2004R1982 — SV — 01.01.2006 — 001.001
Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet
|
KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1982/2004 av den 18 november 2004 (EGT L 343, 19.11.2004, p.3) |
Ändrad genom:
|
|
|
Officiella tidningen |
||
|
No |
page |
date |
||
|
KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1915/2005 av den 24 november 2005 |
L 307 |
8 |
25.11.2005 |
|
KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1982/2004
av den 18 november 2004
om tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 638/2004 om gemenskapsstatistik över varuhandeln mellan medlemsstaterna och om upphävande av kommissionens förordningar (EG) nr 1901/2000 och (EEG) nr 3590/92
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 638/2004 av den 31 mars 2004 om gemenskapsstatistik över varuhandeln mellan medlemsstaterna ( 1 ), särskilt artikel 3.4 och 3.5, artikel 6.2, artikel 8.2, artiklarna 9, 10 och 12 samt artikel 13.3 i denna, och
av följande skäl:|
(1) |
Statistiken över varuhandeln mellan medlemsstaterna utgår från Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 638/2004 där statistikbestämmelserna har omarbetats för att ge större öppenhet och bättre förståelse och anpassats för att uppfylla gällande datakrav. I artikel 14.2 i den förordningen anvisas kommissionen ett särskilt tillämpningsförfarande. Därför måste en ny kommissionsförordning antas som bör fastställa det anvisade ansvarsområdet på ett restriktivt sätt och specificera tillämpningsföreskrifterna. Kommissionens förordningar (EG) nr 1901/2000 av den 7 september 2000 om vissa tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG) nr 3330/91 om statistik över varuhandel medlemsstaterna emellan ( 2 ) och (EEG) nr 3590/92 av den 11 december 1992 om informationsmedier för statistiken över handeln mellan medlemsstaterna ( 3 ) bör därför upphävas. |
|
(2) |
Av metodskäl bör ett antal typer av varor eller varurörelser utelämnas. Varor som skall utelämnas ur den statistik som skall skickas till kommissionen (Eurostat) bör förtecknas uttömmande. |
|
(3) |
Varor skall tas upp i handelsstatistiken i samband med införsel till eller utförsel från ett lands statistiska territorium. Men särskilda regler krävs när uppgiftsinsamlingen påverkas av skatte- eller tullförfaranden. |
|
(4) |
En koppling mellan momsinformation och Intrastat-deklarationer bör bibehållas så att kvaliteten på de insamlade uppgifterna kan kontrolleras. Det bör fastställas vilken information den nationella skatteförvaltningen skall lämna till de nationellt ansvariga statistikorganen. |
|
(5) |
Gemensamma definitioner och begrepp bör gälla för data som samlas in inom Intrastat-systemet så att systemet kan tillämpas enhetligt. |
|
(6) |
För att uppnå öppenhet och likabehandling för företagen bör enhetliga och exakta regler gälla för trösklar. |
|
(7) |
För vissa särskilda varor och varurörelser bör lämpliga regler fastställas så att de uppgifter som krävs kan samlas in på ett enhetligt sätt. |
|
(8) |
För att tillgodose användarnas behov av aktuella och jämförbara siffror behövs det dels gemensamma och lämpliga tidsplan, dels föreskrifter om justeringar och revideringar. |
|
(9) |
Återkommande utvärdering av systemet planeras för att höja kvaliteten på uppgifterna och se till att öppenheten i systemet fungerar. |
|
(10) |
De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från Kommittén för statistik över varuhandel medlemsstaterna emellan. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
KAPITEL 1
ALLMÄNNA BESTÄMMELSER
Artikel 1
Föremål
I denna förordning fastställs de föreskrifter som behövs för att tillämpa Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 638/2004.
Artikel 2
Utelämnade varor
De varor som förtecknas i bilaga I till denna förordning skall utelämnas från den statistik över varuhandeln mellan medlemsstaterna som skall lämnas till kommissionen (Eurostat).
Artikel 3
Referensperiod
1. Enligt artikel 6.2 i förordning (EG) nr 638/2004 får medlemsstaterna ändra referensperioden för gemenskapsvaror som blir momspliktiga först när de köps i EU.
Referensperioden får då vara den kalendermånad då momsplikten uppstår.
2. Enligt artikel 6.2 i förordning (EG) nr 638/2004 får medlemsstaterna ändra referensperioden när tulldeklarationen används som uppgiftsunderlag.
Referensperioden får då vara den kalendermånad då deklarationen godkänns av tullen.
KAPITEL 2
ÖVERFÖRING AV INFORMATION FRÅN SKATTEFÖRVALTNINGEN
Artikel 4
1. Den som är skyldig att lämna uppgifter till Intrastat-systemet skall på begäran av den nationella myndigheten styrka de tillhandahållna statistikuppgifternas riktighet.
2. Den skyldighet att styrka uppgifternas riktighet som anges i punkt 1 omfattar endast de uppgifter om varurörelser inom EU som uppgiftslämnaren skall lämna till den behöriga skatteförvaltningen.
Artikel 5
1. Den ansvariga skatteförvaltningen i varje medlemsstat skall lämna följande uppgifter till de nationella myndigheterna så att den som har deklarerat varor till beskattning kan identifieras:
a) Fullständigt namn på den fysiska eller juridiska personen.
b) Fullständig adress inbegripet postnummer.
c) Identifikationsnummer enligt artikel 9.1 a i förordning (EG) nr 638/2004.
2. Enligt direktiv 77/388/EEG ( 4 ) skall den ansvariga skatteförvaltningen i varje medlemsstat för varje fysisk eller juridisk person lämna följande uppgifter till de nationella myndigheterna:
a) Beskattningsunderlaget vid gemenskapsinterna förvärv och leveranser av varor.
b) Skatteperioden.
Artikel 6
De andra uppgifter som nämns i artikel 8.2 b i förordning (EG) nr 638/2004 avser åtminstone nationella VIES-uppgifter (systemet för utbyte av information om mervärdesskatt).
KAPITEL 3
INSAMLING AV INTRASTAT-UPPGIFTER
Artikel 7
Partnermedlemsstat och ursprungsland
Partnermedlemsstaterna och, om den uppgiften samlas in, ursprungsland skall rapporteras enligt gällande nomenklatur avseende länder och territorier.
Artikel 8
Varornas värde
1. Varornas värde skall vara beskattningsunderlaget, vilket är det värde som skall fastställas för skatteändamål enligt rådets direktiv 77/388/EEG.
Eventuella punktskatter skall dras av.
Om beskattningsunderlaget inte behöver redovisas för skatteändamål, skall ett positivt värde rapporteras som skall motsvara fakturabeloppet minus moms eller, om uppgiften saknas, det belopp som skulle ha fakturerats vid försäljning eller inköp.
För lönbearbetning skall värdet före eller efter sådana arbeten anges till det totala belopp som hade fakturerats vid försäljning eller köp.
2. Vidare får medlemsstaterna insamla varans statistiska värde enligt definitionen i bilagan till förordning (EG) nr 638/2004 från en andel uppgiftslämnare, vars sammanlagda handel får uppgå till högst 70 % av medlemsstatens totala handel uttryckt i värde.
3. Varornas värde som definierats i punkterna 1 och 2 skall uttryckas i nationell valuta. En av följande växelkurser skall tillämpas:
a) Den växelkurs som används för att bestämma beskattningsunderlaget för skatteändamål, när en sådan växelkurs fastställts.
b) Den officiella växelkursen vid tiden för deklarationens upprättande eller den som används för att beräkna tullvärdet, om inte medlemsstaterna har beslutat om andra bestämmelser för detta ändamål.
Artikel 9
Varornas kvantitet
1. Nettomassan skall uttryckas i kilogram. De uppgiftsskyldiga kan befrias från att lämna uppgifter om nettomassan, om den extra mängdenheten uppges enligt punkt 2.
2. De extra mängdenheterna skall anges enligt Kombinerade nomenklaturen (nedan kallad ”KN”) upprättad genom rådets förordning (EEG) nr 2658/87 ( 5 ), mitt emot de berörda undernumren som förtecknas i del I ”Inledande bestämmelser” i den förordningen.
Artikel 10
Transaktionstyp
Transaktionstypen skall rapporteras med hjälp av de koder som förtecknas i bilaga III till denna förordning. Medlemsstaterna skall använda koderna i spalt A eller en kombination av koderna i spalt A och deras underavdelningar i spalt B i förteckningen.
Medlemsstaterna får samla koder för egna syften i kolumn B förutsatt att endast koderna i kolumn A överförs till kommissionen.
Artikel 11
Leveransvillkor
De medlemsstater som samlar in leveransvillkor enligt artikel 9.2 d i förordning (EG) nr 638/2004, kan använda de koder som anges i bilaga IV till denna förordning.
Artikel 12
Transportsätt
De medlemsstater som samlar in transportsätt enligt artikel 9.2 e i förordning (EG) nr 638/2004, kan använda de koder som anges i bilaga V till denna förordning.
KAPITEL 4
FÖRENKLING INOM INTRASTAT
Artikel 13
1. Medlemsstaterna skall beräkna sina trösklar för nästa kalenderår med hjälp av så färska uppgifter som möjligt om deras EU-interna handel under en period på minst tolv månader. De bestämmelser som fastställs i början av året skall gälla hela året.
2. Värdet på en uppgiftsskyldigs handel anses ligga över trösklarna
a) om värdet på handeln med de andra medlemsstaterna under föregående år är större än de tillämpliga trösklarna, eller
b) om det kumulerade värdet på handeln med de andra medlemsstaterna sedan början av tillämpningsåret är större än de tillämpliga trösklarna. I detta fall skall uppgifter lämnas från och med den månad då trösklarna överskrids.
3. De som är uppgiftsskyldiga enligt de förenklade reglerna i artikel 10.4 c i förordning (EG) nr 638/2004 skall använda koden 9950 00 00 för rapportering av övriga varor.
4. För enskilda transaktioner på ett värde under 200 euro får de uppgiftsskyldiga lämna följande förenklade uppgifter:
— Produktkod 9950 00 00.
— Partnermedlemsstat.
— Varornas värde.
De nationella myndigheterna
a) får avstå helt eller delvis från den förenklade uppgiftsrapporteringen om de anser att det är viktigare att upprätthålla tillräckligt god kvalitet än att minska rapporteringsbördan,
b) får begära att de uppgiftsskyldiga ansöker i förväg om tillstånd att lämna förenklade uppgifter.
KAPITEL 5
REGLER OM SÄRSKILDA VAROR OCH VARURÖRELSER
Artikel 14
För särskilda varor och varurörelser gäller, förutom bestämmelserna i förordning (EG) nr 638/2004, de regler som anges i detta kapitel om dataleveranser till kommissionen (Eurostat).
Artikel 15
Industrianläggning
1. I denna artikel avses med
a) industrianläggning: en kombination av maskiner, apparater, redskap, utrustning, instrument och material, vilka tillsammans bildar en storskalig enhet för varu- eller tjänsteproduktion,
b) beståndsdel: en leverans till en industrianläggning av varor som samtliga hör till samma kapitel i KN.
2. Statistiken över varuhandeln mellan medlemsstaterna får begränsas till att omfatta avsända och mottagna beståndsdelar avsedda för att uppföra industrianläggningar eller för att återanvända industrianläggningar.
3. De medlemsstater som följer punkt 2 får tillämpa följande särbestämmelser, förutsatt att den ifrågavarande industrianläggningen har ett sammanlagt statistiskt värde som är större än 3 miljoner euro och att det inte är en hel industrianläggning som skall återanvändas:
a) Varukoderna skall skrivas enligt följande:
— De första fyra siffrorna skall vara 9880.
— De femte och sjätte siffrorna skall ange det KN-kapitel som varorna hör till.
— De sjunde och åttonde siffrorna skall vara 0.
b) Kvantitetsangivelsen skall vara frivillig.
Artikel 16
Delleveranser
1. I denna artikel avses med delleverans en leverans av beståndsdelar till en helhet i omonterat eller nedmonterat skick som, av handels- eller transportrelaterade skäl, fraktas under fler än en referensperiod.
2. Medlemsstaterna skall rapportera uppgifter om mottagna eller avsända delleveranser endast en gång i den månad då den sista delleveransen mottas eller avsänds.
Artikel 17
Fartyg och flygplan
1. I denna artikel avses med
a) fartyg: sådana fartyg för öppen sjö som avses i de kompletterande anmärkningarna 1 och 2 i kapitel 89 i KN, samt krigsfartyg,
b) flygplan: sådana luftfartyg som omfattas av KN-nr 8802 och som används för civilt bruk av ett flygbolag eller för militärt bruk,
c) äganderätt till ett fartyg eller flygplan: en fysisk eller juridisk persons registrering som ägare till ett fartyg eller flygplan.
2. Statistiken över varuhandeln mellan medlemsstaterna med fartyg och flygplan skall begränsas till att omfatta följande utförsel och införsel:
a) Överlåtelse av äganderätten till ett fartyg eller ett flygplan från en fysisk eller juridisk person som är etablerad i en annan medlemsstat till en fysisk eller juridisk person som är etablerad i den rapporterande medlemsstaten och är upptagen i det nationella fartygs- och flygplansregistret. Transaktionen skall behandlas som införsel.
b) Överlåtelse av äganderätten till ett fartyg eller ett flygplan från en fysisk eller juridisk person som är etablerad i den rapporterande medlemsstaten och upptagen i det nationella fartygs- och flygplansregistret till en fysisk eller juridisk person som är etablerad i en annan medlemsstat. Transaktionen skall behandlas som utförsel.
Om överlåtelsen gäller ett nytt fartyg eller flygplan skall den avsända varan registreras i tillverkningsstaten.
c) Utförsel och införsel av fartyg eller flygplan före eller efter lönbearbetning enligt definitionen i bilaga III fotnot e i denna förordning.
3. Medlemsstaterna skall tillämpa följande särbestämmelser på statistiken om varuhandeln mellan medlemsstaterna:
a) Kvantiteten skall för fartyg uttryckas som antal artiklar och eventuella extra mängdenheter enligt vad som fastställs i KN och för flygplan som nettomassa och extra mängdenheter.
b) Det statistiska värdet skall vara det totala belopp som hade fakturerats – exklusive frakt och försäkring – om hela fartyget eller flygplanet hade sålts eller köpts.
c) Den rapporterande medlemsstatens partnermedlemsstat skall vara
— tillverkningsmedlemsstaten vid införsel av ett nytt fartyg eller flygplan som byggts i EU, eller annars
— medlemsstaten där den fysiska eller juridiska person är etablerad som överlåter äganderätten till fartyget eller flygplanet vid införsel, eller medlemsstaten där den fysiska eller juridiska person är etablerad som övertar äganderätten till fartyget eller flygplanet vid utförsel.
d) Referensperioden för den införsel och utförsel som avses i punkt 2 a och 2 b skall vara den månad då äganderätten övergår.
4. Om det inte strider mot EU-rätten, skall de nationella myndigheterna få tillgång till alla andra uppgiftskällor än Intrastatsystemet eller det administrativa enhetsdokumentet för tull- eller skatteändamål, t.ex. uppgifter ur de nationella fartygs- och flygplansregistren, som kan behövas för att fastställa överlåtelsen av äganderätten till sådana varor.
Artikel 18
Motorfordon och flygplansdelar
Medlemsstaterna får tillämpa enklare nationella regler på motorfordon och flygplansdelar, men de skall informera kommissionen (Eurostat) om sina förenklingar innan dessa börjar tillämpas.
Artikel 19
Varor som levereras till fartyg och flygplan
1. I denna artikel avses med
a) leverans av varor till fartyg och flygplan: leverans av produkter till besättningen och passagerarna samt av driftsförnödenheter för motorer, maskiner eller annan utrustning på fartyget eller flygplanet.
b) Fartyg eller flygplan skall anses tillhöra den medlemsstat där fartyget eller flygplanet är registrerat.
2. Statistiken över varuhandeln mellan medlemsstaterna skall begränsas till att omfatta utförsel av varor som levereras på den rapporterande medlemsstatens territorium till fartyg och flygplan som tillhör en annan medlemsstat. Utförsel skall omfatta alla varor enligt definitionen i artikel 3.2 a och 3.2 b i förordning (EG) nr 638/2004.
3. Medlemsstaterna skall använda följande varukoder för varor som levereras till fartyg och flygplan:
— 9930 24 00: varor ur KN-kapitel 1–24.
— 9930 27 00: varor ur KN-kapitel 27.
— 9930 99 00: varor som är klassificerade på andra ställen.
Kvantitetsangivelsen skall vara frivillig. Men uppgifter om nettomassa skall rapporteras om varor som hör till kapitel 27.
Vidare får den enklare koden för partnerland, QR, användas.
Artikel 20
Off shore-anläggningar
1. I denna artikel avses med
a) offshoreanläggningar: utrustning och anordningar fast anlagda till havs utanför samtliga länders statistiska territorium.
b) Offshoreanläggningar skall anses tillhöra den medlemsstat där den fysiska eller juridiska personen är etablerad som ansvarar för det kommersiella utnyttjandet av installationen.
2. Statistiken över varuhandeln mellan medlemsstaterna skall omfatta utförsel och införsel av varor till och från offshoreanläggningarna.
3. Medlemsstaterna skall använda följande varukoder för varor avsedda för personalen på offshoreanläggningarna eller för driftsförnödenheter för motorer, maskiner eller annan utrustning på offshoreanläggningarna:
— 9931 24 00: varor ur KN-kapitel 1–24.
— 9931 27 00: varor ur KN-kapitel 27.
— 9931 99 00: varor som är klassificerade på andra ställen.
Kvantitetsangivelsen skall vara frivillig. Men uppgifter om nettomassa skall rapporteras om varor som hör till kapitel 27.
Den enklare koden för partnerland, QV, får användas.
Artikel 21
Havsprodukter
1. I denna artikel avses med
a) havsprodukter: fiskeriprodukter, mineraler, bärgat gods och alla andra produkter som ett sjögående fartyg ännu ej landat.
b) Havsprodukter skall anses tillhöra den medlemsstat där fångstfartyget är registrerat.
2. Statistiken över varuhandeln mellan medlemsstaterna skall omfatta följande utförsel och införsel:
a) Införsel av varor när havsprodukterna landas i den rapporterande medlemsstatens hamnar eller förvärvas av ett fartyg som är registrerat i den rapporterande medlemsstaten från ett fartyg som är registrerat i en annan medlemsstat.
b) Utförsel av varor när havsprodukterna landas i en annan medlemsstats hamnar eller förvärvas av ett fartyg som är registrerat i en annan medlemsstat från ett fartyg som är registrerat i den rapporterande medlemsstaten.
3. Partnermedlemsstaten skall vara den medlemsstat där fångstfartyget är registrerat vid införsel och den medlemsstat där havsprodukterna landas eller där det förvärvande fartyget är registrerat vid utförsel.
4. Om det inte strider mot EU-rätten, skall de nationella myndigheterna få tillgång till alla andra uppgiftskällor än Intrastatsystemet eller det administrativa enhetsdokumentet för tull- eller skatteändamål, t.ex. uppgifter om deklarationer från nationellt registrerade fartyg om havsprodukter som landats i de andra medlemsstaterna.
Artikel 22
Rymdfarkoster
1. I denna artikel avses med rymdfarkoster farkoster som kan färdas utanför jordens atmosfär.
2. Statistiken över varuhandeln mellan medlemsstaterna skall omfatta följande avsända och mottagna rymdfarkoster:
a) Utförsel och införsel av rymdfarkoster före eller efter lönbearbetning enligt definitionen i bilaga III fotnot (e) i denna förordning.
b) Uppskjutningen av en rymdfarkost vars äganderätt övergått från en fysisk eller juridisk person etablerad i en medlemsstat till en fysisk eller juridisk person etablerad i en annan medlemsstat skall betraktas som
i) utförsel i den medlemsstat där rymdfarkosten färdigbyggdes,
ii) införsel i den medlemsstat där den nya ägaren är etablerad.
3. Följande särbestämmelser skall gälla för den statistik som avses i punkt 2 b:
a) Det statistiska värdet skall vara rymdfarkostens värde fritt fabrik (EXW) enligt de leveransvillkor som anges i bilaga IV till denna förordning.
b) Partnermedlemsstaten skall vara den medlemsstat där rymdfarkosten färdigbyggdes vid införsel och den medlemsstat där den nya ägaren är etablerad vid utförsel.
4. Om det inte strider mot EU-rätten, skall de nationella myndigheterna få tillgång till alla andra uppgiftskällor än Intrastatsystemet eller det administrativa enhetsdokumentet för tull- eller skatteändamål som eventuellt behövs för att tillämpa denna artikel.
Artikel 23
Elektricitet och gas
1. Statistiken över varuhandeln mellan medlemsstaterna skall omfatta avsänd och mottagen elektricitet och naturgas.
2. Om det inte strider mot EU-rätten, skall de nationella myndigheterna få tillgång till alla andra uppgiftskällor än Intrastatsystemet eller det administrativa enhetsdokumentet för tull- eller skatteändamål, ur vilka de kan behöva överföra de uppgifter som avses i punkt 1 till Eurostat. De nationella myndigheterna kan kräva att uppgifter lämnas direkt av dem som äger eller driver det nationella överföringsnätet för elektricitet och naturgas.
3. Det statistiska värde som rapporteras till kommissionen (Eurostat) får baseras på skattningar. Medlemsstaterna skall informera kommissionen (Eurostat) om skattningsmetoden innan den används.
Artikel 24
Militär materiel
1. Statistiken över varuhandeln mellan medlemsstaterna skall omfatta utförsel och införsel av varor avsedda för militärt bruk.
2. Medlemsstaterna får lämna mindre utförliga uppgifter än vad som anges i artikel 9.1 b–9.1 h i förordning (EG) nr 638/2004 av militära sekretesskäl enligt gällande definitioner i medlemsstaterna. Åtminstone uppgift om totalt statistiskt månadsvärde för utförsel och införsel skall dock lämnas till kommissionen (Eurostat).
KAPITEL 6
DATALEVERANSER TILL EUROSTAT
Artikel 25
1. De aggregerade resultat som avses i artikel 12.1 a i förordning (EG) nr 638/2004 skall för varje flöde definieras som totalvärdet på all handel med andra medlemsstater. Vidare skall de medlemsstater som tillhör euroområdet redovisa sin handel utanför euroområdet fördelad efter produkter enligt huvudavdelningar av den internationella klassificeringsstandarden för utrikeshandel (SITC, rev. 3).
2. Medlemsstaterna skall vidta alla åtgärder som krävs för att erhålla fullständiga handelsuppgifter från företag över tröskeln på 97 %.
3. Gjorda justeringar vid tillämpningen av artikel 12 i förordning (EG) nr 638/2004 skall rapporteras till Eurostat med uppdelning efter partnerland och varukod på minst tvåställig KN-nivå.
4. Varornas statistiska värde skall skattas, om medlemsstaterna inte har samlat in det.
5. De medlemsstater som har anpassat referensperioden enligt artikel 3.1 skall se till att månadsresultat levereras till kommissionen (Eurostat), eventuellt med hjälp av skattningar om referensperioden för skatteändamål inte är en kalendermånad.
6. Medlemsstaterna skall rapportera sekretessbelagda uppgifter till kommissionen (Eurostat) så att de kan publiceras på basis av ursprunglig tvåställig KN-kod, om begärd sekretessgrad därmed säkerställs.
7. Om månadsresultat som redan levererats till kommissionen (Eurostat) revideras, skall medlemsstaterna leverera de reviderade uppgifterna senast en månad efter det att de reviderade uppgifterna blev tillgängliga.
KAPITEL 7
KVALITETSRAPPORT
Artikel 26
1. Medlemsstaterna skall senast tio månader efter kalenderåret lämna en kvalitetsrapport till kommissionen (Eurostat) som skall innehålla all information den begär för att kunna bedöma de inlämnade uppgifternas kvalitet.
2. Kvalitetsrapporten skall täcka följande kvalitetsaspekter på statistiken:
— Relevans med avseende på de statistiska begreppen.
— Tillförlitlighet med avseende på skattningarna.
— Punktlighet med avseende på resultatrapporteringen till kommissionen (Eurostat).
— Lättillgänglighet och tydlighet med avseende på informationsinnehållet.
— Jämförbarhet.
— Samanvändbarhet.
— Fullständighet.
3. Kvalitetsindikatorerna beskrivs i bilaga VI till denna förordning.
KAPITEL 8
SLUTBESTÄMMELSER
Artikel 27
Förordning (EG) nr 1901/2000 och förordning (EEG) nr 3590/92 upphör att gälla från och med den 1 januari 2005.
Artikel 28
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Den skall tillämpas från och med den 1 januari 2005.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
BILAGA I
Förteckning över varor som skall utlämnas från den statistik över varuhandeln mellan medlemsstaterna som skall levereras till kommissionen (Eurostat)
a) Lagliga betalningsmedel och värdepapper.
b) Så kallat monetärt guld.
c) Nödhjälp till katastrofområden.
d) Varor som omfattas av diplomatisk, konsulär eller liknande immunitet.
e) Varor som utförs eller införs tillfälligt, på följande villkor:
1. Ingen lönbearbetning planeras eller har skett.
2. Den tillfälliga användningen förväntas inte bli längre än 24 månader.
3. Den avsända eller mottagna varan behöver inte deklareras som en leverans eller ett förvärv för skatteändamål.
f) Informationsmedier, t.ex. disketter, databand, filmer, ritningar, ljud- och videokassetter, cd-romskivor med datormjukvara som tagits fram på begäran av en enskild kund eller som inte ingår i en kommersiell transaktion, samt kompletteringar till tidigare leveranser, t.ex. uppdateringar, som inte faktureras varans mottagare.
g) Följande artiklar på villkor att de inte är föremålet för en affärstransaktion:
1. Reklammaterial.
2. Varuprover.
h) Varor som skall repareras eller har reparerats samt därtill kopplade reservdelar. Reparation innebär att varan återställs till den ursprungliga funktionen eller det ursprungliga tillståndet. Syftet med reparationen är att bevara varorna i funktionsdugligt skick. Detta kan innebära ombyggnad eller tillägg men ändrar inte varornas natur.
i) Varor som avsänts till nationella väpnade styrkor stationerade utanför det statistiska territoriet och varor som mottagits från en annan medlemsstat och förts ut från det statistiska territoriet av de nationella väpnade styrkorna, liksom varor som förvärvats eller lämnats på en medlemsstats statistiska territorium av en annan medlemsstats väpnade styrkor som är stationerade där.
j) Bärraketer, vid avsändande och vid mottagande inför uppskjutning samt vid uppskjutningstillfället.
k) Försäljning av nya transportmedel av momspliktiga fysiska eller juridiska personer till privatpersoner i andra medlemsstater.
▼M1 —————
BILAGA III
Koder för transaktionstyp
|
A |
B |
|
1. Transaktioner som omfattar faktisk eller avsedd överlåtelse av äganderätten mot ersättning (ekonomisk eller annan) (utom de transaktioner som förtecknas under 2, 7 och 8) () () () |
1. Fast köp eller försäljning () 2. Leverans för försäljning efter godkännande eller provning, försäljning via konsignation eller genom förmedling via en kommissionär 3. Byteshandel (ersättning i natura) 4. Inköp av privatpersoner 5. Finansiell leasing (hyrköp) () |
|
2. Varor som returneras och som initialt redovisats med kod 1 () samt gratis ersättningsleveranser () |
1. Återlämnade varor 2. Ersättningsleveranser för återlämnade varor 3. Ersättningsleveranser för icke återlämnade varor (t.ex. enligt garanti) |
|
3. Transaktioner (ej tillfälliga) som innebär överlåtelse av äganderätten utan ersättning (ekonomisk eller annan) |
1. Varor som levereras enligt biståndsprogram som EU antingen genomför eller åtminstone delvis finansierar 2. Övriga offentliga biståndsleveranser 3. Övriga biståndsleveranser (från enskilda eller icke-statliga organisationer) 4. Övrigt |
|
4. Varuleveranser för lönbearbetning () (utom dem som förtecknas under 7) |
|
|
5. Varuleveranser efter lönbearbetning () (utom de som förtecknas under 7) |
|
|
6. Särskilda transaktioner som kodas för nationella syften () |
|
|
7. Varuleveranser inom ramen för gemensamma försvarsprojekt eller andra mellanstatliga produktionsprogram |
|
|
8. Leveranser av byggnadsmaterial och utrustning till allmän bygg- och anläggningsverksamhet () |
|
|
9. Övriga transaktioner |
|
|
(1) Här ingår de flesta avsända eller mottagna varor, dvs. transaktioner som innebär att — äganderätten övergår från en bosatt till en icke bosatt person, — betalning eller ersättning i natura utgår. (2) Inklusive reservdelar och andra utbyten mot betalning. (3) Inklusive finansiell leasing: Leasingkostnaden beräknas så att den täcker praktiskt taget hela varuvärdet. Risker och förmåner kopplade till äganderätten överförs på leasingtagaren. Vid kontraktstidens utgång blir leasingtagaren ägare till varan. (4) Retur- och ersättningsleveranser av varor som initialt redovisats under 3–9 i spalt A skall redovisas med den initiala koden. (5) Lönbearbetning omfattar ingrepp (ombyggnad, tillverkning, montering, utbyggnad, renovering m.m.) som syftar till att åstadkomma en ny eller ordentligt förbättrad vara. Detta betyder inte nödvändigtvis att varan byter varuklass. Bearbetning på förädlarens egen bekostnad omfattas inte utan bör redovisas under 1 i spalt A. (6) Här kan t.ex. följande transaktioner redovisas: transaktioner som inte innebär någon överlåtelse av äganderätten, t.ex. reparation, hyra, lån, operationell leasing och annan tillfällig (högst två år) användning, utom lönbearbetning (leverans eller retur ). Transaktioner som redovisas med denna kod skall inte levereras till kommissionen (Eurostat). (7) Transaktioner redovisade under 8 i spalt A gäller endast varor som inte faktureras var för sig utan med en samlingsfaktura som omfattar det totala kontraktsvärdet. Annars skall transaktionerna redovisas under 1. |
|
BILAGA IV
Koder för leveransvillkor
|
Betydelse |
Plats som skall anges, när det krävs |
|
|
Incoterm-kod |
Incoterm ICC/ECE Genève |
|
|
EXW |
Fritt från säljarens fabrik/lager |
Fabrikens/lagrets plats |
|
FCA |
Fritt fraktföraren |
Avtalad plats |
|
FAS |
Fritt vid fartygets sida |
Avtalad lastningshamn |
|
FOB |
Fritt ombord |
Avtalad lastningshamn |
|
CFR |
Kostnader och frakt |
Avtalad bestämmelsehamn |
|
CIF |
Kostnader, försäkring och frakt |
Avtalad bestämmelsehamn |
|
CPT |
Fraktfritt till |
Avtalad bestämmelseplats |
|
CIP |
Fraktfritt, inklusive försäkring, till |
Avtalad bestämmelseplats |
|
DAF |
Levererat vid gränsen |
Avtalad leveransplats vid gränsen |
|
DES |
Levererat från fartyg |
Avtalad bestämmelsehamn |
|
DEQ |
Levererat på kaj |
Förtullat, avtalad hamn |
|
DDU |
Levererat oförtullat |
Avtalad plats i bestämmelselandet |
|
DDP |
Levererat förtullat |
Avtalad plats i bestämmelselandet |
|
XXX |
Andra leveransvillkor |
Enligt avtalsvillkoren |
|
Ytterligare information (när det krävs): 1. Plats på den berörda medlemsstatens territorium. 2. Plats i en annan medlemsstat. 3. Annat (plats utanför EU). |
||
BILAGA V
Koder för transportsätt
|
Kod |
Benämning |
|
1 |
Sjötransport |
|
2 |
Järnvägstransport |
|
3 |
Vägtransport |
|
4 |
Flygtransport |
|
5 |
Postförsändelse |
|
7 |
Fasta transportinstallationer |
|
8 |
Transport på inre vattenled |
|
9 |
Egen framdrivning |
BILAGA VI
Kvalitetsindikatorer
Informationen om kvaliteten på de uppgifter som medlemsstaterna lämnar skall baseras på en gemensam uppsättning kvalitetsindikatorer och de beskrivande metadata som behövs.
1. Relevans med avseende på de statistiska begreppen betyder att uppgifterna skall svara mot användarnas behov.
2. Tillförlitlighet är ett vitalt användarbehov. Tillförlitligheten kan bedömas med hjälp av följande indikatorer:
a) Trösklar
i) Medlemsstaterna skall rapportera gällande tröskelvärden.
ii) För att man skall kunna kontrollera nivån på tröskelvärdena måste medlemsstaterna redovisa
— täckningsgraden (%), uttryckt som värde, för handeln över undantagströskeln.
iii) För att man skall kunna kontrollera verkan av tröskelvärdena måste medlemsstaterna redovisa
— den justeringsmetod som används för att skatta handeln under tröskelvärdet,
— den andel (%) av beräknad handel som ligger under tröskelvärdet.
b) Svarsbortfall
För att man skall kunna bedöma svarsbortfallet måste medlemsstaterna redovisa
— den justeringsmetod som används för att skatta bortfallet,
— den andel (%) av värdena som skattas på grund av bortfallet.
c) Statistiskt värde
För att man skall kunna bedöma verkan av att beräkna det statistiska värdet måste medlemsstaterna redovisa
— den metod som används för att beräkna det statistiska värdet,
— kvantifierad inverkan av beräkning av det statistiska värdet
d) Revideringar
För att man skall kunna bedöma verkan av revideringar måste medlemsstaterna redovisa
— den revideringspolicy som tillämpas,
— förändringen (%) i totalt handelsvärde mellan de första resultaten och de senaste tillgängliga resultaten.
e) Sekretess
För att man skall kunna bedöma hur den sekretessbelagda handeln påverkar resultaten måste medlemsstaterna redovisa
— de sekretessregler som tillämpas,
— andelen (%) sekretessbelagd handel uttryckt som värde,
— antal produktkoder ur KN som påverkas av sekretess.
f) Andra faktorer som påverkar tillförlitligheten
Även andra indikatorer har betydelse för uppgifternas kvalitet. Därför måste medlemsstaterna inkludera följande i kvalitetsrapporten:
— Beskrivning av kontrollmetoderna.
— Genomsnittligt antal rader i uppgiftsdeklarationerna per månad.
— Antal uppgiftslämnare.
— Procentsatsen elektroniska uppgiftsdeklarationer.
— Procentsatsen värden som deklareras elektroniskt.
3. Punktlighet skall bedömas av Eurostat genom beräkning av ett medeltal för tiden mellan referensmånadens utgång och dataleveransen till Eurostat enligt följande:
— Genomsnittlig försening (+ X dagar) eller genomsnittligt förskott (– Y dagar) per år med överföringen av de aggregerade resultaten, räknat i kalenderdagar i förhållande till den lagstadgade sista inlämningsdagen.
— Genomsnittlig försening (+ X dagar) eller genomsnittligt förskott (– Y dagar) per år med överföringen av de detaljerade resultaten, räknat i kalenderdagar i förhållande till den lagstadgade sista inlämningsdagen.
4. Lättillgänglighet för användarna innebär att statistiken får större värde om uppgifterna är lätt åtkomliga i användarvänliga format. Tydlighet när det gäller de tillhandahållna uppgifterna hänger på användarstödet vid användning och tolkning av statistiken och på de kommentarer och resultatanalyser som erbjuds.
Därför skall medlemsstaterna låta kvalitetsrapporten omfatta information om vilka media som används för att sprida statistiken över varuhandeln med tredje land och hänvisningar till ytterligare information som kan underlätta för statistikanvändarna (t.ex. metodbeskrivningar, uppgifter om tidigare eller liknande publikationer).
5. Jämförbarhet syftar till att mäta verkan av olikheter i tillämpningen av begreppen och definitionerna när den färdiga statistiken används till att jämföra olika geografiska områden, andra typer av områden eller referensperioder.
Om medlemsstaterna använder olika begrepp och definitioner kan detta påverka jämförbarheten i utrikeshandelsstatistiken (jämförbarhet i rummet).
För att man skall kunna bedöma verkan måste medlemsstaterna redovisa spegelstudier och den efterföljande utredning som påkallas av väsentliga skillnader.
Jämförbarhet över tiden är en annan viktig kvalitetsaspekt. Medlemsstaterna måste redovisa ändringar i definitioner, täckning eller metoder som kommer att påverka kontinuiteten.
6. Samanvändbarhet är ett mått på hur väl statistiksamlingar kan användas tillsammans. Förutom i statistiken över varuhandeln med tredje land kan information om extern handel hittas i nationalräkenskaperna, företagsstatistiken och betalningsbalansen.
I detta sammanhang måste medlemsstaterna redovisa information om samanvändbarhet mellan utrikeshandelsstatistiken och statistik från andra källor.
7. Fullständighet är ett mått på hur väl den tillgängliga statistikens ämnesområden motsvarar behoven hos dem som använder EU:s statistiksystem.
( 1 ) EUT L 102, 7.4.2004, s. 1.
( 2 ) EGT L 228, 8.9.2000, s. 28. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) 2207/2003 (EUT L 330, 18.12.2003, s. 15).
( 3 ) EGT L 364, 12.12.1992, s. 32.
( 4 ) EGT L 145, 13.6.1977, s. 1 Direktivet senast ändrat genom direktiv 2004/66/EG (EUT L 168, 1.5.2004, s. 35).
( 5 ) EGT L 256, 7.9.1987, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 493/2005 (EUT L 82, 31.3.2005, s. 1).