(1)

Genom förordning (EG) nr 1256/2008 (2) införde rådet en slutgiltig antidumpningstull på import av vissa svetsade rör av järn eller olegerat stål med ursprung i Vitryssland (nedan kallat Belarus), Folkrepubliken Kina (nedan kallad Kina), Ryssland, Thailand och Ukraina (nedan kallade de ursprungliga åtgärderna). Åtgärderna innebar att det infördes en värdetull på mellan 10,1 % och 90,6 %.

(2)

Genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/110 (3) återinförde kommissionen en slutgiltig antidumpningstull på import av vissa svetsade rör av järn eller olegerat stål med ursprung i Belarus, Kina och Ryssland och avslutade förfarandet beträffande import med ursprung i Ukraina efter en översyn vid giltighetstidens utgång (nedan kallad den förra översynen vid giltighetstidens utgång).

(3)

De antidumpningstullar som för närvarande är i kraft ligger på 10,1 % respektive 16,8 % på import från de exporterande tillverkare i Ryssland som ingick i urvalet, på 20,5 % för import från alla andra företag i Ryssland, på 90,6 % på import från alla exporterande tillverkare i Kina och på 38,1 % på import från alla exporterande tillverkare i Belarus.

(4)

Efter offentliggörandet av ett tillkännagivande om att giltighetstiden snart kommer att löpa ut (4) mottog Europeiska kommissionen (nedan kallad kommissionen) en begäran om en översyn i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen.

(5)

Begäran om översyn ingavs den 25 oktober 2019 av Defence Committee of the welded steel tubes industry of the European Union (nedan kallad sökanden) såsom företrädare för tillverkare som svarar för mer än 25 % av unionens sammanlagda produktion av vissa svetsade rör av järn eller olegerat stål. Begäran om översyn grundades på att det är sannolikt att dumpningen och skadan för unionsindustrin skulle fortsätta eller återkomma om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(6)

Efter samråd med den kommitté som inrättats genom artikel 15.1 i grundförordningen slog kommissionen fast att bevisningen var tillräcklig för att motivera en översyn vid giltighetstidens utgång och inledde därför den 24 januari 2020 en översyn vid giltighetstidens utgång, på grundval av artikel 11.2 i grundförordningen, avseende import av vissa svetsade rör av järn eller olegerat stål med ursprung i Belarus, Kina och Ryssland (nedan kallade de berörda länderna). Kommissionen offentliggjorde ett tillkännagivande om inledande i Europeiska unionens officiella tidning (5) (nedan kallat tillkännagivandet om inledande).

(7)

Undersökningen beträffande fortsatt eller återkommande dumpning omfattade perioden från och med den 1 januari 2019 till och med den 31 december 2019 (nedan kallad översynsperioden). Undersökningen av de tendenser som är relevanta för bedömningen av sannolikheten för fortsatt eller återkommande skada omfattade perioden från och med den 1 januari 2016 till och med utgången av översynsperioden (nedan kallad skadeundersökningsperioden).

(8)

I tillkännagivandet om inledande uppmanades berörda parter att kontakta kommissionen för att delta i undersökningen. Dessutom underrättade kommissionen uttryckligen den sökande, andra kända unionstillverkare, fackföreningar, kända exporterande tillverkare i Belarus, Kina och Ryssland och myndigheterna i de länderna, kända importörer, användare, handlare samt berörda intresseorganisationer om inledandet av översynen och inbjöd dem att delta.

(9)

De berörda parterna gavs möjlighet att lämna synpunkter på inledandet av översynen vid giltighetstidens utgång och att begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden.

(10)

I samband med inledandet underrättade kommissionen de berörda parterna om att den beträffande Belarus, i enlighet med artikel 2.7 i grundförordningen, skulle behöva söka samarbete med minst en exporterande tillverkare i ett lämpligt representativt land. Kommissionen underrättade också myndigheterna i Mexiko, Ryssland, Sydafrika, Sydkorea, Thailand, Turkiet, Ukraina och Förenta staterna om inledandet och uppmanade exporterande tillverkare i de länderna att delta. Berörda parter gavs tillfälle att yttra sig och att lämna in inlagor i detta avseende (se avsnitt 3.1.2).

(11)

Efter det att uppgifterna hade meddelats hävdade de belarusiska myndigheterna att sökanden i begäran om översyn inte hade påvisat sannolikheten för fortsatt eller återkommande skada på ett tillfredsställande sätt.

(12)

Kommissionen ansåg att begäran om översyn innehöll tillräcklig bevisning för att motivera att undersökningen inleddes, såsom förklaras i skäl 6. Som förklaras i avsnitten 3.1.2 och 5 visade undersökningen dessutom att det vad gäller importen från Belarus är sannolikt att dumpningen och skadan återkommer.

(13)

Argumentet avvisades därför.

(14)

I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den kunde komma att göra ett urval bland de berörda parterna i enlighet med artikel 17 i grundförordningen.

(15)

I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den gjort ett preliminärt urval av unionstillverkare. Kommissionen gjorde urvalet på grundval av produktions- och försäljningsvolymerna för den produkt som översynen gäller, vilket säkerställer god geografisk spridning. Urvalet omfattade tre unionstillverkare. Unionstillverkarna i urvalet stod för omkring 40 % av den uppskattade totala unionstillverkningen av den produkt som översynen gäller och 38 % av den uppskattade totala försäljningsvolymen i unionen.

(16)

Kommissionen uppmanade berörda parter att lämna synpunkter på det preliminära urvalet. Kommissionen mottog inga synpunkter på urvalet. Urvalet ansågs därför vara representativt för unionsindustrin.

(17)

För att kommissionen skulle kunna avgöra om ett urvalsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval, uppmanade den icke-närstående importörer att lämna de uppgifter som angavs i tillkännagivandet om inledande.

(18)

Inga icke-närstående importörer lämnade de begärda upplysningarna. Därför behövdes inte något urvalsförfarande.

(19)

För att kunna avgöra om ett urvalsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval bad kommissionen alla exporterande tillverkare i Belarus, Kina och Ryssland att lämna de uppgifter som anges i tillkännagivandet om inledande. Kommissionen bad dessutom Belarus, Kinas och Ryska federationens delegationer vid Europeiska unionen att identifiera och/eller kontakta eventuella andra exporterande tillverkare som skulle kunna vara intresserade av att medverka i undersökningen.

(20)

Tre exporterande tillverkare i Belarus lämnade den begärda informationen och gick med på att ingå i urvalet. Med tanke på det låga antalet tillverkare som gav sig till känna ansåg kommissionen att ett urvalsförfarande inte var nödvändigt. De tre exporterande tillverkarna ombads därför att fylla i frågeformuläret för exporterande tillverkare.

(21)

Två exporterande tillverkare från Ryssland gav sig till känna och uttryckte sin vilja att delta i undersökningen. Med tanke på det begränsade antalet tillverkare som gav sig till känna ansåg kommissionen att ett urvalsförfarande inte var nödvändigt. De två exporterande tillverkarna ombads att fylla i frågeformuläret för exporterande tillverkare.

(22)

Inga tillverkare i Kina lämnade de begärda uppgifterna eller samtyckte till att ingå i urvalet. Inga kinesiska tillverkare samarbetade således och slutsatserna beträffande importen från Kina har dragits på grundval av tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen.

(23)

Kopior av frågeformulären fanns tillgängliga på GD Handels webbplats när ärendet inleddes.

(24)

Svar på frågeformuläret inkom från de tre unionstillverkare som ingick i urvalet och från en distributör i unionen.

(25)

Svar på frågeformulären inkom också från de tre samarbetsvilliga exporterande tillverkarna i Belarus, medan endast en av de två ryska exporterande tillverkare som hade gett sig till känna vid inledandet besvarade frågeformuläret och samarbetade i förfarandet.

(26)

Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som bedömdes vara nödvändiga för undersökningen.

(27)

Innan covid-19-restriktionerna trädde i kraft gjorde kommissionen ett kontrollbesök på plats hos Arcelor Mittal Tubular Products i Polen. Under besöket kontrollerades tillverkningsprocessen, de råvaror som används och de biprodukter som erhålls.

(28)

I syfte att kontrollera all annan information och alla andra uppgifter som krävs, gjordes, i enlighet med tillkännagivandet om konsekvenserna av covid-19-utbrottet för antidumpnings- och antisubventionsundersökningar (6), dubbelkontroller på distans via videokonferens med följande företag:

(29)

Den 2 februari 2021 lämnade kommissionen ut uppgifter om de viktigaste omständigheter och överväganden mot bakgrund av vilka den ämnade bibehålla de gällande antidumpningstullarna på importen från de berörda länderna. Alla parter beviljades en tidsfrist inom vilken de kunde lämna synpunkter på de uppgifter som lämnats ut.

(30)

Kommissionen övervägde de synpunkter som inkommit från fyra berörda parter och beaktade synpunkterna i tillämpliga fall. Det inkom inte någon begäran om hörande.

(31)

Den produkt som översynen gäller är samma produkt som i den ursprungliga undersökningen och i den förra översynen vid giltighetstidens utgång, dvs. svetsade rör av järn eller olegerat stål, med runt tvärsnitt och en ytterdiameter som inte överstiger 168,3 mm, med undantag för linjerör som används i olje- och gasledningar, ledningar, foderrör och borrör som används för olje- eller gasborrning, precisionsrör och rör med röranslutningar lämpliga för ledning av gaser eller vätskor som används i civil luftfart, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer 7306 30 41, ex 7306 30 49, ex 7306 30 72 och ex 7306 30 77 (Taric-nummer 7306304120, 7306304920, 7306307280 och 7306307780), med ursprung i Belarus, Kina och Ryssland (nedan kallad den produkt som översynen gäller).

(32)

Den produkt som översynen gäller används främst för transport av gaser och vätskor i rörsystem, uppvärmning, ventilationssystem osv.

(33)

I likhet med vad som fastställdes i den ursprungliga undersökningen samt i den förra översynen vid giltighetstidens utgång bekräftas i denna översyn vid giltighetstidens utgång att följande produkter har samma grundläggande fysiska, kemiska och tekniska egenskaper och samma grundläggande användningsområden:

(34)

Dessa produkter anses därför vara likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

(35)

I enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen undersökte kommissionen om åtgärdernas upphörande sannolikt skulle innebära att dumpningen från Belarus, Kina eller Ryssland. fortsätter eller återkommer.

(36)

Som anges i skäl 25 samarbetade tre tillverkare i Belarus i undersökningen och besvarade frågeformuläret. Ingen av de tre tillverkarna rapporterade dock någon betydande exportförsäljning till EU. Under översynsperioden minskade importen av den produkt som översynen gäller från Belarus så mycket att den nästan blev obefintlig jämfört med undersökningsperioden för den ursprungliga undersökningen (dvs. från juli 2006 till juni 2007). Enligt statistik från Comext (Eurostat) uppgick importen av svetsade rör från Belarus till mindre än fyra ton under översynsperioden, medan den uppgick till mer än 29 000 ton under den ursprungliga undersökningen. En lika låg importnivå noterades under den förra översynen vid giltighetstidens utgång.

(37)

Eftersom det i praktiken inte förekom någon import av den produkt som översynen gäller från Belarus kunde inga slutsatser dras angående möjlig fortsatt dumpning till EU under översynsperioden. Kommissionen undersökte därför också sannolikheten för återkommande dumpning.

(38)

Kommissionen undersökte i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen sannolikheten för att dumpningen återkommer om åtgärderna skulle upphöra att gälla. Följande ytterligare faktorer analyserades: Produktionskapacitet och outnyttjad kapacitet i Belarus och förhållandet mellan priserna i unionen och Belarus. Förhållandet mellan exportpriser till tredjeländer och priserna i Belarus. Förhållandet mellan exportpriserna till tredjeländer och prisnivån i unionen och unionsmarknadens attraktionskraft.

(39)

Eftersom Belarus inte är WTO-medlem och landet förtecknas i bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/755 (7) ska normalvärdet i enlighet med artikel 2.7 i grundförordningen fastställas på grundval av priset eller det konstruerade värdet i ett lämpligt representativt land.

(40)

Efter inledandet försökte kommissionen samarbeta med minst en exporterande tillverkare i ett potentiellt representativt land. I detta syfte kontaktade kommissionen myndigheterna i åtta kända stålproducerande länder, dvs. Mexiko, Ryssland, Sydafrika, Sydkorea, Thailand, Turkiet, Ukraina och Förenta staterna.

(41)

Inget samarbete ägde rum med dessa länder, men kommissionen fick emellertid ett fullständigt svar på frågeformuläret från en tillverkare i Ryssland, som omfattades av samma undersökning. Kommissionen ansåg därför inledningsvis att Ryssland skulle vara ett lämpligt val som representativt land för Belarus.

(42)

I enlighet med artikel 2.7 i grundförordningen genomfördes samråd om urvalet med alla kända berörda tillverkare och myndigheterna i de berörda länderna. Inga synpunkter mottogs från berörda parter.

(43)

Efter dubbelkontroll på distans ansågs emellertid den ryska tillverkarens samarbetsvilja vara otillräcklig (se avsnitt 3.3.1 nedan). Enligt artikel 2.7 andra stycket i grundförordningen ska vid valet av ett lämpligt representativt land hänsyn tas ”till alla tillförlitliga uppgifter som är tillgängliga när valet görs, i synnerhet till samarbete från minst en exportör och producent i det landet”. I brist på tillräcklig samarbetsvilja och tillförlitliga uppgifter från de ryska tillverkarna av svetsade rör beslutade kommissionen att inte betrakta Ryssland som ett lämpligt representativt land.

(44)

Eftersom ingen annan tillverkare i ett potentiellt representativt land samarbetade fastställdes normalvärdet på grundval av de priser som faktiskt betalas i unionen för den likadana produkten, per basprodukttyp fritt fabrik, i enlighet med artikel 2.7 första stycket i grundförordningen. Separata normalvärden fastställdes för svarta respektive galvaniserade (8) produkter.

(45)

Efter det att uppgifterna hade lämnats ut hävdade de belarusiska myndigheterna att kommissionen inte hade bevisat att det inte var möjligt att använda andra uppgifter än de priser som faktiskt betalades i unionen för den likadana produkten för att fastställa normalvärdet. Enligt de belarusiska myndigheterna hade kommissionen inte aktivt försökt förmå myndigheterna i potentiella representativa länder att samarbeta. Dessutom menade de belarusiska myndigheterna att kommissionen i stället för unionspriserna borde ha använt det normalvärde som fastställts för Ryssland eller, som ett alternativ, de tillgängliga uppgifter från Thailand som använts för att konstruera normalvärdet för Kina, som beskrivs nedan i skäl 150.

(46)

Avseende den första punkten kan kommissionen bekräfta kommissionen att den, såsom förklaras i skälen 40 och 41 ovan, aktivt sökte samarbete med åtta potentiella representativa länder, men att inget av dessa länder samarbetade. De skrivelser som kommissionen skickade för detta syfte finns tillgängliga i de ärendehandlingar som berörda parter kan konsultera.

(47)

Avseende den andra punkten valdes Ryssland, som förklaras i skäl 43, preliminärt ut som representativt land för Belarus. På grund av den bristande samarbetsviljan och i avsaknad av tillförlitliga uppgifter från minst en exporterande tillverkare hade kommissionen emellertid inget annat val än att välja bort Ryssland som representativt land. När det gäller Thailand bör det noteras att det för valet av ett lämpligt representativt land för Belarus i enlighet med artikel 2.7 i grundförordningen krävs att minst en exportör och tillverkare i landet samarbetar. Det kravet är däremot inte tillämpligt när det gäller att konstruera normalvärdet för Kina i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen. Thailand var följaktligen inte ett lämpligt representativt land för Belarus i enlighet med artikel 2.7 i grundförordningen.

(48)

Påståendet avvisades därför.

(49)

Under översynsperioden exporterade ingen av de samarbetsvilliga tillverkarna i Belarus den produkt som översynen gäller i några betydande mängder till andra tredjelandsmarknader.

(50)

Eftersom det av belarusisk handelsstatistik om import och export framgick att den produkt som översynen gäller faktiskt exporterades från Belarus till andra tredjeländer i betydande mängder under översynsperioden, drogs slutsatsen att inga tillverkare som faktiskt exporterade den produkt som översynen gäller hade givit sig till känna för att samarbeta i undersökningen.

(51)

Eftersom de belarusiska tillverkare som faktiskt exporterar den produkt som översynen gäller inte samarbetade i någon större utsträckning meddelade kommissionen de belarusiska myndigheterna att den skulle kunna komma att tillämpa artikel 18 i grundförordningen beträffande de slutsatser som dragits avseende Belarus.

(52)

I sina synpunkter på den planerade tillämpningen av artikel 18 hävdade de belarusiska myndigheterna att det skulle vara lämpligare att använda de uppgifter som lämnats av de tre samarbetsvilliga tillverkarna i stället för import- och exportstatistiken. De belarusiska myndigheterna hävdade också, och upprepade därigenom vad de angav i samband med att uppgifterna lämnades ut, att de HS-nummer som använts för att bedöma exporten av den produkt som översynen gäller inte var lämpliga. De belarusiska myndigheterna hävdade också att kommissionen hade underlåtit att beakta återexporten, mot bakgrund av att exporten av den produkt som översynen gäller till tredjeländer (som Ryssland) enligt de belarusiska myndigheterna uppgick till 2 400 ton och inbegrep export från ett företag som köper den produkt som översynen gäller i Ryssland, utför galvaniseringen och återexporterar produkten.

(53)

Beträffande det första påståendet har kommissionen klargjort att den varken bestrider eller bortser från uppgifterna från de tre samarbetsvilliga belarusiska tillverkarna. De tre företagen exporterade helt enkelt inte tillräckligt betydande kvantiteter av den produkt som översynen gäller för att kommissionen ska kunna använda dem för att bedöma sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning.

(54)

Beträffande det andra påståendet har kommissionen noterat att nästan all export från Belarus av den produkt som översynen gäller går till Ryssland. Kommissionen dubbelkontrollerade statistiken över export från Belarus till Ryssland (på åttasiffrig nivå) mot statistiken över import till Ryssland (på tiosiffrig nivå) med hjälp av statistiska uppgifter från Global Trade Atlas (nedan kallad GTA) (9). Kommissionen har bekräftat att den produkt som översynen gäller omfattas av beskrivningen för de koder på åttasiffrig nivå som används för belarusisk export samt de koder på tiosiffrig nivå som används för den ryska importen. I slutändan använde kommissionen de ryska importsiffrorna på tiosiffrig nivå, eftersom de gav mer detaljerad information om de olika typerna av svetsade rör.

(55)

Beträffande det tredje påståendet noterade kommissionen följande tre punkter: För det första visar den information som inhämtats att exporten av den produkt som översynen gäller från Belarus till Ryssland under översynsperioden uppgick till mer än 4 800 ton. För det andra uppgick exporten av galvaniserade produkter till mindre än 1 000 ton enligt samma källor. Slutligen har det faktum att den återexporterande tillverkare som de belarusiska myndigheterna nämner inte samarbetade legat till grund för kommissionens bedömning på grundval av artikel 18 i grundförordningen, eftersom de tillverkare i Belarus som skulle kunna exportera betydande kvantiteter av den berörda produkten inte samarbetade.

(56)

Påståendena avvisades därför.

(57)

I enlighet med artikel 18 i grundförordningen fastställdes följaktligen det sannolika exportpriset på grundval av tillgängliga uppgifter. Till följd av detta fastställdes försäljningspriserna till tredjeländer på grundval av statistik över importen till Ryssland från GTA, rapporter från Världsbanken (10) och OECD (11).

(58)

Dessutom fastställde kommissionen att Ryssland var den största importören av svetsade rör från Belarus under översynsperioden, då landet tog emot 92 % av den belarusiska exporten av den produkt som översynen gäller. De kvantiteter som exporterades till andra tredjeländer än Ryssland var försumbara och ansågs därför inte representativa.

(59)

Värdet för importen till Ryssland rapporterades på cif-nivå. Kommissionen justerade därför de rapporterade priserna för att beräkna exportpriset fritt fabrik och genom att dra av den inhemska transportkostnaden i Belarus (12). Separata sannolika exportpriser fastställdes för svarta respektive galvaniserade produkter.

(60)

Kommissionen jämförde normalvärdet med det sannolika exportpriset vid export till Ryssland på nivån fritt fabrik. Eftersom galvaniserade produkter endast exporterades i begränsade mängder och pristendensen var ojämn och med beaktande av de belarusiska myndigheternas synpunkter på återexporten (se skäl 52) gjordes jämförelsen endast avseende de svarta produkterna.

(61)

Jämförelsen visar på en sannolik landsomfattande dumpningsmarginal för exporten från Belarus till Ryssland, uttryckt i procent av cif-värdet, på 8,0 %.

(62)

Efter det att uppgifterna hade meddelats meddelandet av uppgifter påstod myndigheterna i Belarus och två tillverkare i Belarus att kommissionen borde ändra tullnivån i åtgärderna avseende Belarus med tanke på att den dumpningsmarginal som fastställts i det aktuella förfarandet är betydligt lägre än den som fastställdes i den tidigare översynen vid giltighetstidens utgång och i den ursprungliga undersökningen.

(63)

I enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen kan en översyn vid giltighetstidens utgång antingen leda till att åtgärderna upphävs eller bibehålls på den nivå som fastställdes i den ursprungliga undersökningen. Kommissionen kan därför inte revidera tullnivån i en översyn vid giltighetstidens utgång.

(64)

Detta påstående avvisades därför.

(65)

De belarusiska myndigheterna begärde dessutom att uppgifter om hur dumpningen hade beräknats skulle lämnas ut och dessutom att de skulle ges ytterligare tid för att lämna synpunkter på beräkningen.

(66)

Den metod som användes för att beräkna dumpningen för Belarus vidkommande beskrivs skälen 39–61. Efter de att uppgifterna hade lämnats ut lade kommissionen, på begäran av de belarusiska myndigheterna, till den statistik avseende Ryssland som använts för att fastställa det sannolika exportpriset från Belarus i de ärendehandlingar som berörda parter kan konsultera. Berörda parter fick tre dagar på sig att lämna synpunkter.

(67)

De belarusiska myndigheterna inkom med synpunkter avseende i) det ursprung som anges för den produkt som översynen gäller i statistiken, ii) den valutaomräkning som gjorts och iii) avseende vissa särdrag i de statistiska uppgifterna avseende Belarus och Ryssland.

(68)

Beträffande den första punkten hävdade de belarusiska myndigheterna att ett av de nummer som användes för att fastställa importen från Belarus till Ryssland, i enlighet med skäl 54, omfattar produkter som har sitt ursprung inte bara i Belarus, utan även i andra länder.

(69)

Kommissionen har klargjort att de uppgifter som samlades in under undersökningen bekräftade att de produkter som importerats enligt detta nummer enligt statistiken har sitt ursprung i Belarus. Det lades inte heller fram någon bevisning som kunde styrka att de produkter som angavs ha sitt ursprung i Belarus faktiskt hade sitt ursprung i ett annat land. Påståendet avvisades därför.

(70)

När det gäller den andra punkten hävdade de belarusiska myndigheterna att kommissionen använt sig av rysk importstatistik i euro, men att den ryska federala tullmyndigheten tillhandahåller statistik i US-dollar. Enligt de belarusiska myndigheterna borde kommissionen ha använt växelkursen på försäljningsdagen, såsom föreskrivs i artikel 2.10 j i grundförordningen.

(71)

För det första är bestämmelserna i artikel 2.10 j tillämpliga på jämförelser som görs mellan exportpriserna och normalvärdet vid faktiska försäljningstransaktioner. I det aktuella ärendet fastställdes det genomsnittliga exportpriset, såsom förklaras i skäl 57, på grundval av importstatistik från GTA och inte på faktiska försäljningstransaktioner. För det andra är den omräkningskurs som används i GTA ett månatligt genomsnitt som beräknas på grundval av de dagliga genomsnitten under månaden. Kommissionen anser därför att den möjliggjorde en korrekt jämförelse mellan exportpriset och normalvärdet. Påståendet avvisades därför.

(72)

När det gäller den tredje punkten hävdade de belarusiska myndigheterna att både Belarus och Ryska federationen är medlemmar i Eurasiska ekonomiska unionen (EAEU). Detta innebar att varor rör sig fritt mellan EAEU-medlemmar utan tullkontroller och att det därför, enligt de belarusiska myndigheternas, inte är säkerställt att de tullnummer som deklarerades överensstämde med de varor som faktiskt exporterades.

(73)

Kommissionen instämde inte i detta påstående. Det faktum att det inte görs tullkontroller upphäver inte rapporteringskraven för import- och exporttransaktioner. De varubeskrivningar som anges för de tullnummer som använts överensstämmer med definitionen för den produkt som översynen gäller och inga bevis för motsatsen har lagts fram. Påståendet avvisades därför.

(74)

Produktionskapaciteten och den outnyttjade kapaciteten i Belarus fastställdes på grundval av de uppgifter som lämnats av sökanden och de uppgifter som lämnats av de tre samarbetsvilliga belarusiska tillverkarna.

(75)

Enligt uppgifterna i begäran uppgår den outnyttjade produktionskapaciteten i Belarus för den produkt som översynen gäller till cirka 50 000 ton. Undersökningen visade att de tre samarbetsvilliga tillverkarna har outnyttjad produktionskapacitet för den produkt som översynen gäller på minst 30 000 ton.

(76)

Såsom fastställdes även i den förra översynen vid giltighetstidens utgång kan produktionslinjerna för den produkt som översynen gäller användas både för tillverkning av svetsade rör och för tillverkning av ihåliga profiler (endast ett mindre tillverkningssteg skiljer produktionen av de två produkterna åt). Dessutom kan svetsade rör med en diameter över 168,3 mm (nedan kallade stora rör), som inte berörs av detta förfarande, tillverkas i samma produktionslinjer.

(77)

Mot bakgrund av det är möjligt att ändra produktmixen uppskattas den outnyttjade kapaciteten i Belarus till cirka 50 000 ton för de samarbetsvilliga tillverkarna, eller mer än 9 % av förbrukningen i unionen. Eftersom de samarbetsvilliga tillverkarna endast står för 40 % av den totala tillverkningen i Belarus, och om man utgår från att de icke-samarbetsvilliga tillverkarna har samma andel outnyttjad kapacitet, kan den outnyttjade kapaciteten för hela landet uppskattas till cirka 125 000 ton.

(78)

På grundval av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att de belarusiska exporterande tillverkarna förfogar över betydande outnyttjad kapacitet som de skulle kunna använda för att tillverka svetsade rör för export till unionen om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(79)

Efter det att uppgifterna meddelats invände en belarusisk tillverkare och de belarusiska myndigheterna mot kommissionens beräkning av den outnyttjade kapaciteten i Belarus, eftersom den enligt deras uppfattning är betydligt överskattad och ingen hänsyn hade tagits till de andra produkter som tillverkas i samma produktionslinje.

(80)

Kommissionen klargör att uppskattningen av den outnyttjade produktionskapaciteten baseras på de faktiska uppgifter som de tre samarbetsvilliga tillverkarna lämnade i sina svar på frågeformuläret. Såsom förklaras i skäl 77 beaktade kommissionen dessutom de andra produkter som tillverkades i samma produktionslinje. Med tanke på unionsmarknadens attraktionskraft drogs dessutom slutsatsen att det är sannolikt att de belarusiska tillverkarna skulle ändra sin produktmix och öka sin produktionskapacitet för den produkt som översynen gäller om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(81)

Påståendet avvisades därför.

(82)

Enligt uppgifter från GTA exporterade de belarusiska exporterande tillverkarna till sin viktigaste tredjelandsmarknad, dvs. Ryssland, till priser som i genomsnitt var minst 5 % lägre än unionstillverkarnas genomsnittliga försäljningspriser på unionsmarknaden. Med hänsyn till prisnivån är det därför potentiellt mer attraktivt för de belarusiska tillverkarna att exportera till unionen än till nästan alla andra länder. Under översynsperioden uppgick exporten till Ryssland dessutom till cirka 4 800 ton, dvs. till mindre än 10 % av den uppskattade outnyttjade kapaciteten hos de samarbetsvilliga tillverkarna i Belarus och till mindre än 4 % av den uppskattade outnyttjade kapaciteten i hela landet.

(83)

Unionsmarknaden är också attraktiv för de belarusiska tillverkarna med tanke på dess geografiska närhet och storlek och med tanke på att förbrukningen på unionsmarknaden uppgår till 541 000 ton.

(84)

Kommissionen fastställde att dumpningen hade fortsatt vad gäller exporten från Belarus till landets största tredjelandsmarknad (Ryssland).

(85)

Kommissionen fann dessutom annan bevisning för att dumpningen sannolikt skulle återkomma om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(86)

Slutligen visade unionsmarknadens attraktionskraft, sett till storlek och priser, och den betydande outnyttjade kapacitet som finns i Belarus, att det är sannolikt att den belarusiska exporten och den outnyttjade kapaciteten skulle omdirigeras till unionsmarknaden, om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(87)

Kommissionen drog därför slutsatsen att det är sannolikt att dumpningen återkommer om åtgärderna inte förlängs.

(88)

Under översynsperioden fortsatte importen från Kina av den produkt som översynen gäller, men importnivåerna var mycket lägre än under undersökningsperioden för den ursprungliga undersökningen (dvs. från juli 2006 till juni 2007). Enligt statistik från Comext (Eurostat) stod importen av svetsade rör från Kina för cirka 0,1 % av unionsmarknaden under översynsperioden, vilket är att jämföra med en marknadsandel på 13,8 % under den ursprungliga undersökningen. En lika liten marknadsandel (0,03 %) noterades under den förra översynen vid giltighetstidens utgång. I absoluta tal minskade importen från Kina drastiskt, från nästan 184 887 ton under den ursprungliga undersökningen till 118 ton i den förra översynen vid giltighetstidens utgång och till 559 ton i den nuvarande översynen vid giltighetstidens utgång.

(89)

Som anges skäl 22 samarbetade ingen av de exporterande tillverkarna i Kina i undersökningen. De exporterande tillverkarna lämnade därför inte in svar på frågeformuläret, dvs. inga uppgifter om exportpriser och exportkostnader, inhemska priser och kostnader, förbrukning av insatsvaror i tillverkningsprocessen, tillverkningsomkostnader, kapacitet, tillverkning, investeringar osv. De kinesiska myndigheterna och de exporterande tillverkarna kommenterade inte heller bevisningen i ärendet, vilken bland annat utgjordes av kommissionens arbetsdokument om betydande snedvridningar i Kinas ekonomi i samband med undersökningar om handelspolitiska skyddsåtgärder (13) (nedan kallad rapporten).

(90)

På grund av det obefintliga samarbetet meddelade kommissionen därför de kinesiska myndigheterna att den skulle kunna komma att tillämpa artikel 18 i grundförordningen med avseende på de slutsatser som dras beträffande Kina. Kommissionen har inte mottagit några synpunkter.

(91)

I enlighet med artikel 18.1 i grundförordningen baserades därför slutsatserna om sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning när det gäller Kina på tillgängliga uppgifter, särskilt uppgifterna i begäran om översyn vid giltighetstidens utgång och de uppgifter som lämnats in av berörda parter, information från andra källor, som import- och exportstatistik (Eurostat och GTA), statistiska uppgifter från den kinesiska skatte- och tulladministrationens webbplatser (14), rapporter från Världsbanken och OECD, samt uppgifter från oberoende leverantörer av prisuppgifter, nyheter, data, analyser och konferenser för järn- och stålindustrin, som Deloitte (15), Transcustoms (16), Global Trade Alert (17) och Huajing Industry Research Institute (18).

(92)

Mot bakgrund av att det fanns tillräcklig bevisning tillgänglig när undersökningen inleddes och att denna för Kinas vidkommande tenderar att tyda på betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen, inledde kommissionen en undersökning med avseende på landet på grundval av artikel 2.6a i grundförordningen.

(93)

För att erhålla den information som kommissionen ansåg nödvändig för undersökningen av de påstådda betydande snedvridningarna, skickade kommissionen ett frågeformulär till det kinesiska statsrådet (nedan kallad de kinesiska myndigheterna). I punkt 5.3.2 i tillkännagivandet om inledande uppmanade kommissionen dessutom alla berörda parter att inom 37 dagar efter det att tillkännagivandet offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning lämna synpunkter och uppgifter samt lägga fram bevisning till stöd för dessa med avseende på tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen. Det inkom inget svar på frågeformuläret från de kinesiska myndigheterna, och inga synpunkter angående tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen lämnades inom den angivna tidsfristen.

(94)

I punkt 5.3.2 i tillkännagivandet om inledande angav kommissionen också att den, mot bakgrund av tillgänglig bevisning, preliminärt hade valt Mexiko som ett lämpligt representativt land i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen för att fastställa normalvärdet på grundval av icke snedvridna priser eller referensvärden. Kommissionen uppgav vidare att den avsåg att undersöka andra eventuellt lämpliga representativa länder i enlighet med de kriterier som anges i punkt 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen.

(95)

Den 11 maj 2020 informerade kommissionen de berörda parterna genom en not (nedan kallad den första noten) om de källor som den avsåg att använda för att fastställa normalvärdet. I noten tillhandahöll kommissionen en förteckning över alla produktionsfaktorer, t.ex. råvaror, arbetskraft och energi, som kan ingå i tillverkningen av den produkt som översynen gäller. På grundval av de kriterier som låg till grund för valet av icke-snedvridna priser eller referensvärden angav kommissionen även möjliga representativa länder (Brasilien, Malaysia, Mexiko, Thailand och Turkiet). Kommissionen mottog inga synpunkter på den första noten.

(96)

Den 4 juni 2020 informerade kommissionen de berörda parterna genom en andra not (nedan kallad den andra noten) om de källor som den avsåg att använda för att fastställa normalvärdet, med Thailand som representativt land (19). Kommissionen informerade också de berörda parterna om sin avsikt att fastställa försäljnings- och administrationskostnader, allmänna kostnader samt vinst på grundval av tillgänglig information från tillverkarna i det representativa landet, dvs. från företagen Pacific Pipe Co., Ltd och Asia Metal Co., Ltd Det inkom inga synpunkter på den andra noten.

(97)

Enligt artikel 2.1 i grundförordningen ska ”normalvärdet vanligtvis grundas på de priser som oberoende kunder i exportlandet har betalat eller ska betala vid normal handel”.

(98)

Följande anges dock i artikel 2.6a a i grundförordningen: ”om det […] fastställs att det inte är lämpligt att använda de inhemska priserna och kostnaderna i exportlandet på grund av att det föreligger betydande snedvridningar i det landet i den mening som avses i led b, ska normalvärdet uteslutande konstrueras på grundval av kostnader för produktion och försäljning som återspeglar icke snedvridna priser eller referensvärden” och det ”konstruerade normalvärdet ska omfatta ett icke snedvridet och skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst”.

(99)

Som förklaras närmare nedan konstaterade kommissionen i denna undersökning, på grundval av tillgänglig bevisning och mot bakgrund av den bristande samarbetsviljan från de kinesiska myndigheternas och de exporterande tillverkarnas sida, att det var lämpligt att tillämpa artikel 2.6a i grundförordningen.

(100)

I artikel 2.6a b i grundförordningen ges följande definition: ”Betydande snedvridningar är sådana snedvridningar som inträffar när rapporterade priser eller kostnader, inbegripet råvarukostnader och energikostnader, inte bestämts av de fria marknadskrafterna på grund av att de påverkats av ett betydande statligt inflytande. Vid bedömningen av huruvida det föreligger betydande snedvridningar ska hänsyn bland annat tas till de potentiella följderna av en eller flera av följande aspekter:

(101)

I enlighet med artikel 2.6a b i grundförordningen ska bedömningen av förekomsten av betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a a bland annat beakta den icke uttömmande förteckningen över aspekter i den förstnämnda bestämmelsen. I enlighet med artikel 2.6a b i grundförordningen bör vid bedömningen av huruvida det föreligger betydande snedvridningar hänsyn bland annat tas till de potentiella följderna av en eller flera av dessa aspekter för priser och kostnader i exportlandet för den produkt som översynen gäller. Eftersom denna förteckning inte är fullständig behöver inte alla aspekter beaktas för att betydande snedvridningar ska kunna konstateras. Samma faktiska omständigheter kan dessutom användas för att visa att en eller flera av aspekterna i förteckningen förekommer. Alla slutsatser om betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a a ska dock göras på grundval av all tillgänglig bevisning. I den övergripande bedömningen avseende förekomsten av snedvridningar kan även de allmänna förhållandena och situationen i exportlandet beaktas, särskilt där de grundläggande aspekterna av det exporterande landets ekonomiska och administrativa struktur ger myndigheterna betydande befogenheter att ingripa i ekonomin på ett sätt som gör att priser och kostnader inte är resultatet av marknadskrafternas fria utveckling.

(102)

Följande anges i artikel 2.6a c i grundförordningen: ”När kommissionen har välgrundade indikationer på en eventuell förekomst av sådana betydande snedvridningar som avses i led b i ett visst land eller i en viss sektor i det landet, och när så är lämpligt för en effektiv tillämpning av denna förordning, ska kommissionen utarbeta, offentliggöra och regelbundet uppdatera en rapport som beskriver de marknadsförhållanden som avses i led b i det landet eller den sektorn”.

(103)

I enlighet med denna bestämmelse har kommissionen utfärdat en landsrapport för Kina (20), som visar att det finns ett betydande statligt inflytande på många nivåer i ekonomin, inbegripet specifika snedvridningar av många centrala produktionsfaktorer (såsom mark, energi, kapital, råvaror och arbetskraft) samt inom specifika sektorer (såsom stål- och kemisektorerna). Vid tidpunkten för inledandet inbjöds berörda parter att motbevisa, kommentera eller komplettera bevisningen i ärendehandlingarna. Rapporten infördes i undersökningens ärendehandlingar i det inledande skedet.

(104)

I begäran angavs även, som komplement till rapporten, ytterligare bevis på förekomsten av betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b.

(105)

Sökanden hänvisade särskilt till metoder som påverkar kostnader och priser inom sektorn för svetsade rör och inom stålsektorn (varmvalsade rullar av stål är den viktigaste insatsvaran i tillverkningen av svetsade rör):

(106)

Som anges i skäl 93 besvarade de kinesiska myndigheterna inte det frågeformulär som de fått. Som nämns i skälen 22 och 89 uppvisade de exporterande tillverkarna inte någon samarbetsvilja och de tillhandahöll inte heller några bevis för att stödja eller motbevisa de befintliga bevisen i ärendehandlingarna, inbegripet rapporten och de ytterligare bevis som lämnats av sökanden avseende förekomsten av betydande snedvridningar och/eller lämpligheten att tillämpa artikel 2.6a i grundförordningen i det aktuella ärendet.

(107)

Kommissionen undersökte huruvida det skulle vara lämpligt eller inte att använda de inhemska priserna och kostnaderna i Kina på grund av förekomsten av betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen. Kommissionen gjorde detta på grundval av tillgänglig bevisning i ärendet, inbegripet bevisningen i rapporten, som bygger på allmänt tillgängliga källor. I analysen ingick en granskning av det betydande statliga inflytandet i Kinas ekonomi i allmänhet, men även av den specifika situationen på marknaden i den berörda sektorn, inbegripet beträffande den produkt som översynen gäller.

(108)

Det kinesiska ekonomiska systemet bygger på principen om en ”socialistisk marknadsekonomi”. Denna princip är inskriven i den kinesiska författningen och bestämmer Kinas ekonomiska styrning. Det centrala inslaget i principen är ”socialistiskt offentligt ägande av produktionsmedlen, som ägs av hela folket och kollektivt av arbetarna”. Den statsägda ekonomin är den ”ledande kraften i den nationella ekonomin” och staten har i uppdrag att ”säkerställa dess konsolidering och tillväxt” (22). Det innebär att den kinesiska ekonomins övergripande struktur inte bara möjliggör ett betydande statligt inflytande i ekonomin, utan också att staten uttryckligen har i uppdrag att utöva ett sådant inflytande. Det faktum att det offentliga ägandet har företräde framför privat ägande genomsyrar hela rättssystemet och betonas som en allmän princip i alla centrala lagar. Den kinesiska egendomslagen är ett utmärkt exempel på detta: den hänvisar till det primära stadiet i socialismen och anförtror staten uppgiften att upprätthålla det grundläggande ekonomiska system enligt vilket det offentliga ägandet spelar en dominerande roll. Andra ägandeformer tolereras, eftersom lagen tillåter dem att utvecklas vid sidan av statligt ägande (23).

(109)

I enlighet med kinesisk rätt är det Kinas kommunistiska parti (nedan kallat KKP) som leder utvecklingen av den socialistiska marknadsekonomin. Den kinesiska statens och KKP:s strukturer är sammanflätade på alla nivåer (rättsligt, institutionellt, personligt) och bildar en överbyggnad där KKP:s och statens roller är oskiljbara. Efter en ändring av den kinesiska konstitutionen i mars 2018 blev KKP:s ledande roll ännu mer framträdande genom att den på nytt bekräftades i artikel 1 i konstitutionen. Efter den sedan tidigare befintliga första meningen i bestämmelsen, dvs. ”[d]et socialistiska systemet är det grundläggande systemet för Folkrepubliken Kina”, infogades en ny andra mening, som lyder som följer: ”[d]et främsta kännetecknet för den kinesiska formen av socialism är det kinesiska kommunistpartiets ledarskap.” (24) Detta åskådliggör KKP:s absoluta och allt större kontroll över Kinas ekonomiska system. Detta ledarskap och denna kontroll är en väsentlig del av det kinesiska systemet och går mycket längre än vad som är brukligt i andra länder, där staten utövar allmän makroekonomisk kontroll inom vilken de fria marknadskrafterna råder.

(110)

Den kinesiska staten för en interventionistisk ekonomisk politik och strävar efter mål som sammanfaller med den politiska dagordning som fastställs av KKP, i stället för att avspegla de rådande ekonomiska förhållandena på en fri marknad (25). De kinesiska myndigheterna tillämpar interventionistiska verktyg av många olika slag, bland annat systemet för industriell planering, finanssystemet och olika aspekter av lagstiftningen.

(111)

För det första styrs den kinesiska ekonomins inriktning när det gäller den övergripande administrativa kontrollen av ett komplext system av industriell planering, som påverkar alla ekonomiska verksamheter i landet. Sammantaget täcker dessa planer en omfattande och komplex matris av sektorer och övergripande politiska åtgärder och de tillämpas på alla myndighetsnivåer. På provinsnivå är planerna detaljerade, medan de nationella planerna innehåller mer övergripande mål. Planerna anger också de hjälpmedel som ska användas för att stödja de relevanta industrierna/sektorerna och tidsramar inom vilka målen ska uppnås. Vissa planer innehåller fortfarande explicita produktionsmål, eftersom detta var ett vanligt förekommande inslag under tidigare planeringsperioder. Enligt planerna väljs individuella industrisektorer och/eller projekt ut som (positiva eller negativa) prioriteringar i linje med statens prioriteringar och särskilda utvecklingsmål fastställs för dem (industriell uppgradering, internationell expansion osv.). De ekonomiska aktörerna, såväl privata som statsägda, måste i grunden anpassa sina affärsverksamheter efter villkoren i planeringssystemet. Detta beror inte bara på att planerna är bindande, utan även på att de berörda kinesiska myndigheterna på alla nivåer följer systemet med planer och utövar sina befogenheter därefter, vilket innebär att de förmår de ekonomiska aktörerna att uppfylla de prioriteringar som stakas ut i planerna (se även avsnitt 3.2.2.2 a 5) (26).

(112)

För det andra domineras Kinas finansiella system, vad gäller fördelningen av ekonomiska resurser, av statsägda affärsbanker. När dessa banker fastställer och genomför sin utlåningspolitik måste de anpassa sig till de kinesiska myndigheternas industripolitiska mål i stället för att huvudsakligen bedöma de ekonomiska fördelarna med ett visst projekt (se även avsnitt 3.2.2.2 a 8) (27). Detsamma gäller de övriga komponenterna i Kinas finansiella system, såsom aktiemarknader, obligationsmarknader, marknaden för riskkapital osv. Även dessa andra delar av finanssektorn utanför banksektorn är institutionellt och operativt sett strukturerade på ett sätt som inte är inriktat på att se till att finansmarknaderna fungerar så effektivt som möjligt, utan på att säkerställa kontroll och möjliggöra inflytande från staten och KKP (28).

(113)

För det tredje ingriper staten i ekonomin på en rad olika sätt via lagstiftningen. Reglerna för offentlig upphandling används till exempel regelbundet för att uppnå andra politiska mål än ekonomisk effektivitet, vilket undergräver de marknadsbaserade principerna på det området. Den tillämpliga lagstiftningen föreskriver uttryckligen att offentlig upphandling ska genomföras för att underlätta att uppnå de mål som utformas utifrån statens politik. Målens karaktär fastställs emellertid inte, vilket ger de beslutande organen en bred marginal för egna bedömningar (29). När det gäller investeringar har de kinesiska myndigheterna likaså en betydande kontroll och ett stort inflytande över vad både statliga och privata investeringar ska inriktas på och hur omfattande de ska vara. Granskning av investeringar samt olika incitament, restriktioner och förbud i samband med investeringar används av myndigheterna som viktiga verktyg för att stödja industripolitiska mål, till exempel för att upprätthålla statlig kontroll över viktiga sektorer eller stärka den inhemska industrin (30).

(114)

Sammanfattningsvis bygger Kinas ekonomiska modell på vissa grundsatser som föreskriver och uppmuntrar statliga ingripanden av många olika slag. Sådant betydande statligt inflytande strider mot de fria marknadskrafterna och motverkar en effektiv resursfördelning enligt marknadsprinciperna (31).

(115)

I Kina utgör företag som ägs av eller drivs under kontroll och/eller politisk styrning eller överinseende av staten en väsentlig del av ekonomin.

(116)

De kinesiska myndigheterna och KKP har strukturer som säkerställer deras fortsatta inflytande över företag, särskilt statsägda företag. Staten (och i många avseenden också KKP) utformar och övervakar inte bara aktivt statsägda företags genomförande av den allmänna ekonomiska politiken, utan hävdar även sin rätt att delta i de statsägda företagens operativa beslutsfattande. Detta sker vanligen genom att tjänstemän roterar mellan de statliga myndigheterna och de statsägda företagen, genom att partimedlemmar sitter med i de statsägda företagens ledningsorgan, genom att particeller ingår i företagen (se även avsnitt 3.2.2.2 a 4) samt genom att staten utformar bolagsstrukturen inom sektorn för statsägda företag (32). I gengäld har statsägda företag en särskild ställning inom den kinesiska ekonomin, vilket medför flera ekonomiska fördelar, i synnerhet skydd mot konkurrens och förmånstillträde till relevanta insatsvaror samt finansiering (33). De faktorer som visar på förekomsten av statlig kontroll över företag i sektorn för svetsade rör beskrivs närmare i avsnitt 3.2.2.2 a 4 nedan.

(117)

Särskilt inom sektorn för stål, dvs. den sektor som producerar den viktigaste råvaran för tillverkning av svetsade rör, äger de kinesiska myndigheterna fortfarande en stor andel av företagen. Till antalet uppskattas de statsägda företagen och de privatägda företagen vara nästan lika många, men fyra av de fem kinesiska ståltillverkare som hör till världens tio största ståltillverkare är statsägda (34). Samtidigt som de tio största tillverkarna endast stod för omkring 36 % av industrins totala produktion 2016, satte de kinesiska myndigheterna samma år upp målet att konsolidera 60–70 % av järn- och ståltillverkningen till cirka tio storskaliga företag till 2025 (35). De kinesiska myndigheterna upprepade sin avsikt i april 2019, när de tillkännagav offentliggörandet av riktlinjer om konsolidering av stålindustrin (36). En sådan konsolidering kan medföra påtvingade sammanslagningar av lönsamma privata företag med underpresterande statsägda företag (37).

(118)

Såsom förklaras ovan finns det en stor andel statsägda företag inom stålsektorn och stålsektorn är den främsta leverantören av råvaran för tillverkning av svetsade rör. Eftersom de kinesiska exportörerna av svetsade rör inte samarbetade kunde den exakta kvoten mellan de privata och statligt ägda tillverkarna av svetsade rör inte fastställas. Undersökningen visade att både offentlig- och privatägda företag inom sektorn för svetsade rör är föremål för politisk övervakning och vägledning såsom anges i avsnitt 3.2.2.2 a 5.

(119)

Förutom att utöva kontroll över ekonomin genom att äga företag och på andra sätt kan de kinesiska myndigheterna påverka priser och kostnader genom statlig närvaro i företagen. De berörda statliga myndigheternas rätt att utse och avsätta nyckelpersoner i ledningen för statsägda företag enligt den kinesiska lagstiftningen kan anses återspegla motsvarande äganderättigheter (38), men KKP:s celler i företagen, såväl statsägda som privata, utgör en annan viktig kanal genom vilken staten kan utöva inflytande över affärsbeslut. Enligt Kinas bolagsrätt ska en kommunistpartipolitisk organisation upprättas i varje företag (med minst tre medlemmar från KKP enligt partiets stadgar (39)) och företagen ska skapa de nödvändiga förutsättningarna för partiorganisationens aktiviteter. Tidigare förefaller detta krav inte alltid ha följts eller tillämpats strikt. Åtminstone sedan 2016 har KKP emellertid stärkt sina krav på att kontrollera affärsbeslut i statsägda företag som en politisk princip. KKP uppges också pressa privata företag till att sätta ”patriotism” i första rummet och rätta sig efter partidisciplinen (40). Under 2017 rapporterades att det fanns particeller hos 70 % av cirka 1,86 miljoner privatägda företag, och trycket ökade på att organisationer från KKP ska ha sista ordet när det gäller affärsbesluten inom respektive företag (41). Dessa regler gäller generellt i den kinesiska ekonomin och inom alla sektorer, inklusive tillverkare av svetsade rör och leverantörer av deras insatsvaror.

(120)

Många tillverkare av svetsade rör betonar uttryckligen partibyggande verksamhet på sina webbplatser, har partimedlemmar i företagsledningen och understryker att de är anslutna till KKP. Undersökningen avslöjade partibyggnadsverksamhet hos ett antal tillverkare av svetsade rör, däribland Jinghua Steel Pipe Group, Kingland Group och Jiangsu Guoqiang Zinc-plating Industrial Co. Ltd Bevisningen avseende en tillverkare av den produkt som översynen gäller visar att partibyggnadsverksamheten bland annat innebar att KKP:s medlemmar deltog i diskussioner om företagets situation, affärsmodell och utvecklingsstrategi, underlättande av rekryteringen av partimedlemmar, föreläsningar, symposier och annan utbildningsverksamhet om kommunistpartiet, kommunistisk filosofi och liknande, samt formella evenemang rörande KKP:s verksamhet, etc. Under undersökningens gång fastställde kommissionen dessutom att det förekommer personliga band mellan tillverkarna av svetsade rör och KKP, såsom att KKP-medlemmar ingår i företagsledningen eller finns med bland styrelseledamöterna i ett antal företag som tillverkar svetsade rör, däribland Jinghua Steel Pipe Group, Kingland Group, Fubo Group, Weifang East Steel Pipe Co. Ltd och Huludao City Steel Pipe Industrial Co. Ltd

(121)

Inom sektorn för stål, som är den viktigaste råvaran för tillverkningen av svetsade rör, är det staten som äger många av de största tillverkarna. Vissa av dem nämns uttryckligen i Planen för anpassning och uppgradering av stålindustrin 2016–2020 (42). Till exempel anger det kinesiska statsägda företaget Shanxi Taiyuan Iron & Steel Co. Ltd (TISCO) på sin webbplats att det är en ”järn- och ståljätte” som ”utvecklats till ett framstående storskaligt järn- och stålkomplex, med verksamhet inom järnmalmsutvinning, järn- och ståltillverkning, förädling, leverans och handel” (43). Baosteel är ett annat stort kinesiskt statsägt företag som är verksamt inom ståltillverkningen och som ingår i nyligen konsoliderade China Baowu Steel Group Co. Ltd (tidigare Baosteel Group and Wuhuan Iron & Steel) (44).

(122)

Statens närvaro och ingripande på finansmarknaderna (se även avsnitt 3.2.2.2 a 7) och i tillhandahållandet av råvaror och insatsvaror har en ytterligare snedvridande effekt på marknaden (45). Statens närvaro i företag, inbegripet statsägda företag, inom stålsektorn och andra sektorer (såsom finanssektorn och sektorn för insatsvaror) gör det således möjligt för den kinesiska regeringen att påverka priser och kostnader.

(123)

Den kinesiska ekonomins inriktning avgörs i hög grad av ett välutvecklat planeringssystem som fastställer prioriteringar och anger de mål som de centrala och lokala myndigheterna måste inrikta sig på. Relevanta planer finns på alla förvaltningsnivåer och täcker i stort sett alla ekonomiska sektorer. De mål som fastställs genom planeringsinstrumenten är bindande och myndigheterna på varje administrativ nivå övervakar genomförandet av planerna med motsvarande lägre förvaltningsnivåer. Generellt sett leder planeringssystemet i Kina till att resurser riktas till sektorer som staten har betecknat som strategiska eller på annat sätt politiskt viktiga, i stället för att resurserna fördelas enligt marknadskrafterna (46).

(124)

Även om industrin för svetsade rör är en specialiserad industri och även om det under undersökningen inte har varit möjligt att identifiera några specifika policydokument avseende utvecklingen av industrin för svetsade rör omfattas den av statliga riktlinjer och ingripanden i fråga stål, som är den viktigaste råvaran för tillverkning av svetsade rör. De snedvridande effekterna av statliga ingripanden inom industrin för svetsade rör illustreras av att det finns problem med stor överkapacitet. Rapporten om tillståndet för industrin för svetsade rör 2018 bekräftar att det finns betydande överkapacitet (se det fullständiga citatet i skäl 209) (47).

(125)

De kinesiska myndigheterna anser dessutom att stålindustrin är en nyckelindustri (48). Detta bekräftas i de många planer, direktiv och andra dokument som handlar om stål och som utfärdas på nationell, regional och kommunal nivå, såsom ”planen för anpassning och uppgradering av stålindustrin 2016–2020”. I planen anges att stålindustrin är ”en viktig och grundläggande sektor i den kinesiska ekonomin och en nationell hörnsten” (49). De viktigaste uppgifter och mål som stakas ut i planen täcker alla aspekter av industrins utveckling (50).

(126)

I den trettonde femårsplanen om ekonomisk och social utveckling (51) anges att företag som tillverkar stålprodukter i det högre marknadssegmentet ska stödjas (52). Planen inriktas även på att uppnå hållbara och tillförlitliga kvalitetsprodukter genom stöd till företag som använder teknik för ren stålproduktion, precisionsvalsning och kvalitetsförbättring (53).

(127)

I Den vägledande katalogen för industriell strukturanpassning (2011 års version) (2013 års ändring) (54) (nedan kallad katalogen) anges stålindustrin som en främjad industri.

(128)

De kinesiska myndigheterna vägleder dessutom sektorns utveckling med hjälp av en bred uppsättning politiska verktyg och direktiv, bland annat avseende sammansättning och omstrukturering av marknaden, råvaror, investeringar, kapacitetseliminering, produktsortiment, omlokalisering, uppgradering osv. Genom dessa och andra medel styr och kontrollerar de kinesiska myndigheterna praktiskt taget alla aspekter av stålsektorns utveckling och funktion (55). Det rådande problemet med överkapacitet är otvivelaktigt det tydligaste exemplet på följderna av de kinesiska myndigheternas politik och de snedvridningar som är resultatet av denna.

(129)

Sammanfattningsvis har de kinesiska myndigheterna infört åtgärder för att förmå verksamhetsutövare att uppfylla de offentliga politiska målen att stödja främjade industrier, inklusive produktionen av stål och järn som är den huvudsakliga råvaran i tillverkningen av den produkt som översynen gäller Sådana åtgärder hindrar marknadskrafterna från att verka fritt.

(130)

Enligt informationen i ärendehandlingarna är det kinesiska konkurssystemet olämpligt för att uppnå systemets egna huvudmål, såsom att reglera fordringar och skulder på ett rättvist sätt och skydda borgenärers och gäldenärers lagstadgade rättigheter och intressen. Detta förefaller bero på att det kinesiska systemet kännetecknas av en systematiskt bristande verkställighet, även om den kinesiska konkursrätten formellt sett bygger på principer som liknar dem som tillämpas i motsvarande lagar i andra länder än Kina. Antalet konkurser är fortfarande uppseendeväckande lågt jämfört med storleken på landets ekonomi, inte minst på grund av ett antal brister i insolvensförfarandena, vilka i själva verket avskräcker från att ansöka om konkurs. Staten har dessutom en fortsatt stark och aktiv roll i insolvensförfaranden, och har ofta direkt inflytande över resultatet av förfarandena (56).

(131)

Bristerna i systemet för egendomsrättigheter är dessutom särskilt uppenbara när det gäller markägande och markanvändningsrättigheter i Kina (57). All mark ägs av den kinesiska staten (kollektivt ägande av mark på landsbygden och statligt ägande i tätorter). Det är endast staten som kan fördela mark. Det finns rättsliga bestämmelser som syftar till att fördela markanvändningsrättigheter på ett öppet sätt och till marknadspriser, exempelvis genom anbudsförfaranden. Det är dock vanligt att dessa bestämmelser inte följs, och vissa köpare erhåller sin mark utan kostnad eller till lägre priser än marknadspriserna (58). Myndigheterna har dessutom ofta specifika politiska mål när de tilldelar mark, bland annat genomförandet av ekonomiska planer (59).

(132)

I likhet med många andra sektorer i den kinesiska ekonomin omfattas tillverkare av svetsade rör av de allmänna reglerna i den kinesiska konkurs-, bolags- och egendomsrätten. Detta innebär att även dessa företag är föremål för de snedvridningar uppifrån som genomsyrar hela systemet och som uppstår till följd av diskriminerande eller olämplig tillämpning av konkurs- och egendomsrätten. Under denna undersökning uppdagades ingenting som skulle kunna ifrågasätta dessa slutsatser. Därför drog kommissionen preliminärt slutsatsen att den kinesiska konkurs- och egendomsrätten inte fungerar som den ska, vilket ger upphov till snedvridningar när insolventa företag hålls flytande och i fördelningen av markanvändningsrättigheter i Kina. På grundval av tillgänglig bevisning förefaller dessa överväganden även stämma in helt på sektorn för svetsade rör.

(133)

Mot bakgrund av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att det förekom diskriminerande tillämpning eller bristande efterlevnad av konkurs- och egendomsrätten inom sektorn för svetsade rör, även när det gäller den produkt som översynen gäller.

(134)

Ett system med marknadsbaserade löner kan inte utvecklas fullständigt i Kina, eftersom arbetstagarna och arbetsgivarna inte har rätt att organisera sig kollektivt. Kina har inte ratificerat vissa grundläggande konventioner från Internationella arbetsorganisationen (nedan kallad ILO), som konventionerna om föreningsfrihet och rätten till kollektiva förhandlingar (60). I enlighet med den nationella lagstiftningen finns det endast en aktiv fackorganisation. Denna organisation är dock inte oberoende i förhållande till de statliga myndigheterna och dess deltagande i kollektivförhandlingar och skydd av arbetstagarnas rättigheter är fortfarande outvecklat (61). Den kinesiska arbetskraftens rörlighet begränsas dessutom av systemet för hushållsregistrering, eftersom tillgången till fullständig social trygghet och andra förmåner begränsas till de lokala invånarna i varje administrativt område. Detta leder vanligtvis till att arbetstagare som inte är registrerade som lokala invånare har en sårbar ställning på arbetsmarknaden och lägre inkomst än registrerade arbetstagare (62). Dessa undersökningsresultat visar på en snedvridning av lönekostnaderna i Kina.

(135)

Ingen bevisning har lämnats in för att sektorn för svetsade rör inte skulle omfattas av det beskrivna kinesiska arbetsrättssystemet. Sektorn för svetsade rör påverkas således av snedvridningarna av lönekostnader både direkt (vid tillverkningen av produkten som översynen gäller eller den huvudsakliga råvaran för tillverkningen av produkten) och indirekt (när det gäller tillgång till kapital eller insatsvaror från företag som omfattas av samma arbetsrättssystem i Kina).

(136)

Tillgången till kapital för företag i Kina snedvrids på flera olika sätt.

(137)

För det första kännetecknas Kinas finansiella system av att de statsägda bankerna (63) har en stark ställning och av att dessa tar hänsyn till andra kriterier än ett projekts ekonomiska bärkraft när de ger tillgång till finansiering. I likhet med icke-finansiella statsägda företag är bankerna inte bara fortfarande knutna till staten genom ägandeförhållanden, utan även via personliga relationer (personer i den högsta ledningen för de stora statsägda finansinstituten utses av KKP) (64), och i likhet med icke-finansiella statsägda företag genomför bankerna regelbundet offentlig politik som har utformats av staten. I och med detta uppfyller bankerna ett uttryckligt rättsligt krav att bedriva verksamheten i överensstämmelse med den nationella ekonomiska och sociala utvecklingens behov samt i enlighet med statens industripolitik (65).

(138)

Det har visserligen bekräftats att det finns flera rättsliga bestämmelser som föreskriver att normal bankpraxis och aktsamhetregler ska följas, såsom undersökning av låntagares kreditvärdighet, men nästan all bevisning, bland annat resultat från undersökningar avseende handelspolitiska skyddsåtgärder, tyder på att dessa bestämmelser endast spelar en underordnad roll i tillämpningen av de olika rättsliga instrumenten.

(139)

Obligations- eller kreditbetyg snedvrids dessutom ofta av en rad olika skäl, bland annat på grund av att riskbedömningarna påverkas av företagens strategiska betydelse för de kinesiska myndigheterna och betydelsen av eventuella implicita garantier från staten. Uppskattningar talar starkt för att de kinesiska kreditbetygen systematiskt motsvaras av lägre internationella kreditbetyg (66).

(140)

Dessutom tillkommer ytterligare regler för att rikta finansiering till sektorer som staten har fastställt som främjade eller viktiga på andra sätt (67). Detta leder till att utlåning till statsägda företag, stora privata företag med goda förbindelser och företag i viktiga industrisektorer prioriteras, vilket i sin tur innebär att tillgången till och kostnaden för kapital inte är lika för alla aktörer på marknaden.

(141)

För det andra har lånekostnaderna hållits artificiellt låga för att stimulera investeringstillväxt. Detta har lett till en överdriven användning av kapitalinvesteringar med allt lägre räntabilitet. Detta åskådliggörs av den senaste tidens ökningar av företagens skuldsättning i den statliga sektorn, trots betydande lönsamhetsminskningar, vilket talar för att banksystemets mekanismer inte fungerar enligt normal kommersiell praxis.

(142)

För det tredje styrs prissignalerna fortfarande inte av de fria marknadskrafterna trots en avreglering av den nominella räntan i oktober 2015, utan påverkas av snedvridningar som föranletts av staten. Utlåning till eller under referensräntan utgör fortfarande 45 % av all utlåning och användningen av riktad kredit förefaller ha ökat, eftersom denna andel, trots försämrade ekonomiska förhållanden, har ökat markant sedan 2015. Artificiellt låga räntor leder till underprissättning, vilket i sin tur leder till överdriven kapitalanvändning.

(143)

Den totala kredittillväxten i Kina visar att kapitalfördelningen blir alltmer ineffektiv och det finns inga tecken på någon kreditåtstramning, vilket kunde ha förväntas under icke snedvridna marknadsförhållanden. Till följd av detta har antalet nödlidande lån ökat snabbt under de senaste åren. Inför en situation med ökad risk för osäkra fordringar har de kinesiska myndigheterna valt att undvika fallissemang. Problemet med osäkra fordringar har således hanterats genom förlängningar av lån, vilket i sin tur skapar så kallade ”zombieföretag”, eller genom överföring av ägandeskapet för skulden (t.ex. via sammanslagningar eller utbyte av skulder mot aktier), vilket inte nödvändigtvis undanröjer skuldproblemet i sig eller hanterar dess grundorsaker.

(144)

Trots den senaste tidens åtgärder för att liberalisera marknaden påverkas företagskreditsystemet i Kina således fortfarande av betydande snedvridningar på grund av att staten fortsätter att ha en genomgripande roll på kapitalmarknaderna.

(145)

Ingen bevisning har lämnats in som skulle kunna visa att det inom sektorn för svetsade rör inte förekommer statligt inflytande i det finansiella systemet. Det omfattande statliga inflytandet i det finansiella systemet leder därför till att marknadsvillkoren påverkas kraftigt på alla nivåer.

(146)

Kommissionen noterade att de snedvridningar som beskrivs i rapporten är typiska för den kinesiska ekonomin. Den tillgängliga bevisningen visar att de fakta och särdrag som utmärker det kinesiska systemet enligt beskrivningen i avsnitten 3.2.2.2 a 1 – 3.2.2.2 a 5 och i del A i rapporten gäller hela landet och alla ekonomiska sektorer. Detsamma gäller beskrivningen av produktionsfaktorerna i avsnitten 3.2.2.2 a 6 –3.2.2.2 a 8 och i del B i rapporten.

(147)

Kommissionen erinrar om att det krävs ett brett sortiment av insatsvaror för att tillverka svetsade rör. När tillverkare av svetsade rör köper/ingår avtal om dessa insatsvaror påverkas de priser som de betalar (vilka registreras som kostnader) helt klart av samma snedvridningar av systemet som nämns ovan. Leverantörer av insatsvaror anställer till exempel arbetskraft som påverkas av snedvridningarna. De kan låna pengar som är föremål för snedvridningarna av finanssektorn/kapitalfördelningen. De påverkas dessutom av planeringssystemet, som gäller på alla myndighetsnivåer och i alla sektorer.

(148)

Till följd av detta är det inte bara de inhemska försäljningspriserna för svetsade rör som inte kan användas i den mening som avses i artikel 2.6a a i grundförordningen, utan alla kostnader för insatsvaror (inklusive råvaror, energi, mark, finansiering, arbetskraft osv.) påverkas, eftersom deras prisbildning påverkas av statens betydande inflytande enligt beskrivningen i delarna A och B i rapporten. Det statliga inflytande som beskrivs när det gäller fördelning av kapital, mark, arbetskraft, energi och råvaror förekommer i hela Kina. Detta innebär till exempel att en insatsvara som har tillverkats i Kina genom en kombination av olika produktionsfaktorer påverkas av betydande snedvridningar. Detsamma gäller för insatsvaror som används för tillverkningen av insatsvaror och så vidare. Varken de kinesiska myndigheterna eller de exporterande tillverkarna har åberopat någon bevisning eller framfört några argument som skulle kunna bevisa motsatsen i denna undersökning.

(149)

Analysen i avsnitten 3.2.2.2 a 2–3.2.2.2 a 9, som omfattar en undersökning av all tillgänglig bevisning om Kinas ingripanden i landets ekonomi i allmänhet och i sektorn för svetsade rör (inklusive avseende den produkt som översynen gäller) i synnerhet, visar att priser eller kostnader för den produkt som översynen gäller, inbegripet kostnader för råvaror, energi och arbetskraft, inte bestäms av de fria marknadskrafterna eftersom de påverkas av ett betydande statligt inflytande i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen, vilket framgår av de faktiska eller potentiella följderna av en eller flera av de relevanta aspekter som anges i den artikeln. På grundval av detta, och i avsaknad av samarbete från de kinesiska myndigheternas och de exporterande tillverkarnas sida, konstaterade kommissionen att det inte är lämpligt att använda inhemska priser och kostnader för att fastställa normalvärdet i detta fall.

(150)

Kommissionen konstruerade således normalvärdet på grundval av tillverknings- och försäljningskostnader som avspeglar icke snedvridna priser eller referensvärden, i detta fall på grundval av motsvarande tillverknings- och försäljningskostnader i ett lämpligt representativt land i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen, vilket behandlas i det följande avsnittet. Kommissionen erinrade om att ingen part har hävdat att de inhemska kostnader inte är snedvridna på det sätt som avses i artikel 2.6a a tredje strecksatsen i grundförordningen.

(151)

Valet av representativt land baserades på följande kriterier i enlighet med artikel 2.6a i grundförordningen:

(152)

Såsom förklaras i skälen 95 och 96 utfärdade kommissionen den 11 maj 2020 och den 4 juni 2020 två noter till ärendehandlingarna angående de grunder på vilka man fastställt normalvärdet och produktionsfaktorerna (nedan kallade den första noten och den andra noten). I den andra noten informerar kommissionen de berörda parterna om sin slutsats att Thailand är ett lämpligt representativt land i det aktuella ärendet.

(153)

I den första noten identifierade kommissionen Brasilien, Malaysia, Mexiko, Thailand och Turkiet som länder med en ekonomisk utvecklingsnivå som är jämförbar med Kinas utvecklingsnivå enligt Världsbanken, dvs. de länderna klassificeras alla av Världsbanken som övre medelinkomstländer på grundval av sin bruttonationalinkomst.

(154)

Inga synpunkter inkom gällande den nivå av ekonomisk utveckling som identifieras i noten.

(155)

I den första noten anger kommissionen att den har konstaterat att tillverkning av den produkt som översynen gäller förekommer i Brasilien, Malaysia, Mexiko, Thailand och Turkiet. Det konstaterades emellertid att Malaysia inte var ett lämpligt representativt land, eftersom det endast identifierats en tillverkare av den produkt som översynen gäller och det inte fanns någon offentligt tillgänglig redovisning för det företaget avseende översynsperioden.

(156)

Inga synpunkter inkom på tillverkningen av den produkt som översynen gäller i möjliga representativa länder till följd av den första noten.

(157)

Avseende de länder som övervägts och som nämns ovan kontrollerade kommissionen tillgången till offentliga uppgifter, särskilt offentliga finansiella uppgifter från tillverkarna av den produkt som översynen gäller.

(158)

Kommissionen sökte efter tillverkare av svetsade rör vars finansiella uppgifter var offentligt tillgängliga och kunde användas för att fastställa icke-snedvridna och rimliga belopp för de genomsnittliga försäljnings- och administrationskostnaderna och andra allmänna kostnader samt vinst. Kommissionen begränsade sökningen till företag med allmänt tillgängliga resultaträkningar under översynsperioden och som gick med vinst under den perioden. Dessutom föredrogs tillverkare av svetsade rör vars årsbokslut var offentligt tillgängliga på företagsnivå i stället för på koncernnivå för respektive grupp som helhet. Den andra noten omfattade därför bara två företag i Thailand och ett i Turkiet.

(159)

Mot bakgrund av att det fanns offentligt tillgängliga finansiella uppgifter av god kvalitet för Thailand och Turkiet och mot bakgrund av tillgången på representativa referensvärden för produktionsfaktorer (70), konstaterade kommissionen att Thailand skulle vara ett lämpligt representativt land.

(160)

Kommissionen analyserade noggrant alla relevanta uppgifter i ärendet avseende produktionsfaktorer i Thailand och noterade följande:

(161)

I enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen ska det konstruerade normalvärdet omfatta ett icke snedvridet och skäligt belopp för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst. Såsom anges i skäl 96 ansåg kommissionen att de thailändska tillverkarna Pacific Pipe Co., Ltd och Asia Metal Co., Ltd hade offentligt tillgängliga årsredovisningar som kunde användas som ett substitut för att fastställa ett icke snedvridet och skäligt belopp för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst.

(162)

Eftersom kommissionen hade fastställt att Thailand var ett lämpligt representativt land på grundval av dessa faktorer, var det inte nödvändigt att göra en bedömning av nivån av social trygghet och miljöskydd i enlighet med artikel 2.6a a sista meningen första strecksatsen i grundförordningen.

(163)

Mot bakgrund av ovanstående analys konstaterades att Thailand uppfyller alla de kriterier i artikel 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen som bör uppfyllas för att ett land ska kunna anses vara ett lämpligt representativt land. Särskilt Thailand har betydande tillverkning av den produkt som översynen gäller, och det finns en fullständig datauppsättning för samtliga produktionsfaktorer, försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst.

(164)

I den andra noten uppger kommissionen att den för att konstruera normalvärdet i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen skulle komma att använda GTA för att fastställa icke-snedvridna kostnader för de flesta av produktionsfaktorerna i det representativa landet.

(165)

Kommissionen anger vidare att den avser att använda statistik från ILO och nationell statistik för att fastställa icke-snedvridna arbetskraftskostnader i det representativa landet, medan den avser att använda nationell statistik, i enlighet med vad som anges i skäl 160, för att fastställa icke-snedvridna energikostnader.

(166)

Kommissionen tog med ett värde för tillverkningsomkostnader i beräkningen för att täcka kostnader som inte ingår i de produktionsfaktorer som anges ovan. För att fastställa detta belopp använde kommissionen finansiella uppgifter från en unionstillverkare som samarbetade i dumpningsundersökningen och som lämnade särskilda uppgifter för detta ändamål (71), dvs. Arcelor Mittal Tubular Products, Polen (nedan kallad AMTP). Metoden förklaras ingående i avsnitt 3.2.2.2 e.

(167)

Slutligen använde kommissionen, såsom anges i den andra noten, finansiella uppgifter från de utvalda thailändska företag som förtecknas i skäl 161 för att fastställa försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst.

(168)

Kommissionens syfte med de båda noterna om produktionsfaktorer var att fastställa en förteckning över produktionsfaktorer och källor som skulle kunna användas för samtliga produktionsfaktorer, som de råvaror, den energi och den arbetskraft som tillverkarna i Kina använder i tillverkningen av den produkt som översynen gäller. Kommissionen mottog inga synpunkter på den förteckning över produktionsfaktorer som skickats till de berörda parterna genom noterna.

(169)

Eftersom de kinesiska exporterande tillverkarna inte samarbetade i översynsförfarandet var kommissionen tvungen att använda uppgifter från den europeiska tillverkaren AMTP för att fastställa de produktionsfaktorer som används vid tillverkningen av svetsade rör. På grundval av uppgifter som samlats in från de kinesiska företagen under den ursprungliga undersökningen och uppgifter som finns tillgängliga på de kinesiska rörtillverkarnas webbplatser kan konstateras att deras tillverkningsprocess och de råvaror de använder är likartade de tillverkningsprocesser och de material som AMTP har meddelat att företaget använder.

(170)

På grund av det obefintliga samarbetet förfogade kommissionen inte över mer detaljerade tullnummer för de olika produktionsfaktorerna än de sexsiffriga HS-numren. HS-numren överensstämde fullständigt med de thailändska tullnumren.

(171)

Mot bakgrund av alla uppgifter som lämnats av AMTP och mot bakgrund av att inga synpunkter inkommit på de två noterna vad gäller källorna för fastställande av normalvärdet avseende produktionsfaktorerna, har följande produktionsfaktorer och, i tillämpliga fall, motsvarande tullnummer fastställts:

Tabell 1

Produktionsfaktorer för svetsade rör

(172)

För att fastställa icke snedvridna priser på råvaror levererade till tillverkarens fabrik i enlighet med artikel 2.6a a första strecksatsen, och mot bakgrund av att det inte fanns några samarbetsvilliga tillverkare i Kina, använde kommissionen importpriserna till det representativa landet för varje råvara som AMTP använder för att tillverka svetsade rör. Kommissionen kontrollerade de rapporterade råvaror som använts, de biprodukter som producerats och de relevanta förbrukningskvoterna vid tillverkningen av den produkt som översynen gäller.

(173)

Beträffande samtliga råvaror och biprodukter använde kommissionen importpriserna i det representativa landet. Importpriset i det representativa landet fastställdes som ett vägt genomsnitt av enhetspriserna för importen från alla tredjeländer utom Kina. Kommissionen beslutade att undanta import från Kina till det representativa landet, eftersom den i skäl 149 drar slutsatsen att det på grund av förekomsten av betydande snedvridningar i enlighet med artikel 2.6a b i grundförordningen inte är lämpligt att använda inhemska priser och kostnader i Kina. Eftersom det inte finns något som bevisar att samma snedvridningar inte påverkar produkter avsedda för export på samma sätt, ansåg kommissionen att samma snedvridningar påverkade exportpriserna. Det var endast i fråga om svavelsyra som de undantagna importvolymerna från Kina var märkbara och stod för 4,7 % av det representativa landets totala import. För alla övriga råvaror och biprodukter varierade de relevanta importandelarna mellan noll och 0,3 %.

(174)

Vanligtvis undantas också uppgifter om import i det representativa landet från länder som inte är WTO-medlemmar och som förtecknas i bilaga 1 till förordning (EU) 2015/755. Enligt artikel 2.7 i grundförordningen kan de inhemska priserna i dessa länder inte användas för att fastställa normalvärdet. I det aktuella ärendet registrerades emellertid ingen import till Thailand av råvaror och biprodukter från dessa länder under översynsperioden.

(175)

För att fastställa det icke-snedvridna priset för råvaror levererade på plats vid den exporterande tillverkarens fabrik enligt artikel 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen tillämpade kommissionen det representativa landets importtull på respektive nivå, beroende på de importerade volymernas ursprungsland. Dessutom lade kommissionen till inhemska transportkostnader som beräknats per kg på grundval av prisuppgifter för leveranser på sträckan från hamnen Laem Chabang till Bangkok enligt Världsbankens rapport (72).

(176)

För att fastställa referensvärdet för arbetskraftskostnader använde kommissionen ILO-statistik tillsammans med allmänt tillgänglig nationell statistik från Thailand och uppgifter från KPMG om skatter och avgifter i Thailand (73).

(177)

ILO-statistiken innehöll uppgifter om den genomsnittliga arbetstid per vecka som varje anställd faktiskt arbetat i tillverkningssektorn under översynsperioden (74).

(178)

Även om uppgifter om månadslöner för anställda inom tillverkningssektorn också ingick i statistiken från ILO, beslutade kommissionen att hänvisa till statistik från Thailands nationella statistikkontor, vilken innehöll mer detaljerad information om löner och andra förmåner inom olika ekonomiska sektorer per kvartal (75).

(179)

Slutligen använde kommissionen uppgifter från KPMG för att fastställa vilken socialförsäkringsavgift som arbetsgivaren betalat.

(180)

Med hjälp av dessa uppgifter beräknade kommissionen en timlön i tillverkningssektorn och lade sedan till ytterligare arbetskraftsrelaterade kostnader som bärs av arbetsgivaren.

(181)

För att fastställa referensvärdet för el använde kommissionen det elpris för företag, industri och statliga företag som finns tillgängligt på webbplatsen för Metropolitan Electricity Authority (76).

(182)

Eftersom de kinesiska tillverkarna inte samarbetade grundades alla återstående parametrar som krävdes för att beräkna det genomsnittliga icke-snedvridna referenspriset på el, som spänningsintervall, perioder med hög/låg belastning och efterfrågan vi toppbelastning, på uppgifter från AMTP.

(183)

För att fastställa referensvärdet för naturgas använde kommissionen en statistikrapport från Energy Policy and Planning Office (energiministeriet) (77). Rapporten omfattar hela översynsperioden, men innehåller uppgifter om total förbrukning och naturgasens värde utan att ta hänsyn till typ av användare (hushåll, industri, transport) och form. Det var emellertid inte möjligt att identifiera en källa som skulle göra det möjligt att begränsa dessa siffror till enbart tillverkningssektorn. I en mer detaljerad årsrapport från ministeriet för alternativ energiutveckling och energieffektivitet (energiministeriet) (78) redovisas förbrukningsuppgifterna endast i termer av volym och det är därför inte möjligt att använda uppgifterna för att beräkna naturgaspriset. Enligt den sistnämnda rapporten stod tillverkningssektorn för 44 % av den totala förbrukningen av naturgas i Thailand under översynsperioden.

(184)

Vid sidan av de produktionsfaktorer som sammanfattas i skäl 171 identifierades även tillverkningsomkostnader. På grund av den bristande samarbetsviljan från de kinesiska tillverkarnas sida baserades beräkningen av de allmänna tillverkningsomkostnaderna på den procentandel som erhålls om produktionsomkostnaderna divideras med den tillverkningskostnad som rapporterats av AMTP. Denna procentandel tillämpades på de icke snedvridna tillverkningskostnaderna.

(185)

För beräkningen av försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst använde kommissionen finansiella uppgifter från de thailändska tillverkarna Pacific Pipe Co., Ltd (79) och Asia Metal Co., Ltd (80) Kommissionen beräknade först för vart och ett av de två företagen ett procentuellt värde för den andel som försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst utgör i förhållande till kostnaden för sålda varor. Därefter fastställdes ett genomsnittligt värde för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst i det representativa landet (vägt i förhållande till företagets omsättning). Offentligt tillgängliga granskade räkenskaper för dessa företag gjordes tillgängliga för de berörda parterna som en bilaga till den andra noten.

(186)

På grundval av ovanstående konstruerade kommissionen normalvärdet för varje basprodukttyp fritt fabrik i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen.

(187)

Först fastställde kommissionen de icke-snedvridna tillverkningskostnaderna. Eftersom de exporterande tillverkarna inte var samarbetsvilliga förlitade sig kommissionen på de uppgifter som lämnats av AMTP avseende förbrukningen av de olika produktionsfaktorerna (råvaror, arbetskraft och energi) vid tillverkningen av den produkt som översynen gäller. Dessa förbrukningsvolymer multiplicerades med de icke snedvridna kostnader per enhet som fastställts i Thailand, såsom beskrivs i avsnitt d.

(188)

Det gjordes en separat beräkningen för var och en av de två grundtyperna av svetsade rör, dvs. för svarta rör respektive galvaniserade rör. Galvaniserade rör är svarta rör som har genomgått en galvaniseringsprocess där röret ytbehandlats med ett zinkskikt. Tillverkningen av den galvaniserade produkten är mer arbetskrafts- och energikrävande och dessutom krävs zink och svavelsyra, vilka inte ingår alls vid tillverkningen av svarta rör.

(189)

Därefter lade kommissionen till de procentuella tillverkningsomkostnader som fastställts enligt beskrivningen i skäl 184 för att få fram de icke-snedvridna tillverkningskostnaderna.

(190)

Slutligen fastställde kommissionen, utöver den tillverkningskostnad som fastställts enligt beskrivningen i skäl 189, försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst i det representativa landet, vilka fastställts i enlighet med skäl 185. Värdet för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst, uttryckt som en procentandel av kostnaden för sålda varor, och tillämpad på de icke-snedvridna tillverkningskostnaderna uppgick till 4,3 % respektive 3,0 %.

(191)

Normalvärdena för de två produkttyperna, vilka beräknats enligt beskrivningen i skälen 187–190, minskades med de icke-snedvridna värdena för biprodukterna, vilka baserats på den förteckning över biprodukter som AMTP tillhandahållit. Icke-snedvridna värden för biprodukterna fastställdes genom att de kvantiteter som såldes under översynsperioden, enligt AMTP:s uppgifter, multiplicerades med de icke-snedvridna kostnader per enhet som fastställts i Thailand, såsom beskrivs i avsnitt d ovan. Justering för vissa biprodukter (zinkaska, hårdzink) gjordes endast med avseende på det normalvärde som fastställts för galvaniserade produkter, eftersom det är fråga om biprodukter från galvaniseringsprocessen.

(192)

På denna grund konstruerade kommissionen normalvärdet fritt fabrik i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen. Eftersom ingen av de exporterande tillverkarna var samarbetsvillig fastställdes normalvärdet för hela landet.

(193)

I brist på samarbetsvilja från de kinesiska exporterande tillverkarnas sida fastställdes exportpriset på grundval av uppgifter på cif-nivå från Eurostat, korrigerade till nivån pris från fabrik. Exportpriset cif minskades således med frakt- och försäkringskostnader (81) och inhemska transportkostnader i Kina (82). Separata sannolika exportpriser fastställdes för svarta respektive galvaniserade produkter.

(194)

Kommissionen jämförde, per produkttyp, det konstruerade normalvärdet i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen med det enligt ovan fastställda exportpriset.

(195)

För vissa produkter tillämpar Kina en policy för partiell återbetalning av mervärdesskatt vid export. För att säkerställa att normalvärdet och exportpriset jämfördes på samma nivå skattemässigt, justerades normalvärdet uppåt med den del av mervärdesskatten som togs ut på exporten av den produkt som översynen gäller, och som inte återbetalades till de kinesiska exporterande tillverkarna. Statistiska uppgifter från den kinesiska skatte- och tullförvaltningens webbplats och uppgifter från Transcustoms (83) visade emellertid att den mervärdesskatt som under översynsperioden togs ut på export av svetsade rör återbetalades i sin helhet. Därför gjordes ingen justering för mervärdesskatt.

(196)

På grundval av detta fastställdes den vägda genomsnittliga dumpningsmarginalen, uttryckt som andel av cif-priset vid unionens gräns, före tull, till ett negativt värde.

(197)

Kommissionen drog slutsatsen att exporten av den produkt som översynen gäller från Kina inte dumpades under översynsperioden. Importvolymen i fråga var dock mycket begränsad och stod för 0,2 % av EU:s totala import och en andel av unionsmarknaden på 0,1 %, och priserna ansågs därför inte vara representativa. Kommissionen undersökte därför också sannolikheten för återkommande dumpning.

(198)

Med anledning av slutsatsen att det inte förekom någon dumpning under översynsperioden undersökte kommissionen sannolikheten för att dumpningen skulle återkomma om åtgärderna skulle upphöra att gälla, i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen. Följande ytterligare faktorer analyserades: förekomsten av dumpad export till tredjeländer, produktionskapacitet och outnyttjad kapacitet i Kina, tillgången till andra marknader och unionsmarknadens attraktionskraft.

(199)

Med hjälp av importstatistiken i GTA identifierade kommissionen de fem största importörerna av svetsade rör från Kina under översynsperioden, dvs. Filippinerna, Hongkong, Peru, Indonesien och Singapore (84). Kommissionen beslutade att undanta Hongkong från sin analys eftersom den konstaterat stora skillnader i de rapporterade handelsvolymerna mellan Kina och Hongkong i jämförelse med GTA-rapporterna om import och export och eftersom Hongkong inte verkar vara slutdestinationen för den kinesiska exporten av den produkt som översynen gäller. När det gäller den kinesiska exporten av svetsade rör till de återstående fyra huvudmarknaderna beräknades dumpningen enligt den metod som beskrivs nedan.

(200)

För att bedöma dumpningen från Kina till tredjeländer använde kommissionen samma normalvärde som vid beräkningen av dumpningen på unionsmarknaden, vilket konstruerats på det sätt som beskrivs i skälen 168–192.

(201)

Eftersom de kinesiska tillverkarna inte samarbetade uppskattades det sannolika exportpriset till unionen genom en analys av de nuvarande kinesiska exportpriserna till tredjeländer, på grundval av relevant landsspecifik GTA-importstatistik.

(202)

Alla de fyra berörda länderna rapporterade sitt importvärde på cif-nivå. Kommissionen justerade därför de rapporterade priserna för att beräkna exportpriset fritt fabrik och genom att dra av kostnaderna för sjötransport och försäkring (85) och kostnaderna för inhemsk transport i Kina (86).

(203)

Beträffande Peru innehåller ovannämnda källa inte frakt- och försäkringskostnader för leveranser från Kina. Kommissionen beslutade därför att använda en prisnotering för leveranser Kina–Chile som fanns tillgänglig från samma källa.

(204)

Kommissionen jämförde det konstruerade normalvärdet och exportpriserna till tredjeland på nivån fritt fabrik. Där så var möjligt (87) gjordes jämförelsen per produkttyp (svart/galvaniserad) och ett vägt genomsnittligt dumpningsbelopp fastställdes.

(205)

Jämförelsen visar på en landsomfattande dumpningsmarginal för exporten från Kina till de fyra länderna, uttryckt i procent av respektive cif-värde, enligt följande:

(206)

Med tanke på den bristande samarbetsviljan från de kinesiska myndigheternas och de kinesiska tillverkarnas sida fastställdes produktionskapacitet och outnyttjad kapacitet i Kina på grundval av tillgängliga uppgifter, särskilt den information som lämnats av den sökande och av Huajing Industry Research Institute (88) (nedan kallat HIRI), i enlighet med artikel 18 i grundförordningen.

(207)

Enligt båda dessa källor överstiger produktionskapaciteten i Kina avsevärt de nuvarande produktionsvolymerna och den inhemska efterfrågan på den kinesiska marknaden. De uppgifter som anges i skälen 208 och 209 avser den sammanlagda produktionen av svetsade rör av järn och stål. Sökanden uppskattade att omkring 80 % av tillverkningen utgörs av ”små rör” med en ytterdiameter på högst 406,4 mm, vilket motsvarar den produkt som översynen gäller. Uppskattningen bekräftas genom rapporten från Hiri. Även om inga exakta siffror ges sägs i rapporten att ”de flesta svetsade rör som tillverkas av industrin för svetsade rör i Kina är produkter med liten diameter och tjocka väggar”. Kommissionen ansåg därför att skillnaden mellan produktionskapaciteten och den faktiska produktionen och efterfrågan på den kinesiska marknaden var representativ för den produkt som översynen gäller.

(208)

Enligt de uppgifter som lämnas i begäran och som aktualiserades under undersökningen, uppgick tillverkningen av svetsade rör i Kina till 60 miljoner ton under översynsperioden. En något lägre siffra på 56 miljoner ton anges i Hiris rapport. I den rapporten anges dessutom att denna produktionsvolym, även om ingen hänsyn tas till outnyttjad kapacitet, redan överstiger den inhemska efterfrågan i Kina, som uppskattas till 52,4 miljoner ton.

(209)

Enligt sökanden uppgår den outnyttjade produktionskapaciteten i Kina för den produkt som översynen gäller till cirka tio miljoner ton. Rapporten från Hiri innehåller inga faktiska kapacitetsuppgifter. Det understryks emellertid tydligt att det förekommer överproduktion av svetsade rör i Kina och att det finns en betydande överkapacitet. I rapporten anges bland annat att ”i och med den snabba utvecklingen av Kinas industri, även om Kinas efterfrågan på svetsade rör har ökat betydligt, är ökningen av efterfrågan fortfarande relativt låg och lägre än produktionen av svetsade rör. Detta har lett till den nuvarande situationen med överkapacitet för svetsade rör. Detta gynnar inte utvecklingen av industrin för svetsade rör. En av orsakerna till överkapaciteten är dessutom att vissa inhemska industrier ställer högre krav på svetsade rör, inklusive kvalitetskrav och krav vad gäller diametrar och rörväggar. Kinesiska svetsade rör kan inte tillgodose dessa industriers behov och rören måste köpas från utlandet. Detta leder till den nuvarande situationen med minskad efterfrågan, vilket har förvärrat den inhemska överkapaciteten.” (89)

(210)

På grundval av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att de kinesiska exporterande tillverkarna förfogar över betydande outnyttjad kapacitet som de skulle kunna använda för att tillverka svetsade rör för export till unionen om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(211)

Det finns ett brett spektrum av handelspolitiska skyddsåtgärder och andra importrestriktioner som tillämpas på export av svetsade rör med ursprung i Kina. Enligt Global Trade Alert (90) tillämpas sådana åtgärder i Australien (antidumpnings- och utjämningstullar), Kanada (antidumpnings- och utjämningstullar), Colombia (antidumpningsåtgärder), Mexiko (antidumpningsåtgärder), Pakistan (importförbud), Thailand (antidumpningsåtgärder), Turkiet (skyddsåtgärder) och Förenta staterna (antidumpningsåtgärder och åtgärder enligt Section 232). Dessa åtgärder begränsar inte bara de kinesiska tillverkarnas tillträde till de ovannämnda marknaderna, utan bekräftar också att de kinesiska tillverkarna av svetsade rör fortsätter att använda illojala handelsmetoder.

(212)

Kommissionen drog slutsatsen att det, om de nuvarande åtgärderna skulle upphöra att gälla, är sannolikt att de kinesiska exporterande tillverkarna skulle omdirigera sin export till unionen till dumpade priser.

(213)

Enligt uppgifter från GTA exporterade de kinesiska exporterande tillverkarna till sina viktigaste tredjelandsmarknader till priser som var mellan 8 % och 21 % lägre än unionstillverkarnas genomsnittliga försäljningspriser på unionsmarknaden. Med hänsyn till prisnivån är det därför potentiellt mer attraktivt för de kinesiska exportörerna att exportera till unionen än till nästan alla andra länder.

(214)

Unionsmarknaden är också attraktiv för de kinesiska tillverkarna med tanke på hur stor den är och med tanke på att förbrukningen på unionsmarknaden uppgår till mer än 540 000 ton.

(215)

Mot bakgrund av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att det, oavsett om det förekom dumpning under översynsperioden eller inte, är sannolikt att den kinesiska dumpningen till EU skulle återkomma om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(216)

Undersökningen visade visserligen inte att importvaror från Kina fortsatte att komma in på unionsmarknaden till dumpade priser under översynsperioden, men det är ändå inte möjligt att dra slutsatsen att de kinesiska tillverkarna av svetsade rör inte skulle tillämpa illojal prissättning om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(217)

Faktum är att det förekom dumpning avseende exporten av svetsade rör till de viktigaste tredjeländer som de kinesiska tillverkarna riktat in sig på. Mot bakgrund av de betydande exportvolymerna till de länderna (mellan 20 000 ton och 93 000 ton jämfört med bara 559 ton som exporterades till unionen) anses priserna på denna export vara mer representativa när det gäller att fastställa potentiell dumpning. Fortsatt illojal prissättning bekräftas också genom det faktum att andra länder har vidtagit handelspolitiska skyddsåtgärder mot kinesisk export av svetsade rör.

(218)

Kommissionen fann dessutom andra indikatorer för att dumpningen sannolikt skulle återkomma om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(219)

Den outnyttjade kapaciteten i Kina är mycket betydande och mer än tio gånger så stor som unionens totala förbrukning under översynsperioden. Dessutom anges det i Hiri-rapporten att den kinesiska produktionskapaciteten för svetsade rör ökade med tio miljoner ton under åren 2018–2019 och att en ytterligare ökning kan väntas.

(220)

Slutligen visade unionsmarknadens attraktionskraft, sett till storlek och priser, och det faktum att andra marknader fortfarande är stängda på grund av skyddsåtgärder, att det är troligt att den kinesiska exporten och outnyttjade kapaciteten skulle omdirigeras (igen) till unionsmarknaden, om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(221)

Kommissionen drog därför slutsatsen att det är sannolikt att dumpningen återkommer om åtgärderna inte förlängs.

(222)

Under översynsperioden fortsatte importen från Ryssland av den produkt som översynen gäller, men importnivåerna var mycket lägre än under undersökningsperioden för den ursprungliga undersökningen (dvs. från juli 2006 till juni 2007). Enligt statistik från Comext (Eurostat) uppgick importen av svetsade rör från Ryssland till mindre än 2 000 ton under översynsperioden, medan den uppgick till mer än 36 000 ton under den ursprungliga undersökningen (dvs. från juli 2006 till juni 2007). En lika låg importnivå noterades under den förra översynen vid giltighetstidens utgång. Importen av svetsade rör från Ryssland svarade för omkring 0,4 % av unionsmarknaden under översynsperioden, jämfört med en marknadsandel på 2,7 % under den ursprungliga undersökningsperioden och på 0,7 % under översynsperioden i den förra översynen vid giltighetstidens utgång.

(223)

Två ryska exporterande tillverkare, PAO Severstal och TMK, gav sig till känna vid inledandet och förklarade sig villiga att samarbeta. TMK Group informerade dock senare kommissionen om att man inte hade för avsikt att besvara frågeformuläret för exporterande tillverkare.

(224)

Vid den dubbelkontroll på distans av de uppgifter som lämnats av PAO Severstal som gjordes den 11–13 november 2020 konstaterade kommissionen dessutom betydande och allvarliga brister i rapporteringen av den inhemska försäljningen av den produkt som översynen gäller. Dessa brister utgjorde ett väsentligt hinder för undersökningen avseende svaren i det avsnittet av frågeformuläret. PAO Severstal hade lämnat felaktiga uppgifter om antalet rapporterade transaktioner, den totala försäljningsvolymen, det totala försäljningsvärdet och de justeringar som gjorts för den inhemska försäljningen av den produkt som översynen gäller till icke-närstående kunder.

(225)

Sent på eftermiddagen den 13 november lämnade företaget in en aktualiserad version av uppgifterna om försäljning på hemmamarknaden. På grund av tidsbrist kunde kommissionen inte dubbelkontrollera den aktualiserade versionen eller stämma av den mot övrig information som lämnats.

(226)

Dessutom fördelades den redovisade vinsten på den produkt som översynen gäller och på de olika försäljningsflödena för den undersökta produkten, proportionellt utifrån omsättningen. Detta kan inte godtas, eftersom vinsten direkt påverkas av tillverkningskostnaderna som skiljer sig åt mellan olika produkter och produkttyper. Eftersom de fel som nämns i skäl 224 också påverkade den rapporterade omsättningen för den produkt som översynen gäller, borde även vinstsiffrorna ha granskats på grundval av resultatet av analysen av den inhemska försäljningen.

(227)

Kommissionen ansåg att dessa betydande och allvarliga brister utgjorde ett väsentligt hinder för undersökningen avseende svaren i det avsnittet av frågeformuläret. Kommissionen informerade därför PAO Severstal om sin avsikt att använda tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18.1 i grundförordningen avseende försäljningen på hemmamarknaden och för beräkningen av normalvärdet.

(228)

Eftersom ingen annan tillverkare i Ryssland av den produkt som översynen gäller samarbetade och besvarade frågeformuläret underrättade kommissionen myndigheterna i Ryssland om sin avsikt att använda tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen för att beräkna normalvärdet och som grund för sina slutsatser om dumpning och sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning avseende alla exporterande tillverkare i Ryssland.

(229)

Kommissionen fick inte in några synpunkter eller någon begäran om ingripande från förhörsombudet i detta avseende.

(230)

I enlighet med artikel 18 i grundförordningen grundades därför undersökningsresultaten avseende sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning på tillgängliga uppgifter, i synnerhet konstruerades normalvärdet med hjälp av de uppgifter som lämnats av PAO Severstal och som dubbelkontrollerades och konstaterades vara korrekt rapporterade.

(231)

Såsom anges i skäl 230 tvingade den bristande samarbetsviljan hos de exporterande tillverkarna i Ryssland kommissionen att använda tillgängliga uppgifter för att fastställa normalvärdet. Således användes uppgifterna från den delvis samarbetsvilliga ryska tillverkaren.

(232)

I enlighet med artikel 2.3 i grundförordningen konstruerades normalvärdet genom att följande adderades till den vägda genomsnittliga tillverkningskostnaden per produktkontrollnummer för den delvis samarbetsvilliga exporterande tillverkarens likadana produkt under översynsperioden:

(233)

Eftersom det inte fanns uppgifter om någon annan tillförlitlig och verifierad vinst använde kommissionen den vinst som företaget deklarerat, även om den konstaterades vara felaktigt fördelad, som beskrivs i skäl 226. Den vinstmarginal som används motsvarar företagets totala vinst (för alla produkter) enligt de granskade räkenskaperna, och ansågs därför vara det mest tillförlitliga referensvärdet. Dessutom skulle den korrekta vinsten med nödvändighet vara större än den vinst som företaget deklarerat. Med tanke på att dumpningsmarginalerna i det aktuella ärendet redan var så höga att de bekräftade förekomsten av dumpning under översynsperioden, vilket förklaras i skäl 238, är den ökning av dumpningsmarginalen som följer av denna justering inte relevant för resultatet av denna översyn.

(234)

Tillverkningskostnaden justerades vid behov.

(235)

Den bristande samarbetsviljan från de exporterande tillverkarna i Ryssland tvingade kommissionen att använda tillgängliga uppgifter för att fastställa exportpriset. Uppgifterna från den enda delvis samarbetsvilliga ryska tillverkaren kunde inte användas, eftersom tillverkaren i fråga inte exporterade den produkt som översynen gäller till EU under översynsperioden.

(236)

Exportpriset fastställdes på grundval av uppgifter om importpriset på cif-nivå från Eurostat, korrigerat till nivån fritt fabrik. Exportpriset cif minskades således med frakt- och försäkringskostnader (91) och inhemska transportkostnader i Ryssland (92).

(237)

Kommissionen jämförde normalvärdet och exportpriset för den produkt som översynen gäller på nivån fritt fabrik.

(238)

Jämförelsen visar på en landsomfattande dumpningsmarginal för exporten från Ryssland till EU, uttryckt i procent av cif-värdet, på 12,4 %. Det fastslogs därför att dumpningen fortsatte under översynsperioden.

(239)

Kommissionen fastslog därför att dumpningen från Ryssland fortsatte under översynsperioden. Importvolymen i fråga var dock mycket liten och stod för 0,7 % av EU:s totala import och 0,4 % av unionsmarknaden och kommissionen undersökte därför också sannolikheten för återkommande dumpning.

(240)

Efter det att uppgifterna hade meddelats hävdade de ryska myndigheterna att sannolikheten för fortsatt dumpning från de ryska exportörerna inte kan fastställas med säkerhet, eftersom det fastställande av dumpning som gjordes i den tidigare översynen vid giltighetstidens utgång och i den ursprungliga undersökningen inte gjordes i enlighet med WTO:s regler.

(241)

I sina synpunkter hävdade de ryska myndigheterna att den justering av kostnaden för naturgas som kommissionen tillämpade i den förra översynen vid giltighetstidens utgång och i den ursprungliga undersökningen är oförenlig med artiklarna 2.2.1.1, 2.2.1 och 2.2 i antidumpningsavtalet och med slutsatserna i följande WTO-ärenden: EU–biodiesel (Argentina), Ukraina–ammoniumnitrat och EU–kostnadsjusteringsmetoder. De ryska myndigheterna hänvisar särskilt till slutsatserna i den sistnämnda rapporten från den 24 juli 2020 (93) (DS494-rapporten), nämligen att den ryska statens påstådda ingripande/marknadssnedvridning inte utgjorde någon lämplig grund för slutsatsen att de exporterande tillverkarnas bokföring inte på ett rimligt sätt återspeglade kostnaderna i samband med produktion och försäljning av den berörda produkten.

(242)

Detta argument måste avvisas av följande skäl: För det första är slutsatserna i DS494-rapporten föremål för ett pågående överklagandeförfarande och panelens slutsatser är därför inte klara. För det andra fastställde kommissionen i den aktuella undersökningen, såsom anges i skäl 232, normalvärdet på grundval av tillverkningskostnaden för den likadana produkten med hjälp av uppgifter som rapporterats av den delvis samarbetsvilliga ryska exporterande tillverkaren under översynsperioden, utan att tillämpa någon kostnadsjustering.

(243)

Kommissionen undersökte i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen sannolikheten för att dumpningen återkommer om åtgärderna skulle upphöra att gälla. Följande ytterligare faktorer analyserades: förekomsten av dumpad export till tredjeländer, produktionskapacitet och outnyttjad kapacitet i Ryssland och unionsmarknadens attraktionskraft.

(244)

Normalvärdet konstruerades på det sätt som beskrivs i skäl 232.

(245)

Exportpriset fastställdes på grundval av den delvis samarbetsvilliga ryska tillverkarens försäljningspriser till andra tredjeländer.

(246)

Kommissionen jämförde det konstruerade normalvärdet med det genomsnittliga exportpriset fritt fabrik vid export till tredjeland. Jämförelsen gjordes per produkttyp och ett vägt genomsnittligt dumpningsbelopp fastställdes.

(247)

Jämförelsen visar på en landsomfattande dumpningsmarginal för exporten från Ryssland till tredjeland, uttryckt i procent av cif-värdet, på 4,3 %.

(248)

Med tanke på de ryska exporterande tillverkarnas begränsade samarbetsvilja fastställdes produktionskapaciteten och den outnyttjade kapaciteten i Ryssland på grundval av tillgängliga uppgifter, särskilt de uppgifter som lämnats av sökanden och av den enda delvis samarbetsvilliga ryska tillverkaren.

(249)

Enligt uppgifter som offentliggjorts i Metal Expert och som tillhandahållits av sökanden är den totala produktionskapaciteten för den produkt som översynen gäller i Ryssland på mer än åtta miljoner ton. Sökanden uppskattar att de ryska tillverkarna har en outnyttjad kapacitet på omkring en miljon ton som inte kan absorberas av den inhemska marknaden. Dessutom finns det minst elva tillverkare av den produkt som översynen gäller i Ryssland och den enda samarbetsvilliga tillverkaren har redan på egen hand en nominell produktionskapacitet som överstiger den totala förbrukningen i unionen.

(250)

På grundval av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att de ryska exporterande tillverkarna förfogar över betydande outnyttjad kapacitet som de skulle kunna använda för att tillverka svetsade rör för export till unionen om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(251)

Undersökningen visade att de ryska exporterande tillverkarna exporterade till sina viktigaste tredjelandsmarknader till priser som i genomsnitt var 29 % lägre än unionstillverkarnas genomsnittliga försäljningspriser på unionsmarknaden. Med hänsyn till prisnivån är det därför potentiellt mer attraktivt för de ryska exportörerna att exportera till unionen än till nästan alla andra länder.

(252)

Unionsmarknaden är också attraktiv med tanke på dess geografiska närhet och storlek och med tanke på att förbrukningen på unionsmarknaden uppgår till 541 000 ton.

(253)

Efter det att uppgifterna hade lämnats ut ifrågasatte de ryska myndigheterna kommissionens åsikt om unionsmarknadens attraktionskraft för de ryska exportörerna. Enligt deras uppfattning är de ryska tillverkarna mer inriktade på den växande inre marknaden och på deras viktigaste exportmarknader, dvs. marknaderna i OSS-länderna (94), som är attraktiva på grund av avsaknaden av importtullar.

(254)

Kommissionen instämde inte i detta påstående. För det första, och som förklaras i skälen 238 och 251, är försäljningspriserna på unionsmarknaden betydligt mer attraktiva för de ryska tillverkarna än priserna på hemmamarknaden och exportpriserna till andra tredjeländer. För det andra blir en exportmarknad mer attraktiv om det inte tas ut några tullar, ett faktum som de ryska myndigheterna också har instämt i, vilket innebär att de ryska tillverkarna kommer att ha ett starkt incitament att dirigera om sin export till unionsmarknaden om åtgärden skulle upphävas.

(255)

Undersökningen visade att den ryska importen fortsatte att komma in på unionsmarknaden till dumpade priser under översynsperioden.

(256)

Undersökningen visade också att dumpningen hade fortsatt vad gäller exporten från Ryssland till landets största tredjelandsmarknader.

(257)

Kommissionen fann dessutom annan bevisning för att dumpningen sannolikt skulle återkomma om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(258)

Den outnyttjade kapaciteten i Ryssland är mycket betydande och större än unionens totala förbrukning under översynsperioden. Enligt de uppgifter som sökanden lämnat ökade dessutom den ryska produktionskapaciteten för svetsade rör med nästan en miljon ton mellan 2018 och 2019.

(259)

De ryska myndigheterna invände mot den uppskattning av den outnyttjade kapaciteten i Ryssland som lämnats av sökanden, eftersom den enligt de ryska myndigheternas uppfattning inte tog hänsyn till det faktum att vissa anläggningar kan användas och faktiskt används för att tillverka andra produkter än den berörda produkten, vilket avsevärt minskar den outnyttjade kapaciteten.

(260)

Kommissionen beaktade därför de andra produkter som kan tillverkas i samma produktionslinje. Det bekräftas dock att den totala nominella kapaciteten för den berörda produkten i Ryssland ligger på de beräknade nivåer som anges i skäl 258. Kommissionen drog därför slutsatsen att det, med tanke på unionsmarknadens attraktionskraft, är sannolikt att de ryska tillverkarna kommer att ändra produktmixen och öka sin produktionskapacitet för den produkt som översynen gäller, om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(261)

Slutligen konstaterades att det på grund av unionsmarknadens attraktionskraft, sett till storlek och priser, är troligt att den ryska exporten och den outnyttjade kapaciteten skulle omdirigeras till unionsmarknaden om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(262)

Kommissionen drog därför slutsatsen att det är sannolikt att dumpningen återkommer om åtgärderna inte förlängs.

(263)

Den likadana produkten tillverkades av tolv unionstillverkare under skadeundersökningsperioden och av elva unionstillverkare under översynsperioden. Dessa tillverkare utgör unionsindustrin i den mening som avses i artikel 4.1 i grundförordningen.

(264)

Den totala tillverkningen i unionen under översynsperioden fastställdes till omkring 291 704 ton. Kommissionen fastställde den totala tillverkningen på grundval av alla uppgifter rörande unionsindustrin som fanns tillgängliga, som de uppgifter som lämnats av sökanden (95). Såsom anges i skäl 15 stod de tre unionstillverkare som ingick i urvalet för cirka 40 % av den sammanlagda tillverkningen i unionen av den likadana produkten.

(265)

Kommissionen fastställde förbrukningen i unionen på grundval av försäljningsvolymen för unionsindustrins produktion för unionsmarknaden och importvolymerna till unionsmarknaden enligt uppgifter från Eurostat.

(266)

Förbrukningen i unionen utvecklades på följande sätt:

Tabell 2

Förbrukning i unionen (ton)  (96)

(267)

Under skadeundersökningsperioden ökade förbrukningen i unionen. Den ökade med femton procentenheter 2018 och minskade därefter med sju procentenheter i förhållande till 2018 under översynsperioden. Unionens förbrukning ökade med 8 % mellan 2016 och översynsperioden.

(268)

Kommissionen fastställde importvolymen från de berörda länderna på grundval av uppgifter från Eurostat. Marknadsandelen för importen fastställdes på grundval av förbrukningen i unionen såsom anges i skäl 266.

(269)

Importen till unionen från de berörda länderna och dess marknadsandel utvecklades enligt följande:

Tabell 3

Importvolym (ton) och marknadsandel  (97)

(270)

Importen av den produkt som översynen gäller från de berörda länderna förblev låg under skadeundersökningsperioden och översynsperioden. Även om importen från Ryssland och Kina ökade mellan 2016 och översynsperioden förblev marknadsandelen för dessa två länder mycket låg (under 1 %) och marknadsandelen för importen från Belarus låg under 0,0033 % under skadeundersökningsperioden.

(271)

Kommissionen fastställde de genomsnittliga importpriserna på grundval av uppgifter från Eurostat.

(272)

De vägda genomsnittliga priserna på importen från de berörda länderna utvecklades på följande sätt:

Tabell 4

Importpriser (euro/ton)  (98)

(273)

När det gäller importen från Ryssland noterades en ökning av det genomsnittliga enhetspriset mellan 2016 och översynsperioden. Denna prisutveckling överensstämmer med den övergripande prisutvecklingen för den produkt som översynen gäller (se även tabellerna 5 och 9 nedan).

(274)

Med tanke på de mycket låga importvolymerna från Kina och Belarus kunde priserna på denna import inte analyseras på ett meningsfullt sätt.

(275)

Eftersom de exporterande tillverkarna i Kina inte samarbetade, och med tanke på de mycket små mängder som importerades till unionen från Kina, kunde inga tillförlitliga importpriser fastställas under översynsperioden. Under dessa omständigheter fastställde kommissionen prisunderskridandet för importen från Kina under översynsperioden genom att jämföra följande faktorer:

(276)

Vad gäller importen från Ryssland ansågs importvolymen under översynsperioden tillräcklig för att ge en rimlig indikation på framtida prisbeteende om åtgärderna skulle upphöra att gälla. Med tanke på den bristande samarbetsviljan hos de exporterande tillverkarna i Ryssland, vilken beskrivs i skäl 235, använde kommissionen uppgifter på cif-nivå från Eurostat för att fastställa importpriset. Den delvis samarbetsvilliga exporterande tillverkaren i Ryssland tillverkade endast svarta svetsade rör och enligt uppgifterna från Eurostat består exporten till unionen nästan uteslutande av svarta svetsade rör. Jämförelsen gjordes därför endast avseende svarta svetsade rör. Kommissionen fastställde prisunderskridandet för importen från Ryssland under översynsperioden genom att jämföra

(277)

När det gäller importen från Belarus var det med tanke på de mycket låga importmängderna till unionen inte möjligt att fastställa tillförlitliga importpriser till unionen under översynsperioden. Kommissionen använde därför priserna för samma produkter som översynen gäller som tillverkas i Belarus och säljs till marknader i tredjeländer, särskilt Ryssland, som är den viktigaste exportmarknaden. Såsom förklaras i skäl 60 omfattade exporten av galvaniserade svetsade rör bara små kvantiteter och pristendensen var inte tydlig. Jämförelsen gjordes därför endast avseende kategorin icke-galvaniserade svetsade rör, som omfattar både svarta och andra svetsade rör. Kommissionen fastställde prisunderskridandet under översynsperioden genom att jämföra

(278)

Resultatet av jämförelsen uttrycktes som en procentandel av omsättningen för unionstillverkarna som ingick i urvalet under översynsperioden. Procentandelen visade på en vägd genomsnittlig prisunderskridandemarginal för de berörda länderna på mellan 6,2 % och 23,5 %.

(279)

Importen av den produkt som översynen gäller från andra tredjeländer än Ryssland, Belarus och Kina kom huvudsakligen från Turkiet, Indien och Nordmakedonien.

(280)

Den sammanlagda importvolymen och marknadsandelen och pristendensen för import av den produkt som översynen gäller från övriga tredjeländer utvecklades enligt följande:

Tabell 5

Import från tredjeländer  (100)

(281)

Importen av den produkt som översynen gäller från Turkiet ökade avsevärt under skadeundersökningsperioden. Marknadsandelen för importen ökade med 13 procentenheter eller cirka 100 % mellan 2016 och översynsperioden. Importen från Indien minskade under skadeundersökningsperioden. Indiens marknadsandel förblev dock betydande, dvs. 9 %, under översynsperioden. Importen från Nordmakedonien förblev konstant och motsvarade en marknadsandel på 4 %. Den totala importen från andra tredjeländer än de berörda länderna ökade med 30 % mellan 2016 och översynsperioden och nådde en marknadsandel på 50 % under översynsperioden, vilket är att jämföra med en marknadsandel på 42 % 2016.

(282)

De genomsnittliga försäljningspriserna för importen från andra tredjeländer än de berörda länderna ökade under skadeundersökningsperioden. Denna tendens överensstämmer med den tendens som observerats för importen från de berörda länderna i tabell 4 ovan och med den pristendens som observerats för unionsindustrins försäljning på unionsmarknaden i tabell 9 nedan.

(283)

I enlighet med artikel 3.5 i grundförordningen omfattade undersökningen av den dumpade importens inverkan på unionsindustrin en bedömning av alla ekonomiska indikatorer som var av betydelse för unionsindustrins tillstånd under skadeundersökningsperioden.

(284)

Som nämns i skäl 15 tillämpades ett stickprovsförfarande för att bedöma unionsindustrins ekonomiska situation.

(285)

Vid fastställandet av skada skilde kommissionen mellan makroekonomiska och mikroekonomiska skadeindikatorer. Kommissionen utvärderade de makroekonomiska indikatorerna på grundval av de uppgifter om alla unionstillverkare som lämnats av sökanden. Kommissionen utvärderade de mikroekonomiska indikatorerna på grundval av de uppgifter om de unionstillverkare som ingick i urvalet, som inhämtats i svaren på frågeformuläret. Båda uppsättningarna av uppgifter konstaterades vara representativa för unionsindustrins ekonomiska situation.

(286)

De makroekonomiska indikatorerna är tillverkning, produktionskapacitet, kapacitetsutnyttjande, försäljningsvolym, marknadsandel, tillväxt, sysselsättning, produktivitet, dumpningsmarginalernas storlek och återhämtning från tidigare dumpning.

(287)

De mikroekonomiska indikatorerna är genomsnittspriser per enhet, enhetskostnad, arbetskraftskostnader, lagerhållning, lönsamhet, kassaflöde, investeringar, räntabilitet och kapitalanskaffningsförmåga.

(288)

Unionens totala tillverkning, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 6

Tillverkning, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande

(289)

Även om förbrukningen i unionen ökade med åtta procentenheter under skadeundersökningsperioden, som anges i skäl 267, minskade produktionsvolymen för den likadana produkten under samma period från 319 525 ton 2016 till 291 704 ton under översynsperioden, vilket motsvarar en minskning med nio procentenheter. Den ökade förbrukningen i unionen har således inte gynnat unionsindustrin.

(290)

Minskningen av produktionsvolymen beror främst på den ökande konkurrens som unionsindustrin möter från import av den produkt som översynen gäller med ursprung i andra tredjeländer än de berörda länderna. Som anges i skälen 281 och 282 har importvolymerna från tredjeländer, särskilt Turkiet, ökat avsevärt under skadeundersökningsperioden. Marknadsandelen för import från andra tredjeländer än de berörda länderna ökade med åtta procentenheter mellan 2016 och översynsperioden. Den totala importvolymen från dessa länder under översynsperioden uppgick till 273 088 ton, vilket motsvarar en marknadsandel på 50 %, medan den totala importvolymen från de berörda länderna under samma period endast uppgick till 2 475 ton, vilket motsvarar en marknadsandel på mindre än 0,5 %.

(291)

Även om produktionskapaciteten förblev stabil under skadeundersökningsperioden minskade kapacitetsutnyttjandet från 40 % till 37 % enligt samma tendens som produktionsvolymen.

(292)

Unionsindustrins försäljningsvolym och marknadsandel utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 7

Försäljningsvolym och marknadsandel

(293)

Försäljningsvolymerna för unionsindustrins försäljning av den egna tillverkningen till icke-närstående kunder i unionen följde samma tendens som produktionsvolymen och minskade på samma sätt med åtta procentenheter mellan 2016 och översynsperioden. Unionsindustrins marknadsandel minskade också från 58 % 2016 till 49 % under översynsperioden, vilket motsvarar den ökning av marknadsandelen med åtta procentenheter som konstaterats för import från andra tredjeländer än de berörda länderna.

(294)

Minskningen av unionsindustrins försäljningsvolym och unionsindustrins marknadsandel berodde således på den ökade importen från andra tredjeländer än de berörda länderna.

(295)

Även om förbrukningen i unionen ökade med 8 % mellan 2016 och översynsperioden minskade försäljningsvolymen till icke-närstående kunder i unionen också med 8 %, vilket ledde till en förlust av marknadsandelar på nio procentenheter för unionsindustrin under skadeundersökningsperioden. Unionsindustrin hade således ingen tillväxt under skadeundersökningsperioden.

(296)

Sysselsättningen och produktiviteten utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 8

Sysselsättning och produktivitet

(297)

Antalet anställda i den unionsindustri som tillverkade den produkt som översynen gäller minskade med 3 % mellan 2016 och översynsperioden. Produktiviteten hos unionsindustrins anställda, mätt som produktion (i ton) per anställd, följde samma tendens med en minskning på 6 % under skadeundersökningsperioden.

(298)

Minskningen av antalet anställda beror på den minskade produktionsvolymen, som också hänger samman med den minskade försäljningen och efterfrågan på unionsindustrins produkter. Den minskade produktiviteten förklaras av att produktionsvolymen minskade mer än antalet anställda minskade.

(299)

I skäl 239 fastslår kommissionen att dumpningen från Ryssland fortsatte under översynsperioden. Kommissionen drar också slutsatsen att det är sannolikt att dumpningen från Belarus och Kina återkommer om åtgärderna inte förlängs.

(300)

Samtidigt var importen från de berörda länderna mycket begränsad under översynsperioden och utgjorde endast 0,45 % av förbrukningen i unionen. De faktiska dumpningsmarginalernas storlek påverkade därför endast unionsindustrin i begränsad utsträckning.

(301)

Analysen av de makroekonomiska indikatorerna ovan visar att unionsindustrins ekonomiska situation fortfarande är bräcklig och sårbar, trots de antidumpningsåtgärder som är i kraft sedan 2008. Det har inte kunnat konstateras någon återhämtning från tidigare dumpning varför unionsindustrin förblir sårbar för de mycket skadliga verkningarna av eventuell dumpad import på unionsmarknaden.

(302)

De genomsnittliga vägda försäljningspriserna per enhet för unionstillverkarna i urvalet till icke-närstående kunder i unionen utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 9

Försäljningspriser i unionen

(303)

Unionsindustrins genomsnittliga försäljningspriser per enhet ökade under skadeundersökningsperioden. Sammantaget ökade försäljningen med cirka 18 % mellan 2016 och översynsperioden. Den produkt som översynen gäller är en vara vars försäljningspris påverkas av priset på den viktigaste råvaran som ingår, dvs. varmvalsade ringar eller rullar, som står för mer än 50 % av tillverkningskostnaden. Ökningen av försäljningspriserna följde i viss mån utvecklingen av produktionskostnaderna, vilka ökade med 25 % mellan 2016 och översynsperioden. Det genomsnittliga försäljningspriset ökade dock inte i samma takt som tillverkningskostnaden per enhet, vilken dessutom konstant låg över det genomsnittliga försäljningspriset under skadeundersökningsperioden. Denna tendens beror på ökade råvarupriser och den ökade konkurrensen från import, vilket pressade unionsindustrins försäljningspriser.

(304)

De genomsnittliga arbetskraftskostnaderna för de unionstillverkare som ingick i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 10

Genomsnittliga arbetskraftskostnader per anställd

(305)

De genomsnittliga arbetskraftskostnaderna per anställd sjönk först mellan 2016 och 2017 för att sedan successivt gå upp under 2018 och översynsperioden. Mellan 2016 och översynsperioden ökade de genomsnittliga arbetskraftskostnaderna per anställd med 8 %.

(306)

Lagernivåerna för unionstillverkarna i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 11

Lagerhållning

(307)

Unionsindustrins lagerhållning minskade mellan 2016 och översynsperioden. Inledningsvis minskade de med 40 % mellan 2016 och 2017 för att därefter öka gradvis under 2018 och översynsperioden, men bara till en nivå som var lägre än den var 2016. Unionens lagerhållning minskade med 15 % mellan 2016 och översynsperioden.

(308)

Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet för de unionstillverkare som ingick i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 12

Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet

(309)

Kommissionen fastställde lönsamheten för de unionstillverkare som ingick i urvalet genom att uttrycka nettovinsten före skatt för försäljningen av den likadana produkten till icke-närstående kunder i unionen som en procentandel av omsättningen för denna försäljning.

(310)

Under 2016 hade unionsindustrin en negativ vinstmarginal på – 6 % som sjönk ytterligare till – 11 % under översynsperioden. Unionsindustrins negativa vinstmarginal under skadeundersökningsperioden beror på att tillverkningskostnaden per enhet konstant var högre än det genomsnittliga försäljningspriset för den produkt som översynen gäller. Såsom framgår av tabell 9 ökade skillnaden mellan tillverkningskostnaden per enhet och det genomsnittliga försäljningspriset ytterligare under översynsperioden. Denna situation förklaras av det faktum att den produkt som översynen gäller är en vara, vars försäljningspris är beroende av priset på den viktigaste råvara som ingår (varmvalsade ringar eller rullar) och konkurrensen på marknaden. Det kan konstateras att unionsindustrin på grund av ökad konkurrens från import från tredjeländer båda i form av stora volymer och till låga priser inte kunde tillämpa försäljningspriser på en sådan nivå att de åtminstone skulle täcka produktionskostnaderna.

(311)

Nettokassaflödet är unionstillverkarnas förmåga att återinvestera i sin verksamhet. Nettokassaflödet förbättrades inledningsvis under 2017 för att sedan minska igen under 2018 och under översynsperioden då det sjönk till – 8 miljoner euro. Denna minskning förklaras främst av den minskade lönsamheten, såsom beskrivs i skäl 310.

(312)

Investeringarna minskade med 15 % mellan 2016 och översynsperioden, vilket ytterligare illustrerar unionsindustrins svåra ekonomiska situation. Räntabiliteten, uttryckt som vinsten i procent av investeringarnas bokförda nettovärde, sjönk från – 18 % till – 41 % under skadeundersökningsperioden och följde därför samma tendens som lönsamheten.

(313)

Utvecklingen av mikro- och makroindikatorerna under skadeundersökningsperioden visar att unionsindustrins ekonomiska situation försämrades. Generellt sett försämrades utvecklingen för alla ekonomiska indikatorer under skadeundersökningsperioden.

(314)

Produktions- och försäljningsvolymerna minskade, vilket hade en negativ inverkan på sysselsättningen och produktiviteten samt på lönsamheten. Den ökade konkurrensen och prispressen från import från tredjeländer ledde till att unionsindustrins lönsamhet försämrades ytterligare. Detta ledde till en negativ vinstmarginal på – 11 % för unionsindustrin under översynsperioden. Kassaflödet, investeringarna och räntabiliteten försämrades också, vilket gjorde det svårt för unionsindustrin att skaffa kapital och investera.

(315)

Mot denna bakgrund drog kommissionen slutsatsen att unionsindustrin lidit väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.5 i grundförordningen under översynsperioden.

(316)

Kommissionen gjorde en bedömning av huruvida det finns ett orsakssamband mellan importen från de berörda länderna och den skada som unionsindustrin lidit.

(317)

Importvolymen från de berörda länderna var mycket liten under skadeundersökningsperioden, och den sammanlagda marknadsandelen för importen från dessa länder var endast 0,43 % under översynsperioden.

(318)

Samtidigt innebar en kraftig ökning av lågprisimporten från andra tredjeländer än de berörda länderna, som Turkiet, Indien och Nordmakedonien, ett starkt pris- och volymtryck på unionsindustrins försäljning. Som exempel kan nämnas att unionsindustrins genomsnittliga försäljningspris till icke-närstående kunder under översynsperioden var 778 euro/ton, medan det genomsnittliga försäljningspriset för produkter som importerades från Turkiet var 626 euro/ton och 574 euro/ton för produkter som importerades från Nordmakedonien. Dessutom ökade marknadsandelen för importen från andra länder än de berörda länderna från 42 % till 50 % mellan 2016 och 2019.

(319)

Mot bakgrund av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att den väsentliga skada som unionsindustrin lidit inte kunde ha orsakats av importen från de berörda länderna eftersom det var fråga om mycket begränsade volymer.

(320)

Kommissionen undersökte därför sannolikheten för att den skada som ursprungligen vållats av dumpad import från de berörda länderna skulle återkomma om åtgärderna skulle upphöra.

(321)

I skäl 315 drar kommissionen slutsatsen att unionsindustrin lidit väsentlig skada under översynsperioden. I skäl 319 drar kommissionen slutsatsen att den väsentliga skada som unionsindustrin lidit inte kan ha orsakats av importen från de berörda länderna. Kommissionen bedömde därför, i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen, huruvida det är sannolikt att den skada som ursprungligen orsakades av dumpad import från de berörda länderna återkommer om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(322)

För att fastställa om det är sannolikt att den skada som ursprungligen vållades av den dumpade importen från de berörda länderna återkommer, beaktade kommissionen följande faktorer: 1) outnyttjad kapacitet i de berörda länderna och unionsmarknadens attraktionskraft, och 2) inverkan av potentiell import och prisnivåer för sådan import från dessa länder på unionsindustrins situation om åtgärderna skulle upphöra att gälla och deras inverkan på unionsindustrins situation.

(323)

Som anges i skälen 78, 210 och 250 har de exporterande tillverkarna i Belarus, Kina och Ryssland betydande outnyttjad kapacitet, vilken sammanlagt är väsentligt större än de nuvarande produktionsvolymerna och den inhemska efterfrågan i de länderna (103) och den outnyttjade kapaciteten skulle kunna användas för att tillverka den produkt som översynen gäller för export till unionen om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(324)

Som anges i skälen 205 och 213 exporterade de kinesiska exporterande tillverkarna till sina viktigaste tredjelandsmarknader till priser som i genomsnitt var mellan 8 % och 21 % lägre än unionstillverkarnas genomsnittliga försäljningspriser på unionsmarknaden. Som anges i skäl 251 konstaterades att de ryska exportpriserna till tredjeländer var cirka 29 % lägre än unionstillverkarnas priser på unionsmarknaden. Som anges i skäl 82 konstaterades det slutligen att de belarusiska exporterande tillverkarna exporterade till sin viktigaste tredjelandsmarknad, dvs. Ryssland, till priser som i genomsnitt var 5 % lägre än unionstillverkarnas genomsnittliga försäljningspriser på unionsmarknaden. Med beaktande av den prisnivå som tas ut på exporten från Belarus, Kina och Ryssland till andra tredjelandsmarknader är export till unionen potentiellt mycket mer attraktiv för de belarusiska, kinesiska och ryska exportörerna. Följaktligen är det rimligt att förvänta sig att de belarusiska, kinesiska och ryska exporterande tillverkarna återigen skulle börja exportera stora volymer av den produkt som översynen gäller till unionen om åtgärderna skulle upphöra att gälla. Detta blir ännu mera sannolikt med tanke på att det finns en betydande outnyttjad kapacitet i dessa länder.

(325)

Som anges i avsnitt 4.3.2.2 gjorde kommissionen en analys av hur prisunderskridandet skulle se ut om antidumpningsåtgärderna skulle upphöra, för att fastställa hur importen från de berörda länderna skulle påverka unionsindustrin om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(326)

Kommissionen konstaterar i skäl 278 att beräkningen av prisunderskridandet visar på en vägd genomsnittlig prisunderskridandemarginal för de berörda länderna på mellan 6,2 % och 23,5 %.

(327)

Dessutom gjorde kommissionen en simulering för att bättre bedöma hur importen från de berörda länderna sannolikt skulle påverka unionsindustrins ekonomiska situation. Kommissionen utgick från antagandet att exporterande tillverkare från de berörda länderna skulle komma att exportera samma kvantiteter till unionen som innan åtgärderna infördes (dvs. sammanlagt 250 559 ton) och att förbrukningen i unionen skulle förbli densamma som under översynsperioden (dvs. 541 409 ton). Kommissionen antog också att 50 % av den totala importen från länderna i fråga skulle påverka unionsindustrin och att återstående 50 % skulle påverka importen från andra tredjeländer, eftersom marknadsandelarna ligger på ungefär samma nivå. Slutligen antog kommissionen att unionsindustrin skulle låta försäljningspriserna ligga kvar på samma nivå som under översynsperioden eftersom unionsindustrin redan går med förlust.

(328)

Resultatet av simuleringen visar att unionsindustrin sannolikt kommer att förlora försäljningsvolym och marknadsandel på unionsmarknaden. Detta skulle påverka industrins totala lönsamhet, vilken skulle minska från – 11 % till – 25 %.

(329)

Detta är en försiktig analys som tar hänsyn till det faktum att de genomsnittliga försäljningspriserna för import från andra tredjeländer är lägre än unionsindustrins genomsnittliga försäljningspris. Det innebär att dumpad import av den produkt som översynen gäller från de berörda länderna med största sannolikhet först skulle erövra marknadsandelar från unionsindustrin för att därefter erövra marknadsandelar från andra tredjeländers export till unionen. Detta skulle leda till en ytterligare försämring av unionsindustrins lönsamhet.

(330)

Efter det att uppgifterna hade meddelats påpekade den belarusiska regeringen på grundval av vad som anges i artikel 3.4 i grundförordningen, dvs. ”Om en antidumpningsundersökning samtidigt inbegriper import av en produkt från mer än ett land, ska verkan av denna import slås samman endast om det fastställs att (…) omfattningen av importen från varje enskilt land inte är försumbar”, att importen från Belarus, Kina och Ryssland varit försumbar under 2019, varför slutsatserna av simuleringsövningen enligt de belarusiska myndigheterna bör tas bort från denna förordning.

(331)

Kommissionen noterar att artikel 3.4 i grundförordningen handlar om en bedömning som görs av den faktiska importens inverkan på unionsindustrin i syfte att fastställa skada inom ramen för en antidumpningsundersökning, medan en simulering av det slag som avses i skälen 327–329 görs i syfte att fastställa hur sannolikt det är att den skada som ursprungligen vållats av import från de berörda länderna återkommer om åtgärderna skulle upphöra att gälla. För att göra det möjligt att uppskatta de potentiella effekterna av sådan import på unionsindustrin bygger simuleringen på hypotesen att de berörda länderna skulle exportera samma kvantiteter som innan åtgärderna infördes. De kvantiteterna var inte försumbara (104). Mot bakgrund av att artikel 3.4 i grundförordningen inte är tillämplig på den simulering som gjorts och mot bakgrund av att de potentiella importvolymerna från vart och ett av de länder som beaktas i simuleringen inte är försumbara, avvisades påståendet.

(332)

Mot bakgrund av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att ett upphävande av åtgärderna med all sannolikhet skulle leda till en betydande ökning av den dumpade importen från de berörda länderna till priser som underskrider unionsindustrins priser, vilket ytterligare skulle förvärra skadan för unionsindustrin. Till följd därav skulle unionsindustrins lönsamhet allvarligt äventyras.

(333)

Efter det att uppgifterna hade meddelats hävdade Rysslands regering att det inte finns något orsakssamband mellan importen från Ryssland och unionsindustrins situation. Angående detta påpekar kommissionen att det i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen inte krävs att kommissionen i en översyn vid giltighetstidens utgång gör en orsaksanalys mellan importen från de berörda länderna och den skada som unionsindustrin lidit. Slutsatsen att det är sannolikt att skadan skulle fortsätta eller återkomma om åtgärderna skulle upphöra är tillräcklig för att motivera att åtgärderna får fortsätta att gälla. I skäl 332 drar kommissionen slutsatsen att ett upphävande av åtgärderna med all sannolikhet skulle leda till en betydande ökning av dumpad import från de berörda länderna till priser som är lägre än unionsindustrins priser, vilket skulle förvärra den skada som unionsindustrin lider och att detta visar att det är sannolikt att den skada som ursprungligen vållades av dumpad import från de berörda länderna, inbegripet Ryssland, skulle återkomma om åtgärderna skulle upphöra att gälla. Detta påstående avvisades därför.

(334)

I enlighet med artikel 21 i grundförordningen undersökte kommissionen om bibehållandet av de gällande antidumpningsåtgärderna skulle strida mot unionens intresse som helhet. Unionens intresse fastställdes på grundval av en bedömning av alla de olika parternas intresse, inbegripet unionsindustrins, importörernas, distributörernas och användarnas intresse.

(335)

Alla berörda parter gavs tillfälle att lämna synpunkter i enlighet med artikel 21.2 i grundförordningen.

(336)

Även om de gällande antidumpningsåtgärderna i stor utsträckning har hindrat dumpad import från de berörda länderna från att komma in på unionsmarknaden har unionsindustrin lidit väsentlig skada under översynsperioden och dess situation är bräcklig, vilket också bekräftas genom de negativa tendenserna för skadeindikatorerna.

(337)

Trots att importvolymen för den produkt som översynen gäller har varit mycket låg från de berörda länderna fastställde kommissionen att det är mycket sannolikt att den skada som ursprungligen vållats av import från dessa länder skulle återkomma om åtgärderna skulle upphöra att gälla. Inflödet av betydande volymer dumpad import från de berörda länderna skulle vålla unionsindustrin ytterligare skada. Detta skulle förvärra unionsindustrins redan mycket bräckliga ekonomiska situation och hota dess livskraft.

(338)

Kommissionen drog därför slutsatsen att det ligger i unionsindustrins intresse att behålla antidumpningsåtgärderna mot de berörda länderna.

(339)

Kommissionen kontaktade alla kända icke-närstående importörer, handlare och användare. En enda distributör lämnade in ifyllda tabeller, men gav inga svar på frågorna i den beskrivande delen av frågeformuläret.

(340)

I den förra översynen vid giltighetstidens utgång och i den ursprungliga undersökningen visade analysen av unionens intresse att åtgärderna sannolikt inte skulle inverka negativt på icke-närstående importörer, handlare och användare.

(341)

Därför finns det inget som tyder på att bibehållandet av åtgärderna skulle få en så stor negativ inverkan på icke-närstående importörer, handlare och användare att detta skulle väga tyngre än åtgärdernas positiva inverkan på unionsindustrin.

(342)

Efter det att uppgifterna hade meddelats hävdade Rysslands regering att fortsatta åtgärder skulle få negativa konsekvenser för EU:s industrier i senare led. Angående detta påpekar kommissionen att EU:s industrier i senare led hade möjlighet att delta i undersökningen och att lämna synpunkter på de uppgifter som meddelats. Inga synpunkter inkom från icke-närstående importörer, handlare och användare. Detta påstående avvisades därför.

(343)

På grundval av ovanstående drar kommissionen slutsatsen att det inte finns några tvingande skäl rörande unionens intresse som talar emot bibehållandet av slutgiltiga antidumpningsåtgärder i fråga om importen av den produkt som översynen gäller från de berörda länderna.

(344)

På grundval av kommissionens slutsatser om fortsatt dumpning från Ryssland, återkommande dumpning från Belarus och Kina, återkomst av den skada som ursprungligen vållades av dumpad import från de berörda länderna, samt om unionens intresse, anser kommissionen att de antidumpningsåtgärder som tillämpas på import av vissa svetsade rör av järn eller olegerat stål från Belarus, Kina och Ryssland bör behållas.

(345)

De individuella företagsspecifika antidumpningstullsatser som fastställs i denna förordning är endast tillämpliga på import av den produkt som översynen gäller med ursprung i Ryssland och som tillverkas av de namngivna rättsliga enheterna. Import av den produkt som översynen gäller som producerats av ett annat företag som inte uttryckligen nämns i denna förordnings operativa del, inbegripet närstående enheter till de uttryckligen nämnda företagen, bör omfattas av den tullsats som är tillämplig på ”alla övriga företag”. De bör inte omfattas av någon av de individuella antidumpningstullsatserna.

(346)

Ett företag får begära att dessa individuella antidumpningstullsatser tillämpas om det senare ändrar företagsnamn. En sådan begäran ska ställas till kommissionen (105). Begäran ska innehålla alla relevanta uppgifter som gör det möjligt att visa att ändringen inte påverkar företagets rätt att omfattas av den tullsats som gäller för det. Om ändringen av företagets namn inte påverkar dess rätt att omfattas av den tullsats som är tillämplig på det kommer ett meddelande om namnändringen att offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

(347)

Alla berörda parter underrättades om de viktigaste omständigheter och överväganden som ligger till grund för avsikten att rekommendera att de gällande åtgärderna avseende import av den produkt som översynen gäller från Belarus, Kina och Ryssland behålls. De beviljades också en period inom vilken de kunde lämna synpunkter efter meddelandet av dessa uppgifter. Alla synpunkter som inkommit har beaktats av kommissionen.

(348)

När ett belopp måste återbetalas till följd av en dom av Europeiska unionens domstol ska enligt artikel 109 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 (106) den tillämpliga räntesatsen motsvara den räntesats som Europeiska centralbanken tillämpar på sina huvudsakliga refinansieringstransaktioner, som offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, C-serien, den första kalenderdagen i varje månad.

(349)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats i enlighet med artikel 15.1 i förordning (EU) 2016/1036.