(1)

Genom en skrivelse av den 13 augusti 2008 anmälde Polen till kommissionen de åtgärder som planerades till stöd för omstruktureringen av PZL Dębica S.A. (nedan kallat PZL Dębica eller företaget). Genom en skrivelse av den 3 oktober 2008 bad kommissionen Polen att inkomma med vissa handlingar som saknades. Handlingarna lämnades den 20 oktober 2008.

(2)

Genom en skrivelse av den 19 december 2008 underrättade kommissionen Polen om sitt beslut att inleda det förfarande som anges i artikel 108.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (nedan kallat fördraget) avseende åtgärderna (nedan kallat beslutet om att inleda förfarandet).

(3)

Beslutet om att inleda förfarandet har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning (2). Kommissionen har uppmanat berörda parter att inkomma med sina synpunkter. Kommissionen har inte mottagit några synpunkter på beslutet om att inleda förfarandet från någon berörd tredje part.

(4)

De polska myndigheterna lämnade ytterligare upplysningar med anledning av beslutet om att inleda förfarandet den 12 februari 2009, den 9 juli 2010, den 16 maj 2011, den 7 juni 2011 och den 8 juni 2011.

(5)

Den 18 augusti 2011 bad Polen kommissionen att skjuta upp bedömningen av det anmälda stödet till och med den 31 oktober 2011. Den 10 oktober 2011 återkallade Polen en del av de anmälda åtgärderna, nämligen ett kapitaltillskott och ett lån på förmånliga villkor, som båda skulle ha beviljats av den statligt ägda industriutvecklingsbyrån.

(6)

Den 2 november 2011 lämnade Polen en rapport för att visa att den återstående åtgärd som omfattades av anmälan, uppskov med socialförsäkringsskulder, uppfyllde kriteriet privat borgenär och därför inte utgjorde statligt stöd.

(7)

Genom en skrivelse av den 26 juli 2012 bad kommissionen Polen att lämna ytterligare förklaringar på ett antal punkter. Polen svarade genom en skrivelse av den 31 augusti 2012, där kommissionen underrättades om att ett avtal om uppskov med socialförsäkringsskulder hade ingåtts den 1 mars 2012 och att den utestående skulden till länsmarskalkens lokalkontor hade återbetalats den 14 augusti 2012.

(8)

De senaste upplysningarna från de polska myndigheterna lämnades den 6 december 2012.

(9)

PZL Dębica har 212 anställda. Det är ett medelstort företag som framför allt är verksamt inom produktion av kylutrustning som kompressorer, enheter för isvatten och kylaggregat, luft- och vätskekylare, spray- och avdunstningskondensorer, vertikala och horisontella rörkondensorer och tankutrustning i form av vätskeavskiljare, horisontella tankar, mellankylare, värmeväxlare, oljeavskiljare och kylventiler.

(10)

Företaget är beläget i provinsen Podkarpackie, en region som omfattas av artikel 107.3 a i fördraget. Det grundades 1938 och har varit aktiebolag sedan 1995. Företagets aktier ägdes 1999 av statskassan (25,08 %) och de anställda (74,92 %). Företaget privatiserades helt och hållet 2006, och merparten av aktierna innehades av de dåvarande och tidigare anställda och deras arvingar. En privat investerare, Eurotech, förvärvade 2010 en andel på 16,7 % av PZL Dębica.

(11)

Företagets andel av den polska marknaden för kylutrustning är liten (mindre än 1 % 2006). Exporten stod 2006 för 15,6 % av den totala försäljningen, varav 6,8 % gick till länder utanför EU. På den polska marknaden möter företaget stark konkurrens från ett antal företag, t.ex. York International, GEA GRASSO Refrigeration Division, Mycom International Refrigeration (Ltd), MOSTOSTAL Wrocław S.A., Aerzen Maschinenfabrik GmbH och Zakład Metalowy PILZNO.

(12)

Enligt de polska myndigheterna började företagets ekonomiska svårigheter 2002. Vid den tiden antogs en omstruktureringsplan för 2002–2007. Planen uppdaterades i oktober 2003 och innefattade följande åtgärder:

(13)

På grund av budgetbegränsningar kunde fonden för företagsomstrukturering inte bevilja PZL Dębica det utlovade lånet (se skäl 12 c). Socialförsäkringsmyndigheten beslutade därför att inte bevilja uppskov med återstoden av skulden (se skäl 12 d). Den finansiella omstrukturering som planen syftade till kunde därför inte genomföras av PZL Dębica.

(14)

Företaget lyckades ändå genomföra de övriga delarna av omstruktureringsplanen, vilket ledde till att en blygsam vinst noterades redan 2006. Företagets finansiella resultat mellan 2002 och 2011 sammanfattas i tabell 1 nedan.

Tabell 1

PZL Dębicas finansiella resultat 2002–2011 (miljoner zloty)

(15)

Sedan den finansiella omstruktureringen enligt den första omstruktureringsplanen inte genomförts anmäldes en andra omstruktureringsplan till kommissionen i augusti 2008. Denna andra plan avsåg i stor utsträckning företagets finansiella omstrukturering. Den innefattade följande åtgärder:

(16)

I beslutet om att inleda förfarandet uttrycktes tvivel beträffande förenligheten med den inre marknaden hos följande stödåtgärder som ingick i den första omstruktureringsplanen:

Kommissionen ifrågasatte också att de åtgärder som anges i tabell 2 nedan betecknats som stöd av mindre betydelse.

(17)

Kommissionen ställde sig dessutom tvivlande till att omstruktureringsplanen innehöll alla delar som krävdes för att återställa PZL Dębicas lönsamhet och undrade om en omstruktureringsperiod på 12 år inte var för lång mot bakgrund av punkt 35 i gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter (4) (nedan kallade riktlinjerna).

(18)

Med tanke på det stöd som redan beviljats inom ramen för den första planen (se skäl 12 a och 12 b) ifrågasatte kommissionen också att företaget var berättigat till nytt omstruktureringsstöd (se skäl 15) mot bakgrund av principen om att stöd endast får ges en gång (se avsnitt 3.3 i riktlinjerna).

(19)

I beslutet om att inleda förfarandet uppgav kommissionen att den inte fått se något rättsligt bindande dokument avseende de åtgärder som Polen betecknat som åtgärder före anslutningen (se skäl 16 a–c), genom vilket berörda nationella myndigheter förbundit sig att bevilja stöd.

(20)

När det gäller det faktiska beloppet för det stöd som företaget redan beviljats ställde sig kommissionen dessutom tvivlande till att det stöd av mindre betydelse som beviljats 2006 kunde betecknas som sådant, eftersom det beviljats ett företag i svårigheter som, enligt artikel 1.1 h i kommissionens förordning (EG) nr 1998/2006 av den 15 december 2006 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i fördraget på stöd av mindre betydelse (5), inte hade rätt till sådant stöd.

(21)

Slutligen tvivlade kommissionen på att de föreslagna kompensationsåtgärderna kunde godtas eftersom de var förknippade med återställandet av företagets långsiktiga lönsamhet och därmed inte kunde betecknas som kompensationsåtgärder. Kommissionen uppgav också att Polen inte hade visat att de nedlagda verksamheterna inte var förlustbringande.

(22)

Detta kapitel innehåller endast de polska myndigheternas kommentarer beträffande de åtgärder som inte återkallades under undersökningens lopp.

(23)

När det gäller omstruktureringsprocessens längd menade de polska myndigheterna att de båda omstruktureringsplanerna borde behandlas som en enda plan eftersom det inte var företagets fel att den första planen misslyckades och den andra omstruktureringsplanen i huvudsak avsåg den ofullständiga finansiella omstruktureringen enligt den första planen.

(24)

Polen återkallade de stödåtgärder som anges i skäl 15 a och b eftersom beviljandet av de åtgärderna enligt beslutet om att inleda förfarandet skulle kunna vara oförenligt med principen om att stöd endast får ges en gång. De polska myndigheterna förklarade att återkallandet var en följd av att PZL Dębica inte längre betecknades som ett stort företag. Eftersom PZL Dębica hade färre än 250 anställda var företaget inte längre berättigat till finansiering från industriutvecklingsbyrån, som bara tillhandahåller finansiering för stora företag. Uppskovet med skulden till socialförsäkringsmyndigheten och avskrivningen av skulden till länsmarskalkens kontor återkallades emellertid inte. Polens argument när det gäller de åtgärderna återges nedan.

(25)

När det gäller de tre åtgärder som i beslutet om att inleda förfarandet betecknas som stöd som utlovats före EU-anslutningen (skäl 16 a–c i det här beslutet) lämnade Polen styrkande handlingar till stöd för sitt påstående att stödet beviljats före anslutningen och därför inte utgjorde nytt stöd.

(26)

När det gäller skulden till Dębicas kommunfullmäktige lämnade Polen en notariehandling som bekräftade att skulden reglerats den 31 maj 2004 genom en överföring av egendom till Dębicas kommunfullmäktige. Handlingen avsåg regleringen av kapitalbeloppet på 1 116 788,60 zloty och ränta på 592 669,80 zloty (6).

(27)

Polen förklarade också att denna åtgärd inte hade inkluderats i den första omstruktureringsplanen eftersom den ansökan om stöd som PZL Dębica lämnat till Dębicas kommunfullmäktige hade avslagits.

(28)

När det gäller skulden till skattekontoret på 914 552,15 zloty lämnade Polen ett beslut av den 20 oktober 2003 om villkoren för omstruktureringen, som undertecknats av chefen för det lokala skattekontoret. Enligt det beslutet skulle 636 729,85 zloty plus ränta på 277 822,30 zloty skrivas av.

(29)

Polen förklarade att påståendet i beslutet om att inleda förfarandet att detta stöd utlovats före anslutningen men inte beviljats var felaktigt av ett antal skäl.

(30)

För det första beskrev Polen den stödmekanism som avses i lagen om omstrukturering av företags offentligrättsliga skulder av den 30 augusti 2002 (7) (nedan kallad 2002 års lag). Enligt den lagen kan en beviljande myndighet (t.ex. skattekontoret) efter en ansökan från ett företag i svårigheter utfärda ett beslut om villkoren för omstruktureringen (nedan kallat omstruktureringsbeslut). Detta beslut gör mottagaren berättigad till stöd. Den faktiska utbetalningen eller avskrivningen (beroende på åtgärden) sker på grundval av ett genomförandebeslut där den beviljande myndigheten bekräftar att omstruktureringen har slutförts (nedan kallat genomförandebeslut). Enligt de polska myndigheterna är syftet med detta genomförandebeslut att bekräfta att stödmottagaren i) har lämnat ett uppdaterat omstruktureringsprogram tillsammans med uppgifter om företagets finansiella situation, ii) har betalat en omstruktureringsavgift och iii) inte har fått nya skulder till den beviljande myndigheten. Genomförandebeslutet är endast en administrativ handling som bekräftar att villkoren i omstruktureringsbeslutet har uppfyllts. Enligt 2002 års lag kontrollerar den beviljande myndigheten om villkoren för omstruktureringen har uppfyllts tidigast 15 månader efter det att omstruktureringsbeslutet har delgetts.

(31)

För det andra meddelade Polen kommissionen att skattekontoret inte utfärdat något genomförandebeslut för PZL Dębica. Detta berodde enligt Polen på att vissa offentliga myndigheter var osäkra på hur de regler om statligt stöd som var tillämpliga från och med den 1 maj 2004 skulle tolkas. En del myndigheter hade därför beslutat att avvakta tills kommissionen yttrat sig om dessa åtgärder. Polen hade lämnat en förklaring från chefen för det berörda skattekontoret som bekräftade att så var fallet när det gällde PZL Dębica.

(32)

För det tredje uppgav Polen att skattekontorets beslut av den 20 oktober 2003 hade gjort PZL Dębica berättigat till avskrivningen. Polen hänvisade till kommissionens beslut av den 6 november 2008 om Gdynia-varvet (8) till stöd för sitt påstående att den inhemska rättsordningen måste tillämpas för att avgöra om handlingen i fråga medförde stödberättigande. Polen hänvisade också till stödmottagarnas berättigade förväntningar och uppgav att den beviljande myndighetens underlåtenhet att utfärda ett genomförandebeslut skulle kunna överklagas i domstol av PZL Dębica. I det sammanhanget hänvisade Polen till högsta domstolens och högsta förvaltningsdomstolens domar, där det bekräftas att omstruktureringsbeslut medför en skyldighet för staten och att genomförandebeslut inte kan påverka den skyldigheten eftersom de är påbjudande och alltså inte föremål för administrativt godtycke (9).

(33)

Polen lämnade dessutom en förklaring från chefen för det lokala skattekontoret som bekräftade att PZL Dębica uppfyllde de nödvändiga rättsliga kraven för att genomförandebeslutet (se skäl 30) skulle kunna utfärdas men uppgav att skattekontoret avvaktade resultatet av kommissionens undersökning.

(34)

Den åtgärd som avses i skäl 16 c behandlas i avdelning 5 nedan – Uppskov med skuld till socialförsäkringsmyndigheten.

(35)

De polska myndigheterna meddelade kommissionen att samtliga åtgärder som avsåg stöd av mindre betydelse beviljats företaget 2006 när kommissionens förordning (EG) nr 69/2001 av den 12 januari 2001 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på stöd av mindre betydelse (10) var i kraft (förordning (EG) nr 1998/2006 trädde i kraft först den 1 januari 2007), och enligt förordning (EG) nr 69/2001 var det inte förbjudet att bevilja stöd av mindre betydelse till företag i ekonomiska svårigheter.

(36)

Med anledning av kommissionens tvivel beträffande beräkningsmekanismen förklarade de polska myndigheterna den formel som använts för att beräkna stödinslagen enligt den polska förordningen av den 11 augusti 2004 (11). Formeln tar hänsyn till skillnaden mellan referensräntan och den ränta som används för att beräkna dröjsmålsavgiften. En uppdaterad beräkning av inslaget av stöd av mindre betydelse lämnades (se tabell 2).

Tabell 2

Stöd av mindre betydelse – enligt Polen

(37)

Polen meddelade kommissionen att endast skattekontoret hade ställt säkerhet för uppskovet. Säkerheten täckte 100 % av uppskovets nominella värde. Polen påpekade dessutom att värdet av stödet av mindre betydelse skulle ligga långt under tröskelvärdet på 100 000 euro även om 600 räntepunkter lades till räntesatsen, i enlighet med 1997 års meddelande från kommissionen om metoden för fastställande av referens- och diskonteringsränta (12).

(38)

När det gäller uppskovet med skulden i form av sociala avgifter, som ökade i båda omstruktureringsplanerna, erinrade de polska myndigheterna inledningsvis om att denna skuld ökat som en följd av att den finansiella omstruktureringen enligt den första omstruktureringsplanen misslyckats. Enligt den planen skulle skulden till socialförsäkringsmyndigheten regleras genom i) återbetalning av 3 890 000 zloty med hjälp av lånet från fonden för företagsomstrukturering och ii) uppskov med ytterligare 1 364 600 zloty. Såsom anges ovan (se skäl 13) misslyckades den finansiella omstruktureringen av denna skuld.

(39)

De polska myndigheterna noterade dessutom att socialförsäkringsmyndigheten beslutat att medverka i den andra omstruktureringsplanen, som gällde i) återbetalning av 5,5 miljoner zloty med hjälp av ett lån som skulle beviljas av industriutvecklingsbyrån och ii) uppskov med ytterligare 3 miljoner zloty. Såsom anges ovan (se skäl 5) beviljades inte PZL Dębica det utlovade lånet, och Polen återkallade motsvarande del av anmälan.

(40)

Polen meddelade kommissionen att PZL Dębicas skuld till socialförsäkringsmyndigheten, liksom samtliga skulder till offentliga myndigheter, hade påförts en ränta som beräknats med hjälp av den formel som beskrivs i artikel 56 i den polska skattelagen av den 29 augusti 1997 (13). Räntan motsvarar 200 % av den referensränta som offentliggörs av den polska riksbanken, plus 2 % (200 räntepunkter) (se tabell 3 nedan). Räntan får inte vara lägre än 8 %, men i det aktuella fallet var den mellan 10 % och 46 %.

Tabell 3

Ränteförändringar mellan 2000 och 2012

(41)

Polen lämnade detaljerade tabeller som visade förändringarna av skulden till socialförsäkringsmyndigheten. En sammanfattning av förändringarna till och med den 31 augusti 2012 visas i tabell 4. Polen uppgav att företaget trots skulden, som i huvudsak uppstod 2000–2005, gjort stora löpande betalningar till socialförsäkringsmyndigheten – mer än 16 miljoner zloty mellan 2000 och augusti 2012.

Tabell 4

Förändringar av skulden till socialförsäkringsmyndigheten

(42)

De polska myndigheterna lämnade också uppgifter om de övriga åtgärder som socialförsäkringsmyndigheten vidtagit för att säkra och driva in skulden.

Tabell 5

Försäljning av PZL Dębicas tillgångar

(43)

I oktober 2011, efter återkallandet av en del av de anmälda åtgärderna, nämligen kapitaltillskottet och lånet på förmånliga villkor, underrättade Polen kommissionen om sin bedömning att uppskovet med socialförsäkringsskulden (se skäl 15 c) som ingick i den anmälda omstruktureringsplanen uppfyllde kriteriet privat borgenär och därför inte utgjorde statligt stöd.

(44)

I det sammanhanget beställde PZL Dębica 2011 en undersökning av ”Consulting”, ett oberoende företag med säte i Katowice. I rapporten presenterades en analys av kriteriet privat borgenär baserad på en jämförelse mellan följande två scenarier:

(45)

I augusti 2012 meddelade Polen kommissionen att ett avtal om skulduppskov baserat på kriteriet privat borgenär hade ingåtts mellan PZL Dębica och socialförsäkringsmyndigheten den 1 mars 2012. Polen förklarade att socialförsäkringsmyndigheten hade övervägt fördelarna med vart och ett av alternativen för att driva in en så stor del av skulden som möjligt. Avtalet gäller fordringsbeloppet den dagen på [7-13 miljoner] zloty, bestående av skulden på [3,5-6,5 miljoner] zloty och räntan på [3,5-6,5 miljoner] zloty. Till det beloppet lades en uppskovsavgift på [1-1,7 miljoner] zloty. Uppskovet innebär att återbetalning ska ske i 96 månatliga delbetalningar, varav 9 redan gjorts. Polen lämnade 2012 följande jämförelse av de möjliga alternativen till socialförsäkringsmyndigheten (tabell 6).

Tabell 6

Jämförelse av alternativen för indrivning av PZL Dębicas skuld till socialförsäkringsmyndigheten (i zloty)

(46)

Polen har påpekat att socialförsäkringsmyndigheten fortfarande har inteckningar i företagets tillgångar till ett totalt värde av 6 243 002,55 zloty. Enligt avtalet innebär en eventuell försäljning av tillgångar automatiskt att det belopp för vilket uppskov beviljats minskar, så att återbetalningen kan ske snabbare än på de angivna 96 månaderna.

(47)

Polen bekräftade för kommissionen att den skuld till länsmarskalkens lokalkontor som avsågs i den andra omstruktureringsplanen hade reglerats den 14 augusti 2012. Den bestod av en skuld på 61 104,97 zloty som uppkommit mellan 1999 och 2001 och ränta på 103 566,29 zloty som påförts sedan dess.

(48)

Statligt stöd är enligt artikel 107.1 i fördraget stöd som ges av en medlemsstat eller med hjälp av statliga medel, av vilket slag det än är, som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion, i den utsträckning det påverkar handeln mellan medlemsstaterna.

(49)

Villkoren i artikel 107.1 i fördraget är kumulativa, och samtliga villkor måste därför vara uppfyllda för att en åtgärd ska betecknas som statligt stöd.

(50)

På grundval av beslutet om att inleda förfarandet kommer kommissionen att bedöma följande åtgärder:

(51)

Enligt artikel 8 i rådets förordning (EG) nr 659/1999 av den 22 mars 1999 om tillämpningsföreskrifter för artikel 93 i EG-fördraget (14) får en medlemsstat återkalla en anmälan sedan det formella granskningsförfarandet inletts om det sker i god tid innan kommissionen har fattat ett beslut om den anmälda åtgärdens karaktär av stöd, och förfarandet ska då avslutas.

(52)

De polska myndigheterna har återkallat två av de åtgärder som skulle genomföras enligt den andra omstruktureringsplanen, nämligen ett kapitaltillskott och ett lån på förmånliga villkor för sammanlagt 10,5 miljoner zloty (se skäl 15 a och 15 b). Enligt artikel 8 i rådets förordning (EG) nr 659/1999 ska alltså kommissionens undersökning av dessa åtgärder avslutas.

(53)

De stödåtgärder som beviljades före Polens EU-anslutning och inte är tillämpliga därefter får inte undersökas av kommissionen vare sig enligt de förfaranden som anges i artikel 108 i fördraget eller enligt övergångsordningen. Enligt den ordningen varken ska eller får kommissionen granska stödåtgärder som inte är tillämpliga efter anslutningen.

(54)

Stöd beviljat av Polen anses ha beviljats före anslutningen om den behöriga myndigheten före den 1 maj 2004 antog en rättsligt bindande handling genom vilket den förband sig att bevilja stödet. Individuellt stöd är inte tillämpligt efter anslutningen om den exakta omfattningen av statens exponering var känd när stödet beviljades.

(55)

Om åtgärderna däremot beviljades efter anslutningen utgör de nytt stöd och deras förenlighet ska då bedömas av kommissionen enligt det förfarande som anges i artikel 108 i fördraget.

(56)

Vid sidan av de två åtgärder som i beslutet om att inleda förfarandet betecknas som åtgärder före anslutningen (se skäl 12 a och 12 b) hävdar Polen att även ett avskrivningsbeslut som utfärdades av det lokala skattekontoret 2003 för ett belopp på 914 522,15 zloty bör behandlas som stöd före anslutningen.

(57)

Med anledning av kommissionens farhågor i beslutet om att inleda förfarandet när det gäller det faktum att inget dokument om beviljande av stöd uppvisats lämnade Polen ett dokument om beviljande av stöd daterat den 20 oktober 2003 som klargjorde mekanismen för beviljande av stöd enligt 2002 års lag (se skäl 30).

(58)

De polska myndigheterna har gett kommissionen en analys av den polska lagstiftningen som visar att 2003 års omstruktureringsbeslut utgör ett rättsligt bindande dokument som innebär att skattekontoret är skyldigt att skriva av resterande skatteskulder. Ett antal objektivt verifierbara villkor var knutna till omstruktureringsbeslutet (se skäl 28). De polska myndigheterna har bekräftat att PZL Dębica uppfyller dessa villkor. Eftersom det inte framkommit något som tyder på motsatsen anser kommissionen därför att avskrivningen beviljades innan Polen anslöt sig till EU.

(59)

Under undersökningens lopp meddelade Polen kommissionen att PZL Dębica hade reglerat följande skulder:

(60)

Polen bekräftade att dessa skulder reglerats.

(61)

Polen meddelade kommissionen att PZL Dębica, som ett led i de omstruktureringsförhandlingar med offentliga borgenärer som ledde till att den första omstruktureringsplanen uppdaterades i oktober 2003, hade bett Dębicas kommunfullmäktige att inkludera kommunfullmäktiges fordran på 1 116 788,60 zloty i omstruktureringsplanen. Dębicas kommunfullmäktige nekade och företaget lyckades reglera skulden den 31 maj 2004, en månad efter Polens EU-anslutning.

(62)

Kommissionen noterar att sammansatt ränta tillämpats på skulden, med en hög räntesats på mellan 44 % och 13,5 % (se tabell 3). Den ackumulerade ränta som PZL Dębica reglerade den 31 maj 2004 uppgick till 592 669,80 zloty.

(63)

Den återkravsränta som kommissionen skulle ha tillämpat på stöd som olagligen betalats ut till ett företag i Polen mellan den 1 och den 31 maj 2004 var 7,62 % (15). Det är en mycket lägre räntesats än den som Polen tillämpade på skulden.

(64)

Eftersom skulden återbetalades i sin helhet och den ränta på 13,5 % som tillämpades på skulden mellan den 1 och den 31 maj 2004 var mycket högre än den återkravsränta på 7,62 % som kommissionen tillämpade, drog kommissionen slutsatsen att återkravet slutförts i enlighet med tillkännagivandet från kommissionen om effektivare verkställande av kommissionsbeslut som ålägger medlemsstater att återkräva olagligt och oförenligt statligt stöd (16) (nedan kallat tillkännagivandet om återkrav). Det räntebelopp som faktiskt återbetalades överstiger det belopp som skulle ha återkrävts vid ett negativt beslut, beräknat i enlighet med kommissionens förordning (EG) nr 794/2004 av den 21 april 2004 om genomförande av rådets förordning (EG) nr 659/1999 om tillämpningsföreskrifter för artikel 93 i EG-fördraget (17). Kommissionen noterar därför bara att skulden reglerats, utan att det påverkar klassificeringen av denna åtgärd i framtiden för tillämpningen av principen om att stöd endast får ges en gång.

(65)

Kommissionen noterar att länsmarskalkens lokalkontor 2007 beslutade att avskriva skulden, som därför inkluderades i den andra omstruktureringsplanen. Omstruktureringsplanen anmäldes till kommissionen.

(66)

Kommissionen noterar samtidigt att sammansatt ränta tillämpades på skulden, med en räntesats på mellan 46 % och 10 % (se tabell 3). Den totala ränta som reglerades av PZL Dębica den 14 augusti 2012 uppgick till 103 566,29 zloty, nästan dubbelt så mycket som den ursprungliga skulden på 61 104,97 zloty.

(67)

Kommissionen anser att ett faktiskt uppskov beviljades mellan 1999 (när den första delen av skulden uppstod) och 2012 (när skulden återbetalades) och att länsmarskalkens lokalkontor därmed gav företaget, som redan befanns sig i allvarliga ekonomiska svårigheter, en fördel genom att lindra den börda som förknippas med normal affärsverksamhet, vilket inkluderar återbetalning av skulder till offentliga myndigheter.

(68)

Den återkravsränta som kommissionen skulle ha tillämpat på stöd som olagligen betalats ut till ett företag i Polen efter Polens EU-anslutning till dess att skulden reglerats var mellan 5,26 % och 7,62 % (18). Det är en mycket lägre räntesats än den som Polen faktiskt tillämpade på skulden.

(69)

Eftersom skulden återbetalades i sin helhet och den ränta på mellan 10 % och 16 % som tillämpades på PZL Dębicas skuld mellan den 1 maj 2004 och den 14 augusti 2012 var mycket högre än den återkravsränta på mellan 5,26 % och 7,62 % som kommissionen tillämpade, drar kommissionen slutsatsen att återkravet slutförts i enlighet med kommissionens tillkännagivande om återkrav, oavsett stödets laglighet. Det räntebelopp som faktiskt betalades överstiger det räntebelopp som skulle ha betalats i enlighet med förordning (EG) nr 794/2004.

(70)

Polen underrättade kommissionen om fem åtgärder med ett totalt värde av 20 873,65 zloty som man menade borde behandlas som stöd av mindre betydelse (se tabell 2). Dessa åtgärder omfattas av förordning (EG) nr 69/2001.

(71)

Kommissionen bekräftar att förordning (EG) nr 69/2001, enligt vilken upp till 100 000 euro (omkring 400 000 zloty) får beviljas, inte uttryckligen undantar företag i svårigheter. I förordningen anges dock specifikt när det gäller lån, som kan jämföras med uppskov, att det bör ställas ”normala säkerheter” och att de inte får innebära ”ett onormalt risktagande” (skäl 6). I detta fall anser kommissionen att endast skattekontorets uppskov av den 8 september 2006 uppfyllde det kravet.

(72)

För det första anser kommissionen att Polen inte lämnat tillräckliga uppgifter för att möjliggöra kontroll av beräkningsmekanismen för stödet av mindre betydelse och det stödbelopp som Polen angett i tabell 2. Framför lämnades inga närmare uppgifter om de tillämpliga referensräntorna och de räntesatser som använts för beräkningen av dröjsmålsavgiften, vilket skulle ha gjort det möjligt att kontrollera de beräkningar som gjorts enligt den formel som Polen tillämpade (se skäl 36). Kommissionen anser därför att det nominella värdet av de tre uppskov som Dębicas borgmästare beviljade den 7 april, den 28 juli och den 5 oktober 2006, för vilka ingen säkerhet ställdes, är det belopp som ska tas i beaktande när det gäller stöd av mindre betydelse. Två uppskovsbeslut av Dębicas borgmästare avsåg ett belopp på 264 186 zloty. Eftersom dessa beslut gällde samma ämne kommer beloppet endast att beaktas en gång.

(73)

När det gäller det uppskov på sju dagar som skattekontoret beviljade den 8 september 2006, för vilka det ställts en säkerhet som täckte 100 % av det belopp på 614 550 zloty som uppskovet gällde, beräknade kommissionen stödinslaget genom att lägga 400 räntepunkter till den tillämpliga referensräntan på 5,56 %, i enlighet med 1997 års meddelande från kommissionen om metoden för fastställande av referens- och diskonteringsränta (19). Stödet uppgår i detta fall till 1 126 zloty.

(74)

När det gäller det avskrivningsbeslut som utfärdades av Dębicas borgmästare den 5 oktober 2006 motsvarar det ett kontantbidrag och bör därför räknas i sin helhet.

(75)

Det totala värdet av stödet är därför 369 788 zloty (omkring 93 437 euro (20)) (se tabell 7). Eftersom det totala beloppet understiger 100 000 euro omfattas dessa åtgärder av förordning (EG) nr 69/2001. Polen bekräftade att PZL Dębica inte mottagit något annat stöd av mindre betydelse.

Tabell 7

Stöd av mindre betydelse

(76)

Artikel 107.1 i fördraget omfattar olika typer av åtgärder som minskar ett företags normala kostnader och som inte är subventioner i strikt bemärkelse men är av samma karaktär och har samma effekt. I etablerad rättspraxis slås fast att om ett offentligt organ som ansvarar för indrivningen av sociala avgifter har överseende med att avgifterna betalas för sent av ett företag i allvarliga ekonomiska svårigheter innebär detta, genom att de normala kostnaderna för systemet för social trygghet minskar, en kommersiell fördel som inte helt och hållet förtas av de räntor och dröjsmålsavgifter som företaget åläggs att betala (21).

(77)

I detta fall lät socialförsäkringsmyndigheten PZL Dębica ackumulera betydande skuldbelopp 2000–2005. Förändringarna av den totala skulden, inklusive ränta, anges i tabell 4.

(78)

Kommissionen påpekar till att börja med att PZL Dębica kan ha beviljats statligt stöd genom att PZL Dębicas offentliga skuld till socialförsäkringsmyndigheten inte drevs in till fullo (22).

(79)

Polen hävdar att socialförsäkringsmyndighetens uppskov med skulden inte har inslag av statligt stöd eftersom socialförsäkringsmyndigheten agerade som en privat borgenär när den i mars 2012 beviljade uppskov med det totala fordringsbeloppet, som skulle betalas enligt ett återbetalningsschema i 96 delbetalningar. Polen lämnade en analys av kriteriet privat borgenär, som genomförts i oktober 2011 och enligt Polens mening bekräftade att det skulle vara förmånligare för socialförsäkringsmyndigheten att bevilja PZL Dębica uppskov med fordringarna än att driva in dem. Polen hävdar vidare att socialförsäkringsmyndigheten, som medverkade i båda omstruktureringsplanerna, alltid haft utförlig information om PZL Dębicas ekonomiska situation och utsikter och att den alltid agerat med full vetskap om företagets ställning. Slutligen hänvisade Polen till ett antal åtgärder som socialförsäkringsmyndigheten vidtagit för att säkra och driva in skulden. Enligt Polen bekräftar detta att socialförsäkringsmyndigheten agerat som en privat borgenär och försökt driva in sin fordran.

(80)

Enligt etablerad rättspraxis är de villkor som en åtgärd måste uppfylla för att betraktas som ”stöd” enligt artikel 107 i fördraget inte uppfyllda om det mottagande offentliga företaget, under omständigheter som motsvarar normala marknadsvillkor, skulle kunna få samma fördel som det fått med hjälp av statliga medel. När det gäller offentliga företag görs den bedömningen i princip genom tillämpning av kriteriet privat investerare (i detta fall, kriteriet privat borgenär) (23). Om en medlemsstat tillämpar det kriteriet under det administrativa förfarandet måste den i tveksamma fall entydigt och på grundval av objektiv och verifierbar bevisning slå fast att åtgärden verkligen uppfyller kriteriet (24). För att slå fast om en fördel beviljats som skulle kunna betecknas som statligt stöd i den mening som avses i artikel 107.1 i fördraget måste Polen därför lämna bevis för att de offentliga myndigheterna agerat på samma sätt som en hypotetisk privat borgenär, som inte skulle ha överseende med att betalning uteblev och skulle vidta effektiva åtgärder för att driva in skulden även om det ledde till insolvensförfaranden.

(81)

Den hypotetiska privata borgenären skulle noga övervaka gäldenärens ekonomiska situation, och avsaknaden av en omstruktureringsplanen och dåliga utsikter för återgång till lönsamhet skulle påskynda skuldindrivningen.

(82)

För att avgöra om statligt stöd beviljats av de offentliga myndigheterna måste det alltså i det här fallet slås fast att socialförsäkringsmyndigheten försökt driva in alla sina fordringar utan att lida ekonomisk förlust och att den genom att besluta att inte begära företaget i konkurs hade för avsikt att maximera indrivningen av sina fordringar, i likhet med en hypotetisk privat borgenär (25).

(83)

Kommissionen kommer att analysera den rapport som Polen lämnat om det beslut om att underteckna uppskovsavtalet som fattades 2012. Kommissionen noterar dock att socialförsäkringsmyndigheten låtit skulden ackumuleras under ett antal år. De uppgifter som Polen lämnat avser hela perioden från slutet av den första omstruktureringsperioden (och även dessförinnan) till dess att undersökningen beställdes i oktober 2011 med sikte på att ingå ett uppskovsavtal. Eftersom en andra omstruktureringsplan anmäldes 2008 försökte inte företaget aktivt nå en överenskommelse med sina borgenärer. Kommissionen måste därför också kontrollera om socialförsäkringsmyndighetens agerande från slutet av den första omstruktureringsperioden fram till undertecknandet av uppskovsavtalet uppfyller kriteriet privat borgenär.

(84)

I följande skäl behandlar kommissionen i) socialförsäkringsmyndighetens medverkan i den första omstruktureringsplanen, ii) socialförsäkringsmyndighetens indrivning av en del av skulden mellan 2007 och 2012 sedan den första omstruktureringsplanen misslyckats, och iii) uppskovsavtalet av den 1 mars 2012. Den första omstruktureringsplanen godkändes av den behöriga nationella myndigheten innan Polen anslöt sig till EU och omfattar i huvudsak perioden före anslutningen. Bedömningen av punkterna ii och iii är avgörande för slutsatsen beträffande socialförsäkringsmyndighetens agerande. Kommissionens bedömning inriktas ändå återigen på förändringar av PZL Dębicas situation under den första omstruktureringsplanen, eftersom det är nödvändigt för att förstå hur situationen utvecklades.

(85)

Såsom nämns ovan beslutade socialförsäkringsmyndigheten att medverka i den första omstruktureringsplanen, som upprättades och godkändes 2002, dvs. innan Polen anslöt sig till EU. Planen innefattade omstrukturering av finansiella skulder till socialförsäkringsmyndigheten. På grundval av den omstruktureringsplanen beviljade socialförsäkringsmyndigheten uppskov med en skuld på 1 364 600 zloty, medan ett högre belopp på 3 890 000 zloty skulle regleras med hjälp av ett lån från fonden för företagsomstrukturering. Såsom förklaras ovan (se skäl 13) fick inte PZL Dębica finansiering från fonden. Socialförsäkringsmyndigheten beslutade därför att inte bevilja uppskov med återstoden av skulden, och 2006 hotade man med att inleda förfaranden för att begära företaget i konkurs.

(86)

Kommissionen noterar att PZL Dębica, trots misslyckandet för den första finansiella omstruktureringen och de utestående skulderna i slutet av den första omstruktureringsperioden, lyckades notera en blygsam vinst 2006 (se tabell 1). Detta bekräftar att företagets organisatoriska och tekniska omstruktureringsinsatser gett reslutat.

(87)

Från och med 2001 ställde socialförsäkringsmyndigheten dessutom säkerhet för PZL Dębicas tillgångar för att täcka den ökande skulden. Värdet av inteckningen uppgick 2007 till 11,6 miljoner zloty, vilket motsvarar 100 % av skulden.

(88)

Slutligen noterar kommissionen att socialförsäkringsmyndigheten från och med 2003 började driva in skulden genom försäljningen av PZL Dębicas tillgångar (såsom framgår av tabell 5). Socialförsäkringsmyndigheten beslutade dock att inte genomföra någon nödförsäljning, vilket i allmänhet ger lägre summor än vad som normalt skulle vara fallet. Mot bakgrund av den minskade efterfrågan på industriella tillgångar till följd av det rådande ekonomiska klimatet skulle denna tendens enbart kunna förstärkas. I stället godkände socialförsäkringsmyndigheten en kontrollerad försäljning som organiserades av företaget. Socialförsäkringsmyndigheten måste ge sitt samtycke till försäljningen på grundval av en offert från en tredje part, och nettovinsten från försäljningen överfördes sedan till socialförsäkringsmyndigheten. Den bevisning som Polen lämnat leder till slutsatsen att den försäljning som genomfördes av PZL Dębica visserligen genererade marknadsvärden, men att försäljningsprocessen gick långsammare än vid en nödförsäljning. Mellan 2004 och 2006 drev socialförsäkringsmyndigheten in över 1,6 miljoner zloty genom kontrollerad försäljning av PZL Dębicas tillgångar.

(89)

Misslyckandet för den första finansiella omstruktureringen enligt den första omstruktureringsplanen och PZL Dębicas växande skuld ledde till att socialförsäkringsmyndigheten allvarligt övervägde konkursalternativet i slutet av 2006. Såsom förklaras ovan (se skäl 42 c) meddelade socialförsäkringsmyndigheten den 20 november 2006 företaget om sin avsikt att begära PZL Dębica i konkurs. Sedan PZL Dębica lämnat uppgifter till socialförsäkringsmyndigheten den 12 december 2006 verkställdes inte hotet. Kommissionen har undersökt om socialförsäkringsmyndigheten agerade som en hypotetisk privat borgenär mellan 2007 (när den första omstruktureringsperioden tog slut) och 2012 (när uppskovsavtalet ingicks).

(90)

Kommissionen gjorde till att börja med en bedömning av de uppgifter som PZL Dębica lämnade till socialförsäkringsmyndigheten den 12 december 2006. Företaget lämnade en ingående analys av sin ekonomiska och finansiella situation och beskrev sina framtidsutsikter. Kommissionen noterar att följande aspekter som företaget lade fram för socialförsäkringsmyndigheten skulle vara väsentliga för en hypotetisk privat borgenärs bedömning av gäldenärens situation och av vilket agerande som skulle vara lämpligt för att maximera skuldindrivningen och därför skulle övervakas av borgenären:

(91)

Kommissionen noterar att det på grundval av den omfattande informationen enligt ovan som tyder på tillväxt för PZL Dębica och avsevärda intäkter för socialförsäkringsmyndigheten var rimligt att anta att större summor skulle kunna drivas in om företaget tilläts fortsätta sin verksamhet än om det tvingades i likvidation. Kommissionen noterar dock att socialförsäkringsmyndigheten av försiktighetsskäl inte samtyckte till att avbryta indrivningsförfaranden som enligt PZL Dębica hindrade omstruktureringsprocessen. Socialförsäkringsmyndigheten agerade därför som en privat borgenär, som skulle välja den handlingslinje som skulle möjliggöra en maximal skuldindrivning.

(92)

Kommissionen noterar att socialförsäkringsmyndigheten 2008 anslöt sig till den andra omstruktureringsplanen och därmed beviljade uppskov med en del av skulden. Återstoden av skulden skulle regleras genom ett tillskott av medel från den statligt ägda industriutvecklingsbyrån. Genomförandeförbudet respekterades dock, och åtgärderna genomfördes inte. Kommissionen noterar att socialförsäkringsmyndigheten inte såg genomförandet av den andra omstruktureringsplanen som en lösning på den utestående fordran utan gick vidare med den ovan beskrivna handlingslinje som inletts 2007.

(93)

Tack vare den kontrollerade försäljningen av PZL Dębicas tillgångar kunde socialförsäkringsmyndigheten 2007 och 2008 driva in över 5,4 miljoner zloty (se tabell 5), vid sidan av de belopp som avses i skäl 88. Att ingen försäljning av företagets tillgångar ägde rum efter 2008, trots att socialförsäkringsmyndigheten hade en inteckning i tre fastigheter med ett sammanlagt värde av mer än 6 miljoner euro, måste enligt Polen ses mot bakgrund av det ekonomiska sammanhang i vilket försäljningen av PZL Dębicas tillgångar ägde rum. Polen hävdade att den ekonomiska krisen och den minskade affärsverksamheten i regionen hade bidragit till bristen på intresse för PZL Dębicas tillgångar och gjort det svårt att sälja dem till ett pris som socialförsäkringsmyndigheten såg som godtagbart.

(94)

Å andra sidan hade socialförsäkringsmyndigheten, såsom konstateras ovan, behållit kvarstaden på PZL Dębicas bankmedel, vilket gav den ytterligare 475 369 zloty mellan 2007 och 2010.

(95)

Fortsatt indrivning gav socialförsäkringsmyndigheten mer än 7 miljoner zloty under den period som är föremål för granskning (se skäl 96 b), och det faktum att skuldindrivningen tog längre tid hanterades genom den sammansatta ränta som tillämpades på skulden.

(96)

Kommissionen undersökte dessutom om PZL Dębica mellan 2007 och 2012 hade infriat de utfästelser som gjordes när socialförsäkringsmyndigheten i januari 2007 beslutade att inte inleda insolvensförfaranden mot företaget. Kommissionen noterar följande:

(97)

Kommissionen drar slutsatsen att PZL Dębicas återgång till lönsamhet 2006, de goda utsikterna till långsiktig lönsamhet och det kontinuerliga fullgörandet av de löpande finansiella skyldigheterna sedan 2006, tillsammans med den privata investerarens inträde 2010, är viktiga faktorer som en privat borgenär skulle ta hänsyn till för att avgöra om den handlingslinje som antogs 2007 fortfarande var det bästa sättet att åstadkomma maximal indrivning.

(98)

Polen lämnade en analys av kriteriet privat borgenär som gjorts av en extern konsult i oktober 2011, dvs. innan uppskovet beviljades den 1 mars 2012. I rapporten jämförs två alternativ: i) indrivning av alla fordringar från socialförsäkringsmyndighetens sida, och ii) reglering av skulderna till socialförsäkringsmyndigheten genom uppskov med det totala fordringsbeloppet. Analysen visar att socialförsäkringsmyndigheten bör välja uppskovsalternativet, som garanterar indrivning av hela fordringsbeloppet, medan likvidationsscenariot skulle leda till indrivning av 60–70 % av fordran.

(99)

Kommissionen har gjort en kritisk analys av rapporten och antagandena i den.

(100)

Kommissionen noterar för det första att slutsatserna baseras på analysen av i) PZL Dębicas faktiska ekonomiska och finansiella situation, ii) företagets tillgångar och samtliga skulder, iii) företagets marknadsställning, iv) resultaten av omstruktureringen och v) Polens lagstiftning och rättspraxis i fråga om insolvensförfaranden.

(101)

Med likvidationsscenariot skulle socialförsäkringsmyndigheten endast kunna driva in 60–70 % av skulden på tre eller fyra år (26). Att ett lägre belopp skulle gå att driva in beror främst på de höga likvidationskostnaderna och det låga likvidationsvärdet av företagets tillgångar. När det gäller likvidationsvärdet noterar kommissionen att värdet av tillgångarna vid en nödförsäljning i konkursscenariot minskar med omkring 50 % eftersom de skulle säljas separat och inte användas i fortsatt verksamhet. Siffran påverkas också av den minskade efterfrågan på industriella tillgångar till följd av krisen i realekonomin men ligger ändå över den genomsnittliga intäkten från försäljning av konkurstillgångar i Polen, som är 26,86 % av det verkliga värdet.

(102)

I det uppskovsscenario som beskrivs i skäl 44 anses det i rapporten att följande faktorer är väsentliga för en privat borgenär som försöker maximera indrivningen av sina fordringar:

(103)

Kommissionen håller inte med om att den sista punkten bör beaktas eftersom de obligatoriska framtida betalningarna inte kan jämföras med den intäkt ett privat företag skulle kunna förvänta sig från en ekonomisk verksamhet. Indrivning av obligatoriska sociala avgifter är inte en ekonomisk verksamhet.

(104)

Kommissionen noterar att det undertecknade avtalet innehåller bestämmelser om indrivning av hela fordringsbeloppet per den 1 mars 2012, dvs. [7-13 miljoner] zloty, bestående av skulden på [3,5-6,5 miljoner] zloty och ränta på [3,5-6,5 miljoner] zloty. Till det beloppet lades en uppskovsavgift på [1-1,7 miljoner] zloty. Skulden ska återbetalas i 96 månatliga delbetalningar.

(105)

Kommissionen noterar även att socialförsäkringsmyndigheten behöll en inteckning i PZL Dębicas tillgångar på 6 243 002,55 zloty, som socialförsäkringsmyndigheten har för avsikt att sälja genom ett kontrollerat förfarande liknande det som tillämpades för de tidigare tillgångarna. Eventuella inkomster från försäljningen av dessa tillgångar skulle användas för att minska PZL Dębicas skuld till socialförsäkringsmyndigheten.

(106)

Kommissionen noterar också att rapporten inte innehåller någon jämförelse mellan nuvärdet av inflöden med alternativ 1 respektive alternativ 2, vilket skulle göra det möjligt för den privata borgenären att avgöra vilket av de två alternativen som är mest fördelaktigt. Kommissionen beräknade dessa nuvärden med flera olika diskonteringsräntor och med försiktiga antaganden – tre år vid likvidation av företaget och åtta år vid uppskov. Socialförsäkringsmyndighetens framtida inkomster från löpande betalningar inkluderades inte i kommissionens beräkning. Uppskovsscenariot är mer fördelaktigt än likvidationsscenariot för en privat investerare med alla tänkbara diskonteringsräntor.

(107)

Slutligen noterar kommissionen också att PZL Dębica till och med november 2012 gjort de nio delbetalningarna enligt uppskovsavtalet i tid.

(108)

Kommissionen anser därför att socialförsäkringsmyndigheten genom att bevilja uppskovet i mars 2012 agerade som en privat borgenär som försöker driva in sina fordringar av en gäldenär i ekonomiska svårigheter. Den offentliga borgenären gav därför inte PZL Dębica någon fördel. Regleringen av den utestående skulden på grundval av uppskovet enligt det avtal som undertecknades mellan företaget och socialförsäkringsmyndigheten i mars 2012 utgör därför inte statligt stöd i den mening som avses i artikel 107.1 i fördraget.

(109)

Kommissionen anser att de stödåtgärder som avses i skäl 52 har återkallats. Enligt artikel 8 i rådets förordning (EG) nr 659/1999 ska alltså kommissionens undersökning av dessa åtgärder avslutas.

(110)

Kommissionen anser att de stödåtgärder som avses i skäl 56 beviljades innan Polen anslöt sig till EU och inte var tillämpliga efter den tidpunkten. De får inte undersökas av kommissionen enligt det förfarande som anges i artikel 108 i fördraget eller enligt övergångsordningen.

(111)

Vad beträffar de åtgärder som avses i skäl 59 noterar kommissionen att eventuellt stöd som betalats ut olagligen skulle anses ha återkrävts i enlighet med tillkännagivandet om återkrav.

(112)

De stödåtgärder som avses i tabell 7 omfattas av förordning (EG) nr 69/2001 och överstiger inte det tröskelvärde som anges i den förordningen.

(113)

Slutligen anser kommissionen att den åtgärd som avses i skälen 76–108 inte utgör statligt stöd i den mening som avses i artikel 107.1 i fördraget.