[pic] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION |

Bryssel den 16.5.2007

SEK(2007) 621 slutlig

Rekommendation till

RÅDETS BESLUT

om upphävande av beslut 2005/186/EG om förekomsten av ett alltför stort underskott i Malta

(framlagt av kommissionen)

MOTIVERING

1. BAKGRUND

I artikel 104 i fördraget fastslås att medlemsstaterna skall undvika alltför stora underskott, och ett förfarande för att identifiera och korrigera sådana underskott inrättas. I rådets förordning (EG) nr 1467/97 om påskyndande och förtydligande av tillämpningen av förfarandet vid alltför stora underskott[1], som ingår i stabilitets- och tillväxtpakten, redogörs mer ingående för detta förfarande. Enligt artikel 104.2 i fördraget skall kommissionen övervaka att budgetdisciplin iakttas på grundval av två kriterier, nämligen: a) huruvida andelen av det förväntade eller faktiska underskottet i den offentliga sektorns finanser överstiger referensvärdet på 3 % av BNP (såvida inte denna andel har minskat väsentligt och kontinuerligt och nått en nivå som ligger nära referensvärdet, eller referensvärdet endast undantagsvis och övergående överskrids och andelen fortfarande ligger nära referensvärdet) och b) huruvida skuldsättningen i den offentliga sektorn överstiger referensvärdet på 60 % av BNP (såvida inte skuldkvoten minskar i tillräcklig utsträckning och närmar sig referensvärdet i tillfredsställande takt).

Enligt protokollet om förfarandet vid alltför stora underskott, som fogas till fördraget, skall kommissionen tillhandahålla det statistiska underlag som skall användas för tillämpningen av förfarandet. Som en del av tillämpningen av protokollet måste medlemsstaterna två gånger om året, före den 1 april och den 1 oktober, lämna uppgifter om offentliga underskott och skuldnivåer och andra tillhörande faktorer, i enlighet med artikel 4 i rådets förordning (EG) nr 3605/93[2],[3].

Den 12 maj 2004 inledde kommissionen ett underskottsförfarande gentemot Malta genom antagandet av en rapport i enlighet med artikel 104.3. Anledningen var att underskottet i den offentliga sektorns finanser uppgick till 9,7 % av BNP och att skuldsättningen i den offentliga sektorn uppgick till 72 % av BNP år 2003[4]. Den 5 juli 2004 fastslog rådet, efter en rekommendation från kommissionen och i enlighet med artikel 104.6, att ett alltför stort underskott förelåg i Malta[5]. Samtidigt gav rådet, på grundval av en rekommendation från kommissionen och i enlighet med artikel 104.7, Malta rekommendationer i syfte att få situationen med ett alltför stort offentligt underskott att upphöra senast 2006[6].

I enlighet med artikel 104.7 gav rådet rekommendationen

”– att de maltesiska myndigheterna snarast möjligt får den nuvarande situationen med ett alltför stort underskott att upphöra,

– att de maltesiska myndigheterna vidtar åtgärder på medellång sikt för att, på ett trovärdigt och hållbart sätt, förverkliga målet att nedbringa underskottet till under 3 % av BNP senast år 2006 enligt den plan för minskning av underskottet som anges i rådets yttrande av den 5 juli 2004 om det konvergensprogram som överlämnades i maj 2004,

– att de maltesiska myndigheterna kraftfullt genomför de åtgärder som nämns i konvergensprogrammet från maj 2004, särskilt de som är av strukturell natur och syftar till att rationalisera och minska utgifterna,

– att de maltesiska myndigheterna senast den 5 november 2004 effektivt verkar för att genomföra de planerade åtgärderna för att uppnå 2005 års mål för underskottet, och

– att de maltesiska myndigheterna säkerställer att ökningen av skuldkvoten fås att avstanna under 2005 och därefter vändas till en nedgång på det sätt som anges i rådets yttrande om det konvergensprogram som överlämnades i maj 2004.”

Rådet uppmanade dessutom de maltesiska myndigheterna att ”säkerställa att konsolideringen av de offentliga finanserna mot ett budgetsaldo på medellång sikt som är i balans eller uppvisar ett överskott fortsätts efter att det alltför stora överskottet har korrigerats”.

Tabell 1: Anpassning godkänd av rådet den 5 juli 2004

% av BNP, om inte annat anges | 2003 | 2004 | 2005 | 2006 | 2007 |

Saldo i de offentliga finanserna Offentlig bruttoskuld p.m.: Real BNP-tillväxt (%) | -9,7 72,0 -1,7 | -5,2 72,1 1,1 | -3,7 72,4 1,7 | -2,3 70,5 2,1 | -1,4 70,4 2,1 |

Källor : Rådets rekommendation till Malta enligt artikel 104.7 och rådets yttrande om Maltas konvergensprogram från maj 2004, båda antagna den 5 juli 2004.

Den 22 december 2004 slog kommissionen fast i ett meddelande[7] att den maltesiska regeringen som svar på rådets rekommendation hade vidtagit effektiva åtgärder för att nå underskottsmålet för 2005 inom tidsfristen den 5 november 2004, vilket rådet noterade den 18 januari 2005.

I enlighet med artikel 104.12 skall ett rådsbeslut om att det föreligger ett alltför stort underskott upphävas, på grundval av kommissionens rekommendation, när det alltför stora underskottet i den berörda medlemsstaten enligt rådets uppfattning har korrigerats.

2. DEN SENASTE UTVECKLINGEN NÄR DET GÄLLER UNDERSKOTTET

Enligt de senaste uppgifterna uppgick underskottet i den offentliga sektorns finanser som mest till 10 % av BNP 2003, vilket inkluderar en utgiftsökande engångstransaktion motsvarande 2,9 % av BNP i samband med omstruktureringen av två statsägda varv. Underskottet som andel av BNP följde därefter en nedåtgående trend och minskade till 4,9 % av BNP 2004 och 3,1 % av BNP 2005.

På grundval av de uppgifter som kommissionen (Eurostat)[8] har lämnat i enlighet med artikel 8g.1 i förordning (EG) nr 3605/93 i anslutning till Maltas anmälan före den 1 april 2007, uppgick underskottet i den offentliga sektorns finanser 2006 till 2,6 % av BNP[9].

Medan underskottet i den offentliga sektorns finanser 2004 och 2005 var något lägre än vad som angavs i den plan för underskottsminskning som rådet rekommenderat i enlighet med artikel 104.7, var underskottet något högre 2006. Underskottet som andel av BNP 2006 var emellertid något bättre än det officiella mål som angetts i det uppdaterade konvergensprogrammet från januari 2006 (2,7 %).

Minskningen av underskottet i den offentliga sektorns finanser påbörjades under ogynnsamma tillväxtförutsättningar och fortsatte under den senaste tidens ekonomiska uppgång. Den totala anpassningen under perioden 2003–2006 motsvarade 7,4 procentenheter av BNP. Omkring 4 procentenheter av underskottsminskningen under perioden 2003–2006 berodde på högre intäkter, till följd av ändrade indirekta skatter och regeringens ansträngningar för att effektivisera skatteuppbörden under denna period. En minskning av utgifternas andel av BNP förklarar de återstående 3½ procentenheterna[10], vilket fick stöd av en minskning av de totala kapitalutgifterna till följd av i huvudsak större bruk av engångsåtgärder (markförsäljning, som traditionellt registreras som negativa utgifter). Under perioden 2004–2006 motsvarade de underskottsminskande engångsåtgärderna i genomsnitt ca 1 % av BNP per år. Utan engångsåtgärder skulle underskottet 2006 legat på 3,3 % av BNP, dvs. ovanför referensvärdet.

I strukturella termer, dvs. efter justeringar för konjunkturcykeln och engångsåtgärder och andra tillfälliga åtgärder, uppskattas underskottet ha förbättrats från en toppnivå på omkring 6½ % av BNP 2003 till ca 3¾ % av BNP 2005. För 2006 sjönk det strukturella underskottet ytterligare till 2¾ % av BNP[11].

I sin rekommendation enligt artikel 104.7 uppmanade rådet Malta att vidta strukturella åtgärder för att rationalisera och minska de offentliga utgifterna. Under perioden 2004–2006 genomfördes ett antal sådana åtgärder. Åtgärderna syftade särskilt till att minska sysselsättningen i den offentliga sektorn och förbättra arbetsmetoderna och den allmänna effektiviteten i viktiga offentliga företag, med målet att minska de statliga överföringarna av medel. Offentliga organ som anses ha en viktig strategisk roll har omstrukturerats, medan de som inte anses vara viktiga har privatiserats. Anställningen av personal i den offentliga sektorn har vidare varit strikt behovsprövad. De begränsade löneökningarna i det nya fleråriga kollektivavtalet för offentligt anställda, som omfattar perioden 2005–2010, är en annan faktor som förklarar de offentliga utgifternas sjunkande andel av BNP. Utgiftskontrollen har också förbättrats genom en uppstramning av villkoren för att få sociala förmåner och genom inrättandet av den infrastruktur som krävs för att minska bidragsfusk.

3. BERÄKNADE UNDERSKOTT FÖR 2007 OCH DÄREFTER

Enligt kommissionens vårprognos 2007 beräknas underskottet i den offentliga sektorns finanser minska ytterligare och uppgå till 2,1 % av BNP 2007 och, enligt ett scenario där politiken inte ändras, 1,6 % av BNP 2008. Detta väntas uppnås i en miljö av bibehållen ekonomisk tillväxt under prognosperioden. Det minskade underskottet i den offentliga sektorns finanser 2007 förklaras av att utgiftskvoten sjunker med knappt en procentenhet av BNP. Minskningen av de löpande utgifternas andel av BNP, vilken hänger samman med mindre offentlig konsumtion och lägre ränteutgifter, förväntas mer än väl uppväga ökningen av den offentliga sektorns fasta bruttoinvesteringar. För 2008 kan underskottets minskade andel av BNP hänföras till en beräknad nedgång av de totala utgifternas andel av BNP, vilket i huvudsak beror på kraftigt minskade offentliga investeringar till följd av att en stor sjukvårdsanläggning har färdigställts. De totala inkomsternas andel av BNP beräknas minska under 2007 och 2008, i huvudsak beroende på minskade intäkter från direkta skatter och sociala avgifter. Användningen av engångstransaktioner under 2007 och 2008 väntas vara lägre än genomsnittet under de senaste åren[12]. Utan engångsåtgärder skulle underskottet enligt kommissionens vårprognos 2007 understiga referensvärdet på 3 % av BNP (2,7 % av BNP) och sjunka ytterligare 2008 (1,6 %)[13].

I jämförelse med Maltas anmälan från april 2007 beräknas i kommissionens vårprognos 2007 underskottet i den offentliga sektorns finanser minska i något blygsammare takt. För 2007 är skillnaden 0,2 % av BNP och beror i huvudsak på lägre sociala avgifter i linje med den förväntade utvecklingen av ersättningar till anställda. För 2008 uppgår skillnaden i fråga om underskottets andel av BNP till 0,7 % av BNP. Anledningen till detta är i huvudsak att de nationella myndigheterna förutser lägre utgifter när det gäller både ersättningar till offentligt anställda och inköp av varor och tjänster.

Enligt kommissionens vårprognos 2007 beräknas det strukturella underskottet (dvs. det konjunkturrensade underskottet exklusive engångsåtgärder och andra tillfälliga åtgärder) minska under 2007 och 2008. Det strukturella underskottet beräknas under 2007 minska marginellt, från precis under 2¾ % av BNP 2006 till något över 2½ % av BNP 2007 och, förutsatt att politiken inte ändras, minska i större utsträckning under 2008, till omkring 1½ %. Den sammanlagda minskningen under perioden 2006–2008 på något mer än 1 procentenhet av BNP förefaller i stort sett ligga i linje med rådets rekommendation enligt artikel 104.7, där rådet uppmanade till en fortsatt konsolidering av de offentliga finanserna mot målet för de offentliga finanserna på medellång sikt (i fråga om Malta en balanserad budget i strukturella termer) efter det att det alltför stora överskottet har korrigerats. Även om insatserna under 2007 är begränsade förefaller den genomsnittliga anpassningen under 2007–2008 i stort sett motsvara den årliga strukturella förbättring på 0,5 % av BNP som föreskrivs i stabilitets- och tillväxtpakten för de medlemsstater som deltar i euroområdet eller i ERM II.

I sitt yttrande av den 27 februari 2007 om det uppdaterade konvergensprogrammet från december 2006[14] noterade rådet att programmet inte syftade till att uppnå det medelfristiga målet för de offentliga finanserna inom programperioden (som löper ut 2009). Takten i anpassningen mot det medelfristiga målet för de offentliga finanserna enligt programmet under åren efter korrigeringen av det alltför stora underskottet ansågs i stort sett ligga i linje med stabilitets- och tillväxtpakten, men rådet påpekade dock att det förelåg vissa risker med programmets budgetberäkningar, särskilt när det gäller antagandena om en gynnsam makroekonomisk utveckling under 2008 och 2009.

4. SKULDUTVECKLING OCH SKULDBERÄKNINGAR

Den offentliga sektorns skuld har sedan 2001 överstigit referensvärdet på 60 % av BNP. Skulden nådde en topp på 74 % av BNP 2004. I enlighet med rådets rekommendation enligt artikel 104.7 fick Malta ökningen av den offentliga skulden att avstanna och vändas till en nedgång under 2005, i det att skulden till följd av ett primärt överskott och privatiseringsintäkter uppgick till 72,4 % av BNP. Under 2006 noterades en ytterligare nedgång då skuldkvoten uppgick till 66,5 % av BNP, till stor del som ett resultat av betydande privatiseringsintäkter motsvarande ca 3,5 % av BNP.

Enligt kommissionens vårprognos 2007 väntas skulden som andel av BNP fortsätta att minska under 2007 och 2008. För 2007 beräknas den offentliga sektorns skuld underskrida 66 % av BNP och för 2008 väntas den minska ytterligare och, förutsatt att politiken inte ändras, uppgå till 64¼ %.

5. SLUTSATSER

Underskottet i den offentliga sektorns finanser minskade från 10 % av BNP 2003 till 2,6 % 2006, dvs. under referensvärdet på 3 % av BNP. Trots ett antal engångstransaktioner (utan vilka underskottet 2006 fortfarande skulle ligga över referensvärdet) anses de åtgärder som ligger till grund för underskottsminskningen i huvudsak vara av varaktig karaktär. Det strukturella saldot, dvs. det konjunkturrensade saldot exklusive engångsåtgärder och andra tillfälliga åtgärder, beräknas under 2006 ha förbättrats med något mer än 1 % av BNP. Enligt kommissionens vårprognos 2007 väntas det offentliga underskottet minska till 2,1 % av BNP 2007 och, om politiken inte ändras, till 1,6 % 2008, samtidigt som de underskottsminskande engångsåtgärderna beräknas upphöra. Det innebär att underskottet på ett trovärdigt och hållbart sätt har tagits ner till en nivå under tröskelvärdet på 3 % av BNP.

Den offentliga sektorns bruttoskuld minskade från en topp på 73,9 % av BNP 2004 till 66,5 % 2006. Enligt kommissionens vårprognos 2007 väntas skuldkvoten sjunka ytterligare till nästan 64 % av BNP 2008 (vid oförändrad politik).

En helhetsbedömning ger vid handen att det alltför stora underskottet i Malta har korrigerats. Kommissionen rekommenderar därför rådet att upphäva sitt beslut om förekomsten av ett alltför stort underskott i Malta.

Tabell 2: De offentliga finansernas utveckling 2003–2008

Rekommendation till

RÅDETS BESLUT

om upphävande av beslut 2005/186/EG om förekomsten av ett alltför stort underskott i Malta

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 104.12,

med beaktande av kommissionens rekommendation, och

av följande skäl:

(1) Till följd av en rekommendation från kommissionen i enlighet med artikel 104.6 i fördraget fastställdes genom rådets beslut 2005/186/EG[15] att det förelåg ett alltför stort underskott i Malta. Rådet noterade att underskottet i de offentliga finanserna för 2003 uppgick till 9,7 % av BNP (varav 2,9 % hänförde sig till en engångstransaktion), vilket översteg fördragets referensvärde på 3 % av BNP, och att den offentliga bruttoskulden uppgick till 72 % av BNP och väntades avvika ytterligare från fördragets referensvärde på 60 % av BNP under 2004.

(2) I enlighet med artikel 104.7 i fördraget och artikel 3.4 i rådets förordning (EG) nr 1467/97 av den 7 juli 1997 om påskyndande och förtydligande av tillämpningen av förfarandet vid alltför stora underskott[16] samt på grundval av en rekommendation från kommissionen utfärdade rådet den 5 juli 2004 en rekommendation till Malta i syfte att landet skulle korrigera det alltför stora underskottet senast 2006. Rekommendationen offentliggjordes.

(3) I enlighet med artikel 104.12 i fördraget skall rådets beslut om förekomsten av ett alltför stort underskott upphävas när det alltför stora underskottet i den berörda medlemsstaten enligt rådets uppfattning har korrigerats.

(4) Enligt det protokoll om förfarandet vid alltför stora underskott som fogats till fördraget skall kommissionen tillhandahålla de uppgifter som används för att genomföra förfarandet. Som en del av tillämpningen av protokollet skall medlemsstaterna två gånger per år – före den 1 april och den 1 oktober – lämna uppgifter om offentliga underskott och skuldnivåer och andra tillhörande faktorer i enlighet med artikel 4 i rådets förordning (EG) nr 3605/93 av den 22 november 1993 om tillämpningen av protokollet om förfarandet vid alltför stora underskott som är fogat till fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen[17].

(5) På grundval av de uppgifter som kommissionen (Eurostat) har lämnat i enlighet med artikel 8g.1 i förordning (EG) nr 3605/93 efter Maltas anmälan före den 1 april 2007 och på grundval av kommissionens vårprognos 2007, kan följande slutsatser dras:

- Underskottet i de offentliga finanserna har minskat från 10 % av BNP 2003 till 2,6 % av BNP 2006, vilket ligger under referensvärdet på 3 % av BNP. Detta är något bättre än det mål för 2006 som sattes i det uppdaterade konvergensprogrammet från januari 2006, men ligger något över det mål som rådet fastställde i sin rekommendation enligt artikel 104.7 i fördraget.

- Mer än hälften (omkring 4 procentenheter) av minskningen av underskottet på 7,4 procentenheter av BNP mellan 2003 och 2006 berodde på högre intäkter till följd av ändrade indirekta skatter och en effektivare skatteuppbörd. De återstående 3,5 procentenheterna[18] förklaras av en lägre utgiftskvot, som delvis avspeglar en större användning av engångstransaktioner (markförsäljning, som traditionellt registreras som negativa utgifter). Utgiftskontroll uppnåddes även genom nedskärningar och omstruktureringar av offentliga organ, anställningsbegränsningar i den offentliga sektorn och kontroll av de sociala transfereringarna. Under perioden 2004–2006 motsvarade de underskottsminskande engångsåtgärderna i genomsnitt 1 % av BNP. Utan engångsåtgärder (0,7 % av BNP) skulle underskottet 2006 legat på 3,3 % av BNP, dvs. ovanför referensvärdet. Det strukturella saldot (dvs. det konjunkturrensade saldot exklusive engångsåtgärder och andra tillfälliga åtgärder) beräknas under 2006 ha förbättrats med något mer än 1 % av BNP.

- För 2007 räknar kommissionen i sin vårprognos 2007 med att underskottet kommer att minska ytterligare, till 2,1 % av BNP, till följd av ytterligare utgiftsbesparingar. Engångsåtgärderna beräknas vara av ungefär samma omfattning som föregående år och motsvara 0,6 % av BNP, vilket innebär att underskottet även bortsett från engångsåtgärder skulle ligga under referensvärdet. Detta är i stort sett i linje med den officiella uppskattningen av underskottet till 1,9 % av BNP i anmälan från april 2007. Enligt vårprognosen kommer underskottet för 2008 att minska ytterligare till 1,6 % av BNP, om politiken inte ändras (utan användning av engångsåtgärder). Det innebär att underskottet på ett trovärdigt och hållbart sätt har tagits ner till en nivå under tröskelvärdet på 3 % av BNP. Det strukturella saldot beräknas förbättras marginellt under 2007 och, om politiken inte ändras, med ytterligare 1 procentenhet under 2008. Detta måste ses mot behovet av att göra framsteg mot det medelfristiga målet för de offentliga finanserna, som för Maltas del är en balanserad budget i strukturella termer.

- Den offentliga skulden minskade från en topp på 73,9 % av BNP 2004 till 66,5 % 2006. Enligt kommissionens vårprognos 2007 väntas skuldkvoten minska ytterligare till ungefär 64,3 % av BNP vid utgången av 2008, vilket innebär att den närmar sig referensvärdet på 60 % av BNP.

(6) Rådet anser att det alltför stora underskottet i Malta har korrigerats, och att beslut 2005/186/EG därför bör upphöra att gälla.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

En helhetsbedömning ger vid handen att det alltför stora underskottet i Malta har korrigerats.

Artikel 2

Beslut 2005/186/EG skall upphöra att gälla.

Artikel 3

Detta beslut riktar sig till Republiken Malta.

Utfärdat i Bryssel

På rådets vägnar

Ordförande

[1] EGT L 209, 2.8.1997, s. 6. Förordningen ändrad genom förordning (EG) nr 1056/2005 (EUT L 174, 7.7.2005, s. 5).

[2] EGT L 332, 31.12.1993, s. 7. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 2103/2005 (EUT L 337, 22.12.2005, s. 1).

[3] Maltas senaste anmälan finns på

http://epp.eurostat.ec.europa.eu/portal/page?_pageid=2373,58110711&_dad=portal&_schema=portal.

[4] SEK(2004) 580.

[5] EUT L 62, 9.3.2005, s. 21.

[6] Alla handlingar som rör förfarandet vid det alltför stora underskottet i Malta återfinns på följande webbplats:http://ec.europa.eu/economy_finance/about/activities/sgp/edp_list_en.htm.

[7] SEK(2004) 1630.

[8] Eurostats pressmeddelande nr 55, 23.4.2007.

[9] Underskotten revideras vanligtvis - uppåt eller nedåt - efter offentliggörandet av den första rapporten i våranmälan. För flertalet EU-medlemsstater är revideringarna normalt relativt små och avviker i genomsnitt obetydligt från noll. Med hänsyn till skillnaden mellan det i nuläget rapporterade underskottet för 2006 och referensvärdet för underskottet är sannolikheten låg för att en eventuell framtida revidering av Maltas offentliga räkenskaper skulle innebära att underskottet för 2006 överskrider 3 % av BNP.

[10] Om man räknar bort den betydande utgiftsökande engångsåtgärden 2003 i samband med omläggningen av varvens skulder, motsvarande 2,9 % av BNP, skulle minskningen av utgiftskvoten vara lägre och uppgå till 0,4 procentenheter under perioden 2003–2006.

[11] Det bör understrykas att det är mycket svårt att beräkna produktionsgapet och det strukturella saldot i många medlemsstater, särskilt i mindre sådana som Malta, vilket i huvudsak beror på att alla nödvändiga uppgifter inte är tillgängliga.

[12] Engångstransaktioner under 2006 och 2007 har reviderats jämfört med det uppdaterade konvergensprogrammet från 2006, till följd av en transaktion (markförsäljning) som slutfördes 2007 och således bokförts som underskottsminskande under det året.

[13] Det noteras att Maltas myndigheter för 2008 planerar underskottsminskande engångsåtgärder (markförsäljning) motsvarande 0,2 % av BNP.

[14] EUT C 72, 29.3.2007, s. 9.

[15] EUT L 62, 9.3.2005, s. 21.

[16] EGT L 209, 2.8.1997, s. 6. Förordningen ändrad genom förordning (EG) nr 1056/2005 (EUT L 174, 7.7.2005, s. 5).

[17] EGT L 332, 31.12.1993, s. 7. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 2103/2005 (EUT L 337, 22.12.2005, s. 1).

[18] Utgiftskvotens nedgång är inte lika stor om man inte räknar med den betydande utgiftsökande engångstransaktion motsvarande ca 3 % av BNP som rör varvsomstruktureringen 2003.