Arrêt de la Cour

1.: Jordbruk – Gemensam organisation av marknaden – Socker – Produktion utöver kvoten (C-socker) – Exportlicens i vilken anges en sockerkvantitet som understiger den kvantitet som faktiskt exporterats eller som exporterats efter det att licensen upphört att gälla – Bevis på export – Föreligger inte – Dellicens som försetts med påskrift av tullmyndigheten – Saknar betydelse
2.: Jordbruk – Gemensam organisation av marknaden – Import- och exportlicens – Den behöriga myndighetens rättelse av vad som anges i licensen eller dellicensen – Avsaknad av felaktiga uppgifter i dessa handlingar – Otillåtet
3.: Jordbruk – Gemensam organisation av marknaden – Import- och exportlicens – Rättelse vidtagen av den behöriga myndigheten – Åsidosättande av proportionalitetsprincipen – Föreligger inte – Påverkan på de skyddade intressena – Föreligger inte
4.: Jordbruk – Gemensam organisation av marknaden – Socker – Produktion utöver kvoten (C-socker) – Ändring av det belopp som skall tas ut – Den nationella domstolens eller den behöriga myndighetens skönsmässiga bedömning – Avsaknad av bevis på ansvarsgrundande agerande – Föreligger inte
5.: Jordbruk – Gemensam organisation av marknaden – Socker – Produktion utöver kvoten (C-socker) – Export som genomförts efter det att exportlicensen upphört att gälla – Skyldighet att utge det belopp som skall betalas för det socker som avsatts på den inre marknaden

1.: Sådant bevis som anges i artikel 2.2 a i förordning (EEG) nr 2670/81 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för sockerproduktion utöver kvoten, i dess lydelse enligt förordning (EG) nr 158/96, har inte uppvisats beträffande en kvantitet av C-socker som faktiskt har exporterats, om denna kvantitet överstiger den totala kvantitet som anges i exportlicensen eller om sockret exporterats efter det att licensen upphört att gälla. Det är i detta avseende inte av avgörande betydelse att detta C-socker faktiskt har lämnat gemenskapens tullområde. Samma sak gäller när tullmyndigheten försett en dellicens med en påskrift, som avser en viss begärd kvantitet men som inte återspeglar producentens verkliga avsikter, som grundats på en tulldeklaration som gjorts på en blankett som korrigerats och som anger den totala kvantitet som faktiskt har exporterats.

2.: Artikel 24 i förordning (EEG) nr 3719/88 om gemensamma tillämpningsföreskrifter för systemet med import- och exportlicenser och förutfastställelselicenser för jordbruksprodukter, i dess lydelse enligt förordning (EG) nr 1199/95, skall tolkas så, att den behöriga myndigheten inte får göra en rättelse av det tonnage som anges i exportlicensen eller i dellicensen om dessa handlingar inte innehåller felaktiga uppgifter med avseende på anteckningarna däri.

3.: Vid prövningen av artikel 24 i förordning nr 3719/88 om gemensamma tillämpningsföreskrifter för systemet med import- och exportlicenser och förutfastställelselicenser för jordbruksprodukter, i dess lydelse enligt förordning nr 1199/95, har det inte framkommit någon omständighet som innebär att bestämmelsen skulle vara ogiltig. För att avgöra om en gemenskapsrättslig bestämmelse är förenlig med proportionalitetsprincipen, är det viktigt att kontrollera om de åtgärder som föreskrivs i bestämmelsen är ägnade att leda till att det eftersträvade målet uppnås och att de inte går utöver gränserna för vad som är nödvändigt för att uppnå detsamma. Det kan inte med framgång göras gällande att proportionalitetsprincipen kan åsidosättas genom bestämmelser som i sig inte påverkar skyddsintressena. Det enda syftet med artikel 24.2 är, såsom framgår av sjuttonde skälet i förordning nr 3719/88, att rättelse skall kunna göras av sådana fel som gjorts av den utfärdande myndigheten eller som har samband med uppenbara felaktigheter. En dylik bestämmelse påverkar inte producenternas intressen, och den kan således inte anses utgöra ett åsidosättande av proportionalitetsprincipen.

4.: I avsaknad av bevis på att de nationella myndigheterna agerat på ett ansvarsgrundande sätt, innebär inte myndigheternas vägran att göra rättelse beträffande dellicenser i vilka det finns angivelse som inte innehåller felaktigheter att den nationella domstolen eller den behöriga myndigheten har befogenhet att företa en skönsmässig bedömning för att nedsätta den avgift som skall påföras enligt artikel 3 i förordning nr 2670/81 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för sockerproduktion utöver kvoten, i dess lydelse enligt förordning nr 158/96.

5.: Artikel 3 i förordning nr 2670/81 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för sockerproduktion utöver kvoten, i dess lydelse enligt förordning nr 158/96, skall tolkas så, att den är tillämplig om C‑sockret har exporterats efter det att motsvarande exportlicens upphört att gälla.


1
2
: Tillämpliga bestämmelser
3
4
5
6
7
8
9
10
11


12
13
14


15
16
17
18
19
20
21

22
23
24

25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
52
53
54
55
56
57
58
59
60
61
62
63
64
65
66
67
68
69
70
71
72
73
74

1 –: Rättegångsspråk: engelska.

Skouris	Gulmann	Puissochet
Macken		Colneric

Dom