(1)

EU:s reformerade ramverk för ekonomisk styrning trädde i kraft den 30 april 2024. De centrala delarna av EU:s reformerade ramverk för ekonomisk styrning utgörs av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1263 om en effektiv samordning av den ekonomiska politiken och om multilateral budgetövervakning (1), tillsammans med den ändrade förordningen (EG) nr 1467/97 om påskyndande och förtydligande av tillämpningen av förfarandet vid alltför stora underskott (2), och det ändrade rådsdirektivet 2011/85/EU om krav på medlemsstaternas budgetramverk (3). Syftet med ramverket är att främja sunda och hållbara offentliga finanser och en hållbar och inkluderande tillväxt och resiliens genom reformer och investeringar samt förhindra alltför stora offentliga underskott. Ramverket främjar också nationellt ägarskap och har en större medelfristig inriktning, i kombination med ett mer effektivt och enhetligt säkerställande av regelefterlevnad.

(2)

I centrum för det nya ramverket för ekonomisk styrning står de nationella medelfristiga finans- och strukturpolitiska planer som medlemsstaterna lämnar in till rådet och kommissionen. Planerna ska uppfylla två mål: dels i) bland annat säkerställa att den offentliga skulden senast vid anpassningsperiodens slut följer en sannolikt nedåtgående bana eller ligger kvar på en sund nivå och att det offentliga underskottet minskas till, och ligger kvar på, en nivå under referensvärdet på 3 % av BNP på medellång sikt och dels ii) säkerställa ett genomförande av reformer och investeringar som svar på de främsta utmaningarna fastställda inom ramen för den europeiska planeringsterminen och hantera EU:s gemensamma prioriteringar. Varje plan ska därför innehålla ett medelfristigt åtagande om en nettoutgiftsbana (4) som i praktiken fastställer en budgetrestriktion under planens löptid, dvs. fyra eller fem år (beroende på valperiodens normala längd i medlemsstaten). Planen ska dessutom redogöra för hur den berörda medlemsstaten kommer att säkerställa det faktiska genomförandet av reformer och investeringar för att hantera de främsta utmaningar som fastställts inom ramen för den europeiska planeringsterminen, särskilt i de landsspecifika rekommendationerna (i tillämpliga fall inbegripet utmaningar i samband med förfarandet vid makroekonomiska obalanser) och hur medlemsstaten kommer att svara mot unionens gemensamma prioriteringar. Perioden för finanspolitisk anpassning löper över fyra år och kan förlängas med upp till tre år om medlemsstaten åtar sig att genomföra ett antal relevanta reformer och investeringar som uppfyller kriterierna i förordning (EU) 2024/1263.

(3)

När planen har lämnats in ska kommissionen bedöma om den uppfyller kraven i förordning (EU) 2024/1263.

(4)

Rådet ska därefter, på kommissionens rekommendation, anta en rekommendation för att ange den berörda medlemsstatens nettoutgiftsbana och, i tillämpliga fall, godkänna de reform- och investeringsåtaganden som ligger till grund för en förlängning av perioden för finanspolitisk anpassning.

(5)

Den 20 september 2024 lämnade Malta in sin nationella medelfristiga finans- och strukturpolitiska plan till rådet och kommissionen.

(6)

Som ram för den dialog som leder fram till inlämnandet av nationella medelfristiga finans- och strukturpolitiska planer översände kommissionen den 21 juni 2024 i enlighet med artikel 9 i förordning (EU) 2024/1263 en referensbana till Malta (5). Kommissionen offentliggjorde referensbanan den 20 september 2024 (6). Referensbanan är riskbaserad och säkerställer att den offentliga skulden senast vid slutet av perioden för finanspolitisk anpassning och utan ytterligare budgetåtgärder efter anpassningsperioden, följer en sannolikt nedåtgående bana eller ligger kvar på en sund nivå på medellång sikt, samt att det offentliga underskottet minskas till under 3 % av BNP under anpassningsperioden och ligger kvar på en nivå under det referensvärdet på medellång sikt. Medellång sikt definieras här som en tioårsperiod efter anpassningsperiodens slut. Referensbanan överensstämmer, i enlighet med artiklarna 6 d, 7 och 8 i förordning (EU) 2024/1263, även med riktmärket för underskott, skyddsmekanismen för skuldhållbarhet och skyddsmekanismen för underskottsresiliens. I referensbanan för Malta anges att nettoutgifterna, på grundval av kommissionens antaganden som låg till grund för den förhandsvägledning som översändes i juni 2024 och med en anpassningsperiod på fyra år, inte bör öka mer än vad som anges i tabell 1. Detta motsvarar en genomsnittlig nettoutgiftsökning på 5,9 % under anpassningsperioden (2025–2028).

Tabell 1: Referensbana som kommissionen överlämnade till Malta den 21 juni 2024

(7)

Under perioden juni–september 2024 förde Malta och kommissionen en teknisk dialog, i enlighet med artikel 12 i förordning (EU) 2024/1263. Dialogen handlade främst om den nettoutgiftsbana som Malta avser att tillämpa och de underliggande antagandena (särskilt den förväntade effekten av den allmänna översynen av nationalräkenskaperna), samt om de reformer och investeringar som planeras för att hantera de främsta utmaningar som fastställts inom ramen för den europeiska planeringsterminen, och om unionens gemensamma prioriteringar om en rättvis grön och digital omställning, social och ekonomisk resiliens, energitrygghet och uppbyggnad av försvarsförmågan.

(8)

Enligt uppgifterna i Maltas plan genomförde landet i september 2024 en samrådsprocess med arbetsmarknadens parter, i enlighet med artiklarna 11.3 och 36.1 c i förordning (EU) 2024/1263. Av planen framgår även att Maltas råd för ekonomisk och social utveckling, en plattform som sammankallar de viktigaste arbetsmarknadsparterna i Malta, har rådfrågats om de åtgärder och initiativ som ingår i planen.

(9)

Den 26 juli 2024 fastställde rådet att det förelåg ett alltför stort underskott i Malta eftersom underskottskriteriet inte var uppfyllt (7). Denna rekommendation sammanfaller med den rekommendation som rådet utfärdar i enlighet med artikel 126.7 i EUF-fördraget i syfte att få situationen med ett alltför stort underskott i Malta att upphöra (8). Genom att dessa rekommendationer antas samtidigt, vilket är en anpassning till och motiveras av övergången till det nya ramverket för ekonomisk styrning, säkerställs överensstämmelse mellan de anpassningsbanor som rekommenderas.

(10)

Den 15 oktober 2024 överlämnade Malta sitt utkast till budgetplan för år 2025. Kommissionen antog ett yttrande om utkastet till budgetplan den 26 november 2024 (9).

(11)

Den 21 oktober 2024 riktade rådet ett antal landsspecifika rekommendationer till Malta inom ramen för den europeiska planeringsterminen (10).

(12)

Kommissionen gjorde på grundval av artikel 16 i förordning (EU) 2024/1263 följande bedömning av planen:

(13)

Den ekonomiska aktiviteten i Malta ökade med 7,5 % år 2023, främst beroende på privat konsumtion och export. Enligt kommissionens höstprognos 2024 förväntas ekonomin öka med 5,0 % 2024 till följd av inhemsk efterfrågan och export. År 2025 fortsätter konsumtionen och investeringarna att bidra positivt till tillväxten, och BNP i fasta priser förväntas därför öka med 4,3 %. Tillväxten i ekonomin förblir stabil, vilket får BNP i fasta priser att öka med 4,3 % även 2026. Under prognosperioden (dvs. 2024–2026) förväntas Maltas potentiella BNP öka stadigt (i genomsnitt 4,9 %) till följd av det starka bidraget från arbetskraften och, i mindre utsträckning, kapitalbildningen. År 2023 uppgick arbetslösheten till 3,5 % och den beräknas av kommissionen uppgå till 3,2 % år 2024, 3,1 % år 2025 och 3 % år 2026. Inflationen (BNP-deflatorn) beräknas sjunka från 5,3 % år 2023 till 2,6 % år 2024 och uppgå till 2,5 % år 2025 och 2,1 % år 2026.

(14)

När det gäller den offentligfinansiella utvecklingen uppgick Maltas offentliga underskott 2023 till 4,5 % av BNP. Enligt kommissionens höstprognos 2024 kommer det att uppgå till 4 % av BNP 2024 och minska ytterligare till 3,5 % av BNP 2025 och, vid oförändrad politik, till 3,1 % 2026. I kommissionens höstprognos 2024 beaktas det budgetförslag för 2025 som Maltas regering överlämnade till det nationella parlamentet i oktober. Den offentliga skulden uppgick i slutet av 2023 till 47,4 % av BNP. Enligt kommissionens höstprognos 2024 förväntas skuldkvoten öka till 49,8 % av BNP i slutet av 2024. Den beräknas öka ytterligare till 50,4 % av BNP i slutet av 2025 och uppgå till 50,2 % i slutet av 2026. Kommissionens prognos för de offentliga finanserna beaktar bara politiska åtaganden i de medelfristiga planerna om de underbyggs av konkreta politiska åtgärder som är trovärdigt aviserade och tillräckligt detaljerade.

(15)

Maltas nationella medelfristiga finans- och strukturpolitiska plan omfattar perioden 2025–2028 och visar en finanspolitisk anpassning under fyra år.

(16)

Planen innehåller all information som krävs enligt artikel 13 i förordning (EU) 2024/1263.

(17)

I planen åtar sig landet att följa den nettoutgiftsbana som anges i tabell 2, vilket motsvarar en genomsnittlig nettoutgiftsökning på 5,9 % under åren 2025–2028. Den genomsnittliga ökning av nettoutgifterna under anpassningsperioden 2025–2028 som anges i planen är i stort sett i linje med (11) den referensbana som kommissionen översände den 21 juni 2024. Planen förutsätter att den potentiella BNP-tillväxten minskar från 5,1 % år 2024 till 4,8 % år 2025 och därefter till 4,6 % år 2026 för att sedan förbli stabil på den nivån fram till 2028. I planen förväntas dessutom tillväxttakten för BNP-deflatorn minska från 3,1 % 2024 till 2,6 % och därefter ligga kvar på den nivån varje år fram till 2028.

Tabell 2: Nettoutgiftsbana och huvudsakliga antaganden i Maltas plan

(18)

Om nettoutgiftsbanan i planen och de underliggande antagandena materialiseras kommer, enligt planen, den offentliga skulden att minska något från 49,2 % av BNP 2024 till 48,8 % i slutet av anpassningsperioden (2028), såsom framgår av följande tabell. Enligt planen förväntas skuldkvoten gradvis minska ytterligare på medellång sikt (dvs. fram till 2038) efter anpassningsperioden och uppgå till 42,3 % av BNP 2038. Den offentliga skulden skulle enligt planen alltså ligga kvar under fördragets referensvärde på 60 % av BNP på medellång sikt. Detta är sannolikt enligt antagandena i planen, eftersom skulden enligt alla deterministiska stresstester i kommissionens skuldhållbarhetsanalys beräknas ligga under 60 % av BNP senast 2038. Baserat på de politiska åtaganden och makroekonomiska antaganden som görs i planen uppfyller den nettoutgiftsbana som läggs fram i planen därför det krav på skulden som anges i artiklarna 6 a och 16.2 i förordning (EU) 2024/1263.

Tabell 3 Utvecklingen av offentlig skuld och offentligt saldo i Maltas plan

(19)

Baserat på planens nettoutgiftsbana och antaganden skulle det offentliga underskottet gradvis minska från 4 % av BNP 2024 till 3,0 % av BNP 2027 och 2,6 % 2028. Enligt planen skulle det offentliga saldot i slutet av anpassningsperioden (2028) alltså inte överstiga referensvärdet på 3 % av BNP. Under tio år efter anpassningsperioden (dvs. fram till 2038) skulle det offentliga underskottet dessutom inte överstiga 3 % av BNP. Baserat på de politiska åtaganden och makroekonomiska antaganden som görs i planen uppfyller den nettoutgiftsbana som läggs fram i planen därför det krav på underskottet som anges i artiklarna 6 b och 16.2 i förordning (EU) 2024/1263.

(20)

Tidsprofilen för den finanspolitiska anpassningen, mätt som förändringen i det strukturella primärsaldot, beskrivs i planen och är i stort sett linjär, i enlighet med kravet i artikel 6 c i förordning (EU) 2024/1263. Baserat på de politiska åtaganden och makroekonomiska antaganden som görs i planen uppfyller den nettoutgiftsbana som läggs fram i planen därför skyddsklausulen i artikel 6 c i förordning (EU) 2024/1263 om att den finanspolitiska anpassningen inte bör koncentreras till slutet av perioden.

Tabell 4 Det strukturella primärsaldots utveckling i Maltas plan

(21)

Den nettoutgiftsbana som anges i planen är i linje med kraven enligt förfarandet vid alltför stora underskott (särskilt med den minsta årliga strukturella anpassning som fastställs i artikel 3.4 tredje stycket i rådets förordning (EG) nr 1467/97).

(22)

Den förebyggande delens krav enligt artikel 8 i förordning (EU) 2024/1263 avseende skyddsmekanismen för underskottsresiliens, som syftar till att uppnå en gemensam marginal i förhållande till referensvärdet för underskott på 3 % av BNP, är tillämpligt på Malta från 2028, eftersom underskottet planeras ligga under 3 % av BNP från och med 2027. År 2028 bör den årliga anpassningen av det strukturella primärsaldot därför inte understiga 0,4 % av BNP om det strukturella underskottet fortfarande låg över 1,5 % av BNP 2027, för att uppnå en gemensam resiliensmarginal i strukturella termer på 1,5 % av BNP. Den finanspolitiska anpassning som blir resultatet av de politiska åtaganden och makroekonomiska antaganden som görs i planen är 0,4 % för 2028. Baserat på de politiska åtaganden och makroekonomiska antaganden som görs i planen är den nettoutgiftsbana som läggs fram i planen därför förenlig med skyddsmekanismen för underskottsresiliens.

(23)

Enligt planen ser den offentliga skulden ut att ligga kvar under 60 % av BNP under hela anpassningsperioden. Därmed är skyddsmekanismen för skuldhållbarhet inte tillämplig.

(24)

Planen är baserad på ett antal makroekonomiska och offentligfinansiella antaganden som överensstämmer med de antaganden som kommissionen översände till medlemsstaterna den 21 juni 2024. Den beaktar ytterligare tillgänglig information utöver referensbanan och de makroekonomiska och finanspolitiska indikatorerna i planen har uppdaterats i enlighet därmed. Effekterna av den uppdateringen påverkar inte nämnvärt den genomsnittliga nettoutgiftsökningen i planen jämfört med referensbanan.

(25)

Enligt den vägledande finanspolitiska strategin i planen kommer åtagandena om nettoutgifter främst att infrias genom utgiftsbegränsningar. Den vägledande uppsättningen politiska åtgärder omfattar ett gradvis minskat beroende av energisubventioner, vilket underlättas av strukturreformer och strategiska investeringar i energisektorn för att främja förnybara energikällor och öka energieffektiviteten. Den exakta specificeringen av de relevanta politiska åtgärderna måste bekräftas eller justeras samt kvantifieras i de årliga budgetarna. Samtidigt finns det faktorer som äventyrar genomförandet av den vägledande finanspolitiska strategin i planen, bland annat den höga osäkerheten kring åtgärdernas närmare utformning. I utkastet till budgetplanen för 2025 specificeras dessutom de politiska åtgärder genom vilka nettoutgiftsåtagandet för 2025 kommer att infrias (12).

(26)

I planen beskrivs avsikter att genomföra reformer och investeringar för att hantera de främsta utmaningar som fastställts inom ramen för den europeiska planeringsterminen, särskilt i de landsspecifika rekommendationerna, och för att svara mot EU:s gemensamma prioriteringar. Planen omfattar 143 reformer och investeringar inom EU:s gemensamma prioriteringar, varav 32 får ekonomiskt stöd från faciliteten för återhämtning och resiliens och 23 från sammanhållningsfonderna.

(27)

När det gäller den gemensamma prioriteringen om en rättvis grön och digital omställning, inbegripet de klimatmål som fastställs i förordning (EU) 2021/1119 och de mål som beskrivs i Maltas nationella energi- och klimatplan (NECP) för 2021–2030, omfattar planen åtgärder för att effektivisera tillståndsförfarandena för verk för förnybar energi (ingår i återhämtnings- och resiliensplanen) och bibehålla program som uppmuntrar hushåll och företag att införa teknik för förnybar energi. Dessa åtgärder syftar bland annat till att ta itu med de landsspecifika rekommendationerna om att minska beroendet av fossila bränslen och främja förnybara energikällor som rådet utfärdade 2020–2024. Planen innehåller också åtgärder som främjar energirenovering av privata och offentliga byggnader som inte är avsedda för bostäder (ingår i planen för återhämtning och resiliens) och energibesiktningar i små och medelstora företag, vilka tillsammans med andra åtgärder förväntas bidra till de landsspecifika rekommendationerna om energieffektivitet från 2019–2023. Vidare innehåller planen stora investeringar i anläggningar för energiåtervinning och ekologisk bearbetning samt reformer som ingår i planen för återhämtning och resiliens och avser bygg- och rivningsavfall, vilka bland annat förväntas bidra till 2020 års landsspecifika rekommendation om avfallshantering. Åtgärderna i planen för optimering av dricksvattenanläggningar syftar bland annat till att bidra till 2019 års landsspecifika rekommendation om resursförvaltning och effektivitet. De åtgärder i planen som avser att förbättra hållbara transporter och infrastruktur för multimodal transport samt andra åtgärder, varav vissa ingår i planen för återhämtning och resiliens, syftar till att ta itu med de landsspecifika rekommendationerna om att minska trafikträngsel och utsläpp från vägtransporter som rådet utfärdade 2019–2024. Planen omfattar även åtgärder för att förbättra resiliensen, kapaciteten och säkerheten i myndigheternas digitala infrastruktur (ingår i planen för återhämtning och resiliens), förbättra tillgången till digital teknik (delvis genom åtgärder i planen för återhämtning och resiliens) samt åtgärder för att förbättra onlineportalen för Maltas företagsregister, vilka bland annat förväntas bidra till 2020 års landsspecifika rekommendation om att påskynda den digitala omställningen.

(28)

När det gäller den gemensamma prioriteringen om social och ekonomisk resiliens, inbegripet den europeiska pelaren för sociala rättigheter, innehåller planen åtgärder för att införa mekanismer som stimulerar arbetstagare att fortsätta arbeta efter pensionsåldern och diversifiera pensionsinkomsterna. Dessa åtgärder, bland andra i planen, syftar till att ta itu med 2019 års landsspecifika rekommendation om pensionssystemets hållbarhet. Planen omfattar också åtgärder för att säkra viktiga medicinska förnödenheter, stärka primärvården och säkerställa en hållbar arbetskraft, vilket även sker genom reformen i planen för återhämtning och resiliens för att förbättra utländska arbetstagares välbefinnande, som bland annat syftar till att ta itu med de landsspecifika rekommendationerna från 2019 och 2020 om att stärka hälso- och sjukvårdssystemets hållbarhet och resiliens. Åtgärderna i planen om att stärka verksamheten för livslångt lärande, kompetenshöjning och omskolning samt förbättra kvaliteten på och tillgången till utbildning samt andra åtgärder, inbegripet åtgärderna i planen för återhämtning och resiliens, syftar till att ta itu med den landsspecifika rekommendationen om inkluderande utbildning som rådet utfärdade 2019, rekommendationen från 2023 om att förbättra de färdigheter och kompetenser som behövs för den gröna omställningen, samt rekommendationen från 2024 om utbildningens kvalitet och marknadsrelevans i syfte att åtgärda de svaga utbildningsresultaten. Planen innehåller dessutom åtgärder för att främja tillgången till riskkapital och modernisera den nationella forsknings- och innovationsramen, vilka bland annat syftar till att ta itu med den landsspecifika rekommendationen från 2020 om att främja privata investeringar samt rekommendationerna om forskning och innovation från 2019 och 2020. Åtgärderna för att stärka åklagarmyndigheten (ingår i planen för återhämtning och resiliens) och fortsätta arbetet med att upptäcka och lagföra korruption (ingår i planen för återhämtning och resiliens), syftar bland annat till att följa upp de landsspecifika rekommendationerna om att stärka rättssystemets oberoende och effektivitet som rådet utfärdade 2019 och 2020 och rekommendationen om att stärka styrningsramen som rådet utfärdade 2019. Vidare omfattar planen åtgärder för att bekämpa penningtvätt samt skatterelaterade åtgärder, exempelvis insatserna för att fortsätta genomförandet av Maltas finansunderrättelseenhets strategi 2023–2026 och för att införa ny lagstiftning om inkommande och utgående betalningar (ingår i planen för återhämtning och resiliens), som syftar till att ta itu med den landsspecifika rekommendationen om att fortsätta stärka ramen för bekämpning av penningtvätt som rådet utfärdade 2019 och 2020 samt rekommendationerna om att begränsa aggressiv skatteplanering som rådet utfärdat varje år från 2019 till 2024.

(29)

För att beakta den gemensamma prioriteringen om energitrygghet, omfattar planen åtgärder för att rationalisera tillståndsförfarandena för verk för förnybar energi och stödja investeringar i förnybar energi samt stärka elnätet och lagringskapaciteten (ingår även i planen för återhämtning och resiliens).

(30)

När det gäller den gemensamma prioriteringen om försvarsförmåga, omfattar planen investeringar i modernisering av den militära infrastrukturen, ökad cybersäkerhet och anpassning till strategin för en europeisk försvarsindustri.

(31)

Planen innehåller information om förenligheten och, i förekommande fall, komplementariteten med de sammanhållningspolitiska fonderna och Maltas plan för återhämtning och resiliens på olika områden, bland annat när det gäller att digitalisera och modernisera den offentliga förvaltningen, främja hållbar multimodal mobilitet i städer, främja en resilient hälso- och sjukvårdssektor genom att främja en och hållbar arbetskraft och stärka arbetsmarknadens resiliens, främja jämställdhet och höja kompetensen.

(32)

Planen ger en översikt över Maltas behov av offentliga investeringar i samband med EU:s gemensamma prioriteringar och syftar till att bidra till att tillgodose dem. För en rättvis grön omställning avser Maltas investeringsbehov förnybara energikällor, energieffektivitet, klimatanpassning, cirkulär ekonomi, förebyggande av föroreningar och skydd av den biologiska mångfalden. För en rättvis digital omställning behöver Malta investera i digitala färdigheter, digital omvandling av företag samt säker och hållbar digital infrastruktur. När det gäller social och ekonomisk resiliens, inbegripet den europeiska pelaren för sociala rättigheter, identifieras ett investeringsbehov i aktiv arbetsmarknadspolitik och sociala tjänster, förskoleverksamhet, livslångt lärande och yrkesutbildning, hälsoinfrastruktur och hållbar turism. När det gäller energitrygghet finns det ett investeringsbehov i infrastruktur för förnybar energi, särskilt sol- och vindenergi, energieffektivitet och utveckling av smarta nät och energilagringslösningar. Slutligen behöver Malta investera i sin försvarsförmåga för att säkerställa säkerheten nationellt och i Europa.

(33)

Kommissionen anser sammantaget att Maltas plan uppfyller kraven i förordning (EU) 2024/1263.

(34)

Rådet välkomnar Maltas medelfristiga finans- och strukturpolitiska plan och anser att ett fullständigt genomförande av denna skulle bidra till att säkerställa sunda offentliga finanser och stödja en hållbar offentlig skuldsättning samt en hållbar och inkluderande tillväxt.

(35)

Rådet noterar kommissionens bedömning av planen. Rådet uppmanar dock kommissionen att lägga fram sin bedömning av framtida planer i ett annat dokument än kommissionens rekommendationer till rådets rekommendationer.

(36)

Rådet noterar kommissionens bedömning av nettoutgiftsbanan och de huvudsakliga makroekonomiska antagandena i planen, inbegripet i förhållande till kommissionens förhandsvägledning, samt konsekvenserna av planens nettoutgiftsbana för det offentliga underskottet och den offentliga skulden. Rådet noterar kommissionens bedömning att de makroekonomiska och offentligfinansiella antagandena i vissa fall skiljer sig från kommissionens antaganden, bland annat för att ta hänsyn till uppdaterade makroekonomiska och finanspolitiska uppgifter, men att de på det hela taget är vederbörligen motiverade och underbyggda med starka ekonomiska argument. Rådet noterar den breda finanspolitiska strategin i planen och riskerna för utsikterna, vilka skulle kunna påverka förverkligandet av det makroekonomiska scenariot och de underliggande antagandena och genomförandet av planens nettoutgiftsbana. I synnerhet välkomnar rådet också att en dialog fördes med relevanta intressenter på nationell nivå innan planen lämnades in. Rådet noterar också att geopolitiska risker kan sätta press på försvarsutgifterna.

(37)

Rådet förväntar sig att Malta är redo att vid behov anpassa sin finanspolitiska strategi för att säkerställa genomförandet av landets nettoutgiftsbana. Rådet är fast beslutet att noga övervaka den ekonomiska och finanspolitiska utvecklingen, inbegripet den som ligger till grund för planens scenario.

(38)

Rådet anser att det är motiverat att i god tid inför nästa budgetövervakningsomgång föra ytterligare diskussioner för att nå en samsyn om de årliga övervakningskonsekvenserna av de kumulativa ökningstakterna för nettoutgifterna.

(39)

Rådet noterar kommissionens beskrivning av reform- och investeringsbehoven och reform- och investeringsavsikterna, som svar på de främsta utmaningarna fastställda inom ramen för den europeiska planeringsterminen, och betonar vikten av att säkerställa att sådana reformer och investeringar genomförs. Rådet kommer på grundval av rapporter från kommissionen att bedöma sådana reformer och investeringar och övervaka genomförandet av dem inom ramen för den europeiska planeringsterminen.

(40)

Rådet ser fram emot de årliga lägesrapporterna från Malta som särskilt ska innehålla information om framstegen i genomförandet av den av rådet fastställda nettoutgiftsbanan och genomförandet av mer allmänna reformer och investeringar i samband med den europeiska planeringsterminen.

(41)

I enlighet med artikel 17 i förordning (EU) 2024/1263 bör rådet rekommendera Malta den nettoutgiftsbana som anges i planen.

1.