(1)

EU:s reformerade ramverk för ekonomisk styrning trädde i kraft den 30 april 2024. De centrala delarna av EU:s reformerade ramverk för ekonomisk styrning utgörs av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1263 om en effektiv samordning av den ekonomiska politiken och om multilateral budgetövervakning (1), tillsammans med den ändrade förordningen (EG) nr 1467/97 om påskyndande och förtydligande av tillämpningen av förfarandet vid alltför stora underskott (2), och det ändrade rådsdirektivet 2011/85/EU om krav på medlemsstaternas budgetramverk (3). Syftet med ramverket är att främja sunda och hållbara offentliga finanser och en hållbar och inkluderande tillväxt och resiliens genom reformer och investeringar samt förhindra alltför stora offentliga underskott. Ramverket främjar också nationellt ägarskap och har en större medelfristig inriktning, i kombination med ett mer effektivt och enhetligt säkerställande av regelefterlevnad.

(2)

I centrum för det nya ramverket för ekonomisk styrning står de nationella medelfristiga finans- och strukturpolitiska planer som medlemsstaterna lämnar in till rådet och kommissionen. Planerna ska uppfylla två mål: dels i) bland annat säkerställa att den offentliga skulden senast vid anpassningsperiodens slut följer en sannolikt nedåtgående bana eller ligger kvar på en sund nivå och att det offentliga underskottet minskas till, och ligger kvar på, en nivå under referensvärdet på 3 % av BNP på medellång sikt och dels ii) säkerställa ett genomförande av reformer och investeringar som svar på de främsta utmaningarna fastställda inom ramen för den europeiska planeringsterminen och hantera EU:s gemensamma prioriteringar. Varje plan ska därför innehålla ett medelfristigt åtagande om en nettoutgiftsbana (4) som i praktiken fastställer en budgetrestriktion under planens löptid, dvs. fyra eller fem år (beroende på valperiodens normala längd i medlemsstaten). Planen ska dessutom redogöra för hur den berörda medlemsstaten kommer att säkerställa det faktiska genomförandet av reformer och investeringar för att hantera de främsta utmaningar som fastställts inom ramen för den europeiska planeringsterminen, särskilt i de landsspecifika rekommendationerna (inbegripet, i tillämpliga fall, utmaningar i samband med förfarandet vid makroekonomiska obalanser) och hur medlemsstaten kommer att svara mot unionens gemensamma prioriteringar. Perioden för finanspolitisk anpassning löper över fyra år och kan förlängas med upp till tre år om medlemsstaten åtar sig att genomföra ett antal relevanta reformer och investeringar som uppfyller kriterierna i förordning (EU) 2024/1263.

(3)

När planen har lämnats in ska kommissionen bedöma om den uppfyller kraven i förordning (EU) 2024/1263.

(4)

Rådet ska därefter, på kommissionens rekommendation, anta en rekommendation för att ange den berörda medlemsstatens nettoutgiftsbana och, i tillämpliga fall, godkänna de reform- och investeringsåtaganden som ligger till grund för en förlängning av perioden för finanspolitisk anpassning.

(5)

Den 20 september 2024 lämnade Danmark in sin nationella medelfristiga finans- och strukturpolitiska plan till rådet och kommissionen.

(6)

Före inlämnandet av planen begärde Danmark teknisk information (5), vilken kommissionen lämnade den 21 juni 2024 och offentliggjorde den 20 september 2024 (6). Den tekniska informationen visar vilken nivå det strukturella primärsaldot måste ligga på 2028 för att på medellång sikt säkerställa ett offentligt underskott under 3 % av BNP och en offentlig skuld under 60 % av BNP i ett läge där inga ytterligare budgetåtgärder vidtas efter den fyraåriga anpassningsperioden. Medellång sikt definieras här som en tioårsperiod efter anpassningsperiodens slut. Teknisk information har utarbetats och översänts till medlemsstaten utifrån två scenarier: dels ett scenario med överensstämmelse med skyddsmekanismen för underskottsresiliens (7), i enlighet med artikel 9.3 i förordning (EU) 2024/126, dels ett scenario utan denna skyddsmekanism. Den tekniska informationen för Tjeckien visar att det strukturella primärsaldot, för att följa gällande finanspolitiska regler under en anpassningsperiod på fyra år och på grundval av kommissionens antaganden som låg till grund för den förhandsvägledning som översändes i juni 2024, bör uppgå till minst -1,4 % av BNP vid anpassningsperiodens slut (2028; scenario utan skyddsmekanismen för underskottsresiliens) såsom framgår av följande tabell. För kännedom bör påpekas att om även skyddsmekanismen för underskottsresiliens beaktas bör det strukturella primärsaldot uppgå till minst -1,1 % av BNP vid anpassningsperiodens slut (2028). För Danmark, som kan begära teknisk information, är skyddsmekanismen för underskottsresiliens dock inte obligatorisk.

Tabell 1: Kommissionens tekniska information till Danmark

(7)

Danmark och kommissionen förde i enlighet med artikel 12 i förordning (EU) 2024/1263 en teknisk dialog i september 2024. Dialogen handlade främst om den nettoutgiftsbana som Danmark förutser och dess underliggande antaganden (särskilt potentiell tillväxt och produktionsgap samt diskretionära åtgärder, inbegripet engångsåtgärder) samt om de reformer och investeringar som planeras för att hantera de främsta utmaningar som fastställts inom ramen för den europeiska planeringsterminen, och om unionens gemensamma prioriteringar om en rättvis grön och digital omställning, social och ekonomisk resiliens, energitrygghet och uppbyggnad av försvarsförmågor.

(8)

Enligt den information som Danmark lämnat i sin plan har det inte hållits något samråd med relevanta nationella intressenter (inklusive arbetsmarknadens parter) före inlämnandet i enlighet med artikel 11.3 i förordning (EU) 2024/1263, i enlighet med övergångsbestämmelserna i artikel 36.1 c i förordning (EU) 2024/1263.

(9)

I planen hävdas att Danmarks ekonomiska råd fortlöpande övervakar efterlevnaden av de finanspolitiska målen och bedömer hållbarheten i finanspolitiken och i den ekonomiska politiken mer allmänt, även om den inte innehåller några närmare uppgifter om deras betydande bidrag eller om hur denna insats förverkligades i planen.

(10)

Planen lades fram för det nationella parlamentet efter inlämnandet.

(11)

Den 21 oktober 2024 riktade rådet ett antal landsspecifika rekommendationer till Danmark inom ramen för den europeiska planeringsterminen (8).

(12)

Kommissionen gjorde på grundval av artikel 16 i förordning (EU) 2024/1263 följande bedömning av planen:

(13)

Den ekonomiska aktiviteten i Danmark ökade med 2,5 % under 2023 till följd av export och privat konsumtion. Enligt kommissionens höstprognos 2024 förväntas ekonomin öka med 2,4 % 2024 till följd av nettoexporten samt både privat och offentlig konsumtion. Under 2025 kommer BNP i fasta priser att öka med 2,5 %, eftersom den privata och offentliga konsumtionen och investeringarna får ytterligare fart och ökande lager bidrar positivt till tillväxten. Under 2026 förväntas BNP i fasta priser öka med 1,8 % i takt med de fortsatta positiva tendenserna för privat konsumtion och investeringar. Under prognosperioden (dvs. 2024–2026) förväntas den potentiella BNP-tillväxten i Danmark minska från 2,1 % till 1,7 %, vilket beror på en minskning av bidraget från potentiell arbetskraft till följd av en minskning av antalet sysselsatta. Arbetslösheten uppgick till 5,1 % 2023 och beräknas av kommissionen uppgå till 5,8 % 2024 (9), 5,8 % 2025 och 5,8 % 2026. Inflationen (BNP-deflatorn) beräknas öka från -3,8 % 2023 till 1,6 % 2024 samt uppgå till 2,2 % 2025 och 1,9 % 2026.

(14)

När det gäller den offentligfinansiella utvecklingen uppgick Danmarks offentliga överskott 2023 till 3,3 % av BNP. Enligt kommissionens höstprognos 2024 kommer den att uppgå till 2,3 % av BNP 2024 och minska ytterligare till 1,5 % av BNP 2025 och, vid oförändrad politik, till 0,9 % 2026. I kommissionens höstprognos 2024 beaktas det förslag till budget för 2025 som Danmarks regering överlämnade till det nationella parlamentet i augusti 2024. Den offentliga skulden uppgick i slutet av 2023 till 33,6 % av BNP. Enligt kommissionens höstprognos 2024 förväntas skuldkvoten minska till 31,0 % av BNP i slutet av 2024. Den beräknas minska till 29,3 % av BNP i slutet av 2025 och till 28,3 % i slutet av 2026. I kommissionens prognos för de offentliga finanserna beaktas bara politiska åtaganden i de medelfristiga planerna om de underbyggs av konkreta politiska åtgärder som är trovärdigt aviserade och tillräckligt detaljerade.

(15)

Danmarks nationella medelfristiga finans- och strukturpolitiska plan omfattar perioden 2025–2028 och visar en finanspolitisk anpassning över fyra år.

(16)

Planen innehåller all information som krävs enligt artikel 13 i förordning (EU) 2024/1263.

(17)

I planen åtar sig landet att följa den nettoutgiftsbana som anges i tabell 2, vilket motsvarar en genomsnittlig nettoutgiftsökning på 4,4 % under åren 2025–2028. Den tekniska informationen (som grundas på antagandet om en linjär anpassningsbana) överensstämmer med en genomsnittlig nettoutgiftsökning på 5,8 % under anpassningsperioden (2025–2028). Nettoutgiftsbanan i planen uppges leda till ett strukturellt primärsaldo på 0,5 % (10) av BNP i slutet av anpassningsperioden (2028). Detta är högre än den miniminivå för det strukturella primärsaldot på -1,4 % av BNP 2028 som kommissionen angav i den tekniska informationen den 21 juni 2024 (11). I planen antas den potentiella BNP-tillväxten öka från 2,1 % 2024 till 2,6 % 2025 innan den minskar till 0,9 % fram till 2028. I planen förväntas dessutom tillväxten i BNP-deflatorn öka med 2,1 % per år i genomsnitt under 2025–2028 och närma sig 2,0 % fram till 2028.

Tabell 2: Nettoutgiftsbana och huvudsakliga antaganden i Danmarks plan

(18)

Om nettoutgiftsbanan i planen och de underliggande antagandena materialiseras kommer enligt planen den offentliga skulden att gradvis öka från 32,8 % av BNP 2024 till 35,6 % i slutet av anpassningsperioden (2028), såsom framgår av följande tabell. Enligt planen förväntas skuldkvoten gradvis öka ytterligare på medellång sikt (dvs. fram till 2038) efter anpassningen och uppgå till 44,4 % av BNP 2038.

Tabell 3: Utveckling för offentlig skuld och offentligt saldo i Danmarks plan

Enligt planen skulle den offentliga skulden alltså ligga kvar under fördragets referensvärde på 60 % av BNP på medellång sikt. Baserat på de politiska åtaganden och makroekonomiska antaganden som görs i planen uppfyller den nettoutgiftsbana som läggs fram i planen därför det krav på skulden som anges i artikel 16.2 i förordning (EU) 2024/1263.

(19)

Baserat på planens nettoutgiftsbana och antaganden skulle det offentliga överskottet gradvis minska under anpassningsperioden, mot ett underskott på 0,1 % av BNP fram till 2028. Enligt planen skulle det offentliga saldot i slutet av anpassningsperioden (2028) alltså inte överstiga referensvärdet på 3 % av BNP. Under tio år efter anpassningsperioden (dvs. fram till 2038) skulle det offentliga underskottet dessutom inte överstiga 3 % av BNP. Baserat på de politiska åtaganden och makroekonomiska antaganden som görs i planen uppfyller den nettoutgiftsbana som läggs fram i planen därför det krav på underskottet som anges i artikel 16.2 i förordning (EU) 2024/1263.

(20)

Planen är baserad på ett antal antaganden som skiljer sig från de antaganden som kommissionen översände till Danmark den 21 juni 2024. I planen används i synnerhet andra antaganden för åtta variabler, nämligen utgångspunkten (strukturellt primärsaldo 2024), potentiell BNP-tillväxt, tillväxt i BNP-deflatorn, real BNP-tillväxt, nominell ränta, finanspolitisk multiplikator, stock-/flödesjusteringar och engångsåtgärder. En bedömning av dessa skillnader i antaganden anges nedan. De skillnader i antaganden som har den mest betydande effekten på den genomsnittliga nettoutgiftsökningen anges nedan tillsammans med en bedömning av varje enskild skillnad.

De resterande skillnaderna har inte någon betydande inverkan på den genomsnittliga nettoutgiftsökningen jämfört med kommissionens antaganden. Sammantaget bidrar de till en lägre genomsnittlig nettoutgiftsökning i planen än den som kan utläsas av den tekniska informationen. Sammantaget leder alla skillnader i antaganden till en lägre genomsnittlig nettoutgiftsökning i planen än den som kan utläsas av den tekniska informationen. I sin plan åtar sig Danmark dessutom en nettoutgiftsbana som är lägre än detta tak. Kommissionen kommer att beakta ovanstående bedömning av planens antaganden i framtida bedömningar av efterlevnaden av nettoutgiftsbanan.

(21)

Enligt den vägledande finanspolitiska strategin i planen är åtagandena om nettoutgifter förenliga med ökade offentliga utgifter, särskilt prioritering av medborgarinriktade offentliga tjänster, vilket säkerställer att finansieringen anpassas till förändringar i den demografiska sammansättningen, inbegripet det ökande antalet äldre. Danmark avser stärka försvarskapaciteten samt se till att försvars- och säkerhetsutgifterna utgör minst 2 % av BNP. Regeringen strävar dessutom efter att sänka inkomstskatterna för fysiska personer, vilket leder till lägre skatteintäkter, med en infasning av inkomstskattereformen för fysiska personer från och med 2025. Specificeringen av de politiska åtgärder som ska antas måste bekräftas eller justeras och kvantifieras i de årliga budgetarna. I den budget för 2025 som regeringen lade fram för det nationella parlamentet i augusti 2024 specificeras de politiska åtgärder genom vilka nettoutgiftsåtagandet för 2025 kommer att uppnås.

Reform- och investeringsavsikter i planen som svar på de främsta utmaningarna fastställda inom ramen för den europeiska planeringsterminen och för hantering av unionens gemensamma prioriteringar

(22)

I planen beskrivs avsikter att genomföra reformer och investeringar för att hantera de främsta utmaningar som fastställts inom ramen för den europeiska planeringsterminen, särskilt i de landsspecifika rekommendationerna, och för att svara mot EU:s gemensamma prioriteringar. Planen omfattar 91 åtgärder, varav elva stöds av faciliteten för återhämtning och resiliens, och fem finansieras av de sammanhållningspolitiska fonderna.

(23)

När det gäller den gemensamma prioriteringen angående en rättvis grön och digital omställning, inbegripet de klimatmål som fastställs i förordning (EU) 2021/1119, innehåller planen följdriktiga reformer och investeringar. Över 30 åtgärder bidrar till miljömålen. Åtgärderna för att begränsa klimatförändringarna inbegriper en grön skattereform för industrin (som ingår i återhämtnings- och resiliensplanen), en ökning av dieselskatten samt reformer av och investeringar i avskiljning och lagring av koldioxid för att förbättra regelverket och öka användningen av tekniken (som ingår i återhämtnings- och resiliensplanen). Planen innehåller också åtgärder för lägre koldioxidutsläpp inom transportsektorn (2019 års landsspecifika rekommendationer för transporter), både för vägtransporter och luftfart. Åtgärderna för övergången till en cirkulär ekonomi (2022 och 2023 års landsspecifika rekommendationer) omfattar en ny handlingsplan för plastavfall, utökat producentansvar för förpackningar och för plastprodukter för engångsbruk. Åtgärderna för att förebygga och begränsa föroreningar omfattar reformer för att öka regleringen av biocidkemikalier, bekämpningsmedel och PFAS. De kompletteras med åtgärder för att ta itu med utsläpp från jordbruket (2024 års landsspecifika rekommendationer om miljöpolitik och resursförvaltning). Dessa omfattar en överenskommelse om ett grönt Danmark, med en skattereform för koldioxidekvivalenter inom jordbruket samt investeringar i omvandling av mark till naturområden och förbättringar av jordbruksmetoder (varav vissa ingår i återhämtnings- och resiliensplanen). Tillsammans med den uppdaterade marina planen bidrar dessa åtgärder till att skydda och återställa biologisk mångfald och ekosystem. Planen innehåller nio åtgärder för att stödja den digitala omställningen (2020, 2021, 2022 och 2023 års landsspecifika rekommendationer om budgetram och finanspolitisk styrning). Dessa omfattar en digitaliseringsstrategi som omfattar 61 initiativ (som ingår i återhämtnings- och resiliensplanen), investeringar i digitalisering av offentliga tjänster och utveckling av avancerad teknik för den offentliga sektorn, stöd till digital omställning av företag (vissa ingår i återhämtnings- och resiliensplanen och andra stöds av sammanhållningsfonderna) och investeringar för att förbättra bredbandstäckningen (som ingår i återhämtnings- och resiliensplanen).

(24)

När det gäller den gemensamma prioriteringen angående social och ekonomisk resiliens, inbegripet den europeiska pelaren för sociala rättigheter, omfattar planen över 40 initiativ. De viktigaste prioriteringarna i planen inom detta område är att främja danska företag och sysselsättning. Åtgärder för att stödja företag (landsspecifika rekommendationer om forskning och innovation (FoI), som utfärdades 2019) omfattar en stor ökning av medlen för att stödja företag, ett entreprenörspaket och reformer för att öka skatteavdraget för FoI (ingår i återhämtnings- och resiliensplanen). Planen är starkt inriktad mot sysselsättningsfrämjande åtgärder, bland annat en reform av inkomstskatten för fysiska personer, flera ändringar av trygghetssystemet, permanent rätt till utbildningsstöd med 110 % arbetslöshetsförmåner samt reformer för att öka tillgången till internationell arbetskraft. Planen innehåller också ett antal initiativ om lika möjligheter och tillträde till arbetsmarknaden. Utbildningsåtgärderna (2019 års landsspecifika rekommendationer) omfattar reformer av grundskolan och den högre utbildningen samt investeringar för att förbättra yrkesutbildningen och vuxenutbildningen, särskilt för den gröna omställningen (ingår i återhämtnings- och resiliensplanen) (2023 års landsspecifika rekommendationer om kompetens). Planen innehåller ett antal initiativ om rättvisa arbetsvillkor, t.ex. reformer för att förbättra arbetsmiljön. Planen omfattar ett antal initiativ om socialt skydd och social integration, med en reform av barnlagen för att öka barns rättigheter, en förenkling av systemet för sjukvårdsförmåner och ett permanent socialt frikort från och med 2025. När det gäller hälso- och sjukvård (2020 års landsspecifika rekommendationer) omfattar planen en reform av det lokala hälso- och sjukvårdssystemet för att bättre fördela personal och resurser inom hälso- och sjukvård i Danmark, investeringar i psykiatri, akutvård och sjukhusinfrastruktur. Detta kompletteras med en reform av sektorn för långvarig vård och omsorg samt utbildning av personal för att ta hand om personer med funktionsnedsättning. Åtgärderna för bostäder (2022 och 2023 års landsspecifika rekommendationer) omfattar en reform av bostadsskatten som trädde i kraft 2024 och investeringar i subventionerade bostäder.

(25)

När det gäller den gemensamma prioriteringen angående energitrygghet innehåller planen en rad konsekventa åtgärder som alla motsvarar de landsspecifika rekommendationer om förnybar energi, energiinfrastruktur och energinät som riktades till Danmark 2022 och 2023. Åtgärderna för att öka tillgången till och användningen av grön värme omfattar investeringar för att påskynda utbyggnaden av fjärrvärme och incitament för hushåll att övergå från gasuppvärmning till grön uppvärmning (ingår i återhämtnings- och resiliensplanen). När det gäller koldioxidsnåla och hållbara bränslen omfattar planen investeringar för att bygga upp elektrolyskapacitet på 4–6 GW senast 2030, investeringar i Power-to-X-teknik som stöds av React-EU och Fonden för en rättvis omställning samt två viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse om vätgas. Åtgärderna för att öka produktionen av förnybar energi omfattar reformer för att påskynda tillståndsgivningen genom den nationella arbetsgruppen för energikriser (som ingår i återhämtnings- och resiliensplanen), samt investeringar för att fyrdubbla landbaserad produktion av förnybar energi fram till 2030, för att öka produktionen av havsbaserad vindkraft, inbegripet med två energiöar. Dessa kompletteras med åtgärder för att stärka elsystemets resiliens, såsom nätutbyggnad och en uppdaterad ram för elnätsbolag. Åtgärder för att diversifiera försörjningskällorna, som omfattar att minska beroendet av fossila bränslen från länder utanför unionen, omfattar investeringar för att tillfälligt öka gasutvinningen från danska fält i Nordsjön och öka biogasproduktionen.

(26)

När det gäller den gemensamma prioriteringen angående försvarskapacitet innehåller planen ett tioårigt ramavtal för det danska försvaret 2024–2033 som ökar försvarsutgifterna med 190 miljarder danska kronor under perioden (vilket motsvarar ett genomsnitt på 0,7 % av 2023 års BNP per år). Dessutom anslog Danmark över 60 miljarder danska kronor för militärt stöd till Ukraina mellan 2023 och 2028. Sammantaget förväntas detta leda till att de årliga försvarsutgifterna överstiger 2 % av BNP från 2023 till slutet av ramavtalsperioden.

(27)

Planen innehåller information om förenlighet och, i tillämpliga fall, komplementaritet med de sammanhållningspolitiska fonderna och med Danmarks återhämtnings- och resiliensplan. Det finns information om ett antal åtgärder i planen som ingår i återhämtnings- och resiliensplanen och som bidrar till den gröna och digitala omställningen. I planen anges också åtgärder som finansieras genom strukturfonderna och det läggs till viss kontextuell information om samspelet mellan de sammanhållningspolitiska fonderna och den nationella politiken för EU:s gemensamma prioriteringar och landsspecifika rekommendationer.

(28)

Planen syftar till att bidra till att tillgodose Danmarks behov av offentliga investeringar när det gäller EU:s gemensamma prioriteringar. När det gäller en rättvis grön och digital omställning är Danmarks investeringsbehov kopplat till landets åtagande att minska utsläppen av växthusgaser med 70 % jämfört med 1990 års nivåer senast 2030 och att uppnå klimatneutralitet senast 2045. I planen anges också investeringsbehov som rör artificiell intelligens, digitala färdigheter och digitalisering av företag. När det gäller social och ekonomisk resiliens hänger investeringsbehoven samman med demografiska förändringar, ökad sysselsättning och kompetens samt tillhandahållande av offentliga tjänster inom välfärdsområdet. Investeringsbehoven i samband med energitrygghet handlar om utfasning av gas, oberoende av rysk gas och ramar för ny teknik som Power-to-X. Inom försvarsområdet omfattar planen en ökning av försvarsutgifterna till över 2 % av BNP, i linje med Natos åtaganden. Tabellen över investeringsbehov kompletteras med en omfattande förteckning över åtgärder som avser de gemensamma prioriteringarna.

(29)

Kommissionen anser sammantaget att Danmarks plan uppfyller kraven i förordning (EU) 2024/1263.

(30)

Rådet välkomnar Danmarks medelfristiga finans- och strukturpolitiska plan och anser att ett fullständigt genomförande av denna skulle bidra till att säkerställa sunda offentliga finanser och stödja en hållbar offentlig skuldsättning samt en hållbar och inkluderande tillväxt.

(31)

Rådet noterar kommissionens bedömning av planen. Rådet uppmanar dock kommissionen att lägga fram sin bedömning av framtida planer i ett annat dokument än kommissionens rekommendationer till rådets rekommendationer.

(32)

Rådet noterar kommissionens bedömning av nettoutgiftsbanan och de huvudsakliga makroekonomiska antagandena i planen, inbegripet i förhållande till kommissionens förhandsvägledning, samt konsekvenserna av planens nettoutgiftsbana för det offentliga underskottet och den offentliga skulden. Rådet noterar kommissionens bedömning att de makroekonomiska och offentligfinansiella antagandena i vissa fall skiljer sig från kommissionens antaganden, bland annat för att ta hänsyn till uppdaterade makroekonomiska och finanspolitiska uppgifter, men att de på det hela taget är vederbörligen motiverade och underbyggda med starka ekonomiska argument. Rådet noterar den breda finanspolitiska strategin i planen och riskerna för utsikterna, vilka skulle kunna påverka förverkligandet av det makroekonomiska scenariot och de underliggande antagandena och genomförandet av planens nettoutgiftsbana. Rådet välkomnar särskilt att planen har diskuterats av parlamentet. Rådet noterar också att geopolitiska risker kan sätta press på försvarsutgifterna.

(33)

Rådet förväntar sig att Danmark är redo att vid behov anpassa sin finanspolitiska strategi för att säkerställa genomförandet av landets nettoutgiftsbana. Rådet är fast beslutet att noga övervaka den ekonomiska och finanspolitiska utvecklingen, inbegripet den som ligger till grund för planens scenario.

(34)

Rådet anser att det är motiverat att i god tid inför nästa budgetövervakningsomgång föra ytterligare diskussioner för att nå en samsyn om de årliga övervakningskonsekvenserna av de kumulativa ökningstakterna för nettoutgifterna.

(35)

Rådet noterar kommissionens beskrivning av reform- och investeringsbehoven och reform- och investeringsavsikterna, som svar på de främsta utmaningarna fastställda inom ramen för den europeiska planeringsterminen, och betonar vikten av att säkerställa att sådana reformer och investeringar genomförs. Rådet kommer på grundval av rapporter från kommissionen att bedöma sådana reformer och investeringar och övervaka genomförandet av dem inom ramen för den europeiska planeringsterminen.

(36)

Rådet ser fram emot de årliga lägesrapporterna från Danmark som särskilt ska innehålla information om framstegen i genomförandet av den av rådet fastställda nettoutgiftsbanan och genomförandet av mer allmänna reformer och investeringar i samband med den europeiska planeringsterminen.

(37)

I enlighet med artikel 17 i förordning (EU) 2024/1263 bör rådet rekommendera Danmark den nettoutgiftsbana som anges i planen.

1.