|
18.7.2018 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 181/39 |
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2018/1013
av den 17 juli 2018
om införande av provisoriska skyddsåtgärder beträffande vissa stålprodukter
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/478 av den 11 mars 2015 (1), särskilt artiklarna 5 och 7,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/755 av den 11 mars 2015 (2), särskilt artiklarna 3 och 4,
efter samråd med den kommitté som inrättats genom artikel 3.3 i förordning (EU) 2015/478 respektive artikel 22.3 i förordning (EU) 2015/755, och
av följande skäl:
I. BAKGRUND
|
(1) |
Den 26 mars 2018 offentliggjorde kommissionen ett tillkännagivande om inledande av en skyddsåtgärdsundersökning rörande import av 26 stålproduktkategorier (2018/C 111/10) (3) i Europeiska unionens officiella tidning. Kommissionen beslutade att inleda en undersökning eftersom det fanns tillräcklig bevisning för att importen av dessa produkter skulle kunna orsaka eller hota att orsaka allvarlig skada för de berörda unionsproducenterna. |
|
(2) |
Den 28 juni offentliggjorde kommissionen ett tillkännagivande genom vilket undersökningen utvidgades till att omfatta två ytterligare produktkategorier (4). |
|
(3) |
Det framgick av de uppgifter som kommissionen hade tillgång till genom mekanismen för unionsövervakning i förväg (5) och källor inom unionsindustrin att det var motiverat med en fördjupad undersökning på grund av importökningen för dessa produktkategorier och de rådande hotfulla ekonomiska förhållandena och handelsförhållandena, bland annat när det gäller situationen för unionens stålindustri. |
|
(4) |
De åtgärder som Amerikas förenta stater (nedan kallade Förenta staterna) har infört på sin stålimport genom sektion (section) 232 i Trade Expansion Act från 1962 (nedan kallat sektion 232) gjorde dessutom att det fanns stor risk för att importen skulle öka ytterligare till följd av en omläggning av handeln. |
|
(5) |
Dessa omständigheter, vilka ska ses mot bakgrund av en ihållande överkapacitet i världen, kan utgöra en risk unionens stålindustri som fortfarande är sårbar inför en sannolik nära förestående importökning och håller på att återhämta sig från den skada som vållats av illojala handelsmetoder, såsom framgår av det stora antal handelspolitiska skyddsåtgärder som införts för stålprodukter världen över den senaste tiden. |
|
(6) |
Den 11 april 2018 gjorde kommissionen en notering i ärendehandlingarna som innehöll viktig importstatistik och tillgängliga skadeindikatorer. Kommissionen mottog 41 inlagor rörande denna notering i ärendehandlingarna från tredjeländer, nationella intresseorganisationer och enskilda stålföretag. |
|
(7) |
Flera berörda parter hävdade att kommissionen inte hade lämnat ut den bevisning som låg till grund för skyddsåtgärdsundersökningen i god tid och på ett lämpligt sätt. De hävdade att berörda parter på grund av denna underlåtenhet inte givits möjlighet att till fullo utöva sin rätt till försvar. Flera berörda parter hävdade närmare bestämt att den notering i ärendehandlingarna som gjordes tillgänglig den 11 april 2018 inte innehöll några uppgifter om försäljningen i unionen, exporten från unionen, förbrukningen i unionen eller den totala produktionen i unionen. |
|
(8) |
Tväretemot vad som hävdats innehöll noteringen i ärendehandlingarna uppgifter om försäljningen i unionen, förbrukningen i unionen och den totala produktionen i unionen. Kommissionen anser dessutom att den viktigaste informationen och bevisningen som fanns tillgänglig sammanfattats tillräckligt väl både i tillkännagivandet om inledande som offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning och den anmälan av undersökningen som gjorts till WTO i enlighet med artikel 12.1 a i WTO:s avtal om skyddsåtgärder. |
|
(9) |
Kommissionen anser därför att den har uppfyllt sin rättsliga förpliktelse att i tillräcklig utsträckning skydda de berörda parternas rätt till försvar. Berörda parter har hursomhelst ändå möjlighet att utöva denna sin rätt under återstoden av undersökningen. |
|
(10) |
För att kommissionen skulle få de uppgifter den ansåg nödvändiga för sin fördjupade bedömning sände den frågeformulär till alla kända EU-producenter och alla exporterande tillverkare, importörer och användare av den undersökta produkten som begärt ett sådant inom de tidsfrister som anges i tillkännagivandet om inledande. Dessa parter liksom tredjeländer uppmanades även att inkomma med relevanta inlagor. Kommissionen mottog 222 besvarade frågeformulär och 74 inlagor. |
II. BERÖRD PRODUKT OCH LIKADAN ELLER DIREKT KONKURRERANDE PRODUKT
|
(11) |
Kommissionen inledde en skyddsåtgärdsundersökning beträffande 26 stålproduktkategorier som importeras till EU, vilken den 28 juni genom ett tillkännagivande om inledande (6) utvidgades till att omfatta ytterligare 2 produktkategorier. Samtliga dessa 28 produktkategorier (nedan kallade den berörda produkten eller de berörda produktkategorierna) omfattas av den stålövervakningsmekanism som kommissionen införde i maj 2016. De omfattas även av de amerikanska tulltaxeåtgärderna enligt sektion 232. De berörda produktkategorierna jämte de KN-nummer enligt vilka dessa för närvarande klassificeras förtecknas i bilaga I. |
|
(12) |
I denna preliminära bedömning konstaterar kommissionen att de 28 produktkategorier som tillverkas av unionstillverkarna (nedan kallad den likadana produkten eller de likadana produktkategorierna) är av samma eller direkt konkurrerande slag som de berörda produktkategorierna. De berörda produkter som är tillverkade i unionen och de som är importerade har samma grundläggande fysiska, tekniska och kemiska egenskaper. De har samma användningsområden och de priser och den kvalitetsinformation som anges på dem är densamma. De säljs även via samma eller identiska försäljningskanaler till kunden, som köper eller kan köpa dem både inhemskt och från utländska exportörer. Konkurrensen är därför stor mellan de berörda produktkategorierna och de som tillverkas av unionstillverkarna inom motsvarande kategorier. |
|
(13) |
Kommissionen konstaterade även i denna preliminära analys att det finns ett starkt samband och stor konkurrens mellan produkter som klassificeras i olika produktkategorier samt mellan produkter i olika produktionsstadier inom vissa kategorier, eftersom vissa kategorier innehåller de viktigaste råvarorna eller de viktigaste insatsvarorna för tillverkningen av andra produkter i andra produktkategorier. |
|
(14) |
Detta samband och denna konkurrens inom och mellan produktkategorier kan illusterars genom några exempel. Varmvalsade breda band tillverkas antingen av bandämnen som valsas till rullar eller genom valsning vid ett kvartovalsverk. Plåtar framställs genom att banden skärs på längden. Smala band tillverkas antingen direkt eller genom slittning av varmvalsade breda band. Varmvalsade platta produkter används även i tillverkningen av rör till den petrokemiska industrin och kallvalsade platta produkter används av tillverkare av svetsade rör. En stor del av tillverkningen av varmvalsade breda band bearbetas vidare till kallvalsade band som är en tunnare produkt med en bättre ytfinish. En betydande del av de kallvalsade produkterna har metallöverdrag, antingen av tenn eller krom för burkar eller av zink (7). |
|
(15) |
Många tillverkare i unionen tillverkar de flesta av de ovannämnda produkterna. Arcelor Mittal sysslar till exempel med tillverkning av varm- och kallvalsade plåtar och band, beläggning av flera olika stålprodukter och tillverkning av plåt. Företag som Voest Alpine and Tata Steel tillverkar både varm- och kallvalsade plåtar och band och belagda stålprodukter som tillverkas av dessa produkter. |
|
(16) |
Detta starka samband gör dessutom att konkurrenstrycket lätt kan flyttas från en produkt till en annan. Om handelspolitiska skyddsåtgärder införs på en produkt, till exempel ringar och rullar, kan denna produkt bearbetas vidare inom samma kategori och exporteras i en annan form så att den på så vis undgår åtgärderna samtidigt som den fortfarande kan konkurrera med inhemska produkter. Det är dessutom inte uteslutet att tredjeländer importerar en del av dess produkter till ett lågt pris och bearbetar dem för att sedan exportera dem till unionen. |
|
(17) |
På grund av dessa samband och kopplingar och med hänsyn till det faktum att – vilket kommer att förklaras nedan – den potentiella omläggning av handeln till följd av de amerikanska sektion 232-åtgärderna rör alla produktkategorier, eftersom dessa åtgärder tillämpas horisontellt på alla stålprodukter, oavsett form, storlek eller sammansättning, har analysen för ett preliminärt fastställande gjorts både sammantaget för alla 28 produktkategorier, vilka utgör den berörda produkten (dvs. stål i alla dess former) och för varje enskild produktkategori (8). |
III. UNIONSTILLVERKARNA
|
(18) |
Majoriteten av unionstillverkarna är medlemmar i European Confederation of the Iron and Steel Industry (”Eurofer”) eller, när det gäller rör, medlemmar i European Steel Tube Association (”ESTA”). Dessa båda branschorganisationer svarar för mer än 95 % av unionens ståltillverkning. Deras medlemmar finns i nästan alla medlemsstater. |
|
(19) |
Dessa branschorganisationer har på sina medlemmars vägnar meddelat kommissionen att de stödjer inledandet av en skyddsåtgärdsundersökning samt införandet av åtgärder för att åtgärda den omläggning av handeln som sektion 232-åtgärderna kan leda till och som innebär en allvarlig störning på stålmarknaden som ännu inte till fullo återhämtat sig från stålkrisen. |
IV. ÖKAD IMPORT
|
(20) |
På grundval av uppgifter från Eurostat, mekanismen för övervakning i förväg och de uppgifter som lämnats av unionsindustrin har kommissionen gjort en preliminär analys av ökningen av importen av den berörda produkten under perioden 2013–2017. Kommissionen har även undersökt importutvecklingen under det första kvartalet 2018 i syfte att bekräfta den senaste tidens importökning. |
|
(21) |
Den totala importen av de berörda produktera har utvecklats på följande sätt:
|
||||||||||||||||||||||||||||||
|
(22) |
Totalt sett har importen av de 28 produktkategorierna, sammantaget, ökat med 62 % i absoluta tal under perioden 2013–2017. Importökningen var särskilt markant fram till 2016. Importen fortsatte därefter att öka och låg på en mycket hög nivå. |
|
(23) |
Importen för det stora flertalet av de enskilda produktkategorier som omfattas av undersökningen uppvisade också en ökning i absoluta tal under de senaste fem åren. Till exempel ökade importen av de största produktkategorierna vad gäller import (produktkategorierna 1, 4 och 7) med 45 %, 168 % respektive 78 %. |
|
(24) |
Fem produktkategorier uppvisade emellertid ingen ökning, dvs. produkterna 10, 11, 19, 24 och 27. Kommissionen anser därför att dessa produktkategorier i detta skede bör undantas från tillämpningsområdet för de provisoriska åtgärderna. Kommissionen förbehåller sig dock rätten att ta med dessa fem produktkategorier i tillämpningsområdet för de slutgiltiga åtgärderna och kommer för detta ändamål att fortsätta med övervakningen av importen inom dessa kategorier. Importutvecklingen för varje produktkategori anges i bilaga II. |
|
(25) |
Förutom undantagandet i detta skede av de ovannämnda produktkategorierna har kommissionen även övervägt att undanta vissa länder från tillämpningsområdet för åtgärderna i enlighet med slutsatserna i skäl 121. Kommissionen har följaktligen undantagit importen av dessa produktkategorier från dessa länder när det gäller resten av den preliminära analysen och reviderat importutvecklingen. |
|
(26) |
På denna grundval har importen av de produkter som berörs av detta preliminära fastställande utvecklats på följande sätt:
|
||||||||||||||||||||||||||||||
|
(27) |
Importen ökade med 68 % i absoluta tal under perioden 2013–2017 och marknadsandelen ökade från 12,1 % till 17,80 %. Den största ökningen ägde rum under perioden 2013–2016, men importen fortsatte att öka och låg på en hög nivå 2017. |
|
(28) |
Trenden med en ökande import fortsätter under 2018. En jämförelse mellan det första kvartalet 2018 och det första kvartalet 2017 visar på en total importökning på 10 %. För 9 produktkategorier var ökningen större än 20 % och för en av dessa kategorier (kategori 139 var ökningen större än 100 %). Denna ökning ägde dessutom rum redan innan sektion 232-åtgärderna trädde i kraft. |
|
(29) |
Kommissionen drar följaktligen slutsatsen att det förekommit en plötslig, kraftig och betydande importökning i absoluta tal för 23 produktkategorier. Importökningen fortsatte under första kvartalet 2018 och den förväntas dessutom bli än mer betydande till följd av den förväntade omläggningen av handeln till följd av sektion 232-åtgärderna. |
V. OFÖRUTSEDDA OMSTÄNDIGHETER
|
(30) |
Kommissionen har preliminärt fastställt att den ovannämnda ökningen av importen av stålprodukter till unionen beror på oförutsedda omständigheter, vilka i sin tur förklaras av en rad olika faktorer som skapat och förvärrat obalanser i den internationella handeln med de berörda produkterna. |
|
(31) |
För det första har den nominella globala ståltillverkningskapaciteten mer än fördubblats sedan 2000, dvs. från 1,05 miljarder ton 2000 till 2,29 miljarder ton 2016, och under 2017 låg det fortsatt på en mycket hög nivå (2,27 miljarder ton) (9). Dessutom var den faktiska stålproduktionen 2016 (1,6 miljarder ton) fortfarande 100 miljoner ton högre än den globala efterfrågan (1,5 miljarder ton). Detta innebär att den nominella globala kapaciteten och produktionen varit mycket högre än produktionen och efterfrågan under de senaste åren, vilket skapat en aldrig rekordstor överkapacitet på den globala stålmarknaden som håller i sig trots att det vidtagits åtgärder för att minska denna skillnad. Om man ser till framtiden gjorde den ekonomiska återhämtningen visserligen att den globala produktionen ökade med mer än 5 % 2017, men detta till trots kommer den globala efterfrågan på stål endast att uppvisa en måttlig ökning under 2018 och förutses därefter bromsa in ytterligare 2019. Det fanns således tecken på en återhämtning 2017, även om det fortfarande finns betydande risker. |
|
(32) |
Stålföretagen är fortfarande ekonomiskt sårbara, eftersom det finns ihållande strukturella obalanser i stålsektorn (se ovan). Dessa obalanser förvärras av snedvridande subventioner och statliga stödåtgärder (10). Eftersom de fasta kostnaderna är höga i stålsektorn har många stålproducenter, särskilt i länder där staten hindrar marknadskrafterna från att fungera normalt, hållit sin produktionskapacitet på en hög nivå och översvämmade tredjelandsmarknader med sina lågprisprodukter som inte kunnat absorberas genom inhemsk förbrukning. Detta har lett till en ökad import till EU och en allmän prisnedgång. Importpriserna underskred generellt sett unionsindustrins priser 2017, beräknat på grundval av en jämförelse av genomsnittspriset för varje produktkategori. Även om denna jämförelse av genomsnittspriserna inte nödvändigtvis tar hänsyn till alla faktorer som kan ha påverkat jämförbarheten så ger den ändå en god bild av den allmänna prisnivån för importen jämfört med unionspriserna. Prisunderskridandet fastställdes för 17 produktkategorier och varierade mellan 1,2 % och 23 %. |
|
(33) |
För det andra har de ovannämnda effekterna förvärrats på grund av handelsbegränsande bruk på tredjelandsmarknader. Sedan 2014/2015 har nämligen flera länder som reaktion på det ovannämnda överutbudet av stål och de marknadssnedvridande bruken i allt högre utsträckning börjat använda sig av handelspolitiken och handelspolitiska skyddsinstrument inom stålsektorn för att skydda sina inhemska producenter. Mexiko, Sydafrika, Indien och Turkiet har ökat sina importtullar med mellan 2,5 % till 40 % för en rad stålprodukter, bland annat varm- och kallvalsat stå, platta stålprodukter såsom band, och armeringsjärn. Dessa produkter importerades i regel i allt större kvantiteter under undersökningsperioden. Dessutom fortsatte tredjeländer att införa handelsbegränsande åtgärder under 2017. Några länder införde minimiimportpriser (Indien), några införde obligatoriska nationella standarder för stål (Indonesien) och några införde krav på lokalt innehåll, bland annat genom offentlig upphandling (Förenta staterna). |
|
(34) |
Dessutom har användningen av handelspolitiska skyddsinstrument stadigt ökat. WTO:s statistik visar att det inleddes i genomsnitt 77 stålrelaterade undersökningar om året under perioden 2011–2013 och att denna siffra ökade till 117 undersökningar under perioden 2015–2016. I februari 2018 hade Förenta staterna 169 antidumpnings- och utjämningstullar på stål samt 25 pågående undersökningar som skulle kunna leda till en ännu restriktivare situation när det gäller stålimporten till Förenta staterna (11). Eftersom Förenta staterna är världens största stålimportörer – och svarar för ca 13,1 % av världens stålimport (2016) – har detta stora antal handelspolitiska skyddsåtgärder fått stort genomslag globalt sett. |
|
(35) |
För det tredje kommer de olagliga och handelsbegränsande amerikanska sektion 232-åtgärderna, med tanke på deras nivå och omfattning och den nuvarande ihållande överkapaciteten i världen, sannolikt att leda till en betydande del av handeln med stålprodukter läggs om till unionen. Förenta staterna har beräknat att införandet av en enda enhetlig tull för alla produkter inom ramen för sektion 232, som i princip gäller för nästan alla länder, skulle ge en minskning av importen med ungefär 13 miljoner ton – vilket motsvarar 7 % av förbrukningen i unionen (12). Unionsmarknaden är rent allmänt en mycket attraktiv marknad för stålprodukter, både vad gäller efterfrågan och priser. Vissa av de största exportörerna till den amerikanska marknaden är även traditionella stålleverantörer till unionsmarknaden och det råder inget tvivel om att dessa länder – liksom även andra länder vars export och produktion kommer att påverkas av de amerikanska åtgärderna och den därav följande sannolika handelsomläggningen –kommer att lägga om sin export till unionen. Till och med om de ovannämnda handelsflödena endast delvis läggs om till unionen kommer unionen kommer detta oundvikligen att leda till nya prisnedgångar och prisunderskridanden på unionsmarknaden som sänker priserna ner till 2016 års nivåer, vilket i sin tur får betydande negativa effekter för lönsamheten för unionens stålindustri. Det är även att märka att den ytterligare importökningen som kan förvärra den ekonomiska situationen för unionens stålindustri ytterligare, skulle kunna komma i synnerhet från länder som för närvarande inte omfattas av några antidumpnings- och/eller antisubventionsåtgärder. |
|
(36) |
De ovannämnda oförutsedda omständigheterna har således lett till, och kommer att fortsätta att leda till, tydliga ökningar av stålimporten till unionen. |
VI. HOT OM ALLVARLIG SKADA
1. Situationen för unionens stålindustri totalt sett
|
(37) |
För att kommissionen preliminärt kunna fastställa huruvida det finns bevisning för allvarlig skada eller hot om allvarlig skada för unionsindustrin när det gäller den berörda produkt som är föremål för bedömning har den i enlighet med artikel 9 i förordning 2015/478 och artikel 6 i förordning 2015/755 undersökt utvecklingen av förbrukningen, produktionen, kapacitetsutnyttjande, försäljning, marknadsandel, pris, lönsamhet, lager, räntabilitet på sysselsatt kapital, kassaflöde och antal anställda för den berörda produkten under perioden 2013–2017 (i avvaktan på uppgifter för 2018). |
|
(38) |
Denna analys, som har genomförts både sammantaget och för var och en av de 23 produktkategorierna, visade på en ökning av importvolymerna (”de bedömda produkterna/produktkategorierna”). Såsom förklaras i avsnitt II anser kommissionen en sammantagen och övergripande analys är lämplig i denna undersökning med tanke på sambanden, kopplingarna och den konkurrens som finns mellan de olika produkterna sett ur ett utbuds- och efterfrågeperspektiv. |
|
(39) |
Om man ser till situationen totalt sett har förbrukningen i unionen, unionsproducenternas försäljning och motsvarande marknadsandel utvecklats på följande sätt:
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(40) |
Förbrukningen av de bedömda produkterna ökade stadigt varje år under perioden 2013–2017 och med 15 % totalt sett. Unionsproducenternas försäljning ökade också, men i mycket mindre utsträckning än förbrukningen i unionen (dvs. endast med 7 %). Unionsproducenterna kunde följaktligen inte dra nytta av den ökande efterfrågan i unionen och deras marknadsandel föll därför från 86,8 % till 80,9 %. Det bör erinras om att importen ökade med 68 % under samma period. |
|
(41) |
På grundval av unionsproducenternas frågeformulärssvar har produktionen och produktionskapaciteten utvecklats på följande sätt:
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(42) |
Produktionskapaciteten ökade med 3 % under perioden 2013–2017, vilket dock var mindre än produktionsnivån som ökade med 9 %. Kapacitetsutnyttjandet ökade därför från 72 % till 76 %. |
|
(43) |
De samarbetsvilliga företagens lager ökade med 20 % totalt sett under perioden 2013–2017.
|
||||||||||||||||||||||||
|
(44) |
Unionsproducenternas försäljningspris per enhet och kassaflöde utvecklades på följande sätt:
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(45) |
Under perioden 2013–2016 ägde en betydande prisnedgång rum på unionsmarknaden. Försäljningspriset per enhet minskade med 15 %. Det bör erinras om att importen också ökade betydligt under denna period. Det genomsnittliga försäljningspriset per enhet återhämtade sig dock 2017 då det nådde upp till 2013 års nivå igen. Lönsamheten låg totalt sett på en mycket låg nivå under perioden 2013–2017. Trots en betydande prissänkning lyckades unionsindustrin ändå minska sina tillverkningskostnader under 2016 i en sådan utsträckning att den uppnådded en mindre minst på 2,2 %. Situationen förbättrades tillfälligt 2017. Försäljningspriset ökade med närmare 20 % mellan 2016 och 2017 och nådde upp till 2013 års nivå. Unionsindustrin nådde en vinstnivå på 6,2 % tack vare att tillverkningskostnaden (råvarukostnaden) låg på en lägre nivå än vad den gjorde 2013 (även om den visserligen ökat). Unionsindustrins kassaflöde ökade med ungefär 60 % totalt sett. |
|
(46) |
Vad gäller sysselsättningen förlorade unionsproducenterna av de bedömda produktkategorierna närmare 10 000 arbetstillfällen under femårsperioden.
|
||||||||||||||||||||||||
2. Situationen för de enskilda produktkategorierna
|
(47) |
Förutom den sammantagna analysen av situationen för den berörda produkten totalt sett, vilken kommissionen anser vara den lämpliga utgångspunkten för bedömningen av behovet av skyddsåtgärder inom ramen för denna undersökning, har kommissionen även gjort en bedömning av situationen för varje enskild produktkategori för att kunna bekräfta den utveckling som redovisas ovan även på en disaggregerad nivå. |
|
(48) |
När man ser till de enskilda produktkategorierna är situationen mer varierad, även om den generellt sätt visar på samma utveckling. De ekonomiska indikatorerna redovisas separat och per produktkategori i bilaga III. |
|
(49) |
Förbrukningen i unionen har ökat för alla utom två produktkategorier de senaste fem åren. Även om denna ökning var blygsam för vissa enskilda produkter (den minsta ökningen var på 2 %) så var den mer betydande för andra (den största ökningen var 169 %). |
|
(50) |
Försäljningsvolymen låg allmänt sett på en oförändrad nivå under perioden 2013–2017, men ökade en aning i vissa fall, även om den inte ökade lika mycket som förbrukningen i EU (förutom vad gäller tre produktkategorier). Detta innebar att marknadsandelen minskade under femårsperioden för alla utom tre produkter. |
|
(51) |
Produktionsnivåerna ökade generellt sett för 18 av 23 produkter, liksom kapacitetsutnyttjandet. |
|
(52) |
Vad gäller priserna så minskade dessa betydligt för alla produkter (utom för en produkt som omfatatdes av en antidumpningstull i form av ett minimiimportpris) under perioden 2013–2016. Priserna återhämtade sig 2017, vilket berodde på en allmän återhämtning på stålmarknaden och de olika handelspolitiska åtgärder som införts mot illojal prissättning och subventionerad import. För 16 produkter låg priset under 2017 på en nivå som var lägre än 2013 års nivå. Det är att märka att importpriserna nästan alltid låg på en lägre nivå än unionens priser vad gäller alla år och alla produktkategorier. |
|
(53) |
Vad gäller vinsterna såldes alla produktkategorier med förlust eller med låg vinst fram till 2016. Endast 7 produkter lyckades komma upp till en vinstnivå på över 6 % år 2017. Dessa produkter utgör en betydande del av EU:s produktionsvolym och sex av dem omfattas för närvarande av (nyligen införda) antidumpnings- eller antisubventionsåtgärder. Dessa åtgärder gäller dock endast vissa ursprungsländer. Alla andra produkter gick antingen med förlust (3 produkter) eller låg nära ett nollresultat (13 produkter). En vinst på under 6 % anses vara för låg för att kunna göra de investeringar som krävs för att verksamheten ska kunna fortlöpa. Kommissionen har i de flesta av den senaste tidens undersökningar ansett att en vinst på 8 % varit nödvändig för att man ska kunna göra de investeringar som krävs när det gäller denna sektor. Vad gäller kassaflödet så försämrades detta för hälften av produkterna under perioden 2013–2017 och det var till och med negativt för 6 produkter 2017. Räntabiliteten på sysselsatt kapital var låg under perioden 2013–2016, men förbättrades därefter för de stora flertalet av produktkategorierna, samtidigt som den dock var fortsatt negativ för 5 produkter 2017. |
|
(54) |
Vad gäller lagren så ökade dessa för 17 produktkategorier. De minskade för 5 produktkategorier och låg på samma nivå under hela perioden för 1 produktkategori. |
|
(55) |
Analysen ovan bekräftar att situationen för unionens stålindustri försämrades betydligt under perioden 2013–2016. Detta tog sig uttryck i en minskad marknadsandel och en betydande prisnedgång som gjorde att unionsindustrin inte kunde dra nytta av de lägre råvarukostnaderna. Denna utveckling gällde både sammantaget och för de enskilda produktkategorierna. Situationen förbättrades delvis 2017. Även om vissa produktkategorier fortfarande ligger under en hållbar vinstnivå har vissa förbättrat sina nivåer, sannolikt tack vare de nyligen införda antidumpnings- och antisubventionsåtgärderna. Både sammantaget och för de enskilda produktkategorierna anses det därför att unionsindustrin fortfarande befinner sig i en bräcklig situation och är sårbar inför en ytterligare importökning, särskilt om importen från de länder som omfattas av handelspolitiska skyddsåtgärder ersätts med annan import som läggs om från den amerikanska marknaden till följd av sektion 232-åtgärderna. |
|
(56) |
Detta gäller till exempel för produktkategorierna 1, 2 och 4, både eftersom det finns en betydande efterfrågan på dessa i unionen och eftersom de (särskilt kategorierna 1 och 2) används som råvaror i produktionen av andra stålprodukter. Den ekonomiska situationen var negativ 2016 för produktkategorierna 1, 2 och 4, men vände och blev positiv 2017 till följd av införandet av antidumpnings- och antisubventionsåtgärder mot ett antal länder, bland annat Kina och Ryssland. Importen från dessa länder har nyligen dock delvis ersatts av import från Indien, Sydkorea och Turkiet. De två sistnämnda länderna är även viktiga leverantörer till den amerikanska marknaden. Redan första kvartalet 2018, dvs. före införandet av de amerikanska åtgärderna, uppvisade importen till unionen av produktkategori 1 en ökning jämfört med första kvartalet 2017. Denna ökning berodde främst på import från Turkiet. |
|
(57) |
En ytterligare ökning av stålimporten till unionen kommer sannolikt att hindra unionsindustrin, som ännu inte återhämtat sig till fullo, från att dra nytta av de positiva effekterna av de nyligen införda handelspolitiska skyddsåtgärderna. |
3. Hot om allvarlig skada
|
(58) |
I sitt stålmeddelande från mars 2016 (13) drar kommissionen slutsatsen att unionens stålindustri står inför en rad allvarliga utmaningar till följd av en global överkapacitet, en enorm internationell exportökning och en rekordstor våg av illojala handelsmetoder. |
|
(59) |
Samtidigt har unionen infört en rad antidumpnings- och antisubventionsåtgärder mot import av stålprodukter i syfte att avhjälpa den skada som vållats av den illojala importen. Det finns för närvarande inte mindre än totalt 19 antidumpnings- och antisubventionsåtgärder mot den illojala importen av 14 undersökta produktkategorier med ursprung i olika länder. Under undersökningsperioden, dvs. 2013–2017, fastställdes det i nya undersökningar att EU:s stålindustri vållats (eller i ett fall riskerat att vållas) väsentlig skada till följd av illojala handelsmetoder. |
|
(60) |
Såsom nämns i skäl 55 är unionsindustrin fortfarande i bräcklig situation och sårbar inför ytterligare importökningar. Det beslut som Förenta staterna nyligen fattade om att inte undanta exporten från EU från sektion 232-åtgärderna kommer sannolikt att leda till att unionsproducenterna får det svårare att exporters sina produkter till den amerikanska marknaden, vilket i sin tur gör att de får en än mer sårbar situation. |
|
(61) |
Stålimporten har ökat betydligt och låg på en hög nivå 2017. Den ytterligare importökningen 2018 – särskilt från de länder eller exportörer som inte omfattas av handelspolitiska skyddsåtgärder – kommer sannolikt att hindra unionsindustrin från att återhämta sig till fullo och att dra nytta av åtgärderna i fråga. Unionens stålindustri anses fortfarande vara sårbar inför ytterligare importökningar. |
|
(62) |
Om det inte införs några provisoriska skyddsåtgärder kommer denna situation sannolikt att utvecklas på ett sådant sett att unionsindustrin vållas faktisk allvarlig skada inom en överskådlig framtid. |
|
(63) |
I detta sammanhang har kommissionen i enlighet med artikel 9.2 i förordning 2015/478 och artikel 6.3 i förordning 2015/755 undersökt takten på ökningen av exporten till unionen och sannolikheten för att den tillgängliga kapaciteten kommer att användas till att export till unionen. |
|
(64) |
För det första ökade importen till unionen, såsom konstaterats ovan, betydligt under perioden 2013–2017, dvs. med 68 % totalt sett. Även om ökningen var särskilt markant fram till 2016 så fortsatte den att öka även därefter, om än i en långsammare takt. Såsom anges i skälen (37) och (82) med avseende på kritiska omständigheter så ökade importen återigen betydligt (med nästan 10 %) första kvartalet 2018. Takten på ökningen av importen var således betydande. |
|
(65) |
För det andra kommer de handelsbegränsande amerikanska sektion 232-åtgärderna, med tanke på deras nivå och omfattning och den nuvarande ihållande överkapaciteten i världen, sannolikt att leda till att handel med stålprodukter läggs om till unionen. |
|
(66) |
Förenta staterna har meddelat sin avsikt att minska den amerikanska importen med ungefär 13 miljoner ton och införde i mars 2018 av denna anledning en tilläggstull på 25 % på importen av ett mycket stort antal stålprodukter. De volymer stål som inte längre exporteras till den amerikanska marknaden kommer oundvikligen att läggas om till andra tredjeländer. |
|
(67) |
Vissa av de största exportörerna till den amerikanska marknaden är även traditionella stålleverantörer till unionsmarknaden. Det är mer än sannolikt att dessa länder, liksom även andra länder, i stor utsträckning kan vara beredda att lägga om sin export till unionen. Unionsmarknaden är rent allmänt en mycket attraktiv marknad för stålprodukter, både vad gäller efterfrågan och priser. EU är näst efter Kina, men före Förenta staterna, en av de viktigaste marknaderna för stål, där efterfrågan har ökat under de senaste åren och priserna nu också återhämtat sig. |
|
(68) |
Mot denna bakgrund kommer en betydande ökning av utbudet på grund av ett inflöde av import att leda till ett allmänt pristryck nedåt, vilket i sin tur kommer att leda till att man får ungefär samma prisnivåer som 2016 och betydanded negativa konsekvenser för lönsamheten i unionens stålindustri. |
4. Slutsatser
|
(69) |
Under dessa omständigheter, och mot bakgrund av ovanstående, dras preliminärt slutsatsen att även om unionsindustrin visserligen delvis har återhämtat sig när det gäller vissa produktkategorier 2017, bland annat till följd av handelspolitiska skyddsåtgärder, så är den ekonomiska situationen för flertalet av de bedömda produktkategorierna fortfarande en god bit under en hållbar nivå, vilket gör att unionsindustrin fortfarande är sårbar inför en ny kraftig importökning. Kommissionen drar följaktligen slutsatsen att unionsindustrin riskerar att drabbas av allvarlig skada när det gäller de 23 bedömda produktkategorierna. |
VII. ORSAKSSAMBAND
1. Ökning av importen
|
(70) |
Kommissionen har preliminärt fastställt att det finns ett orsakssamband mellan ökningen av importen av den bedömda produkten å ena sidan, och hotet om allvarlig skada å anda sidan, på följande grundval. |
|
(71) |
Det erinras för det första om att den produkt som produceras av unionsproducenterna är av samma eller direkt konkurrerande slag som de berörda produkterna. De har samma grundläggande egenskaper, samma användningsområden och säljs via samma eller identiska försäljningskanaler och konkurrerar starkt med priset. |
|
(72) |
Såsom förklaras i avsnitten IV och VI har unionsproducenterna drabbats genom förlorade marknadsandelar och ett betydanded pristryck som lett till en negativ eller ohållbar vinstnivå. Vad gäller en del produkter förefaller det finnas risk för allvarlig skada inom en nära förestående framtid, även om producenterna har återhämtat sig. |
|
(73) |
Under perioden 2013–2017 ökade importen av den berörda produkten betydligt och tog marknadsandelar på unionsmarknaden tack vare priser som låg under EU-producenternas prisnivåer. Marknadsandelen för importen ökade totalt sett från 12,2 % till 17,6 % och importpriserna låg nästan alltid på en lägre nivå än unionens försäljningspriser när det gäller alla enskilda produkter. |
|
(74) |
Orsakssambandet mellan importökningen och unionsproducenternas situation var särskilt markant under perioden 2013–2016 när lågprisimporten nådde sin kulmen (+ 62 %) och EU-producenternas priser föll med 15 %. Prissänkningen var hela 20 % för kategori 13 och för kategorierna 1 och 3 var den ar 19 % respektive 18 %. Detta ledde till att unionsproducenterna av den likadana produkterna antingen gick med förlust eller låg nära ett nollresultat. Under 2017 låg importen fortfarande på en hög nivå och fortsatte att underskrida unionsindustrins priser, trots en allmän prisökning. EU-priserna återhämtade sig visserligen, men inte för tillräckligt många produkter som fortsatt såldes med förlust eller med låg vinst. |
|
(75) |
Även om vinsterna förbättrades för vissa produktkategorier så är deras situation fortfarande sårbar. Om man ser till prisutvecklingen under tidigare år så är dessa produktkategorier särskilt känsliga för pristryck och varje ytterligare ökning av importen till låga priser kommer att få en betydande negativ inverkan på deras situation. |
|
(76) |
Mot denna bakgrund anses det att de amerikanska handelsbegränsande åtgärder som införts i enlighet med sektion 232 i Trade Expansion Act sannolikt kommer att vålla unionsindustrin allvarlig skada inom en nära förestående framtid med tanke på deras nivå och omfattning. |
|
(77) |
Kommissionen drar därför preliminärt slutsatsen att det för de 23 bedömda produktkategorierna finns ett orsakssamband mellan ökningen av importen, trycket på stålpriset på unionsmarknaden och hotet om allvarlig skada för unionsproducenterna. |
2. Andra kända faktorer
|
(78) |
I syfte att fastställa att hotet för allvarlig skada inte kan tillskrivas andra faktorer än den ökade importen har kommissionen utfört en preliminär analys för att fastställa om andra faktorer som kan ha bidragit till den allvarlig skada som vållats unionsproducenterna. |
|
(79) |
Den globala överkapaciteten konstaterades ha spelat roll på så sätt att den främjade den billiga importen till unionen. Förbrukningen av de berörda stålprodukterna ökade och kunde därför inte försvaga orsakssambandet. |
|
(80) |
Kommissionen undersökte även om den allvarliga skadan kunde tillskrivas importen av de berörda produkterna från medlemmar i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Genom EES-avtalet mellan unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och EEA (Norge, Island och Liechtenstein), å andra sidan, har unionen skapat en nära ekonomisk integration med marknaderna i EES-länderna och de industrier som producerar de berörda produkterna. Industrierna på dessa marknader är mogna och mättade och av denna anledning anser man att ett uteslutande av produkter med ursprung i EES-medlemmarna från skyddsåtgärderna endast skulle inverka mycket lite (eller inte alls) på importnivåerna för produkterna. Även om importen från dessa länder faktiskt har bidragit till en importökning när det gäller vissa produktkategorier (den totala importen från dessa länder har ökat med ca 9 %) så är denna imports andel av den totala importen begränsad (EES svarar för ca 1,5 % av importen och har en marknadsandel på 0,3 % totalt sett). Dessutom är EES-medlemmarna är mindre traditionella leverantörer av den berörda produkten till den amerikanska marknaden, vilket betyder att risken för en omläggning av handeln preliminärt också har bedömts vara begränsad. Med beaktande av att dessa länder är mindre traditionella leverantörer till den amerikanska marknaden, att industrin på EES-marknaderna är mogen och den därmed sammanhängande begränsade risken för en omläggning av handeln, anser kommissionen att importen av de berörda produkterna från EES-medlemmarna endast kan ha bidragit i ringa, om ens någon, utsträckning till hotet om allvarlig skada. |
|
(81) |
Kommissionen har således inte kunnat identifiera några andra faktorer som skulle kunna försvaga orsakssambandet mellan ökningen av importen och den allvarliga skadan för unionsproducenterna. En mer detaljerad granskning av alla faktorer som har eller kan ha bidragit till skadan kommer dock att göras under återstoden av undersökningen. |
VIII. KRITISK SITUATION
|
(82) |
Såsom angivits ovan befinner sig unionens ståltillverkare totalt sett i en situation där det finns hot om skada och där allvarlig skada tydligt är nära förestående. För vissa enskilda produktkategorier finns det redan tecken som tyder på allvarlig skada. En ytterligare ökning av importen kommer sannolikt att medföra betydande negativa effekter för den ekonomiska situationen för industrin i dess helhet. |
|
(83) |
Kommissionen har undersökt huruvida det finns kritiska omständigheter då dröjsmål skulle kunna orsaka skada som vore svår att avhjälpa. Den undersökte särskilt huruvida importen hade fortsatt att öka under den senaste tiden. |
|
(84) |
På grundval av en jämförelse mellan importen av stålprodukter under första kvartalet 2018 och första kvartalet 2017 förefaller det som om importen för 18 av de 23 produktkategorierna ökade med 26 %. Importökningen är väsentligt mycket större än ökningen under perioden 2016–2017, vilken var ca 2 %. |
|
(85) |
Tullarna på 25 % på stålprodukter i enlighet med sektion 232 infördes den 23 mars 2018. Det är i detta skede inte möjligt att bedöma den fulla verkan av de amerikanska åtgärderna när det gäller en omläggning av handeln. Importökningen till unionen första kvartalet 2018 kan dock anses ge en föraning om deras verkan och därmed också ge en god indikation på hur importen till unionen kommer att utvecklas i framtiden efter införandet av de amerikanska åtgärderna. |
|
(86) |
Den 30 maj 2018 beslutade Förenta staterna också att sektion 232-åtgärderna skulle tillämpas även på unionen, Mexiko och Kanada. Kommissionen anser att detta är en ytterligare kritisk faktor, eftersom detta inte bara skulle begränsa unionens export utan även öka risken för en omläggning av handeln från de två andra viktiga stålproducerande länderna. |
|
(87) |
Med hänsyn till den sårbara situationen för unionsindustrin och till den senaste tidens ökning av importen kommer ett ytterligare överutbud av stålprodukter på unionsmarknaden, och det därav följande pristrycket, otvivelaktigen att få allvarliga följder för unionsproducenternas situation. |
|
(88) |
Kommissionen anser därför att det med hänsyn till den faktiska risken för en omläggning av handeln och för ytterligare begränsningar av importen från viktiga stålproducerande länder till den amerikanska marknaden kan anses föreligga kritiska omständigheter där dröjsmål med att införa provisoriska skyddsåtgärder skulle kunna orsaka skada som vore svår att avhjälpa. Kommissionen drar därför slutsatsen att provisoriska skyddsåtgärder bör införas utan dröjsmål. |
IX. UNIONENS INTRESSE
|
(89) |
I enlighet med artikel 16 i förordning 2015/478 undersökte kommissionen om det, trots det preliminära undersökningsresultatet om hot om allvarlig skada, fanns tvingande skäl som leder till slutsatsen att det inte ligger i unionens intresse att införa provisoriska åtgärder i detta fall. Analysen av unionens intresse gjordes på grundval av en bedömning av alla berörda parters intressen, bland annat unionsproducenternas, importörernas och användarnas intressen. |
|
(90) |
Unionsindustrin består av över 40 producenter i flera olika medlemsstater i unionen och sysselsatte direkt fler än 180 000 personer i tillverkningen av de 25 berörda produkterna under perioden 2013–2017. Det har fastställts att unionsindustrin står inför ett hot om allvarlig skada som vållats av en ökning av importen. Det erinras om att unionsindustrin inte har dragit nytta av den ökade förbrukningen och att dess ekonomiska situation fortfarande är bräcklig samt att den är sårbar inför en ytterligare importökning. Stålindustrins strategiska betydelse är sedan länge erkänd (14). Det ligger i unionens intresse att ha en bärkraftig och konkurrenskraftig stålindustri. Det är uppenbart att om det inte införs några åtgärder kommer både unionsindustrins priser och marknadsandel att minska ytterligare, vilket i sin tur leder till en minskad produktion, ökade ekonomiska förluster och förlorade arbetstillfällen, både i stålindustrin och i närstående industrier. Ett införande av provisoriska åtgärder kommer att tillfälligt avhjälpa den allvarliga skadan och underlätta unionsindustrins anpassning. |
|
(91) |
Användare och importörer söker i allmänhet det lägsta priset för stål och det är uppenbart att utan åtgärder blir priserna lägre. Det ligger dock i deras intresse att det finns en konkurrenskraftig och bärkraftig stålindustri i unionen som kan tillgodose deras framtida stålbehov. |
|
(92) |
I detta sammanhang har flera berörda parter i undersökningen hävdat att det inte ligger i unionens intresse att införa provisoriska skyddsåtgärder. De menade att sådana åtgärder med största säkerhet skulle leda till en utbudsbrist och därmed ge unionsindustrin ett starkare förhandlingsläge för att utöva ett tryck på priserna. De menade vidare att antidumpnings- och antisubventionsåtgärder gör att försörjningskällorna redan är begränsade och att produkter som inte finns att tillgå från unionsproducenterna, som inte finns tillgängliga i tillräcklig mängd eller som inte har de rätta tekniska egenskaperna bör undantas från skyddsåtgärderna. |
|
(93) |
För att hitta rätt avvägning mellan de olika legitima intressena och med tanke på att hotet om allvarlig skada i detta fall främst sammanhänger med en omläggning av handeln anser kommissionen att skyddsåtgärderna bör ha en form som bevarar de traditionella importnivåerna och endast gälla för import utöver dessa nivåer. I detta hänseende kommer ett system med tullkvoter som inte hindrar de traditionella handelsflödena att garantera att skyddsåtgärderna är förenliga med unionens intresse. En sådan utformning av åtgärderna skulle hindra att unionsindustrin drabbas av de negativa effekter som en handelsomläggning medför, samtidigt som de traditionella försörjningskällorna och en effektiv konkurrens på stålmarknaden bibehålls. |
|
(94) |
Under dessa omständigheter anser kommissionen att risken för att de åtgärder som införs ska leda till en utbudsbrist är obetydlig. På samma sätt avvisas även påståendet att vissa produkter bör uteslutas från skyddsåtgärderna på grund av att de inte finns att tillgå från unionsproducenterna, inte finns tillgängliga i tillräcklig mängd eller inte har de rätta tekniska egenskaperna avvisas, eftersom de traditionella handelsflödena kommer att garanteras. |
|
(95) |
Sammantaget drar kommissionen den preliminära slutsatsen att det ligger i unionens intresse med ett införande av provisoriska skyddsåtgärder i form av en tullhöjning på import utöver de traditionella handelsflödena som är tillämplig på produktkategoribasis. |
X. SLUTSATSER OCH INFÖRANDE AV PROVISORISKA ÅTGÄRDER
1. Införande av provisoriska åtgärder
|
(96) |
Preliminärt drogs slutsatsen att unionens stålindustri riskerar att drabbas av allvarlig skada när det gäller de 23 bedömda produktkategorierna och att denna situation sannolikt att utvecklas på ett sådant sett att unionsindustrin vållas faktisk allvarlig skada inom en överskådlig framtid. Med tanke på de kritiska omständigheterna anser kommissionen att det bör införas provisoriska skyddsåtgärder för att förhindra att EU:s stålindustri orsakas skada som vore svår att avhjälpa innan denna undersökning avslutats. |
2. Åtgärdernas form och nivå
|
(97) |
Vid valet av lämplig form för åtgärderna övervägde kommissionen följande tre faktorer. För det första kommer unionens stålindustri i sin helhet sannolikt att drabbas av allvarlig skada på grund av att stålexport till den amerikanska marknaden läggs om till EU till följd av sektion 232-åtgärderna. För det andra anses det att unionsmarknaden måste fortsätta att vara öppen och att de traditionella handelsflödena bör bibehållas. Det är trots allt den import som sker utöver de traditionella handelsflödena som anses utgöra det största hotet mot stålindustrin. Slutligen bör åtgärderna i enlighet med artikel 7.2 i förordning (EU) 2015/478 och unionens internationella förpliktelser, särskilt artikel 6 i WTO-avtalet om skyddsåtgärder, ha formen av tullar. |
|
(98) |
På denna grundval anser kommissionen (se skäl 93) att de provisoriska skyddsåtgärderna bör ha formen av ett system med tullkvoter där import utöver kvoten beläggs med en tilläggstull. I syfte att se till att alla traditionella leverantörer har tillträde till unionsmarknaden bör dessa kvoter baseras på genomsnittet av den årliga importnivån för åren 2015, 2016 och 2017. Eftersom tullkvoterna kommer att vara tillämpliga i 200 kalenderdagar bör de fastställas till en nivå motsvarande en proportionell andel av nivån på helårsbasis. |
|
(99) |
Tullsatsen för import utöver kvoten bör fastställas till en nivå som är förenlig med målet att förhindra allvarlig skada för unionsindustrin. Med hänsyn till slutsatserna beträffande hotet om allvarlig skada och det faktum att allvarlig skada ännu inte inträffat totalt sett anser kommissionen att det inte är lämpligt att beräkna skademarginalen på grundval av det konstruerade genomsnittliga icke-skadevållande priset per ton för unionsindustrins produkter under den senaste tiden. |
|
(100) |
Under dessa omständigheter anser kommissionen det är lämpligare att använda sig av en framåtblickande strategi för bedömningen av hur hög en tull måste vara för att hindra att det kommer import utöver de traditionella handelsflödena och att denna import vållar unionsindustrin allvarlig skada när kvotnivån väl uppnåtts. |
|
(101) |
I detta sammanhang har unionsindustrin presenterat två kompletterande metoder för beräkningen av en tillräckligt avskräckande tull, vilka kommissionen finner lämpliga för detta ändamål. Den första är en partiell jämviktsmodell för unionsmarknaden för stål och den andra beräknar täckningsbidragen för stålprodukterna. |
|
(102) |
En partiell jämviktsmodell innebär att en uppsättning efterfråge- och utbudsekvationer tillämpas på en del av ekonomin och att det görs ett ”allt annat lika”-antagande om resten av ekonomin. Dessutom görs antagandet att den makroekonomiska inverkan på det scenario som analyseras inte är tillräckligt betydande för att kunna påverka de makroekonomiska aggregaten såsom till exempel den allmänna lönenivån i en ekonomi. |
|
(103) |
Den modell som unionsindustrin föreslår grundar sig på en offentligt tillgänglig kod som är programmerad och löses i ett kalkylblad. Partiella jämviktsmodeller är mer allmänt sett ett standardverktyg för handelspolitisk analys som undersökande myndigheter, bland annat kommissionen, använder sig av. |
|
(104) |
Detta slags modell, såsom många andra, tillämpar det s.k. Armington-antagandet att produkter med olika ursprung utgör imperfekta substitut. Modellen studerar endast unionsmarknaden och använder en separat utbudsfunktion vardera för inhemskt utbud i unionen, importutbud från länder som omfattas av skyddsåtgärder och importutbud från länder som inte omfattas av skyddsåtgärder. Den använder en efterfrågefunktion för unionsmarknaden som beaktar den allmänna prisnivån för att fastställa efterfrågan på stål på en aggregerad nivå och fördelar detta enligt relativpriserna för de tre utbudskällorna. Denna process styrs av den s.k. Armington-elasticiteten, dvs. ekonomiska parametrar som representerar substitutionselasticiteten mellan produkter från olika ursprungsländer i enlighet med produkttyp och marknad. |
|
(105) |
De uppgifter som används i modellen kommer från Eurofer och Eurostat. Armington-elasticiteten liksom utbuds- och efterfrågeelasticiteten har hämtats från etablerade källor såsom U.S. ITC och Global Trade Analysis Project (”GTAP”). Armington-elasticiteten har fastställts till 3,75, efterfrågeelasticiteten till – 0,5 och de tre utbudselasticiteterna till 4 i enlighet med dessa källor. |
|
(106) |
Eftersom det rör sig om en modell som endast omfattar ett land behöver vissa explicita och implicita antaganden göras, särskilt rörande den amerikanska stålmarknaden och inverkan av de åtgärder som införts i enlighet med sektion 232. |
|
(107) |
För det första antas det att åtgärderna i fråga kommer att leda till att den nuvarande exporten från de länder som omfattas av sektion 232-åtgärderna stängs ute från den amerikanska marknaden. I nästa steg beräknas hur stor del av denna utestängda export som kommer att läggas om till unionsmarknaden för varje producentland som för närvarande exporterar till den amerikanska marknaden. Denna beräkning sker enligt en metod där fyra olika kriterier bedöms och viktas, nämligen hur stort avståndet är till unionen, om det finns länder i den relevanta regionen som kan absorbera den omlagda exporten, om det finns länder i regionen som har en betydande överkapacitet och om landet har handelspolitiska skyddsåtgärder. Enligt denna beräkning kommer 72 % av den nuvarande importen till den amerikanska stålmarknaden att läggas om till unionsmarknaden, vilket motsvarar en ökning med 55 % i förhållande till den totala stålimporten till unionen 2017. Det antas vidare att denna ytterligare import kommer att tränga ut unionsproduktion till ett motsvarande värde. |
|
(108) |
I modellen införs därefter de ovannämnda parametrarna och marknadsuppgifterna, vilka korrigerats för att ta hänsyn till de antaganden som anges i de två föregående skälen. Modellen löses därefter genom att man prövar olika nivåer på unionens skyddstull för import utanför kvoten. Enligt det resultat som ficks genom modellen skulle en tull på 25 % ge en importnivå som är ca 19 % högre än under referensperioden 2015–2017. En tull på 32 % skulle ge en import som var 10 % högre än under referensperioden. En tull på 41 % skulle däremot leda till att importen hölls nere på nivån för 2015–2017. |
|
(109) |
Resultaten av den makroekonomiska handelsmodellen kompletterades med en rad mikroekonomiska simuleringar med typiska täckningsbidrag för 12 olika bedömda produktkategorier. Denna analys grundar sig på antagandet att producenterna i en situation där priserna sjunker kommer att fortsätta att utnyttja sin kapacitet till fullo och exportera till unionen så länge de får täckning för sina rörliga kostnader. Marginalen mellan försäljningspriset och de rörliga kostnaderna kallas täckningsbidraget. Detta innebär med andra ord att en producent kommer att fortsätta att producera så länge täckningsbidraget inte är negativt. I analysen fastställs för var och en av de 12 bedömda produktkategorierna det pris unionens gräns där täckningsbidraget för exportörer till EU skulle vara helt obefintligt. Skillnaden mellan detta pris och det icke-skadevållande inhemska priset på unionsmarknaden motsvarar den tull på import utanför kvoten som krävs för att garantera en icke-skadevållande prisnivå på unionsmarknaden. |
|
(110) |
I analysen används en korg av råvarupriser som grundar sig på offentliga index i Metal Bulletin, rörliga kostnader för kinesiska företag från CRU-databasen och antagna fraktkostnader på 60 US-dollar per ton mellan Kina och EU, vilket anses vara en försiktig uppskattning. Den slutsatsen dras att täckningsbidragen och därmed också den tull utanför kvoten som krävs bör ligga inom ett intervall på 19–45 %, med en median på 34 %, vilket i princip bekräftar den storlek på tullen utanför kvoten som fastställdes i den partiella jämviktsmodellen. |
|
(111) |
På grundval av ovanstående drar kommissionen preliminärt slutsatsen att en provisorisk tull utanför kvoten på 25 % är tillräcklig för att hindra att allvarlig skada uppstår. Detta är en lägre tullsats än den som tullsats på 32 % som enligt modellen skulle krävas för att garantera den traditionella importen plus en importflödesökning på 10 %, och utgör en försiktig strategi, med beaktande av unionens intresse och i avvaktan på de synpunkter som kommer att lämnas av berörda parter efter införandet av de provisoriska åtgärderna och en närmare studie av importutvecklingen före införandet av slutgiltiga åtgärder. |
3. Förvaltning av kvoterna
|
(112) |
Det bästa sättet att säkerställa en optimal användning av tullkvoterna är genom att låta tilldelningen ske i den kronologisk ordning i vilken deklarationerna för övergång till fri omsättning godtagits, i enlighet med kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/2447 (15). Lika och kontinuerlig tillgång till kvoterna bör säkerställas för alla unionsimportörer. Denna förvaltningsmetod kräver ett nära samarbete mellan medlemsstaterna och kommissionen. |
|
(113) |
Möjligheten att från tullkvoterna undanta varor som importeras från utvecklingsländer är avhängig av varornas ursprung. Gällande kriterier i unionen för fastställande av icke-förmånsberättigande ursprung ska därför tillämpas. |
|
(114) |
För att göra det möjligt för de traditionella handelsflödena att fortsätta kommer det för tillämpningen av de provisoriska åtgärderna att fastställas en särskild kvot för varje produktkategori för vilken det genom denna förordning införs provisoriska åtgärder, oavsett deras ursprungsland. Under återstoden av undersökningen kommer det att fastställas om det är önskvärt att varje exportland tilldelas en kvot i syfte att garantera de traditionella handelsflödena från dessa länder och med hänsyn tagen till verkningarna av de provisoriska åtgärderna. Kommissionen kommer i synnerhet att överväga de potentiella verkningarna av de gällande antidumpnings- och antisubventionsåtgärderna på tilldelningen och användningen av de landsvisa kvoterna. |
4. Tillämpliga antidumpnings- och antisubventionsåtgärder
|
(115) |
Skyddsåtgärderna kommer att börja tillämpas så snart den fastställda tullfria kvoten fyllts. |
|
(116) |
Flera berörda parter hävdade att kombinationen av de antidumpnings- och utjämningstullar som redan införts på många produktkategorier och skyddsåtgärderna på samma import kommer att leda till en onödigt tung börda för vissa exporterande producenter som vill exportera till EU, vilken kan få till effekt att de inte får tillträde till unionsmarknaden. |
|
(117) |
När det gäller 12 av de produktkategorier som berörs av de provisoriska skyddsåtgärderna så omfattas faktiskt vissa ursprungsländer för närvarande av antidumpnings- och utjämningstullar. Det bör följaktligen prövas om en kumulering av dessa åtgärder med skyddsåtgärderna kommer att ge en effekt som är större än vad som är önskvärt (16). För att undvika att det införs ”dubbla instrument” så snart tullkvoten fyllts kommer nivån på gällande antidumpnings- och utjämningstullar att tillfälligt upphävas eller sänkas i syfte att säkerställa att den kombinerade effekten av dessa åtgärder inte överstiger den högsta nivån av antingen skyddstullen eller gällande antidumpnings/utjämningstull. |
5. Varaktighet
|
(118) |
De provisoriska åtgärderna bör gälla i 200 kalenderdagar räknat från den dag då denna förordning träder i kraft. |
XI. UNDANTAGANDE AV VISSA LÄNDER FRÅN DE PROVISORISKA ÅTGÄRDERNA TILLÄMPNINGSOMRÅDE
|
(119) |
I enlighet med artikel 18 i förordning (EU) 2015/478 och unionens internationella förpliktelser bör de provisoriska åtgärderna inte tillämpas på en produkt med ursprung i ett utvecklingsland om det landets andel av unionens import av produkten i fråga inte överstiger 3 %, förutsatt att de utvecklingsländer som är WTO-medlemmar och har en importandel på mindre än 3 % tillsammans svarar för högst 9 % av unionens totala import av produkten. |
|
(120) |
Det framgår av kommissionens preliminära fastställande att berörda produktkategorier som har sitt ursprung i vissa utvecklingsländer uppfyller kraven för att omfattas av det ovannämnda undantaget. I bilaga IV (Förteckning över produkter med ursprung i utvecklingsländer på vilka de provisoriska åtgärderna är tillämpliga) anges de utvecklingsländer som berörs med avseende på tillämpningen av denna förordning. Den anger även för var och en av de 23 produktkategorierna de utvecklingsländer på vilka de provisoriska åtgärderna är tillämpliga. Kommissionen anser att det i detta skede är lämpligt att beräkna volymen för importen från utvecklingsländerna för varje produktkategori, eftersom tullkvoten har fastställts på grundval av de traditionella handelsflödena per varje enskild produktkategori. Detta påverkar inte eventuella framtida beslut om huruvida ett land är att anse som ett utvecklingsland. |
|
(121) |
Såsom anges i skäl 80 anser kommissionen att bedömda produkter med ursprung i Norge, Island och Liechtenstein bör undantas från tillämpningen av denna förordning på grund av den nära integrationen med marknaderna i EES-medlemmarna, storleken på den totala importen från dessa länder och den låga risken för en omläggning av handeln. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
1. Härmed inrättas tullkvoter för import till unionen från var och en av de 23 produktkategorier som förtecknas i bilaga I till under en period av 200 kalenderdagar räknat från den dag då denna förordning träder i kraft.
2. Tullkvoterna specificeras i bilaga V (genom hänvisning till de KN-nummer som fastställts för den).
3. När en viss tullkvot utnyttjats till fullo eller när importen av produktkategorierna inte omfattas av tullkvoten i fråga ska en tilläggstull på 25 % tas ut. Tilläggstullen ska tillämpas på den importerade produktens tullvärde.
Artikel 2
1. Ursprunget för alla produkter på vilka denna förordning är tillämplig ska fastställas i enlighet med unionens gällande bestämmelser om icke-förmånsberättigande ursprung.
2. Om inte annat anges ska gällande relevanta bestämmelser om tullar tillämpas.
Artikel 3
Tullkvoterna ska förvaltas av kommissionen och medlemsstaterna i enlighet med det förvaltningssystem för tullkvoter som anges i artiklarna 49–54 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/2447.
Artikel 4
Import av de produktkategorier som avses i artikel 1 och som redan är på väg till unionen den dag då denna förordning träder i kraft och vars bestämmelseort inte kan ändras ska inte belasta de tullkvoter eller omfattas av den tilläggstull som anges i artikel 1 och får därmed övergå till fri omsättning.
Artikel 5
Medlemsstaterna och kommissionen ska ha ett nära samarbete för att se till att denna förordning efterlevs.
Artikel 6
1. Om inte annat följer av punkt 2 ska import av de 23 produktkategorier som förtecknas i bilaga I och som har sitt ursprung i något av de utvecklingsländer som anges i bilaga IV inte omfattas av de tullkvoter eller den tilläggstull som avses i artikel 1.
2. I bilaga IV anges för var och en av de 23 produktkategorierna vilka ursprungsutvecklingsländer som ska omfattas av de åtgärder som anges i artikel 1.
Artikel 7
Produkter med ursprung i Norge, Island och Liechtenstein ska inte omfattas av de åtgärder som anges i artikel 1.
Artikel 8
Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 17 juli 2018.
På kommissionens vägnar
Jean-Claude JUNCKER
Ordförande
(1) EUT L 83, 27.3.2015, s. 16.
(2) EUT L 123, 19.5.2015, s. 33.
(3) EUT C 111, 26.3.2018, s. 29.
(4) EUT C 225, 28.6.2018, s. 54.
(5) Åtgärder för övervakning i förväg infördes i april 2018 genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/670 av den 28 april 2016 om införande av unionsövervakning i förväg av import av vissa järn- och stålprodukter med ursprung i vissa tredjeländer (EUT L 115, 29.4.2016, s. 37).
(6) EUT C 225, 28.6.2018, s. 54.
(7) Ärende nr COMP/ECSC.1351 Usinor/Arbed/Aceralia och ärende nr COMP/M.4137, Mittal/Arcelor.
(8) Se särskilt avsnitt IV och avsnitt VI 1 och 2.
(9) Se rapporter från OECD:s 83:e och 84:e sammanträde som finns att tillgå på http://www.oecd.org/sti/ind/steel.htm.
(10) Idem, 83:e rapporten.
(11) Pressmeddelande från Förenta staternas Secretary of Commerce Wilbur Ross, Department of Commerce, https://www.commerce.gov/news/press-releases/2018/02/secretary-ross-releases-steel-and-aluminum-232-reports-coordination.
(12) Rapport från U.S. Department of Commerce i enlighet med sektion 232, https://www.commerce.gov/sites/commerce.gov/files/the_effect_of_imports_of_steel_on_the_national_security_-_with_redactions_-_20180111.pdf.
(13) Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, Regionkommittén och Europeiska investeringsbanken: Stål: bevara hållbar sysselsättning och tillväxt i EU (COM (2016) 155 final, 16.3.2016).
(14) Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, Regionkommittén samt Europeiska investeringsbanken av den 16 mars 2016 Stål: bevara hållbar sysselsättning och tillväxt i EU (COM(2016) 155 final).
(15) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/2447 av den 24 november 2015 om närmare regler för genomförande av vissa bestämmelser i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 om fastställande av en tullkodex för unionen (EUT L 343 29.12.2015, s. 558).
(16) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/477 av den 11 mars 2015 om åtgärder som unionen får vidta vid samtidig tillämpning av antidumpnings- eller antisubventionsåtgärder och skyddsåtgärder (EUT L 83, 27.3.2015, s. 11).
BILAGA I – Berörda produkter
|
Produktnummer |
Produktkategori |
KN-nummer |
|
1 |
Varmvalsade plåtar och band, olegerade och andra legerade |
7208 10 00 , 7208 25 00 , 7208 26 00 , 7208 27 00 , 7208 36 00 , 7208 37 00 , 7208 38 00 , 7208 39 00 , 7208 40 00 , 7208 52 10 , 7208 52 99 , 7208 53 10 , 7208 53 90 , 7208 54 00 , 7211 13 00 , 7211 14 00 , 7211 19 00 , 7212 60 00 , 7225 19 10 , 7225 30 10 , 7225 30 30 , 7225 30 90 , 7225 40 15 , 7225 40 90 , 7226 19 10 , 7226 91 20 , 7226 91 91 , 7226 91 99 |
|
2 |
Kallvalsad plåt, olegerad och annan legerad |
7209 15 00 , 7209 16 90 , 7209 17 90 , 7209 18 91 , 7209 25 00 , 7209 26 90 , 7209 27 90 , 7209 28 90 , 7209 90 20 , 7209 90 80 , 7211 23 20 , 7211 23 30 , 7211 23 80 , 7211 29 00 , 7211 90 20 , 7211 90 80 , 7225 50 20 , 7225 50 80 , 7225 99 00 , 7226 20 00 , 7226 92 00 |
|
3 |
Elektroplåt (annan än kornorienterad elektroplåt) |
7209 16 10 , 7209 17 10 , 7209 18 10 , 7209 26 10 , 7209 27 10 , 7209 28 10 , 7225 19 90 , 7226 19 80 |
|
4 |
Plåt överdragen med metall |
7210 20 00 , 7210 30 00 , 7210 41 00 , 7210 49 00 , 7210 61 00 , 7210 69 00 , 7210 90 80 , 7212 20 00 , 7212 30 00 , 7212 50 20 , 7212 50 30 , 7212 50 40 , 7212 50 61 , 7212 50 69 , 7212 50 90 , 7225 91 00 , 7225 92 00 , 7226 99 10 , 7226 99 30 , 7226 99 70 |
|
5 |
Plåt överdragen med organiskt material |
7210 70 80 , 7212 40 80 |
|
6 |
Bleckprodukter |
7209 18 99 , 7210 11 00 , 7210 12 20 , 7210 12 80 , 7210 50 00 , 7210 70 10 , 7210 90 40 , 7212 10 10 , 7212 10 90 , 7212 40 20 |
|
7 |
Kvartoplåt, olegerad och annan legerad |
7208 51 20 , 7208 51 91 , 7208 51 98 , 7208 52 91 , 7208 90 20 , 7208 90 80 , 7210 90 30 , 7225 40 12 , 7225 40 40 , 7225 40 60 |
|
8 |
Varmvalsade plåtar och band, rostfria |
7219 11 00 , 7219 12 10 , 7219 12 90 , 7219 13 10 , 7219 13 90 , 7219 14 10 , 7219 14 90 , 7219 22 10 , 7219 22 90 , 7219 23 00 , 7219 24 00 , 7220 11 00 , 7220 12 00 |
|
9 |
Kallvalsade plåtar och band, rostfria |
7219 31 00 , 7219 32 10 , 7219 32 90 , 7219 33 10 , 7219 33 90 , 7219 34 10 , 7219 34 90 , 7219 35 10 , 7219 35 90 , 7219 90 20 , 7219 90 80 , 7220 20 21 , 7220 20 29 , 7220 20 41 , 7220 20 49 , 7220 20 81 , 7220 20 89 , 7220 90 20 , 7220 90 80 |
|
12 |
Stänger och lätta profiler, olegerade och andra legerade |
7214 30 00 , 7214 91 10 , 7214 91 90 , 7214 99 31 , 7214 99 39 , 7214 99 50 , 7214 99 71 , 7214 99 79 , 7214 99 95 , 7215 90 00 , 7216 10 00 , 7216 21 00 , 7216 22 00 , 7216 40 10 , 7216 40 90 , 7216 50 10 , 7216 50 91 , 7216 50 99 , 7216 99 00 , 7228 10 20 , 7228 20 10 , 7228 20 91 , 7228 30 20 , 7228 30 41 , 7228 30 49 , 7228 30 61 , 7228 30 69 , 7228 30 70 , 7228 30 89 , 7228 60 20 , 7228 60 80 , 7228 70 10 , 7228 70 90 , 7228 80 00 |
|
13 |
Armeringsjärn |
7214 20 00 , 7214 99 10 |
|
14 |
Stänger och lätta profiler, rostfria |
7222 11 11 , 7222 11 19 , 7222 11 81 , 7222 11 89 , 7222 19 10 , 7222 19 90 , 7222 20 11 , 7222 20 19 , 7222 20 21 , 7222 20 29 , 7222 20 31 , 7222 20 39 , 7222 20 81 , 7222 20 89 , 7222 30 51 , 7222 30 91 , 7222 30 97 , 7222 40 10 , 7222 40 50 , 7222 40 90 |
|
15 |
Valstråd, rostfri |
7221 00 10 , 7221 00 90 |
|
16 |
Valstråd, olegerad och annan legerad |
7213 10 00 , 7213 20 00 , 7213 91 10 , 7213 91 20 , 7213 91 41 , 7213 91 49 , 7213 91 70 , 7213 91 90 , 7213 99 10 , 7213 99 90 , 7227 10 00 , 7227 20 00 , 7227 90 10 , 7227 90 50 , 7227 90 95 |
|
17 |
Profiler av järn eller olegerat stål |
7216 31 10 , 7216 31 90 , 7216 32 11 , 7216 32 19 , 7216 32 91 , 7216 32 99 , 7216 33 10 , 7216 33 90 |
|
18 |
Spont |
7301 10 00 |
|
20 |
Gasrör |
7306 30 41 , 7306 30 49 , 7306 30 72 , 7306 30 77 |
|
21 |
Ihåliga profiler |
7306 61 10 , 7306 61 92 , 7306 61 99 |
|
22 |
Rör, sömlösa och rostfria |
7304 11 00 , 7304 22 00 , 7304 24 00 , 7304 41 00 , 7304 49 10 , 7304 49 93 , 7304 49 95 , 7304 49 99 |
|
23 |
Lagerrör |
7304 51 12 , 7304 51 18 , 7304 59 32 , 7304 59 38 |
|
25 |
Stora svetsade rör |
7305 11 00 , 7305 12 00 , 7305 19 00 , 7305 20 00 , 7305 31 00 , 7305 39 00 , 7305 90 00 |
|
26 |
Andra svetsade rör |
7306 11 10 , 7306 11 90 , 7306 19 10 , 7306 19 90 , 7306 21 00 , 7306 29 00 , 7306 30 11 , 7306 30 19 , 7306 30 80 , 7306 40 20 , 7306 40 80 , 7306 50 20 , 7306 50 80 , 7306 69 10 , 7306 69 90 , 7306 90 00 |
|
28 |
Olegerad tråd |
7217 10 10 , 7217 10 31 , 7217 10 39 , 7217 10 50 , 7217 10 90 , 7217 20 10 , 7217 20 30 , 7217 20 50 , 7217 20 90 , 7217 30 41 , 7217 30 49 , 7217 30 50 , 7217 30 90 , 7217 90 20 , 7217 90 50 , 7217 90 90 |
BILAGA II
II.1 – Importökning för de 23 varukategorierna (i ton)
|
Produktnummer |
Produktkategori |
2013 |
2014 |
2015 |
2016 |
2017 |
Ökning 2017 jämfört med 2013 |
|
1 |
Varmvalsade plåtar och band, olegerade och andra legerade |
4 814 207 |
5 212 268 |
7 807 441 |
8 574 007 |
6 991 376 |
45 % |
|
2 |
Kallvalsad plåt, olegerad och annan legerad |
1 832 159 |
1 903 092 |
2 759 877 |
1 998 437 |
2 462 471 |
34 % |
|
3 |
Elektroplåt (annan än kornorienterad elektroplåt) |
266 559 |
285 132 |
280 256 |
318 496 |
379 649 |
42 % |
|
4 |
Plåt överdragen med metall |
1 854 963 |
2 202 856 |
2 687 715 |
3 911 752 |
4 980 452 |
168 % |
|
5 |
Plåt överdragen med organiskt material |
681 698 |
725 296 |
622 553 |
730 625 |
915 248 |
34 % |
|
6 |
Bleckprodukter |
552 384 |
662 861 |
638 316 |
756 016 |
617 567 |
12 % |
|
7 |
Kvartoplåt, olegerad och annan legerad |
1 419 767 |
1 959 605 |
2 554 930 |
2 814 802 |
2 530 630 |
78 % |
|
8 |
Varmvalsade plåtar och band, rostfria |
175 836 |
233 028 |
269 697 |
351 075 |
436 173 |
148 % |
|
9 |
Kallvalsade plåtar och band, rostfria |
697 457 |
1 017 613 |
787 521 |
843 352 |
976 108 |
40 % |
|
12 |
Stänger och lätta profiler, olegerade och andra legerade |
911 115 |
1 219 800 |
1 200 627 |
1 400 824 |
1 385 829 |
52 % |
|
13 |
Armeringsjärn |
527 008 |
972 602 |
1 430 014 |
1 292 971 |
1 191 445 |
126 % |
|
14 |
Stänger och lätta profiler, rostfria |
113 071 |
147 453 |
142 416 |
147 811 |
159 577 |
41 % |
|
15 |
Valstråd, rostfri |
52 082 |
71 229 |
57 627 |
58 670 |
62 978 |
21 % |
|
16 |
Valstråd, olegerad och annan legerad |
1 125 730 |
1 289 953 |
1 697 912 |
2 000 967 |
2 094 274 |
86 % |
|
17 |
Profiler av järn eller olegerat stål |
223 669 |
277 507 |
268 014 |
388 041 |
262 745 |
17 % |
|
18 |
Spont |
15 870 |
16 503 |
14 051 |
36 970 |
85 054 |
436 % |
|
20 |
Gasrör |
266 467 |
340 051 |
298 103 |
336 050 |
380 257 |
43 % |
|
21 |
Ihåliga profiler |
461 263 |
552 874 |
574 490 |
725 545 |
820 667 |
78 % |
|
22 |
Rör, sömlösa och rostfria |
32 581 |
38 782 |
39 719 |
42 510 |
42 701 |
31 % |
|
23 |
Lagerrör |
7 489 |
9 426 |
11 944 |
9 773 |
8 663 |
16 % |
|
25 |
Stora svetsade rör |
286 939 |
411 273 |
209 524 |
159 219 |
1 044 534 |
264 % |
|
26 |
Andra svetsade rör |
474 949 |
491 934 |
510 548 |
540 386 |
571 167 |
20 % |
|
28 |
Olegerad tråd |
573 988 |
722 719 |
692 714 |
736 500 |
722 633 |
26 % |
II.2 – Importökning för de 23 produktkategorierna (i ton)
|
Produktnummer |
Produktkategori |
Första kvartalet 2017 |
Första kvartalet 2018 |
Ökning första kvartalet 2017 jämfört med första kvartalet 2018 |
|
1 |
Varmvalsade plåtar och band, olegerade och andra legerade |
1 810 764 |
2 079 408 |
15 % |
|
2 |
Kallvalsad plåt, olegerad och annan legerad |
679 628 |
630 459 |
– 7 % |
|
3 |
Elektroplåt (annan än kornorienterad elektroplåt) |
80 836 |
114 451 |
42 % |
|
4 |
Plåt överdragen med metall |
1 482 049 |
1 190 741 |
– 20 % |
|
5 |
Plåt överdragen med organiskt material |
212 209 |
201 838 |
– 5 % |
|
6 |
Bleckprodukter |
146 457 |
168 583 |
15 % |
|
7 |
Kvartoplåt, olegerad och annan legerad |
676 207 |
640 176 |
– 5 % |
|
8 |
Varmvalsade plåtar och band, rostfria |
122 092 |
107 577 |
– 12 % |
|
9 |
Kallvalsade plåtar och band, rostfria |
229 981 |
280 549 |
22 % |
|
12 |
Stänger och lätta profiler, olegerade och andra legerade |
319 420 |
466 154 |
46 % |
|
13 |
Armeringsjärn |
210 505 |
551 316 |
162 % |
|
14 |
Stänger och lätta profiler, rostfria |
40 602 |
49 988 |
23 % |
|
15 |
Valstråd, rostfri |
14 956 |
19 642 |
31 % |
|
16 |
Valstråd, olegerad och annan legerad |
560 863 |
641 668 |
14 % |
|
17 |
Profiler av järn eller olegerat stål |
73 733 |
139 670 |
89 % |
|
18 |
Spont |
19 947 |
20 326 |
2 % |
|
20 |
Gasrör |
94 430 |
120 512 |
28 % |
|
21 |
Ihåliga profiler |
223 618 |
256 998 |
15 % |
|
22 |
Rör, sömlösa och rostfria |
12 411 |
12 399 |
0 % |
|
23 |
Lagerrör |
1 316 |
1 498 |
14 % |
|
25 |
Stora svetsade rör |
48 791 |
51 285 |
5 % |
|
26 |
Andra svetsade rör |
145 059 |
153 106 |
6 % |
|
28 |
Olegerad tråd |
176 299 |
202 450 |
15 % |
II.3 – Importökning för de 5 produktkategorierna (i ton)
|
Produktnummer |
Produktkategori |
2013 |
2014 |
2015 |
2016 |
2017 |
Ökning 2017 jämfört med 2013 |
|
10 |
Varmvalsad kvartoplåt, rostfri |
34 319 |
40 218 |
37 542 |
31 407 |
32 917 |
– 4 % |
|
11 |
Kornorienterad elektroplåt |
147 565 |
160 580 |
150 047 |
156 477 |
121 947 |
– 17 % |
|
19 |
Järnvägsmateriel |
1 376 |
1 096 |
1 240 |
1 521 |
1 342 |
– 2 % |
|
24 |
Andra sömlösa rör |
456 167 |
528 245 |
475 132 |
464 876 |
402 600 |
– 12 % |
|
27 |
Olegerade och andra legerade stänger, färdigbehandlade i kallt tillstånd |
456 791 |
521 976 |
484 927 |
459 327 |
458 310 |
0 % |
BILAGA III – Ekonomiska indikatorer för de 23 produktkategorierna
Produkt 1 Varmvalsade plåtar och band, olegerade och andra legerade
|
Data per kalenderår |
2013 |
2014 |
2015 |
2016 |
2017 |
|
Förbrukning (i ton) |
30 225 632 |
31 095 524 |
33 121 273 |
34 158 703 |
32 768 375 |
|
Import |
|||||
|
Volym (i ton) |
4 814 207 |
5 212 268 |
7 807 441 |
8 574 007 |
6 991 376 |
|
Marknadsandel (i %) |
15,9 % |
16,8 % |
23,6 % |
25,1 % |
21,3 % |
|
Pris per enhet (i euro/ton) |
463 |
442 |
396 |
351 |
492 |
|
Situationen för unionens producenter |
|||||
|
Kapacitetsutnyttjande (i %) |
75 % |
75 % |
76 % |
75 % |
76 % |
|
Produktion (i ton) |
76 871 621 |
77 990 908 |
77 331 686 |
77 563 694 |
79 568 514 |
|
Försäljningsvolym i EU (i ton) |
25 411 425 |
25 883 256 |
25 313 832 |
25 584 696 |
25 776 999 |
|
Marknadsandel (i %) |
84,1 % |
83,2 % |
76,4 % |
74,9 % |
78,7 % |
|
Försäljningspris per enhet (i euro/ton) |
519 |
493 |
455 |
422 |
556 |
|
Nettovinst/nettoförlust på försäljning i EU (i %) |
– 1,9 % |
0,0 % |
– 3,1 % |
– 1,0 % |
7,8 % |
|
Antal anställda (vid periodens slut) |
37 467 |
35 573 |
35 038 |
33 557 |
34 815 |
|
Lager |
2 572 574 |
2 580 258 |
2 585 958 |
2 617 556 |
2 749 280 |
|
Kassaflöde |
448 135 738 |
1 065 492,450 |
763 891 666 |
603 485 811 |
1 369 472,142 |
|
Räntabilitet på sysselsatt kapital (i %) |
– 3,8 % |
1,0 % |
– 6,6 % |
– 1,0 % |
7,7 % |
|
Prisjämförelse för 2017 |
|
|
Prisunderskridande |
11,5 % |
Produkt 2 Kallvalsad plåt, olegerad och annan legerad
|
Data per kalenderår |
2013 |
2014 |
2015 |
2016 |
2017 |
|
Förbrukning (i ton) |
9 772 904 |
9 728 449 |
10 353 391 |
9 849 904 |
10 085 487 |
|
Import |
|||||
|
Volym (i ton) |
1 832 159 |
1 903 092 |
2 759 877 |
1 998 437 |
2 462 471 |
|
Marknadsandel (i %) |
18,7 % |
19,6 % |
26,7 % |
20,3 % |
24,4 % |
|
Pris per enhet (i euro/ton) |
566 |
546 |
485 |
474 |
606 |
|
Situationen för unionens producenter |
|||||
|
Kapacitetsutnyttjande (i %) |
71 % |
75 % |
75 % |
75 % |
77 % |
|
Produktion (i ton) |
40 855 196 |
41 632 189 |
41 639 946 |
41 738 974 |
42 811 283 |
|
Försäljningsvolym i EU (i ton) |
7 920 370 |
7 805 648 |
7 570 764 |
7 829 002 |
7 602 288 |
|
Marknadsandel (i %) |
81,0 % |
80,2 % |
73,1 % |
79,5 % |
75,4 % |
|
Försäljningspris per enhet (i euro/ton) |
588 |
558 |
522 |
495 |
633 |
|
Nettovinst/nettoförlust på försäljning i EU (i %) |
– 4,4 % |
– 2,8 % |
– 3,0 % |
0,6 % |
9,8 % |
|
Antal anställda (vid periodens slut) |
12 690 |
11 973 |
11 550 |
11 230 |
11 264 |
|
Lager |
1 078 838 |
1 052 246 |
1 064 061 |
1 054 347 |
1 093 798 |
|
Kassaflöde |
200 559 843 |
413 849 620 |
324 264 435 |
454 766 919 |
375 807 983 |
|
Räntabilitet på sysselsatt kapital (i %) |
– 8,0 % |
– 2,4 % |
– 12,8 % |
– 3,1 % |
4,0 % |
|
Prisjämförelse för 2017 |
|
|
Prisunderskridande |
4,3 % |
Produkt 3 Elektroplåt (annan än kornorienterad elektroplåt)
|
Data per kalenderår |
2013 |
2014 |
2015 |
2016 |
2017 |
|
Förbrukning (i ton) |
1 267 827 |
1 287 448 |
1 223 892 |
1 255 417 |
1 350 354 |
|
Import |
|||||
|
Volym (i ton) |
266 559 |
285 132 |
280 256 |
318 496 |
379 649 |
|
Marknadsandel (i %) |
21,0 % |
22,1 % |
22,9 % |
25,4 % |
28,1 % |
|
Pris per enhet (i euro/ton) |
648 |
617 |
578 |
502 |
642 |
|
Situationen för unionens producenter |
|||||
|
Kapacitetsutnyttjande (i %) |
87 % |
80 % |
80 % |
82 % |
81 % |
|
Produktion (i ton) |
1 080 894 |
1 110 013 |
1 052 273 |
1 032 560 |
1 114 309 |
|
Försäljningsvolym i EU (i ton) |
1 001 268 |
1 002 316 |
943 636 |
936 553 |
969 977 |
|
Marknadsandel (i %) |
79,0 % |
77,9 % |
77,1 % |
74,6 % |
71,8 % |
|
Försäljningspris per enhet (i euro/ton) |
705 |
657 |
606 |
576 |
699 |
|
Nettovinst/nettoförlust på försäljning i EU (i %) |
– 8,9 % |
– 8,1 % |
– 13,0 % |
– 14,3 % |
– 3,2 % |
|
Antal anställda (vid periodens slut) |
1 522 |
1 707 |
2 087 |
2 069 |
2 065 |
|
Lager |
45 680 |
136 605 |
142 998 |
125 466 |
148 259 |
|
Kassaflöde |
110 221 498 |
213 556 132 |
127 226 053 |
131 151 436 |
– 89 295 095 |
|
Räntabilitet på sysselsatt kapital (i %) |
– 18,3 % |
– 11,7 % |
– 38,3 % |
– 17,9 % |
– 3,4 % |
|
Prisjämförelse för 2017 |
|
|
Prisunderskridande |
8,1 % |
Produkt 4 Plåt överdragen med metall
|
Data per kalenderår |
2013 |
2014 |
2015 |
2016 |
2017 |
|
Förbrukning (i ton) |
23 229 673 |
24 289 751 |
25 840 225 |
27 439 848 |
28 231 862 |
|
Import |
|||||
|
Volym (i ton) |
1 854 963 |
2 202 856 |
2 687 715 |
3 911 752 |
4 980 452 |
|
Marknadsandel (i %) |
8,0 % |
9,1 % |
10,4 % |
14,3 % |
17,6 % |
|
Pris per enhet (i euro/ton) |
679 |
657 |
615 |
530 |
662 |
|
Situationen för unionens producenter |
|||||
|
Kapacitetsutnyttjande (i %) |
78 % |
82 % |
84 % |
86 % |
84 % |
|
Produktion (i ton) |
27 930 059 |
29 517 243 |
29 875 495 |
29 905 847 |
30 450 568 |
|
Försäljningsvolym i EU (i ton) |
21 344 052 |
22 056 052 |
23 118 423 |
23 490 212 |
23 218 040 |
|
Marknadsandel (i %) |
91,9 % |
90,8 % |
89,5 % |
85,6 % |
82,2 % |
|
Försäljningspris per enhet (i euro/ton) |
682 |
654 |
614 |
586 |
711 |
|
Nettovinst/nettoförlust på försäljning i EU (i %) |
1,9 % |
5,4 % |
5,5 % |
7,9 % |
11,7 % |
|
Antal anställda (vid periodens slut) |
28 915 |
28 243 |
28 749 |
29 863 |
29 648 |
|
Lager |
1 970 500 |
2 433 422 |
2 498 143 |
2 329 341 |
2 597 133 |
|
Kassaflöde |
807 884 294 |
1 353 026,892 |
1 343 062,742 |
1 720 354,890 |
2 020 588,339 |
|
Räntabilitet på sysselsatt kapital (i %) |
– 6,8 % |
– 0,9 % |
– 10,4 % |
– 1,7 % |
6,0 % |
|
Prisjämförelse för 2017 |
|
|
Prisunderskridande |
7,0 % |
Produkt 5 Plåt överdragen med organiskt material
|
Data per kalenderår |
2013 |
2014 |
2015 |
2016 |
2017 |
|
Förbrukning (i ton) |
4 533 256 |
4 823 144 |
4 809 384 |
5 121 927 |
5 221 575 |
|
Import |
|||||
|
Volym (i ton) |
681 698 |
725 296 |
622 553 |
730 625 |
915 248 |
|
Marknadsandel (i %) |
15,0 % |
15,0 % |
12,9 % |
14,3 % |
17,5 % |
|
Pris per enhet (i euro/ton) |
854 |
813 |
813 |
709 |
853 |
|
Situationen för unionens producenter |
|||||
|
Kapacitetsutnyttjande (i %) |
70 % |
76 % |
74 % |
76 % |
75 % |
|
Produktion (i ton) |
4 479 238 |
4 564 346 |
4 574 414 |
4 863 169 |
4 940 410 |
|
Försäljningsvolym i EU (i ton) |
3 851 467 |
4 097 788 |
4 186 771 |
4 391 169 |
4 306 231 |
|
Marknadsandel (i %) |
85,0 % |
85,0 % |
87,1 % |
85,7 % |
82,5 % |
|
Försäljningspris per enhet (i euro/ton) |
898 |
868 |
829 |
791 |
934 |
|
Nettovinst/nettoförlust på försäljning i EU (i %) |
– 1,7 % |
1,4 % |
1,1 % |
3,7 % |
3,9 % |
|
Antal anställda (vid periodens slut) |
6 377 |
6 272 |
6 047 |
6 150 |
6 095 |
|
Lager |
239 236 |
182 275 |
197 241 |
214 384 |
258 114 |
|
Kassaflöde |
152 893 378 |
351 790 418 |
321 603 588 |
361 237 401 |
79 886 901 |
|
Räntabilitet på sysselsatt kapital (i %) |
– 7,6 % |
– 2,1 % |
– 12,9 % |
– 2,7 % |
3,7 % |
|
Prisjämförelse för 2017 |
|
|
Prisunderskridande |
8,6 % |
Produkt 6 Bleckprodukter
|
Data per kalenderår |
2013 |
2014 |
2015 |
2016 |
2017 |
|
Förbrukning (i ton) |
3 638 423 |
3 758 879 |
3 789 391 |
3 792 575 |
3 695 205 |
|
Import |
|||||
|
Volym (i ton) |
552 384 |
662 861 |
638 316 |
756 016 |
617 567 |
|
Marknadsandel (i %) |
15,2 % |
17,6 % |
16,8 % |
19,9 % |
16,7 % |
|
Pris per enhet (i euro/ton) |
822 |
792 |
781 |
667 |
753 |
|
Situationen för unionens producenter |
|||||
|
Kapacitetsutnyttjande (i %) |
82 % |
84 % |
84 % |
82 % |
84 % |
|
Produktion (i ton) |
4 223 583 |
4 315 402 |
4 353 002 |
4 302 367 |
4 295 575 |
|
Försäljningsvolym i EU (i ton) |
3 085 602 |
3 095 745 |
3 150 741 |
3 036 316 |
3 077 185 |
|
Marknadsandel (i %) |
84,8 % |
82,4 % |
83,1 % |
80,1 % |
83,3 % |
|
Försäljningspris per enhet (i euro/ton) |
845 |
821 |
789 |
728 |
812 |
|
Nettovinst/nettoförlust på försäljning i EU (i %) |
1,7 % |
4,1 % |
4,8 % |
4,6 % |
3,1 % |
|
Antal anställda (vid periodens slut) |
7 939 |
7 660 |
7 683 |
7 819 |
7 424 |
|
Lager |
380 445 |
394 384 |
394 712 |
297 877 |
356 460 |
|
Kassaflöde |
117 064 184 |
201 350 074 |
291 440 814 |
272 002 110 |
133 250 945 |
|
Räntabilitet på sysselsatt kapital (i %) |
– 18,6 % |
– 10,1 % |
– 35,2 % |
– 20,4 % |
– 25,0 % |
|
Prisjämförelse för 2017 |
|
|
Prisunderskridande |
7,3 % |
Produkt 7 Kvartoplåt, olegerad och annan legerad
|
Data per kalenderår |
2013 |
2014 |
2015 |
2016 |
2017 |
|
Förbrukning (i ton) |
10 148 839 |
10 375 274 |
10 934 966 |
11 058 596 |
11 059 068 |
|
Import |
|||||
|
Volym (i ton) |
1 419 767 |
1 959 605 |
2 554 930 |
2 814 802 |
2 530 630 |
|
Marknadsandel (i %) |
14,0 % |
18,9 % |
23,4 % |
25,5 % |
22,9 % |
|
Pris per enhet (i euro/ton) |
513 |
492 |
474 |
403 |
533 |
|
Situationen för unionens producenter |
|||||
|
Kapacitetsutnyttjande (i %) |
58 % |
62 % |
62 % |
63 % |
65 % |
|
Produktion (i ton) |
10 749 475 |
11 240 103 |
10 608 260 |
10 244 950 |
10 581 040 |
|
Försäljningsvolym i EU (i ton) |
8 727 826 |
8 414 892 |
8 377 455 |
8 242 865 |
8 527 686 |
|
Marknadsandel (i %) |
14,0 % |
18,9 % |
23,4 % |
25,5 % |
22,9 % |
|
Försäljningspris per enhet (i euro/ton) |
700 |
676 |
714 |
582 |
692 |
|
Nettovinst/nettoförlust på försäljning i EU (i %) |
– 9,4 % |
– 8,9 % |
– 4,0 % |
– 7,5 % |
3,2 % |
|
Antal anställda (vid periodens slut) |
18 472 |
17 628 |
17 177 |
16 763 |
16 211 |
|
Lager |
707 152 |
788 008 |
896 708 |
862 084 |
819 690 |
|
Kassaflöde |
45 651 999 |
123 399 207 |
426 592 285 |
– 44 547 318 |
205 976 592 |
|
Räntabilitet på sysselsatt kapital (i %) |
– 12,2 % |
– 0,3 % |
– 3,3 % |
– 9,9 % |
– 1,5 % |
|
Prisjämförelse för 2017 |
|
|
Prisunderskridande |
23,0 % |
Produkt 8 Varmvalsade plåtar och band, rostfria
|
Data per kalenderår |
2013 |
2014 |
2015 |
2016 |
2017 |
|
Förbrukning (i ton) |
1 168 291 |
1 352 875 |
1 590 437 |
1 807 242 |
1 487 848 |
|
Import |
|||||
|
Volym (i ton) |
175 836 |
233 028 |
269 697 |
351 075 |
436 173 |
|
Marknadsandel (i %) |
15,1 % |
17,2 % |
17,0 % |
19,4 % |
29,3 % |
|
Pris per enhet (i euro/ton) |
2 011 |
1 926 |
1 877 |
1 518 |
1 822 |
|
Situationen för unionens producenter |
|||||
|
Kapacitetsutnyttjande (i %) |
61 % |
65 % |
69 % |
73 % |
73 % |
|
Produktion (i ton) |
3 334 814 |
3 525 794 |
3 664 821 |
3 842 503 |
3 799 867 |
|
Försäljningsvolym i EU (i ton) |
991 962 |
1 119 435 |
1 320 528 |
1 455 714 |
1 050 966 |
|
Marknadsandel (i %) |
84,9 % |
82,7 % |
83,0 % |
80,5 % |
70,6 % |
|
Försäljningspris per enhet (i euro/ton) |
2 023 |
2 013 |
2 028 |
1 792 |
2 115 |
|
Nettovinst/nettoförlust på försäljning i EU (i %) |
– 4,2 % |
– 0,3 % |
4,0 % |
4,9 % |
9,2 % |
|
Antal anställda (vid periodens slut) |
5 439 |
4 914 |
4 464 |
4 271 |
4 133 |
|
Lager |
103 375 |
131 557 |
123 098 |
106 508 |
93 335 |
|
Kassaflöde |
144 497 251 |
182 932 062 |
613 851 975 |
116 754 324 |
218 815 195 |
|
Räntabilitet på sysselsatt kapital (i %) |
– 33,7 % |
– 37,1 % |
– 1,5 % |
– 0,4 % |
13,6 % |
|
Prisjämförelse för 2017 |
|
|
Prisunderskridande |
13,9 % |
Produkt 9 Kallvalsade plåtar och band, rostfria
|
Data per kalenderår |
2013 |
2014 |
2015 |
2016 |
2017 |
|
Förbrukning (i ton) |
3 362 718 |
3 671 898 |
3 587 237 |
3 913 974 |
3 816 472 |
|
Import |
|||||
|
Volym (i ton) |
697 457 |
1 017 613 |
787 521 |
843 352 |
976 108 |
|
Marknadsandel (i %) |
20,7 % |
27,7 % |
22,0 % |
21,5 % |
25,6 % |
|
Pris per enhet (i euro/ton) |
2 098 |
1 985 |
2 064 |
1 782 |
2 023 |
|
Situationen för unionens producenter |
|||||
|
Kapacitetsutnyttjande (i %) |
71 % |
76 % |
80 % |
84 % |
84 % |
|
Produktion (i ton) |
3 076 074 |
3 016 723 |
3 139 572 |
3 425 201 |
3 114 323 |
|
Försäljningsvolym i EU (i ton) |
2 664 602 |
2 653 177 |
2 798 719 |
3 070 197 |
2 839 979 |
|
Marknadsandel (i %) |
79,2 % |
72,3 % |
78,0 % |
78,4 % |
74,4 % |
|
Försäljningspris per enhet (i euro/ton) |
2 259 |
2 272 |
2 238 |
2 014 |
2 323 |
|
Nettovinst/nettoförlust på försäljning i EU (i %) |
– 4,2 % |
– 2,7 % |
2,4 % |
5,5 % |
9,4 % |
|
Antal anställda (vid periodens slut) |
10 205 |
9 483 |
9 220 |
8 892 |
8 812 |
|
Lager |
179 087 |
206 956 |
219 170 |
215 904 |
213 931 |
|
Kassaflöde |
135 463 456 |
45 971 825 |
847 696 098 |
450 355 017 |
685 492 711 |
|
Räntabilitet på sysselsatt kapital (i %) |
– 12,4 % |
– 7,7 % |
8,5 % |
10,6 % |
21,5 % |
|
Prisjämförelse för 2017 |
|
|
Prisunderskridande |
12,9 % |
Produkt 12 Stänger och lätta profiler, olegerade och andra legerade
|
Data per kalenderår |
2013 |
2014 |
2015 |
2016 |
2017 |
|
Förbrukning (i ton) |
11 891 558 |
12 422 902 |
12 297 356 |
12 678 733 |
13 617 607 |
|
Import |
|||||
|
Volym (i ton) |
911 115 |
1 219 800 |
1 200 627 |
1 400 824 |
1 385 829 |
|
Marknadsandel (i %) |
7,7 % |
9,8 % |
9,8 % |
11,0 % |
10,2 % |
|
Pris per enhet (i euro/ton) |
699 |
657 |
640 |
531 |
641 |
|
Situationen för unionens producenter |
|||||
|
Kapacitetsutnyttjande (i %) |
79 % |
82 % |
80 % |
80 % |
74 % |
|
Produktion (i ton) |
12 132 593 |
12 585 360 |
12 301 986 |
11 839 241 |
12 427 808 |
|
Försäljningsvolym i EU (i ton) |
10 964 010 |
11 189 221 |
11 095 204 |
11 276 054 |
12 230 774 |
|
Marknadsandel (i %) |
92,2 % |
90,1 % |
90,2 % |
88,9 % |
89,8 % |
|
Försäljningspris per enhet (i euro/ton) |
632 |
613 |
573 |
520 |
592 |
|
Nettovinst/nettoförlust på försäljning i EU (i %) |
2,2 % |
3,4 % |
2,4 % |
0,8 % |
3,6 % |
|
Antal anställda (vid periodens slut) |
9 537 |
9 734 |
10 057 |
10 342 |
10 486 |
|
Lager |
749 386 |
888 456 |
914 268 |
943 355 |
1 023 612 |
|
Kassaflöde |
220 994 774 |
264 742 034 |
272 433 127 |
255 904 385 |
123 997 731 |
|
Räntabilitet på sysselsatt kapital (i %) |
– 1,2 % |
3,7 % |
3,3 % |
3,9 % |
6,9 % |
|
Prisjämförelse för 2017 |
|
|
Prisunderskridande |
– 8,3 % |
Produkt 13 Armeringsjärn
|
Data per kalenderår |
2013 |
2014 |
2015 |
2016 |
2017 |
|
Förbrukning (i ton) |
9 617 685 |
10 359 993 |
10 664 689 |
11 099 947 |
11 253 309 |
|
Import |
|||||
|
Volym (i ton) |
527 008 |
972 602 |
1 430 014 |
1 292 971 |
1 191 445 |
|
Marknadsandel (i %) |
5,5 % |
9,4 % |
13,4 % |
11,6 % |
10,6 % |
|
Pris per enhet (i euro/ton) |
475 |
446 |
388 |
353 |
441 |
|
Situationen för unionens producenter |
|||||
|
Kapacitetsutnyttjande (i %) |
72 % |
72 % |
71 % |
73 % |
67 % |
|
Produktion (i ton) |
13 171 558 |
13 019 699 |
12 763 140 |
13 191 436 |
12 494 712 |
|
Försäljningsvolym i EU (i ton) |
8 906 120 |
9 187 941 |
9 019 809 |
9 568 119 |
9 848 615 |
|
Marknadsandel (i %) |
92,6 % |
88,7 % |
84,6 % |
86,2 % |
87,5 % |
|
Försäljningspris per enhet (i euro/ton) |
460 |
437 |
386 |
367 |
436 |
|
Nettovinst/nettoförlust på försäljning i EU (i %) |
– 2,0 % |
– 2,5 % |
– 2,6 % |
3,4 % |
4,8 % |
|
Antal anställda (vid periodens slut) |
5 563 |
5 441 |
5 529 |
5 634 |
5 457 |
|
Lager |
761 808 |
683 591 |
642 506 |
602 948 |
659 484 |
|
Kassaflöde |
20 571 082 |
14 116 433 |
53 015 513 |
165 167 521 |
249 292 475 |
|
Räntabilitet på sysselsatt kapital (i %) |
0,9 % |
2,4 % |
1,9 % |
6,2 % |
9,3 % |
|
Prisjämförelse för 2017 |
|
|
Prisunderskridande |
– 1,3 % |
Produkt 14 Stänger och lätta profiler, rostfria
|
Data per kalenderår |
2013 |
2014 |
2015 |
2016 |
2017 |
|
Förbrukning (i ton) |
526 080 |
593 501 |
593 530 |
630 737 |
632 804 |
|
Import |
|||||
|
Volym (i ton) |
113 071 |
147 453 |
142 416 |
147 811 |
159 577 |
|
Marknadsandel (i %) |
21,5 % |
24,8 % |
24,0 % |
23,4 % |
25,2 % |
|
Pris per enhet (i euro/ton) |
3 092 |
2 894 |
3 035 |
2 590 |
2 885 |
|
Situationen för unionens producenter |
|||||
|
Kapacitetsutnyttjande (i %) |
65 % |
68 % |
68 % |
69 % |
72 % |
|
Produktion (i ton) |
527 386 |
597 178 |
599 927 |
637 938 |
641 446 |
|
Försäljningsvolym i EU (i ton) |
411 655 |
444 339 |
450 094 |
482 314 |
472 247 |
|
Marknadsandel (i %) |
78,2 % |
74,9 % |
75,8 % |
76,5 % |
74,6 % |
|
Försäljningspris per enhet (i euro/ton) |
2 988 |
2 969 |
2 838 |
2 404 |
2 807 |
|
Nettovinst/nettoförlust på försäljning i EU (i %) |
5,2 % |
5,6 % |
4,1 % |
2,3 % |
5,8 % |
|
Antal anställda (vid periodens slut) |
3 680 |
3 766 |
3 737 |
3 789 |
3 844 |
|
Lager |
83 561 |
91 900 |
89 676 |
90 409 |
90 893 |
|
Kassaflöde |
111 869 518 |
142 849 693 |
191 511 047 |
155 623 001 |
145 832 442 |
|
Räntabilitet på sysselsatt kapital (i %) |
1,0 % |
4,3 % |
1,4 % |
– 0,7 % |
4,9 % |
|
Prisjämförelse för 2017 |
|
|
Prisunderskridande |
– 2,8 % |
Produkt 15 Valstråd, rostfri
|
Data per kalenderår |
2013 |
2014 |
2015 |
2016 |
2017 |
|
Förbrukning (i ton) |
318 373 |
323 191 |
304 987 |
335 552 |
347 077 |
|
Import |
|||||
|
Volym (i ton) |
52 082 |
71 229 |
57 627 |
58 670 |
62 978 |
|
Marknadsandel (i %) |
16,4 % |
22,0 % |
18,9 % |
17,5 % |
18,1 % |
|
Pris per enhet (i euro/ton) |
2 300 |
2 193 |
2 310 |
1 962 |
2 228 |
|
Situationen för unionens producenter |
|||||
|
Kapacitetsutnyttjande (i %) |
63 % |
64 % |
65 % |
69 % |
71 % |
|
Produktion (i ton) |
373 010 |
383 586 |
388 273 |
412 892 |
449 392 |
|
Försäljningsvolym i EU (i ton) |
266 290 |
251 961 |
247 359 |
276 880 |
284 098 |
|
Marknadsandel (i %) |
83,6 % |
78,0 % |
81,1 % |
82,5 % |
81,9 % |
|
Försäljningspris per enhet (i euro/ton) |
2 480 |
2 516 |
2 382 |
2 022 |
2 417 |
|
Nettovinst/nettoförlust på försäljning i EU (i %) |
– 3,7 % |
– 2,1 % |
– 4,7 % |
– 3,1 % |
3,9 % |
|
Antal anställda (vid periodens slut) |
1 677 |
1 671 |
1 731 |
1 761 |
1 852 |
|
Lager |
24 810 |
28 696 |
31 083 |
31 584 |
43 800 |
|
Kassaflöde |
13 022 575 |
18 221 077 |
106 175 940 |
84 328 053 |
44 337 763 |
|
Räntabilitet på sysselsatt kapital (i %) |
– 0,7 % |
2,9 % |
– 1,5 % |
– 2,8 % |
5,5 % |
|
Prisjämförelse för 2017 |
|
|
Prisunderskridande |
7,8 % |
Produkt 16 Valstråd, olegerad och annan legerad
|
Data per kalenderår |
2013 |
2014 |
2015 |
2016 |
2017 |
|
Förbrukning (i ton) |
18 033 534 |
18 249 258 |
18 949 497 |
19 375 225 |
20 026 426 |
|
Import |
|||||
|
Volym (i ton) |
1 125 730 |
1 289 953 |
1 697 912 |
2 000 967 |
2 094 274 |
|
Marknadsandel (i %) |
6,2 % |
7,1 % |
9,0 % |
10,3 % |
10,5 % |
|
Pris per enhet (i euro/ton) |
522 |
504 |
439 |
392 |
486 |
|
Situationen för unionens producenter |
|||||
|
Kapacitetsutnyttjande (i %) |
80 % |
84 % |
83 % |
81 % |
83 % |
|
Produktion (i ton) |
19 765 154 |
19 775 715 |
20 436 595 |
20 037 883 |
20 757 864 |
|
Försäljningsvolym i EU (i ton) |
16 782 585 |
16 828 358 |
17 108 877 |
17 222 468 |
17 795 595 |
|
Marknadsandel (i %) |
93,1 % |
92,2 % |
90,3 % |
88,9 % |
88,9 % |
|
Försäljningspris per enhet (i euro/ton) |
509 |
492 |
443 |
420 |
505 |
|
Nettovinst/nettoförlust på försäljning i EU (i %) |
1,8 % |
4,8 % |
3,0 % |
0,6 % |
3,4 % |
|
Antal anställda (vid periodens slut) |
11 561 |
11 598 |
11 881 |
13 068 |
13 058 |
|
Lager |
876 450 |
896 633 |
1 120 091 |
974 085 |
954 649 |
|
Kassaflöde |
234 768 428 |
424 076 182 |
365 467 214 |
287 106 970 |
310 381 566 |
|
Räntabilitet på sysselsatt kapital (i %) |
1,0 % |
6,9 % |
2,9 % |
3,9 % |
6,7 % |
|
Prisjämförelse för 2017 |
|
|
Prisunderskridande |
3,7 % |
Produkt 17 Profiler av järn eller olegerat stål
|
Data per kalenderår |
2013 |
2014 |
2015 |
2016 |
2017 |
|
Förbrukning (i ton) |
6 159 135 |
6 544 142 |
6 549 935 |
7 205 377 |
7 375 383 |
|
Import |
|||||
|
Volym (i ton) |
223 669 |
277 507 |
268 014 |
388 041 |
262 745 |
|
Marknadsandel (i %) |
3,6 % |
4,2 % |
4,1 % |
5,4 % |
3,6 % |
|
Pris per enhet (i euro/ton) |
539 |
509 |
463 |
409 |
473 |
|
Situationen för unionens producenter |
|||||
|
Kapacitetsutnyttjande (i %) |
64 % |
69 % |
71 % |
72 % |
72 % |
|
Produktion (i ton) |
8 583 668 |
8 590 216 |
8 894 223 |
9 400 691 |
9 605 365 |
|
Försäljningsvolym i EU (i ton) |
5 935 432 |
6 266 353 |
6 281 426 |
6 817 231 |
7 112 453 |
|
Marknadsandel (i %) |
96,4 % |
95,8 % |
95,9 % |
94,6 % |
96,4 % |
|
Försäljningspris per enhet (i euro/ton) |
471 |
471 |
449 |
417 |
463 |
|
Nettovinst/nettoförlust på försäljning i EU (i %) |
– 6,5 % |
– 3,7 % |
– 0,6 % |
2,1 % |
– 1,8 % |
|
Antal anställda (vid periodens slut) |
6 212 |
5 685 |
6 006 |
6 264 |
6 096 |
|
Lager |
510 927 |
464 184 |
466 561 |
559 452 |
569 947 |
|
Kassaflöde |
– 48 381 794 |
7 224 031 |
161 157 041 |
150 487 051 |
– 18 595 244 |
|
Räntabilitet på sysselsatt kapital (i %) |
– 6,0 % |
6,3 % |
1,4 % |
3,9 % |
0,6 % |
|
Prisjämförelse för 2017 |
|
|
Prisunderskridande |
– 2,1 % |
Produkt 18 Spont
|
Data per kalenderår |
2013 |
2014 |
2015 |
2016 |
2017 |
|
Förbrukning (i ton) |
574 025 |
637 684 |
577 270 |
584 985 |
626 863 |
|
Import |
|||||
|
Volym (i ton) |
15 870 |
16 503 |
14 051 |
36 970 |
85 054 |
|
Marknadsandel (i %) |
2,8 % |
2,6 % |
2,4 % |
6,3 % |
13,6 % |
|
Pris per enhet (i euro/ton) |
787 |
765 |
1 126 |
651 |
629 |
|
Situationen för unionens producenter |
|||||
|
Kapacitetsutnyttjande (i %) |
78 % |
82 % |
76 % |
82 % |
81 % |
|
Produktion (i ton) |
907 320 |
940 451 |
840 182 |
777 182 |
817 764 |
|
Försäljningsvolym i EU (i ton) |
558 131 |
621 150 |
563 140 |
548 010 |
541 782 |
|
Marknadsandel (i %) |
97,2 % |
97,4 % |
97,6 % |
93,7 % |
86,4 % |
|
Försäljningspris per enhet (i euro/ton) |
711 |
697 |
652 |
623 |
640 |
|
Nettovinst/nettoförlust på försäljning i EU (i %) |
6,8 % |
11,5 % |
8,8 % |
14,0 % |
3,7 % |
|
Antal anställda (vid periodens slut) |
949 |
971 |
951 |
981 |
995 |
|
Lager |
49 762 |
47 610 |
58 744 |
68 417 |
75 616 |
|
Kassaflöde |
58 272 442 |
68 732 139 |
63 936 644 |
86 404 634 |
40 555 786 |
|
Räntabilitet på sysselsatt kapital (i %) |
– 9,3 % |
6,8 % |
6,7 % |
10,3 % |
1,5 % |
|
Prisjämförelse för 2017 |
|
|
Prisunderskridande |
1,7 % |
Produkt 20 Gasrör
|
Data per kalenderår |
2013 |
2014 |
2015 |
2016 |
2017 |
|
Förbrukning (i ton) |
1 211 435 |
1 662 233 |
1 653 112 |
1 637 097 |
1 642 935 |
|
Import |
|||||
|
Volym (i ton) |
266 467 |
340 051 |
298 103 |
336 050 |
380 257 |
|
Marknadsandel (i %) |
22,0 % |
20,5 % |
18,0 % |
20,5 % |
23,1 % |
|
Pris per enhet (i euro/ton) |
688 |
649 |
646 |
566 |
676 |
|
Situationen för unionens producenter |
|||||
|
Kapacitetsutnyttjande (i %) |
37 % |
38 % |
38 % |
40 % |
37 % |
|
Produktion (i ton) |
1 053 283 |
1 460 549 |
1 471 772 |
1 396 933 |
1 392 404 |
|
Försäljningsvolym i EU (i ton) |
944 903 |
1 322 070 |
1 354 273 |
1 300 727 |
1 262 560 |
|
Marknadsandel (i %) |
78,0 % |
79,5 % |
81,9 % |
79,5 % |
76,8 % |
|
Försäljningspris per enhet (i euro/ton) |
717 |
666 |
619 |
580 |
693 |
|
Nettovinst/nettoförlust på försäljning i EU (i %) |
0,9 % |
1,3 % |
2,3 % |
3,9 % |
0,5 % |
|
Antal anställda (vid periodens slut) |
552 |
543 |
548 |
526 |
509 |
|
Lager |
55 178 |
55 305 |
53 434 |
58 081 |
50 697 |
|
Kassaflöde |
15 451 286 |
15 884 723 |
16 166 705 |
15 309 189 |
20 506 964 |
|
Räntabilitet på sysselsatt kapital (i %) |
3,7 % |
3,9 % |
1,1 % |
1,7 % |
8,7 % |
|
Prisjämförelse för 2017 |
|
|
Prisunderskridande |
2,4 % |
Produkt 21 Ihåliga profiler
|
Data per kalenderår |
2013 |
2014 |
2015 |
2016 |
2017 |
|
Förbrukning (i ton) |
3 347 996 |
3 407 926 |
3 511 951 |
3 885 748 |
4 028 730 |
|
Import |
|||||
|
Volym (i ton) |
461 263 |
552 874 |
574 490 |
725 545 |
820 667 |
|
Marknadsandel (i %) |
13,8 % |
16,2 % |
16,4 % |
18,7 % |
20,4 % |
|
Pris per enhet (i euro/ton) |
599 |
571 |
553 |
497 |
618 |
|
Situationen för unionens producenter |
|||||
|
Kapacitetsutnyttjande (i %) |
46 % |
46 % |
46 % |
47 % |
49 % |
|
Produktion (i ton) |
3 019 375 |
3 019 977 |
3 106 261 |
3 333 368 |
3 388 786 |
|
Försäljningsvolym i EU (i ton) |
2 882 473 |
2 854 843 |
2 936 771 |
3 159 965 |
3 207 994 |
|
Marknadsandel (i %) |
86,1 % |
83,8 % |
83,6 % |
81,3 % |
79,6 % |
|
Försäljningspris per enhet (i euro/ton) |
606 |
569 |
541 |
517 |
625 |
|
Nettovinst/nettoförlust på försäljning i EU (i %) |
– 2,7 % |
– 3,9 % |
– 3,3 % |
0,2 % |
– 0,5 % |
|
Antal anställda (vid periodens slut) |
1 073 |
1 124 |
1 200 |
1 209 |
1 181 |
|
Lager |
160 442 |
138 981 |
146 353 |
107 826 |
149 537 |
|
Kassaflöde |
– 9 630 441 |
13 389 861 |
23 807 058 |
13 000 201 |
21 372 166 |
|
Räntabilitet på sysselsatt kapital (i %) |
– 2,4 % |
– 5,3 % |
– 6,2 % |
– 0,6 % |
7,2 % |
|
Prisjämförelse för 2017 |
|
|
Prisunderskridande |
1,2 % |
Produkt 22 Rör, sömlösa och rostfria
|
Data per kalenderår |
2013 |
2014 |
2015 |
2016 |
2017 |
|
Förbrukning (i ton) |
96 507 |
101 504 |
97 341 |
96 320 |
95 672 |
|
Import |
|||||
|
Volym (i ton) |
32 581 |
38 782 |
39 719 |
42 510 |
42 701 |
|
Marknadsandel (i %) |
33,8 % |
38,2 % |
40,8 % |
44,1 % |
44,6 % |
|
Pris per enhet (i euro/ton) |
6 941 |
6 167 |
6 118 |
5 846 |
6 300 |
|
Situationen för unionens producenter |
|||||
|
Kapacitetsutnyttjande (i %) |
6 % |
7 % |
6 % |
6 % |
6 % |
|
Produktion (i ton) |
116 630 |
124 135 |
101 291 |
101 831 |
92 357 |
|
Försäljningsvolym i EU (i ton) |
61 822 |
61 708 |
56 802 |
53 196 |
52 083 |
|
Marknadsandel (i %) |
64,1 % |
60,8 % |
58,4 % |
55,2 % |
54,4 % |
|
Försäljningspris per enhet (i euro/ton) |
7 913 |
7 740 |
8 318 |
7 361 |
7 993 |
|
Nettovinst/nettoförlust på försäljning i EU (i %) |
3,1 % |
5,9 % |
– 0,4 % |
– 0,1 % |
1,2 % |
|
Antal anställda (vid periodens slut) |
11 180 |
11 211 |
10 369 |
9 779 |
9 317 |
|
Lager |
7 452 |
9 389 |
10 455 |
8 690 |
11 688 |
|
Kassaflöde |
19 858 477 |
10 438 041 |
– 48 885 671 |
4 038 078 |
– 22 872 178 |
|
Räntabilitet på sysselsatt kapital (i %) |
22,7 % |
– 4,3 % |
– 58,1 % |
– 33,4 % |
– 50,5 % |
|
Prisjämförelse för 2017 |
|
|
Prisunderskridande |
21,2 % |
Produkt 23 Lagerrör
|
Data per kalenderår |
2013 |
2014 |
2015 |
2016 |
2017 |
||||||||||
|
Förbrukning (i ton) |
68 824 |
72 805 |
67 249 |
59 867 |
65 355 |
||||||||||
|
Import |
|||||||||||||||
|
Volym (i ton) |
7 489 |
9 426 |
11 944 |
9 773 |
8 663 |
||||||||||
|
Marknadsandel (i %) |
10,9 % |
12,9 % |
17,8 % |
16,3 % |
13,3 % |
||||||||||
|
Pris per enhet (i euro/ton) |
2 069 |
1 626 |
1 749 |
1 630 |
1 608 |
||||||||||
|
Situationen för unionens producenter |
|||||||||||||||
|
Kapacitetsutnyttjande (i %) |
68 % |
64 % |
53 % |
52 % |
63 % |
||||||||||
|
Produktion (i ton) |
64 972 |
65 475 |
58 407 |
52 494 |
57 657 |
||||||||||
|
Försäljningsvolym i EU (i ton) |
61 324 |
63 378 |
55 304 |
50 092 |
56 691 |
||||||||||
|
Marknadsandel (i %) |
89,1 % |
87,1 % |
82,2 % |
83,7 % |
86,7 % |
||||||||||
|
Försäljningspris per enhet (i euro/ton) |
2 023 |
2 003 |
1 925 |
1 804 |
1 837 |
||||||||||
|
Nettovinst/nettoförlust på försäljning i EU (i %) |
4,6 % |
4,9 % |
– 6,7 % |
– 9,2 % |
– 1,8 % |
||||||||||
|
Antal anställda (vid periodens slut) |
332 |
322 |
306 |
274 |
280 |
||||||||||
|
Lager |
1 285 |
1 433 |
2 591 |
1 452 |
2 429 |
||||||||||
|
Kassaflöde |
3 499 664 |
3 928 566 |
5 055 796 |
– 791,310 |
– 620,461 |
||||||||||
|
Räntabilitet på sysselsatt kapital (i %) |
0,9 % |
– 3,3 % |
– 64,7 % |
– 54,5 % |
– 28,1 % |
||||||||||
|
Prisjämförelse för 2017 |
|
|
Prisunderskridande |
12,5 % |
Produkt 25 Stora svetsade rör
|
Data per kalenderår |
2013 |
2014 |
2015 |
2016 |
2017 |
|
Förbrukning (i ton) |
669 846 |
1 041 055 |
427 457 |
586 746 |
1 804 463 |
|
Import |
|||||
|
Volym (i ton) |
286 939 |
411 273 |
209 524 |
159 219 |
1 044 534 |
|
Marknadsandel (i %) |
42,8 % |
39,5 % |
49,0 % |
27,1 % |
57,9 % |
|
Pris per enhet (i euro/ton) |
1 070 |
793 |
904 |
772 |
936 |
|
Situationen för unionens producenter |
|||||
|
Kapacitetsutnyttjande (i %) |
26 % |
32 % |
29 % |
35 % |
65 % |
|
Produktion (i ton) |
1 333 900 |
1 150 000 |
1 034 600 |
1 086 300 |
1 500 000 |
|
Försäljningsvolym i EU (i ton) |
382 758 |
624 819 |
216 243 |
426 937 |
759 478 |
|
Marknadsandel (i %) |
57,1 % |
60,0 % |
50,6 % |
72,8 % |
42,1 % |
|
Försäljningspris per enhet (i euro/ton) |
894 |
887 |
835 |
771 |
766 |
|
Nettovinst/nettoförlust på försäljning i EU (i %) |
3,0 % |
– 6,1 % |
– 2,7 % |
– 0,6 % |
0,0 % |
|
Antal anställda (vid periodens slut) |
1 512 |
1 545 |
1 365 |
1 372 |
1 326 |
|
Lager |
322 722 |
600 020 |
633 600 |
727 048 |
1 139 429 |
|
Kassaflöde |
197 726 967 |
– 97 558 802 |
94 492 289 |
– 70 888 943 |
13 666 659 |
|
Räntabilitet på sysselsatt kapital (i %) |
– 15,8 % |
– 23,5 % |
– 17,7 % |
– 6,7 % |
9,1 % |
|
Prisjämförelse för 2017 |
|
|
Prisunderskridande |
– 22,0 % |
Produkt 26 Andra svetsade rör
|
Data per kalenderår |
2013 |
2014 |
2015 |
2016 |
2017 |
|
Förbrukning (i ton) |
2 385 499 |
3 121 613 |
3 126 300 |
3 286 436 |
3 352 661 |
|
Import |
|||||
|
Volym (i ton) |
474 949 |
491 934 |
510 548 |
540 386 |
571 167 |
|
Marknadsandel (i %) |
19,9 % |
15,8 % |
16,3 % |
16,4 % |
17,0 % |
|
Pris per enhet (i euro/ton) |
1 352 |
1 376 |
1 397 |
1 262 |
1 431 |
|
Situationen för unionens producenter |
|||||
|
Kapacitetsutnyttjande (i %) |
57 % |
57 % |
57 % |
58 % |
60 % |
|
Produktion (i ton) |
2 384 152 |
3 166 935 |
3 144 492 |
3 190 480 |
3 301 195 |
|
Försäljningsvolym i EU (i ton) |
1 907 944 |
2 622 348 |
2 588 536 |
2 721 349 |
2 765 915 |
|
Marknadsandel (i %) |
80,0 % |
84,0 % |
82,8 % |
82,8 % |
82,5 % |
|
Försäljningspris per enhet (i euro/ton) |
1 024 |
1 013 |
984 |
942 |
1 062 |
|
Nettovinst/nettoförlust på försäljning i EU (i %) |
1,2 % |
2,4 % |
1,7 % |
4,2 % |
4,3 % |
|
Antal anställda (vid periodens slut) |
3 024 |
3 013 |
3 011 |
3 089 |
3 025 |
|
Lager |
125 621 |
84 268 |
100 035 |
120 308 |
120 420 |
|
Kassaflöde |
66 281 502 |
68 619 951 |
77 514 611 |
87 283 492 |
106 630 804 |
|
Räntabilitet på sysselsatt kapital (i %) |
9,1 % |
11,5 % |
8,8 % |
12,8 % |
19,3 % |
|
Prisjämförelse för 2017 |
|
|
Prisunderskridande |
– 34,8 % |
Produkt 28 Ståltråd
|
Data per kalenderår |
2013 |
2014 |
2015 |
2016 |
2017 |
|
Förbrukning (i ton) |
1 318 451 |
1 517 192 |
1 480 243 |
1 513 248 |
1 505 202 |
|
Import |
|||||
|
Volym (i ton) |
574 083 |
722 773 |
692 918 |
736 623 |
722 858 |
|
Marknadsandel (i %) |
43,5 % |
47,6 % |
46,8 % |
48,7 % |
48,0 % |
|
Pris per enhet (i euro/ton) |
781 |
729 |
722 |
626 |
708 |
|
Situationen för unionens producenter |
|||||
|
Kapacitetsutnyttjande (i %) |
73 % |
75 % |
77 % |
73 % |
71 % |
|
Produktion (i ton) |
899 763 |
932 496 |
940 169 |
886 666 |
900 054 |
|
Försäljningsvolym i EU (i ton) |
744 368 |
794 419 |
787 325 |
776 626 |
782 344 |
|
Marknadsandel (i %) |
56,5 % |
52,4 % |
53,2 % |
51,3 % |
52,0 % |
|
Försäljningspris per enhet (i euro/ton) |
940 |
909 |
840 |
832 |
905 |
|
Nettovinst/nettoförlust på försäljning i EU (i %) |
0,5 % |
0,0 % |
1,1 % |
2,6 % |
0,8 % |
|
Antal anställda (vid periodens slut) |
3 387 |
3 395 |
3 429 |
3 459 |
3 408 |
|
Lager |
|
|
|
|
|
|
Kassaflöde |
66 281 502 |
68 619 951 |
77 514 611 |
87 283 492 |
106 630 804 |
|
Räntabilitet på sysselsatt kapital (i %) |
|
|
|
|
|
|
Prisjämförelse för 2017 |
|
|
Prisunderskridande |
21,8 % |
BILAGA IV – Förteckning över produkter med ursprung i utvecklingsländer på vilka de provisoriska åtgärderna är tillämpliga
|
Land/Produktgrupp |
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
8 |
9 |
12 |
13 |
14 |
15 |
16 |
17 |
18 |
20 |
21 |
22 |
23 |
25 |
26 |
28 |
|
Afghanistan |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Albanien |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Angola |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Antigua och Barbuda |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Argentina |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Armenien |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Konungariket Bahrain |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Bangladesh |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Barbados |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Belize |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Benin |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Mångnationella staten Bolivia |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Botswana |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Brasilien |
x |
x |
|
|
|
x |
x |
|
|
|
|
|
|
|
x |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Brunei Darussalam |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Burkina Faso |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Burundi |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kap Verde |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kambodja |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kamerun |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Centralafrikanska republiken |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Tchad |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Chile |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kina |
|
|
x |
x |
|
x |
|
x |
|
x |
|
|
x |
|
|
x |
|
x |
x |
x |
x |
x |
x |
|
Colombia |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kongo |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Costa Rica |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Elfenbenskusten |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kuba |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Demokratiska republiken Kongo |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Djibouti |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Dominica |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Dominikanska republiken |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ecuador |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Egypten |
x |
|
|
|
|
|
|
|
|
x |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
El Salvador |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Fiji |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Gabon |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Gambia |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Georgien |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ghana |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Grenada |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Guatemala |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Guinea |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Guinea-Bissau |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Guyana |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Haiti |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Honduras |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Hongkong, Kina |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Indien |
x |
x |
x |
x |
x |
x |
x |
|
x |
|
|
x |
x |
|
|
|
x |
|
x |
x |
|
x |
|
|
Indonesien |
|
|
|
|
|
|
x |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Jamaica |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Jordanien |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kazakstan |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kenya |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Staten Kuwait |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Republiken Kirgizistan |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Demokratiska folkrepubliken Laos |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Lesotho |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Liberia |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Macao |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Madagaskar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Malawi |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Malaysia |
|
|
|
|
|
|
|
|
x |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Maldiverna |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Mali |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Mauretanien |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Mauritius |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Mexiko |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Republiken Moldavien |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
x |
|
|
x |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Mongoliet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Montenegro |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Marocko |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Moçambique |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Myanmar/Burma |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Namibia |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Nepal |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Nicaragua |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Niger |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Nigeria |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Oman |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Pakistan |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Panama |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Papua Nya Guinea |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Paraguay |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Peru |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Filippinerna |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Qatar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Rwanda |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Saint Kitts och Nevis |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Saint Lucia |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Saint Vincent och Grenadinerna |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Samoa |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Konungariket Saudiarabien |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
x |
|
|
|
Senegal |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Seychellerna |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Sierra Leone |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Salomonöarna |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Sydafrika |
|
|
|
|
|
|
|
x |
x |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Sri Lanka |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Surinam |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Swaziland |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Tadzjikistan |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Tanzania |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Thailand |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
f.d. jugoslaviska republiken Makedonien |
|
|
|
|
x |
|
x |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
x |
x |
|
|
|
|
|
|
Togo |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Tonga |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Trinidad och Tobago |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Tunisien |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Turkiet |
x |
x |
|
x |
x |
|
|
|
x |
x |
x |
|
|
x |
x |
|
x |
x |
|
|
x |
x |
x |
|
Uganda |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ukraina |
x |
x |
|
|
|
|
x |
|
|
|
x |
x |
|
x |
x |
|
x |
x |
x |
|
|
|
x |
|
Förenade Arabemiraten |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
x |
|
|
|
|
|
x |
|
|
Uruguay |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Vanuatu |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Bolivarianska republiken Venezuela |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Vietnam |
|
x |
|
x |
|
|
|
|
x |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Jemen |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Zambia |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Zimbabwe |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
BILAGA V – Tullkvoter
|
Produktnummer |
Löpnummer |
Produktkategori |
KN-nummer |
Tullkvot (netto i ton) |
Tilläggstull |
|
1 |
09.8501 |
Varmvalsade plåtar och band, olegerade och andra legerade |
7208 10 00 , 7208 25 00 , 7208 26 00 , 7208 27 00 , 7208 36 00 , 7208 37 00 , 7208 38 00 , 7208 39 00 , 7208 40 00 , 7208 52 99 , 7208 53 90 , 7208 54 00 , 7211 14 00 , 7211 19 00 , 7212 60 00 , 7225 19 10 , 7225 30 10 , 7225 30 30 , 7225 30 90 , 7225 40 15 , 7225 40 90 , 7226 19 10 , 7226 91 20 , 7226 91 91 , 7226 91 99 |
4 269 009 |
25 % |
|
2 |
09.8502 |
Kallvalsad plåt, olegerad och annan legerad |
7209 15 00 , 7209 16 90 , 7209 17 90 , 7209 18 91 , 7209 25 00 , 7209 26 90 , 7209 27 90 , 7209 28 90 , 7209 90 20 , 7209 90 80 , 7211 23 20 , 7211 23 30 , 7211 23 80 , 7211 29 00 , 7211 90 20 , 7211 90 80 , 7225 50 20 , 7225 50 80 , 7226 20 00 , 7226 92 00 |
1 318 865 |
25 % |
|
3 |
09.8503 |
Elektroplåt (annan än kornorienterad elektroplåt) |
7209 16 10 , 7209 17 10 , 7209 18 10 , 7209 26 10 , 7209 27 10 , 7209 28 10 , 7225 19 90 , 7226 19 80 |
178 704 |
25 % |
|
4 |
09.8504 |
Plåt överdragen med metall |
7210 20 00 , 7210 30 00 , 7210 41 00 , 7210 49 00 , 7210 61 00 , 7210 69 00 , 7210 90 80 , 7212 20 00 , 7212 30 00 , 7212 50 20 , 7212 50 30 , 7212 50 40 , 7212 50 61 , 7212 50 69 , 7212 50 90 , 7225 91 00 , 7225 92 00 , 7226 99 10 , 7226 99 30 , 7226 99 70 |
2 115 054 |
25 % |
|
5 |
09.8505 |
Plåt överdragen med organiskt material |
7210 70 80 , 7212 40 80 |
414 324 |
25 % |
|
6 |
09.8506 |
Bleckprodukter |
7209 18 99 , 7210 11 00 , 7210 12 20 , 7210 12 80 , 7210 50 00 , 7210 70 10 , 7210 90 40 , 7212 10 10 , 7212 10 90 , 7212 40 20 |
367 470 |
25 % |
|
7 |
09.8507 |
Kvartoplåt, olegerad och annan legerad |
7208 51 20 , 7208 51 91 , 7208 51 98 , 7208 52 91 , 7208 90 20 , 7208 90 80 , 7210 90 30 , 7225 40 12 , 7225 40 40 , 7225 40 60 , 7225 99 00 |
1 442 988 |
25 % |
|
8 |
09.8508 |
Varmvalsade plåtar och band, rostfria |
7219 11 00 , 7219 12 10 , 7219 12 90 , 7219 13 10 , 7219 13 90 , 7219 14 10 , 7219 14 90 , 7219 22 10 , 7219 22 90 , 7219 23 00 , 7219 24 00 , 7220 11 00 , 7220 12 00 |
193 049 |
25 % |
|
9 |
09.8509 |
Kallvalsade plåtar och band, rostfria |
7219 31 00 , 7219 32 10 , 7219 32 90 , 7219 33 10 , 7219 33 90 , 7219 34 10 , 7219 34 90 , 7219 35 10 , 7219 35 90 , 7219 90 20 , 7219 90 80 , 7220 20 21 , 7220 20 29 , 7220 20 41 , 7220 20 49 , 7220 20 81 , 7220 20 89 , 7220 90 20 , 7220 90 80 |
476 161 |
25 % |
|
12 |
09.8512 |
Stänger och lätta profiler, olegerade och andra legerade |
7214 30 00 , 7214 91 10 , 7214 91 90 , 7214 99 31 , 7214 99 39 , 7214 99 50 , 7214 99 71 , 7214 99 79 , 7214 99 95 , 7215 90 00 , 7216 10 00 , 7216 21 00 , 7216 22 00 , 7216 40 10 , 7216 40 90 , 7216 50 10 , 7216 50 91 , 7216 50 99 , 7216 99 00 , 7228 10 20 , 7228 20 10 , 7228 20 91 , 7228 30 20 , 7228 30 41 , 7228 30 49 , 7228 30 61 , 7228 30 69 , 7228 30 70 , 7228 30 89 , 7228 60 20 , 7228 60 80 , 7228 70 10 , 7228 70 90 , 7228 80 00 |
728 270 |
25 % |
|
13 |
09.8513 |
Armeringsjärn |
7214 20 00 , 7214 99 10 |
714 964 |
25 % |
|
14 |
09.8514 |
Stänger och lätta profiler, rostfria |
7222 11 11 , 7222 11 19 , 7222 11 81 , 7222 11 89 , 7222 19 10 , 7222 19 90 , 7222 20 11 , 7222 20 19 , 7222 20 21 , 7222 20 29 , 7222 20 31 , 7222 20 39 , 7222 20 81 , 7222 20 89 , 7222 30 51 , 7222 30 91 , 7222 30 97 , 7222 40 10 , 7222 40 50 , 7222 40 90 |
82 156 |
25 % |
|
15 |
09.8515 |
Valstråd, rostfri |
7221 00 10 , 7221 00 90 |
32 744 |
25 % |
|
16 |
09.8516 |
Valstråd, olegerad och annan legerad |
7213 10 00 , 7213 20 00 , 7213 91 10 , 7213 91 20 , 7213 91 41 , 7213 91 49 , 7213 91 70 , 7213 91 90 , 7213 99 10 , 7213 99 90 , 7227 10 00 , 7227 20 00 , 7227 90 10 , 7227 90 50 , 7227 90 95 |
1 058 110 |
25 % |
|
17 |
09.8517 |
Profiler av järn eller olegerat stål |
7216 31 10 , 7216 31 90 , 7216 32 11 , 7216 32 19 , 7216 32 91 , 7216 32 99 , 7216 33 10 , 7216 33 90 |
167 817 |
25 % |
|
18 |
09.8518 |
Spont |
7301 10 00 |
24 854 |
25 % |
|
20 |
09.8520 |
Gasrör |
7306 30 41 , 7306 30 49 , 7306 30 72 , 7306 30 77 |
185 280 |
25 % |
|
21 |
09.8521 |
Ihåliga profiler |
7306 61 10 , 7306 61 92 , 7306 61 99 |
387 343 |
25 % |
|
22 |
09.8522 |
Rör, sömlösa och rostfria |
7304 11 00 , 7304 22 00 , 7304 24 00 , 7304 41 00 , 7304 49 10 , 7304 49 93 , 7304 49 95 , 7304 49 99 |
22 818 |
25 % |
|
23 |
09.8523 |
Lagerrör |
7304 51 12 , 7304 51 18 , 7304 59 32 , 7304 59 38 |
5 549 |
25 % |
|
25 |
09.8525 |
Stora svetsade rör |
7305 11 00 , 7305 12 00 , 7305 19 00 , 7305 20 00 , 7305 31 00 , 7305 39 00 , 7305 90 00 |
258 133 |
25 % |
|
26 |
09.8526 |
Andra svetsade rör |
7306 11 10 , 7306 11 90 , 7306 19 10 , 7306 19 90 , 7306 21 00 , 7306 29 00 , 7306 30 11 , 7306 30 19 , 7306 30 80 , 7306 40 20 , 7306 40 80 , 7306 50 20 , 7306 50 80 , 7306 69 10 , 7306 69 90 , 7306 90 00 |
296 274 |
25 % |
|
28 |
09.8528 |
Olegerad tråd |
7217 10 10 , 7217 10 31 , 7217 10 39 , 7217 10 50 , 7217 10 90 , 7217 20 10 , 7217 20 30 , 7217 20 50 , 7217 20 90 , 7217 30 41 , 7217 30 49 , 7217 30 50 , 7217 30 90 , 7217 90 20 , 7217 90 50 , 7217 90 90 |
393 031 |
25 % |