (omkring 10 %). Leverantörernas största kunder var faktiskt unionstillverkarna, och leverantörerna har därför ett stort intresse för och är beroende av unionsindustrins resultat. |
|
(156) |
Bristen på samarbetsvilja från denna sektor tyder dessutom på att leverantörerna inte anser att antidumpningsåtgärder mot import av den berörda produkten skulle påverka deras situation särskilt negativt. |
|
(157) |
Mot denna bakgrund dras preliminärt slutsatsen att det överlag inte finns några tvingande skäl till att inte införa preliminära åtgärder beträffande import av keramiska plattor med ursprung i Kina. |
|
(158) |
Mot bakgrund av ovanstående slutsatser beträffande dumpning, den skada som vållats, orsakssamband och unionens intresse, bör provisoriska åtgärder införas beträffande import av den berörda produkten från Kina för att förhindra att dumpad import vållar unionsindustrin ytterligare skada. |
|
(159) |
Mot denna bakgrund anser kommissionen att preliminära antidumpningsåtgärder bör införas på import med ursprung i Kina och att dessa, i enlighet med artikel 7.2 i grundförordningen och regeln om lägsta tull, bör fastställas till en nivå motsvarande de lägre av dumpnings- och skademarginalerna. |
|
(160) |
De individuella företagsspecifika antidumpningstullsatser som anges i den här förordningen har fastställts på grundval av resultaten av den nuvarande undersökningen. De återspeglar således den situation som i denna undersökning befunnits föreligga för dessa företag. Dessa tullsatser (i motsats till den landsomfattande tullen för ”övriga företag”) är uteslutande tillämpliga på import av produkter med ursprung i Kina som har tillverkats av dessa företag, dvs. de specifika rättsliga enheter som nämns. Importerade produkter som tillverkats av något annat företag som inte specifikt omnämns i artikeldelen av denna förordning, däribland personer som är närstående till dem som specifikt omnämns, kan inte dra nytta av dessa tullsatser och ska omfattas av den tullsats som gäller ”övriga företag”. |
|
(161) |
Eventuella ansökningar om tillämpning av dessa antidumpningstullar för enskilda företag (till exempel efter en förändring av den juridiska personens namn eller inrättande av en ny tillverknings- eller försäljningsenhet) bör skyndsamt lämnas till kommissionen ( 6 ) med all relevant information, framför allt eventuella ändringar av den del av företagets verksamhet avseende tillverkning, försäljning på hemmamarknaden och exportförsäljning som är förknippad med exempelvis namnändringen eller ändringen av tillverknings- eller försäljningsenhet. Förordningen kommer därefter vid behov att ändras i enlighet med detta genom en uppdatering av förteckningen över de företag som omfattas av individuella tullsatser. |
|
(162) |
I syfte att säkerställa en korrekt tillämpning av antidumpningstullen bör nivån för den övriga tullen inte tillämpas enbart på de icke-samarbetsvilliga exporterande tillverkarna, utan också på de tillverkare som inte hade någon export till unionen under undersökningsperioden. |
|
(163) |
För att minimera risken för kringgående till följd av den stora skillnaden mellan tullsatserna, anses det i detta fall krävas särskilda åtgärder för att trygga en korrekt tillämpning av antidumpningstullarna. De särskilda åtgärderna omfattar följande: En giltig faktura i enlighet med kraven i bilagan till den här förordningen ska uppvisas för tullmyndigheterna i medlemsstaterna. Import som inte åtföljs av en sådan faktura ska omfattas av den övriga antidumpningstull som gäller för alla andra exportörer. |
|
(164) |
►C1 Om volymen av exporten från de företag som omfattas av de lägre, individuella tullsatserna ökar väsentligt efter införandet av antidumpningsåtgärderna, kan denna volymökning i sig anses utgöra en förändring i handelsmönstret som orsakats av införandet av åtgärder i den mening som avses i artikel 13.1 i grundförordningen. ◄ Under sådana omständigheter får en undersökning beträffande kringgående inledas, om villkoren för detta är uppfyllda. Vid en sådan undersökning kan man bl.a. granska behovet av att upphäva de individuella tullsatserna och därefter fastställa en landsomfattande tull. |
|
(165) |
Nedanstående föreslagna tullsatser bygger på de dumpningsmarginaler som fastställdes i undersökningen, eftersom de var lägre än skademarginalerna. De preliminära antidumpningstullar som fastställs är följande:
|
|
(166) |
Samtliga berörda parter underrättas om ovanstående preliminära undersökningsresultat, och de uppmanas att skriftligen lämna in sina synpunkter och begära att bli hörda. Deras synpunkter kommer att analyseras och, om det är motiverat, beaktas innan några slutgiltiga avgöranden träffas. Det bör också påpekas att alla undersökningsresultat i denna förordning rörande införandet av antidumpningstullar är preliminära och kan komma att behöva omprövas inför ett slutgiltigt avgörande. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
1. En preliminär antidumpningstull införs härmed på import av glaserade och oglaserade ”gatstenar”, trottoarplattor, golvplattor o.d., plattor för eldstäder samt väggplattor, av keramiskt material; glaserade och oglaserade mosaikbitar o.d., av keramiskt material, även på underlag, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer 6907 10 00, 6907 90 20, 6907 90 80, 6908 10 00, 6908 90 11, 6908 90 20, 6908 90 31, 6908 90 51, 6908 90 91, 6908 90 93 och 6908 90 99, med ursprung i Folkrepubliken Kina.
2. Följande preliminära antidumpningstullsats ska tillämpas på nettopriset fritt unionens gräns, före tull, för den produkt som beskrivs i punkt 1 och som tillverkats av nedanstående företag:
|
Företag |
Tull |
Taric-tilläggsnummer |
|
Guangdong Xinruncheng Ceramics Co. Ltd |
35,5 % |
B009 |
|
Shandong Yadi Ceramics Co., Ltd |
36,6 % |
B010 |
|
Dongguan City Wonderful Ceramics Industrial Park Co. Ltd; Guangdong Jiamei Ceramics Co. Ltd; Qingyuan Gani Ceramics Co. Ltd; Foshan Gani Ceramics Co. Ltd. |
26,2 % |
B011 |
|
Företag som förtecknas i bilaga I |
32,3 % |
B012 |
|
Alla övriga företag |
73,0 % |
B999 |
3. Tillämpningen av de individuella tullsatserna för de företag som anges i punkt 2 ska förutsätta att det för medlemsstaternas tullmyndigheter uppvisas en giltig faktura som uppfyller kraven i bilaga II. Om ingen sådan faktura uppvisas, ska den tullsats som gäller för övriga företag tillämpas.
4. Övergång till fri omsättning i unionen av den produkt som avses i punkt 1 ska förutsätta att det lämnas en säkerhet som motsvarar nivån på den preliminära tullen.
5. Om inte annat anges, ska gällande bestämmelser om tullar tillämpas.
Artikel 2
1. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 20 i förordning (EG) nr 1225/2009, får berörda parter begära att bli underrättade om de viktigaste omständigheter och överväganden som ligger till grund för antagandet av denna förordning, lämna skriftliga synpunkter och begära att bli hörda av kommissionen inom en månad efter det att denna förordning träder i kraft.
2. I enlighet med artikel 21.4 i förordning (EG) nr 1225/2009 får berörda parter inom en månad efter det att denna förordning trätt i kraft yttra sig om dess tillämpning.
Artikel 3
Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
BILAGA I
►C1 Samarbetsvilliga kinesiska tillverkare som inte ingick i urvalet eller som inte har beviljats individuell behandling ◄ (Taric-tilläggsnummer B012):
1 Dongguan He Mei Ceramics Co. Ltd.
2 Dongpeng Ceramic (Qingyuan) Co. Ltd.
3 Eagle Brand Ceramics Industrial (Heyuan) Co. Ltd.
4 Enping City Huachang Ceramic Co. Ltd.
5 Enping Huiying Ceramics Industry Co. Ltd.
6 Enping Yungo Ceramic Co. Ltd.
7 Foshan Aoling Jinggong Ceramics Co. Ltd.
8 Foshan ASGF Ceramics Co. Ltd.
9 Foshan Bailifeng Building Materials Co. Ltd.
10 Foshan Boli Import& Export Co. Ltd.
11 Foshan Bragi Ceramic Co. Ltd.
12 Foshan City Fangyuan Ceramic Co. Ltd.
13 Foshan Dunhuang Building Materials Co. Ltd.
14 Foshan Eminent Industry Development Co. Ltd.
15 Foshan Everlasting Enterprise Co. Ltd.
16 Foshan Gaoming Shuncheng Ceramic Co. Ltd.
17 Foshan Gaoming Yaju Ceramics Co. Ltd.
18 Foshan Guanzhu Ceramics Co. Ltd.
19 Foshan Huashengchang Ceramic Co. Ltd.
20 Foshan Huitao Economic & Trading Co. Ltd.
21 Foshan Jiajun Ceramics Co. Ltd.
22 Foshan Mingzhao Technology Development Co. Ltd.
23 Foshan Nanhai Jingye Ceramics Co. Ltd.
24 Foshan Nanhai Shengdige Decoration Material Co. Ltd.
25 Foshan Nanhai Xiaotang Jinzun Border Factory Co. Ltd
26 Foshan Nanhai Yonghong Ceramic Co. Ltd.
27 Foshan Oceanland Ceramics Co. Ltd.
28 Foshan Oceano Ceramics Co. Ltd.
29 Foshan Sanshui Hongyuan Ceramics Enterprise Co. Ltd.
30 Foshan Sanshui Huiwanjia Ceramics Co. Ltd.
31 Foshan Sanshui New Pearl Construction Ceramics Industrial Co. Ltd.
32 Foshan Sheng Tao Fang Ceramics Co. Ltd.
33 ►C1 Foshan Shiwan Eagle Brand Ceramic Co. Ltd. ◄
34 Foshan Shiwan Yulong Ceramics Co. Ltd.
35 Foshan Summit Ceramics Co. Ltd.
36 Foshan Tidiy Ceramics Co. Ltd.
37 Foshan VIGORBOOM Ceramic Co. Ltd.
38 Foshan Xingtai Ceramics Co. Ltd.
39 Foshan Yueyang Alumina Products Co. Ltd.
40 Foshan Zhuyangyang Ceramics Co. Ltd.
41 Fujian Fuzhou Zhongxin Ceramics Co. Ltd.
42 Fujian Jinjiang Lianxing Building Material Co. Ltd.
43 Fujian Minqing Jiali Ceramics Co. Ltd.
44 Fujian Minqing Ruimei Ceramics Co. Ltd.
45 Fujian Minqing Shuangxing Ceramics Co. Ltd.
46 Gaoyao Yushan Ceramics Industry Co. Ltd.
47 Guangdong Bode Fine Building Materials Co. Ltd.
48 Guangdong Foshan Redpearl Building Material Co. Ltd.
49 Guangdong Gold Medal Ceramics Co. Ltd.
50 Guangdong Grifine Ceramics Co. Ltd.
51 Guangdong Homeway Ceramics Industry Co. Ltd.
52 Guangdong Huiya Ceramics Co. Ltd.
53 Guangdong Juimsi Ceramics Co. Ltd.
54 Guangdong Kaiping Tilee's Building Materials Co. Ltd.
55 Guangdong Kingdom Ceramics Co. Ltd.
56 Guangdong Kito Ceramics Co. Ltd.
57 Guangdong Monalisa Ceramics Co. Ltd.
58 Guangdong New Zhong Yuan Ceramics Co. Ltd. Shunde Yuezhong Branch
59 ►C1 Guangdong Ouya Ceramic Co. Ltd. ◄
60 Guangdong Overland Ceramics Co. Ltd.
61 Guangdong Qianghui (QHTC) Ceramics Co. Ltd.
62 Guangdong Sihui Kedi Ceramics Co. Ltd.
63 Guangdong Summit Ceramics Co. Ltd.
64 Guangdong Tianbi Ceramics Co. Ltd.
65 Guangdong Winto Ceramics Co. Ltd.
66 Guangdong Xinghui Ceramics Group Co. Ltd.
67 Guangning County Oudian Art Ceramic Co. Ltd.
68 Guangzhou Cowin Ceramics Co. Ltd.
69 Hangzhou Nabel Ceramics Co. Ltd.
70 Hangzhou Nabel Group Co. Ltd.
71 Hangzhou Venice Ceramics Co. Ltd.
72 Heyuan Wanfeng Ceramics Co. Ltd.
73 Hitom Ceramics Co. Ltd.
74 Heyuan Becarry Ceramics Co. Ltd.
75 Huiyang Kingtile Ceramics Co. Ltd.
76 Jiangxi Ouya Ceramics Co. Ltd.
77 Jingdezhen Kito Ceramics Co. Ltd.
78 Jingdezhen Lehua Ceramic Sanitary Ware Co. Ltd.
79 Jingdezhen Tidiy Ceramics Co. Ltd.
80 Kim Hin Ceramics (Shanghai) Co. Ltd.
81 Lixian Xinpeng Ceramic Co. Ltd.
82 ►C1 Louis Valentino (Inner Mongolia) Ceramic Co. Ltd. ◄
83 Louverenike (Foshan) Ceramics Co. Ltd.
84 Nabel Ceramics Co. Ltd.
85 Ordos Xinghui Ceramics Co. Ltd.
86 Qingdao Diya Ceramics Co. Ltd.
87 Qingyuan Guanxingwang Ceramics Co. Ltd.
88 Qingyuan Oudian Art Ceramic Co. Ltd.
89 Qingyuan Ouya Ceramics Co. Ltd.
90 RAK (Gaoyao) Ceramics Co. Ltd.
91 Shandong ASA Ceramic Co. Ltd.
92 Shandong Dongpeng Ceramic Co. Ltd.
93 Shandong Jialiya Ceramic Co. Ltd.
94 Shanghai Cimic Tile Co. Ltd.
95 Shaoguan City Lehua Ceramic Sanitary Ware Co. Ltd.
96 Shunde Area Foshan Lehua Ceramic Sanitary Ware Co. Ltd.
97 Sinyih Ceramic (China) Co. Ltd.
98 Sinyih Ceramics (Penglai) Co. Ltd.
99 Southern building materials and Sanitary Co. Ltd. Of Qingyuan
100 Tangshan Huida Ceramic group Co. Ltd.
101 Tangshan Huida Ceramic Group Huiquin Co. Ltd.
102 Tegaote Ceramics Co. Ltd.
103 Tianjin (TEDA) Honghui Industry & Trade Co. Ltd.
104 Topbro Ceramics Co. Ltd.
105 Xingning Christ Craftworks Co. Ltd.
106 Zhao Qing City Shenghui Ceramics Co. Ltd.
107 Zhaoqing Jin Ouya Ceramics Co. Ltd.
108 Zhaoqing Lehua Ceramic Sanitary Ware Co. Ltd.
109 ►C1 Zhaoqing Zhongheng Ceramic Co. Ltd. ◄
110 Zibo Hualiansheng Ceramics Co. Ltd.
111 Zibo Huaruinuo Ceramics Co. Ltd.
112 Zibo Tongyi Ceramics Co. Ltd.
BILAGA II
Den giltiga faktura som avses i artikel 1.3 ska omfatta en försäkran som är undertecknad av en anställd vid företaget och som innehåller följande:
1. Den anställdes namn och befattning vid den enhet som har utfärdat fakturan.
2. Följande försäkran:
”Jag intygar härmed att den kvantitet keramiska plattor som tas upp i denna faktura, [kvantitet], och som sålts för att exporteras till Europeiska unionen har tillverkats i [berört land] av [företagets namn och adress] [Taric-tilläggsnummer]. Jag försäkrar att uppgifterna i denna faktura är fullständiga och korrekta.
Datum och namnteckning”
( 1 ) EUT L 343, 22.12.2009, s. 51.
( 2 ) EUT C 160, 19.6.2010, s. 20.
( 3 ) Källa: www.fiec.org
( 4 ) Dito.
( 5 ) För att kontrollera volymer och priser för den polska EU-försäljningen mot bakgrund av bristen på samarbete från polska tillverkare, tillämpade kommissionen en kombination av tillgängliga källor (dvs. Eurostat, Prodcom, löpande ordrar och de besvarade stickprovsformulären från tre polska företag).
( 6 ) European Commission, Directorate-General for Trade, Directorate H, 1049 Bruxelles/Brussel, Belgien.