Bryssel den 25.3.2024

COM(2024) 135 final

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

om genomförandet och inverkan av Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2018/646 av den 18 april 2018

om en gemensam ram för tillhandahållande av bättre tjänster för kompetens och kvalifikationer (Europass) och om upphävande av beslut nr 2241/2004/EG

(överlämnad i enlighet med artikel 9 i beslut (EU) 2018/646)

{SWD(2024) 71 final}


Innehållsförteckning

1.    Inledning    

1.1    Europass och dess genomförande    

1.2    Översikt över utvärderingsmetoden    

2.    De viktigaste resultaten och slutsatserna av utvärderingen    

2.1 Ändamålsenlighet    

2.2 Effektivitet    

2.3 Samstämmighet    

2.4 Mervärde för EU och inverkan    

2.5 Relevans    

3.    Lärdomar    



1.Inledning

I denna rapport presenteras resultatet av Europeiska kommissionens utvärdering av Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2018/646 av den 18 april 2018 om en gemensam ram för tillhandahållande av bättre tjänster för kompetens och kvalifikationer (Europass) och om upphävande av beslut nr 2241/2004/EG 1 . Rapporten åtföljs av ett arbetsdokument från kommissionens avdelningar med en bedömning av i vilken utsträckning Europass är ändamålsenligt, effektivt och samstämmigt med annan EU-politik, ger mervärde för EU och fortfarande är relevant för att hantera dagens och morgondagens behov. Vid utvärderingen granskade kommissionen även hur mycket Europass används och vilken bredare inverkan det har på den europeiska arbetsmarknaden och på politiken för kompetens och livslångt lärande. Bland annat undersöktes aspekter som större öppenhet och bättre jämförbarhet för kvalifikationer, färdigheter och kompetenser samt samstämmigheten mellan olika verktyg för färdigheter och kvalifikationer. Man undersökte även i vilken mån Europass ger användarna tillgång till information och vägledning om arbetstillfällen och utbildningsmöjligheter och om de färdigheter som krävs på arbetsmarknaden. Utvärderingen omfattar perioden från 2018, då beslutet om Europass antogs, till och med 2022. Fokus ligger på perioden från 2020, när den nya plattformen lanserades, och framåt. Geografiskt sett omfattar utvärderingen de 27 EU-medlemsstaterna, Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) samt kandidatländer och potentiella kandidatländer i enlighet med de avtal som dessa har slutit med EU.

1.1Europass och dess genomförande

Europass är en av tolv åtgärder i den europeiska kompetensagendan från 2020 2 , som syftar till att hjälpa privatpersoner och företag att utveckla fler och bättre färdigheter för att främja kompetensutveckling och omskolning. Detta kommer att bidra till att göra den gröna och den digitala omställningen socialt rättvisa. Europassplattformen stöder dessutom direkt det europeiska området för utbildning och Europas digitala decennium.

Syftet med 2018 års beslut var att förbättra Europass och utveckla det från en portal med nedladdningsbara mallar till en tjänstbaserad plattform. Under utvecklingen beaktades tekniska framsteg och förändringar som ägt rum på arbetsmarknaden och i utbildningssystem och samhället i stort sedan Europass lanserades 2004.

Kommissionen lanserade den nya Europassplattformen i juli 2020. Syftet är att tillhandahålla en ny onlineplattform som omfattar hela EU och som ger användarna tillgång till en rad verktyg och tjänster på nätet. Studerande, arbetstagare, arbetssökande och frivilligarbetare kan använda dessa verktyg och tjänster för att kommunicera och presentera sina färdigheter, kvalifikationer och erfarenheter på ett tydligt och konsekvent sätt i hela Europa. Andra aktörer som berörs är utbildningsanordnare, yrkesvägledare, arbetsgivare, arbetsförmedlingar, arbetsmarknadens parter, anordnare av ungdomsarbete, ungdomsorganisationer, frivilligorganisationer och beslutsfattare.

Nya Europass är en gemensam kontaktpunkt för flera befintliga EU-verktyg och EU-tjänster, och stöder informationsutbyte och förståelse av färdigheter och kvalifikationer, inklusive sådana som behövs för rörlighet, utbildning och anställbarhet.

Många av verktygen, tjänsterna och uppgifterna på Europass fanns redan och var tillgängliga på plattformen när den lanserades i juli 2020. Fler verktyg har dock lagts till senare, t.ex. den europeiska digitala referensen för lärande (oktober 2021), verktyget för självbedömning av digitala färdigheter (december 2021) och verktyget Arbetsmarknadstrender 3 (juni 2023).

De olika verktygen och tjänsterna uppdateras med jämna mellanrum. Artificiell intelligens och dataanalys börjar också användas alltmer för att ytterligare anpassa plattformen till användarnas behov, t.ex. i form av personligt anpassade förslag om möjligheter till arbete och lärande. Målet är att förbättra plattformens tjänster till slutanvändarna, så att profiler, färdigheter, kvalifikationer och intressen bättre kan matchas mot arbeten och möjligheter till lärande och frivilligarbete osv.

Medlemsstaterna genomför de uppgifter som anges i beslutet om Europass främst genom de nationella Europasscentrumen, som redan fanns när 2018 års beslut om Europass antogs. Centrumen utses på nationell nivå, drivs självständigt och medfinansieras genom EU-bidrag. De stöder användarna och främjar dokumentation av färdigheter och kvalifikationer med hjälp av Europass. På ett övergripande plan bidrar centrumen med drift- och marknadsföringsstöd till Europass. De bidrar också till den nationella verksamheten för upplysning om Europass och till att sammankoppla plattformen med enskilda användare och deras behov.

1.2Översikt över utvärderingsmetoden

En blandad metod 4 där primära och sekundära data kombinerades tillämpades i den externa studie som kompletterade utvärderingen 5 . Metoden omfattade en skrivbordsundersökning av relevanta officiella dokument och litteratur, dataanalys (uppgifter om Europassplattformens användare, kostnadsuppgifter från kommissionen, Google Sök och en analys av sociala medier), insamling av kvantitativa primärdata (tre riktade enkäter till användare och icke-användare av Europass, arbetsgivare och utbildningsanordnare) och kvalitativa insikter från djupintervjuer med berörda parter, riktade kvalitativa observationer av icke-användare, ett offentligt samråd och en inbjudan att lämna synpunkter 6 .

Som ett led i denna utvärdering utarbetades en interventionslogik 7 och en utvärderingsmatris. Genom matrisen kopplades utvärderingskriterierna till interventionslogiken och de viktigaste delarna användes för att ta fram forskningsfrågor.

En av utmaningarna vid utvärderingen handlade om strukturella förändringar i Europassramen från 2018 i förhållande till den ram som gällde före 2018. Ramen från 2018 har ett mycket bredare tillämpningsområde (och ledde till lanseringen av den nya plattformen 2020). Detta gjorde att ramarna endast delvis var jämförbara. En annan utmaning gällde detaljnivån i de data som fanns tillgängliga när den kompletterande studien utarbetades.

I samband med denna utvärdering rådfrågades medlemsstaterna regelbundet genom den rådgivande gruppen för Europass 8 .

2.De viktigaste resultaten och slutsatserna av utvärderingen

I detta avsnitt sammanfattas utvärderingens resultat och slutsatser avseende genomförandet och inverkan av beslutet om Europass i enlighet med de fem kriterierna i riktlinjerna för bättre lagstiftning: ändamålsenlighet, effektivitet, samstämmighet med annan EU-politik, mervärde för EU och relevans.

2.1 Ändamålsenlighet

Beträffande ändamålsenligheten uppskattar användare och berörda parter att den nya Europassplattformen fungerar som en enda kontaktpunkt där färdigheter, kvalifikationer och verktyg för arbetskraftens rörlighet sammanförs. Vissa funktioner i Europass är inte kompletta (information om kvalifikationer och utbildningsmöjligheter), eftersom det fortfarande saknas data från nationella myndigheter. I juni 2023 offentliggjordes verktyget Arbetsmarknadstrender, som förväntas integrera plattformen ännu mer med andra initiativ och datakällor.

Enkäter med både användare och icke-användare har visat att det finns skillnader i användningen av de verktyg och tjänster som Europass erbjuder. De Europassverktyg som är mest kända och som oftast används är Europass-cv:t och det personliga brevet. De flesta Europassanvändare (76 %) använder cv:t och det personliga brevet ofta eller ibland. De verktyg och tjänster som Europass tillhandahåller uppfattas i allmänhet som användbara. De flesta som svarade på det offentliga samrådet (minst 80 %) anser att verktygen och tjänsterna är användbara eller mycket användbara. Europass-cv:t är det som uppskattas mest (av 90 %). Andra funktioner, som skapande och spårning av applikationer, mallar för kvalifikationstillägg, verktyget för självbedömning av digitala färdigheter och den europeiska digitala referensen för lärande, används i mindre utsträckning (37 %, 31 %, 28 % respektive 28 % av de Europassanvändare som besvarade enkäten använde dessa verktyg ofta eller ibland). Det bör noteras att de olika verktygen har olika karaktär och något skilda målgrupper, vilket kan förklara vissa skillnader i antal. Detta tyder på att grundorsakerna till denna lägre användningsgrad måste analyseras ytterligare. Det antyder också att de olika Europassverktygen behöver integreras bättre i ett förbättrat dataanalyssystem, så att användarna kan få bättre skräddarsydda förslag om arbete och lärande i Europa.

Europass tillhandahåller verktyg, tjänster och information som stöder enskilda individers rörlighet inom EU i arbets- och utbildningssyfte och som underlättar gränsöverskridande standardisering. Med hjälp av verktygen och tjänsterna kan användarna presentera personlig information och dokumentera sina färdigheter, kvalifikationer och läranderesultat i ett standardiserat europeiskt format på upp till 31 språk. Arbetsgivare och utbildningsanordnare använder främst Europass som ett verktyg för att främja rörlighet och presentera kunskaper, färdigheter och kompetenser på ett standardiserat sätt. Vid intervjuer med berörda parter på EU-nivå och nationell nivå framkom det även att de främst uppfattar Europass som en plattform som stöder rörlighet inom EU för arbets- och utbildningsmöjligheter. Intervjupersonerna på EU-nivå ansåg även att Europass stöder genomförandet av annan EU-politik (t.ex. EU:s program för rörlighet).

Europass främjar på ett ändamålsenligt vis en gemensam ram för tydlighet och erkännande av färdigheter och kvalifikationer mellan medlemsstaterna. Denna ram bygger på flera faktorer: kopplingen till den europeiska referensramen för kvalifikationer, offentliggörande av information om kvalifikationer och utbildningsmöjligheter (arbetet på detta område pågår dock fortfarande), de gemensamma mallarna för kvalifikationstillägg och den europeiska digitala referensen för lärande.

Kommunikationen om Europass sker på både EU-nivå och nationell nivå och leds av de nationella Europasscentrumen. Den har lett till kontaktskapande med slutanvändare och berörda parter. Plattformsdata visar att antalet registrerade användare har ökat betydligt sedan den nya plattformen lanserades (i slutet av 2022 hade över 4,5 miljoner profiler skapats av användare). Den 31 januari 2023 hade den nya plattformen haft omkring 32,4 miljoner unika besökare 9 och fler än 261 miljoner sidvisningar under 58,8 miljoner sessioner.

Medvetenheten om Europass varierar mellan länderna. Baserat på en enkät som genomförts med både användare och icke-användare i tio länder är Europass mest känt i Portugal, Rumänien och Kroatien, där 88 %, 79 % respektive 77 % av svarspersonerna kände till Europass. I Frankrike och Tyskland är det färre som känner till Europass (24 % respektive 19 %) 10 . Enligt plattformsdata från 2022 och Eurostatstatistik om EU:s befolkning finns de flesta Europassanvändarna i Italien, Portugal och Rumänien (sett till det totala antalet). Dessa länder har också en större andel Europassprofiler i förhållande till den totala befolkningen. Andelen profiler per land (i procent av den totala befolkningen) för Portugal, Rumänien och Italien är 4,5 %, 1,9 % respektive 1,8 %. Malta, Kroatien, Slovenien och Lettland har också en relativt stor andel profiler (av den totala befolkningen). Bland länderna med en relativt sett mindre andel Europassanvändare (av den totala befolkningen) märks Danmark, Sverige, Tyskland, Nederländerna, Polen, Frankrike och Irland 11 . I de länder där Europass är mindre känt och används i mindre utsträckning skulle fler åtgärder kunna vidtas för att marknadsföra det – både av kommissionen och av dessa länders nationella Europasscentrum.

De flesta Europassanvändare är under 35 år och välutbildade. Europass tilltalar i hög grad yngre som befinner sig i början av sina yrkesliv. Detta är en särskild styrka hos Europass som bör vidareutvecklas. Kvinnor är något underrepresenterade bland användarna. De flesta användare har viss arbetslivserfarenhet. När det gäller profilspråk är engelska det språk som används mest, följt av italienska, portugisiska och rumänska. Övriga språk är mindre representerade.

Plattformen har gjorts mer tillgänglig sedan den lanserades. Det finns dock fortfarande vissa problem som påverkar olika grupper av människor, t.ex. personer med sämre digitala färdigheter, äldre och personer med funktionsnedsättning. Att man saknar digitala färdigheter ses som det största tillgänglighetshindret.

Två tredjedelar av deltagarna i det offentliga samrådet ansåg att plattformen är lätt att använda. De svarande tog emellertid även upp frågor om plattformens komplexitet, som de anser gör plattformen mindre användarvänlig och intuitiv.

2.2 Effektivitet

När det gäller budgeten för utveckling och genomförande av Europass bör den betydande ökning av antalet nya användare som har skett sedan plattformen lanserades i juli 2020 (mellan juli 2020 och december 2022 skapades i genomsnitt 150 000 profiler varje månad) och de kommande årens förväntade kostnadsstabilitet (som har samband med plattformens mognadsgrad och färdigställandet av de flesta verktyg) bidra till en lägre kostnad per Europassprofil (kostnad för varje ytterligare Europassprofil 2022: 1,22 euro). Mellan 2021 och 2022 blev plattformen mer kostnadseffektiv. Denna utveckling förväntas fortsätta, eftersom digitala plattformar ofta har låga marginalkostnader för ytterligare användare.

Sedan 2018 har förvaltningen blivit effektivare än förut. Det beror på en stabilare struktur med flera nivåer och på den bredare fördelningen av ansvar och uppgifter, både från kommissionen till medlemsstaterna och mellan flera organisationer på EU-nivå och nationell nivå. Berörda parter och de nationella Europasscentrumen har uttryckt ett behov av mer resurser, eftersom det finns fler uppgifter att täcka och den nya plattformen innehåller fler verktyg och tjänster än den föregående. Fler uppgifter utförs nu med en budget 12 som är snarlik den som gällde innan plattformen lanserades i juli 2020, vilket visar att kostnadseffektiviteten har förbättrats.

Berörda parter är medvetna om att mycket arbete har lagts ned på att förbättra Europass användarvänlighet och lösa tekniska problem. Bland annat rapporterade slutanvändarna betydligt färre fel under andra halvåret 2022 och första halvåret 2023. De berörda parterna anser att större fokus bör läggas på att lösa plattformens tekniska problem än på att vidareutveckla nya verktyg. Det skulle bidra till att göra plattformen mer funktionell, synlig och lättanvänd.

2.3 Samstämmighet

Europass är samstämmigt med det bredare politiska sammanhanget. Europassplattformen stöder direkt den europeiska kompetensagendan, det europeiska utbildningsområdet och Europas digitala decennium. Många av initiativen i den europeiska kompetensagendan är beroende av Europass för att kunna genomföras praktiskt på EU-nivå. Det gäller t.ex. kompetensinventering. Dessutom bidrar Europass till prioriteringarna för det europeiska utbildningsområdet, nämligen att förbättra kvalitet, rättvisa, inkludering och framgång för alla inom utbildningen och göra livslångt lärande och rörlighet till verklighet för alla. Att Europass har utvecklats från en plattform bestående av fem dokumentmallar till en digital lösning med en enda kontaktpunkt är slutligen helt i linje med Europas digitala decennium.

Europass är nära kopplat till den europeiska referensramen för kvalifikationer, eftersom information om ramen och verktygen (jämförelseverktyg och sammankoppling av nationella kvalifikationsregister) har integrerats i Europass. Europass är också anpassat till von der Leyen-kommissionens prioriteringar ”ett Europa rustat för den digitala tidsåldern” och ”en ekonomi för människor”. Det finns dessutom starka synergier och teknisk interoperabilitet mellan Europass och EU:s verktyg och initiativ inom sysselsättning, utbildning och vägledning, t.ex. Eures, Esco (den europeiska klassificeringen av färdigheter, kvalifikationer och yrken), Erasmus+ och Eqar (europeiskt register för kvalitetssäkring av högre utbildning). Fler synergier skulle kunna skapas mellan Europass och de EU-plattformar och nationella plattformar som erbjuder liknande verktyg och tjänster (t.ex. i fråga om kompetensinventering och information om yrkesvägledning, utbildning och arbetsmarknaden). Ytterligare synergier med Eures, i samarbete med Europeiska arbetsmyndigheten, skulle kunna omfatta ett gemensamt cv- och profilbyggarverktyg (som anpassar de visuella identiteterna till varandra samtidigt som separata profiler bibehålls), förbättrad navigering mellan de båda plattformarna och säkerställande av att tjänsterna på dessa båda plattformar kompletterar varandra.

2.4 Mervärde för EU och inverkan

Europass skapar mervärde genom unika, flerspråkiga, standardiserade och kostnadsfria verktyg och tjänster och genom att tillhandahålla information om arbetstillfällen, utbildningsmöjligheter och kvalifikationer. De standardiserade verktygen hjälper arbetsgivare och utbildningsanordnare i EU:s medlemsstater och andra länder som använder Europass att bättre förstå och jämföra de sökandes utbildnings- och yrkesbakgrund och matcha deras färdigheter mot kraven för lediga platser.

Följaktligen stöder Europass de sökandes rörlighet i utbildnings- och arbetssyfte, och hjälper därmed till med att hantera arbetskrafts- och kompetensbrister i EU. De standardiserade verktyg och tjänster som Europass tillhandahåller bidrar dessutom till att skapa lika möjligheter för arbetssökande. Enligt deltagarna i de kvalitativa observationerna gäller detta särskilt för yngre som är på väg från utbildning till arbetsmarknaden.

För närvarande ingår Europass som standard när det gäller ansökningar inom offentlig sektor i flera länder (t.ex. Portugal, Rumänien och Italien). Europass kan även vara viktigt när man vill standardisera verktyg och tjänster inom ett och samma land där arbetsmarknadspolitiken skiljer sig åt mellan regionerna. Vidare fyller Europass luckor på marknaden när det saknas motsvarande nationella alternativ.

Beträffande användningen av Europass i den privata sektorn uppgav 66 % av de arbetsgivare som besvarade enkäten att de känner till Europass och 44 % att de använder Europass. Standardisering leder till större enhetlighet och gör det enklare att jämföra färdigheter i EU-länderna. Om användningen av Europass uppmuntras kan det bidra till att Europass blir standard inte bara inom offentlig förvaltning utan även inom EU-initiativ, program för rörlighet och olika arbetsmarknads- och utbildningsinstitutioner.

De flesta som svarade på det offentliga samrådet (77 %) anser att den största fördelen med Europass är det erbjuder kostnadsfria tjänster. Därefter följer plattformens standardiserade mallar och flerspråkiga funktioner (66 % respektive 65 %).

2.5 Relevans

Europass kommer sannolikt att förbli relevant, eftersom det finns ett behov av att förstå människors kvalifikationer och färdigheter i ett EU-sammanhang och med tanke på vikten av att främja såväl arbetskraftens rörlighet inom EU som digitaliseringsutvecklingen. I detta avseende är det angeläget att utveckla Europass dataanalyssystem ytterligare. På så vis kommer användarinteraktionsdata från plattformens olika verktyg att kunna användas till att personanpassa förslag om arbete och lärande i Europa.

Eures jobbsökverktyg ger information och vägledning om arbetstillfällen, och både Europass och Eures innehåller landsspecifik information. Med mer sektors- eller branschspecifik information skulle Europassverktygen kunna göras ännu populärare och relevantare.

När det gäller information om livslångt lärande och gränsöverskridande rörlighet i utbildningssyfte är Europass beroende av att EU-medlemsstaterna och andra länder som använder Europass upplyser om kvalifikationer och utbildningsmöjligheter.

Information om arbetstillfällen och utbildningsmöjligheter uppfattas som särskilt relevant av yngre som är i början av sina yrkesliv, liksom av personer från länder utanför EU (EES-länder samt kandidatländer och potentiella kandidatländer) 13 .

Genom mer skräddarsydd vägledning kan Europassverktygen göras ännu relevantare. Personligt anpassade rekommendationer om arbetstillfällen skulle också kunna bidra till att hantera kompetens- och arbetskraftsbrist. För detta krävs mer nationell information om yrkesvägledning, och denna skulle kunna integreras i Europass åt användarna.

Flera tidigare fristående verktyg för färdigheter, kvalifikationer och arbetskraftens rörlighet har integrerats och nya verktyg har införts (t.ex. verktyget för självbedömning av digitala färdigheter), vilket har minskat fragmenteringen på detta område. Berörda parter vill se mer långtgående interoperabilitet med andra EU-instrument och EU-initiativ. Det är dock viktigt att hitta en balans mellan plattformens komplexitet och användarvänlighet, så att den inte överbelastas med olika verktyg som riktar sig till intressenter snarare än till slutanvändare.

Europass bidrar till öppenhet, en gemensam förståelse av färdigheter och kvalifikationer samt jämförbarhet. Här anser användare och berörda parter att den europeiska digitala referensen för lärande är mycket relevant, eftersom EU-standarder säkerställer interoperabilitet och gör att man undviker fragmentering på ett område som fortfarande är under utveckling.

3.Lärdomar

Europass stöder målen för Europaåret för kompetens för att stärka färdigheternas relevans och matcha människors ambitioner, behov och färdigheter mot behov och möjligheter på arbetsmarknaden. Både användare och berörda parter anser att det är mycket viktigt med information och vägledning om de färdigheter som krävs på arbetsmarknaden. Europass tillhandahåller också verktyg som hjälper användarna att reflektera över sina färdigheter och intressen.

Europass är redan kopplat till flera EU-initiativ, t.ex. Eures, Esco, den europeiska referensramen för kvalifikationer och den europeiska utbildningsmodellen. Vidare skulle interoperabiliteten och synergierna mellan Europass och andra relevanta EU-portaler och nationella portaler kunna undersökas ytterligare.

Europass är relevant för jobbsökning och ger tillgång till Eures jobbsökverktyg. På så vis tillgodoser det behovet av information och vägledning om arbetstillfällen. Starkare synergier mellan Europass och Eures skulle kunna stärka båda plattformarnas inverkan och gynna alla användare.

EU-medlemsstaterna och andra länder som använder Europass behöver göra mer för att utveckla databaser och register över kvalifikationer och utbildningsmöjligheter. Avsikten är att koppla dessa till Europassplattformen via registret över dataset med kvalifikationer, så att informationen finns tillgänglig för Europassanvändarna.

Om fler berörda parter började använda Europass som ett standardprofilverktyg för lärande och jobb i EU, och även i samband med EU-initiativ och program för rörlighet, skulle fler slutanvändare använda verktygen och tjänsterna. Detta skulle skapa stordriftsfördelar. Det skulle också befästa Europass relevans och inverkan ytterligare. Dessutom skulle användningen av Europass i den privata sektorn kunna undersökas vidare. När det gäller geografisk täckning skulle insatser för att marknadsföra Europass kunna inriktas på länder där Europass är mindre känt och används i mindre utsträckning. Europass är populärt bland yngre och detta är en särskild styrka som man bör bygga vidare på. Samtidigt skulle Europass även kunna marknadsföras mot personer över 35 år.

Det är viktigt att hitta en balans mellan mer långtgående integrering av nya EU-initiativ med Europass (vilket leder till större komplexitet) och plattformens användarvänlighet.

För att Europass ska kunna nå full potential som en plattform för karriärplanering och livslångt lärande kan informationen om yrkesvägledning, valideringsmöjligheter och erkännande av kvalifikationer förbättras, med tanke på att den information som för närvarande finns på plattformen är av allmän karaktär. Detta skulle framför allt kräva närmare kopplingar till nationella tjänster och institutioner.

Det är särskilt ändamålsenligt att använda Europass som lösning för att presentera kunskaper, färdigheter och kompetenser på ett standardiserat sätt när det gäller rörlighet i arbets- och utbildningssyfte i EU.

Det finns ett tydligt behov av att komplettera infrastrukturen för den europeiska digitala referensen för lärande och utnyttja standarderna för denna digitala referens för lärande för att hjälpa medlemsstaterna att digitalisera referenser och för att säkerställa interoperabilitet mellan nationella referensplattformar på EU-nivå.

Användningen av dataanalys och artificiell intelligens i Europass kan utvecklas ytterligare. Personligt anpassade rekommendationer om arbetstillfällen skulle kunna bidra till att hantera kompetens- och arbetskraftsbrist.

För att göra Europassplattformen mer användarvänlig är det viktigt att prioritera att lösa tekniska problem innan nya verktyg utvecklas. På så vis blir plattformen mer funktionell, synlig och lättanvänd.

I framtiden skulle Europass kunna utvecklas med hjälp av en strategi för ”inbyggd tillgänglighet” för att göra plattformen tillgänglig för så många som möjligt, bland annat personer med sämre digitala färdigheter, äldre, långtidsarbetslösa och personer med funktionsnedsättning. Om sådana principer tillämpas kan Europass bidra till att främja inkludering och lika möjligheter.

För att mäta inverkan och användningen av Europass skulle man kunna skapa en dataövervakningsplan och regelbundet genomföra enkäter om användarnöjdhet.

Denna utvärdering gör det möjligt att inrikta insatserna på att genomföra förbättringar med utgångspunkt i lärdomarna. Vissa förbättringar pågår redan. För denna och framtida utveckling kommer ytterligare insatser och engagemang att behövas på både EU-nivå och nationell nivå.

(1)

Se Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2018/646 av den 18 april 2018 om en gemensam ram för tillhandahållande av bättre tjänster för kompetens och kvalifikationer (Europass) och om upphävande av beslut nr 2241/2004/EG .

(2)

 Se EUR-Lex – 52020DC0274 – SV – EUR-Lex (europa.eu) .

EUR-Lex - 52020DC0274 - EN - EUR-Lex (europa.eu)

(3)

Verktyget Arbetsmarknadstrender kallades för ”kompetensinventeringsverktyg” i utvecklingsfasen.

(4)

Mer information om datainsamlingsverktyg, vilka grupper av berörda parter som omfattades och antalet svarande finns i avsnitt 1.2 (metodöversikt) och bilaga V (sammanfattande rapport) till arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar.

(5)

 Se Study supporting the Europass ex-post evaluation, Verian Group (tidigare Kantar Public) ( https://op.europa.eu/sv/web/general-publications ).

(6)

  https://ec.europa.eu/info/law/better-regulation/have-your-say/initiatives/13323-Livslangt-larande-och-karriarplanering-utvardering-av-Europass_sv .

(7)

Se figur 10 (interventionslogik för Europass) i bilaga II till arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar.

(8)

Den rådgivande gruppen för Europass är ett rådgivande organ på EU-nivå som utgörs av berörda aktörer. Kommissionen inrättade den rådgivande gruppen för Europass för att stödja genomförandet av beslutet om Europass.

(9)

En unik besökare är någon som besöker plattformen från en viss IP-adress. Besökaren räknas bara en gång, även om den besöker plattformen genom olika profiler.

(10)

Uppgifterna bygger på en enkät med användare och icke-användare i tio länder: Tyskland, Spanien, Grekland, Frankrike, Kroatien, Italien, Portugal, Polen, Rumänien och Sverige.

(11)

En fullständig översikt över andelen Europassprofiler per medlemsstat i procent av den totala befolkningen finns i bilaga VII till arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar.

(12)

Kommissionen beviljade sammantaget omkring 6 miljoner euro till de nationella Europasscentrumen för perioden före respektive efter lanseringen av plattformen i juli 2020 (dvs. för 2018–2020 och 2021–2023).

(13)

Användare och icke-användare från Bosnien och Hercegovina, Georgien, Montenegro, Nordmakedonien, Norge, Serbien och Ukraina som besvarade enkäten.