|
Europeiska unionens |
SV L-serien |
|
2025/333 |
27.2.2025 |
EUROPEISKA CENTRALBANKENS RIKTLINJE (EU) 2025/333
av den 31 januari 2025
om statistiska uppgifter som ska rapporteras om hushållens förmögenhet, inkomst och konsumtion (ECB/2025/3)
ECB-RÅDET HAR ANTAGIT DENNA RIKTLINJE
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken, särskilt artikel 5.1, och
av följande skäl:
|
(1) |
Uppgifter på hushållsnivå om huvudkomponenterna i förmögenhet, inkomst och konsumtion är mycket värdefulla för att förstå trender i den ekonomiska och finansiella situationen för olika grupper av medborgare som är bosatta i euroområdet. Dessa uppgifter är nödvändiga för att analysera de penningpolitiska åtgärdernas effekter på olika hushåll, vilket utgör en viktig del av den proportionalitetsbedömning som utförs för penningpolitikens genomförande i enlighet med artikel 127.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Uppgifter på hushållsnivå är även nödvändiga för Europeiska centralbankssystemets (ECBS) medverkan till att de behöriga myndigheterna smidigt kan genomföra sin politik när det gäller det finansiella systemets stabilitet i enlighet med artikel 127.5 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. |
|
(2) |
Uppgifter på hushållsnivå om nettoförmögenhet (tillgångar och skulder), som samlas in på ett jämförbart sätt i de olika euroländerna, är i nuläget enbart tillgängliga genom undersökningen av hushållens ekonomi och konsumtion (Household Finance and Consumption Survey – HFCS). HFCS genomförs i respektive medlemsstat av nationella centralbanker eller andra behöriga myndigheter på grundval av nationella lagar som möjliggör insamling av uppgifter på hushållsnivå genom en undersökning som riktar sig till fysiska personer. Med tanke på hur nödvändig denna information är för att utföra ECBS uppgifter bör ECB:s insamling av statistiska uppgifter om hushållens förmögenhet, inkomst och konsumtion från de nationella centralbankerna regleras genom en riktlinje som antas med stöd av artikel 12.1 i stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken (nedan kallad ECBS-stadgan). Detta bör inte hindra att relevanta statistiska uppgifter som samlats in för andra ändamål än att uppfylla ECB:s rapporteringskrav i fråga om statistiska uppgifter, eller utöver detta ändamål, används för dessa andra ändamål. |
|
(3) |
Riktlinjen syftar till att bidra till harmoniseringen av regler och praxis för insamling, sammanställning och distribution av den statistik som produceras från uppgifter insamlade genom HFCS i enlighet med artikel 5.3 i ECBS-stadgan. Därigenom säkerställs att de statistiska uppgifter som de nationella centralbankerna rapporterar till ECB har den samstämmighet som krävs för att producera representativ statistik för medlemsstaterna i euroområdet. De nationella centralbankerna bör därför ges i uppdrag att rapportera en kärnuppsättning av ekonomiska, finansiella och demografiska outputvariabler som behövs för att sammanställa statistiska uppgifter om hushållens förmögenhet, inkomst och konsumtion samt beskrivande information om egenskaperna för de landsundersökningar som har genomförts i respektive medlemsstat. För att återspegla insamlingsskillnader i de olika euroländerna utan att för den skull öka de nationella centralbankernas rapporteringsbörda, får de nationella centralbankerna till ECB rapportera ekonomiska, finansiella och demografiska outputvariabler som inte ingår i kärnuppsättningen. Dessa uppgifter är nödvändiga eftersom de förbättrar ECB:s ekonomiska, finansiella och statistiska analyser som används för att utföra ECBS-uppgifter, framför allt i fråga om penningpolitik. |
|
(4) |
För att bedöma hur geopolitiska och andra betydande oförutsedda händelser påverkar den ekonomiska eller finansiella situationen för grupper av medborgare som är bosatta i euroområdet, t.ex. en energiförsörjningskris eller ett pandemiutbrott som skulle kunna påverka penningpolitikens genomförande eller det finansiella systemets stabilitet, är det nödvändigt att närmare specificera arrangemangen för rapporteringen till ECB av relaterade statistiska uppgifter som har samlats in av de nationella centralbankerna. Detta säkerställer att dessa uppgifter omfattas av samma skydd som ekonomiska, finansiella och demografiska outputvariabler i och utanför den kärnuppsättning som ECB och de nationella centralbankerna samlar in enligt denna riktlinje. |
|
(5) |
De statistiska uppgifter som krävs för att uppfylla ECB:s krav i fråga om hushållens förmögenhet, inkomst och konsumtion får samlas in eller sammanställas av andra behöriga myndigheter än de nationella centralbankerna. För en del av de uppgifter som ska utföras inom ramen för den här riktlinjen krävs därför i vissa medlemsstater ett samarbete mellan ECB eller de nationella centralbankerna och dessa behöriga myndigheter. Enligt artiklarna 2a och 4 i rådets förordning (EG) nr 2533/98 (1) ska medlemsstaterna organisera sig på statistikområdet och helt och fullt samarbeta med ECBS och med Europeiska statistiksystemet (ESS) för att fullgöra förpliktelserna enligt artikel 5 i ECBS-stadgan. Ett sådant samarbete krävs även mellan nationella centralbanker och nationella behöriga myndigheter eller andra enheter vad gäller behandlingen av personuppgifter, inklusive för att upprätta arrangemang avseende personuppgiftsansvar mellan sådana myndigheter eller andra enheter på nationell nivå. |
|
(6) |
För att ECB ska kunna utföra sina uppgifter är det lämpligt att de nationella centralbankerna rapporterar de statistiska uppgifterna till vissa datum. |
|
(7) |
För att säkerställa korrektheten och kvaliteten på de statistiska uppgifter som ECB samlar in, ska ECB skapa regler för hur de statistiska uppgifter som rapporteras av de nationella centralbankerna granskas, kontrolleras och i förekommande fall revideras. Av samma skäl bör de nationella centralbankerna lämna förklaringar till ECB, vid behov och på anmodan av ECB, om de statistiska uppgifter som rapporteras, särskilt vad gäller de nationella centralbankernas tolkning av aspekter av outputvariabler som baseras på nationella särdrag eller strukturella avbrott som kan påverka de statistiska uppgifterna eller deras kvalitet. |
|
(8) |
Artikel 5 i ECBS-stadgan, tillsammans med artikel 4.3 i fördraget om Europeiska unionen, medför en skyldighet för de medlemsstater utanför euroområdet som planerar att införa euron att utforma och genomföra åtgärder för att samla in de statistiska uppgifter som behövs för att uppfylla ECB:s rapporteringskrav på statistikområdet inför deras införande av euron. För att ge ECB en fullständig överblick över de statistiska uppgifter som samlas in, och möjliggöra relevanta analyser av dessa, bör de nationella centralbankerna i de medlemsstater utanför euroområdet som inför euron ha en skyldighet att ge ECB tillgång till statistiska uppgifter som omfattar en angiven tidsperiod innan de inför euron. |
|
(9) |
Det är lämpligt att alla nationella centralbanker följer en gemensam överföringsmetod när de rapporterar sina statistiska uppgifter till ECB. Därför bör man avtala om ett harmoniserat elektroniskt överföringsformat som specificeras av ECBS. |
|
(10) |
Målet för den här riktlinjen är att säkerställa att de nationella centralbankerna är ansvariga för behandlingen av personuppgifter som har samlats in i samband med HFCS i respektive medlemsstat. Varje sådan behandling av personuppgifter bör ske i enlighet med relevant unionslagstiftning om skydd av personuppgifter, närmare bestämt Europaparlamentets och rådets (2) förordning (EU) 2018/1725 och Europaparlamentets och rådets (3) förordning (EU) 2016/679. Sådan behandling är laglig eftersom den är nödvändig för att utföra ECBS-uppgifter av allmänt intresse samt för att uppfylla de rättsliga förpliktelser som varje nationell centralbank omfattas av enligt denna riktlinje, antingen i egenskap av personuppgiftsansvarig för de uppgifter som centralbanken har samlat in i sin landsundersökning eller på annat sätt, beroende på vad som är relevant i respektive medlemsstat. I enlighet med den dataminimeringsprincip som föreskrivs i dessa förordningar bör de nationella centralbankerna aggregera eller anonymisera de statistiska uppgifter som de i enlighet med förordning (EU) 2018/1725 rapporterar till ECB i fråga om HFCS så att det inte går att identifiera personer direkt eller indirekt. |
|
(11) |
Om statistiska uppgifter som ska rapporteras till ECB enligt denna riktlinje aggregeras eller anonymiseras av de nationella centralbankerna för att säkerställa att fysiska personer inte kan identifieras, vare sig direkt eller indirekt genom härledning, definieras dessa uppgifter inte som ”insynsskyddade statistiska uppgifter” enligt förordning (EG) nr 2533/98. De statistiska uppgifter som ska rapporteras till ECB i enlighet med denna riktlinje får inte heller göra det möjligt att direkt eller indirekt identifiera andra juridiska personer, enheter eller filialer. |
|
(12) |
De statistiska uppgifter som samlas in av ECB bör användas uteslutande för statistikändamål samt för att ge tillgång till och/eller sprida statistik och statistikanalyser till användare. Eftersom ECB avser att tillgängliggöra en del av sina insamlade statistiska uppgifter för vetenskapliga forskningsorgan, är det också nödvändigt att fastställa lämpliga åtgärder för att bevilja sådan tillgång. |
|
(13) |
Det är nödvändigt att fastställa ett förfarande så att tekniska ändringar av bilagorna till denna riktlinje kan göras på ett effektivt sätt, förutsatt att de varken leder till att riktlinjens underliggande begreppsram ändras eller att de nationella centralbankernas rapporteringsbörda påverkas. ECB:s direktion bör därför ha rätt att genomföra sådana tekniska ändringar och hänsyn bör tas till de synpunkter som framförs av ECBS statistikkommitté vid tillämpningen av detta förfarande. Statistikkommittén har som praxis att beakta synpunkter från användarna, framför allt forskningschefer från ECB och de nationella centralbankerna samt Household Finance and Consumption Network som omfattar undersökningsspecialister, statistiker och ekonomer från ECB, de nationella centralbankerna och ett antal nationella statistikinstitut. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Syfte och tillämpningsområde
I denna riktlinje fastställs kraven för de nationella centralbankernas rapportering till ECB av de statistiska uppgifter om hushållens förmögenhet, inkomst och konsumtion som de har samlat in med stöd av nationell lagstiftning. Av denna riktlinje framgår vilka statistiska uppgifter som de nationella centralbankerna ska rapportera till ECB, hur uppgifterna ska behandlas, vilken frekvens och tidsram som ska gälla för rapporteringen och vilka standarder rapporteringen ska följa.
Artikel 2
Definitioner
I denna riktlinje gäller följande definitioner:
|
1. |
HFCS (Household Finance and Consumption Survey – undersökning av hushållens ekonomi och konsumtion): uppsättning landsundersökningar som genomförs i enskilda medlemsstater om hushållens förmögenhet, inkomst och konsumtion. |
|
2. |
landsundersökning: undersökning som genomförs i en medlemsstat som del av HFCS. |
|
3. |
fältarbetsperiod: period då uppgifter samlas in från uppgiftslämnare för en landsundersökning. |
|
4. |
referensperiod: period som de statistiska uppgifterna avser. |
|
5. |
referensdatum: datum som de statistiska uppgifterna avser. |
|
6. |
privathushåll: person som bor ensam eller en grupp människor som bor tillsammans i samma privatbostad och delar på utgifterna, inklusive kostnaderna för de grundläggande behoven liksom ekonomiska beslut, vilket ytterligare specificeras i del 3 i bilaga I. |
|
7. |
personuppgifter: den betydelse som tillskrivits termen i förordning (EU) 2016/679 och förordning (EU) 2018/1725. |
|
8. |
anonymisering: process varigenom möjligheten till direkt eller indirekt identifiering har undanröjts så att varken ett privathushåll eller en fysisk person kan identifieras och anonymiseringen inte kan göras ogjord. |
|
9. |
outputvariabler: standardiserade uppgiftskategorier som omfattar de statistiska uppgifterna i bilagorna I och II. |
|
10. |
imputering: förfarandet att ge en outputvariabel som inte har kunnat samlas in eller som inte har samlats in på rätt sätt ett uppskattat värde. Detta uppskattade värde baseras på värden som har samlats in för andra hushåll. |
|
11. |
administrativa uppgifter: uppgifter som tas fram ur en icke-statistisk källa, vanligtvis ett offentligt organ vars huvudsakliga syfte inte är att tillhandahålla statistik. |
|
12. |
aggregerade indikatorer: sammanfattande statistik för vissa outputvariabler som representerar den population som inte innehåller några insynsskyddade statistiska uppgifter enligt definitionen i artikel 1.12 i förordning (EG) nr 2533/98. |
|
13. |
stadigvarande bosättning: samma definition som i artikel 2.11 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1700 (4). |
|
14. |
urvalsramar: den betydelse som framgår av artikel 2.14 i förordning (EU) 2019/1700. |
|
15. |
forskningsdataset: datafiler med statistikresultat som baseras på statistiska uppgifter om hushåll och hushållsmedlemmar, vilka har samlats in i enlighet med denna riktlinje och bearbetats på ett sådant sätt att de är lämpliga för utförandet av ECBS-uppgifter. |
Artikel 3
Statistiska uppgifter som ska rapporteras av de nationella centralbankerna
1. De nationella centralbankerna ska till ECB rapportera statistiska uppgifter om hushållens förmögenhet, inkomst, konsumtion och relaterade ekonomiska, finansiella och demografiska outputvariabler för kärnuppsättningen i enlighet med bilaga I.
2. En nationell centralbank får rapportera vissa ekonomiska, finansiella och demografiska outputvariabler utanför kärnuppsättningen i enlighet med bilaga II.
3. En nationell centralbank får besluta att frivilligt rapportera ekonomiska, finansiella och demografiska outputvariabler utanför kärnuppsättningen, utöver de outputvariabler som anges i punkterna 1 och 2, om dessa avser aktuella eller nyligen inträffade händelser som direkt kan påverka den ekonomiska eller finansiella situationen för olika grupper av medborgare som är bosatta i euroområdet.
4. De nationella centralbankerna ska till ECB rapportera beskrivande information om egenskaperna för de landsundersökningar som har genomförts av de nationella centralbankerna i enlighet med bilaga III.
5. De statistiska uppgifter som ska rapporteras enligt denna artikel ska baseras på en eller en kombination av följande källor:
|
a) |
Uppgifter som har samlats in från landsundersökningarna och som har lämnats direkt av uppgiftslämnare i HFCS, företrädesvis insamlade genom datorassisterad personlig intervju (CAPI). Om CAPI inte används för att samla in uppgifterna, får datorassisterad telefonintervju (CATI), datorassisterad webbintervju (CAWI), datorassisterad självintervju (CASI) eller andra datorassisterade metoder användas för någon eller samtliga delar av datainsamlingen. De nationella centralbankerna ska på anmodan lämna förklaringar till ECB om andra datorassisterade metoder än CAPI används. |
|
b) |
Administrativa uppgifter. |
Artikel 4
Statistisk population
1. De nationella centralbankerna ska säkerställa att de statistiska uppgifter som ska rapporteras samlas in inom en statistisk population, definierad som samtliga personer med stadigvarande bosättning i privathushåll i respektive medlemsstat i euroområdet.
2. De nationella centralbankerna ska säkerställa att de statistiska uppgifterna samlas in från ett representativt urval av den statistiska populationen.
Artikel 5
Urval
1. De nationella centralbankerna ska få fram statistiska uppgifter från urvalsramar som fastställs på nationell nivå och som möjliggör att privathushåll eller fysiska personer kan väljas ut slumpvis, med en känd, icke-noll urvalssannolikhet. Urvalsramarna ska syfta till att identifiera och på ett uttömmande sätt täcka den statistiska populationen med minimalt täckningsfel och ska regelbundet uppdateras.
2. Om delpopulationer som omfattas av en landsundersökning är betydligt underrepresenterade i det uppnådda urvalet, ska nationella centralbanker vidta åtgärder, t.ex. tillämpa överurval eller andra relevanta metoder för att korrigera för det systematiska fel som blir följden, med beaktande av behovet av kostnadseffektivitet. De nationella centralbankerna ska förklara och bedöma tillämpade metoder, deras effekt och eventuella nackdelar i de statistiska uppgifter som anges i bilaga III.
3. De nationella centralbankerna får tillåta kontrollerad substitution av privathushåll eller fysiska personer i urvalet, om landsundersökningen har en svarsgrad under 60 procent för dem som har valts ut för en första intervju och om någon av följande situationer föreligger:
|
a) |
Privathushållet eller personen i urvalet kan inte kontaktas. |
|
b) |
Privathushållet eller personen i urvalet kontaktas, men intervjun kan inte slutföras. |
Den uppsättning med privathushåll eller fysiska personer i urvalet som är aktuell för kontrollerad substitution ska anges före datainsamlingen. Kontrollerad substitution får inte förekomma för privata hushåll eller fysiska personer som inte ingår i den uppsättningen.
Artikel 6
Imputering
1. Innan de statistiska uppgifterna rapporteras till ECB ska de nationella centralbankerna säkerställa att varje kärnoutputvariabel som saknas på grund av bortfall vid behov imputeras i enlighet med bilaga I.
2. Varje saknat värde som imputeras ska imputeras fem gånger med multipel stokastisk imputering så att antalet implikat blir fem.
3. Punkt 2 ska inte tillämpas om den nationella centralbanken bedömer att de saknade uppgifterna inte påverkar den totala dataoutput som undersökningen genererar.
Artikel 7
Fältarbetsperioder
1. De nationella centralbankerna ska utföra minst 50 procent av intervjuerna enligt artikel 3.5 a i sin landsundersökning under det tillämpliga HFCS-referensåret enligt artikel 9.
2. De nationella centralbankerna ska rapportera de statistiska uppgifterna i enlighet med artikel 3 baserat på en fältarbetsperiod som uppfyller följande kriterier:
|
a) |
Fältarbetsperioden överstiger inte 9 månader. |
|
b) |
Fältarbetsperioden börjar inte före oktober under det år som föregår HFCS-referensåret eller efter oktober månads utgång under HFCS-referensåret. |
|
c) |
Fältarbetsperioden upphör senast vid juni månads utgång under det år som följer på HFCS-referensåret. |
Artikel 8
Referensdatum och referensperioder
1. För statistiska förmögenhetsuppgifter som samlas in från landsundersökningar ska referensdatum vara något av följande:
|
a) |
Det datum då de statistiska uppgifterna samlades in via intervju. |
|
b) |
Den 31 december det kalenderår som föregår det HFCS-referensår som avses i artikel 9, förutsatt att fältarbetsperioden slutförs under samma HFCS-referensår. |
2. För statistiska förmögenhetsuppgifter som baseras på administrativa uppgifter ska referensdatum vara något av följande:
|
a) |
Ett datum under det HFCS-referensår som avses i artikel 9. |
|
b) |
Den 31 december det kalenderår som föregår det HFCS-referensår som avses i artikel 9. |
3. För statistiska inkomstuppgifter som samlas in från landsundersökningar ska referensperioden vara en 12-månadsperiod som upphör antingen
|
a) |
den 31 december det kalenderår som föregår fältarbetsperiodens start eller |
|
b) |
under den månad som föregick det datum då de statistiska uppgifterna samlades in via intervju. |
4. För statistiska inkomstuppgifter som baseras på administrativa uppgifter ska referensperioden vara en 12-månadsperiod som upphör antingen
|
a) |
den 31 december det kalenderår som föregår det HFCS-referensår som avses i artikel 9 eller |
|
b) |
ett datum under det HFCS-referensår som avses i artikel 9. |
5. Referensdatum och referensperioder för alla övriga statistiska uppgifter i artikel 3.1 och 3.2 anges i bilaga I del 1 punkt 5 och tabell A respektive i bilaga II del 1 punkt 3 och tabell A.
Artikel 9
Frekvens och tidsramar
1. HFCS-referensår för den första överföringen av statistiska uppgifter enligt artikel 3 från nationella centralbanker till ECB ska vara 2026.
2. HFCS-referensåren för efterföljande överföringar ska följa på år [2026] med treårsfrekvens.
3. De nationella centralbankerna ska till ECB rapportera de statistiska uppgifter som anges i artikel 3 vart tredje år.
4. De nationella centralbankerna ska till ECB rapportera de statistiska uppgifter som anges i artikel 3 inom 19 månader efter fältarbetsperiodens slut och senast 36 månader räknat från HFCS-referensårets början.
5. Om de nationella centralbankerna härleder en del av de statistiska uppgifter som ska rapporteras enligt denna riktlinje från administrativa uppgifter, ska ECB få de statistiska uppgifter som avses i artikel 3 senast 22 månader efter fältarbetsperiodens slut och senast 36 månader från HFCS-referensårets början.
Artikel 10
Revideringar
1. De nationella centralbankerna får till ECB överföra revideringar av statistiska uppgifter som har rapporterats enligt artikel 3 och som avser tidigare HFCS-referensår.
2. De nationella centralbankerna ska på anmodan lämna förklaringar till ECB för revideringar som rapporteras enligt punkt 1.
Artikel 11
Skydd av personuppgifter
1. Vid tillämpning av denna riktlinje är varje nationell centralbank personuppgiftsansvarig enligt artikel 4.7 i förordning (EU) 2016/679 för de uppgifter som den har samlat in i sin landsundersökning eller på annat sätt, beroende på vad som är relevant i respektive medlemsstat, och som den ansvarar för att rapportera till ECB i enlighet med artikel 3.
2. De nationella centralbankerna ska säkerställa att inga personuppgifter enligt artikel 3.1 i förordning (EU) 2018/1725 och artikel 4.1 i förordning (EU) 2016/679 rapporteras till ECB vid rapportering av statistiska uppgifter enligt artikel 3 eller spridning av andra uppgifter i samband med HFCS. Detta innebär att varje dataelement som skulle kunna leda till att en fysisk person eller ett hushåll identifieras, antingen direkt eller indirekt, framför allt genom en identifierare såsom ett namn, ett id-nummer, platsdata, en onlineidentifierare eller en eller flera faktorer som är specifika för den fysiska personens fysiska, fysiologiska, genetiska, mentala, ekonomiska, kulturella eller sociala identitet ska avlägsnas eller anonymiseras innan de statistiska uppgifterna rapporteras till ECB, även när en nationell centralbank får de statistiska uppgifterna eller delar av dessa uppgifter från en tredje part.
3. Om ECB upptäcker eller informeras av en nationell centralbank om felaktig överföring av personuppgifter, ska ECB omedelbart radera dessa personuppgifter samt informera relevant nationell centralbank om detta.
Artikel 12
Statistiska principer och förklaringar
1. De nationella centralbankerna ska övervaka och säkerställa kvaliteten och tillförlitligheten hos de statistiska uppgifter som rapporteras till ECB enligt denna riktlinje, vilket inbegriper att säkerställa att de statistiska uppgifterna rapporteras till ECB på lämpligt sätt i enlighet med de statistiska principer som fastställs i artikel 3a i förordning (EG) nr 2533/98.
2. Vid behov ska de nationella centralbankerna lämna förklaringar till ECB om hur aspekter av outputvariablerna ska tolkas baserat på nationella särdrag eller strukturella avbrott samt visa hur detta påverkar de statistiska uppgifterna. De nationella centralbankerna ska också lämna sådana förklaringar på anmodan av ECB.
Artikel 13
Överföring
1. De nationella centralbankerna ska överföra de statistiska uppgifter som rapporteras enligt denna riktlinje på elektronisk väg, på det sätt som ECB anger. Det format som har utvecklats för detta elektroniska utbyte av statistiska uppgifter ska vara det format som har beslutats av ECBS.
2. Om punkt 1 inte är tillämplig får de nationella centralbankerna använda andra metoder för överföring av statistiska uppgifter om ECB godkänt detta i förväg.
Artikel 14
Samarbete med andra behöriga myndigheter eller enheter än de nationella centralbankerna
1. Om de statistiska uppgifter som avses i artikel 3 helt eller delvis härrör från andra behöriga myndigheter eller enheter än de nationella centralbankerna, får de nationella centralbankerna inleda ett lämpligt samarbete med dessa myndigheter eller enheter för att säkerställa en varaktig struktur för överföring av uppgifter som uppfyller ECB:s krav enligt denna riktlinje, under förutsättning att samma resultat inte redan uppnås genom nationell lagstiftning.
2. Vid tillämpning av punkt 1 ska de nationella centralbankerna ha ansvar för att säkerställa att ECB:s krav enligt denna riktlinje uppfylls när man förlitar sig till samarbeten med andra behöriga myndigheter eller enheter för att samla in de statistiska uppgifter som beskrivs i artikel 3.
Artikel 15
Användning och spridning av statistiska uppgifter
ECB ska använda de statistiska uppgifter som har samlats in enligt artikel 3 för statistiska ändamål enligt följande:
|
a) |
För att bevilja tillgång till forskningsdatasetet i) inom ECBS samt ii) till vetenskapliga forskningsorgan i enlighet med de kriterier och det förfarande som anges i bilaga IV. |
|
b) |
För att sprida rapporter som innehåller aggregerade indikatorer. |
Varje nationell centralbank anses ha lämnat sitt uttryckliga förhandsgodkännande samt ha säkerställt uttryckligt förhandsgodkännande från varje annan myndighet som har lämnat statistiska uppgifter till den nationella centralbanken i enlighet med artikel 3 innan tillgång beviljas enligt led a.
Artikel 16
Fortsatt tillämpning av äldre bestämmelser
Om personer som uppfyller kriterierna för att utse godtagbara forskare i enlighet med bilaga IV redan har beviljats tillgång till forskningsdatasetet av ECB, får dessa forskare ha fortsatt tillgång till forskningsdatasetet enligt dessa kriterier.
Artikel 17
Förenklat ändringsförfarande
ECB:s direktion har rätt att, med beaktande av synpunkterna från ECBS statistikkommitté, göra tekniska ändringar i bilagorna som varken ändrar riktlinjens underliggande begreppsram eller påverkar de nationella centralbankernas rapporteringsbörda. Direktionen ska utan onödigt dröjsmål informera ECB-rådet om varje sådan ändring.
Artikel 18
Övergångsbestämmelser
1. För den första överföringen får de nationella centralbankerna till ECB rapportera de statistiska uppgifter som avses i artikel 3 på följande sätt:
|
a) |
Inom 21 månader efter fältarbetsperiodens slut och senast 36 månader från HFCS-referensårets början. |
|
b) |
Om de nationella centralbankerna härleder en del av de statistiska uppgifter som ska rapporteras enligt denna riktlinje från administrativa uppgifter: inom 25 månader efter fältarbetsperiodens slut och senast 36 månader från HFCS-referensårets början. |
2. Om en nationell centralbank behöver en längre infasningsperiod för att samla in de nödvändiga statistiska uppgifterna enligt artikel 3, får ECB-rådet bevilja ett tillfälligt individuellt undantag från rapporteringsskyldigheten till ECB vad gäller de statistiska uppgifter som krävs för den första överföringen enligt artikel 9.1. Det tillfälliga individuella undantaget ska endast gälla den första överföringen enligt artikel 9.1.
3. Om ett tillfälligt individuellt undantag beviljas i enlighet med punkt 2, ska den berörda nationella centralbanken minst en gång per år rapportera till ECBS statistikkommitté om vilka framsteg den gjort på vägen mot att fullt ut fullgöra rapporteringsskyldigheten till ECB för efterföljande överföringar enligt artikel 9.2.
4. ECB-rådet får besluta att ytterligare restriktioner får vidtas gentemot enskilda nationella centralbanker som har ett undantag enligt denna artikel.
Artikel 19
Verkan och genomförande
Denna riktlinje får verkan samma dag som den delges de nationella centralbankerna i de medlemsstater som har euron som valuta.
Artikel 20
Adressater
Denna riktlinje riktar sig till alla centralbanker i Eurosystemet.
Utfärdat i Frankfurt am Main den 31 januari 2025.
På ECB-rådets vägnar
Christine LAGARDE
ECB:s ordförande
(1) Rådets förordning (EG) nr 2533/98 av den 23 november 1998 om Europeiska centralbankens insamling av statistiska uppgifter (EUT L 318, 27.11.1998, s. 8).
(2) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 av den 23 oktober 2018 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter som utförs av unionens institutioner, organ och byråer och om det fria flödet av sådana uppgifter samt om upphävande av förordning (EG) nr 45/2001 och beslut nr 1247/2002/EG (EUT L 295, 21.11.2018, s. 39).
(3) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) (EUT L 119, 4.5.2016, s. 1).
(4) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1700 av den 10 oktober 2019 om fastställande av en gemensam ram för europeisk statistik om personer och hushåll, som grundas på uppgifter på individnivå som samlas in genom urvalsundersökningar, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 808/2004, (EG) nr 452/2008 och (EG) nr 1338/2008 samt om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1177/2003 och rådets förordning (EG) nr 577/98 (EUT L 261 I, 14.10.2019, s. 1).
BILAGA I
Kärnoutputvariabler
1.
De nationella centralbankerna ska rapportera kärnoutputvariabler på i) hushållsnivå, ii) individuell nivå för samtliga hushållsmedlemmar eller iii) individuell nivå för hushållsmedlemmar som är 16 år och äldre.
Del 1 – Kärnoutputvariabler som ska rapporteras
|
2. |
I tabell A anges vilka kärnoutputvariabler som de nationella centralbankerna ska rapportera till Europeiska centralbanken (ECB). |
|
3. |
De nationella centralbankerna rapporterar kärnoutputvariabler till ECB för samtliga uppgiftslämnare. Kärnoutputvariabler kan omfatta saknade värden för vissa uppgiftslämnare i de fall då outputvariabeln inte är tillämplig (dvs. om den blir överhoppad på grund av routning eller om den relevanta landsundersökningen saknar panelkomponent). Alla övriga saknade värden och särskilda svar (vet ej-svar/inget svar) ska imputeras innan de statistiska uppgifterna rapporteras till ECB om inget annat anges i tabell A, dvs. koderna -1 (vet ej) och -2 (inget svar) är tillåtna för outputvariabeln. |
|
4. |
Kärnoutputvariabler kan även rapporteras tillsammans med saknade värden för anonymiseringsändamål. Outputvariabler i intervall/grupperade efter kategori (dvs. Ålder i intervall – RA0300_B och Egenföretagarverksamhet $x: antal anställda i intervall – HD050$x_B) ska alltid rapporteras med faktiska värden (1), oberoende av om motsvarande kärnoutputvariabler med mer detaljerade statistiska uppgifter (dvs. Ålder – RA0300 och Egenföretagarverksamhet $x: antal anställda – HD050$x) rapporteras som saknade av anonymiseringsskäl. |
|
5. |
Referensdatum/referensperiod avser det datum/den period som en viss outputvariabel avser. ”Nuvarande” avser tiden för datainsamling. ”Konstant” avser information som är konstant och som inte förändras med tiden (oberoende av tiden för datainsamling). ”Referensdatum för förmögenhet” avser det datum som definieras i artikel 8.1 och 8.2. ”Inkomstreferensperiod” avser den period som definieras i artikel 8.3 och 8.4. |
|
6. |
Vissa kärnoutputvariabler loopas, vilket innebär att flera kärnoutputvariabler ska rapporteras i dessa fall. Outputvariabelidentifierare för variabler som loopas omfattar tecknet ”$” (minst 1). Detta gäller för olika typer av lån, fastigheter, egenföretagarverksamhet, gåvor/arv där tre loopar är standard, men där nationella centralbanker även får tillämpa två loopar. För pensionsplaner kan upp till sju loopar tillämpas. I ett fall med tre loopar rapporteras exempelvis tre variabler (HB1701, HB1702 och HB1703) för variabeln ”Bolån för hushållets huvudbostad $x: nuvarande utestående belopp” (HB170$x i tabell A). |
|
7. |
Vissa kärnoutputvariabler loopas över två dimensioner. I så fall slutar outputvariabelidentifierarna med ”$x$y”. Vad gäller exempelvis variabeln HB330$x$y (”annan fastighet $x bolån $y: år då lånet togs”) rapporteras nio variabler (HB33011, HB33012, HB33013, HB33021, HB33022, HB33023, HB33031, HB33032, HB33033) (när det är tre loopar för ”andra fastigheter” och ”bolån”). |
|
8. |
För vissa kärnoutputvariabler finns det flera alternativ, vilket innebär att flera kärnoutputvariabler ska tillhandahållas. Outputvariabelidentifierare för variabler som innehåller alternativ avslutas med bokstaven ”v”. Så rapporteras exempelvis sex variabler (HD1320a, HD1320b, HD1320c, HD1320d, HD1320e, HD1320f) för variabeln ”Typer av värdepappersfonder” (HD1320v i tabell A). |
|
9. |
För vissa kärnoutputvariabler finns det en kombination av loopar och alternativ. I så fall slutar outputvariabelidentifierarna med ”$xv”. Sex variabler (HB1201a, HB1201b, HB1202a, HB1202b, HB1203a, HB1203b) rapporteras exempelvis för variabeln ”Bolån för hushållets huvudbostad – bolån $x: lånets syfte, a) förstahandssyfte och b) andrahandssyfte” (HB120$xv i tabell A).
Tabell A Kärnoutputvariabler som de nationella centralbankerna ska rapportera till ECB
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Del 2 – Beskrivning av innehållet i outputvariabler
|
10. |
I tabell B finns en detaljerad beskrivning av innehållet i de kärnoutputvariabler som de nationella centralbankerna ska rapportera till ECB enligt denna riktlinje. |
|
11. |
Beskrivningarna baseras om tillämpligt på definitioner och beskrivningar i relevanta officiella handlingar. För detta ändamål används följande källor:
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Del 3: Ytterligare förtydliganden av definitionen av ”privat hushåll”
|
12. |
Definitionen av ett ”privat hushåll” i artikel 2 omfattar personer som inte normalt bor tillsammans med uppgiftslämnaren, men som är helt eller till största delen ekonomiskt beroende av hushållet, i enlighet med denna bilaga. |
|
13. |
Anställda till andra boende (dvs. inneboende hushållspersonal, au pairer osv.) och personer som delar bostad utan andra familje- eller partnerband till hushållsmedlemmar (t.ex. bosatta inneboende, hyresgäster, gäster osv.) betraktas som separata hushåll. |
|
14. |
Följande personer ska betraktas som hushållsmedlemmar, om de delar hushållsutgifterna och ekonomiska beslut och om inte annat följer av de ytterligare och specifika villkor som anges nedan:
|
|
15. |
Vid tillämpning av punkt 14 ska följande ytterligare villkor vara uppfyllda för att personen ska betraktas som hushållsmedlem:
|
|
16. |
Att dela hushållsutgifterna inbegriper både att leva av utgifterna (t.ex. barn, personer utan inkomst) och att betala utgifterna. En person som inte delar utgifterna utgör ett separat hushåll på samma adress. |
|
17. |
En person ska betraktas som vanligtvis bosatt hushållsmedlem om han eller hon har haft sin huvudsakliga dygnsvila där under den senaste sexmånadersperioden (inklusive barn i gemensam vårdnad och gamla föräldrar om de bor fler dagar i hushållets bostad än någon annanstans). |
|
18. |
Personer som bildar nya hushåll eller ansluter till befintliga hushåll ska som regel betraktas som medlemmar på den nya bostadsorten. På motsvarande sätt ska de som lämnar hushållet för att bosätta sig någon annanstans inte längre betraktas som medlemmar i hushållet. Det ovannämnda kriteriet ”den senaste sexmånadersperioden” i punkt 17 ska ersättas med föresatsen att stanna i sex månader eller mer på den nya bostadsorten. Flyttningar in i eller ut ur hushållen som framstår som ”permanenta” ska tas med i beräkningen. En person som således har flyttat in i ett hushåll för permanent bosättning eller med avsikt att bo där i sex månader eller mer ska betraktas som hushållsmedlem, även om personen i fråga ännu inte har bott i hushållet i sex månader utan faktiskt har tillbringat största delen av den tiden på någon annan bostadsort. På motsvarande sätt ska en person som har flyttat ut ur hushållet till någon annan bostadsort i avsikt att vara borta från det första hushållet i mer än sex månader inte längre betraktas som medlem i det tidigare hushållet. |
|
19. |
Om en tillfälligt frånvarande person har privat logi så beror frågan om huruvida han eller hon ska räknas till det ena eller det andra hushållet på hur lång frånvaron är. |
|
20. |
I undantagsfall kan vissa personkategorier som har mycket nära band till hushållet räknas dit oberoende av hur lång frånvaron är, dock på villkor att de inte betraktas som medlemmar i ett annat privat hushåll. Framför allt studenter som bor någon annanstans, men bibehåller nära band till hushållet, regelbundet återvänder till hushållets adress och betraktar hushållet som sin huvudsakliga bostadsort ska ses som en del av hushållet, oavsett hur länge de uppehåller sig på en annan adress. |
|
21. |
När ovanstående kriterier tillämpas ska målsättningen vara att minimera risken för att personer dubbelräknas i urvalsramen när de har två privata adresser på vilka de skulle kunna anses vara bosatta. På samma sätt minimeras även risken för att vissa personer inte räknas som medlemmar i något hushåll, fastän de hör till den privata hushållssektorn. |
|
22. |
Personer som bor i kollektiva hushåll och på institution utesluts från målpopulationen och omfattas inte av definitionen för ”privathushåll”. |
|
23. |
Kollektiva hushåll: icke-institutionella kollektiva boendeformer såsom pensionat, skolinternat eller andra bostäder som delas av mer än fem personer utan att de delar hushållskostnaderna. Här innefattas också personer som bor som inackorderingar i hushåll med mer än fem inackorderingar. |
|
24. |
Institution: ålderdomshem, hälso- och sjukvårdsinstitutioner, religiösa institutioner (kloster osv.), ungdomsvårdsskolor och fångvårdsanstalter. Institutioner åtskiljs i grunden från kollektiva hushåll genom att personer bosatta på institutioner inte har något individuellt ansvar för hushållsskötseln. I vissa fall kan med utgångspunkt i detta senare synsätt ålderdomshem betraktas som kollektiva hushåll. |
(1) Om inte värdena också anges som saknade av anonymiseringsskäl.
(2) ”$x” avser siffran i loopen. HB130$x ska exempelvis rapporteras när HB1010 > $x-1. Detta innebär att variabel HB1301 ska rapporteras när HB1010 > 0, att HB1302 ska rapporteras när HB1010 > 1 och att HB1303 ska rapporteras när HB1010 > 2.
”$loopar” avser antalet loopar. HB2100 ska exempelvis rapporteras när HB1010 > $loopar. Om det är tre loopar innebär detta att variabel HB2100 ska rapporteras när HB1010 > 3.
(3) Kommissionens förordning (EG) nr 1201/2009 av den 30 november 2009 om tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 763/2008 om folk- och bostadsräkningar i fråga om tekniska specifikationer för variablerna och deras indelningar (EUT L 329, 15.12.2009, s. 29).
(4) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/2181 av den 16 december 2019 om specifikation av tekniska aspekter vad gäller detaljer som är gemensamma för flera datauppsättningar enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1700 (EUT L 330, 20.12.2019, s. 16).
(5) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/2242 av den 16 december 2019 om specifikation av tekniska detaljer för datauppsättningar, fastställande av tekniska format och specifikation av närmare form och innehåll för kvalitetsrapporterna avseende anordnande av en urvalsundersökning inom området inkomster och levnadsvillkor enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1700 (EUT L 336, 30.12.2019, s. 133).
(6) Europeiska centralbankens förordning (EU) 2021/379 av den 22 januari 2021 om kreditinstitutens och MFI-sektorns balansräkningsposter (ECB/2021/2) (EUT L 73, 3.3.2021, s. 16).
(7) Europeiska centralbankens riktlinje (EU) 2021/831 av den 26 mars 2021 om statistiska uppgifter som ska rapporteras om andra finansförmedlare än monetära finansinstitut (ECB/2021/12) (EUT L 208, 11.6.2021, s. 59).
(8) Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU av den 26 juni 2013 om årsbokslut, koncernredovisning och rapporter i vissa typer av företag, om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG och om upphävande av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG (EUT L 182, 29.6.2013, s. 19) .
(9) Europeiska centralbankens förordning (EU) 2024/1988 av den 27 juni 2024 om statistik över investeringsfonder och om upphävande av beslut (EU) 2015/32 (ECB/2014/62) (ECB/2024/17) ( EUT L, 2024/1988, 23.7.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/1988/oj ).
BILAGA II
Outputvariabler utanför kärnuppsättningen
1.
De nationella centralbankerna får rapportera outputvariabler utanför kärnuppsättningen på i) hushållsnivå, ii) individuell nivå för samtliga hushållsmedlemmar eller iii) individuell nivå för hushållsmedlemmar som är 16 år och äldre.
Del 1 – Outputvariabler utanför kärnuppsättningen
|
2. |
I tabell A anges de outputvariabler utanför kärnuppsättningen som nationella centralbanker får rapportera till Europeiska centralbanken (ECB) utöver de kärnoutputvariabler som anges i bilaga I. |
|
3. |
”Referensdatum/referensperiod” avser det datum/den period som en viss outputvariabel avser. ”Nuvarande” avser tiden för datainsamling, ”konstant” avser information som är konstant och som inte förändras med tiden (oberoende av tiden för datainsamling), ”referensdatum för förmögenhet” avser det datum som definieras i artikel 8.1 och 8.2 och ”inkomstreferensperiod” avser den period som definieras i artikel 8.3 och 8.4. |
|
4. |
Vissa outputvariabler utanför kärnuppsättningen loopas och i så fall rapporteras flera outputvariabler utanför kärnuppsättningen. Outputvariabelidentifierare för variabler som loopas omfattar tecknet ”$” (minst 1). Detta gäller för olika typer av lån, fastigheter och gåvor/arv där tre loopar är standard, men där landsundersökningar även får tillämpa två loopar. I exempelvis ett fall med tre loopar rapporteras tre variabler (HB2011, HB2012 och HB2013) för variabeln ”Bolån för hushållets huvudbostad $x: förändring i bolånevillkor” (HB201$x i tabell A). För pensionsplaner får upp till sju loopar tillämpas. |
|
5. |
För vissa outputvariabler utanför kärnuppsättningen finns det flera alternativ, vilket innebär att flera outputvariabler utanför kärnuppsättningen ska tillhandahållas. Outputvariabelidentifierare för variabler som innehåller alternativ avslutas med bokstaven ”v”. Så rapporteras exempelvis fyra variabler (HD1910a, HD1910b, Hd1910c, HD1910d) för variabeln ”Typ av övriga tillgångar som innehas” (HD1910v i tabell A). |
|
6. |
För vissa outputvariabler utanför kärnuppsättningen finns det en kombination av loopar och alternativ. I så fall slutar outputvariabelidentifierarna med ”$xv”. Sex variabler (HB1131a, HB1131b, HB1132a, HB1132b, HB1133a, HB1133b) rapporteras exempelvis för variabeln ”Bolån för hushållets huvudbostad $x: skäl för refinansiering/omförhandling, a) första skäl för refinansiering/omförhandling b) andra skäl för refinansiering/omförhandling” (HB113$xv i tabell A). |
|
7. |
Outputvariabeln utanför kärnuppsättningen ”Annan fastighet $x bolån $y: lånets syfte” (HB320$x$yv) loopas över två dimensioner ($x andra fastigheter och $y bolån) och fyra alternativ (a, b, c, d) finns tillgängliga. I detta fall rapporteras 36 variabler (HB32011a–HB32011d, HB32012a–HB32012d, HB32013a–HB32013d, HB32021a–HB32021d, HB32022a–HB32022d, HB32023a–HB32023d, HB32031a–HB32031d, HB32032a–HB32032d, HB32033a–HB32033d) (vid tre loopar för ”andra fastigheter” och ”bolån”).
Tabell A Outputvariabler utanför kärnuppsättningen
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Del 2 – Beskrivning av innehållet i outputvariabler utanför kärnuppsättningen
|
8. |
I tabell B finns en detaljerad beskrivning av outputvariabler utanför kärnuppsättningen enligt del 1.
Tabell B Beskrivning av innehållet i outputvariabler utanför kärnuppsättningen
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
(1) ”$x” avser siffran i loopen. HB201$x ska exempelvis rapporteras när HB1010 > $x-1. Detta innebär att variabel HB2011 ska rapporteras när HB1010 > 0, att HB2012 ska rapporteras när HB1010 > 1 och att HB2013 ska rapporteras när HB1010 > 2.
BILAGA III
Information som de nationella centralbankerna ska rapportera om landsundersökningarnas egenskaper
1.
I enlighet med artikel 3.4 ska de nationella centralbankerna rapportera information om landsundersökningarnas egenskaper enligt avsnitt 1–9 till ECB.
Avsnitt 1 – Urvalsdesign
Del 1 – Allmän information
|
2. |
De nationella centralbankerna ska lämna följande allmänna information om urvalets design:
|
Del 2 – Panelkomponent/komponent för roterande urval (rapporteras enbart av länder vars undersökning har en panelkomponent)
|
3. |
Nationella centralbanker (vars undersökning har en panelkomponent) ska tillhandahålla följande uppgifter om panelkomponenten/komponenten för roterande urval.
|
Del 3 – All annan relevant information (valfritt)
|
4. |
De nationella centralbankerna ska även lämna all annan information om urvalsdesign som de bedömer relevant. |
Avsnitt 2 – Urvalsstruktur och statistik över undersökningsutfall
Del 1 – Urvalsstorlekar och uteblivet svar
|
5. |
Om nödvändig information om outputvariabeln SB0100 (kod för slutligt intervjuutfall) inte överförs till ECB, ska de nationella centralbankerna lämna följande information om urvalsstorlekar och uteblivet svar:
|
Del 2 – Statistik över undersökningsutfall
|
6. |
Om nödvändig information om outputvariabeln SB0100 (kod för slutligt intervjuutfall) inte överförs till ECB, ska de nationella centralbankerna lämna information om följande statistik över undersökningsutfall:
|
Del 3 – All annan relevant information (valfritt)
|
7. |
De nationella centralbankerna ska även lämna annan information om urvalsstruktur och statistik över undersökningsutfall som de bedömer relevant. |
Avsnitt 3 – Koncept och definitioner
Del 1 – Referensperioder
|
8. |
De nationella centralbankerna ska specificera referensperioden för statistiska uppgifter avseende:
|
Del 2 – Outputvariabler för inkomst
|
9. |
De nationella centralbankerna ska tillhandahålla information om huruvida de insamlade outputvariablerna för inkomst är i) brutto, ii) netto efter inkomstskatt, iii) netto efter inkomstskatt och sociala avgifter eller iv) annat (ii så fall ska ytterligare förtydliganden göras). |
Del 3 – Definition av outputvariabler: betydande metodavvikelser
|
10. |
De nationella centralbankerna ska tillhandahålla en beskrivning av eventuella betydande metodskillnader i innehållet för de outputvariabler som har överförts till ECB jämfört med beskrivningarna av outputvariabler i bilaga I del 2. |
|
11. |
De nationella centralbankerna ska ange outputvariablernas identifierare/namn och beskriva avvikelser från outputvariablernas definitioner (t.ex. HI0100, Månadsbelopp som läggs på mat i hemmet. Outputvariabeln omfattar även mat utanför hemmet). |
Avsnitt 4 – Datainsamling
Del 1 – Fältarbetesaspekter
|
12. |
De nationella centralbankerna ska lämna följande information om fältarbete:
|
Del 2 – Intervjuare (rekrytering, utbildning, arbetsbelastning, ersättning)
|
13. |
De nationella centralbankerna ska lämna följande information om intervjuarna:
|
Del 3 – Utformning och testning av frågeformulär
|
14. |
De nationella centralbankerna ska lämna följande information om frågeformulärets utformning och testning:
|
Del 4 – Kontaktstrategier och förhindrande av uteblivna svar
|
15. |
De nationella centralbankerna ska lämna följande information om kontaktstrategier och förhindrande av uteblivna svar:
|
Del 5 – Revision av fältarbete
|
16. |
De nationella centralbankerna ska lämna följande information om revision av fältarbete:
|
Del 6 – Användning av andra datakällor för datainsamling
|
17. |
De nationella centralbankerna ska ange om de har använt andra källor än intervjuer för att samla in eller konstruera de outputvariabler som anges i bilaga I (exklusive de källor som används vid imputering för posten uteblivet svar). I så fall är tänkbara källor register, statistisk matchning, annat (i så fall ska ytterligare förtydliganden göras). |
Del 7 – All annan relevant information (valfritt)
|
18. |
De nationella centralbankerna ska även lämna annan information om datainsamling som de bedömer relevant. |
Avsnitt 5 – Databehandling och redigering
Del 1 – Allmän information
|
19. |
De nationella centralbankerna ska ange vilket allmänt databashanteringssystem de använder för att lagra och behandla data (t.ex. SAS, Stata, SPSS). |
|
20. |
De ska ange vilket urvals-/ärendehanteringssystem de använder. Med detta avses ett elektroniskt verktyg utformat för att automatiskt lagra och länka olika informationskällor som är användbara för att organisera och dokumentera förfaranden under fältarbete. |
Del 2 – Kodning och redigering
|
21. |
De nationella centralbankerna ska lämna följande information om kodning och redigering:
|
Del 3 – All annan relevant information (valfritt)
|
22. |
De nationella centralbankerna ska även lämna annan information om databehandling och redigering som de bedömer relevant. |
Avsnitt 6 – Viktning
Del 1 – Hushållets designvikter (outputvariabel SD0300)
|
23. |
De nationella centralbankerna ska lämna följande information om hushållets designvikter:
|
Del 2 – Viktningsjusteringar för enheters uteblivna svar på basis av information på urvalsnivå
|
24. |
De nationella centralbankerna ska lämna följande information om viktningsjusteringar för enheters uteblivna svar:
|
Del 3 – Kalibrering med externa källor
|
25. |
De nationella centralbankerna ska lämna följande information om kalibrering med externa källor:
|
Del 4 – Vikttrimning eller andra justeringar efter undersökningen
|
26. |
De nationella centralbankerna ska ange huruvida (ja/nej) andra viktjusteringar har genomförts efter undersökningen (inklusive vikttrimning eller winsorisering). I så fall ska en beskrivning av justeringarna ges. |
Del 5 – Slutliga hushållsvikter och viktkvoter
|
27. |
Om den nödvändiga informationen för outputvariablerna HW0010 (hushållets vikt) och SD0300 (designvikt) inte överförs till ECB, ska de nationella centralbankerna lämna följande sammanfattande statistik:
|
|
28. |
Om undersökningen har en panelkomponent ska de nationella centralbankerna förklara viktningsförfarandet, dvs. hur urvalsvikterna för nyligen valda hushåll kombineras med vikterna från den tidigare omgången (metod för viktningsandel, eventuell annan kombination). |
Del 6 – Replikatvikter
|
29. |
De nationella centralbankerna ska lämna följande uppgifter om replikatvikter (outputvariabel WR$$$$):
|
Del 7 – All annan relevant information (valfritt)
|
30. |
De nationella centralbankerna ska även lämna annan information om viktning som de bedömer relevant. |
Avsnitt 7 – Imputeringsförfaranden
Del 1 – Allmän information
|
31. |
De nationella centralbankerna ska ange vilket eller vilka programvaruverktyg som används för imputering (dvs. SAS, Stata eller annat och i så fall vilket) samt vilka organisationer som ansvarar för imputeringen (dvs. nationell centralbank, nationellt statistikinstitut, undersökningsföretag, övrig organisation och i så fall vilken). |
Del 2 – Teknisk information om imputeringsförfaranden
|
32. |
De nationella centralbankerna ska lämna följande tekniska information om imputeringsförfaranden:
|
Del 3 – All annan relevant information (valfritt)
|
33. |
De nationella centralbankerna ska även lämna annan information om imputeringsförfaranden som de bedömer relevant. |
Avsnitt 8 – Röjandekontroll och nationell spridning
Del 1 – Röjandekontroll
|
34. |
De nationella centralbankerna ska till ECB rapportera beskrivande information om de metoder och förfaranden som används för att anonymisera data på nationell nivå innan de statistiska uppgifterna lämnas till ECB. |
Del 2 – Dataspridning
|
35. |
De nationella centralbankerna ska lämna information om det första nationella offentliggörandet av resultaten (länk, datum och typ av offentliggörande). |
Avsnitt 9 – Ytterligare information från nationella utvärderingar
|
36. |
De nationella centralbankerna ska lämna ytterligare information som är tillgänglig från nationella utvärderingar (som inte har tagits upp i avsnitt 1–8). Detta kan omfatta dokument/hänvisningar till eventuell tillgänglig metoddokumentation (t.ex. nationella kvalitetsrapporter, oberoende metodstudier, jämförelser med externa källor). |
BILAGA IV
Kriterier och förfarande för att utse godtagbara forskare
Europeiska centralbanken (ECB) får endast bevilja personer som uppfyller villkoren i avsnitt 2 tillgång till forskningsdatasetet i enlighet med artikel 15 a ii för att på så sätt säkerställa att tillgången till uppgifter som har rapporterats enligt denna riktlinje enbart tillåts för vetenskapliga forskningssyften. Det är strängt förbjudet att använda forskningsdatasetet kommersiellt.
Dessa villkor offentliggörs på ECB:s webbplats för att informera forskare om gällande villkor och förfaranden för att ansöka om tillgång till forskningsdatasetet. ECB ska i den mån det är möjligt bemöda sig om att minimera fördröjningar i hanteringen av ansökningar.
ECB ska säkerställa att enbart säkra kanaler för datainlämning används och fastställer vilket lämpligt medium som ska användas.
1. Anknuten forskare
En anknuten forskare är en fysisk person som är anställd vid eller ansluten till någon av följande enheter:
|
a) |
Universitet och andra organisationer inom högre utbildning. |
|
b) |
Organisationer eller institutioner som bedriver vetenskaplig forskning, exklusive kommersiella företag. |
|
c) |
Organ vars forskare kan få tillgång till konfidentiella uppgifter i vetenskapligt syfte i enlighet med kommissionens beslut 2004/452/EG (1). |
2. Villkor för tillgång till forskningsdatasetet
ECB får ge anknutna forskare beviljad tillgång till forskningsdatasetet om de har lämnat in en tillgångsansökan till ECB i enlighet med denna bilaga. I gemensamma forskningsprojekt där flera forskare arbetar med samma projekt ska varje forskare skicka in en individuell ansökan som anger vilket gemensamt forskningsprojekt deras begäran avser. Ansökan om tillgång till forskningsdatasetet ska uppfylla följande villkor:
|
a) |
Sökanden ska lämna följande information till ECB:
|
|
b) |
En forskningsplan ska kortfattat
|
|
c) |
Sökanden ska lämna närmare upplysningar om datalagringssäkerheten (genom att kryssa i tillämpliga alternativ), vad gäller
|
|
d) |
Sökanden ska i sin ansökan ange om
|
|
e) |
Alla forskare som deltar i forskningsprojektet ska bekräfta och underteckna de villkor för dataanvändning och konfidentialitetsåtaganden som har tillhandahållits av ECB. |
|
f) |
Sökanden ska genom sin underskrift bekräfta att de uppgifter som har lämnats i ansökan är korrekta och sanningsenliga. |
3. Bedömningskriterier för förfrågningar om tillgång till forskningsdatasetet
ECB bedömer ansökningar utifrån nedanstående kriterier.
Första obligatoriska kriteriet
(a) Alla obligatoriska fält är ifyllda (namn, telefonnummer, adress, planerad forskningsplan, användning av resultat, CV, bifogad id-handling och undertecknade formulär).
(b) De lämnade uppgifterna har verifierats (t.ex. att id-handlingen har samma namn som forskaren, att det vetenskapliga forskningsorgan som forskaren är knuten till faktiskt finns, att forskarens och forskningsorganets namn stämmer med vad som anges i CV:t).
Andra obligatoriska kriteriet
(c) Forskaren har valt minst ett alternativ från var och en av de tre grupperna med säkerhetsåtgärder (närmare bestämt säkerhet för logiska filer, säkerhet för fysiska dokument och säkerhet för lokaler).
Tredje obligatoriska kriteriet
(d) Data från undersökningen av hushållens ekonomi och konsumtion får endast användas för forskningsändamål. Detta kontrolleras med hjälp av olika element i ansökningsformuläret.
(e) Den planerade forskningsplanen i kombination med forskarens bakgrund (CV) och den avsedda spridningen av resultaten ska styrka att databegäran görs i forskningssyfte. Kvaliteten på den avsedda forskningen bedöms inte, utan endast om det avsedda syftet är forskning. Finansieringen (om detta är relevant för den avsedda forskningen) och publiceringsavsikten kan också beaktas. Vid tveksamheter om forskningssyftet kommer ECB att vända sig till forskaren för ytterligare information och/eller klargörande.
Förfarande om de obligatoriska kriterierna inte är uppfyllda
(f) Om de obligatoriska kriterierna inte är uppfyllda, ska ECB kontakta forskaren för att begära förtydligande och/eller korrigering. Forskaren kan t.ex. uppmanas att göra följande:
|
— |
(g) — Korrigera viss information (t.ex. om informationen i ansökningsformuläret och CV:t inte stämmer överens). |
|
— |
(h) — Styrka uppgifter i CV:t (t.ex. forskningsorganets verksamhet eller kopplingen mellan sökanden och det vetenskapliga forskningsorganet). |
|
— |
(i) — Tillhandahålla ytterligare information om den avsedda forskningsplanen. |
(j) Om förtydligandet och/eller korrigeringen är otillfredsställande, ska ansökan avslås.
(1) Kommissionens beslut 2004/452/EG av den 29 april 2004 om upprättande av en förteckning över organ vars forskare kan få tillgång till konfidentiella uppgifter i vetenskapligt syfte (EUT L 156, 30.4.2004, s. 1).
ELI: http://data.europa.eu/eli/guideline/2025/333/oj
ISSN 1977-0820 (electronic edition)