L_202402304SV.000101.fmx.xml

EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION (EU) 2024/2304

av den 11 april 2024

med de iakttagelser som utgör en del av beslutet om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för Europeiska arbetsmyndigheten för budgetåret 2022

EUROPAPARLAMENTET UTFÄRDAR DENNA RESOLUTION

—	med beaktande av sitt beslut om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för Europeiska arbetsmyndigheten för budgetåret 2022,

—	med beaktande av artikel 100 och bilaga V i arbetsordningen,

—	med beaktande av yttrandet från utskottet för sysselsättning och sociala frågor,

—	med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A9-0131/2024), och av följande skäl:

Enligt sammanställningen över inkomster och utgifter för Europeiska arbetsmyndigheten (myndigheten) (1) uppgick myndighetens slutliga budget för budgetåret 2022 till 34 689 842 EUR, vilket innebär en ökning med 43,23 % jämfört med 2021. Myndigheten blev finansiellt autonom i maj 2021, och uppstartsperioden beräknas fortsätta fram till 2024, och såväl dess personal som budget förväntas öka gradvis under hela denna period. Myndighetens budget kommer huvudsakligen från unionens budget.

B.	Revisionsrätten förklarar i sin rapport om myndighetens årsredovisning för budgetåret 2022 att man har uppnått en rimlig säkerhet om att myndighetens räkenskaper är tillförlitliga och att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta.

Budgetförvaltning och ekonomisk förvaltning

Europaparlamentet noterar att insatserna för uppföljning av budgeten under budgetåret 2022 resulterade i ett genomförande av åtagandebemyndigandena för det innevarande året på 96,52 %, vilket utgör en ökning med 0,72 % jämfört med 2021, och att genomförandegraden för betalningsbemyndigandena för det innevarande året var 34,93 %, vilket är en ökning med 4,56 % jämfört med 2021.

Europaparlamentet noterar med oro att myndighetens budget för 2022 antogs av myndighetens styrelse den 17 december 2021 men att den inte offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning förrän den 31 maj 2023. Parlamentet påminner om att detta strider mot artikel 31 i myndighetens finansiella bestämmelser och den princip om transparens som föreskrivs där.

Europaparlamentet betonar att detta är myndighetens andra ansvarsfrihetsbetänkande. Parlamentet understryker att myndigheten alltjämt är en ny myndighet som befinner sig i utvecklingsfasen. Parlamentet påminner om att myndigheten inledde sin verksamhet 2019 och uppnådde fick finansiell autonomi 2021. Parlamentet betonar att det är avgörande att de interna processerna utvecklas och integreras ytterligare under den kommande perioden innan myndigheten får full operativ status 2024.

Europaparlamentet konstaterar att revisionsrätten rapporterar att myndigheten hade fört över 21,8 miljoner EUR (65 %) av de tillgängliga åtagandebemyndigandena för 2022 till 2023, inklusive 3,4 miljoner EUR (eller 79,6 %) av anslagen under avdelning II avseende administrativa utgifter (jämfört med 63,2 % 2021) och 16,4 miljoner EUR (eller 90,6 %) av anslagen under avdelning III avseende driftsutgifter (jämfört med 37,7 % 2021). Parlamentet påminner om att en återkommande hög andel överföringar strider mot principen om budgetens ettårighet och tyder på strukturella problem i budgetprocessen och budgetens genomförandecykel. Parlamentet noterar myndighetens svar i denna fråga där det betonas att en betydande del av överföringarna under avdelning III beror på den stora osäkerheten rörande Eures-portalen och att budgetplaneringen bör bli effektivare efter antagandet av strategin för Eures-portalen 2023–2030, och att kontrakt i slutet av juni 2023 redan ingåtts för mer än 80 % av överföringarna från avdelningarna I och II.

Europaparlamentet betonar att myndigheten, sedan den fick finansiell autonomi i maj 2021, har ackumulerat en ansenlig mängd överföringar. Parlamentet understryker att myndigheten, som en myndighet med operativ verksamhet, i hög grad förlitar sig på medlemsstaternas deltagande och att omfattningen av deras deltagande i betydande grad påverkar verkställandet av och tillämpningsområdet för denna verksamhet. Parlamentet betonar att alla medlemsstater inte deltar i all verksamhet på grund av att denna till största delen är frivillig, och att vissa bara deltar i begränsad utsträckning. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att erkänna de fördelar som myndigheten ger och att stärka samarbetet mellan sina behöriga myndigheter och myndigheten.

Prestation

Europaparlamentet noterar att myndigheten under 2022 för första gången lade fram ett arbetsprogram inom en flerårig ram (det samlade programdokumentet för 2022–2024) och fortsatte att förbättra sina programplaneringsdokument. Parlamentet noterar vidare att myndigheten fastställde de viktigaste strategiska arbetsområdena och sina mål och utvecklade en ny uppsättning nyckelprestationsindikatorer kopplade till de strategiska områdena. Parlamentet observerar att dessa indikatorer, som ingår i det samlade programdokumentet för 2023–2025, kommer att användas från och med 2023.

Europaparlamentet välkomnar myndighetens resultat när det gäller att fullgöra sitt uppdrag och uppfylla målen i det samlade programdokumentet för 2022–2024, särskilt arbetet för 2022, trots de utmaningar som följer av att organisationens fortsätter att växa och utvecklas.

Europaparlamentet noterar att myndigheten framgångsrikt har genomfört åtgärdsramen för vägtransporter och den tillhörande #Road2FairTransport-kampanjen, i samarbete med andra myndigheter i medlemsstaterna, arbetsmarknadens parter och intressenter, med flera. Parlamentet noterar vidare att myndigheten genomförde 33 samordnade och gemensamma kontroller med deltagande av 25 medlemsstater samt hjälpte till med en vägkontroll i demonstrationssyfte.

Europaparlamentet lovordar myndighetens åtagande att utöka sin kapacitetsuppbyggande verksamhet, med lanseringen av IMI-PROVE-programmet och genom att främja digital teknik och innovation, med anordnandet av myndighetens TECH-konferens 2022. Parlamentet noterar vidare att myndigheten lanserat sin medlingstjänst, som nu har hanterat sina första ärenden.

10.

Europaparlamentet noterar med uppskattning myndighetens reaktion på situationen för dem som flyr från Rysslands angrepp mot Ukraina, och att informationsinsatser och exekutiva åtgärder genomförts med fokus på att hjälpa medlemsstaterna att skydda utsatta personer mot risker kopplade till odeklarerat arbete och exploatering på arbetsplatsen.

11.

Europaparlamentet noterar med oro den betydande minskningen av antalet registrerade jobb och andelen arbetsgivare som är registrerade i det europeiska nätverket för arbetsförmedlingar (Eures) (–77 % respektive –37 % jämfört med 2021) till följd av införandet av krav på EU Login. Parlamentet uppmanar myndigheten att förenkla processen i samarbete med kommissionen.

12.

Europaparlamentet uppskattar myndighetens arbete med att bistå medlemsstaterna och kommissionen när det gäller att säkerställa en rättvis och effektiv tillämpning av unionens regler om arbetskraftens rörlighet och samordning av de sociala trygghetssystemen, underlätta en effektiv rörlighet för arbetstagare i Europa genom Eures, och konkret underlätta för medborgare och företag att dra nytta av den inre marknaden. Parlamentet välkomnar i detta avseende det arbete som utförts av myndighetens fyra arbetsgrupper för information, inspektioner, medling och det europeiska forumet mot odeklarerat arbete.

13.

Europaparlamentet konstaterar att myndighetens mål är att underlätta och förbättra samarbetet mellan medlemsstaterna vid genomdrivandet av relevant unionslagstiftning i hela unionen, bland annat genom att underlätta samordnade och gemensamma inspektioner. Parlamentet ser fram emot kommissionens kommande utvärdering 2024 av myndighetens resultat i förhållande till dess mål, uppdrag och uppgifter. Parlamentet noterar att kommissionen på grundval av denna utvärdering vid behov kan lägga fram lagstiftningsförslag för att se över myndighetens verksamhetsområde.

Effektivitet och förbättringar

14.

Europaparlamentet observerar att myndigheten under 2022 utvecklade sitt samarbete med andra unionsorgan och unionsorganisationer för att undvika överlappning och främja synergier. Parlamentet noterar vidare att myndigheten har undertecknat ett samförståndsavtal med kommissionen, Europeiska institutet för förbättring av levnads- och arbetsvillkor och Europeiska centrumet för utveckling av yrkesutbildning. Parlamentet observerar att myndigheten också har undertecknat en ram för samarbete med Europeiska arbetsmiljöbyrån och inlett samtal med unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning.

15.

Europaparlamentet välkomnar att myndigheten främjar en modern, digital och flexibel arbetsmiljö som förbättrar personalens välbefinnande och minskar myndighetens miljöpåverkan genom införandet av regler för hybridarbete, vilket bidrar till att minska koldioxidutsläppen. Parlamentet noterar vidare myndighetens framsteg när det gäller dess lokaler i Slovakien, efter att ha myndigheten erhållit energi- och miljödesigncertifikatet Leadership in Energy and Environmental Design Gold Certificate, och därmed uppfyllt Europeiska kommissionens stränga kriterier.

16.

Europaparlamentet noterar att myndigheten har fortsatt att genomföra sina funktioner i det avancerade registersystemet ARES, Sysper-systemet, eProcurement och Speedwell, med flera, för att förbättra effektiviteten i system och arbetsflöden.

17.

Europaparlamentet noterar att myndigheten hör till de unionsbyråer som ännu inte har upprättat en verksamhetsplan för att förbättra energieffektiviteten och klimatneutraliteten i sin verksamhet.

18.

Europaparlamentet uppmuntrar myndigheten att utveckla ett aktivt samarbete med andra byråer och att regelbundet rapportera till parlamentet om sina framsteg.

Personalpolitik

19.

Europaparlamentet noterar att tjänsteförteckningen var genomförd till 86 % den 31 december 2022, med 49 tillfälligt anställda av de 57 tillfälligt anställda som får tillsättas enligt unionsbudgeten. Parlamentet noterar dessutom att 13 kontraktsanställda och 55 utstationerade nationella experter, inklusive 27 nationella kontaktpersoner, arbetade för myndigheten 2022. Parlamentet noterar att myndigheten uppnådde en betydande personaltillväxt efter intensiva rekryteringsinsatser under 2022.

20.

Europaparlamentet noterar könsfördelningen bland myndighetens högre chefer mellanchefer, där 4 av 6 chefer (67 %) är män. Parlamentet noterar könsfördelningen bland myndighetens styrelseledamöter, där 20 av 34 ledamöter (59 %) är män. Parlamentet noterar vidare könsbalansen bland myndighetens totala personal, där 41 av 65 anställda (63 %) är kvinnor. Parlamentet påminner om vikten av att säkerställa könsbalans och uppmanar myndigheten att fortsätta att ta hänsyn till denna aspekt när det gäller framtida rekryteringar av personal och utnämningar, särskilt på högre chefsnivå och mellanchefsnivå. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att beakta vikten av att säkerställa könsbalans när de nominerar sina ledamöter till myndighetens styrelse. Parlamentet observerar med tillfredsställelse att myndigheten hade 27 nationaliteter på grundval av tjänsterna i dess tjänsteförteckning (anställda enligt tjänsteföreskrifterna) i slutet av 2022.

21.

Europaparlamentet noterar att myndighetens kapacitet har ökat betydligt under 2022 tack vare dess åtagande att locka till sig talanger av hög kvalitet, med 117 anställda (2022). Parlamentet noterar vidare att myndigheten måste fortsätta sina kraftfulla insatser såväl när det gäller rekrytering som introduktion för nyanställda och hantering av utmaningar såsom personalomsättning och färre jobb. Parlamentet noterar vidare att myndighetens rekryteringspolicy kommer att fortsätta att bygga på principerna om likabehandling och öppna och transparenta rekryteringsförfaranden samt offentliggöras och meddelas alla berörda parter.

22.

Europaparlamentet observerar att andelen tillfälliga arbetstagare (utstationerade nationella experter och interimsanställda) i slutet av 2022 var 58 %. Parlamentet framhåller att det stora beroendet av tillfälliga arbetstagare leder till en konstant hög personalomsättning och risk att expertkunskaper går förlorade (specialkunskaper och kontaktnät som byggts upp med intressenter), vilket kan ha en negativ inverkan på myndighetens operativa kapacitet. Parlamentet uppskattar myndighetens begäran att 15 tjänster för utstationerade nationella experter ska omvandlas till tjänster för tillfälligt anställda, utan att den budget som planeras i den fleråriga finansieringsöversikten behöver utökas, i syfte att säkerställa operativ stabilitet, bevarande av kunskap och effektivt genomförande av myndighetens mål.

23.

Europaparlamentet noterar att myndigheten anställde en interimsanställd och en praktikant för fem månader (november 2022–mars 2023) och gav dem behörigheter i systemet för periodiserad redovisning (ABAC) så att de kunde föra in uppgifter och initiera transaktioner till stöd för arbetet med det årliga budgetavslutet. Parlamentet påminner om att användningen av interimsanställda för att utföra myndighetens finansiella kärnverksamhet i samband med budgetgenomförandet strider mot artikel 41.1 i dess finansiella bestämmelser, där det anges att befogenheter att genomföra budgeten endast får delegeras till ordinarie anställda. Parlamentet observerar att enligt myndigheten och för att säkerställa verksamhetens kontinuitet vid brist på ordinarie anställda och onormal arbetsbelastning tilldelades interimsanställda/praktikanter undantagsvis roller som dataregistrerare och finansiellt beredningsansvarig under en begränsad period, efter att de hade fått nödvändig utbildning, och med övervakning av en kontrollant för alla finansiella transaktioner.

24.

Europaparlamentet välkomnar att myndigheten fortsatte att anta och genomföra regler och föreskrifter om personalresurser, såsom policyn för skydd av individens värdighet och förebyggande av mobbning och sexuella trakasserier, nya personalregler om arbetstid och hybridarbete och ramen för utveckling av lärande genom vilken bestämmelserna om utförandet av administrativa utredningar och disciplinära bestämmelser genomförs.

25.

Europaparlamentet noterar att myndigheten erbjöd åtgärder till stöd för integration, inbegripet teambyggande och sociala evenemang och aktiviteter, informationspaket, olika utbildningstillfällen samt stöd till personal och familjemedlemmar för registrering hos de nationella myndigheterna. Parlamentet noterar vidare att myndigheten årligen genomför en välbefinnandepulsundersökning för att mäta välbefinnande, personalnöjdhet och samla in personalens synpunkter. Parlamentet välkomnar att myndigheten genomförde ett första val till personalkommittén och med framgång inrättade denna under 2022.

26.

Parlamentet noterar att myndigheten har åtagit sig att främja och agera för jämlikhet och mångfald på arbetsplatsen och se till att dess rekryteringsförfaranden inte diskriminerar på grund av bland annat kön, hudfärg eller etniskt ursprung. Parlamentet noterar att detta arbete ledde till en förbättring av statistiken om personalens mångfald jämfört med 2021. Parlamentet noterar vidare att myndigheten har tagit fram en rad åtgärder för integrering av personer med funktionsnedsättning, för att säkerställa jämlikt deltagande i intervjuer och tester.

Upphandling

27.

Europaparlamentet noterar att myndigheten 2022 fastställde sin upphandlingsplan i linje med den operativa verksamheten och sina affärsbehov, samtidigt som den tog hänsyn till miljömässiga och sociala aspekter i anbudsinfordringar och främjade socialt ansvarsfull offentlig upphandling. Parlamentet noterar vidare att myndigheten arbetade med att effektivisera sin upphandlingsplan och att genomföra den i tid, och har för avsikt att använda förfrågningsmodulen i verktyget för hantering av offentlig upphandling vid utarbetandet av sin upphandlingsplan för 2023.

28.

Europaparlamentet noterar att det i kravspecifikationen till ett upphandlingsförfarande för att stödja myndighetens verksamhet inom utformning, anordnande och genomförande av utbildningsevenemang, enligt revisionsrätten angavs att kontraktsvärdet fick uppgå till högst 6 miljoner EUR under fyra år. Parlamentet observerar att myndigheten tilldelade kontraktet till en anbudsgivare vars anbud uppgick till 12,9 miljoner EUR. Parlamentet påminner att detta strider mot punkt 12.3 a i bilaga I till budgetförordningen, som föreskriver att ett anbud ska anses vara oacceptabelt när ”dess pris överskrider det högsta budgetanslag som beslutats och dokumenterats av den upphandlande myndigheten innan upphandlingsförfarandet inleds”. Parlamentet noterar vidare att revisionsrätten drog slutsatsen att denna upphandling och tilldelningen av kontrakt är oriktiga, även om inga betalningar i samband med detta kontrakt gjordes under 2022.

29.

Europaparlamentet påminner om att reglerna för offentlig upphandling är att upphandlande enheter ska kunna anskaffa de varor och tjänster de behöver till bästa pris samtidigt som de säkerställer rättvis konkurrens mellan anbudsgivare och efterlevnad av principerna om transparens, proportionalitet, likabehandling och icke-diskriminering. Parlamentet uppmanar myndigheten att ytterligare förbättra sina förfaranden för offentlig upphandling för att säkerställa att de fullt ut följer gällande regler och för att se till att de ger bästa möjliga värde för offentliga medel.

Förebyggande och hantering av intressekonflikter samt transparens

30.

Europaparlamentet noterar myndighetens befintliga åtgärder och pågående arbete för att säkerställa transparens och att förebygga och hantera intressekonflikter, samt konstaterar att styrelseledamöternas meritförteckningar och förklaringar om intressekonflikter publiceras på byråns webbplats.

31.

Europaparlamentet noterar att myndigheten har publicerat meritförteckningen för sin verkställande direktör och under 2023 arbetar på att publicera meritförteckningarna för sina styrelseledamöter och mellanchefer. Parlamentet uppmanar myndigheten att rapportera till den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten om hur detta arbete fortskrider.

32.

Europaparlamentet är medvetet om att myndigheten under 2023 antog ett beslut av verkställande direktören om offentliggörande av information om möten med företrädare för intressegrupper och andra externa aktörer. Parlamentet noterar att myndigheten genom detta beslut ska offentliggöra information om alla möten som hålls av den verkställande direktören samt styrelsens ordförande och vice ordförande när de agerar i denna egenskap samt av enhetschefer med företrädare för intressegrupper och andra externa aktörer.

33.

Europaparlamentet noterar att myndigheten i november 2022 antog en policy för intressekonflikter som omfattar ledamöter och observatörer i styrelsen, intressentgruppen, myndighetens arbetsgrupper och paneler, inbegripet forumet för att förbättra samarbetet när det gäller att bekämpa odeklarerat arbete, externa experter och utstationerade nationella experter, inbegripet nationella kontaktpersoner. Parlamentet noterar vidare att inga fall av intressekonflikter och visselblåsning rapporterades under 2022.

34.

Europaparlamentet noterar att myndigheten har infört en checklista och ett sekretessformulär för all personal som slutar, med hänvisningar till de skyldigheter gäller för personal som slutar enligt tjänsteföreskrifterna.

Internkontroll

35.

Europaparlamentet noterar med oro från revisionsrättens rapport att myndighetens interna regler föreskriver att utstationerade nationella experter och nationella kontaktpersoner måste vara bosatta i Bratislava. Parlamentet är medvetet om att nationella experter och nationella kontaktpersoner får dagtraktamenten och månadsersättning för att täcka levnadskostnaderna i Bratislava och att de för att få dessa måste lämna en formell förklaring om att de faktiskt bor där och åta sig att på begäran tillhandahålla bevis på bosättning. Parlamentet observerar att myndigheten inte kunde lägga fram några bevis på att en viss nationell kontaktperson bodde i Bratislava när revisionsrätten begärde detta, vilket ledde till att revisionsrätten drog slutsatsen att de traktamenten och den ersättning som denna nationella kontaktperson erhållit – som för 2022 uppgick till 83 734 EUR, varav 50 700 EUR betalades ut under 2022 – var oriktiga. Parlamentet anser att myndighetens förhandskontroller av dessa förklaringar är bristfälliga eftersom de enbart bygger på de utstationerade nationella experternas och de nationella kontaktpersonernas egna förklaringar och inte på styrkande handlingar. Parlamentet beklagar bristen på efterhandskontroller och att detta skapar en risk för att de belopp som myndigheten betalar för dessa ersättningar kanske inte är korrekta. Parlamentet noterar att myndigheten från och med 2023 har stärkt förvaltningen och kontrollen av dokumentation för utstationerade nationella experter, särskilt när det gäller förhandskontroller, där alla utstationerade nationella experter ombeds att styrka sin bosättning.

36.

Europaparlamentet framhåller revisionsrättens iakttagelse att myndigheten inte hade fastställt och formaliserat sina förhandskontroller fullt ut eller upprättat efterhandskontroller när det gäller genomförande av kontrakt. Parlamentet noterar särskilt att myndigheten hade godkänt betalningar för översättning, evenemang, utbildning och kommunikationsverksamhet utan att fullt ut kontrollera viktiga parametrar som var avgörande för vilket pris som skulle betalas, såsom mängden tjänster som tillhandahölls, uppfyllande av minimikrav på kvalitet och tillämpade enhetspriser. Parlamentet uttrycker sin djupa oro i detta avseende och påpekar att dessa brister och underlåtenheten att åtgärda dem kan utgöra en risk för användningen av offentliga medel.

37.

Europaparlamentet uppmanar enträget myndigheten att ompröva och uppdatera sina interna processer, förhandskontroller och efterhandsmetoder för att på ett trovärdigt sätt ta itu med revisionsrättens iakttagelser och att rapportera tillbaka till den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten om de åtgärder som vidtagits i detta avseende.

38.

Europaparlamentet understryker att det från och med 2023 har genomförts initiativ för att förbättra myndighetens förhandskontroller, inbegripet specialiserad utbildning för anställda om finansiella förfaranden och förhandskontroller.

39.

Europaparlamentet noterar att myndighetens styrelse antog sin ram för internkontroll under 2020 och att utformningen av denna kommer att slutföras under 2023, på grundval av internrevisionstjänstens (IAS) rekommendationer om ramen för intern kontroll.

40.

Europaparlamentet noterar att myndigheten genomför en årlig riskbedömning och under 2022 färdigställde och utarbetade ett utkast till handlingsplan för att minska sina risker. Parlamentet noterar vidare att myndigheten antog och genomförde sin strategi för bedrägeribekämpning 2021–2023 och att genomförandet av strategin övervakas genom en särskild handlingsplan.

41.

Europaparlamentet påminner om att myndigheten ännu inte har antagit sin kontinuitetsplan, som nu håller på att tas fram och som kommer att färdigställas under 2023.

42.

Europaparlamentet är medvetet om att myndigheten för närvarande befinner sig i en tillväxtperiod. Parlamentet noterar att utarbetandet av indikatorerna för ramen för intern kontroll kommer att slutföras på grundval av rekommendationerna från IAS revision av ramen för intern kontroll, som ska genomföras under 2023.

Övriga kommentarer

43.

Europaparlamentet noterar med oro det omfattande arbete som myndigheten har att slutföra, särskilt när det gäller att stärka sina interna kontrollmekanismer. Parlamentet konstaterar att myndigheten ligger efter när det gäller att genomföra de planer som planerats för 2023, och den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten förväntar sig att myndigheten ska leverera och meddela konkreta resultat för att på ett effektivt sätt ta itu med de konstaterade bristerna. Parlamentet förstår dock att arbetet fortfarande pågår sedan myndigheten inledde sin verksamhet 2019.

44.

Europaparlamentet noterar att myndigheten har genomfört viktiga åtgärder för att öka sin cybersäkerhet, såsom CERT EU, som bland annat omfattar logg, dubbel nyckelkryptering samt konnektivitet med Europeiska kommissionens system, och för att digitalisera sina upphandlingsförfaranden.

45.

Europaparlamentet välkomnar att myndigheten har inlett en miljöanalys och förberedelser för sin miljöcertifiering och handlingsplan för genomförandet av Emas-certifieringen, som kommer att slutföras senast 2023.

46.

Europaparlamentet noterar att myndigheten i början av 2023 antog sin nya kommunikationsstrategi för 2023–2026 som syftar till att öka dess synlighet, anseende och medvetenheten om dess arbete. Parlamentet noterar vidare att myndigheten tillsammans med andra byråer och i samarbete med parlamentet anordnade ett evenemang för att utforska utmaningar och möjligheter för ungdomar.

47.

Europaparlamentet noterar att myndigheten har genomfört flera åtgärder för att minska sin miljöpåverkan, men att den ännu inte har tagit fram någon skriftlig miljöstrategi och planerar att påbörja detta 2023.

48.

När det gäller andra övergripande iakttagelser som utgör en del av beslutet om ansvarsfrihet hänvisar Europaparlamentet till sin resolution av den 11 april 2024 (2) om byråernas verksamhetsresultat, ekonomiska förvaltning och kontroll.

(1) EUT C 119, 31.3.2023, s. 22.

(2) Antagna texter, P9_TA(2024)0280.