EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 11.6.2021
COM(2021) 312 final
2021/0145(NLE)
Förslag till
RÅDETS BESLUT
om undertecknande på Europeiska unionens vägnar och provisorisk tillämpning av partnerskapsavtalet mellan Europeiska unionen, å en sidan, och medlemmarna i Organisationen för stater i Afrika, Karibien och Stillahavsområdet (OSAKS), å andra sidan
MOTIVERING
1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET
•Motiv och syfte med förslaget
Detta förslag avser undertecknandet och den provisoriska tillämpningen av ett nytt partnerskapsavtal mellan Europeiska unionen (EU) och medlemmarna i Organisationen för stater i Afrika, Karibien och Stillahavsområdet. Den grupp som tidigare kallades ”AVS-gruppen av stater” (AVS) blev i april 2020 Organisationen för stater i Afrika, Karibien och Stillahavsområdet (OSAKS) som är en internationell organisation.
Sedan 2000 har Cotonouavtalet varit den ram som styrt förbindelserna mellan EU och de 79 AKS-länderna (tidigare kallade AVS-länderna). Det bygger på politisk dialog och samarbete på områdena ekonomi, handel och utveckling. Detta avtal reviderades 2005 och 2010 och löpte ut i slutet av februari 2020. Eftersom parterna behövde mer tid på sig för att förhandla fram det efterföljande avtalet förlängdes emellertid tillämpningen av Cotonouavtalet två gånger som en övergångsåtgärd. Den första förlängningen gällde till den 31 december 2020 och den andra till den 30 november 2021 alternativt fram till den provisoriska tillämpningen av det nya partnerskapsavtalet (nedan kallat avtalet), beroende på vilket som inträffar först.
Det har verkligen funnits behov av ett moderniserat avtal som uppgraderar förbindelserna mellan EU och AKS för att därmed återspegla de nya ambitioner som nya behov och utmaningar ger upphov till. Världen har förändrats mycket sedan Cotonouavtalets tillkomst i takt med att den blivit alltmer sammankopplad och på samma sätt har även EU, dess partner och deras gemensamma ambitioner förändrats.
Förhandlingarna om ett nytt avtal inleddes i september 2018 strax efter det att rådet bemyndigat kommissionen och den höga representanten att inleda och föra förhandlingar på Europeiska unionens vägnar, vad gäller bestämmelser inom unionens behörighet, om ett nytt partnerskapsavtal mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och länderna i gruppen av stater i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet, å andra sidan, och antagit förhandlingsdirektiven i juni 2018. Under förhandlingarnas gång hölls rådet regelbundet underrättat. Under förhandlingarnas gång skedde samråd med den särskilda kommitté som inrättats genom rådets beslut om bemyndigande att inleda förhandlingar. Chefsförhandlarna paraferade utkastet till avtalstext den 15 april 2021, med undantag för definitionen av parterna i avtalet.
Avtalets huvudsyfte är att inrätta ett ambitiöst och förstärkt politiskt partnerskap som inför en ny dynamik och går utöver ett traditionellt utvecklingssamarbete. Avtalet kommer att ge befogenheter till varje region. Detta kommer att göra det möjligt för EU och medlemmarna i OSAKS att uppnå mer ambitiösa mål på lokal, nationell, regional och internationell nivå.
De specifika målen för detta avtal är att
1.främja, skydda och förverkliga de mänskliga rättigheterna, de demokratiska principerna, rättsstatsprincipen och god samhällsstyrning, varvid särskild vikt ska fästas vid jämställdhet,
2.bygga fredliga och resilienta stater och samhällen och hantera befintliga och framväxande hot mot freden och säkerheten,
3.främja mänsklig och social utveckling, i synnerhet för att utrota fattigdom och åtgärda ojämlikheter, för att säkerställa att alla har ett värdigt liv och att ingen lämnas utanför, varvid särskild vikt ska fästas vid kvinnor och flickor,
4.mobilisera investeringar, stödja handeln och främja utvecklingen av den privata sektorn i syfte att uppnå en hållbar och inkluderande tillväxt och skapa anständigt arbete för alla,
5.bekämpa klimatförändringar, skydda miljön och säkerställa en hållbar förvaltning av naturresurserna, och
6.genomföra en övergripande och balanserad migrationsstrategi för att dra nytta av fördelarna med en säker, ordnad och reguljär migration och rörlighet, hejda irreguljär migration och samtidigt ta itu med dess bakomliggande orsaker, med fullt iakttagande av internationell rätt och i enlighet med parternas respektive befogenheter.
Kommissionen anser att målen i rådets förhandlingsdirektiv har uppnåtts och att unionen kan godta den text som förhandlats fram.
•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området
Avtalet förhandlades fram i överensstämmelse med de breda förhandlingsdirektiv som antogs av rådet i juni 2018 på grundval av kommissionens rekommendation till ett rådsbeslut om bemyndigande att inleda förhandlingar om ett partnerskapsavtal mellan Europeiska unionen och länder i gruppen av stater i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet, och som bygger på en föregående utvärdering, en konsekvensbedömning och ett meddelande. I alla dessa vägledande dokument beaktas relevant EU-policy och strategier inom de olika berörda områdena, samt motsvarande för partnerna, bland annat Afrikanska unionens Agenda 2063, den gemensamma strategin Afrika-EU (JAES) från 2007, den gemensamma partnerskapsstrategin för EU och Karibien från 2012 och strategin för ett stärkt partnerskap med öarna i Stillahavsområdet från 2006.
Det nya partnerskapet bygger på flera internationellt överenskomna standarder och mål. Förenta nationernas Agenda 2030 (målen för hållbar utveckling) och Parisavtalet om klimatförändringar är av central betydelse för avtalet och parternas framtida insatser.
I synnerhet gäller att avtalet på tematisk nivå är fullt anpassat till EU:s gällande politik:
·I linje med den globala strategin för Europeiska unionens utrikes- och säkerhetspolitik kommer avtalet att bidra till skapandet av inkluderande, fredliga och resilienta samhällen. Det främjar en bred och integrerad strategi när det gäller konflikter och kriser och har till syfte att ta itu både med de bakomliggande orsakerna till dessa och med nya eller ökande säkerhetshot såsom terrorism och finansiering av terrorism och våldsbejakande extremism för att bara nämna några. Politisk dialog kommer att vara centralt när det gäller att ytterligare fördjupa insatserna på dessa områden, och mer generellt på alla områden som omfattas av partnerskapet. I avtalet, som främjar ett ökat politiskt samarbete, bekräftas vikten av att samarbeta inom internationella forum samt av att bygga allianser på global nivå för att skapa ett effektivt multilateralt system.
·I linje med det europeiska samförståndet om utveckling innehåller avtalet övergripande åtaganden som är inspirerade av, och kommer att bidra till uppnående av, målen för hållbar utveckling i Förenta nationernas Agenda 2030. Avtalets människocentrerade strategi tar hänsyn till de olika sammankopplade aspekterna av hållbar utveckling, både ekonomiska, sociala, miljömässiga och säkerhetsrelaterade. Alla dessa viktiga dimensioner, jämte andra övergripande teman, såsom ungdom, jämställdhet, god samhällsstyrning och de mänskliga rättigheterna, kompletterar varandra och har ägnats särskild uppmärksamhet. Parterna kommer att arbeta tillsammans för att skydda jorden, utrota fattigdom i alla dess former, ta itu med ojämlikheter och främja social sammanhållning.
·I linje med den europeiska gröna given och EU:s miljöpolitik erkänns det i avtalet att det måste vidtas snabba åtgärder på olika nivåer för att säkra jordens hållbarhet och motverka det allvarliga hot som klimatförändringar, miljöförstöring och en ohållbar användning av naturresurser utgör. Parterna strävar efter att stärka de globala insatserna mot klimatförändringen, bygga upp resiliens och spela en viktig roll vid genomförandet av Parisavtalet, vilket kommer att fungera som en övergripande ram som ska vägleda partnerskapet.
·I linje med den nya migrations- och asylpaktenoch EU:s migrationspolitik följer avtalet en övergripande och balanserad strategi som innebär att de olika sammanlänkade dimensionerna av både laglig och irreguljär migration hanteras på ett samstämmigt sätt för att därmed främja en välhanterad migration och rörlighet.
Förslaget är också helt förenligt med annan relevant EU-politik med koppling till de fastställda prioriteringarna, t.ex. energi, utbildning, jämställdhet, sysselsättning, forskning och innovation samt handel.
2.RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN
•Rättslig grund
Den rättsliga grunden för ingåendet av detta avtal är artikel 217 jämförd med artikel 218.5 och 218.8 andra stycket i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.
I enlighet med fördragen lägger kommissionen fram ett förslag om undertecknande och provisorisk tillämpning av ett avtal som ingås uteslutande på unionens vägnar.
•Proportionalitetsprincipen
Detta initiativ eftersträvar direkt unionens mål för yttre åtgärder och bidrar till den politiska prioriteringen ”EU som en starkare global aktör”. Det är i linje med riktlinjerna för EU:s globala strategi om att samarbeta med andra och att modernisera de externa partnerskapen på ett ansvarstagande sätt i syfte att uppnå prioriteringarna för EU:s yttre åtgärder. Förslaget stärker samarbetet med var och en av regionerna och innebär en mer specialanpassad strategi och stöd till EU:s strategi ”Ett Afrika”. Det föreslagna avtalet underlättar även kontakterna mellan de olika förvaltningsnivåerna.
•Val av instrument
Detta förslag överensstämmer med artikel 218.5 i EUF-fördraget, enligt vilken rådet ska anta beslut om internationella avtal. Inget annat rättsligt instrument kan användas för att nå målet i detta förslag.
3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR
·
Efterhandsutvärderingar/kontroller av ändamålsenligheten med befintlig lagstiftning
Det är viktigt att EU och dess partner tar hänsyn till erfarenheterna från sitt långvariga samarbete. Som ett led i de politiska förberedelserna inför ett nytt partnerskapsavtal med länderna i Afrika, Karibien och Stillahavsområdet genomfördes ett antal särskilda utvärderingar och samråd före och under förhandlingarna i syfte att inhämta synpunkter från allmänheten, berörda aktörer och partner och dra slutsatser av EU–AKS-samarbetet under de senaste årtiondena. Dessa kan delas in i två kategorier:
·Utvärdering av Cotonou-partnerskapsavtalet
·Offentliga samråd
Slutsatserna och resultaten från dessa har beaktats och återspeglas i det föreslagna avtalet.
•Konsekvensbedömning
Under 2016 offentliggjordes en konsekvensbedömning (SWD (2016) 0380 final) jämte ett meddelande om EU:s framtida förbindelser med AKS-länderna (JOIN 2016 (52) final), vilka ligger till grund för den rekommendation och de förhandlingsdirektiv som följde därpå. Syftet var att fastställa vilket format som fungerar bäst för att organisera och styra förbindelserna mer parterna i Afrika, Karibien och Stillahavsområdet. I konsekvensbedömningen identifieras olika alternativ och anges ett rekommenderat alternativ, vilket till sist var det alternativ som valdes och som sammanfattningsvis innebär följande: ”Det alternativ som är att rekommendera för EU är ett nytt partnerskap mellan EU och AKS-länderna i form av ett övergripande avtal som innehåller en ”ram” som anger gemensamma värden, principer och intressen och identifierar allmänna principer och samarbetsmöjligheter på den internationella arenan samt tre olika partnerskap med regionspecifika prioriteringar och åtgärder för Afrika, Karibien respektive Stillahavsområdet.”
•Lagstiftningens ändamålsenlighet och förenkling
Ej tillämpligt.
•Grundläggande rättigheter
Ett av målen för avtalet är att främja och upprätthålla de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna samt demokrati, rättsstatsprincipen och god samhällsstyrning. Detta är en viktig aspekt med tanke på den förändrade internationella scenen där framväxande stormakter inte nödvändigtvis delar dessa värden och principer. I enlighet med den gemensamma strategin för användningen av politiska klausuler ska parterna vid kränkningar av de väsentliga delarna av detta avtal hålla strukturerade och systematiska samråd. Om de inte kan nå fram till en ömsesidigt godtagbar lösning kan den anmälande parten vidta lämpliga åtgärder.
4.BUDGETKONSEKVENSER
Avtalet innehåller inte något finansprotokoll. EU förbinder sig att göra tillgänglig en tillräcklig nivå av finansiella resurser i överensstämmelse med sina inhemska bestämmelser och förfaranden.
5.ÖVRIGA INSLAG
•Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering
Genomförandet av avtalet kommer att övervakas genom en regelbunden partnerskapsdialog (se den allmänna delen del I artikel 3.1). De regionala protokollen innehåller specifika bestämmelser om genomförande och övervakning (se det regionala protokollet för Afrika del I artikel 6, det regionala protokollet för Karibien del I artikel 8 och det regionala protokollet för Stillahavsområdet del I artikel 8).
OSAKS–EU-ministerrådet ska tillse att avtalet genomförs på ett effektivt och konsekvent sätt, anta politiska riktlinjer och fatta beslut för att ge verkan åt specifika aspekter som är nödvändiga för genomförandet av bestämmelserna i avtalet (se den allmänna delen i avtalet del V artikel 88).
•Ingående redogörelse för resultatet av förhandlingarna
Avtalet inrättar ett ambitiöst och förstärkt politiskt partnerskap mellan EU och medlemmarna i OSAKS i syfte att skapa ömsesidiga fördelar i fråga om gemensamma intressen. Det kommer att ha formen av ett associeringsavtal och ingås för en period av tjugo år.
På det mer strategiska planet innebär avtalet en utvidgning av räckvidden och omfattningen av parternas samarbete i syfte att uppnå det övergripande målet att bygga starkare samhällen. Det nya partnerskapet är en politisk framgång och utgör en vändpunkt. Det ändrar dynamiken och uppgraderar parternas förbindelser för att därmed ta itu med de mest akuta utmaningarna specifikt i varje region. Avtalet står i samklang med de regionala och globala sammanhangen samt även med den senaste internationella lagstiftningen, standarderna och framstegen och, framför allt, befolkningarnas behov.
På detta sätt fås en samstämmig ram med partnerländerna på alla politiska nivåer, både på nationell, (sub)regional och partnerskapsnivå med en global dimension. I avtalet förespråkas en fungerande multilateralism och skapas förutsättningarna för fler politiska och samordnade åtgärder på den internationella scenen, där gruppen kan få ett betydande inflytande.
En innovativ ”1+3”-struktur
EU:s förbindelser med medlemmarna i OSAKS har fördjupats men även moderniserats för att bli ändamålsenligt, och tyngdpunkten har lagts på de tre regionerna. Följaktligen består avtalet nu av följande:
1. En allmän del (grunden) som är gemensam för alla länder och som består av följande:
Del I - Allmänna bestämmelser som anger de allmänna målen och principerna.
Del II - Strategiska prioriteringar som är indelade i sex huvudrubriker:
·Avdelning I - Mänskliga rättigheter, demokrati och samhällsstyrning i människocentrerade och rättighetsbaserade samhällen
·Avdelning II - Fred och säkerhet
·Avdelning III - Mänsklig och social utveckling
·Avdelning IV - Inkluderande och hållbar ekonomisk tillväxt och utveckling
·Avdelning V - Miljömässig hållbarhet och klimatförändringar
Avdelning VI - Migration och rörlighet
Del III - Globala allianser och internationellt samarbete som beskriver de nya politiska ambitionerna på den internationella scenen.
Del IV - Samarbets- och genomförandemetoder som beskriver de olika resurserna för att nå målen för partnerskapet.
Del V - Institutionell ram som förklarar de olika strukturerna och deltagande parterna
Del VI - Slutbestämmelser som redogör för de närmare bestämmelserna om tillämpningen av avtalet.
Bilaga I: Återvändande- och återtagandeförfaranden.
Bilaga II: Europeiska investeringsbankens verksamhet.
EU:s förklaring om samarbets- och genomförandemetoder
Avtalet kommer att styras på olika sätt, antingen på partnerskapsnivå eller på regional nivå, beroende på vilken fråga och vilket format det gäller. Avtalets allmänna del som gäller för alla länder kommer att förvaltas av OSAKS–EU-ministerrådet (som planeras sammanträda vart tredje år), med bistånd av en ambassadörsnivåkommitté, eventuella OSAKS–EU-toppmöten (enligt gemensam överenskommelse) och en nyinrättad gemensam parlamentarisk församling OSAKS–EU (som sammanträder årligen och vars medlemmar även är medlemmar av de tre regionala gemensamma parlamentariska församlingarna).
2. Tre regionala protokoll inrättas mellan länderna i varje enskild region och EU. Varje protokoll är specialanpassat till den berörda regionens behov och dynamik och är därmed lämpat att hantera den specifika regionens utmaningar. Detta innebär i sin tur att varje region kommer att ha sin egen institutionella struktur för förvaltningen av sitt protokoll. Denna struktur omfattar ett ministerråd som ska sammanträda enligt den tidsplan som parterna enats om, en kommitté på ambassadörsnivå, eventuella möten på stats- och regeringschefsnivå och en gemensam parlamentarisk församling.
A.Regionalt protokoll för Afrika
Med specialanpassade prioriteringar som är anpassade specifikt för regionens behov:
·Inkluderande och hållbar ekonomisk tillväxt och utveckling.
·Mänsklig och social utveckling
·Miljö, förvaltning av naturresurser och klimatförändringar
·Fred och säkerhet
·Mänskliga rättigheter, demokrati och samhällsstyrning
·Migration och rörlighet
Och särskild förvaltningsstruktur:
Afrika–EU-ministerrådet, gemensamma kommittén Afrika–EU och parlamentariska församlingen Afrika–EU.
Detta kommer att främja en gemensam strategi gentemot Afrika. Protokollet kommer att utgöra den rättsliga grunden (ett associeringsavtal liknande dem som ingåtts mellan EU och den nordafrikanska länderna) och den politiska vägledningen kommer att bygga på resultaten från toppmötena mellan Afrikanska unionen och Europeiska unionen.
B.Regionalt protokoll för Karibien
Med specialanpassade prioriteringar som är anpassade specifikt för regionens behov:
·Inkluderande och hållbar ekonomisk tillväxt och utveckling.
·Miljömässig hållbarhet, klimatförändringar och hållbar förvaltning av naturresurser
·Mänskliga rättigheter, samhällsstyrning, fred och säkerhet
·Mänsklig utveckling och social sammanhållning
Och särskild förvaltningsstruktur:
Karibien–EU-ministerrådet, gemensamma kommittén Karibien–EU och parlamentariska församlingen Karibien–EU.
C.Regionalt protokoll för Stillahavsområdet
Med specialanpassade prioriteringar som är anpassade specifikt för regionens behov:
·Miljömässig hållbarhet och klimatförändringar
·Inkluderande och hållbar ekonomisk utveckling
·Hav och fiske
·Säkerhet, mänskliga rättigheter, demokrati och samhällsstyrning
·Mänsklig och social utveckling
Och särskild förvaltningsstruktur:
Stillahavsområdet–EU-ministerrådet, gemensamma kommittén Stillahavsområdet–EU och parlamentariska församlingen Stillahavsområdet–EU.
Ett människocentrerat partnerskap
Avtalet går längre än sin föregångare på olika områden och ger möjlighet att spela en viktig roll inom många områden.
Parterna kommer att bidra till uppnåendet av målen för hållbar utveckling och kampen mot klimatförändringen, varvid Agenda 2030 för hållbar utveckling och Parisavtalet om klimatförändringar är de övergripande ramar som ska vägleda partnerskapet.
Avtalet syftar till att skapa nya ekonomiska möjligheter för alla. Särskild vikt läggs vid hållbar och inkluderande tillväxt och jobbskapande. Framför allt är stimulans av investeringar och utvecklingen av den privata sektorn av avgörande betydelse för att påskynda en hållbar utveckling, varvid vetenskap, teknik, forskning, innovation och digital omställning kommer att utgöra ett viktigt bidrag. Samarbetet i ekonomiska frågor och handelsfrågor kommer också att förbättras, vilket kommer att underlätta den bilaterala handeln och investeringsflödena, minska de tekniska handelshindren, förbättra den offentliga upphandlingen och skydda immateriella rättigheter. Alla befintliga handelsarrangemang såsom avtalen om ekonomiskt partnerskap kommer att kvarstå. Samarbetet mellan parterna kommer att bidra till upprätthållandet av höga miljönormer, sociala normer och arbetsnormer.
Detta går hand i hand med ett förnyat fokus på klimatförändringen och miljömässig hållbarhet inom en rad olika områden. Eftersom parterna inser att det är viktigt att man agerar snabbt och att nedbrytningen av naturresurser utgör ett allvarligt hot mot uppnåendet av en hållbar utveckling har de enats om långtgående åtaganden för att bevara och skydda jorden, dess ekosystem och hav. I överensstämmelse med Parisavtalets mål kommer insatserna mot klimatförändringen att förstärkas. Det kommer att vidtas gemensamma åtgärder för att hantera problem med anpassning och begränsning och för att bättre hantera miljökatastrofer. Detta ingår som ett led i en global och miljövänlig strategi som främjar en hållbar utveckling av en blå ekonomi och stödjer omställningen till grönare (utsläppssnåla/resurseffektiva) ekonomier.
Samarbetet mellan EU och medlemmarna i OSAKS har även sin grund i en gemensam uppsättning värden och universella principer. Respekt för mänskliga rättigheter, internationell rätt, demokratiska principer och principerna i Förenta nationernas stadga ligger till grund för samarbetet inom ramen för avtalet. Dessa anses vara avgörande faktorer för att säkerställa att andra ömsesidiga prioriteringar kan genomföras, precis som åtagandena om iakttagande av rättsstatsprincipen och god samhällsstyrning, vilka stärkts i avtalet. Detsamma gäller för fred och säkerhet, där nya och framväxande hot kommer att behandlas, till exempel piratdåd, människohandel och handel med narkotika, vapen och andra olagliga varor, liksom it-brottslighet och hot mot it-säkerheten, vilka utgör viktiga inslag i en integrerad strategi för konflikter och kriser och de bakomliggande orsakerna till dessa.
Avtalet främjar ett förstärkt samarbete, både sektoriellt och politiskt, bland annat om utrikespolitiska frågor av gemensamt intresse. Det rör sig bland annat om fredsbevarande verksamhet, terrorism, instabila situationer, de nytillkomna bestämmelserna om dödsstraff samt brottsbekämpning och migration och rörlighet. Vad gäller det sistnämnda ska nya åtaganden som återspeglar en övergripande och balanserad strategi hantera de olika sammanlänkade dimensionerna av laglig och irreguljär migration hanteras på ett samstämmigt sätt. I syfte att främja en välhanterad migration och rörlighet främjar avtalet ett förstärkt samarbete mellan parterna, relevanta organ och institutioner samtidigt som det också förbättrar återvändande och återtagande genom ökad förutsägbarhet och ett förbättrat genomförande. Gemensamma utmaningar kommer att hanteras bättre, bland annat de bakomliggande orsakerna till irreguljär migration, människohandel och smuggling av migranter.
Mänsklig och social utveckling främjas kraftigt i partnerskapet, i syfte att ta itu med fattigdom och ojämlikheter så att ingen lämnas utanför. I enlighet med rekommendationerna i förhandlingsdirektiven har det gjorts skärpta åtaganden i avtalet om att förbättra jämställdheten, sociala tjänster såsom utbildning och hälso- och sjukvård, och den sociala inkluderingen. Parterna ska samarbeta för att bättre hantera olika utmaningar såsom tryggad livsmedelsförsörjning, snabb befolkningstillväxt och globala hälsokriser.
Partnerskapsdialogen har i många år utgjort en central del av förbindelserna mellan EU och OSAKS och det nya avtalet kommer att ytterligare stärka denna viktiga dimension. Den täcker alla frågor som omfattas av detta avtal, men även bredare frågor av gemensamt intresse.
Den text som förhandlats fram främjar dessutom flerpartssamarbete och erkänner att ungdomar och olika partner, till exempel lokala myndigheter, det civila samhällets organisationer och den privata sektorn, spelar en viktig roll när det gäller att forma en bättre framtid. Det är viktigt med ett aktivt engagemang i partnerskapsdialogen och samarbetsprocesserna, men även med gemensamma insatser som syftar till att se till att avtalet genomförs på ett effektivt sätt.
Alla de faktorer som nämns ovan är sammankopplade och utgör en förutsättning för att vi ska kunna ta våra förbindelser till nästa nivå. Detta innebär att de regionala protokollen samt tolkningen och tillämpningen av dessa alltid måste respektera bestämmelserna och principerna i avtalets allmänna del.
2021/0145 (NLE)
Förslag till
RÅDETS BESLUT
om undertecknande på Europeiska unionens vägnar och provisorisk tillämpning av partnerskapsavtalet mellan Europeiska unionen, å en sidan, och medlemmarna i Organisationen för stater i Afrika, Karibien och Stillahavsområdet (OSAKS), å andra sidan
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 217 jämförd med artikel 218.5 och 218.8 andra stycket,
med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,
av följande skäl:
1)Den 21 juni 2018 bemyndigade rådet kommissionen och den höga representanten för utrikes frågor och säkerhetspolitik att inleda och föra förhandlingar på unionens vägnar, vad gäller bestämmelser inom unionens behörighet, om ett nytt partnerskapsavtal mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och länderna i gruppen av stater i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet, å andra sidan.
2)Förhandlingarna om ett partnerskapsavtal mellan Europeiska unionen, å en sidan, och medlemmarna i Organisationen för stater i Afrika, Karibien och Stillahavsområdet (avtalet), å andra sidan, slutfördes med framgång den 15 april 2021, med undantag för definitionen av parterna i avtalet.
3)Avtalet avspeglar både de historiskt nära förbindelserna och de allt starkare band som håller på att utvecklas mellan Europeiska unionen och medlemmarna i Organisationen för stater i Afrika, Karibien och Stillahavsområdet samt deras önskan att ytterligare förstärka och utvidga sina förbindelser på ett ambitiöst och innovativt sätt. Avtalet omdefinierar förbindelserna mellan EU och medlemmarna i Organisationen för stater i Afrika, Karibien och Stillahavsområdet, inbegripet prioriteringarna och arbetsmetoderna inom de olika politikområden som avtalet omfattar.
4)Avtalet bör därför undertecknas på Europeiska unionens vägnar i enlighet med artikel 98 i avtalet, med förbehåll för att det ingås vid en senare tidpunkt.
5)Cotonouavtalet kommer att fortsätta att tillämpas under en övergångsperiod fram till och med senast den 30 november 2021. Om avtalet inte träder i kraft från och med den 1 december 2021 kommer samarbetet mellan unionen och medlemmarna i Organisationen för stater i Afrika, Karibien och Stillahavsområdet att falla till en nivå som varken är önskvärd eller i unionens intresse, vilket skulle leda till störningar i förbindelserna mellan unionen och medlemmarna i Organisationen för stater i Afrika, Karibien och Stillahavsområdet. För att begränsa uppkomsten av sådana störningar bör avtalet tillämpas provisoriskt.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Undertecknandet av partnerskapsavtalet mellan Europeiska unionen, å en sidan, och medlemmarna i Organisationen för stater i Afrika, Karibien och Stillahavsområdet, å andra sidan, godkänns härmed på unionens vägnar, med förbehåll för att avtalet ingås vid en senare tidpunkt.
Texten till det avtal som ska undertecknas åtföljer detta beslut.
Artikel 2
EU:s förklaring om samarbets- och genomförandemetoder som åtföljer detta beslut godkänns härmed på unionens vägnar.
Artikel 3
Rådets generalsekretariat ska utfärda det instrument som ger den eller de personer som anges av avtalets förhandlare full befogenhet att underteckna avtalet, med förbehåll för att det ingås.
Artikel 4
Avtalet ska tillämpas provisoriskt i enlighet med artikel 98.4 i avtalet, från och med den dag som där anges, i avvaktan på att det träder i kraft.
Artikel 5
Detta beslut träder i kraft dagen efter det att det har antagits.
Utfärdat i Bryssel den
På rådets vägnar
Ordförande