ECOTEX BULGARIA
Det rör sig om de förenade målen Hessischer Rundfunk (C‑422/19 och C‑423/19), som ännu inte har avgjorts av domstolen, vilka rör huruvida artikel 2.1 FEUF, jämförd med artikel 3.1 FEUF, artikel 128.1 tredje stycket FEUF, artikel 16 första stycket i protokoll (nr 4) om stadgan för europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken och artikel 10 andra meningen i rådets förordning (EG) nr 974/98 av den
COM(2018) 483 final, nedan kallad rapporten on begränsning av kontantbetalningar. I denna rapport har Europeiska kommissionen påpekat att flera medlemsstater, varav de flesta ingår i euroområdet, har infört restriktioner för kontantbetalningar. Åtgärderna är relativt heterogena, både till sin natur och vad gäller dess omfattning, med tröskelvärden som varierar mellan 500 euro och
Medlemsstaterna inom euroområdet ska höra ECB om varje förslag till rättsregler i fråga om betalningsmedel, i enlighet med artikel 2.1 andra strecksatsen i rådets beslut 98/415/EG av den
Se, vad gäller konungariket Belgien, Europeiska centralbankens yttrande av den
Europaparlamentets och rådets direktiv av den
DV nr 16 av den
Se, även, anvisningarna från Ministerstvo na finansite (det bulgariska finansministeriet) av den
Utbetalningar inom landet får endast ske genom överföring eller inbetalning på ett betalkonto, om betalningarna avser
DV nr 92 av den
Nedan kallat Ecotex.
Europaparlamentets och rådets direktiv av den
Se artikel 66 i direktiv 2015/849.
Se dom av den
Artikel 1 och skäl 5 i direktiv 2015/849.
Brottsliga handlingar definieras i artikel 3.4 i direktiv 2015/849.
Se artikel 3.4 f och skäl 11 i direktiv 2015/849.
DV nr 27 av den
DV nr 16 av den
Se skälen 23 och 30 och artikel 1 i direktiv 2015/849.
Kommissionen och medlemsstaterna är således skyldiga att identifiera, bedöma och förstå riskerna för penningtvätt och finansiering av terrorism och minska och, i förekommande fall, frysa, beslagta och förverka vinning av brott. Medlemsstaterna ska därför förplikta kreditinstitut att vid sin riskbedömning för det första vidta åtgärder för kundkännedom (kapitel II), för det andra översända upplysningar om transaktionernas verkliga huvudmän (kapitel III) och för det tredje rapportera misstänkta ekonomiska transaktioner till en finansunderrättelseenhet som medlemsstaterna är skyldiga att inrätta (kapitel IV). För att garantera att dessa skyldigheter iakttas har unionslagstiftaren gett behöriga nationella myndigheter befogenhet att övervaka och skärpa kontrollen av kreditinstitut och medlemsstaterna har ålagts att föreskriva sanktioner om dessa skyldigheter inte iakttas.
Se rapporten om begränsningar av kontantbetalningar (punkt 2.2.1).
Se, för ett liknande resonemang, dom av den
Se dom av den
Se dom av den
I del III.1 i anvisningarna avseende tillämpningen av ZOPB anges att ZOPB reglerar begränsningen av alla betalningar i alla civila och ekonomiska relationer inom landet, så att typen av transaktion, avtal eller verksamhet i princip är irrelevant för lagens omfattning, och att endast den föreskrivna, fastställda eller genomförda betalningens belopp är rättsligt relevant.
Se punkt 6 i kapitel IV i dessa anvisningar.
Om jag inte tar fel går det av de handlingar som den hänskjutande domstolen har ingett till EU-domstolen inte att fastställa KS hemvist.
Punkt 1 a och c i denna rekommendation.
Punkt 2 i denna rekommendation.
Som återges i ECB:s rapport med titeln
Se punkt 4 i rapporten om begränsningar av kontantbetalningar, av vilken det även framgår att
Se ECB:s rapport
Se ECB:s rapport
Se Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 260/2012 av den
Se dom av den
I artikel 65.1 b FEUF föreskrivs att bestämmelserna i artikel 63 FEUF inte ska påverka medlemsstaternas rätt att
Se dom av den
Se dom av den
De skäl som den bulgariska regeringen har anfört i punkt 53 och följande punkter i sitt yttrande är identiska med de skäl som anfördes i samband med dess begäran om att ECB skulle yttra sig (se fotnot 5 i förevarande förslag till avgörande).
Se dom av den
I sin rapport om begränsningar av kontantbetalningar har kommissionen förklarat att sådana begränsningar endast har en begränsad inverkan på skatteundandragande (punkt 5.2), för det första eftersom skatteundandragande beror på andra sociala, ekonomiska och politiska faktorer, för det andra eftersom en betydande del av skatteundandragandet inte sker genom kontanttransaktioner, utan genom juridiskt avancerade strukturer och transaktioner som ofta har en internationell dimension, och för det tredje för att en begränsning av kontantbetalningar inte nödvändigtvis är avskräckande. I sin resolution av den
Se de bestämmelser som unionslagstiftaren har infört i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/847 av den
Enligt 2018 års årsrapport från den franska centralbankens observatorium för betalningsmedels säkerhet (se föregående fotnot) är check det betalningsmedel där risken för bedrägeri är störst, större än för betalkort, även om checkar används i mycket mindre utsträckning (s. 33, samt s. 19 och 48 i denna rapport).
Varje lagligt bildat företag har i princip ett bankkonto, eftersom detta är ett krav för inskrivning i handels- och mervärdesskatteregistren.
Se Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/92/EU av den
Se, särskilt, artiklarna 2.2 och 16 och skälen 9, 46 och 48 i detta direktiv.
Enligt artikel 18.4 i detta direktiv får medlemsstaterna kräva att kreditinstituten tillämpar olika prissättningssystem beroende på i vilken utsträckning konsumenten är ansluten till banken, något som särskilt möjliggör mer fördelaktiga villkor för utsatta konsumenter utan bankkonto. I skäl 46 har unionslagstiftaren preciserat att
Se dom av den
Se dom av den
Se dom av den
Som redan påpekats har varje lagligt bildat företag i princip ett bankkonto, eftersom detta krävs för inskrivning i handels- och mervärdesskatteregistren.
Se fotnot 5 i förevarande förslag till avgörande. ECB ansåg att sänkningen var oproportionerlig med hänsyn till den negativa inverkan sänkningen skulle kunna få för systemet för kontant betalning (punkt 2.11 i yttrandet).
Se dom av den
Se dom av den
Se dom av den
Se dom av den
Se domstolens bedömning i domen av den i
I enlighet med denna artikel ska Rayonen sad (Distriktsdomstolen), i egenskap av ensamdomare, pröva målet i sak och avgöra målet genom en dom som kan fastställa, ändra eller upphäva antingen beslutet om en administrativ påföljd eller det elektroniska protokollet. Domen kan överklagas till Administrativen sad (Förvaltningsdomstolen) av de skäl som anges i straffprocesslagen och i enlighet med bestämmelserna i kapitel 12 i förvaltningsprocesslagen.
Se dom av den
Se dom av den
Jag erinrar om att i enlighet med artikel 28 a ZANN får den nationella myndighet som är ansvarig för att beivra överträdelsen inte påföra någon påföljd om överträdelsen är försumbar, då den i stället kan nöja sig med att utfärda en varning.
Den hänskjutande domstolen har förtydligat att det av lydelsen artikel 27.2 ZANN, följer att den nationella myndighet som har till uppgift att beivra överträdelsen ska ta hänsyn till den fara som överträdelsen utgör (överträdelsens art, allvar och varaktighet), lagöverträdaren, arten av överträdelsen (uppsåt eller oaktsamhet), skälen för överträdelsen, alla andra förmildrande och försvårande omständigheter samt lagöverträdarens ekonomiska situation. I sina förtydliganden har den hänskjutande domstolen klargjort att den aktuella nationella lagstiftningen inte innehåller någon uttömmande uppräkning av förmildrande och försvårande omständigheter.
Se dom av den
Punkt 45 i den domen.
En sådan lagstiftning kan i praktiken endast uppnå detta mål om den åtföljs av åtgärder för att ge utsatta personer tillgång till banktjänster. Den nationella domstolen ska i detta avseende bland annat försäkra sig om att utsatta personer utan bankkonto ges möjlighet att få tillgång till ett bankkonto med grundläggande tjänster till mer fördelaktiga villkor än de villkor som tillämpas på andra konsumenter, i enlighet med artikel 18.4 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/92. Den nationella domstolen ska dessutom kontrollera huruvida denna lagstiftning åtföljs av särskilda åtgärder eller undantag till förmån för personer som av andra legitima skäl än oförmåga inte kan genomföra en banköverföring eller en inbetalning på ett betalkonto. En sådan lagstiftning kan utgöra en åtgärd som strider mot proportionalitetsprincipen, eftersom de böter som fysiska eller juridiska personer riskerar att tvingas betala vid överträdelse av bestämmelserna om begränsning av kontantbetalningar enligt den nationella lagstiftningen ska beräknas på grundval av en fast procentsats av det totala belopp som har erlagts i strid med denna lagstiftning och eftersom det enligt lagstiftningen inte går att justera bötesbeloppet utifrån de konkreta omständigheterna i det enskilda fallet.
Det ankommer på den nationella domstolen att kontrollera att dessa villkor är uppfyllda, varvid följande ska beaktas: En sådan lagstiftning kan i praktiken endast uppnå detta mål om den åtföljs av åtgärder för att ge utsatta personer tillgång till banktjänster. Den nationella domstolen ska i detta avseende bland annat försäkra sig om att utsatta personer utan bankkonto ges möjlighet att få tillgång till ett bankkonto med grundläggande tjänster till mer fördelaktiga villkor än de villkor som tillämpas på andra konsumenter, i enlighet med artikel 18.4 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/92/EU av den En sådan lagstiftning kan utgöra en åtgärd som strider mot proportionalitetsprincipen, eftersom de böter som fysiska eller juridiska personer riskerar att tvingas betala vid överträdelse av bestämmelserna om begränsning av kontantbetalningar enligt den nationella lagstiftningen ska beräknas på grundval av en fast procentsats av det totala belopp som har erlagts i strid med denna lagstiftning och eftersom det enligt lagstiftningen inte går att justera bötesbeloppet utifrån de konkreta omständigheterna i det enskilda fallet.