(1)

Artikel 6 i förordning (EU) 2018/842 ger vissa medlemsstater möjlighet att ha en begränsad annullering av utsläppsrätter från EU ETS som beaktas i deras uppfyllande av kraven i artikel 9 i samma förordning (ETS-flexibiliteten).

(2)

I bilaga III till kommissionens genomförandebeslut (EU) 2020/2126 (2) anges de totala kvantiteter som får användas för ETS-flexibiliteten, i enlighet med artikel 4.4 i förordning (EU) 2018/842. Det totala antalet fastställdes genom att tillämpa de procentsatser som medlemsstaterna hade anmält senast den 31 december 2019, i enlighet med artikel 6.3 i förordning (EU) 2018/842, på de beräknade värdena för växthusgasutsläpp 2005.

(3)

Till följd av ändringen av förordning (EU) 2018/842 genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/857 (3) höjdes Maltas högsta procentsats för ETS-flexibiliteten för åren 2025–2030 från 2 % till 7 %. Dessutom fick vissa medlemsstater en ny möjlighet att underrätta kommissionen senast den 31 december 2023 om de avsåg att utnyttja eller ytterligare utnyttja ETS-flexibiliteten under perioden 2025–2030.

(4)

Den 31 december 2023 hade Malta och Sverige underrättat kommissionen om sin avsedda användning av flexibiliteten. De kvantiteter som ska användas för ETS-flexibiliteten, och som anges i bilaga III till genomförandebeslut (EU) 2020/2126, bör därför ändras när det gäller dessa två medlemsstater.

(5)

De extra kvantiteter som dessa två medlemsstater får ta hänsyn till för sitt uppfyllande av kraven i artikel 9 i förordning (EU) 2018/842 fastställs genom att tillämpa procentsatserna för perioden 2025–2030, som anmälts i enlighet med artikel 6.3a och 6.3b i samma förordning, på de beräknade värdena för växthusgasutsläpp 2005 som fastställts i bilaga I till genomförandebeslut (EU) 2020/2126.

(6)

Genomförandebeslut (EU) 2020/2126 bör därför ändras i enlighet med detta.

(7)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från kommittén för klimatförändringar.