|
Europeiska unionens |
SV C-serien |
|
C/2025/6794 |
30.12.2025 |
Offentliggörande av ett meddelande om en godkänd standardändring av produktspecifikationen för en geografisk beteckning enligt artikel 5.4 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2025/27 (1)
(C/2025/6794)
MEDDELANDE OM GODKÄNNANDE AV EN STANDARDÄNDRING
(Artikel 24 i förordning (EU) 2024/1143)
”Franken”
EU-referensnummer: PDO-DE-A1267-AM01 – 8.10.2025
1. Produktens namn
”Franken”
2. Typ av geografisk beteckning
|
☑ |
SUB |
|
☐ |
SGB |
|
☐ |
GB |
3. Sektor
|
☐ |
Jordbruksprodukter |
|
☑ |
Vin |
|
☐ |
Spritdrycker |
4. Land till vilket det geografiska området hör
Tyskland
5. Myndighet i medlemsstaten som meddelar standardändringen
Namn
Förbundsministeriet för jordbruk, livsmedel och regional identitet (Bundesministerium für Landwirtschaft, Ernährung und Heimat)
Namn
Förbundsverket för jordbruk och livsmedel (Bundesanstalt für Landwirtschaft und Ernährung)
6. Klassificering som standardändring
De tyska myndigheterna anser att ansökan uppfyller kraven i förordningarna (EU) nr 1308/2013 och (EU) 2024/1143. Ändringarna av produktspecifikationen utgör standardändringar enligt definitionen i artikel 24.4 i förordning (EU) 2024/1143.
Ändringsansökan för den skyddade ursprungsbeteckningen ”Franken” gäller ingen av de tre situationer som utgör en unionsändring, eftersom den inte
|
a) |
innefattar en ändring i namnet eller användningen av namnet eller i den produktkategori eller de produkter som omfattas av den geografiska beteckningen, |
|
b) |
riskerar att upphäva sambandet med det geografiska området, |
|
c) |
innebär ytterligare begränsningar vad gäller saluföringen av produkten. |
De tyska myndigheterna anser därför att ansökan gäller en standardändring.
7. Beskrivning av den eller de standardändringar som godkänts
Rubrik
Beskrivning av vinet/vinprodukterna
Beskrivning
Informationen om lägsta naturliga alkoholhalt har anpassats.
Informationen om mustvikt har strukits.
|
☐ |
Ändringen påverkar det sammanfattande dokumentet. |
Rubrik
Beskrivning av vinet/vinprodukterna
Beskrivning
En organoleptisk beskrivning av de olika produkterna har lagts till.
|
☑ |
Ändringen påverkar det sammanfattande dokumentet. |
Rubrik
Särskilda oenologiska metoder
Beskrivning
Den tidigare informationen har strukits och det hänvisas nu till befintlig lagstiftning om särskilda oenologiska metoder, relevanta restriktioner för vinframställning och odlingsmetoder.
|
☑ |
Ändringen påverkar det sammanfattande dokumentet. |
Rubrik
Avgränsat geografiskt område
Beskrivning
Följande kommuner (administrativa enheter) och deras distrikt har strukits:
|
— |
Regeringsdistriktet Oberfranken, landsbygdsdistriktet Bamberg: Kemmern. |
|
— |
Regeringsdistriktet Mittelfranken, landsbygdsdistriktet Neustadt an der Aisch – Bad Windsheim: Markt Erlbach, Uffenheim. |
|
— |
Regeringsdistriktet Underfranken, landsbygdsdistriktet Haßberge: Wonfurt. |
|
— |
Regeringsdistriktet Underfranken, landsbygdsdistriktet Kitzingen: Martinsheim, Wiesentheid. |
|
— |
Regeringsdistriktet Underfranken, landsbygdsdistriktet Main-Spessart: Haßloch. |
|
— |
Regeringsdistriktet Underfranken, landsbygdsdistriktet Schweinfurt: Röthlein, Werneck. |
|
— |
Regeringsdistriktet Underfranken, landsbygdsdistriktet Würzburg: Altertheim, Aub, Bieberehren, Höchberg, Holzkirchen, Prosselsheim. |
Följande kommuner (administrativa enheter) och deras distrikt har lagts till:
|
— |
Regeringsdistriktet Mittelfranken, landsbygdsdistriktet Neustadt an der Aisch – Bad Windsheim: Neustadt an der Aisch. |
|
— |
Regeringsdistriktet Underfranken, landsbygdsdistriktet Bad Kissingen: Sulzthal. |
|
— |
Regeringsdistriktet Underfranken, landsbygdsdistriktet Miltenberg: Röllbach. |
|
☑ |
Ändringen påverkar det sammanfattande dokumentet. |
Rubrik
Högsta avkastning per hektar
Beskrivning
En bestämmelse om möjligheten att lagra ett överskott på ytterligare 20 % har inkluderats utöver de befintliga kraven.
Det har också angetts att en högsta avkastning per hektar på 70 hl/ha gäller vid angivelse av särskilda vingårdar och tegskiftessystem.
Dessutom har en regel lagts till om att en högsta avkastning per hektar på 60 hl/ha eller 70 hl/ha gäller för användningen av uttrycket ”Erstes Gewächs” (ett uttryck som används för att beteckna torra viner av hög kvalitet från vingårdar i toppklass i Rheingauregionen) när de druvor som används kommer från branta sluttningar med en lutning på minst 30 %.
|
☑ |
Ändringen påverkar det sammanfattande dokumentet. |
Rubrik
Druvsorter
Beskrivning
I framtiden kommer druvsorterna att förtecknas under rubrikerna ”gröna druvsorter” och ”blå druvsorter” i stället för under ”vita viner” och ”röda viner och roséviner”.
Följande druvsorter har lagts till under ”gröna druvsorter”:
adelfränkisch, arinto, blütenmuskateller, bukettrebe, bukettsilvaner, cabernet blanc, calardis blanc, calardis musqué, calardis soleil, chenin blanc, donauriesling, donauveltliner, felicia, geisdutte, gelber orleans, gf-GA 52-42, goldmuskateller, grünfränkisch, grüner veltliner, hecker, lämmerschwanz, manzoni bianco, muscaris, riesel, roter müller thurgau, roter riesling, sauvignac, sauvignon gryn, sauvitage, sémillon, soreli, souvignier gris, verdejo blanco, viognier, vogelfränkisch, voltis, weißer heunisch, weißer lagler, weißer räuschling.
Följande druvsorter har strukits under ”gröna druvsorter”:
arnsburger, ehrenbreitsteiner, findling, freisamer, hölder, juwel, nobling, orion, regner, reichensteiner, saphira, siegerrebe, silcher, sirius, staufer.
Följande druvsorter har lagts till under ”blå druvsorter”:
Affenthaler, blauer gänsfüßer, blauer kölner, blauer muskateller, cabernet franc, cabernet jura, cabertin, calardis royal, carillon, hartblau, kleiner fränkischer burgunder, laurot, levitage, malbec, merlot khorus, mohrenkönigin, nebbiolo, pinot pova, pinotin, rosenmuskateller, sangiovese, satin noir, süßschwarz, syrah, vB Cal. 1-22.
Följande druvsorter har strukits under ”blå druvsorter”:
accent, allegro, bolero, cabernet carbon, hegel, heroldrebe, neronet, piroso, rotberger, rubinet.
|
☑ |
Ändringen påverkar det sammanfattande dokumentet. |
Rubrik
Druvsorter
Beskrivning
En regel har lagts till om att alla angivna druvsorter kan användas för att framställa Rotling.
Det har också specificerats att alla druvsorter kan användas för att framställa viner som betecknas som ”Fränkischer Satz” och ”Alter fränkischer Satz”.
|
☐ |
Ändringen påverkar det sammanfattande dokumentet. |
Rubrik
Tillämpliga krav enligt EU-lagstiftning/EU-krav eller nationell lagstiftning/nationella krav som fastställts av en organisation som hanterar den skyddade ursprungsbeteckningen/den skyddade geografiska beteckningen
Beskrivning
Det har klargjorts vilka traditionella uttryck som är obligatoriska och vilka som är frivilliga vid märkningen av viner och vinprodukter.
|
☐ |
Ändringen påverkar det sammanfattande dokumentet. |
Rubrik
Tillämpliga krav enligt EU-lagstiftning/EU-krav eller nationell lagstiftning/nationella krav som fastställts av en organisation som hanterar den skyddade ursprungsbeteckningen/den skyddade geografiska beteckningen
Beskrivning
I punkt 10.2 anges villkoren för användningen av det traditionella uttrycket ”Prädikatswein” kompletterat med ”Spätlese”, ”Auslese”, ”Beerenauslese”, ”Trockenbeerenauslese” eller ”Eiswein”.
I punkt 10.3 anges reglerna för användningen av det traditionella uttrycket ”Prädikatswein” kompletterat med ”Kabinett”.
I punkt 10.4 anges villkoren för användningen av uttrycket ”Federweisser” / ”Federweißer”.
I punkt 10.5.1 och 10.5.2 anges de regler som gäller för att ange areal, storskalig vingård, kommun och distrikt på etiketten.
I punkt 10.5.3 anges de druvsorter som får användas för att framställa vin från särskilda vingårdar och tegskiftessystem och som måste anges enligt gällande lagstiftning. I punkt 10.5.3 anges också tillåtna smakindikatorer för dessa geografiska beteckningar och högsta tillåtna avkastning per hektar. Det har specificerats att avkastningen per hektar ska anges i en ”herbstbuch” (skördedagbok), uppdelad efter druvsort och skifte.
I punkt 10.5.4 anges de krav som gäller för användningen av beteckningen ”erstes gewächs”. Det har specificerats vilka druvsorter som får användas för produktionen. Det har också specificerats att vinodlingsarealen måste vara mindre än den som används för den skyddade ursprungsbeteckningen och hur vinodlingsarealen avgränsas. Det har specificerats att avkastningen per hektar ska anges i en ”herbstbuch” (skördedagbok), uppdelad efter druvsort och skifte.
I punkt 10.5.5 anges vilka krav som vinet måste uppfylla för att kunna betecknas som ”Fränkischer Satz”.
I punkt 10.5.6 anges vilka krav som vinet måste uppfylla för att kunna betecknas som ”Alter fränkischer Satz”.
I punkt 10.6 anges regler för druvsorter med sortnummer. Det har specificerats att endast faktiska namn får användas på märkningen av produkter som omfattas av den skyddade ursprungsbeteckningen och som saluförs med uppgift om druvsorten (blandning med nya varianter tillåts). Det har dessutom fastställts att produkter som uteslutande framställs av druvor från nya varianter måste saluföras utan att druvsorten anges på etiketten.
|
☑ |
Ändringen påverkar det sammanfattande dokumentet. |
Rubrik
Kontrollmyndigheter
Beskrivning
Kontrollmyndigheterna och deras uppgifter har strukits ur produktspecifikationen och förtecknas nu i ett separat dokument.
|
☐ |
Ändringen påverkar det sammanfattande dokumentet. |
Rubrik
Annat
Beskrivning
Redaktionella ändringar har gjorts i enlighet med EU-kraven.
Stycken i texten som återgav allmänna regler har strukits, och en hänvisning till ”tillämplig/aktuell/befintlig lagstiftning” har lagts till.
Produktspecifikationens struktur har anpassats till det sammanfattande dokumentet.
Avgränsningen av det område som beskrivs i produktspecifikationen har kompletterats med en tabell över de skiften som ingår.
Sambandet med området har förtydligats på vissa ställen.
|
☑ |
Ändringen påverkar det sammanfattande dokumentet. |
SAMMANFATTANDE DOKUMENT
Ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar för vin
Franken
EU-referensnummer: PDO-DE-A1267-AM01 – 8.10.2025
1. Namn
”Franken”
2. Typ av geografisk beteckning
|
☑ |
SUB |
|
☐ |
SGB |
|
☐ |
GB |
3. Land till vilket det avgränsade geografiska området hör
Tyskland
4. Klassificering av jordbruksprodukten med KN-nummer, i enlighet med artikel 6.1 i förordning (EU) 2024/1143
2204 – Vin av färska druvor, inbegripet vin som tillsatts alkohol; druvmust, annan än sådan enligt nr 2009
5. Kategorier av vinprodukter som anges i del II i bilaga VII till förordning (EU) nr 1308/2013
|
1. |
Vin |
|
3. |
Likörvin |
|
5. |
Mousserande kvalitetsvin |
|
8. |
Pärlande vin |
|
11. |
Delvis jäst druvmust |
6. Beskrivning av vinet eller vinerna
Vinprodukt
Vitt vin
Organoleptiska egenskaper
Utseende
Blekt gulgrönt till gult och gyllengult; intensiva ljusröda eller orange skiftningar är också möjliga.
Doft
Utsökt fruktig, även kryddig, örtig till blommig; även vanilj, rostade dofter och nötiga dofter om det lagras på träfat; mineraliska dofter som flinta, rök eller våt sten vid reduktiva mognadstekniker, förutsatt att vinet inte uppvisar några defekter.
Smak
I allmänhet en fruktig karaktär som är specifik för druvsorten, med hög mineralitet och densitet, ibland också en aning sträv; väl integrerad alkohol; mjuk och balanserad syrastruktur; torrt till sött.
Ytterligare information om organoleptiska egenskaper
-
Analytiska egenskaper
|
Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent): |
- |
|
Lägsta verkliga alkoholhalt (i volymprocent): |
- |
|
Lägsta totala syrahalt: |
- |
|
Enhet för lägsta totala syrahalt: |
- |
|
Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter): |
- |
|
Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter): |
- |
Ytterligare information om analytiska egenskaper
-
|
☑ |
Alla analytiska egenskaper som inte anges i detta avsnitt ligger inom de gränser som fastställs i tillämplig EU-lagstiftning. |
Vinprodukt
Delvis jäst druvmust, rotling
Organoleptiska egenskaper
Utseende
Ljusrött till blekt rött, ibland med blå skiftningar; lätt grumligt på grund av den uppslammade jästen.
Doft
Aromer från jäsningen, med delvis igenkännbara dofter som är typiska för druvsorten.
Smak
Aromer från jäsningen, koldioxid som utvecklas under jäsningen, mycket söt till knappt söt beroende på jäsningssteget.
Ytterligare information om organoleptiska egenskaper
-
Analytiska egenskaper
|
Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent): |
- |
|
Lägsta verkliga alkoholhalt (i volymprocent): |
- |
|
Lägsta totala syrahalt: |
- |
|
Enhet för lägsta totala syrahalt: |
- |
|
Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter): |
- |
|
Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter): |
- |
Ytterligare information om analytiska egenskaper
-
|
☑ |
Alla analytiska egenskaper som inte anges i detta avsnitt ligger inom de gränser som fastställs i tillämplig EU-lagstiftning. |
Vinprodukt
Vitt vin av typen ”erstes gewächs”
Organoleptiska egenskaper
Utseende
Ljusgult till gyllengult.
Doft
Fruktig, reduktiva noter utan defekter i vinet.
Smak
Torrt, balanserad syrastruktur, uttalad mineralitet.
Ytterligare information om organoleptiska egenskaper
-
Analytiska egenskaper
|
Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent): |
- |
|
Lägsta verkliga alkoholhalt (i volymprocent): |
- |
|
Lägsta totala syrahalt: |
- |
|
Enhet för lägsta totala syrahalt: |
- |
|
Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter): |
- |
|
Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter): |
- |
Ytterligare information om analytiska egenskaper
-
|
☑ |
Alla analytiska egenskaper som inte anges i detta avsnitt ligger inom de gränser som fastställs i tillämplig EU-lagstiftning. |
Vinprodukt
Rött vin
Organoleptiska egenskaper
Utseende
Ljusrött till tegelrött, rubinrött, granatrött, blodrött, blåaktigt och till och med mörkt lila, eventuellt även med brunaktiga nyanser.
Doft
Utsökt fruktig doft, sammetslen struktur, diskreta tanniner; kraftfulla röda viner har intensiva dofter av mogna bär och uttalad fenolstruktur; även dofter av vanilj eller kaffe eller rostade dofter om lagringen och mognadslagringen sker på träfat av olika storlekar; mineraliska dofter som flinta, rök eller våt sten vid reduktiva mognadstekniker, förutsatt att vinet inte uppvisar några defekter.
Smak
Utsökta fruktiga smaker, sammetslen struktur, diskreta tanniner; kraftfulla röda viner har intensiva smaker av mogna bär och uttalad fenolstruktur; även smaker av vanilj eller kaffe eller rostade smaker om lagringen och mognadslagringen sker på träfat av olika storlekar; torrt till sött.
Ytterligare information om organoleptiska egenskaper
-
Analytiska egenskaper
|
Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent): |
- |
|
Lägsta verkliga alkoholhalt (i volymprocent): |
- |
|
Lägsta totala syrahalt: |
- |
|
Enhet för lägsta totala syrahalt: |
- |
|
Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter): |
- |
|
Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter): |
- |
Ytterligare information om analytiska egenskaper
-
|
☑ |
Alla analytiska egenskaper som inte anges i detta avsnitt ligger inom de gränser som fastställs i tillämplig EU-lagstiftning. |
Vinprodukt
Rött vin av typen ”erstes gewächs”
Organoleptiska egenskaper
Utseende
Ljusrött till tegelrött, rubinrött och granatrött; även brunaktiga nyanser ju längre vinet mognadslagras.
Doft
Bär, kryddiga blommiga toner; även dofter av vanilj eller kaffe eller rostade dofter om lagringen och mognadslagringen sker på träfat av olika storlekar.
Smak
Torr; elegant syrastruktur, välintegrerade tanniner.
Ytterligare information om organoleptiska egenskaper
-
Analytiska egenskaper
|
Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent): |
- |
|
Lägsta verkliga alkoholhalt (i volymprocent): |
- |
|
Lägsta totala syrahalt: |
- |
|
Enhet för lägsta totala syrahalt: |
- |
|
Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter): |
- |
|
Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter): |
- |
Ytterligare information om analytiska egenskaper
-
|
☑ |
Alla analytiska egenskaper som inte anges i detta avsnitt ligger inom de gränser som fastställs i tillämplig EU-lagstiftning. |
Vinprodukt
Rosévin, blanc de noirs
Organoleptiska egenskaper
Utseende
Ljusrött till blekt rött eller blekt rosa till intensivare rosa, för blanc de noirs ljusgult till gulgrönt utan rödaktiga skiftningar.
Doft
En karakteristisk, fruktig doft och en härlig friskhet; mineraliska dofter som flinta, rök eller våt sten vid reduktiva mognadstekniker, förutsatt att vinet inte uppvisar några defekter.
Smak
Fruktig, frisk; torrt till sött.
Ytterligare information om organoleptiska egenskaper
-
Analytiska egenskaper
|
Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent): |
- |
|
Lägsta verkliga alkoholhalt (i volymprocent): |
- |
|
Lägsta totala syrahalt: |
- |
|
Enhet för lägsta totala syrahalt: |
- |
|
Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter): |
- |
|
Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter): |
- |
Ytterligare information om analytiska egenskaper
-
|
☑ |
Alla analytiska egenskaper som inte anges i detta avsnitt ligger inom de gränser som fastställs i tillämplig EU-lagstiftning. |
Vinprodukt
Rotlingviner
Organoleptiska egenskaper
Utseende
Ljusrött till blekt rött, ibland med blå skiftningar.
Doft
Karakteristisk, fruktig doft och en härlig friskhet; mineraliska dofter som flinta, rök eller våt sten vid reduktiva mognadstekniker, förutsatt att vinet inte uppvisar några defekter.
Smak
Uttalad fruktighet; torrt till sött.
Ytterligare information om organoleptiska egenskaper
-
Analytiska egenskaper
|
Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent): |
- |
|
Lägsta verkliga alkoholhalt (i volymprocent): |
- |
|
Lägsta totala syrahalt: |
- |
|
Enhet för lägsta totala syrahalt: |
- |
|
Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter): |
- |
|
Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter): |
- |
Ytterligare information om analytiska egenskaper
-
|
☑ |
Alla analytiska egenskaper som inte anges i detta avsnitt ligger inom de gränser som fastställs i tillämplig EU-lagstiftning. |
Vinprodukt
Prädikatswein Kabinett
Organoleptiska egenskaper
Utseende
Gröngult till gyllengult.
Doft
Fruktig och väldoftande, persika, aprikos, mogen frukt, även litchi och ros; mineraliska dofter som flinta, rök eller våt sten vid reduktiva mognadstekniker, förutsatt att vinet inte uppvisar några defekter.
Smak
Låg alkoholhalt, balans mellan urskiljbar sötma och livlig syra; genomgående friskt intryck.
Ytterligare information om organoleptiska egenskaper
-
Analytiska egenskaper
|
Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent): |
- |
|
Lägsta verkliga alkoholhalt (i volymprocent): |
- |
|
Lägsta totala syrahalt: |
- |
|
Enhet för lägsta totala syrahalt: |
- |
|
Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter): |
- |
|
Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter): |
- |
Ytterligare information om analytiska egenskaper
-
|
☑ |
Alla analytiska egenskaper som inte anges i detta avsnitt ligger inom de gränser som fastställs i tillämplig EU-lagstiftning. |
Vinprodukt
Prädikatswein Spätlese
Organoleptiska egenskaper
Utseende
Karakteristiskt för druvsorten: halmgult till gyllengult eller olika röda nyanser.
Doft
Intensiva och tydliga dofter som är karakteristiska för druvsorten.
Smak
Tydlig fruktig sötma, från halvsött till sött.
Ytterligare information om organoleptiska egenskaper
-
Analytiska egenskaper
|
Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent): |
- |
|
Lägsta verkliga alkoholhalt (i volymprocent): |
- |
|
Lägsta totala syrahalt: |
- |
|
Enhet för lägsta totala syrahalt: |
- |
|
Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter): |
- |
|
Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter): |
- |
Ytterligare information om analytiska egenskaper
-
|
☑ |
Alla analytiska egenskaper som inte anges i detta avsnitt ligger inom de gränser som fastställs i tillämplig EU-lagstiftning. |
Vinprodukt
Prädikatswein Auslese
Organoleptiska egenskaper
Utseende
Karakteristiskt för druvsorten: gyllengult eller intensivt rött.
Doft
Gula och tropiska frukter till torkad frukt.
Smak
Från halvsött till sött.
Ytterligare information om organoleptiska egenskaper
-
Analytiska egenskaper
|
Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent): |
- |
|
Lägsta verkliga alkoholhalt (i volymprocent): |
- |
|
Lägsta totala syrahalt: |
- |
|
Enhet för lägsta totala syrahalt: |
- |
|
Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter): |
- |
|
Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter): |
- |
Ytterligare information om analytiska egenskaper
-
|
☑ |
Alla analytiska egenskaper som inte anges i detta avsnitt ligger inom de gränser som fastställs i tillämplig EU-lagstiftning. |
Vinprodukt
Prädikatswein Beerenauslese/Trockenbeerenauslese
Organoleptiska egenskaper
Utseende
Karakteristiskt för druvsorten: gyllengult till orangegult eller intensivt rött.
Doft
Russin, torkad frukt, honung, inslag av kryddor.
Smak
Söt.
Ytterligare information om organoleptiska egenskaper
-
Analytiska egenskaper
|
Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent): |
- |
|
Lägsta verkliga alkoholhalt (i volymprocent): |
- |
|
Lägsta totala syrahalt: |
- |
|
Enhet för lägsta totala syrahalt: |
- |
|
Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter): |
- |
|
Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter): |
- |
Ytterligare information om analytiska egenskaper
-
|
☑ |
Alla analytiska egenskaper som inte anges i detta avsnitt ligger inom de gränser som fastställs i tillämplig EU-lagstiftning. |
Vinprodukt
Prädikatswein Eiswein
Organoleptiska egenskaper
Utseende
Halmgult eller blekt till ljust rött.
Doft
Torkad frukt, honung.
Smak
Söt, koncentrerad syra.
Ytterligare information om organoleptiska egenskaper
-
Analytiska egenskaper
|
Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent): |
- |
|
Lägsta verkliga alkoholhalt (i volymprocent): |
- |
|
Lägsta totala syrahalt: |
- |
|
Enhet för lägsta totala syrahalt: |
- |
|
Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter): |
- |
|
Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter): |
- |
Ytterligare information om analytiska egenskaper
-
|
☑ |
Alla analytiska egenskaper som inte anges i detta avsnitt ligger inom de gränser som fastställs i tillämplig EU-lagstiftning. |
Vinprodukt
Likörvin, vitt
Organoleptiska egenskaper
Utseende
Blekt och ljust till orangegult; klara, ljusröda skiftningar är också möjliga.
Doft
Mycket mogna dofter, frukt, honung, nötter eller torkad frukt; även rostade dofter och dofter av kola om lagringen och mognadslagringen sker på träfat; något oxidativ.
Smak
Mycket mogna smaker, frukt, honung, nötter eller torkad frukt; även rostade smaker och smaker av kola om lagringen och mognadslagringen sker på träfat; något oxidativ; torrt till sött.
Ytterligare information om organoleptiska egenskaper
-
Analytiska egenskaper
|
Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent): |
- |
|
Lägsta verkliga alkoholhalt (i volymprocent): |
- |
|
Lägsta totala syrahalt: |
- |
|
Enhet för lägsta totala syrahalt: |
- |
|
Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter): |
- |
|
Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter): |
- |
Ytterligare information om analytiska egenskaper
-
|
☑ |
Alla analytiska egenskaper som inte anges i detta avsnitt ligger inom de gränser som fastställs i tillämplig EU-lagstiftning. |
Vinprodukt
Likörvin, rött
Organoleptiska egenskaper
Utseende
Djupt mörkrött till brunrött.
Doft
Mörka skogsbär, nötter eller torkade frukter, även rostade dofter och dofter av kola om lagringen och mognadslagringen sker på träfat: något oxidativ.
Smak
Mörka skogsbär, nötter eller torkad frukt; även rostade dofter eller dofter av kola om lagringen och mognadslagringen sker på träfat; något oxidativ; torrt till sött.
Ytterligare information om organoleptiska egenskaper
-
Analytiska egenskaper
|
Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent): |
- |
|
Lägsta verkliga alkoholhalt (i volymprocent): |
- |
|
Lägsta totala syrahalt: |
- |
|
Enhet för lägsta totala syrahalt: |
- |
|
Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter): |
- |
|
Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter): |
- |
Ytterligare information om analytiska egenskaper
-
|
☑ |
Alla analytiska egenskaper som inte anges i detta avsnitt ligger inom de gränser som fastställs i tillämplig EU-lagstiftning. |
Vinprodukt
Mousserande kvalitetsvin, vitt
Organoleptiska egenskaper
Utseende
Fina bubblor, blekt gulgrönt till gyllengult; rödaktiga skiftningar är möjliga.
Doft
Fruktig, karakteristisk för druvsorten; även jäst och brioche om lagringstiden före degorgeringen förlängs.
Smak
Fruktig, karakteristisk för druvsorten; även jäst och brioche; från brut nature till torrt.
Ytterligare information om organoleptiska egenskaper
-
Analytiska egenskaper
|
Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent): |
- |
|
Lägsta verkliga alkoholhalt (i volymprocent): |
- |
|
Lägsta totala syrahalt: |
- |
|
Enhet för lägsta totala syrahalt: |
- |
|
Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter): |
- |
|
Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter): |
- |
Ytterligare information om analytiska egenskaper
-
|
☑ |
Alla analytiska egenskaper som inte anges i detta avsnitt ligger inom de gränser som fastställs i tillämplig EU-lagstiftning. |
Vinprodukt
Mousserande kvalitetsvin, rött
Organoleptiska egenskaper
Utseende
Fina bubblor, olika nyanser av rött.
Doft
Dofter som är karakteristiska för druvsorten, ljusröda eller mörkröda bär; även jäst och brioche om lagringstiden före degorgeringen förlängs.
Smak
Fruktig karaktär som är typisk för druvsorten; även jäst och brioche; från brut nature till torrt.
Ytterligare information om organoleptiska egenskaper
-
Analytiska egenskaper
|
Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent): |
- |
|
Lägsta verkliga alkoholhalt (i volymprocent): |
- |
|
Lägsta totala syrahalt: |
- |
|
Enhet för lägsta totala syrahalt: |
- |
|
Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter): |
- |
|
Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter): |
- |
Ytterligare information om analytiska egenskaper
-
|
☑ |
Alla analytiska egenskaper som inte anges i detta avsnitt ligger inom de gränser som fastställs i tillämplig EU-lagstiftning. |
Vinprodukt
Mousserande kvalitetsvin: rosé, blanc de noirs
Organoleptiska egenskaper
Utseende
Fina bubblor, ljusrött till blekt rött; för blanc de noirs blekt gulgrönt till gyllengult utan rödaktiga nyanser.
Doft
Fruktiga dofter som är karakteristiska för druvsorten; även jäst och brioche om lagringstiden före degorgeringen förlängs.
Smak
Fruktiga smaker som är karakteristiska för druvsorten; från brut nature till torrt.
Ytterligare information om organoleptiska egenskaper
-
Analytiska egenskaper
|
Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent): |
- |
|
Lägsta verkliga alkoholhalt (i volymprocent): |
- |
|
Lägsta totala syrahalt: |
- |
|
Enhet för lägsta totala syrahalt: |
- |
|
Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter): |
- |
|
Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter): |
- |
Ytterligare information om analytiska egenskaper
-
|
☑ |
Alla analytiska egenskaper som inte anges i detta avsnitt ligger inom de gränser som fastställs i tillämplig EU-lagstiftning. |
Vinprodukt
Mousserande kvalitetsvin, rotling
Organoleptiska egenskaper
Utseende
Fina bubblor, ljusrött till blekt rött.
Doft
Karakteristiska och fruktiga dofter; även jäst och brioche om lagringstiden före degorgeringen förlängs.
Smak
Fruktig, karakteristisk för druvsorten; från brut nature till torrt.
Ytterligare information om organoleptiska egenskaper
-
Analytiska egenskaper
|
Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent): |
- |
|
Lägsta verkliga alkoholhalt (i volymprocent): |
- |
|
Lägsta totala syrahalt: |
- |
|
Enhet för lägsta totala syrahalt: |
- |
|
Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter): |
- |
|
Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter): |
- |
Ytterligare information om analytiska egenskaper
-
|
☑ |
Alla analytiska egenskaper som inte anges i detta avsnitt ligger inom de gränser som fastställs i tillämplig EU-lagstiftning. |
Vinprodukt
Pärlande vin, vitt
Organoleptiska egenskaper
Utseende
Fina bubblor, gröngult till gyllengult, rödaktiga skiftningar är möjliga.
Doft
Fruktig karaktär som är typisk för druvsorten.
Smak
Fruktig karaktär som är typisk för druvsorten; balanserad syrastruktur; torrt till sött.
Ytterligare information om organoleptiska egenskaper
-
Analytiska egenskaper
|
Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent): |
- |
|
Lägsta verkliga alkoholhalt (i volymprocent): |
- |
|
Lägsta totala syrahalt: |
- |
|
Enhet för lägsta totala syrahalt: |
- |
|
Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter): |
- |
|
Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter): |
- |
Ytterligare information om analytiska egenskaper
-
|
☑ |
Alla analytiska egenskaper som inte anges i detta avsnitt ligger inom de gränser som fastställs i tillämplig EU-lagstiftning. |
Vinprodukt
Pärlande vin, rött:
Organoleptiska egenskaper
Utseende
Fina bubblor, olika röda nyanser.
Doft
Fruktiga dofter som är karakteristiska för druvsorten.
Smak
Fruktig karaktär som är typisk för druvsorten; balanserad syrastruktur; torrt till sött.
Ytterligare information om organoleptiska egenskaper
-
Analytiska egenskaper
|
Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent): |
- |
|
Lägsta verkliga alkoholhalt (i volymprocent): |
- |
|
Lägsta totala syrahalt: |
- |
|
Enhet för lägsta totala syrahalt: |
- |
|
Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter): |
- |
|
Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter): |
- |
Ytterligare information om analytiska egenskaper
-
|
☑ |
Alla analytiska egenskaper som inte anges i detta avsnitt ligger inom de gränser som fastställs i tillämplig EU-lagstiftning. |
Vinprodukt
Pärlande vin: rosé, blanc de noirs
Organoleptiska egenskaper
Utseende
Fina bubblor, ljusrött till blekt rött; för blanc de noirs gulgrönt till gyllengult utan rödaktiga skiftningar.
Doft
Fruktiga dofter som är karakteristiska för druvsorten.
Smak
Fruktig karaktär som är typisk för druvsorten; balanserad syrastruktur; torrt till sött.
Ytterligare information om organoleptiska egenskaper
-
Analytiska egenskaper
|
Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent): |
- |
|
Lägsta verkliga alkoholhalt (i volymprocent): |
- |
|
Lägsta totala syrahalt: |
- |
|
Enhet för lägsta totala syrahalt: |
- |
|
Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter): |
- |
|
Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter): |
- |
Ytterligare information om analytiska egenskaper
-
|
☑ |
Alla analytiska egenskaper som inte anges i detta avsnitt ligger inom de gränser som fastställs i tillämplig EU-lagstiftning. |
Vinprodukt
Pärlande vin, Rotling:
Organoleptiska egenskaper
Utseende
Fina bubblor, ljusrött till blekt rött, ibland med blå skiftningar.
Doft
Fruktiga dofter som är karakteristiska för druvsorten.
Smak
Fruktig karaktär som är typisk för druvsorten; balanserad syrastruktur; torrt till sött.
Ytterligare information om organoleptiska egenskaper
-
Analytiska egenskaper
|
Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent): |
- |
|
Lägsta verkliga alkoholhalt (i volymprocent): |
- |
|
Lägsta totala syrahalt: |
- |
|
Enhet för lägsta totala syrahalt: |
- |
|
Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter): |
- |
|
Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter): |
- |
Ytterligare information om analytiska egenskaper
-
|
☑ |
Alla analytiska egenskaper som inte anges i detta avsnitt ligger inom de gränser som fastställs i tillämplig EU-lagstiftning. |
Vinprodukt
Delvis jäst druvmust, vit
Organoleptiska egenskaper
Utseende
Grönt till gult, något grumligt på grund av den uppslammade jästen; rödaktiga skiftningar är möjliga.
Doft
Aromer från jäsningen, med delvis igenkännbara dofter som är typiska för druvsorten.
Smak
Aromer från jäsningen, koldioxid som utvecklas under jäsningen, mycket söt till knappt söt beroende på jäsningssteget.
Ytterligare information om organoleptiska egenskaper
-
Analytiska egenskaper
|
Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent): |
- |
|
Lägsta verkliga alkoholhalt (i volymprocent): |
- |
|
Lägsta totala syrahalt: |
- |
|
Enhet för lägsta totala syrahalt: |
- |
|
Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter): |
- |
|
Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter): |
- |
Ytterligare information om analytiska egenskaper
-
|
☑ |
Alla analytiska egenskaper som inte anges i detta avsnitt ligger inom de gränser som fastställs i tillämplig EU-lagstiftning. |
Vinprodukt
Delvis jäst druvmust, röd
Organoleptiska egenskaper
Utseende
Röda nyanser av olika intensitet, något grumligt på grund av den uppslammade jästen.
Doft
Aromer från jäsningen, med delvis igenkännbara dofter som är typiska för druvsorten.
Smak
Aromer från jäsningen, koldioxid som utvecklas under jäsningen, mycket söt till knappt söt beroende på jäsningssteget.
Ytterligare information om organoleptiska egenskaper
-
Analytiska egenskaper
|
Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent): |
- |
|
Lägsta verkliga alkoholhalt (i volymprocent): |
- |
|
Lägsta totala syrahalt: |
- |
|
Enhet för lägsta totala syrahalt: |
- |
|
Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter): |
- |
|
Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter): |
- |
Ytterligare information om analytiska egenskaper
-
|
☑ |
Alla analytiska egenskaper som inte anges i detta avsnitt ligger inom de gränser som fastställs i tillämplig EU-lagstiftning. |
Vinprodukt
Delvis jäst druvmust, rosé
Organoleptiska egenskaper
Utseende
Ljusrött till blekt rött, något grumligt på grund av den uppslammade jästen.
Doft
Aromer från jäsningen, med delvis igenkännbara dofter som är typiska för druvsorten.
Smak
Aromer från jäsningen, koldioxid som utvecklas under jäsningen, mycket söt till knappt söt beroende på jäsningssteget.
Ytterligare information om organoleptiska egenskaper
-
Analytiska egenskaper
|
Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent): |
- |
|
Lägsta verkliga alkoholhalt (i volymprocent): |
- |
|
Lägsta totala syrahalt: |
- |
|
Enhet för lägsta totala syrahalt: |
- |
|
Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter): |
- |
|
Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter): |
- |
Ytterligare information om analytiska egenskaper
-
|
☑ |
Alla analytiska egenskaper som inte anges i detta avsnitt ligger inom de gränser som fastställs i tillämplig EU-lagstiftning. |
7. Vinframställningsmetoder
7.1 Särskilda oenologiska metoder som använts för att framställa vinet eller vinerna samt de relevanta restriktionerna för denna framställning
-
Ej tillämpligt
7.2 Högsta avkastning
Alla viner/kategorier/druvsorter/typer
Alla produkter
Högsta avkastning:
|
Högsta avkastning: |
90 |
|
Enhet för högsta avkastning: |
hektoliter per hektar |
Alla viner/kategorier/druvsorter/typer
Angivande av särskild vingård eller tegskiftessystem
Högsta avkastning:
|
Högsta avkastning: |
70 |
|
Enhet för högsta avkastning: |
hektoliter per hektar |
Alla viner/kategorier/druvsorter/typer
Erstes gewächs
Högsta avkastning:
|
Högsta avkastning: |
60 |
|
Enhet för högsta avkastning: |
hektoliter per hektar |
Alla viner/kategorier/druvsorter/typer
Erstes gewächs (lutning på minst 30 %)
Högsta avkastning:
|
Högsta avkastning: |
70 |
|
Enhet för högsta avkastning: |
hektoliter per hektar |
8. Uppgifter om den eller de druvsorter som vinet eller vinerna framställs av
|
— |
Acolon |
|
— |
Adelfränkisch – grüner adelfränkisch, grünedel, verdet blanc |
|
— |
Affenthaler – blauer affenthaler |
|
— |
Albalonga |
|
— |
Arinto – arinto de Bucelas |
|
— |
Auxerrois – auxerrois blanc, pinot auxerrois |
|
— |
Bacchus |
|
— |
Blauburger |
|
— |
Blauer frühburgunder – frühburgunder, madeleine noir, pinot madeleine, pinot noir précoce |
|
— |
Blauer gänsfüßer – gänsfüßer |
|
— |
Blauer Kölner |
|
— |
Blauer limberger – blaufränkisch, lemberger, limberger |
|
— |
Blauer muskateller – muscat a petits grains noirs |
|
— |
Blauer portugieser – portugieser |
|
— |
Blauer silvaner |
|
— |
Blauer spätburgunder – clevner, pinot noir, pinot nero, samtrot, spätburgunder |
|
— |
Blauer trollinger – trollinger, vernatsch, schiava grossa |
|
— |
Blauer zweigelt – rotburger, zweigelt, zweigeltrebe |
|
— |
Blütenmuskateller |
|
— |
Bronner |
|
— |
Bukettrebe |
|
— |
Bukettsilvaner |
|
— |
Cabernet blanc |
|
— |
Cabernet carol |
|
— |
Cabernet cortis |
|
— |
Cabernet cubin |
|
— |
Cabernet dorio |
|
— |
Cabernet dorsa |
|
— |
Cabernet franc |
|
— |
Cabernet jura |
|
— |
Cabernet mitos |
|
— |
Cabernet sauvignon |
|
— |
Cabertin |
|
— |
Calardis blanc |
|
— |
Calardis musqué |
|
— |
Calardis royal |
|
— |
Calardis soleil |
|
— |
Carillon |
|
— |
Chardonnay |
|
— |
Chenin blanc |
|
— |
Dakapo |
|
— |
Deckrot |
|
— |
Domina |
|
— |
Donauriesling |
|
— |
Donauveltliner |
|
— |
Dornfelder |
|
— |
Dunkelfelder |
|
— |
Ehrenfelser |
|
— |
Faberrebe – faber |
|
— |
Felicia |
|
— |
Fontanara |
|
— |
Früher roter malvasier – früher malvasier, malvasier, malvoisie |
|
— |
Geisdutte |
|
— |
Gelber muskateller – moscato, muscat, muskat, muscat blanc, muskateller |
|
— |
Gelber Orleans – orleans |
|
— |
Gf-Ga 52-42 |
|
— |
Goldmuskateller |
|
— |
Goldriesling |
|
— |
Grüner silvaner – silvaner, sylvaner |
|
— |
Grüner veltliner – veltliner |
|
— |
Grünfränkisch – bormeo verd |
|
— |
Hartblau |
|
— |
Hecker |
|
— |
Helfensteiner |
|
— |
Helios |
|
— |
Hibernal |
|
— |
Huxelrebe – huxel |
|
— |
Johanniter |
|
— |
Kanzler |
|
— |
Kerner |
|
— |
Kernling |
|
— |
Kleiner fränkischer burgunder – franc pineau, schwarzblauer klevner |
|
— |
Laurot |
|
— |
Levitage |
|
— |
Lämmerschwanz |
|
— |
Malbec – cot |
|
— |
Manzoni bianco |
|
— |
Mariensteiner |
|
— |
Merlot |
|
— |
Merlot khorus |
|
— |
Merzling |
|
— |
Mohrenkönigin |
|
— |
Monarch |
|
— |
Morio muskat – morio-muskat |
|
— |
Muscaris |
|
— |
Muskat ottonel – muskat-ottonel |
|
— |
Muskat trollinger – muskat-trollinger |
|
— |
Müller thurgau – rivaner, müller-thurgau |
|
— |
Müllerrebe – pinot meunier, schwarzriesling |
|
— |
Nebbiolo – prunent |
|
— |
Optima 113 – optima |
|
— |
Ortega |
|
— |
Osteiner |
|
— |
Palas |
|
— |
Perle |
|
— |
Phoenix – phönix |
|
— |
Pinot nova |
|
— |
Pinotin |
|
— |
Prinzipal |
|
— |
Prior |
|
— |
Regent |
|
— |
Riesel |
|
— |
Rieslaner |
|
— |
Rondo |
|
— |
Rosenmuskateller |
|
— |
Roter elbling – elbling rouge |
|
— |
Roter gutedel – chasselas rouge, fendant roux |
|
— |
Roter muskateller |
|
— |
Roter müller thurgau – roter müller-thurgau |
|
— |
Roter riesling |
|
— |
Roter traminer – gewürztraminer, traminer |
|
— |
Ruländer – grauburgunder, grauer burgunder, pinot grigio, pinot gris |
|
— |
Sangiovese – nerino |
|
— |
Satin Noir |
|
— |
Sauvignac |
|
— |
Sauvignon blanc – fumé blanc, muskat silvaner |
|
— |
Sauvignon gryn |
|
— |
Sauvitage |
|
— |
Scheurebe |
|
— |
Schönburger |
|
— |
Solaris |
|
— |
Soreli |
|
— |
Souvignier gris |
|
— |
St. Laurent – sankt laurent, saint laurent |
|
— |
Syrah – shiraz |
|
— |
Sémillon – semillon blanc |
|
— |
Süßschwarz |
|
— |
Tauberschwarz |
|
— |
VB Cal 1-22 |
|
— |
Verdejo blanco – verdejo |
|
— |
Viognier – viogne |
|
— |
Vogelfränkisch |
|
— |
Voltis |
|
— |
Weißer burgunder – pinot bianco, pinot blanc, weißburgunder |
|
— |
Weißer elbling – elbling, kleinberger |
|
— |
Weißer gutedel – chasselas, chasselas blanc, fendent, fendant blanc, gutedel |
|
— |
Weißer Heunisch – heunisch |
|
— |
Weisser lagler |
|
— |
Weißer riesling – klingelberger, riesling, rheinriesling, riesling renano |
|
— |
Weißer Räuschling – räuschling |
|
— |
Würzer |
9. Kort beskrivning av det geografiska området
Vinodlingsområdena i följande städer, kommuner och deras distrikt omfattas av den skyddade ursprungsbeteckningen Franken:
|
— |
Regeringsdistriktet Oberfranken:
|
|
— |
Regeringsdistriktet Mittelfranken:
|
|
— |
Regeringsdistriktet Underfranken:
|
Den exakta avgränsningen framgår av kartorna över vinodlingarna i de ovannämnda städerna och kommunerna, som avgränsas per skifte. Kartorna finns på www.ble.de/eu-qualitaetskennzeichen-wein.
10. Samband med det geografiska området
Kategori av vinprodukter
|
1. |
Vin |
Sammanfattning av sambandet
När det gäller alla kategorier:
Geografiska förhållanden
Landskap och morfologi:
Vinodlingsområdet Franken ligger i norra Bayern och gränsar till de höglänta delarna av Spessart, Odenwald, Rhön, Hassberge och Steigerwald. Floden Main tillhandahåller dräneringssystemet för hela området och är samtidigt ett framträdande inslag i regionen.
De branta sluttningar som kännetecknar vinodlingslandskapet bildades genom erosion i Main-dalen som beror på Mains och dess bifloders meanderlopp. Dessa konkava formationer är i regel vända mot syd och väst. De skärs igenom av de många raviner som en gång dränerade höglandet och som ger upphov till den småskaliga och mångskiktade strukturen hos särskilda vingårdar med olika mikroklimat. Samtidigt har de naturliga, geologiska syd- och västvända vinodlingssluttningarna i Steigerwald-området uppstått tack vare lerlagret från keuperperioden.
Geologi:
Med undantag av Vorspessart i den västra delen av området, där jordmånen skapades av det befintliga berggrundsmaterialet (gneiss och glimmerskiffer), utgörs och kännetecknas Frankenwein-landskapet av bergsekvenser från triasperioden som är mellan 195 och 225 miljoner år gamla. Det karakteristiskt branta landskapet formas av buntsandsteinklippor som sluttar från väst till öst, liksom av skalgruskalk- och keuperformationerna och erosionsytorna mellan dem. Även om erosionsytorna (Mainfranken-platån) främst används för jordbruk tack vare de lössjordar som vinden för med sig används buntsandstein-, skalgruskalk- och keuperjordmånerna för att odla vinrankor. Denna samtidiga förekomst av olika typer av berggrund från triasperioden i området är unik när det rör sig om vinodling. Sandjordar förekommer också i Main-dalen tack vare flodsediment.
Naturliga faktorer
Vinodlingsområdet Franken ligger i ett övergångsområde där klimatet förändras från ett relativt svalt, suboceaniskt klimat till ett subkontinentalt klimat. Klimatet blir alltmer subkontinentalt från väst till öst. De utmärkande egenskaperna är de torra, varma somrarna. Med en genomsnittlig årlig nederbörd på mindre än 550 mm ligger vinodlingsområdet Franken i Bayerns torraste region. På vintern orsakar däremot de kontinentala östliga luftströmmarna en kraftig nedkylning, vilket resulterar i vinterfrost och sen frost. Mikroklimatet på varje särskild vingård – som bestäms av dess lutning, exponering, markfuktighet, frostrisk och insolationsenergi – påverkar därför i stor utsträckning vinernas kvalitet.
Mänskliga faktorer
Vinproduktionen i vinodlingsområdet Franken är fortfarande småskalig tack vare att jordlotter har gått i arv från generation till generation. De branta sluttningar och terrasser som täcker ungefär 20 % av området kräver relativt mycket arbete. Tack vare en storskalig omorganisation av marken kunde omkring 60 % av vinodlingarna börja tillämpa moderna jordbruksmetoder. I dag gör de det möjligt att bevara de branta sluttningarna och terrasserna. Områdets subkontinentala klimat (”svala klimat”) gör det möjligt att producera unika vita och röda viner och utmärkta söta viner, men det kräver å andra sidan ett intensivt underhåll från vinsektorns sida, där en stor andel av arbetet fortfarande utförs för hand. Den allt mer vanligt förekommande torkan gör att fler och fler vinodlingar måste förses med extra vatten under odlingssäsongen, i form av droppbevattning.
Det moderberg som finns i området – buntsandstein, skalgruskalk, keuper och glimmerskiffer – och de jordmåner som härrör från det, och som särskilt har koppling till druvsorterna silvaner, müller-thurgau, riesling, burgunder och domina, tillsammans med vinodlarnas erfarenhet och färdigheter som kan spåras hundratals år tillbaka i tiden vittnar om den framgångsrika utvecklingen av vinstockarna på växtplatsen. Konsumenten kan smaka och återuppleva detta i vart och ett av vinerna genom den särskilda karaktär, mineralitet och individualitet som beror på växtplatserna och deras druvsorter.
Vin (”Qualitätswein”) och ”Prädikatswein”
Vinerna måste uppfylla de minimikrav som gäller för lägsta naturliga alkoholhalt.
Kategori av vinprodukter
|
8. |
Pärlande vin |
Sammanfattning av sambandet
De pärlande vinerna måste uppfylla de minimikrav som gäller för lägsta naturliga alkoholhalt. Vinerna framställs genom jäsning eller genom återföring av den koldioxid som framställs naturligt genom alkoholjäsningen i behållaren.
Kategori av vinprodukter
|
5. |
Mousserande kvalitetsvin |
Sammanfattning av sambandet
Basprodukten måste uppfylla de minimikrav som gäller för lägsta naturliga alkoholhalt. Druvor från utvalda vingårdar som används för att göra basvin måste beroende på tillväxtstadium och växtplats skördas tidigare så att de behåller den friska syra som mousserande kvalitetsvin har. Det färdiga basvinet genomgår sedan en andra jäsning och, där så är lämpligt, fylls i flaskor för mousserande vin (när det gäller den särskilda traditionella jäsningen på flaska). I detta fall måste produkten lagras på flaska i minst nio månader.
Kategori av vinprodukter
|
3. |
Likörvin |
Sammanfattning av sambandet
Likörvinerna måste uppfylla de minimikrav som gäller för lägsta naturliga alkoholhalt.
Kategori av vinprodukter
|
11. |
Delvis jäst druvmust |
Sammanfattning av sambandet
Delvis jäst druvmust måste uppfylla de minimikrav som gäller för lägsta naturliga alkoholhalt.
11. Ytterligare tillämpliga krav
Rubrik för kravet/undantaget
Officiellt provningsförfarande. Kategorier: vin, likörvin, pärlande vin, mousserande kvalitetsvin.
Rättslig ram:
Nationell lagstiftning
Typ av ytterligare krav/undantag
Kompletterande bestämmelser om märkning
Beskrivning av kravet/undantaget:
För att få använda de traditionella uttrycken på etiketten måste vinerna (Qualitätswein och Prädikatswein) och likörvinerna (Qualitätslikörwein b.A. [kvalitetslikörvin från bestämda regioner]), pärlande viner (Qualitätsperlwein b.A. [pärlande kvalitetsvin från bestämda regioner]) och mousserande kvalitetsviner (sekt b.A. [mousserande kvalitetsvin från bestämda regioner]) först ha genomgått ett officiellt provningsförfarande, som är indelat i en analytisk och en organoleptisk provning. Detta provningsförfarande gäller inte för delvis jäst druvmust.
Rubrik för kravet/undantaget
Användning av det traditionella uttrycket ”Prädikatswein” kompletterat med ”Spätlese”, ”Auslese”, ”Beerenauslese”, ”Trockenbeerenauslese” eller ”Eiswein”. Kategori: vin.
Rättslig ram:
Fastställs av den organisation som har hand om SUB/SGB, om medlemsstaterna föreskriver detta.
Typ av ytterligare krav/undantag
Kompletterande bestämmelser om märkning
Beskrivning av kravet/undantaget:
Användningen av det traditionella uttrycket ”Prädikatswein” kompletterat med ”Spätlese”, ”Auslese”, ”Beerenauslese”, ”Trockenbeerenauslese” eller ”Eiswein” tillåts bara i kombination med angivelse av en särskild vingård eller ett tegskiftessystem (en mindre geografisk enhet avgränsad i vinodlingsregistret och vars namn har förts in i det bayerska vinodlingsregistret). Vitt vin och rött vin uppfyller kraven för användningen av uttrycken ”halvsött” och ”sött” som fastställts för vin enligt EU-lagstiftningen.
Rubrik för kravet/undantaget
Användning av det traditionella uttrycket ”Prädikatswein” kompletterat med ”Kabinett”. Kategori: vin.
Rättslig ram:
Fastställs av den organisation som har hand om SUB/SGB, om medlemsstaterna föreskriver detta.
Typ av ytterligare krav/undantag
Kompletterande bestämmelser om märkning
Beskrivning av kravet/undantaget:
Användningen av det traditionella uttrycket ”Prädikatswein” kompletterat med ”Kabinett” tillåts bara för viner som framställs av druvsorterna weißer riesling, rieslaner, scheurebe och roter traminer (utom produkter som används för sötning). Den verkliga alkoholhalten i volymprocent är 11,5. Den lägsta tillåtna sockerhalten är 12 g/l.
Rubrik för kravet/undantaget
Användning av det traditionella uttrycket ”federweisser” eller ”Federweißer”. Kategori: delvis jäst druvmust.
Rättslig ram:
Fastställs av den organisation som har hand om SUB/SGB, om medlemsstaterna föreskriver detta.
Typ av ytterligare krav/undantag
Kompletterande bestämmelser om märkning
Beskrivning av kravet/undantaget:
Användningen av det traditionella uttrycket ”federweisser” eller ”federweißer” tillåts i kombination med adjektivet ”fränkischer”. Detta ersätter inte den obligatoriska uppgiften om den skyddade ursprungsbeteckningen Franken.
Rubrik för kravet/undantaget
Mindre geografiska enheter. Kategorier: vin, likörvin, pärlande vin, mousserande kvalitetsvin.
Rättslig ram:
Nationell lagstiftning
Typ av ytterligare krav/undantag
Kompletterande bestämmelser om märkning
Beskrivning av kravet/undantaget:
Det bayerska vinodlingsregistret innehåller en förteckning över namnen på de områden, storskaliga vingårdar och särskilda vingårdar samt de tegskiftessystem som får användas som mindre geografiska enheter. I det bayerska vinodlingsregistret registreras de motsvarande gränserna i form av nummer i fastighetsregistret (enhet i fastighetsregistret, underenhet i fastighetsregistret, tegskiftessystem, skifte).
Rubrik för kravet/undantaget
Mindre geografiska enheter: områden och storskaliga vingårdar. Kategorier: vin, likörvin, pärlande vin, mousserande kvalitetsvin.
Rättslig ram:
Fastställs av den organisation som har hand om SUB/SGB, om medlemsstaterna föreskriver detta.
Typ av ytterligare krav/undantag
Kompletterande bestämmelser om märkning
Beskrivning av kravet/undantaget:
Nuvarande lagstiftning gäller. Det är inte tillåtet att använda det traditionella uttrycket ”Prädikatswein” kompletterat med ”Spätlese”, ”Auslese”, ”Beerenauslese”, ”Trockenbeerenauslese” eller ”Eiswein”.
Rubrik för kravet/undantaget
Mindre geografiska enheter: kommuner och deras distrikt. Kategori: vin.
Rättslig ram:
Fastställs av den organisation som har hand om SUB/SGB, om medlemsstaterna föreskriver detta.
Typ av ytterligare krav/undantag
Kompletterande bestämmelser om märkning
Beskrivning av kravet/undantaget:
Nuvarande lagstiftning gäller. Det är inte tillåtet att använda det traditionella uttrycket ”Prädikatswein” kompletterat med ”Spätlese”, ”Auslese”, ”Beerenauslese”, ”Trockenbeerenauslese” eller ”Eiswein”.
Rubrik för kravet/undantaget
Mindre geografiska enheter: särskilda vingårdar och tegskiftessystem. Kategori: vin.
Rättslig ram:
Fastställs av den organisation som har hand om SUB/SGB, om medlemsstaterna föreskriver detta.
Typ av ytterligare krav/undantag
Kompletterande bestämmelser om märkning
Beskrivning av kravet/undantaget:
Nuvarande lagstiftning gäller.
Namn på särskilda vingårdar eller tegskiftessystem får endast användas för viner som framställs av de druvsorter som anges i punkt 8 i det sammanfattande dokumentet och där endast en av följande druvsorter eller dess synonymer obligatoriskt anges i enlighet med tillämplig lagstiftning: grüner silvaner, blauer silvaner, weißer riesling, weißer burgunder, ruländer, scheurebe, roter traminer, rieslaner, chardonnay, domina, blauer limberger, blauer spätburgunder, blauer frühburgunder.
Det rör sig om vita eller röda kvalitetsviner som uppfyller kraven för användning av uttrycket ”torr” enligt EU-lagstiftningen, eller vita eller röda viner med särskild benämning i enlighet med punkt 10.2 eller 10.2.1 i produktspecifikationen.
Den högsta avkastningen per hektar är 70 hl/ha. Avkastningen per hektar ska anges i en ”herbstbuch” (skördedagbok), med uppgift om druvsort och skifte.
Rubrik för kravet/undantaget
Mindre geografiska enheter: Erstes gewächs. Kategori: vin.
Rättslig ram:
Fastställs av den organisation som har hand om SUB/SGB, om medlemsstaterna föreskriver detta.
Typ av ytterligare krav/undantag
Kompletterande bestämmelser om märkning
Beskrivning av kravet/undantaget:
Nuvarande lagstiftning gäller. Förutom de produkter som används för sötning får endast följande druvsorter användas för produktionen: grüner silvaner, blauer silvaner, weißer riesling, weißer burgunder, ruländer, scheurebe, roter traminer, chardonnay, blauer spätburgunder, blauer frühburgunder.
De druvor som används i samband med produktionen av vinet måste komma från vingårdar som avgränsas mer snävt än de vingårdar som omfattas av den skyddade ursprungsbeteckningen Franken (se punkt 9 i det sammanfattande dokumentet). Den exakta avgränsningen framgår av kartor över vinodlingarna, där varje skifte visas. Kartorna finns på www.ble.de/eu-qualitaetskennzeichen-wein. På dessa kartor kan vingårdarna tydligt särskiljas från andra områden som omfattas av den skyddade ursprungsbeteckningen Franken.
Den kvalitativa avgränsningen av vingårdarna görs lokalt av aktörer och producenter på grundval av faktorer som geologi, gradient och exponering, områdets homogenitet och dess historiska och ekonomiska betydelse samt vinernas anseende och kvalitet.
Den föreslagna avgränsningen ska överlämnas till kommittén för profilering och ursprung (Ausschuss ”Profilierung und Herkunft”) vid sammanslutningen för vinodlare i Franken (Fränkischer Weinbauverband e. V.), och ska åtföljas av en motivering. Kommittén kontrollerar om förslaget är rimligt. Om kommittén anser att avgränsningen inte är rimlig får aktören och producenten inkomma med synpunkter. Om kommittén anser att avgränsningen är rimlig införlivas den i produktspecifikationen i form av en karta som en del av nästa ansökan om ändring av den skyddade ursprungsbeteckningen Franken.
Avkastningen per hektar ska anges i en ”herbstbuch” (skördedagbok), med uppgift om druvsort och skifte.
Rubrik för kravet/undantaget
Mindre geografiska enheter: Fränkischer Satz. Kategori: vin.
Rättslig ram:
Fastställs av den organisation som har hand om SUB/SGB, om medlemsstaterna föreskriver detta.
Typ av ytterligare krav/undantag
Kompletterande bestämmelser om märkning
Beskrivning av kravet/undantaget:
Namnet ”Fränkischer Satz” får endast användas för torrt vin som framställs av minst fem olika blå eller minst fem olika gröna druvsorter, där druvorna skördats samtidigt.
Rubrik för kravet/undantaget
Mindre geografiska enheter: Alter fränkischer Satz. Kategori: vin.
Rättslig ram:
Fastställs av den organisation som har hand om SUB/SGB, om medlemsstaterna föreskriver detta.
Typ av ytterligare krav/undantag
Kompletterande bestämmelser om märkning
Beskrivning av kravet/undantaget:
Namnet ”Alter Fränkischer Satz” får endast användas för torrt vin som framställs av minst 40 % grüner silvaner eller blauer silvaner och minst tio andra gröna druvsorter, där druvorna skördats samtidigt och kommer från en vingård med flera druvsorter.
Rubrik för kravet/undantaget
Druvsorter med sortnummer. Kategorier: vin, likörvin, pärlande vin, mousserande kvalitetsvin, delvis jäst druvmust.
Rättslig ram:
Fastställs av den organisation som har hand om SUB/SGB, om medlemsstaterna föreskriver detta.
Typ av ytterligare krav/undantag
Kompletterande bestämmelser om märkning
Beskrivning av kravet/undantaget:
Endast faktiska namn får användas på märkningen på produkter som omfattas av den skyddade ursprungsbeteckningen ”Franken” och saluförs med angivelse av druvsorten. Blandning med nya varianter tillåts.
Om en produkt har framställts uteslutande av nya varianter måste den saluföras utan att druvsort anges i märkningen.
Elektronisk (URL) hänvisning till offentliggörandet av produktspecifikationen
(1) Kommissionens delegerade förordning (EU) 2025/27 av den 30 oktober 2024 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1143 med regler om registrering och skydd av geografiska beteckningar, garanterade traditionella specialiteter och frivilliga kvalitetsbegrepp samt om upphävande av delegerad förordning (EU) nr 664/2014 (EUT L, 2025/27, 15.1.2025, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_del/2025/27/oj).
ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2025/6794/oj
ISSN 1977-1061 (electronic edition)