1982R1964 — SV — 01.01.2007 — 006.001
Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet
|
KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EEG) nr 1964/82 av den 20 juli 1982 (EGT L 212, 21.7.1982, p.48) |
Ändrad genom:
|
|
|
Officiella tidningen |
||
|
No |
page |
date |
||
|
KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EEG) nr 3169/87 av den 23 oktober 1987 |
L 301 |
21 |
24.10.1987 |
|
|
KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 2469/97 av den 11 december 1997 |
L 341 |
8 |
12.12.1997 |
|
|
KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1452/1999 av den 1 juli 1999 |
L 167 |
17 |
2.7.1999 |
|
|
KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1470/2000 av den 5 juli 2000 |
L 165 |
16 |
6.7.2000 |
|
|
KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 2772/2000 av den 18 december 2000 |
L 321 |
35 |
19.12.2000 |
|
|
KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1713/2006 av den 20 november 2006 |
L 321 |
11 |
21.11.2006 |
|
KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EEG) nr 1964/82
av den 20 juli 1982
om villkoren för beviljande av särskilda exportbidrag för vissa urbenade styckningsdelar av nötkreatur
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen,
med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 805/68 av den 27 juni 1968 om den gemensamma organisationen av marknaden för nötkött ( 1 ), senast ändrad genom Anslutningsakten för Grekland, särskilt artiklarna 18.6 och 25 i denna, och
med beaktande av följande:I rådets förordning (EEG) nr 885/68 ( 2 ), senast ändrad genom förordning (EEG) nr 427/77 ( 3 ), föreskrivs allmänna regler för beviljande av exportbidrag och villkor för fastställande av storleken på dessa.
Med hänsyn till situationen på marknaden, de ekonomiska förhållandena inom nöttköttssektorn och möjligheterna att få avsättning för vissa av produkterna inom denna sektor, bör villkor fastställas för utbetalning av särskilda exportbidrag för dessa produkter. Detta gäller i synnerhet villkoren för de styckningsdelar som framställs genom att bakkvartsparten på handjur av nötkreatur benas ur.
För att säkerställa att dessa mål uppnås bör en särskild kontrollordning införas. En produkts ursprung kan styrkas med hjälp av ett intyg utformat enligt förebilden i bilagan till kommissionens förordning (EEG) nr 32/82 av den 7 januari 1982 om villkoren för beviljande av särskilda exportbidrag för nötkött ( 4 ), senast ändrad genom förordning (EEG) nr 752/82 ( 5 ).
Det bör anges att särskilda exportbidrag endast skall beviljas på villkor att alla de styckningsdelar exporteras som framställs genom urbening av de bakkvartsparter som står under kontroll, bortsett från vissa biprodukter som kan säljas inom gemenskapen.
När det gäller frister och exportbevis bör en hänvisning göras till kommissionens förordning (EEG) nr 2730/79 av den 29 november 1979 om allmänna tillämpningsföreskrifter för systemet med exportbidrag för jordbruksprodukter ( 6 ), senast ändrad genom förordning (EEG) nr 2021/82 ( 7 ).
För att det förfarande som införs genom denna förordning skall fungera smidigt bör näringsidkare om de så vill kunna åberopa bestämmelserna i artikel 5 i rådets förordning (EEG) nr 565/80 av den 4 mars 1980 om förskottsbetalning av exportbidrag för jordbruksprodukter ( 8 ).
Att tillämpa förfarandet för proviantlager enligt artikel 26 i förordning (EEG) nr 2730/79 är inte förenligt med syftet med denna förordning. Det finns därför inget behov av att införa bestämmelser om att artikel 26 skall tillämpas för produkterna i fråga.
Med hänsyn till den speciella karaktären av detta exportbidrag bör det inte vara tillåtet att ersätta de berörda produkterna med andra produkter, och metoder för att identifiera de berörda produkterna bör därför fastställas.
Det bör fastställas hur medlemsstaterna skall underrätta kommissionen om de produktkvantiteter för vilka särskilda exportbidrag har beviljats.
Förvaltningskommittén för nötkött har inte yttrat sig inom den tid som dess ordförande bestämt.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Under de villkor som upprättas i denna förordning kan separat förpackade, benfria styckningsdelar av färsk eller kyld fram- eller bakkvartspart från fullvuxna handjur av nötkreatur med en genomsnittlig andel magert nötkött på minst 55 % få särskilda exportbidrag.
Följande definitioner gäller:
— Med framkvartspart avses i denna förordning sammanhängande eller åtskilda framkvartsparter, enligt definition i de kompletterande anmärkningarna 1. A d och e i kapitel 2 i Kombinerade nomenklaturen, rakt avskurna eller av typen pistol.
— Med bakkvartspart avses i denna förordning sammanhängande eller åtskilda bakkvartsparter, enligt definition i de kompletterande anmärkningarna 1.A f och g i kapitel 2 i Kombinerade nomenklaturen, med högst 8 revben eller revbenspar, rakt avskurna eller av typen pistol.
Artikel 2
1. Näringsidkaren skall till de behöriga myndigheter som anges av medlemsstaterna inlämna en deklaration i vilken han anger sin avsikt att bena ur antingen de framkvartsparter eller de bakkvartsparter som avses i artikel 1 enligt villkoren i denna förordning och att, med förbehåll för bestämmelserna i artikel 6, exportera hela den urbenade kvantiteten med varje styckningsdel separat förpackad. ►M5 ————— ◄
2. Deklarationen skall beskriva de produkter som skall benas ur och ange den berörda kvantiteten.
Den skall åtföljas av ett intyg enligt förebilden i bilagan till förordning (EEG) nr 31/82 utfärdat enligt bestämmelserna i artikel 2.2 första meningen i den förordningen. Fotnoterna B och C samt fält 11 på intyget är dock inte tillämpliga. Bestämmelserna i artikel 3 i samma förordning skall också gälla i tillämpliga delar till dess att produkterna ställs under den kontroll som avses i punkt 3.
3. När deklarationen tagits emot av de behöriga myndigheterna och dessa fyllt i mottagningsdatumet på deklarationen, skall de ►M2 kvartsparter ◄ som skall benas ur ställas under dessa myndigheters kontroll, vilka skall fastställa produkternas nettovikt och fylla i denna i fält 7 på det intyg som avses i punkt 2.
Artikel 3
Den tid inom vilken ►M2 kvartsparterna ◄ måste ha benats ur skall — utom vid force majeure — vara tio arbetsdagar från dagen för mottagandet av den deklaration som avses i artikel 2.
Artikel 4
1. Efter urbeningen skall näringsidkaren för den behöriga myndigheten uppvisa ett eller flera av de ”intyg för urbenat kött” som återfinns i bilagorna I och II och i fält 7 i detta intyg skall numret anges på det intyg som avses i artikel 2.2.
2. Numret på intyget för urbenat kött skall anges i fält 9 på det intyg som avses i artikel 2.2. Detta intyg skall fyllas i på lämpligt sätt och skickas till det organ som ansvarar för utbetalningen av exportbidrag, när de intyg för urbenat kött som fyllts i enligt punkt 1 motsvarar hela den kvantitet benfritt kött från ►M2 kvartsparter ◄ som har ställts under kontroll.
3. Intygen för urbenat kött måste lämnas fram när den tullbehandling som avses i artikel 5 genomförs.
4. Urbeningen och tullformaliteterna i samband med exporten skall genomföras i den medlemsstat i vilken djuren slaktades.
Artikel 5
1. Tullbehandlingen vid export från gemenskapen av leveranser som omfattas av artikel 36 i kommissionens förordning (EG) nr 800/1999 ( 9 ) eller leveranser som omfattas av bestämmelserna i artikel 5 i förordning (EEG) nr 565/80 skall avslutas i den medlemsstat där den deklaration som avses i artikel 2 godtagits.
2. Tullmyndigheterna skall i fält 11 på ”intyget för urbenat kött” fylla i nummer och datum för de deklarationer som avses i artikel 5.4 i förordning (EG) nr 800/1999.
▼M6 —————
3. När tullbehandlingen har avslutats för alla de styckningsdelar som skall exporteras, skall ”intyget för urbenat kött” på administrativ väg skickas till det organ som ansvarar för utbetalning av exportbidrag.
Artikel 6
1. Det särskilda exportbidraget skall – utom vid force majeure – beviljas på villkor att samtliga styckningsdelar exporteras, vilka framställts genom urbening under den kontroll som avses i artikel 2.3, och vilka anges i det eller de intyg som avses i artikel 4.1.
2. Vid urbening av bakkvartsparter får dock aktören bemyndigas att inte exportera alla de styckningsdelar som härrör från urbeningen.
Om den mängd som är avsedd för export motsvarar minst 95 % av vikten av den sammanlagda mängd styckningsdelar som framställts genom en urbening under den kontroll som avses i artikel 2.3 skall det särskilda bidraget beviljas.
Om den mängd som är avsedd för export uppgår till mindre än 95 % av vikten av den sammanlagda mängden styckningsdelar från urbeningen, dock utan att vara mindre än 85 % av denna, skall det särskilda bidraget minskas.
Omfattningen av denna anpassning skall fastställas i samband med fastställandet eller ändringen av det berörda bidraget. Bidragsbeloppet skall fastställas med hänsyn till bl.a. värdet på de olika styckningsdelar som kan avsättas på gemenskapsmarknaden.
3. Ben, stora senor, brosk, fettbitar och andra rester efter urbeningen får säljas inom gemenskapen.
4. Den aktör som önskar utnyttja ett av de alternativ som anges i punkt 2 skall ange detta i den deklaration som avses i artikel 2.1.
Dessutom skall det eller de intyg som avses i artikel 4.1 innehålla följande:
— I fält 4 uppgift om den sammanlagda nettovikten på det kött som framställts genom urbeningen, samt, i förekommande fall, uppgiften
—”— tillämpning av artikel 6.2 i förordning (EEG) nr 1964/82 – villkor 95 %,”
— eller
—”— tillämpning av artikel 6.2 i förordning (EEG) nr 1964/82 – villkor 85 %.”
— I fält 6 uppgift om den nettovikt som skall exporteras.
Vid urbening får medlemsstaterna begränsa det antal styckningsdelar, som aktören beslutar sig för att inte exportera, till två.
5. Om den exporterade kvantiteten understiger den vikt som framgår av fält 6 i det eller de intyg som avses i artikel 4.1 skall det särskilda bidraget minskas. Procentsatsen för denna nedsättning skall
— i de fall då den konstaterade skillnaden i vikt mellan den exporterade vikten och den vikt som framgår av fält 6 i det eller de intyg som anges i artikel 4.1 inte överstiger 10 %, vara lika med fem gånger den procentuella viktskillnad som konstaterats,
— i alla andra fall motsvara 80 % av den bidragssats som gäller för produkter som omfattas av KN-nummer 020130009100 eller KN-nummer 020130009120 vid det datum som anges i fält 21 i den exportlicens på grundval av vilken tullbehandlingen enligt artiklarna 5.1 eller 26.1 i förordning (EG) nr 800/1999 har ägt rum.
Den sanktion som föreskrivs i artikel 51.1 a i förordning (EG) nr 800/1999 skall inte tillämpas i fall som anges i denna punkt.
Artikel 7
▼M2 —————
►M2 1. ◄ Medlemsstaterna får avvika från bestämmelserna i artikel 4.2 och föreskriva
▼M2 —————
— att ett enda intyg för urbenat kött som omfattar hela den köttkvantitet som framställts genom urbening utfärdas tillsammans med det intyg som avses i artikel 2.2,
— att de två intygen lämnas in samtidigt när exportformaliteterna genomförs,
— att de två intygen skickas samtidigt enligt villkoren i artikel 5.3.
Artikel 8
Medlemsstaterna skall bestämma villkoren för kontrollen och informera kommissionen om dessa. De skall vidta alla nödvändiga åtgärder för att omöjliggöra att de berörda varorna byts ut, framför allt genom märkning av varje köttbit.
Inget annat kött än det som omfattas av denna förordning, med undantag av griskött, får finnas i styckningslokalen när det berörda köttet benas ur, putsas eller förpackas.
Det är ej tillåtet att bena ur framkvartsparterna och bakkvartsparterna samtidigt i samma lokal.
De påsar, kartonger eller annat förpackningsmaterial som de urbenade styckningsdelarna placeras i skall förseglas eller plomberas av de behöriga myndigheterna och förses med uppgifter som gör att det urbenade köttet kan identifieras, framför allt skall det finnas uppgifter om styckningsdelarnas nettovikt, slag och antal samt ett löpnummer.
Artikel 9
För de intyg som avses i artikel 4.1, vilka viseras av de behöriga myndigheterna under varje kvartal, och som gäller styckningsdelar som framställts genom urbening av bakkvartsparten, skall medlemsstaterna under loppet av den andra månaden efter varje kvartal lämna meddelande om följande:
— Den sammanlagda nettovikt som anges i de intyg som rör det fall som avses i artikel 6.1.
— Den sammanlagda nettovikt som anges i de intyg som rör det fall som avses i artikel 6.2, villkor 95 %.
— Den sammanlagda nettovikt som anges i de intyg som rör det fall som avses i artikel 6.2, villkor 85 %.
▼M2 —————
Artikel 10
Denna förordning träder i kraft den 2 augusti 1982.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
BILAGA I
BILAGA II
( 1 ) EGT nr L 148, 28.6.1968, s. 24.
( 2 ) EGT nr L 156, 4.7.1968, s. 2.
( 3 ) EGT nr L 61, 5.3.1977, s. 16.
( 4 ) EGT nr L 4, 8.1.1982, s. 11.
( 5 ) EGT nr L 86, 1.4.1982, s. 50.
( 6 ) EGT nr L 317, 12.12.1979, s. 1.
( 7 ) EGT nr L 21, 29.1.1982, s. 23.
( 8 ) EGT nr L 62, 7.3.1980, s. 5.
( 9 ) EGT L 102, 17.4.1999, s. 11.