EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 13.6.2025
COM(2025) 313 final
BILAGA
till
Förslag till
RÅDETS BESLUT
om den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar i gemensamma EES-kommittén beträffande ändring av bilaga II (Tekniska föreskrifter, standarder, provning och certifiering) och bilaga IV (Energi) till EES-avtalet
(Energieffektivitetsdirektivet)
BILAGA
UTKAST TILL GEMENSAMMA EES-KOMMITTÉNS BESLUT
nr [...]
av den [...]
om ändring av bilaga II (Tekniska föreskrifter, standarder, provning och certifiering) och bilaga IV (Energi) till EES-avtalet
GEMENSAMMA EES-KOMMITTÉN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES-avtalet), särskilt artikel 98, och
av följande skäl:
(1)Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU av den 25 oktober 2012 om energieffektivitet, om ändring av direktiven 2009/125/EG och 2010/30/EU och om upphävande av direktiven 2004/8/EG och 2006/32/EG 1 bör införlivas med EES-avtalet.
(2)Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/2002 av den 11 december 2018 om ändring av direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet 2 bör införlivas med EES-avtalet.
(3)Eftastaterna omfattas inte av EU:s överordnade energieffektivitetsmål om 20 % energibesparingar fram till 2020. Artikel 3 i direktiv 2012/27/EU bör tillämpas på Eftastaterna, med undantag för bestämmelserna i artikel 3.1 a och 3.5.
(4)Eftastaterna omfattas inte av EU:s överordnade energieffektivitetsmål för 2030 om minst 32,5 %. Artikel 1.1 i direktiv 2012/27/EU, ändrat genom direktiv (EU) 2018/2002, bör därför inte tillämpas på Eftastaterna. Eftastaterna bör i stället fastställa nationella vägledande energieffektivitetsmål för 2030.
(5)Undantagen för Island syftar till att säkerställa att energieffektivitetsåtgärder genomförs på ett kostnadseffektivt och lämpligt sätt i förhållande till landets situation med ett isolerat och nästan fossilfritt energisystem med höga nivåer av försörjningstrygghet och energioberoende. Island har en omfattande utbyggnad av förnybar geotermisk energi med särskilda egenskaper, vilket bland annat gör det nödvändigt för Island att göra undantag från vissa av kraven för mätning i artiklarna 9a, 9b och 9c.
(6)I artikel 5 i direktiv 2012/27/EU, ändrat genom direktiv (EU) 2018/2002, hänvisas till minimikrav avseende energiprestanda i artikel 4 i direktiv 2010/31/EU om byggnaders energiprestanda. Island är undantaget från tillämpningen av direktiv 2010/31/EU i enlighet med gemensamma EES-kommitténs beslut nr 135/2022. Skyldigheter avseende minimikrav på byggnaders energiprestanda bör därför följa Islands nationella lagstiftning.
(7)Island har en oproportionerligt stor andel energiintensiv industri, vilket leder till ett besparingskrav som är flera gånger högre än EU-genomsnittet. 88 % av primärenergin i Island är förnybar och kostnaden för el och värme är låg, vilket innebär färre kostnadsoptimala besparingar. Island bör därför i enlighet med artikel 7.1 varje år från och med den 1 januari 2021 till och med den 31 december 2030 uppnå nya energibesparingar som motsvarar 0,24 % av den slutliga energianvändningen, som genomsnitt för den senaste treårsperioden före den 1 januari 2019.
(8)Island har ingen infrastruktur för naturgas och är undantaget från direktiv 2009/73/EG om den inre marknaden för naturgas i enlighet med gemensamma EES-kommitténs beslut nr 93/2017. Artiklarna 9 och 10 vad gäller mätning av naturgas och faktureringsinformation för naturgas bör därför inte tillämpas på Island.
(9)Direktiv 2004/8/EG om främjande av kraftvärme på grundval av efterfrågan på nyttiggjord värme på den inre marknaden för energi är inte tillämpligt på geotermisk kraftvärme i Island i enlighet med gemensamma EES-kommitténs beslut nr 151/2006. Artiklarna 14 och 15 om kraftvärme i direktiv 2012/27/EU, ändrat genom direktiv (EU) 2018/2002, är kopplade till artiklarna om kraftvärme i direktiv 2004/8/EG. Island täcker redan 90 % av den totala efterfrågan på värme med geotermisk energi och fortsätter att främja utvecklingen av geotermisk kraftvärme inom sin nationella rättsliga ram där det är tekniskt möjligt. Artiklarna 14 och 15 bör därför inte tillämpas på geotermisk kraftvärme vad gäller Island.
(10)Man har enats om ytterligare flexibilitet vid tillämpningen av artiklarna 5 och 20 i direktiv 2012/27/EU, ändrat genom direktiv (EU) 2018/2002, har enats om. I artikel 20.5 bör hänvisningen till artikel 5.1 ersättas med en hänvisning till artikel 5 för att göra det tillåtet att fullgöra skyldigheterna i hela artikel 5 genom bidrag till en fond.
(11)Genom direktiv 2012/27/EU upphävdes direktiv 2004/8/EG 3 som är införlivat med EES-avtalet och följaktligen bör utgå ur EES-avtalet.
(12)Bilagorna II och IV till EES-avtalet bör därför ändras i enlighet med detta.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Följande ska läggas till i kapitel IV punkt 6 (Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/125/EG) i bilaga II till EES-avtalet:
”, i dess lydelse enligt:
-32012 L 0027: Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU av den 25 oktober 2012 (EUT L 315, 14.11.2012, s. 1).”
Artikel 2
Bilaga IV till EES-avtalet ska ändras på följande sätt:
1.Texten i punkt 24 (Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/8/EG) ska ersättas med följande:
”32012 L 0027: Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU av den 25 oktober 2012 om energieffektivitet, om ändring av direktiven 2009/125/EG och 2010/30/EU och om upphävande av direktiven 2004/8/EG och 2006/32/EG (EUT L 315, 14.11.2012, s. 1), i dess lydelse enligt:
-32018 L 2002: Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/2002 av den 11 december 2018 (EUT L 328, 21.12.2018, s. 210).
Bestämmelserna i direktivet ska, inom ramen för detta avtal, tillämpas med följande anpassningar:
a)Artiklarna 1.1 och 3.1 a och artikel 7.1 tredje stycket ska inte tillämpas på Eftastaterna.
b)I artikel 3.5 ska följande stycke läggas till:
’Varje Eftastat ska fastställa ett nationellt vägledande energieffektivitetsmål för 2030, baserat på antingen primär eller slutlig energianvändning, eller energiintensitet, som en del av sin integrerade nationella energi- och klimatplan i enlighet med artiklarna 3 och 7–12 i förordning (EU) 2018/1999.’
c)I artikel 5 ska orden ’eller, när det gäller Island, skyldigheter enligt Islands nationella lagstiftning’ införas efter ’artikel 4 i direktiv 2010/31/EU’.
d)I artikel 7.1 b ska följande mening läggas till:
’Island ska, med undantag från kravet i första meningen i detta led, varje år 1 januari 2021–31 december 2030 uppnå nya besparingar som motsvarar 0,24 % av den årliga slutliga energianvändningen, som genomsnitt för den senaste treårsperioden före den 1 januari 2019.’
e)Artikel 9 ska inte tillämpas på Island vad gäller mätning av gas.
f)I artikel 9a.1 ska orden ’eller motsvarande energianvändning för Island’ införas efter orden ’faktisk energianvändning’.
g)Artiklarna 9a och 9c ska inte gälla för fjärrvärmesystem i Island med färre än 1 500 slutanvändare.
h)Artikel 9b ska inte gälla Island.
i)Artikel 10 ska inte tillämpas på Island vad gäller faktureringsinformation för gas.
j)I artikel 20.5 ska hänvisningen till artikel 5.1 ersättas med en hänvisning till artikel 5.
k)Artikel 14 och 15 ska inte tillämpas på Island vad gäller geotermisk kraftvärme.”
2.Följande ska läggas till i punkt 26 (Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/125/EG):
”, i dess lydelse enligt:
-32012 L 0027: Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU av den 25 oktober 2012 (EUT L 315, 14.11.2012, s. 1).”
Artikel 3
Texterna till direktiven 2012/27/EU och (EU) 2018/2002 på isländska och norska, som ska offentliggöras i EES-supplementet till Europeiska unionens officiella tidning, ska vara giltiga.
Artikel 4
Detta beslut träder i kraft den [...] under förutsättning att alla anmälningar enligt artikel 103.1 i EES-avtalet har gjorts 4*.
Artikel 5
Detta beslut ska offentliggöras i EES-delen av och EES-supplementet till Europeiska unionens officiella tidning.
Utfärdat i Bryssel den [...]
På gemensamma EES-kommitténs vägnar
Ordförande
[...]
Gemensamma EES-kommitténs
sekreterare
[...]
Förklaring från Eftastaterna
om beslut nr […] om införlivande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU med EES-avtalet.
[för antagande tillsammans med beslutet och för offentliggörande i EUT]
Införlivandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27EU med EES-avtalet utvidgar det gemensamma regelverket för åtgärder för främjande av energieffektivitet i Eftastaterna. Eftastaterna omfattas inte av EU:s överordnade energieffektivitetsmål. Eftastaterna har dock fastställt följande vägledande nationella energieffektivitetsmål:
·Den isländska regeringen har fastställt ett nationellt mål om 25 % effektivare energianvändning 2030 jämfört med 2015. Målet uttrycks som ett sektorsövergripande mål att minska energiintensiteten, dvs. förhållandet mellan slutlig energianvändning och BNP i fasta priser justerad enligt köpkraftsstandard. Indikatorn är en del av den energiprognos som årligen offentliggörs av Islands miljö- och energimyndighet.
·Den 6 november 2020 antog Liechtensteins parlament (Landtag) sin energistrategi för 2030 med ett nationellt energieffektivitetsmål om 20 % jämfört med 2008. Centrala delar av effektivitetsökningen för perioden fram till 2030 är byggnadsrenoveringar, nya byggnader med hög energieffektivitet och förbättrad energieffektivitet inom belysning, drivsystem och hushållsapparater. Både elektriska värmepumpar för värmeförsörjning och elektrifiering av transporter kommer att leda till en betydande ersättning av fossila bränslen i framtiden. Rapporteringen om måluppfyllelse sker årligen (som en del av en övervakningsrapport till parlamentet).
·Den norska riksdagen (Stortinget) har fastställt ett nationellt mål om 30 % effektivare energianvändning 2030 jämfört med 2015 (prop. St. 25 (2015–2016)). Målet uttrycks som ett sektorsövergripande mål att minska energiintensiteten, dvs. förhållandet mellan primär energitillförsel och BNP i fasta priser. Energidepartementet rapporterar årligen om målet i rapporten till Stortinget (vitbok) om den nationella budgeten.