18.7.2018   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 181/39


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2018/1013

av den 17 juli 2018

om införande av provisoriska skyddsåtgärder beträffande vissa stålprodukter

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/478 av den 11 mars 2015 (1), särskilt artiklarna 5 och 7,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/755 av den 11 mars 2015 (2), särskilt artiklarna 3 och 4,

efter samråd med den kommitté som inrättats genom artikel 3.3 i förordning (EU) 2015/478 respektive artikel 22.3 i förordning (EU) 2015/755, och

av följande skäl:

I.   BAKGRUND

(1)

Den 26 mars 2018 offentliggjorde kommissionen ett tillkännagivande om inledande av en skyddsåtgärdsundersökning rörande import av 26 stålproduktkategorier (2018/C 111/10) (3) i Europeiska unionens officiella tidning. Kommissionen beslutade att inleda en undersökning eftersom det fanns tillräcklig bevisning för att importen av dessa produkter skulle kunna orsaka eller hota att orsaka allvarlig skada för de berörda unionsproducenterna.

(2)

Den 28 juni offentliggjorde kommissionen ett tillkännagivande genom vilket undersökningen utvidgades till att omfatta två ytterligare produktkategorier (4).

(3)

Det framgick av de uppgifter som kommissionen hade tillgång till genom mekanismen för unionsövervakning i förväg (5) och källor inom unionsindustrin att det var motiverat med en fördjupad undersökning på grund av importökningen för dessa produktkategorier och de rådande hotfulla ekonomiska förhållandena och handelsförhållandena, bland annat när det gäller situationen för unionens stålindustri.

(4)

De åtgärder som Amerikas förenta stater (nedan kallade Förenta staterna) har infört på sin stålimport genom sektion (section) 232 i Trade Expansion Act från 1962 (nedan kallat sektion 232) gjorde dessutom att det fanns stor risk för att importen skulle öka ytterligare till följd av en omläggning av handeln.

(5)

Dessa omständigheter, vilka ska ses mot bakgrund av en ihållande överkapacitet i världen, kan utgöra en risk unionens stålindustri som fortfarande är sårbar inför en sannolik nära förestående importökning och håller på att återhämta sig från den skada som vållats av illojala handelsmetoder, såsom framgår av det stora antal handelspolitiska skyddsåtgärder som införts för stålprodukter världen över den senaste tiden.

(6)

Den 11 april 2018 gjorde kommissionen en notering i ärendehandlingarna som innehöll viktig importstatistik och tillgängliga skadeindikatorer. Kommissionen mottog 41 inlagor rörande denna notering i ärendehandlingarna från tredjeländer, nationella intresseorganisationer och enskilda stålföretag.

(7)

Flera berörda parter hävdade att kommissionen inte hade lämnat ut den bevisning som låg till grund för skyddsåtgärdsundersökningen i god tid och på ett lämpligt sätt. De hävdade att berörda parter på grund av denna underlåtenhet inte givits möjlighet att till fullo utöva sin rätt till försvar. Flera berörda parter hävdade närmare bestämt att den notering i ärendehandlingarna som gjordes tillgänglig den 11 april 2018 inte innehöll några uppgifter om försäljningen i unionen, exporten från unionen, förbrukningen i unionen eller den totala produktionen i unionen.

(8)

Tväretemot vad som hävdats innehöll noteringen i ärendehandlingarna uppgifter om försäljningen i unionen, förbrukningen i unionen och den totala produktionen i unionen. Kommissionen anser dessutom att den viktigaste informationen och bevisningen som fanns tillgänglig sammanfattats tillräckligt väl både i tillkännagivandet om inledande som offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning och den anmälan av undersökningen som gjorts till WTO i enlighet med artikel 12.1 a i WTO:s avtal om skyddsåtgärder.

(9)

Kommissionen anser därför att den har uppfyllt sin rättsliga förpliktelse att i tillräcklig utsträckning skydda de berörda parternas rätt till försvar. Berörda parter har hursomhelst ändå möjlighet att utöva denna sin rätt under återstoden av undersökningen.

(10)

För att kommissionen skulle få de uppgifter den ansåg nödvändiga för sin fördjupade bedömning sände den frågeformulär till alla kända EU-producenter och alla exporterande tillverkare, importörer och användare av den undersökta produkten som begärt ett sådant inom de tidsfrister som anges i tillkännagivandet om inledande. Dessa parter liksom tredjeländer uppmanades även att inkomma med relevanta inlagor. Kommissionen mottog 222 besvarade frågeformulär och 74 inlagor.

II.   BERÖRD PRODUKT OCH LIKADAN ELLER DIREKT KONKURRERANDE PRODUKT

(11)

Kommissionen inledde en skyddsåtgärdsundersökning beträffande 26 stålproduktkategorier som importeras till EU, vilken den 28 juni genom ett tillkännagivande om inledande (6) utvidgades till att omfatta ytterligare 2 produktkategorier. Samtliga dessa 28 produktkategorier (nedan kallade den berörda produkten eller de berörda produktkategorierna) omfattas av den stålövervakningsmekanism som kommissionen införde i maj 2016. De omfattas även av de amerikanska tulltaxeåtgärderna enligt sektion 232. De berörda produktkategorierna jämte de KN-nummer enligt vilka dessa för närvarande klassificeras förtecknas i bilaga I.

(12)

I denna preliminära bedömning konstaterar kommissionen att de 28 produktkategorier som tillverkas av unionstillverkarna (nedan kallad den likadana produkten eller de likadana produktkategorierna) är av samma eller direkt konkurrerande slag som de berörda produktkategorierna. De berörda produkter som är tillverkade i unionen och de som är importerade har samma grundläggande fysiska, tekniska och kemiska egenskaper. De har samma användningsområden och de priser och den kvalitetsinformation som anges på dem är densamma. De säljs även via samma eller identiska försäljningskanaler till kunden, som köper eller kan köpa dem både inhemskt och från utländska exportörer. Konkurrensen är därför stor mellan de berörda produktkategorierna och de som tillverkas av unionstillverkarna inom motsvarande kategorier.

(13)

Kommissionen konstaterade även i denna preliminära analys att det finns ett starkt samband och stor konkurrens mellan produkter som klassificeras i olika produktkategorier samt mellan produkter i olika produktionsstadier inom vissa kategorier, eftersom vissa kategorier innehåller de viktigaste råvarorna eller de viktigaste insatsvarorna för tillverkningen av andra produkter i andra produktkategorier.

(14)

Detta samband och denna konkurrens inom och mellan produktkategorier kan illusterars genom några exempel. Varmvalsade breda band tillverkas antingen av bandämnen som valsas till rullar eller genom valsning vid ett kvartovalsverk. Plåtar framställs genom att banden skärs på längden. Smala band tillverkas antingen direkt eller genom slittning av varmvalsade breda band. Varmvalsade platta produkter används även i tillverkningen av rör till den petrokemiska industrin och kallvalsade platta produkter används av tillverkare av svetsade rör. En stor del av tillverkningen av varmvalsade breda band bearbetas vidare till kallvalsade band som är en tunnare produkt med en bättre ytfinish. En betydande del av de kallvalsade produkterna har metallöverdrag, antingen av tenn eller krom för burkar eller av zink (7).

(15)

Många tillverkare i unionen tillverkar de flesta av de ovannämnda produkterna. Arcelor Mittal sysslar till exempel med tillverkning av varm- och kallvalsade plåtar och band, beläggning av flera olika stålprodukter och tillverkning av plåt. Företag som Voest Alpine and Tata Steel tillverkar både varm- och kallvalsade plåtar och band och belagda stålprodukter som tillverkas av dessa produkter.

(16)

Detta starka samband gör dessutom att konkurrenstrycket lätt kan flyttas från en produkt till en annan. Om handelspolitiska skyddsåtgärder införs på en produkt, till exempel ringar och rullar, kan denna produkt bearbetas vidare inom samma kategori och exporteras i en annan form så att den på så vis undgår åtgärderna samtidigt som den fortfarande kan konkurrera med inhemska produkter. Det är dessutom inte uteslutet att tredjeländer importerar en del av dess produkter till ett lågt pris och bearbetar dem för att sedan exportera dem till unionen.

(17)

På grund av dessa samband och kopplingar och med hänsyn till det faktum att – vilket kommer att förklaras nedan – den potentiella omläggning av handeln till följd av de amerikanska sektion 232-åtgärderna rör alla produktkategorier, eftersom dessa åtgärder tillämpas horisontellt på alla stålprodukter, oavsett form, storlek eller sammansättning, har analysen för ett preliminärt fastställande gjorts både sammantaget för alla 28 produktkategorier, vilka utgör den berörda produkten (dvs. stål i alla dess former) och för varje enskild produktkategori (8).

III.   UNIONSTILLVERKARNA

(18)

Majoriteten av unionstillverkarna är medlemmar i European Confederation of the Iron and Steel Industry (”Eurofer”) eller, när det gäller rör, medlemmar i European Steel Tube Association (”ESTA”). Dessa båda branschorganisationer svarar för mer än 95 % av unionens ståltillverkning. Deras medlemmar finns i nästan alla medlemsstater.

(19)

Dessa branschorganisationer har på sina medlemmars vägnar meddelat kommissionen att de stödjer inledandet av en skyddsåtgärdsundersökning samt införandet av åtgärder för att åtgärda den omläggning av handeln som sektion 232-åtgärderna kan leda till och som innebär en allvarlig störning på stålmarknaden som ännu inte till fullo återhämtat sig från stålkrisen.

IV.   ÖKAD IMPORT

(20)

På grundval av uppgifter från Eurostat, mekanismen för övervakning i förväg och de uppgifter som lämnats av unionsindustrin har kommissionen gjort en preliminär analys av ökningen av importen av den berörda produkten under perioden 2013–2017. Kommissionen har även undersökt importutvecklingen under det första kvartalet 2018 i syfte att bekräfta den senaste tidens importökning.

(21)

Den totala importen av de berörda produktera har utvecklats på följande sätt:

 

2013

2014

2015

2016

2017

import (i 000 ton)

18 861

22 437

27 164

29 778

30 573

index 2013 = 100

100

119

144

158

162

marknadsandel

12,7 %

14,4 %

16,9 %

17,9 %

18,0 %

Källa: Eurostat

(22)

Totalt sett har importen av de 28 produktkategorierna, sammantaget, ökat med 62 % i absoluta tal under perioden 2013–2017. Importökningen var särskilt markant fram till 2016. Importen fortsatte därefter att öka och låg på en mycket hög nivå.

(23)

Importen för det stora flertalet av de enskilda produktkategorier som omfattas av undersökningen uppvisade också en ökning i absoluta tal under de senaste fem åren. Till exempel ökade importen av de största produktkategorierna vad gäller import (produktkategorierna 1, 4 och 7) med 45 %, 168 % respektive 78 %.

(24)

Fem produktkategorier uppvisade emellertid ingen ökning, dvs. produkterna 10, 11, 19, 24 och 27. Kommissionen anser därför att dessa produktkategorier i detta skede bör undantas från tillämpningsområdet för de provisoriska åtgärderna. Kommissionen förbehåller sig dock rätten att ta med dessa fem produktkategorier i tillämpningsområdet för de slutgiltiga åtgärderna och kommer för detta ändamål att fortsätta med övervakningen av importen inom dessa kategorier. Importutvecklingen för varje produktkategori anges i bilaga II.

(25)

Förutom undantagandet i detta skede av de ovannämnda produktkategorierna har kommissionen även övervägt att undanta vissa länder från tillämpningsområdet för åtgärderna i enlighet med slutsatserna i skäl 121. Kommissionen har följaktligen undantagit importen av dessa produktkategorier från dessa länder när det gäller resten av den preliminära analysen och reviderat importutvecklingen.

(26)

På denna grundval har importen av de produkter som berörs av detta preliminära fastställande utvecklats på följande sätt:

 

2013

2014

2015

2016

2017

import (i 000 ton)

17 367

20 764

25 556

28 174

29 122

index 2013 = 100

100

120

147

162

168

marknadsandel

12,1 %

13,8 %

16,5 %

17,5 %

17,8 %

Källa: Eurostat

(27)

Importen ökade med 68 % i absoluta tal under perioden 2013–2017 och marknadsandelen ökade från 12,1 % till 17,80 %. Den största ökningen ägde rum under perioden 2013–2016, men importen fortsatte att öka och låg på en hög nivå 2017.

(28)

Trenden med en ökande import fortsätter under 2018. En jämförelse mellan det första kvartalet 2018 och det första kvartalet 2017 visar på en total importökning på 10 %. För 9 produktkategorier var ökningen större än 20 % och för en av dessa kategorier (kategori 139 var ökningen större än 100 %). Denna ökning ägde dessutom rum redan innan sektion 232-åtgärderna trädde i kraft.

(29)

Kommissionen drar följaktligen slutsatsen att det förekommit en plötslig, kraftig och betydande importökning i absoluta tal för 23 produktkategorier. Importökningen fortsatte under första kvartalet 2018 och den förväntas dessutom bli än mer betydande till följd av den förväntade omläggningen av handeln till följd av sektion 232-åtgärderna.

V.   OFÖRUTSEDDA OMSTÄNDIGHETER

(30)

Kommissionen har preliminärt fastställt att den ovannämnda ökningen av importen av stålprodukter till unionen beror på oförutsedda omständigheter, vilka i sin tur förklaras av en rad olika faktorer som skapat och förvärrat obalanser i den internationella handeln med de berörda produkterna.

(31)

För det första har den nominella globala ståltillverkningskapaciteten mer än fördubblats sedan 2000, dvs. från 1,05 miljarder ton 2000 till 2,29 miljarder ton 2016, och under 2017 låg det fortsatt på en mycket hög nivå (2,27 miljarder ton) (9). Dessutom var den faktiska stålproduktionen 2016 (1,6 miljarder ton) fortfarande 100 miljoner ton högre än den globala efterfrågan (1,5 miljarder ton). Detta innebär att den nominella globala kapaciteten och produktionen varit mycket högre än produktionen och efterfrågan under de senaste åren, vilket skapat en aldrig rekordstor överkapacitet på den globala stålmarknaden som håller i sig trots att det vidtagits åtgärder för att minska denna skillnad. Om man ser till framtiden gjorde den ekonomiska återhämtningen visserligen att den globala produktionen ökade med mer än 5 % 2017, men detta till trots kommer den globala efterfrågan på stål endast att uppvisa en måttlig ökning under 2018 och förutses därefter bromsa in ytterligare 2019. Det fanns således tecken på en återhämtning 2017, även om det fortfarande finns betydande risker.

(32)

Stålföretagen är fortfarande ekonomiskt sårbara, eftersom det finns ihållande strukturella obalanser i stålsektorn (se ovan). Dessa obalanser förvärras av snedvridande subventioner och statliga stödåtgärder (10). Eftersom de fasta kostnaderna är höga i stålsektorn har många stålproducenter, särskilt i länder där staten hindrar marknadskrafterna från att fungera normalt, hållit sin produktionskapacitet på en hög nivå och översvämmade tredjelandsmarknader med sina lågprisprodukter som inte kunnat absorberas genom inhemsk förbrukning. Detta har lett till en ökad import till EU och en allmän prisnedgång. Importpriserna underskred generellt sett unionsindustrins priser 2017, beräknat på grundval av en jämförelse av genomsnittspriset för varje produktkategori. Även om denna jämförelse av genomsnittspriserna inte nödvändigtvis tar hänsyn till alla faktorer som kan ha påverkat jämförbarheten så ger den ändå en god bild av den allmänna prisnivån för importen jämfört med unionspriserna. Prisunderskridandet fastställdes för 17 produktkategorier och varierade mellan 1,2 % och 23 %.

(33)

För det andra har de ovannämnda effekterna förvärrats på grund av handelsbegränsande bruk på tredjelandsmarknader. Sedan 2014/2015 har nämligen flera länder som reaktion på det ovannämnda överutbudet av stål och de marknadssnedvridande bruken i allt högre utsträckning börjat använda sig av handelspolitiken och handelspolitiska skyddsinstrument inom stålsektorn för att skydda sina inhemska producenter. Mexiko, Sydafrika, Indien och Turkiet har ökat sina importtullar med mellan 2,5 % till 40 % för en rad stålprodukter, bland annat varm- och kallvalsat stå, platta stålprodukter såsom band, och armeringsjärn. Dessa produkter importerades i regel i allt större kvantiteter under undersökningsperioden. Dessutom fortsatte tredjeländer att införa handelsbegränsande åtgärder under 2017. Några länder införde minimiimportpriser (Indien), några införde obligatoriska nationella standarder för stål (Indonesien) och några införde krav på lokalt innehåll, bland annat genom offentlig upphandling (Förenta staterna).

(34)

Dessutom har användningen av handelspolitiska skyddsinstrument stadigt ökat. WTO:s statistik visar att det inleddes i genomsnitt 77 stålrelaterade undersökningar om året under perioden 2011–2013 och att denna siffra ökade till 117 undersökningar under perioden 2015–2016. I februari 2018 hade Förenta staterna 169 antidumpnings- och utjämningstullar på stål samt 25 pågående undersökningar som skulle kunna leda till en ännu restriktivare situation när det gäller stålimporten till Förenta staterna (11). Eftersom Förenta staterna är världens största stålimportörer – och svarar för ca 13,1 % av världens stålimport (2016) – har detta stora antal handelspolitiska skyddsåtgärder fått stort genomslag globalt sett.

(35)

För det tredje kommer de olagliga och handelsbegränsande amerikanska sektion 232-åtgärderna, med tanke på deras nivå och omfattning och den nuvarande ihållande överkapaciteten i världen, sannolikt att leda till en betydande del av handeln med stålprodukter läggs om till unionen. Förenta staterna har beräknat att införandet av en enda enhetlig tull för alla produkter inom ramen för sektion 232, som i princip gäller för nästan alla länder, skulle ge en minskning av importen med ungefär 13 miljoner ton – vilket motsvarar 7 % av förbrukningen i unionen (12). Unionsmarknaden är rent allmänt en mycket attraktiv marknad för stålprodukter, både vad gäller efterfrågan och priser. Vissa av de största exportörerna till den amerikanska marknaden är även traditionella stålleverantörer till unionsmarknaden och det råder inget tvivel om att dessa länder – liksom även andra länder vars export och produktion kommer att påverkas av de amerikanska åtgärderna och den därav följande sannolika handelsomläggningen –kommer att lägga om sin export till unionen. Till och med om de ovannämnda handelsflödena endast delvis läggs om till unionen kommer unionen kommer detta oundvikligen att leda till nya prisnedgångar och prisunderskridanden på unionsmarknaden som sänker priserna ner till 2016 års nivåer, vilket i sin tur får betydande negativa effekter för lönsamheten för unionens stålindustri. Det är även att märka att den ytterligare importökningen som kan förvärra den ekonomiska situationen för unionens stålindustri ytterligare, skulle kunna komma i synnerhet från länder som för närvarande inte omfattas av några antidumpnings- och/eller antisubventionsåtgärder.

(36)

De ovannämnda oförutsedda omständigheterna har således lett till, och kommer att fortsätta att leda till, tydliga ökningar av stålimporten till unionen.

VI.   HOT OM ALLVARLIG SKADA

1.   Situationen för unionens stålindustri totalt sett

(37)

För att kommissionen preliminärt kunna fastställa huruvida det finns bevisning för allvarlig skada eller hot om allvarlig skada för unionsindustrin när det gäller den berörda produkt som är föremål för bedömning har den i enlighet med artikel 9 i förordning 2015/478 och artikel 6 i förordning 2015/755 undersökt utvecklingen av förbrukningen, produktionen, kapacitetsutnyttjande, försäljning, marknadsandel, pris, lönsamhet, lager, räntabilitet på sysselsatt kapital, kassaflöde och antal anställda för den berörda produkten under perioden 2013–2017 (i avvaktan på uppgifter för 2018).

(38)

Denna analys, som har genomförts både sammantaget och för var och en av de 23 produktkategorierna, visade på en ökning av importvolymerna (”de bedömda produkterna/produktkategorierna”). Såsom förklaras i avsnitt II anser kommissionen en sammantagen och övergripande analys är lämplig i denna undersökning med tanke på sambanden, kopplingarna och den konkurrens som finns mellan de olika produkterna sett ur ett utbuds- och efterfrågeperspektiv.

(39)

Om man ser till situationen totalt sett har förbrukningen i unionen, unionsproducenternas försäljning och motsvarande marknadsandel utvecklats på följande sätt:

(i 000 ton)

2013

2014

2015

2016

2017

Förbrukning

144 908

152 146

157 236

163 100

166 244

index 2013 = 100

100

105

109

113

115

Inhemsk försäljning

125 808

129 261

129 542

132 717

134 542

index 2013 = 100

100

103

103

105

107

Marknadsandel (i %)

86,8 %

85,0 %

82,4 %

81,4 %

80,9 %

Källa: Eurostat och branschuppgifter

(40)

Förbrukningen av de bedömda produkterna ökade stadigt varje år under perioden 2013–2017 och med 15 % totalt sett. Unionsproducenternas försäljning ökade också, men i mycket mindre utsträckning än förbrukningen i unionen (dvs. endast med 7 %). Unionsproducenterna kunde följaktligen inte dra nytta av den ökande efterfrågan i unionen och deras marknadsandel föll därför från 86,8 % till 80,9 %. Det bör erinras om att importen ökade med 68 % under samma period.

(41)

På grundval av unionsproducenternas frågeformulärssvar har produktionen och produktionskapaciteten utvecklats på följande sätt:

i 000 ton

2013

2014

2015

2016

2017

EU:s produktion:

184 912

190 687

192 493

194 369

200 650

index 2013 = 100

100

103

104

105

109

produktionskapacitet

257 331

257 138

258 056

260 171

265 353

index 2013 = 100

100

100

100

101

103

kapacitetsutnyttjande (i %)

71,9 %

74,2 %

74,6 %

74,7 %

75,6 %

Källa: Branschuppgifter

(42)

Produktionskapaciteten ökade med 3 % under perioden 2013–2017, vilket dock var mindre än produktionsnivån som ökade med 9 %. Kapacitetsutnyttjandet ökade därför från 72 % till 76 %.

(43)

De samarbetsvilliga företagens lager ökade med 20 % totalt sett under perioden 2013–2017.

i 000 ton

2013

2014

2015

2016

2017

Lager

11 006

11 896

12 391

12 117

13 222

index 2013 = 100

100

108

113

110

120

Källa: Frågeformulärssvar

(44)

Unionsproducenternas försäljningspris per enhet och kassaflöde utvecklades på följande sätt:

 

2013

2014

2015

2016

2017

Försäljningspris per enhet (i euro/ton)

673,5

652,8

616,9

572,9

681,5

index 2013 = 100

100

97

92

85

101

Lönsamhet

– 1,0 %

0,9 %

0,9 %

2,2 %

6,2 %

Kassaflöde (i miljoner euro)

3 133

4 975

6 519

5 386

6 141

index 2013 = 100

100

159

208

172

196

Källa: Frågeformulärssvar

(45)

Under perioden 2013–2016 ägde en betydande prisnedgång rum på unionsmarknaden. Försäljningspriset per enhet minskade med 15 %. Det bör erinras om att importen också ökade betydligt under denna period. Det genomsnittliga försäljningspriset per enhet återhämtade sig dock 2017 då det nådde upp till 2013 års nivå igen. Lönsamheten låg totalt sett på en mycket låg nivå under perioden 2013–2017. Trots en betydande prissänkning lyckades unionsindustrin ändå minska sina tillverkningskostnader under 2016 i en sådan utsträckning att den uppnådded en mindre minst på 2,2 %. Situationen förbättrades tillfälligt 2017. Försäljningspriset ökade med närmare 20 % mellan 2016 och 2017 och nådde upp till 2013 års nivå. Unionsindustrin nådde en vinstnivå på 6,2 % tack vare att tillverkningskostnaden (råvarukostnaden) låg på en lägre nivå än vad den gjorde 2013 (även om den visserligen ökat). Unionsindustrins kassaflöde ökade med ungefär 60 % totalt sett.

(46)

Vad gäller sysselsättningen förlorade unionsproducenterna av de bedömda produktkategorierna närmare 10 000 arbetstillfällen under femårsperioden.

 

2013

2014

2015

2016

2017

Antal anställda (heltidsekvivalenter)

189 265

183 470

182 136

182 162

181 303

index 2013 = 100

100

97

96

96

96

Källa: Frågeformulärssvar

2.   Situationen för de enskilda produktkategorierna

(47)

Förutom den sammantagna analysen av situationen för den berörda produkten totalt sett, vilken kommissionen anser vara den lämpliga utgångspunkten för bedömningen av behovet av skyddsåtgärder inom ramen för denna undersökning, har kommissionen även gjort en bedömning av situationen för varje enskild produktkategori för att kunna bekräfta den utveckling som redovisas ovan även på en disaggregerad nivå.

(48)

När man ser till de enskilda produktkategorierna är situationen mer varierad, även om den generellt sätt visar på samma utveckling. De ekonomiska indikatorerna redovisas separat och per produktkategori i bilaga III.

(49)

Förbrukningen i unionen har ökat för alla utom två produktkategorier de senaste fem åren. Även om denna ökning var blygsam för vissa enskilda produkter (den minsta ökningen var på 2 %) så var den mer betydande för andra (den största ökningen var 169 %).

(50)

Försäljningsvolymen låg allmänt sett på en oförändrad nivå under perioden 2013–2017, men ökade en aning i vissa fall, även om den inte ökade lika mycket som förbrukningen i EU (förutom vad gäller tre produktkategorier). Detta innebar att marknadsandelen minskade under femårsperioden för alla utom tre produkter.

(51)

Produktionsnivåerna ökade generellt sett för 18 av 23 produkter, liksom kapacitetsutnyttjandet.

(52)

Vad gäller priserna så minskade dessa betydligt för alla produkter (utom för en produkt som omfatatdes av en antidumpningstull i form av ett minimiimportpris) under perioden 2013–2016. Priserna återhämtade sig 2017, vilket berodde på en allmän återhämtning på stålmarknaden och de olika handelspolitiska åtgärder som införts mot illojal prissättning och subventionerad import. För 16 produkter låg priset under 2017 på en nivå som var lägre än 2013 års nivå. Det är att märka att importpriserna nästan alltid låg på en lägre nivå än unionens priser vad gäller alla år och alla produktkategorier.

(53)

Vad gäller vinsterna såldes alla produktkategorier med förlust eller med låg vinst fram till 2016. Endast 7 produkter lyckades komma upp till en vinstnivå på över 6 % år 2017. Dessa produkter utgör en betydande del av EU:s produktionsvolym och sex av dem omfattas för närvarande av (nyligen införda) antidumpnings- eller antisubventionsåtgärder. Dessa åtgärder gäller dock endast vissa ursprungsländer. Alla andra produkter gick antingen med förlust (3 produkter) eller låg nära ett nollresultat (13 produkter). En vinst på under 6 % anses vara för låg för att kunna göra de investeringar som krävs för att verksamheten ska kunna fortlöpa. Kommissionen har i de flesta av den senaste tidens undersökningar ansett att en vinst på 8 % varit nödvändig för att man ska kunna göra de investeringar som krävs när det gäller denna sektor. Vad gäller kassaflödet så försämrades detta för hälften av produkterna under perioden 2013–2017 och det var till och med negativt för 6 produkter 2017. Räntabiliteten på sysselsatt kapital var låg under perioden 2013–2016, men förbättrades därefter för de stora flertalet av produktkategorierna, samtidigt som den dock var fortsatt negativ för 5 produkter 2017.

(54)

Vad gäller lagren så ökade dessa för 17 produktkategorier. De minskade för 5 produktkategorier och låg på samma nivå under hela perioden för 1 produktkategori.

(55)

Analysen ovan bekräftar att situationen för unionens stålindustri försämrades betydligt under perioden 2013–2016. Detta tog sig uttryck i en minskad marknadsandel och en betydande prisnedgång som gjorde att unionsindustrin inte kunde dra nytta av de lägre råvarukostnaderna. Denna utveckling gällde både sammantaget och för de enskilda produktkategorierna. Situationen förbättrades delvis 2017. Även om vissa produktkategorier fortfarande ligger under en hållbar vinstnivå har vissa förbättrat sina nivåer, sannolikt tack vare de nyligen införda antidumpnings- och antisubventionsåtgärderna. Både sammantaget och för de enskilda produktkategorierna anses det därför att unionsindustrin fortfarande befinner sig i en bräcklig situation och är sårbar inför en ytterligare importökning, särskilt om importen från de länder som omfattas av handelspolitiska skyddsåtgärder ersätts med annan import som läggs om från den amerikanska marknaden till följd av sektion 232-åtgärderna.

(56)

Detta gäller till exempel för produktkategorierna 1, 2 och 4, både eftersom det finns en betydande efterfrågan på dessa i unionen och eftersom de (särskilt kategorierna 1 och 2) används som råvaror i produktionen av andra stålprodukter. Den ekonomiska situationen var negativ 2016 för produktkategorierna 1, 2 och 4, men vände och blev positiv 2017 till följd av införandet av antidumpnings- och antisubventionsåtgärder mot ett antal länder, bland annat Kina och Ryssland. Importen från dessa länder har nyligen dock delvis ersatts av import från Indien, Sydkorea och Turkiet. De två sistnämnda länderna är även viktiga leverantörer till den amerikanska marknaden. Redan första kvartalet 2018, dvs. före införandet av de amerikanska åtgärderna, uppvisade importen till unionen av produktkategori 1 en ökning jämfört med första kvartalet 2017. Denna ökning berodde främst på import från Turkiet.

(57)

En ytterligare ökning av stålimporten till unionen kommer sannolikt att hindra unionsindustrin, som ännu inte återhämtat sig till fullo, från att dra nytta av de positiva effekterna av de nyligen införda handelspolitiska skyddsåtgärderna.

3.   Hot om allvarlig skada

(58)

I sitt stålmeddelande från mars 2016 (13) drar kommissionen slutsatsen att unionens stålindustri står inför en rad allvarliga utmaningar till följd av en global överkapacitet, en enorm internationell exportökning och en rekordstor våg av illojala handelsmetoder.

(59)

Samtidigt har unionen infört en rad antidumpnings- och antisubventionsåtgärder mot import av stålprodukter i syfte att avhjälpa den skada som vållats av den illojala importen. Det finns för närvarande inte mindre än totalt 19 antidumpnings- och antisubventionsåtgärder mot den illojala importen av 14 undersökta produktkategorier med ursprung i olika länder. Under undersökningsperioden, dvs. 2013–2017, fastställdes det i nya undersökningar att EU:s stålindustri vållats (eller i ett fall riskerat att vållas) väsentlig skada till följd av illojala handelsmetoder.

(60)

Såsom nämns i skäl 55 är unionsindustrin fortfarande i bräcklig situation och sårbar inför ytterligare importökningar. Det beslut som Förenta staterna nyligen fattade om att inte undanta exporten från EU från sektion 232-åtgärderna kommer sannolikt att leda till att unionsproducenterna får det svårare att exporters sina produkter till den amerikanska marknaden, vilket i sin tur gör att de får en än mer sårbar situation.

(61)

Stålimporten har ökat betydligt och låg på en hög nivå 2017. Den ytterligare importökningen 2018 – särskilt från de länder eller exportörer som inte omfattas av handelspolitiska skyddsåtgärder – kommer sannolikt att hindra unionsindustrin från att återhämta sig till fullo och att dra nytta av åtgärderna i fråga. Unionens stålindustri anses fortfarande vara sårbar inför ytterligare importökningar.

(62)

Om det inte införs några provisoriska skyddsåtgärder kommer denna situation sannolikt att utvecklas på ett sådant sett att unionsindustrin vållas faktisk allvarlig skada inom en överskådlig framtid.

(63)

I detta sammanhang har kommissionen i enlighet med artikel 9.2 i förordning 2015/478 och artikel 6.3 i förordning 2015/755 undersökt takten på ökningen av exporten till unionen och sannolikheten för att den tillgängliga kapaciteten kommer att användas till att export till unionen.

(64)

För det första ökade importen till unionen, såsom konstaterats ovan, betydligt under perioden 2013–2017, dvs. med 68 % totalt sett. Även om ökningen var särskilt markant fram till 2016 så fortsatte den att öka även därefter, om än i en långsammare takt. Såsom anges i skälen (37) och (82) med avseende på kritiska omständigheter så ökade importen återigen betydligt (med nästan 10 %) första kvartalet 2018. Takten på ökningen av importen var således betydande.

(65)

För det andra kommer de handelsbegränsande amerikanska sektion 232-åtgärderna, med tanke på deras nivå och omfattning och den nuvarande ihållande överkapaciteten i världen, sannolikt att leda till att handel med stålprodukter läggs om till unionen.

(66)

Förenta staterna har meddelat sin avsikt att minska den amerikanska importen med ungefär 13 miljoner ton och införde i mars 2018 av denna anledning en tilläggstull på 25 % på importen av ett mycket stort antal stålprodukter. De volymer stål som inte längre exporteras till den amerikanska marknaden kommer oundvikligen att läggas om till andra tredjeländer.

(67)

Vissa av de största exportörerna till den amerikanska marknaden är även traditionella stålleverantörer till unionsmarknaden. Det är mer än sannolikt att dessa länder, liksom även andra länder, i stor utsträckning kan vara beredda att lägga om sin export till unionen. Unionsmarknaden är rent allmänt en mycket attraktiv marknad för stålprodukter, både vad gäller efterfrågan och priser. EU är näst efter Kina, men före Förenta staterna, en av de viktigaste marknaderna för stål, där efterfrågan har ökat under de senaste åren och priserna nu också återhämtat sig.

(68)

Mot denna bakgrund kommer en betydande ökning av utbudet på grund av ett inflöde av import att leda till ett allmänt pristryck nedåt, vilket i sin tur kommer att leda till att man får ungefär samma prisnivåer som 2016 och betydanded negativa konsekvenser för lönsamheten i unionens stålindustri.

4.   Slutsatser

(69)

Under dessa omständigheter, och mot bakgrund av ovanstående, dras preliminärt slutsatsen att även om unionsindustrin visserligen delvis har återhämtat sig när det gäller vissa produktkategorier 2017, bland annat till följd av handelspolitiska skyddsåtgärder, så är den ekonomiska situationen för flertalet av de bedömda produktkategorierna fortfarande en god bit under en hållbar nivå, vilket gör att unionsindustrin fortfarande är sårbar inför en ny kraftig importökning. Kommissionen drar följaktligen slutsatsen att unionsindustrin riskerar att drabbas av allvarlig skada när det gäller de 23 bedömda produktkategorierna.

VII.   ORSAKSSAMBAND

1.   Ökning av importen

(70)

Kommissionen har preliminärt fastställt att det finns ett orsakssamband mellan ökningen av importen av den bedömda produkten å ena sidan, och hotet om allvarlig skada å anda sidan, på följande grundval.

(71)

Det erinras för det första om att den produkt som produceras av unionsproducenterna är av samma eller direkt konkurrerande slag som de berörda produkterna. De har samma grundläggande egenskaper, samma användningsområden och säljs via samma eller identiska försäljningskanaler och konkurrerar starkt med priset.

(72)

Såsom förklaras i avsnitten IV och VI har unionsproducenterna drabbats genom förlorade marknadsandelar och ett betydanded pristryck som lett till en negativ eller ohållbar vinstnivå. Vad gäller en del produkter förefaller det finnas risk för allvarlig skada inom en nära förestående framtid, även om producenterna har återhämtat sig.

(73)

Under perioden 2013–2017 ökade importen av den berörda produkten betydligt och tog marknadsandelar på unionsmarknaden tack vare priser som låg under EU-producenternas prisnivåer. Marknadsandelen för importen ökade totalt sett från 12,2 % till 17,6 % och importpriserna låg nästan alltid på en lägre nivå än unionens försäljningspriser när det gäller alla enskilda produkter.

(74)

Orsakssambandet mellan importökningen och unionsproducenternas situation var särskilt markant under perioden 2013–2016 när lågprisimporten nådde sin kulmen (+ 62 %) och EU-producenternas priser föll med 15 %. Prissänkningen var hela 20 % för kategori 13 och för kategorierna 1 och 3 var den ar 19 % respektive 18 %. Detta ledde till att unionsproducenterna av den likadana produkterna antingen gick med förlust eller låg nära ett nollresultat. Under 2017 låg importen fortfarande på en hög nivå och fortsatte att underskrida unionsindustrins priser, trots en allmän prisökning. EU-priserna återhämtade sig visserligen, men inte för tillräckligt många produkter som fortsatt såldes med förlust eller med låg vinst.

(75)

Även om vinsterna förbättrades för vissa produktkategorier så är deras situation fortfarande sårbar. Om man ser till prisutvecklingen under tidigare år så är dessa produktkategorier särskilt känsliga för pristryck och varje ytterligare ökning av importen till låga priser kommer att få en betydande negativ inverkan på deras situation.

(76)

Mot denna bakgrund anses det att de amerikanska handelsbegränsande åtgärder som införts i enlighet med sektion 232 i Trade Expansion Act sannolikt kommer att vålla unionsindustrin allvarlig skada inom en nära förestående framtid med tanke på deras nivå och omfattning.

(77)

Kommissionen drar därför preliminärt slutsatsen att det för de 23 bedömda produktkategorierna finns ett orsakssamband mellan ökningen av importen, trycket på stålpriset på unionsmarknaden och hotet om allvarlig skada för unionsproducenterna.

2.   Andra kända faktorer

(78)

I syfte att fastställa att hotet för allvarlig skada inte kan tillskrivas andra faktorer än den ökade importen har kommissionen utfört en preliminär analys för att fastställa om andra faktorer som kan ha bidragit till den allvarlig skada som vållats unionsproducenterna.

(79)

Den globala överkapaciteten konstaterades ha spelat roll på så sätt att den främjade den billiga importen till unionen. Förbrukningen av de berörda stålprodukterna ökade och kunde därför inte försvaga orsakssambandet.

(80)

Kommissionen undersökte även om den allvarliga skadan kunde tillskrivas importen av de berörda produkterna från medlemmar i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Genom EES-avtalet mellan unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och EEA (Norge, Island och Liechtenstein), å andra sidan, har unionen skapat en nära ekonomisk integration med marknaderna i EES-länderna och de industrier som producerar de berörda produkterna. Industrierna på dessa marknader är mogna och mättade och av denna anledning anser man att ett uteslutande av produkter med ursprung i EES-medlemmarna från skyddsåtgärderna endast skulle inverka mycket lite (eller inte alls) på importnivåerna för produkterna. Även om importen från dessa länder faktiskt har bidragit till en importökning när det gäller vissa produktkategorier (den totala importen från dessa länder har ökat med ca 9 %) så är denna imports andel av den totala importen begränsad (EES svarar för ca 1,5 % av importen och har en marknadsandel på 0,3 % totalt sett). Dessutom är EES-medlemmarna är mindre traditionella leverantörer av den berörda produkten till den amerikanska marknaden, vilket betyder att risken för en omläggning av handeln preliminärt också har bedömts vara begränsad. Med beaktande av att dessa länder är mindre traditionella leverantörer till den amerikanska marknaden, att industrin på EES-marknaderna är mogen och den därmed sammanhängande begränsade risken för en omläggning av handeln, anser kommissionen att importen av de berörda produkterna från EES-medlemmarna endast kan ha bidragit i ringa, om ens någon, utsträckning till hotet om allvarlig skada.

(81)

Kommissionen har således inte kunnat identifiera några andra faktorer som skulle kunna försvaga orsakssambandet mellan ökningen av importen och den allvarliga skadan för unionsproducenterna. En mer detaljerad granskning av alla faktorer som har eller kan ha bidragit till skadan kommer dock att göras under återstoden av undersökningen.

VIII.   KRITISK SITUATION

(82)

Såsom angivits ovan befinner sig unionens ståltillverkare totalt sett i en situation där det finns hot om skada och där allvarlig skada tydligt är nära förestående. För vissa enskilda produktkategorier finns det redan tecken som tyder på allvarlig skada. En ytterligare ökning av importen kommer sannolikt att medföra betydande negativa effekter för den ekonomiska situationen för industrin i dess helhet.

(83)

Kommissionen har undersökt huruvida det finns kritiska omständigheter då dröjsmål skulle kunna orsaka skada som vore svår att avhjälpa. Den undersökte särskilt huruvida importen hade fortsatt att öka under den senaste tiden.

(84)

På grundval av en jämförelse mellan importen av stålprodukter under första kvartalet 2018 och första kvartalet 2017 förefaller det som om importen för 18 av de 23 produktkategorierna ökade med 26 %. Importökningen är väsentligt mycket större än ökningen under perioden 2016–2017, vilken var ca 2 %.

(85)

Tullarna på 25 % på stålprodukter i enlighet med sektion 232 infördes den 23 mars 2018. Det är i detta skede inte möjligt att bedöma den fulla verkan av de amerikanska åtgärderna när det gäller en omläggning av handeln. Importökningen till unionen första kvartalet 2018 kan dock anses ge en föraning om deras verkan och därmed också ge en god indikation på hur importen till unionen kommer att utvecklas i framtiden efter införandet av de amerikanska åtgärderna.

(86)

Den 30 maj 2018 beslutade Förenta staterna också att sektion 232-åtgärderna skulle tillämpas även på unionen, Mexiko och Kanada. Kommissionen anser att detta är en ytterligare kritisk faktor, eftersom detta inte bara skulle begränsa unionens export utan även öka risken för en omläggning av handeln från de två andra viktiga stålproducerande länderna.

(87)

Med hänsyn till den sårbara situationen för unionsindustrin och till den senaste tidens ökning av importen kommer ett ytterligare överutbud av stålprodukter på unionsmarknaden, och det därav följande pristrycket, otvivelaktigen att få allvarliga följder för unionsproducenternas situation.

(88)

Kommissionen anser därför att det med hänsyn till den faktiska risken för en omläggning av handeln och för ytterligare begränsningar av importen från viktiga stålproducerande länder till den amerikanska marknaden kan anses föreligga kritiska omständigheter där dröjsmål med att införa provisoriska skyddsåtgärder skulle kunna orsaka skada som vore svår att avhjälpa. Kommissionen drar därför slutsatsen att provisoriska skyddsåtgärder bör införas utan dröjsmål.

IX.   UNIONENS INTRESSE

(89)

I enlighet med artikel 16 i förordning 2015/478 undersökte kommissionen om det, trots det preliminära undersökningsresultatet om hot om allvarlig skada, fanns tvingande skäl som leder till slutsatsen att det inte ligger i unionens intresse att införa provisoriska åtgärder i detta fall. Analysen av unionens intresse gjordes på grundval av en bedömning av alla berörda parters intressen, bland annat unionsproducenternas, importörernas och användarnas intressen.

(90)

Unionsindustrin består av över 40 producenter i flera olika medlemsstater i unionen och sysselsatte direkt fler än 180 000 personer i tillverkningen av de 25 berörda produkterna under perioden 2013–2017. Det har fastställts att unionsindustrin står inför ett hot om allvarlig skada som vållats av en ökning av importen. Det erinras om att unionsindustrin inte har dragit nytta av den ökade förbrukningen och att dess ekonomiska situation fortfarande är bräcklig samt att den är sårbar inför en ytterligare importökning. Stålindustrins strategiska betydelse är sedan länge erkänd (14). Det ligger i unionens intresse att ha en bärkraftig och konkurrenskraftig stålindustri. Det är uppenbart att om det inte införs några åtgärder kommer både unionsindustrins priser och marknadsandel att minska ytterligare, vilket i sin tur leder till en minskad produktion, ökade ekonomiska förluster och förlorade arbetstillfällen, både i stålindustrin och i närstående industrier. Ett införande av provisoriska åtgärder kommer att tillfälligt avhjälpa den allvarliga skadan och underlätta unionsindustrins anpassning.

(91)

Användare och importörer söker i allmänhet det lägsta priset för stål och det är uppenbart att utan åtgärder blir priserna lägre. Det ligger dock i deras intresse att det finns en konkurrenskraftig och bärkraftig stålindustri i unionen som kan tillgodose deras framtida stålbehov.

(92)

I detta sammanhang har flera berörda parter i undersökningen hävdat att det inte ligger i unionens intresse att införa provisoriska skyddsåtgärder. De menade att sådana åtgärder med största säkerhet skulle leda till en utbudsbrist och därmed ge unionsindustrin ett starkare förhandlingsläge för att utöva ett tryck på priserna. De menade vidare att antidumpnings- och antisubventionsåtgärder gör att försörjningskällorna redan är begränsade och att produkter som inte finns att tillgå från unionsproducenterna, som inte finns tillgängliga i tillräcklig mängd eller som inte har de rätta tekniska egenskaperna bör undantas från skyddsåtgärderna.

(93)

För att hitta rätt avvägning mellan de olika legitima intressena och med tanke på att hotet om allvarlig skada i detta fall främst sammanhänger med en omläggning av handeln anser kommissionen att skyddsåtgärderna bör ha en form som bevarar de traditionella importnivåerna och endast gälla för import utöver dessa nivåer. I detta hänseende kommer ett system med tullkvoter som inte hindrar de traditionella handelsflödena att garantera att skyddsåtgärderna är förenliga med unionens intresse. En sådan utformning av åtgärderna skulle hindra att unionsindustrin drabbas av de negativa effekter som en handelsomläggning medför, samtidigt som de traditionella försörjningskällorna och en effektiv konkurrens på stålmarknaden bibehålls.

(94)

Under dessa omständigheter anser kommissionen att risken för att de åtgärder som införs ska leda till en utbudsbrist är obetydlig. På samma sätt avvisas även påståendet att vissa produkter bör uteslutas från skyddsåtgärderna på grund av att de inte finns att tillgå från unionsproducenterna, inte finns tillgängliga i tillräcklig mängd eller inte har de rätta tekniska egenskaperna avvisas, eftersom de traditionella handelsflödena kommer att garanteras.

(95)

Sammantaget drar kommissionen den preliminära slutsatsen att det ligger i unionens intresse med ett införande av provisoriska skyddsåtgärder i form av en tullhöjning på import utöver de traditionella handelsflödena som är tillämplig på produktkategoribasis.

X.   SLUTSATSER OCH INFÖRANDE AV PROVISORISKA ÅTGÄRDER

1.   Införande av provisoriska åtgärder

(96)

Preliminärt drogs slutsatsen att unionens stålindustri riskerar att drabbas av allvarlig skada när det gäller de 23 bedömda produktkategorierna och att denna situation sannolikt att utvecklas på ett sådant sett att unionsindustrin vållas faktisk allvarlig skada inom en överskådlig framtid. Med tanke på de kritiska omständigheterna anser kommissionen att det bör införas provisoriska skyddsåtgärder för att förhindra att EU:s stålindustri orsakas skada som vore svår att avhjälpa innan denna undersökning avslutats.

2.   Åtgärdernas form och nivå

(97)

Vid valet av lämplig form för åtgärderna övervägde kommissionen följande tre faktorer. För det första kommer unionens stålindustri i sin helhet sannolikt att drabbas av allvarlig skada på grund av att stålexport till den amerikanska marknaden läggs om till EU till följd av sektion 232-åtgärderna. För det andra anses det att unionsmarknaden måste fortsätta att vara öppen och att de traditionella handelsflödena bör bibehållas. Det är trots allt den import som sker utöver de traditionella handelsflödena som anses utgöra det största hotet mot stålindustrin. Slutligen bör åtgärderna i enlighet med artikel 7.2 i förordning (EU) 2015/478 och unionens internationella förpliktelser, särskilt artikel 6 i WTO-avtalet om skyddsåtgärder, ha formen av tullar.

(98)

På denna grundval anser kommissionen (se skäl 93) att de provisoriska skyddsåtgärderna bör ha formen av ett system med tullkvoter där import utöver kvoten beläggs med en tilläggstull. I syfte att se till att alla traditionella leverantörer har tillträde till unionsmarknaden bör dessa kvoter baseras på genomsnittet av den årliga importnivån för åren 2015, 2016 och 2017. Eftersom tullkvoterna kommer att vara tillämpliga i 200 kalenderdagar bör de fastställas till en nivå motsvarande en proportionell andel av nivån på helårsbasis.

(99)

Tullsatsen för import utöver kvoten bör fastställas till en nivå som är förenlig med målet att förhindra allvarlig skada för unionsindustrin. Med hänsyn till slutsatserna beträffande hotet om allvarlig skada och det faktum att allvarlig skada ännu inte inträffat totalt sett anser kommissionen att det inte är lämpligt att beräkna skademarginalen på grundval av det konstruerade genomsnittliga icke-skadevållande priset per ton för unionsindustrins produkter under den senaste tiden.

(100)

Under dessa omständigheter anser kommissionen det är lämpligare att använda sig av en framåtblickande strategi för bedömningen av hur hög en tull måste vara för att hindra att det kommer import utöver de traditionella handelsflödena och att denna import vållar unionsindustrin allvarlig skada när kvotnivån väl uppnåtts.

(101)

I detta sammanhang har unionsindustrin presenterat två kompletterande metoder för beräkningen av en tillräckligt avskräckande tull, vilka kommissionen finner lämpliga för detta ändamål. Den första är en partiell jämviktsmodell för unionsmarknaden för stål och den andra beräknar täckningsbidragen för stålprodukterna.

(102)

En partiell jämviktsmodell innebär att en uppsättning efterfråge- och utbudsekvationer tillämpas på en del av ekonomin och att det görs ett ”allt annat lika”-antagande om resten av ekonomin. Dessutom görs antagandet att den makroekonomiska inverkan på det scenario som analyseras inte är tillräckligt betydande för att kunna påverka de makroekonomiska aggregaten såsom till exempel den allmänna lönenivån i en ekonomi.

(103)

Den modell som unionsindustrin föreslår grundar sig på en offentligt tillgänglig kod som är programmerad och löses i ett kalkylblad. Partiella jämviktsmodeller är mer allmänt sett ett standardverktyg för handelspolitisk analys som undersökande myndigheter, bland annat kommissionen, använder sig av.

(104)

Detta slags modell, såsom många andra, tillämpar det s.k. Armington-antagandet att produkter med olika ursprung utgör imperfekta substitut. Modellen studerar endast unionsmarknaden och använder en separat utbudsfunktion vardera för inhemskt utbud i unionen, importutbud från länder som omfattas av skyddsåtgärder och importutbud från länder som inte omfattas av skyddsåtgärder. Den använder en efterfrågefunktion för unionsmarknaden som beaktar den allmänna prisnivån för att fastställa efterfrågan på stål på en aggregerad nivå och fördelar detta enligt relativpriserna för de tre utbudskällorna. Denna process styrs av den s.k. Armington-elasticiteten, dvs. ekonomiska parametrar som representerar substitutionselasticiteten mellan produkter från olika ursprungsländer i enlighet med produkttyp och marknad.

(105)

De uppgifter som används i modellen kommer från Eurofer och Eurostat. Armington-elasticiteten liksom utbuds- och efterfrågeelasticiteten har hämtats från etablerade källor såsom U.S. ITC och Global Trade Analysis Project (”GTAP”). Armington-elasticiteten har fastställts till 3,75, efterfrågeelasticiteten till – 0,5 och de tre utbudselasticiteterna till 4 i enlighet med dessa källor.

(106)

Eftersom det rör sig om en modell som endast omfattar ett land behöver vissa explicita och implicita antaganden göras, särskilt rörande den amerikanska stålmarknaden och inverkan av de åtgärder som införts i enlighet med sektion 232.

(107)

För det första antas det att åtgärderna i fråga kommer att leda till att den nuvarande exporten från de länder som omfattas av sektion 232-åtgärderna stängs ute från den amerikanska marknaden. I nästa steg beräknas hur stor del av denna utestängda export som kommer att läggas om till unionsmarknaden för varje producentland som för närvarande exporterar till den amerikanska marknaden. Denna beräkning sker enligt en metod där fyra olika kriterier bedöms och viktas, nämligen hur stort avståndet är till unionen, om det finns länder i den relevanta regionen som kan absorbera den omlagda exporten, om det finns länder i regionen som har en betydande överkapacitet och om landet har handelspolitiska skyddsåtgärder. Enligt denna beräkning kommer 72 % av den nuvarande importen till den amerikanska stålmarknaden att läggas om till unionsmarknaden, vilket motsvarar en ökning med 55 % i förhållande till den totala stålimporten till unionen 2017. Det antas vidare att denna ytterligare import kommer att tränga ut unionsproduktion till ett motsvarande värde.

(108)

I modellen införs därefter de ovannämnda parametrarna och marknadsuppgifterna, vilka korrigerats för att ta hänsyn till de antaganden som anges i de två föregående skälen. Modellen löses därefter genom att man prövar olika nivåer på unionens skyddstull för import utanför kvoten. Enligt det resultat som ficks genom modellen skulle en tull på 25 % ge en importnivå som är ca 19 % högre än under referensperioden 2015–2017. En tull på 32 % skulle ge en import som var 10 % högre än under referensperioden. En tull på 41 % skulle däremot leda till att importen hölls nere på nivån för 2015–2017.

(109)

Resultaten av den makroekonomiska handelsmodellen kompletterades med en rad mikroekonomiska simuleringar med typiska täckningsbidrag för 12 olika bedömda produktkategorier. Denna analys grundar sig på antagandet att producenterna i en situation där priserna sjunker kommer att fortsätta att utnyttja sin kapacitet till fullo och exportera till unionen så länge de får täckning för sina rörliga kostnader. Marginalen mellan försäljningspriset och de rörliga kostnaderna kallas täckningsbidraget. Detta innebär med andra ord att en producent kommer att fortsätta att producera så länge täckningsbidraget inte är negativt. I analysen fastställs för var och en av de 12 bedömda produktkategorierna det pris unionens gräns där täckningsbidraget för exportörer till EU skulle vara helt obefintligt. Skillnaden mellan detta pris och det icke-skadevållande inhemska priset på unionsmarknaden motsvarar den tull på import utanför kvoten som krävs för att garantera en icke-skadevållande prisnivå på unionsmarknaden.

(110)

I analysen används en korg av råvarupriser som grundar sig på offentliga index i Metal Bulletin, rörliga kostnader för kinesiska företag från CRU-databasen och antagna fraktkostnader på 60 US-dollar per ton mellan Kina och EU, vilket anses vara en försiktig uppskattning. Den slutsatsen dras att täckningsbidragen och därmed också den tull utanför kvoten som krävs bör ligga inom ett intervall på 19–45 %, med en median på 34 %, vilket i princip bekräftar den storlek på tullen utanför kvoten som fastställdes i den partiella jämviktsmodellen.

(111)

På grundval av ovanstående drar kommissionen preliminärt slutsatsen att en provisorisk tull utanför kvoten på 25 % är tillräcklig för att hindra att allvarlig skada uppstår. Detta är en lägre tullsats än den som tullsats på 32 % som enligt modellen skulle krävas för att garantera den traditionella importen plus en importflödesökning på 10 %, och utgör en försiktig strategi, med beaktande av unionens intresse och i avvaktan på de synpunkter som kommer att lämnas av berörda parter efter införandet av de provisoriska åtgärderna och en närmare studie av importutvecklingen före införandet av slutgiltiga åtgärder.

3.   Förvaltning av kvoterna

(112)

Det bästa sättet att säkerställa en optimal användning av tullkvoterna är genom att låta tilldelningen ske i den kronologisk ordning i vilken deklarationerna för övergång till fri omsättning godtagits, i enlighet med kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/2447 (15). Lika och kontinuerlig tillgång till kvoterna bör säkerställas för alla unionsimportörer. Denna förvaltningsmetod kräver ett nära samarbete mellan medlemsstaterna och kommissionen.

(113)

Möjligheten att från tullkvoterna undanta varor som importeras från utvecklingsländer är avhängig av varornas ursprung. Gällande kriterier i unionen för fastställande av icke-förmånsberättigande ursprung ska därför tillämpas.

(114)

För att göra det möjligt för de traditionella handelsflödena att fortsätta kommer det för tillämpningen av de provisoriska åtgärderna att fastställas en särskild kvot för varje produktkategori för vilken det genom denna förordning införs provisoriska åtgärder, oavsett deras ursprungsland. Under återstoden av undersökningen kommer det att fastställas om det är önskvärt att varje exportland tilldelas en kvot i syfte att garantera de traditionella handelsflödena från dessa länder och med hänsyn tagen till verkningarna av de provisoriska åtgärderna. Kommissionen kommer i synnerhet att överväga de potentiella verkningarna av de gällande antidumpnings- och antisubventionsåtgärderna på tilldelningen och användningen av de landsvisa kvoterna.

4.   Tillämpliga antidumpnings- och antisubventionsåtgärder

(115)

Skyddsåtgärderna kommer att börja tillämpas så snart den fastställda tullfria kvoten fyllts.

(116)

Flera berörda parter hävdade att kombinationen av de antidumpnings- och utjämningstullar som redan införts på många produktkategorier och skyddsåtgärderna på samma import kommer att leda till en onödigt tung börda för vissa exporterande producenter som vill exportera till EU, vilken kan få till effekt att de inte får tillträde till unionsmarknaden.

(117)

När det gäller 12 av de produktkategorier som berörs av de provisoriska skyddsåtgärderna så omfattas faktiskt vissa ursprungsländer för närvarande av antidumpnings- och utjämningstullar. Det bör följaktligen prövas om en kumulering av dessa åtgärder med skyddsåtgärderna kommer att ge en effekt som är större än vad som är önskvärt (16). För att undvika att det införs ”dubbla instrument” så snart tullkvoten fyllts kommer nivån på gällande antidumpnings- och utjämningstullar att tillfälligt upphävas eller sänkas i syfte att säkerställa att den kombinerade effekten av dessa åtgärder inte överstiger den högsta nivån av antingen skyddstullen eller gällande antidumpnings/utjämningstull.

5.   Varaktighet

(118)

De provisoriska åtgärderna bör gälla i 200 kalenderdagar räknat från den dag då denna förordning träder i kraft.

XI.   UNDANTAGANDE AV VISSA LÄNDER FRÅN DE PROVISORISKA ÅTGÄRDERNA TILLÄMPNINGSOMRÅDE

(119)

I enlighet med artikel 18 i förordning (EU) 2015/478 och unionens internationella förpliktelser bör de provisoriska åtgärderna inte tillämpas på en produkt med ursprung i ett utvecklingsland om det landets andel av unionens import av produkten i fråga inte överstiger 3 %, förutsatt att de utvecklingsländer som är WTO-medlemmar och har en importandel på mindre än 3 % tillsammans svarar för högst 9 % av unionens totala import av produkten.

(120)

Det framgår av kommissionens preliminära fastställande att berörda produktkategorier som har sitt ursprung i vissa utvecklingsländer uppfyller kraven för att omfattas av det ovannämnda undantaget. I bilaga IV (Förteckning över produkter med ursprung i utvecklingsländer på vilka de provisoriska åtgärderna är tillämpliga) anges de utvecklingsländer som berörs med avseende på tillämpningen av denna förordning. Den anger även för var och en av de 23 produktkategorierna de utvecklingsländer på vilka de provisoriska åtgärderna är tillämpliga. Kommissionen anser att det i detta skede är lämpligt att beräkna volymen för importen från utvecklingsländerna för varje produktkategori, eftersom tullkvoten har fastställts på grundval av de traditionella handelsflödena per varje enskild produktkategori. Detta påverkar inte eventuella framtida beslut om huruvida ett land är att anse som ett utvecklingsland.

(121)

Såsom anges i skäl 80 anser kommissionen att bedömda produkter med ursprung i Norge, Island och Liechtenstein bör undantas från tillämpningen av denna förordning på grund av den nära integrationen med marknaderna i EES-medlemmarna, storleken på den totala importen från dessa länder och den låga risken för en omläggning av handeln.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1.   Härmed inrättas tullkvoter för import till unionen från var och en av de 23 produktkategorier som förtecknas i bilaga I till under en period av 200 kalenderdagar räknat från den dag då denna förordning träder i kraft.

2.   Tullkvoterna specificeras i bilaga V (genom hänvisning till de KN-nummer som fastställts för den).

3.   När en viss tullkvot utnyttjats till fullo eller när importen av produktkategorierna inte omfattas av tullkvoten i fråga ska en tilläggstull på 25 % tas ut. Tilläggstullen ska tillämpas på den importerade produktens tullvärde.

Artikel 2

1.   Ursprunget för alla produkter på vilka denna förordning är tillämplig ska fastställas i enlighet med unionens gällande bestämmelser om icke-förmånsberättigande ursprung.

2.   Om inte annat anges ska gällande relevanta bestämmelser om tullar tillämpas.

Artikel 3

Tullkvoterna ska förvaltas av kommissionen och medlemsstaterna i enlighet med det förvaltningssystem för tullkvoter som anges i artiklarna 49–54 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/2447.

Artikel 4

Import av de produktkategorier som avses i artikel 1 och som redan är på väg till unionen den dag då denna förordning träder i kraft och vars bestämmelseort inte kan ändras ska inte belasta de tullkvoter eller omfattas av den tilläggstull som anges i artikel 1 och får därmed övergå till fri omsättning.

Artikel 5

Medlemsstaterna och kommissionen ska ha ett nära samarbete för att se till att denna förordning efterlevs.

Artikel 6

1.   Om inte annat följer av punkt 2 ska import av de 23 produktkategorier som förtecknas i bilaga I och som har sitt ursprung i något av de utvecklingsländer som anges i bilaga IV inte omfattas av de tullkvoter eller den tilläggstull som avses i artikel 1.

2.   I bilaga IV anges för var och en av de 23 produktkategorierna vilka ursprungsutvecklingsländer som ska omfattas av de åtgärder som anges i artikel 1.

Artikel 7

Produkter med ursprung i Norge, Island och Liechtenstein ska inte omfattas av de åtgärder som anges i artikel 1.

Artikel 8

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 17 juli 2018.

På kommissionens vägnar

Jean-Claude JUNCKER

Ordförande


(1)   EUT L 83, 27.3.2015, s. 16.

(2)   EUT L 123, 19.5.2015, s. 33.

(3)   EUT C 111, 26.3.2018, s. 29.

(4)   EUT C 225, 28.6.2018, s. 54.

(5)  Åtgärder för övervakning i förväg infördes i april 2018 genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/670 av den 28 april 2016 om införande av unionsövervakning i förväg av import av vissa järn- och stålprodukter med ursprung i vissa tredjeländer (EUT L 115, 29.4.2016, s. 37).

(6)   EUT C 225, 28.6.2018, s. 54.

(7)  Ärende nr COMP/ECSC.1351 Usinor/Arbed/Aceralia och ärende nr COMP/M.4137, Mittal/Arcelor.

(8)  Se särskilt avsnitt IV och avsnitt VI 1 och 2.

(9)  Se rapporter från OECD:s 83:e och 84:e sammanträde som finns att tillgå på http://www.oecd.org/sti/ind/steel.htm.

(10)  Idem, 83:e rapporten.

(11)  Pressmeddelande från Förenta staternas Secretary of Commerce Wilbur Ross, Department of Commerce, https://www.commerce.gov/news/press-releases/2018/02/secretary-ross-releases-steel-and-aluminum-232-reports-coordination.

(12)  Rapport från U.S. Department of Commerce i enlighet med sektion 232, https://www.commerce.gov/sites/commerce.gov/files/the_effect_of_imports_of_steel_on_the_national_security_-_with_redactions_-_20180111.pdf.

(13)  Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, Regionkommittén och Europeiska investeringsbanken: Stål: bevara hållbar sysselsättning och tillväxt i EU (COM (2016) 155 final, 16.3.2016).

(14)  Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, Regionkommittén samt Europeiska investeringsbanken av den 16 mars 2016 Stål: bevara hållbar sysselsättning och tillväxt i EU (COM(2016) 155 final).

(15)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/2447 av den 24 november 2015 om närmare regler för genomförande av vissa bestämmelser i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 om fastställande av en tullkodex för unionen (EUT L 343 29.12.2015, s. 558).

(16)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/477 av den 11 mars 2015 om åtgärder som unionen får vidta vid samtidig tillämpning av antidumpnings- eller antisubventionsåtgärder och skyddsåtgärder (EUT L 83, 27.3.2015, s. 11).


BILAGA I – Berörda produkter

Produktnummer

Produktkategori

KN-nummer

1

Varmvalsade plåtar och band, olegerade och andra legerade

7208 10 00 , 7208 25 00 , 7208 26 00 , 7208 27 00 , 7208 36 00 , 7208 37 00 , 7208 38 00 , 7208 39 00 , 7208 40 00 , 7208 52 10 , 7208 52 99 , 7208 53 10 , 7208 53 90 , 7208 54 00 , 7211 13 00 , 7211 14 00 , 7211 19 00 , 7212 60 00 , 7225 19 10 , 7225 30 10 , 7225 30 30 , 7225 30 90 , 7225 40 15 , 7225 40 90 , 7226 19 10 , 7226 91 20 , 7226 91 91 , 7226 91 99

2

Kallvalsad plåt, olegerad och annan legerad

7209 15 00 , 7209 16 90 , 7209 17 90 , 7209 18 91 , 7209 25 00 , 7209 26 90 , 7209 27 90 , 7209 28 90 , 7209 90 20 , 7209 90 80 , 7211 23 20 , 7211 23 30 , 7211 23 80 , 7211 29 00 , 7211 90 20 , 7211 90 80 , 7225 50 20 , 7225 50 80 , 7225 99 00 , 7226 20 00 , 7226 92 00

3

Elektroplåt (annan än kornorienterad elektroplåt)

7209 16 10 , 7209 17 10 , 7209 18 10 , 7209 26 10 , 7209 27 10 , 7209 28 10 , 7225 19 90 , 7226 19 80

4

Plåt överdragen med metall

7210 20 00 , 7210 30 00 , 7210 41 00 , 7210 49 00 , 7210 61 00 , 7210 69 00 , 7210 90 80 , 7212 20 00 , 7212 30 00 , 7212 50 20 , 7212 50 30 , 7212 50 40 , 7212 50 61 , 7212 50 69 , 7212 50 90 , 7225 91 00 , 7225 92 00 , 7226 99 10 , 7226 99 30 , 7226 99 70

5

Plåt överdragen med organiskt material

7210 70 80 , 7212 40 80

6

Bleckprodukter

7209 18 99 , 7210 11 00 , 7210 12 20 , 7210 12 80 , 7210 50 00 , 7210 70 10 , 7210 90 40 , 7212 10 10 , 7212 10 90 , 7212 40 20

7

Kvartoplåt, olegerad och annan legerad

7208 51 20 , 7208 51 91 , 7208 51 98 , 7208 52 91 , 7208 90 20 , 7208 90 80 , 7210 90 30 , 7225 40 12 , 7225 40 40 , 7225 40 60

8

Varmvalsade plåtar och band, rostfria

7219 11 00 , 7219 12 10 , 7219 12 90 , 7219 13 10 , 7219 13 90 , 7219 14 10 , 7219 14 90 , 7219 22 10 , 7219 22 90 , 7219 23 00 , 7219 24 00 , 7220 11 00 , 7220 12 00

9

Kallvalsade plåtar och band, rostfria

7219 31 00 , 7219 32 10 , 7219 32 90 , 7219 33 10 , 7219 33 90 , 7219 34 10 , 7219 34 90 , 7219 35 10 , 7219 35 90 , 7219 90 20 , 7219 90 80 , 7220 20 21 , 7220 20 29 , 7220 20 41 , 7220 20 49 , 7220 20 81 , 7220 20 89 , 7220 90 20 , 7220 90 80

12

Stänger och lätta profiler, olegerade och andra legerade

7214 30 00 , 7214 91 10 , 7214 91 90 , 7214 99 31 , 7214 99 39 , 7214 99 50 , 7214 99 71 , 7214 99 79 , 7214 99 95 , 7215 90 00 , 7216 10 00 , 7216 21 00 , 7216 22 00 , 7216 40 10 , 7216 40 90 , 7216 50 10 , 7216 50 91 , 7216 50 99 , 7216 99 00 , 7228 10 20 , 7228 20 10 , 7228 20 91 , 7228 30 20 , 7228 30 41 , 7228 30 49 , 7228 30 61 , 7228 30 69 , 7228 30 70 , 7228 30 89 , 7228 60 20 , 7228 60 80 , 7228 70 10 , 7228 70 90 , 7228 80 00

13

Armeringsjärn

7214 20 00 , 7214 99 10

14

Stänger och lätta profiler, rostfria

7222 11 11 , 7222 11 19 , 7222 11 81 , 7222 11 89 , 7222 19 10 , 7222 19 90 , 7222 20 11 , 7222 20 19 , 7222 20 21 , 7222 20 29 , 7222 20 31 , 7222 20 39 , 7222 20 81 , 7222 20 89 , 7222 30 51 , 7222 30 91 , 7222 30 97 , 7222 40 10 , 7222 40 50 , 7222 40 90

15

Valstråd, rostfri

7221 00 10 , 7221 00 90

16

Valstråd, olegerad och annan legerad

7213 10 00 , 7213 20 00 , 7213 91 10 , 7213 91 20 , 7213 91 41 , 7213 91 49 , 7213 91 70 , 7213 91 90 , 7213 99 10 , 7213 99 90 , 7227 10 00 , 7227 20 00 , 7227 90 10 , 7227 90 50 , 7227 90 95

17

Profiler av järn eller olegerat stål

7216 31 10 , 7216 31 90 , 7216 32 11 , 7216 32 19 , 7216 32 91 , 7216 32 99 , 7216 33 10 , 7216 33 90

18

Spont

7301 10 00

20

Gasrör

7306 30 41 , 7306 30 49 , 7306 30 72 , 7306 30 77

21

Ihåliga profiler

7306 61 10 , 7306 61 92 , 7306 61 99

22

Rör, sömlösa och rostfria

7304 11 00 , 7304 22 00 , 7304 24 00 , 7304 41 00 , 7304 49 10 , 7304 49 93 , 7304 49 95 , 7304 49 99

23

Lagerrör

7304 51 12 , 7304 51 18 , 7304 59 32 , 7304 59 38

25

Stora svetsade rör

7305 11 00 , 7305 12 00 , 7305 19 00 , 7305 20 00 , 7305 31 00 , 7305 39 00 , 7305 90 00

26

Andra svetsade rör

7306 11 10 , 7306 11 90 , 7306 19 10 , 7306 19 90 , 7306 21 00 , 7306 29 00 , 7306 30 11 , 7306 30 19 , 7306 30 80 , 7306 40 20 , 7306 40 80 , 7306 50 20 , 7306 50 80 , 7306 69 10 , 7306 69 90 , 7306 90 00

28

Olegerad tråd

7217 10 10 , 7217 10 31 , 7217 10 39 , 7217 10 50 , 7217 10 90 , 7217 20 10 , 7217 20 30 , 7217 20 50 , 7217 20 90 , 7217 30 41 , 7217 30 49 , 7217 30 50 , 7217 30 90 , 7217 90 20 , 7217 90 50 , 7217 90 90


BILAGA II

II.1 – Importökning för de 23 varukategorierna (i ton)

Produktnummer

Produktkategori

2013

2014

2015

2016

2017

Ökning 2017 jämfört med 2013

1

Varmvalsade plåtar och band, olegerade och andra legerade

4 814 207

5 212 268

7 807 441

8 574 007

6 991 376

45 %

2

Kallvalsad plåt, olegerad och annan legerad

1 832 159

1 903 092

2 759 877

1 998 437

2 462 471

34 %

3

Elektroplåt (annan än kornorienterad elektroplåt)

266 559

285 132

280 256

318 496

379 649

42 %

4

Plåt överdragen med metall

1 854 963

2 202 856

2 687 715

3 911 752

4 980 452

168 %

5

Plåt överdragen med organiskt material

681 698

725 296

622 553

730 625

915 248

34 %

6

Bleckprodukter

552 384

662 861

638 316

756 016

617 567

12 %

7

Kvartoplåt, olegerad och annan legerad

1 419 767

1 959 605

2 554 930

2 814 802

2 530 630

78 %

8

Varmvalsade plåtar och band, rostfria

175 836

233 028

269 697

351 075

436 173

148 %

9

Kallvalsade plåtar och band, rostfria

697 457

1 017 613

787 521

843 352

976 108

40 %

12

Stänger och lätta profiler, olegerade och andra legerade

911 115

1 219 800

1 200 627

1 400 824

1 385 829

52 %

13

Armeringsjärn

527 008

972 602

1 430 014

1 292 971

1 191 445

126 %

14

Stänger och lätta profiler, rostfria

113 071

147 453

142 416

147 811

159 577

41 %

15

Valstråd, rostfri

52 082

71 229

57 627

58 670

62 978

21 %

16

Valstråd, olegerad och annan legerad

1 125 730

1 289 953

1 697 912

2 000 967

2 094 274

86 %

17

Profiler av järn eller olegerat stål

223 669

277 507

268 014

388 041

262 745

17 %

18

Spont

15 870

16 503

14 051

36 970

85 054

436 %

20

Gasrör

266 467

340 051

298 103

336 050

380 257

43 %

21

Ihåliga profiler

461 263

552 874

574 490

725 545

820 667

78 %

22

Rör, sömlösa och rostfria

32 581

38 782

39 719

42 510

42 701

31 %

23

Lagerrör

7 489

9 426

11 944

9 773

8 663

16 %

25

Stora svetsade rör

286 939

411 273

209 524

159 219

1 044 534

264 %

26

Andra svetsade rör

474 949

491 934

510 548

540 386

571 167

20 %

28

Olegerad tråd

573 988

722 719

692 714

736 500

722 633

26 %

II.2 – Importökning för de 23 produktkategorierna (i ton)

Produktnummer

Produktkategori

Första kvartalet 2017

Första kvartalet 2018

Ökning första kvartalet 2017 jämfört med första kvartalet 2018

1

Varmvalsade plåtar och band, olegerade och andra legerade

1 810 764

2 079 408

15 %

2

Kallvalsad plåt, olegerad och annan legerad

679 628

630 459

– 7 %

3

Elektroplåt (annan än kornorienterad elektroplåt)

80 836

114 451

42 %

4

Plåt överdragen med metall

1 482 049

1 190 741

– 20 %

5

Plåt överdragen med organiskt material

212 209

201 838

– 5 %

6

Bleckprodukter

146 457

168 583

15 %

7

Kvartoplåt, olegerad och annan legerad

676 207

640 176

– 5 %

8

Varmvalsade plåtar och band, rostfria

122 092

107 577

– 12 %

9

Kallvalsade plåtar och band, rostfria

229 981

280 549

22 %

12

Stänger och lätta profiler, olegerade och andra legerade

319 420

466 154

46 %

13

Armeringsjärn

210 505

551 316

162 %

14

Stänger och lätta profiler, rostfria

40 602

49 988

23 %

15

Valstråd, rostfri

14 956

19 642

31 %

16

Valstråd, olegerad och annan legerad

560 863

641 668

14 %

17

Profiler av järn eller olegerat stål

73 733

139 670

89 %

18

Spont

19 947

20 326

2 %

20

Gasrör

94 430

120 512

28 %

21

Ihåliga profiler

223 618

256 998

15 %

22

Rör, sömlösa och rostfria

12 411

12 399

0 %

23

Lagerrör

1 316

1 498

14 %

25

Stora svetsade rör

48 791

51 285

5 %

26

Andra svetsade rör

145 059

153 106

6 %

28

Olegerad tråd

176 299

202 450

15 %

II.3 – Importökning för de 5 produktkategorierna (i ton)

Produktnummer

Produktkategori

2013

2014

2015

2016

2017

Ökning 2017 jämfört med 2013

10

Varmvalsad kvartoplåt, rostfri

34 319

40 218

37 542

31 407

32 917

– 4 %

11

Kornorienterad elektroplåt

147 565

160 580

150 047

156 477

121 947

– 17 %

19

Järnvägsmateriel

1 376

1 096

1 240

1 521

1 342

– 2 %

24

Andra sömlösa rör

456 167

528 245

475 132

464 876

402 600

– 12 %

27

Olegerade och andra legerade stänger, färdigbehandlade i kallt tillstånd

456 791

521 976

484 927

459 327

458 310

0 %


BILAGA III – Ekonomiska indikatorer för de 23 produktkategorierna

Produkt 1 Varmvalsade plåtar och band, olegerade och andra legerade

Data per kalenderår

2013

2014

2015

2016

2017

Förbrukning (i ton)

30 225 632

31 095 524

33 121 273

34 158 703

32 768 375

Import

Volym (i ton)

4 814 207

5 212 268

7 807 441

8 574 007

6 991 376

Marknadsandel (i %)

15,9 %

16,8 %

23,6 %

25,1 %

21,3 %

Pris per enhet (i euro/ton)

463

442

396

351

492

Situationen för unionens producenter

Kapacitetsutnyttjande (i %)

75 %

75 %

76 %

75 %

76 %

Produktion (i ton)

76 871 621

77 990 908

77 331 686

77 563 694

79 568 514

Försäljningsvolym i EU (i ton)

25 411 425

25 883 256

25 313 832

25 584 696

25 776 999

Marknadsandel (i %)

84,1 %

83,2 %

76,4 %

74,9 %

78,7 %

Försäljningspris per enhet (i euro/ton)

519

493

455

422

556

Nettovinst/nettoförlust på försäljning i EU (i %)

– 1,9 %

0,0 %

– 3,1 %

– 1,0 %

7,8 %

Antal anställda (vid periodens slut)

37 467

35 573

35 038

33 557

34 815

Lager

2 572 574

2 580 258

2 585 958

2 617 556

2 749 280

Kassaflöde

448 135 738

1 065 492,450

763 891 666

603 485 811

1 369 472,142

Räntabilitet på sysselsatt kapital (i %)

– 3,8 %

1,0 %

– 6,6 %

– 1,0 %

7,7 %


Prisjämförelse för 2017

 

Prisunderskridande

11,5 %

Produkt 2 Kallvalsad plåt, olegerad och annan legerad

Data per kalenderår

2013

2014

2015

2016

2017

Förbrukning (i ton)

9 772 904

9 728 449

10 353 391

9 849 904

10 085 487

Import

Volym (i ton)

1 832 159

1 903 092

2 759 877

1 998 437

2 462 471

Marknadsandel (i %)

18,7 %

19,6 %

26,7 %

20,3 %

24,4 %

Pris per enhet (i euro/ton)

566

546

485

474

606

Situationen för unionens producenter

Kapacitetsutnyttjande (i %)

71 %

75 %

75 %

75 %

77 %

Produktion (i ton)

40 855 196

41 632 189

41 639 946

41 738 974

42 811 283

Försäljningsvolym i EU (i ton)

7 920 370

7 805 648

7 570 764

7 829 002

7 602 288

Marknadsandel (i %)

81,0 %

80,2 %

73,1 %

79,5 %

75,4 %

Försäljningspris per enhet (i euro/ton)

588

558

522

495

633

Nettovinst/nettoförlust på försäljning i EU (i %)

– 4,4 %

– 2,8 %

– 3,0 %

0,6 %

9,8 %

Antal anställda (vid periodens slut)

12 690

11 973

11 550

11 230

11 264

Lager

1 078 838

1 052 246

1 064 061

1 054 347

1 093 798

Kassaflöde

200 559 843

413 849 620

324 264 435

454 766 919

375 807 983

Räntabilitet på sysselsatt kapital (i %)

– 8,0 %

– 2,4 %

– 12,8 %

– 3,1 %

4,0 %


Prisjämförelse för 2017

 

Prisunderskridande

4,3 %

Produkt 3 Elektroplåt (annan än kornorienterad elektroplåt)

Data per kalenderår

2013

2014

2015

2016

2017

Förbrukning (i ton)

1 267 827

1 287 448

1 223 892

1 255 417

1 350 354

Import

Volym (i ton)

266 559

285 132

280 256

318 496

379 649

Marknadsandel (i %)

21,0 %

22,1 %

22,9 %

25,4 %

28,1 %

Pris per enhet (i euro/ton)

648

617

578

502

642

Situationen för unionens producenter

Kapacitetsutnyttjande (i %)

87 %

80 %

80 %

82 %

81 %

Produktion (i ton)

1 080 894

1 110 013

1 052 273

1 032 560

1 114 309

Försäljningsvolym i EU (i ton)

1 001 268

1 002 316

943 636

936 553

969 977

Marknadsandel (i %)

79,0 %

77,9 %

77,1 %

74,6 %

71,8 %

Försäljningspris per enhet (i euro/ton)

705

657

606

576

699

Nettovinst/nettoförlust på försäljning i EU (i %)

– 8,9 %

– 8,1 %

– 13,0 %

– 14,3 %

– 3,2 %

Antal anställda (vid periodens slut)

1 522

1 707

2 087

2 069

2 065

Lager

45 680

136 605

142 998

125 466

148 259

Kassaflöde

110 221 498

213 556 132

127 226 053

131 151 436

– 89 295 095

Räntabilitet på sysselsatt kapital (i %)

– 18,3 %

– 11,7 %

– 38,3 %

– 17,9 %

– 3,4 %


Prisjämförelse för 2017

 

Prisunderskridande

8,1 %

Produkt 4 Plåt överdragen med metall

Data per kalenderår

2013

2014

2015

2016

2017

Förbrukning (i ton)

23 229 673

24 289 751

25 840 225

27 439 848

28 231 862

Import

Volym (i ton)

1 854 963

2 202 856

2 687 715

3 911 752

4 980 452

Marknadsandel (i %)

8,0 %

9,1 %

10,4 %

14,3 %

17,6 %

Pris per enhet (i euro/ton)

679

657

615

530

662

Situationen för unionens producenter

Kapacitetsutnyttjande (i %)

78 %

82 %

84 %

86 %

84 %

Produktion (i ton)

27 930 059

29 517 243

29 875 495

29 905 847

30 450 568

Försäljningsvolym i EU (i ton)

21 344 052

22 056 052

23 118 423

23 490 212

23 218 040

Marknadsandel (i %)

91,9 %

90,8 %

89,5 %

85,6 %

82,2 %

Försäljningspris per enhet (i euro/ton)

682

654

614

586

711

Nettovinst/nettoförlust på försäljning i EU (i %)

1,9 %

5,4 %

5,5 %

7,9 %

11,7 %

Antal anställda (vid periodens slut)

28 915

28 243

28 749

29 863

29 648

Lager

1 970 500

2 433 422

2 498 143

2 329 341

2 597 133

Kassaflöde

807 884 294

1 353 026,892

1 343 062,742

1 720 354,890

2 020 588,339

Räntabilitet på sysselsatt kapital (i %)

– 6,8 %

– 0,9 %

– 10,4 %

– 1,7 %

6,0 %


Prisjämförelse för 2017

 

Prisunderskridande

7,0 %

Produkt 5 Plåt överdragen med organiskt material

Data per kalenderår

2013

2014

2015

2016

2017

Förbrukning (i ton)

4 533 256

4 823 144

4 809 384

5 121 927

5 221 575

Import

Volym (i ton)

681 698

725 296

622 553

730 625

915 248

Marknadsandel (i %)

15,0 %

15,0 %

12,9 %

14,3 %

17,5 %

Pris per enhet (i euro/ton)

854

813

813

709

853

Situationen för unionens producenter

Kapacitetsutnyttjande (i %)

70 %

76 %

74 %

76 %

75 %

Produktion (i ton)

4 479 238

4 564 346

4 574 414

4 863 169

4 940 410

Försäljningsvolym i EU (i ton)

3 851 467

4 097 788

4 186 771

4 391 169

4 306 231

Marknadsandel (i %)

85,0 %

85,0 %

87,1 %

85,7 %

82,5 %

Försäljningspris per enhet (i euro/ton)

898

868

829

791

934

Nettovinst/nettoförlust på försäljning i EU (i %)

– 1,7 %

1,4 %

1,1 %

3,7 %

3,9 %

Antal anställda (vid periodens slut)

6 377

6 272

6 047

6 150

6 095

Lager

239 236

182 275

197 241

214 384

258 114

Kassaflöde

152 893 378

351 790 418

321 603 588

361 237 401

79 886 901

Räntabilitet på sysselsatt kapital (i %)

– 7,6 %

– 2,1 %

– 12,9 %

– 2,7 %

3,7 %


Prisjämförelse för 2017

 

Prisunderskridande

8,6 %

Produkt 6 Bleckprodukter

Data per kalenderår

2013

2014

2015

2016

2017

Förbrukning (i ton)

3 638 423

3 758 879

3 789 391

3 792 575

3 695 205

Import

Volym (i ton)

552 384

662 861

638 316

756 016

617 567

Marknadsandel (i %)

15,2 %

17,6 %

16,8 %

19,9 %

16,7 %

Pris per enhet (i euro/ton)

822

792

781

667

753

Situationen för unionens producenter

Kapacitetsutnyttjande (i %)

82 %

84 %

84 %

82 %

84 %

Produktion (i ton)

4 223 583

4 315 402

4 353 002

4 302 367

4 295 575

Försäljningsvolym i EU (i ton)

3 085 602

3 095 745

3 150 741

3 036 316

3 077 185

Marknadsandel (i %)

84,8 %

82,4 %

83,1 %

80,1 %

83,3 %

Försäljningspris per enhet (i euro/ton)

845

821

789

728

812

Nettovinst/nettoförlust på försäljning i EU (i %)

1,7 %

4,1 %

4,8 %

4,6 %

3,1 %

Antal anställda (vid periodens slut)

7 939

7 660

7 683

7 819

7 424

Lager

380 445

394 384

394 712

297 877

356 460

Kassaflöde

117 064 184

201 350 074

291 440 814

272 002 110

133 250 945

Räntabilitet på sysselsatt kapital (i %)

– 18,6 %

– 10,1 %

– 35,2 %

– 20,4 %

– 25,0 %


Prisjämförelse för 2017

 

Prisunderskridande

7,3 %

Produkt 7 Kvartoplåt, olegerad och annan legerad

Data per kalenderår

2013

2014

2015

2016

2017

Förbrukning (i ton)

10 148 839

10 375 274

10 934 966

11 058 596

11 059 068

Import

Volym (i ton)

1 419 767

1 959 605

2 554 930

2 814 802

2 530 630

Marknadsandel (i %)

14,0 %

18,9 %

23,4 %

25,5 %

22,9 %

Pris per enhet (i euro/ton)

513

492

474

403

533

Situationen för unionens producenter

Kapacitetsutnyttjande (i %)

58 %

62 %

62 %

63 %

65 %

Produktion (i ton)

10 749 475

11 240 103

10 608 260

10 244 950

10 581 040

Försäljningsvolym i EU (i ton)

8 727 826

8 414 892

8 377 455

8 242 865

8 527 686

Marknadsandel (i %)

14,0 %

18,9 %

23,4 %

25,5 %

22,9 %

Försäljningspris per enhet (i euro/ton)

700

676

714

582

692

Nettovinst/nettoförlust på försäljning i EU (i %)

– 9,4 %

– 8,9 %

– 4,0 %

– 7,5 %

3,2 %

Antal anställda (vid periodens slut)

18 472

17 628

17 177

16 763

16 211

Lager

707 152

788 008

896 708

862 084

819 690

Kassaflöde

45 651 999

123 399 207

426 592 285

– 44 547 318

205 976 592

Räntabilitet på sysselsatt kapital (i %)

– 12,2 %

– 0,3 %

– 3,3 %

– 9,9 %

– 1,5 %


Prisjämförelse för 2017

 

Prisunderskridande

23,0 %

Produkt 8 Varmvalsade plåtar och band, rostfria

Data per kalenderår

2013

2014

2015

2016

2017

Förbrukning (i ton)

1 168 291

1 352 875

1 590 437

1 807 242

1 487 848

Import

Volym (i ton)

175 836

233 028

269 697

351 075

436 173

Marknadsandel (i %)

15,1 %

17,2 %

17,0 %

19,4 %

29,3 %

Pris per enhet (i euro/ton)

2 011

1 926

1 877

1 518

1 822

Situationen för unionens producenter

Kapacitetsutnyttjande (i %)

61 %

65 %

69 %

73 %

73 %

Produktion (i ton)

3 334 814

3 525 794

3 664 821

3 842 503

3 799 867

Försäljningsvolym i EU (i ton)

991 962

1 119 435

1 320 528

1 455 714

1 050 966

Marknadsandel (i %)

84,9 %

82,7 %

83,0 %

80,5 %

70,6 %

Försäljningspris per enhet (i euro/ton)

2 023

2 013

2 028

1 792

2 115

Nettovinst/nettoförlust på försäljning i EU (i %)

– 4,2 %

– 0,3 %

4,0 %

4,9 %

9,2 %

Antal anställda (vid periodens slut)

5 439

4 914

4 464

4 271

4 133

Lager

103 375

131 557

123 098

106 508

93 335

Kassaflöde

144 497 251

182 932 062

613 851 975

116 754 324

218 815 195

Räntabilitet på sysselsatt kapital (i %)

– 33,7 %

– 37,1 %

– 1,5 %

– 0,4 %

13,6 %


Prisjämförelse för 2017

 

Prisunderskridande

13,9 %

Produkt 9 Kallvalsade plåtar och band, rostfria

Data per kalenderår

2013

2014

2015

2016

2017

Förbrukning (i ton)

3 362 718

3 671 898

3 587 237

3 913 974

3 816 472

Import

Volym (i ton)

697 457

1 017 613

787 521

843 352

976 108

Marknadsandel (i %)

20,7 %

27,7 %

22,0 %

21,5 %

25,6 %

Pris per enhet (i euro/ton)

2 098

1 985

2 064

1 782

2 023

Situationen för unionens producenter

Kapacitetsutnyttjande (i %)

71 %

76 %

80 %

84 %

84 %

Produktion (i ton)

3 076 074

3 016 723

3 139 572

3 425 201

3 114 323

Försäljningsvolym i EU (i ton)

2 664 602

2 653 177

2 798 719

3 070 197

2 839 979

Marknadsandel (i %)

79,2 %

72,3 %

78,0 %

78,4 %

74,4 %

Försäljningspris per enhet (i euro/ton)

2 259

2 272

2 238

2 014

2 323

Nettovinst/nettoförlust på försäljning i EU (i %)

– 4,2 %

– 2,7 %

2,4 %

5,5 %

9,4 %

Antal anställda (vid periodens slut)

10 205

9 483

9 220

8 892

8 812

Lager

179 087

206 956

219 170

215 904

213 931

Kassaflöde

135 463 456

45 971 825

847 696 098

450 355 017

685 492 711

Räntabilitet på sysselsatt kapital (i %)

– 12,4 %

– 7,7 %

8,5 %

10,6 %

21,5 %


Prisjämförelse för 2017

 

Prisunderskridande

12,9 %

Produkt 12 Stänger och lätta profiler, olegerade och andra legerade

Data per kalenderår

2013

2014

2015

2016

2017

Förbrukning (i ton)

11 891 558

12 422 902

12 297 356

12 678 733

13 617 607

Import

Volym (i ton)

911 115

1 219 800

1 200 627

1 400 824

1 385 829

Marknadsandel (i %)

7,7 %

9,8 %

9,8 %

11,0 %

10,2 %

Pris per enhet (i euro/ton)

699

657

640

531

641

Situationen för unionens producenter

Kapacitetsutnyttjande (i %)

79 %

82 %

80 %

80 %

74 %

Produktion (i ton)

12 132 593

12 585 360

12 301 986

11 839 241

12 427 808

Försäljningsvolym i EU (i ton)

10 964 010

11 189 221

11 095 204

11 276 054

12 230 774

Marknadsandel (i %)

92,2 %

90,1 %

90,2 %

88,9 %

89,8 %

Försäljningspris per enhet (i euro/ton)

632

613

573

520

592

Nettovinst/nettoförlust på försäljning i EU (i %)

2,2 %

3,4 %

2,4 %

0,8 %

3,6 %

Antal anställda (vid periodens slut)

9 537

9 734

10 057

10 342

10 486

Lager

749 386

888 456

914 268

943 355

1 023 612

Kassaflöde

220 994 774

264 742 034

272 433 127

255 904 385

123 997 731

Räntabilitet på sysselsatt kapital (i %)

– 1,2 %

3,7 %

3,3 %

3,9 %

6,9 %


Prisjämförelse för 2017

 

Prisunderskridande

– 8,3 %

Produkt 13 Armeringsjärn

Data per kalenderår

2013

2014

2015

2016

2017

Förbrukning (i ton)

9 617 685

10 359 993

10 664 689

11 099 947

11 253 309

Import

Volym (i ton)

527 008

972 602

1 430 014

1 292 971

1 191 445

Marknadsandel (i %)

5,5 %

9,4 %

13,4 %

11,6 %

10,6 %

Pris per enhet (i euro/ton)

475

446

388

353

441

Situationen för unionens producenter

Kapacitetsutnyttjande (i %)

72 %

72 %

71 %

73 %

67 %

Produktion (i ton)

13 171 558

13 019 699

12 763 140

13 191 436

12 494 712

Försäljningsvolym i EU (i ton)

8 906 120

9 187 941

9 019 809

9 568 119

9 848 615

Marknadsandel (i %)

92,6 %

88,7 %

84,6 %

86,2 %

87,5 %

Försäljningspris per enhet (i euro/ton)

460

437

386

367

436

Nettovinst/nettoförlust på försäljning i EU (i %)

– 2,0 %

– 2,5 %

– 2,6 %

3,4 %

4,8 %

Antal anställda (vid periodens slut)

5 563

5 441

5 529

5 634

5 457

Lager

761 808

683 591

642 506

602 948

659 484

Kassaflöde

20 571 082

14 116 433

53 015 513

165 167 521

249 292 475

Räntabilitet på sysselsatt kapital (i %)

0,9 %

2,4 %

1,9 %

6,2 %

9,3 %


Prisjämförelse för 2017

 

Prisunderskridande

– 1,3 %

Produkt 14 Stänger och lätta profiler, rostfria

Data per kalenderår

2013

2014

2015

2016

2017

Förbrukning (i ton)

526 080

593 501

593 530

630 737

632 804

Import

Volym (i ton)

113 071

147 453

142 416

147 811

159 577

Marknadsandel (i %)

21,5 %

24,8 %

24,0 %

23,4 %

25,2 %

Pris per enhet (i euro/ton)

3 092

2 894

3 035

2 590

2 885

Situationen för unionens producenter

Kapacitetsutnyttjande (i %)

65 %

68 %

68 %

69 %

72 %

Produktion (i ton)

527 386

597 178

599 927

637 938

641 446

Försäljningsvolym i EU (i ton)

411 655

444 339

450 094

482 314

472 247

Marknadsandel (i %)

78,2 %

74,9 %

75,8 %

76,5 %

74,6 %

Försäljningspris per enhet (i euro/ton)

2 988

2 969

2 838

2 404

2 807

Nettovinst/nettoförlust på försäljning i EU (i %)

5,2 %

5,6 %

4,1 %

2,3 %

5,8 %

Antal anställda (vid periodens slut)

3 680

3 766

3 737

3 789

3 844

Lager

83 561

91 900

89 676

90 409

90 893

Kassaflöde

111 869 518

142 849 693

191 511 047

155 623 001

145 832 442

Räntabilitet på sysselsatt kapital (i %)

1,0 %

4,3 %

1,4 %

– 0,7 %

4,9 %


Prisjämförelse för 2017

 

Prisunderskridande

– 2,8 %

Produkt 15 Valstråd, rostfri

Data per kalenderår

2013

2014

2015

2016

2017

Förbrukning (i ton)

318 373

323 191

304 987

335 552

347 077

Import

Volym (i ton)

52 082

71 229

57 627

58 670

62 978

Marknadsandel (i %)

16,4 %

22,0 %

18,9 %

17,5 %

18,1 %

Pris per enhet (i euro/ton)

2 300

2 193

2 310

1 962

2 228

Situationen för unionens producenter

Kapacitetsutnyttjande (i %)

63 %

64 %

65 %

69 %

71 %

Produktion (i ton)

373 010

383 586

388 273

412 892

449 392

Försäljningsvolym i EU (i ton)

266 290

251 961

247 359

276 880

284 098

Marknadsandel (i %)

83,6 %

78,0 %

81,1 %

82,5 %

81,9 %

Försäljningspris per enhet (i euro/ton)

2 480

2 516

2 382

2 022

2 417

Nettovinst/nettoförlust på försäljning i EU (i %)

– 3,7 %

– 2,1 %

– 4,7 %

– 3,1 %

3,9 %

Antal anställda (vid periodens slut)

1 677

1 671

1 731

1 761

1 852

Lager

24 810

28 696

31 083

31 584

43 800

Kassaflöde

13 022 575

18 221 077

106 175 940

84 328 053

44 337 763

Räntabilitet på sysselsatt kapital (i %)

– 0,7 %

2,9 %

– 1,5 %

– 2,8 %

5,5 %


Prisjämförelse för 2017

 

Prisunderskridande

7,8 %

Produkt 16 Valstråd, olegerad och annan legerad

Data per kalenderår

2013

2014

2015

2016

2017

Förbrukning (i ton)

18 033 534

18 249 258

18 949 497

19 375 225

20 026 426

Import

Volym (i ton)

1 125 730

1 289 953

1 697 912

2 000 967

2 094 274

Marknadsandel (i %)

6,2 %

7,1 %

9,0 %

10,3 %

10,5 %

Pris per enhet (i euro/ton)

522

504

439

392

486

Situationen för unionens producenter

Kapacitetsutnyttjande (i %)

80 %

84 %

83 %

81 %

83 %

Produktion (i ton)

19 765 154

19 775 715

20 436 595

20 037 883

20 757 864

Försäljningsvolym i EU (i ton)

16 782 585

16 828 358

17 108 877

17 222 468

17 795 595

Marknadsandel (i %)

93,1 %

92,2 %

90,3 %

88,9 %

88,9 %

Försäljningspris per enhet (i euro/ton)

509

492

443

420

505

Nettovinst/nettoförlust på försäljning i EU (i %)

1,8 %

4,8 %

3,0 %

0,6 %

3,4 %

Antal anställda (vid periodens slut)

11 561

11 598

11 881

13 068

13 058

Lager

876 450

896 633

1 120 091

974 085

954 649

Kassaflöde

234 768 428

424 076 182

365 467 214

287 106 970

310 381 566

Räntabilitet på sysselsatt kapital (i %)

1,0 %

6,9 %

2,9 %

3,9 %

6,7 %


Prisjämförelse för 2017

 

Prisunderskridande

3,7 %

Produkt 17 Profiler av järn eller olegerat stål

Data per kalenderår

2013

2014

2015

2016

2017

Förbrukning (i ton)

6 159 135

6 544 142

6 549 935

7 205 377

7 375 383

Import

Volym (i ton)

223 669

277 507

268 014

388 041

262 745

Marknadsandel (i %)

3,6 %

4,2 %

4,1 %

5,4 %

3,6 %

Pris per enhet (i euro/ton)

539

509

463

409

473

Situationen för unionens producenter

Kapacitetsutnyttjande (i %)

64 %

69 %

71 %

72 %

72 %

Produktion (i ton)

8 583 668

8 590 216

8 894 223

9 400 691

9 605 365

Försäljningsvolym i EU (i ton)

5 935 432

6 266 353

6 281 426

6 817 231

7 112 453

Marknadsandel (i %)

96,4 %

95,8 %

95,9 %

94,6 %

96,4 %

Försäljningspris per enhet (i euro/ton)

471

471

449

417

463

Nettovinst/nettoförlust på försäljning i EU (i %)

– 6,5 %

– 3,7 %

– 0,6 %

2,1 %

– 1,8 %

Antal anställda (vid periodens slut)

6 212

5 685

6 006

6 264

6 096

Lager

510 927

464 184

466 561

559 452

569 947

Kassaflöde

– 48 381 794

7 224 031

161 157 041

150 487 051

– 18 595 244

Räntabilitet på sysselsatt kapital (i %)

– 6,0 %

6,3 %

1,4 %

3,9 %

0,6 %


Prisjämförelse för 2017

 

Prisunderskridande

– 2,1 %

Produkt 18 Spont

Data per kalenderår

2013

2014

2015

2016

2017

Förbrukning (i ton)

574 025

637 684

577 270

584 985

626 863

Import

Volym (i ton)

15 870

16 503

14 051

36 970

85 054

Marknadsandel (i %)

2,8 %

2,6 %

2,4 %

6,3 %

13,6 %

Pris per enhet (i euro/ton)

787

765

1 126

651

629

Situationen för unionens producenter

Kapacitetsutnyttjande (i %)

78 %

82 %

76 %

82 %

81 %

Produktion (i ton)

907 320

940 451

840 182

777 182

817 764

Försäljningsvolym i EU (i ton)

558 131

621 150

563 140

548 010

541 782

Marknadsandel (i %)

97,2 %

97,4 %

97,6 %

93,7 %

86,4 %

Försäljningspris per enhet (i euro/ton)

711

697

652

623

640

Nettovinst/nettoförlust på försäljning i EU (i %)

6,8 %

11,5 %

8,8 %

14,0 %

3,7 %

Antal anställda (vid periodens slut)

949

971

951

981

995

Lager

49 762

47 610

58 744

68 417

75 616

Kassaflöde

58 272 442

68 732 139

63 936 644

86 404 634

40 555 786

Räntabilitet på sysselsatt kapital (i %)

– 9,3 %

6,8 %

6,7 %

10,3 %

1,5 %


Prisjämförelse för 2017

 

Prisunderskridande

1,7 %

Produkt 20 Gasrör

Data per kalenderår

2013

2014

2015

2016

2017

Förbrukning (i ton)

1 211 435

1 662 233

1 653 112

1 637 097

1 642 935

Import

Volym (i ton)

266 467

340 051

298 103

336 050

380 257

Marknadsandel (i %)

22,0 %

20,5 %

18,0 %

20,5 %

23,1 %

Pris per enhet (i euro/ton)

688

649

646

566

676

Situationen för unionens producenter

Kapacitetsutnyttjande (i %)

37 %

38 %

38 %

40 %

37 %

Produktion (i ton)

1 053 283

1 460 549

1 471 772

1 396 933

1 392 404

Försäljningsvolym i EU (i ton)

944 903

1 322 070

1 354 273

1 300 727

1 262 560

Marknadsandel (i %)

78,0 %

79,5 %

81,9 %

79,5 %

76,8 %

Försäljningspris per enhet (i euro/ton)

717

666

619

580

693

Nettovinst/nettoförlust på försäljning i EU (i %)

0,9 %

1,3 %

2,3 %

3,9 %

0,5 %

Antal anställda (vid periodens slut)

552

543

548

526

509

Lager

55 178

55 305

53 434

58 081

50 697

Kassaflöde

15 451 286

15 884 723

16 166 705

15 309 189

20 506 964

Räntabilitet på sysselsatt kapital (i %)

3,7 %

3,9 %

1,1 %

1,7 %

8,7 %


Prisjämförelse för 2017

 

Prisunderskridande

2,4 %

Produkt 21 Ihåliga profiler

Data per kalenderår

2013

2014

2015

2016

2017

Förbrukning (i ton)

3 347 996

3 407 926

3 511 951

3 885 748

4 028 730

Import

Volym (i ton)

461 263

552 874

574 490

725 545

820 667

Marknadsandel (i %)

13,8 %

16,2 %

16,4 %

18,7 %

20,4 %

Pris per enhet (i euro/ton)

599

571

553

497

618

Situationen för unionens producenter

Kapacitetsutnyttjande (i %)

46 %

46 %

46 %

47 %

49 %

Produktion (i ton)

3 019 375

3 019 977

3 106 261

3 333 368

3 388 786

Försäljningsvolym i EU (i ton)

2 882 473

2 854 843

2 936 771

3 159 965

3 207 994

Marknadsandel (i %)

86,1 %

83,8 %

83,6 %

81,3 %

79,6 %

Försäljningspris per enhet (i euro/ton)

606

569

541

517

625

Nettovinst/nettoförlust på försäljning i EU (i %)

– 2,7 %

– 3,9 %

– 3,3 %

0,2 %

– 0,5 %

Antal anställda (vid periodens slut)

1 073

1 124

1 200

1 209

1 181

Lager

160 442

138 981

146 353

107 826

149 537

Kassaflöde

– 9 630 441

13 389 861

23 807 058

13 000 201

21 372 166

Räntabilitet på sysselsatt kapital (i %)

– 2,4 %

– 5,3 %

– 6,2 %

– 0,6 %

7,2 %


Prisjämförelse för 2017

 

Prisunderskridande

1,2 %

Produkt 22 Rör, sömlösa och rostfria

Data per kalenderår

2013

2014

2015

2016

2017

Förbrukning (i ton)

96 507

101 504

97 341

96 320

95 672

Import

Volym (i ton)

32 581

38 782

39 719

42 510

42 701

Marknadsandel (i %)

33,8 %

38,2 %

40,8 %

44,1 %

44,6 %

Pris per enhet (i euro/ton)

6 941

6 167

6 118

5 846

6 300

Situationen för unionens producenter

Kapacitetsutnyttjande (i %)

6 %

7 %

6 %

6 %

6 %

Produktion (i ton)

116 630

124 135

101 291

101 831

92 357

Försäljningsvolym i EU (i ton)

61 822

61 708

56 802

53 196

52 083

Marknadsandel (i %)

64,1 %

60,8 %

58,4 %

55,2 %

54,4 %

Försäljningspris per enhet (i euro/ton)

7 913

7 740

8 318

7 361

7 993

Nettovinst/nettoförlust på försäljning i EU (i %)

3,1 %

5,9 %

– 0,4 %

– 0,1 %

1,2 %

Antal anställda (vid periodens slut)

11 180

11 211

10 369

9 779

9 317

Lager

7 452

9 389

10 455

8 690

11 688

Kassaflöde

19 858 477

10 438 041

– 48 885 671

4 038 078

– 22 872 178

Räntabilitet på sysselsatt kapital (i %)

22,7 %

– 4,3 %

– 58,1 %

– 33,4 %

– 50,5 %


Prisjämförelse för 2017

 

Prisunderskridande

21,2 %

Produkt 23 Lagerrör

Data per kalenderår

2013

2014

2015

2016

2017

Förbrukning (i ton)

68 824

72 805

67 249

59 867

65 355

Import

Volym (i ton)

7 489

9 426

11 944

9 773

8 663

Marknadsandel (i %)

10,9 %

12,9 %

17,8 %

16,3 %

13,3 %

Pris per enhet (i euro/ton)

2 069

1 626

1 749

1 630

1 608

Situationen för unionens producenter

Kapacitetsutnyttjande (i %)

68 %

64 %

53 %

52 %

63 %

Produktion (i ton)

64 972

65 475

58 407

52 494

57 657

Försäljningsvolym i EU (i ton)

61 324

63 378

55 304

50 092

56 691

Marknadsandel (i %)

89,1 %

87,1 %

82,2 %

83,7 %

86,7 %

Försäljningspris per enhet (i euro/ton)

2 023

2 003

1 925

1 804

1 837

Nettovinst/nettoförlust på försäljning i EU (i %)

4,6 %

4,9 %

– 6,7 %

– 9,2 %

– 1,8 %

Antal anställda (vid periodens slut)

332

322

306

274

280

Lager

1 285

1 433

2 591

1 452

2 429

Kassaflöde

3 499 664

3 928 566

5 055 796

– 791,310

– 620,461

Räntabilitet på sysselsatt kapital (i %)

0,9 %

– 3,3 %

– 64,7 %

– 54,5 %

– 28,1 %


Prisjämförelse för 2017

 

Prisunderskridande

12,5 %

Produkt 25 Stora svetsade rör

Data per kalenderår

2013

2014

2015

2016

2017

Förbrukning (i ton)

669 846

1 041 055

427 457

586 746

1 804 463

Import

Volym (i ton)

286 939

411 273

209 524

159 219

1 044 534

Marknadsandel (i %)

42,8 %

39,5 %

49,0 %

27,1 %

57,9 %

Pris per enhet (i euro/ton)

1 070

793

904

772

936

Situationen för unionens producenter

Kapacitetsutnyttjande (i %)

26 %

32 %

29 %

35 %

65 %

Produktion (i ton)

1 333 900

1 150 000

1 034 600

1 086 300

1 500 000

Försäljningsvolym i EU (i ton)

382 758

624 819

216 243

426 937

759 478

Marknadsandel (i %)

57,1 %

60,0 %

50,6 %

72,8 %

42,1 %

Försäljningspris per enhet (i euro/ton)

894

887

835

771

766

Nettovinst/nettoförlust på försäljning i EU (i %)

3,0 %

– 6,1 %

– 2,7 %

– 0,6 %

0,0 %

Antal anställda (vid periodens slut)

1 512

1 545

1 365

1 372

1 326

Lager

322 722

600 020

633 600

727 048

1 139 429

Kassaflöde

197 726 967

– 97 558 802

94 492 289

– 70 888 943

13 666 659

Räntabilitet på sysselsatt kapital (i %)

– 15,8 %

– 23,5 %

– 17,7 %

– 6,7 %

9,1 %


Prisjämförelse för 2017

 

Prisunderskridande

– 22,0 %

Produkt 26 Andra svetsade rör

Data per kalenderår

2013

2014

2015

2016

2017

Förbrukning (i ton)

2 385 499

3 121 613

3 126 300

3 286 436

3 352 661

Import

Volym (i ton)

474 949

491 934

510 548

540 386

571 167

Marknadsandel (i %)

19,9 %

15,8 %

16,3 %

16,4 %

17,0 %

Pris per enhet (i euro/ton)

1 352

1 376

1 397

1 262

1 431

Situationen för unionens producenter

Kapacitetsutnyttjande (i %)

57 %

57 %

57 %

58 %

60 %

Produktion (i ton)

2 384 152

3 166 935

3 144 492

3 190 480

3 301 195

Försäljningsvolym i EU (i ton)

1 907 944

2 622 348

2 588 536

2 721 349

2 765 915

Marknadsandel (i %)

80,0 %

84,0 %

82,8 %

82,8 %

82,5 %

Försäljningspris per enhet (i euro/ton)

1 024

1 013

984

942

1 062

Nettovinst/nettoförlust på försäljning i EU (i %)

1,2 %

2,4 %

1,7 %

4,2 %

4,3 %

Antal anställda (vid periodens slut)

3 024

3 013

3 011

3 089

3 025

Lager

125 621

84 268

100 035

120 308

120 420

Kassaflöde

66 281 502

68 619 951

77 514 611

87 283 492

106 630 804

Räntabilitet på sysselsatt kapital (i %)

9,1 %

11,5 %

8,8 %

12,8 %

19,3 %


Prisjämförelse för 2017

 

Prisunderskridande

– 34,8 %

Produkt 28 Ståltråd

Data per kalenderår

2013

2014

2015

2016

2017

Förbrukning (i ton)

1 318 451

1 517 192

1 480 243

1 513 248

1 505 202

Import

Volym (i ton)

574 083

722 773

692 918

736 623

722 858

Marknadsandel (i %)

43,5 %

47,6 %

46,8 %

48,7 %

48,0 %

Pris per enhet (i euro/ton)

781

729

722

626

708

Situationen för unionens producenter

Kapacitetsutnyttjande (i %)

73 %

75 %

77 %

73 %

71 %

Produktion (i ton)

899 763

932 496

940 169

886 666

900 054

Försäljningsvolym i EU (i ton)

744 368

794 419

787 325

776 626

782 344

Marknadsandel (i %)

56,5 %

52,4 %

53,2 %

51,3 %

52,0 %

Försäljningspris per enhet (i euro/ton)

940

909

840

832

905

Nettovinst/nettoförlust på försäljning i EU (i %)

0,5 %

0,0 %

1,1 %

2,6 %

0,8 %

Antal anställda (vid periodens slut)

3 387

3 395

3 429

3 459

3 408

Lager

 

 

 

 

 

Kassaflöde

66 281 502

68 619 951

77 514 611

87 283 492

106 630 804

Räntabilitet på sysselsatt kapital (i %)

 

 

 

 

 


Prisjämförelse för 2017

 

Prisunderskridande

21,8 %


BILAGA IV – Förteckning över produkter med ursprung i utvecklingsländer på vilka de provisoriska åtgärderna är tillämpliga

Land/Produktgrupp

1

2

3

4

5

6

7

8

9

12

13

14

15

16

17

18

20

21

22

23

25

26

28

Afghanistan

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Albanien

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Angola

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Antigua och Barbuda

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Argentina

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Armenien

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Konungariket Bahrain

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Bangladesh

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Barbados

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Belize

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Benin

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Mångnationella staten Bolivia

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Botswana

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Brasilien

x

x

 

 

 

x

x

 

 

 

 

 

 

 

x

 

 

 

 

 

 

 

 

Brunei Darussalam

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Burkina Faso

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Burundi

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kap Verde

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kambodja

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kamerun

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Centralafrikanska republiken

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Tchad

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Chile

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kina

 

 

x

x

 

x

 

x

 

x

 

 

x

 

 

x

 

x

x

x

x

x

x

Colombia

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kongo

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Costa Rica

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Elfenbenskusten

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kuba

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Demokratiska republiken Kongo

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Djibouti

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Dominica

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Dominikanska republiken

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ecuador

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Egypten

x

 

 

 

 

 

 

 

 

x

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

El Salvador

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Fiji

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Gabon

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Gambia

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Georgien

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ghana

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Grenada

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Guatemala

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Guinea

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Guinea-Bissau

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Guyana

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Haiti

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Honduras

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Hongkong, Kina

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Indien

x

x

x

x

x

x

x

 

x

 

 

x

x

 

 

 

x

 

x

x

 

x

 

Indonesien

 

 

 

 

 

 

x

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Jamaica

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Jordanien

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kazakstan

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kenya

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Staten Kuwait

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Republiken Kirgizistan

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Demokratiska folkrepubliken Laos

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Lesotho

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Liberia

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Macao

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Madagaskar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Malawi

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Malaysia

 

 

 

 

 

 

 

 

x

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Maldiverna

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Mali

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Mauretanien

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Mauritius

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Mexiko

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Republiken Moldavien

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

x

 

 

x

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Mongoliet

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Montenegro

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Marocko

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Moçambique

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Myanmar/Burma

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Namibia

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Nepal

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Nicaragua

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Niger

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Nigeria

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Oman

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Pakistan

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Panama

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Papua Nya Guinea

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Paraguay

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Peru

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Filippinerna

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Qatar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Rwanda

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Saint Kitts och Nevis

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Saint Lucia

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Saint Vincent och Grenadinerna

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Samoa

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Konungariket Saudiarabien

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

x

 

 

Senegal

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Seychellerna

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Sierra Leone

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Salomonöarna

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Sydafrika

 

 

 

 

 

 

 

x

x

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Sri Lanka

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Surinam

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Swaziland

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Tadzjikistan

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Tanzania

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Thailand

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

f.d. jugoslaviska republiken Makedonien

 

 

 

 

x

 

x

 

 

 

 

 

 

 

 

 

x

x

 

 

 

 

 

Togo

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Tonga

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Trinidad och Tobago

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Tunisien

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Turkiet

x

x

 

x

x

 

 

 

x

x

x

 

 

x

x

 

x

x

 

 

x

x

x

Uganda

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ukraina

x

x

 

 

 

 

x

 

 

 

x

x

 

x

x

 

x

x

x

 

 

 

x

Förenade Arabemiraten

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

x

 

 

 

 

 

x

 

Uruguay

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Vanuatu

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Bolivarianska republiken Venezuela

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Vietnam

 

x

 

x

 

 

 

 

x

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Jemen

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Zambia

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Zimbabwe

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


BILAGA V – Tullkvoter

Produktnummer

Löpnummer

Produktkategori

KN-nummer

Tullkvot (netto i ton)

Tilläggstull

1

09.8501

Varmvalsade plåtar och band, olegerade och andra legerade

7208 10 00 , 7208 25 00 , 7208 26 00 , 7208 27 00 , 7208 36 00 , 7208 37 00 , 7208 38 00 , 7208 39 00 , 7208 40 00 , 7208 52 99 , 7208 53 90 , 7208 54 00 , 7211 14 00 , 7211 19 00 , 7212 60 00 , 7225 19 10 , 7225 30 10 , 7225 30 30 , 7225 30 90 , 7225 40 15 , 7225 40 90 , 7226 19 10 , 7226 91 20 , 7226 91 91 , 7226 91 99

4 269 009

25 %

2

09.8502

Kallvalsad plåt, olegerad och annan legerad

7209 15 00 , 7209 16 90 , 7209 17 90 , 7209 18 91 , 7209 25 00 , 7209 26 90 , 7209 27 90 , 7209 28 90 , 7209 90 20 , 7209 90 80 , 7211 23 20 , 7211 23 30 , 7211 23 80 , 7211 29 00 , 7211 90 20 , 7211 90 80 , 7225 50 20 , 7225 50 80 , 7226 20 00 , 7226 92 00

1 318 865

25 %

3

09.8503

Elektroplåt (annan än kornorienterad elektroplåt)

7209 16 10 , 7209 17 10 , 7209 18 10 , 7209 26 10 , 7209 27 10 , 7209 28 10 , 7225 19 90 , 7226 19 80

178 704

25 %

4

09.8504

Plåt överdragen med metall

7210 20 00 , 7210 30 00 , 7210 41 00 , 7210 49 00 , 7210 61 00 , 7210 69 00 , 7210 90 80 , 7212 20 00 , 7212 30 00 , 7212 50 20 , 7212 50 30 , 7212 50 40 , 7212 50 61 , 7212 50 69 , 7212 50 90 , 7225 91 00 , 7225 92 00 , 7226 99 10 , 7226 99 30 , 7226 99 70

2 115 054

25 %

5

09.8505

Plåt överdragen med organiskt material

7210 70 80 , 7212 40 80

414 324

25 %

6

09.8506

Bleckprodukter

7209 18 99 , 7210 11 00 , 7210 12 20 , 7210 12 80 , 7210 50 00 , 7210 70 10 , 7210 90 40 , 7212 10 10 , 7212 10 90 , 7212 40 20

367 470

25 %

7

09.8507

Kvartoplåt, olegerad och annan legerad

7208 51 20 , 7208 51 91 , 7208 51 98 , 7208 52 91 , 7208 90 20 , 7208 90 80 , 7210 90 30 , 7225 40 12 , 7225 40 40 , 7225 40 60 , 7225 99 00

1 442 988

25 %

8

09.8508

Varmvalsade plåtar och band, rostfria

7219 11 00 , 7219 12 10 , 7219 12 90 , 7219 13 10 , 7219 13 90 , 7219 14 10 , 7219 14 90 , 7219 22 10 , 7219 22 90 , 7219 23 00 , 7219 24 00 , 7220 11 00 , 7220 12 00

193 049

25 %

9

09.8509

Kallvalsade plåtar och band, rostfria

7219 31 00 , 7219 32 10 , 7219 32 90 , 7219 33 10 , 7219 33 90 , 7219 34 10 , 7219 34 90 , 7219 35 10 , 7219 35 90 , 7219 90 20 , 7219 90 80 , 7220 20 21 , 7220 20 29 , 7220 20 41 , 7220 20 49 , 7220 20 81 , 7220 20 89 , 7220 90 20 , 7220 90 80

476 161

25 %

12

09.8512

Stänger och lätta profiler, olegerade och andra legerade

7214 30 00 , 7214 91 10 , 7214 91 90 , 7214 99 31 , 7214 99 39 , 7214 99 50 , 7214 99 71 , 7214 99 79 , 7214 99 95 , 7215 90 00 , 7216 10 00 , 7216 21 00 , 7216 22 00 , 7216 40 10 , 7216 40 90 , 7216 50 10 , 7216 50 91 , 7216 50 99 , 7216 99 00 , 7228 10 20 , 7228 20 10 , 7228 20 91 , 7228 30 20 , 7228 30 41 , 7228 30 49 , 7228 30 61 , 7228 30 69 , 7228 30 70 , 7228 30 89 , 7228 60 20 , 7228 60 80 , 7228 70 10 , 7228 70 90 , 7228 80 00

728 270

25 %

13

09.8513

Armeringsjärn

7214 20 00 , 7214 99 10

714 964

25 %

14

09.8514

Stänger och lätta profiler, rostfria

7222 11 11 , 7222 11 19 , 7222 11 81 , 7222 11 89 , 7222 19 10 , 7222 19 90 , 7222 20 11 , 7222 20 19 , 7222 20 21 , 7222 20 29 , 7222 20 31 , 7222 20 39 , 7222 20 81 , 7222 20 89 , 7222 30 51 , 7222 30 91 , 7222 30 97 , 7222 40 10 , 7222 40 50 , 7222 40 90

82 156

25 %

15

09.8515

Valstråd, rostfri

7221 00 10 , 7221 00 90

32 744

25 %

16

09.8516

Valstråd, olegerad och annan legerad

7213 10 00 , 7213 20 00 , 7213 91 10 , 7213 91 20 , 7213 91 41 , 7213 91 49 , 7213 91 70 , 7213 91 90 , 7213 99 10 , 7213 99 90 , 7227 10 00 , 7227 20 00 , 7227 90 10 , 7227 90 50 , 7227 90 95

1 058 110

25 %

17

09.8517

Profiler av järn eller olegerat stål

7216 31 10 , 7216 31 90 , 7216 32 11 , 7216 32 19 , 7216 32 91 , 7216 32 99 , 7216 33 10 , 7216 33 90

167 817

25 %

18

09.8518

Spont

7301 10 00

24 854

25 %

20

09.8520

Gasrör

7306 30 41 , 7306 30 49 , 7306 30 72 , 7306 30 77

185 280

25 %

21

09.8521

Ihåliga profiler

7306 61 10 , 7306 61 92 , 7306 61 99

387 343

25 %

22

09.8522

Rör, sömlösa och rostfria

7304 11 00 , 7304 22 00 , 7304 24 00 , 7304 41 00 , 7304 49 10 , 7304 49 93 , 7304 49 95 , 7304 49 99

22 818

25 %

23

09.8523

Lagerrör

7304 51 12 , 7304 51 18 , 7304 59 32 , 7304 59 38

5 549

25 %

25

09.8525

Stora svetsade rör

7305 11 00 , 7305 12 00 , 7305 19 00 , 7305 20 00 , 7305 31 00 , 7305 39 00 , 7305 90 00

258 133

25 %

26

09.8526

Andra svetsade rör

7306 11 10 , 7306 11 90 , 7306 19 10 , 7306 19 90 , 7306 21 00 , 7306 29 00 , 7306 30 11 , 7306 30 19 , 7306 30 80 , 7306 40 20 , 7306 40 80 , 7306 50 20 , 7306 50 80 , 7306 69 10 , 7306 69 90 , 7306 90 00

296 274

25 %

28

09.8528

Olegerad tråd

7217 10 10 , 7217 10 31 , 7217 10 39 , 7217 10 50 , 7217 10 90 , 7217 20 10 , 7217 20 30 , 7217 20 50 , 7217 20 90 , 7217 30 41 , 7217 30 49 , 7217 30 50 , 7217 30 90 , 7217 90 20 , 7217 90 50 , 7217 90 90

393 031

25 %