(1)

Den 4 september 2014 inledde Europeiska kommissionen (nedan kallad kommissionen) en antidumpningsundersökning beträffande import av acesulfamkalium med ursprung i Folkrepubliken Kina (nedan kallat det berörda landet eller Kina) samt acesulfamkalium med ursprung i Kina som ingår i vissa beredningar och/eller blandningar. Kommissionen inledde undersökningen på grundval av artikel 5 i rådets förordning (EG) nr 1225/2009 (nedan kallad grundförordningen) och offentliggjorde ett tillkännagivande om inledande i Europeiska unionens officiella tidning (2) (nedan kallat tillkännagivandet om inledande).

(2)

Kommissionen inledde undersökningen till följd av ett klagomål som ingavs den 22 juli 2014 av Nutrinova Nutrition Specialties & Food Ingredients GmbH (nedan kallad klaganden), som är den enda tillverkaren av acesulfamkalium i unionen. Klaganden står således för hela unionstillverkningen av acesulfamkalium. Klagomålet innehöll bevis på dumpning och på materiell skada som orsakats av denna, vilket var tillräckligt för att motivera att en undersökning inleddes.

(3)

I tillkännagivandet om inledande uppmanades berörda parter att ta kontakt med kommissionen för att delta i undersökningen. Dessutom informerade kommissionen uttryckligen klaganden, kända exporterande tillverkare och de kinesiska myndigheterna, kända importörer och användare, handlare samt intresseorganisationer om inledandet av undersökningen och inbjöd dem att delta.

(4)

De berörda parterna gavs möjlighet att lämna synpunkter på inledandet av undersökningen och att begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet i handelspolitiska förfaranden.

(5)

I tillkännagivandet om inledande informerade kommissionen baserat på uppgifterna i klagomålet de berörda parterna om att den berörda produkten endast tillverkas i unionen och i Kina. De berörda parterna gavs möjlighet att framföra sina synpunkter på detta. Inga synpunkter lämnades dock.

(6)

Kommissionen kontaktade inte desto mindre alla nio tredjeländer, för vilka statistik från Eurostat visade att produkter som klassificeras enligt samma KN-nummer som den berörda produkten exporterats till unionen. Kommissionen bad om deras hjälp med att identifiera tillverkare av acesulfamkalium och/eller sammanslutningar av tillverkare. Inget av de tredjeländer som kontaktades kunde ange någon tillverkare av acesulfamkalium. Någon annan tillverkning än den i unionen och den i det berörda landet kunde därför inte fastställas.

(7)

I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den kunde komma att göra ett urval av de berörda parterna i enlighet med artikel 17 i grundförordningen.

(8)

För att avgöra om ett urval var nödvändigt och i så fall göra ett stickprov bad kommissionen icke-närstående importörer att lämna de upplysningar som angavs i tillkännagivandet om inledande.

(9)

Med hänsyn till det låga antalet svar beslutade kommissionen att något stickprovsförfarande inte var nödvändigt.

(10)

För att avgöra om ett urval var nödvändigt och i så fall göra ett stickprov bad kommissionen alla exporterande tillverkare i Kina att lämna de upplysningar som angavs i tillkännagivandet om inledande. Dessutom bad kommissionen Kinas beskickning vid Europeiska unionen att identifiera och/eller kontakta andra eventuella exporterande tillverkare som kunde vara intresserade av att delta i undersökningen.

(11)

Fyra exporterande tillverkare i det berörda landet lämnade den begärda informationen och gick med på att ingå i urvalet. En av dessa exporterande tillverkare hade inte någon försäljning till unionen under undersökningsperioden. Denna tillverkare kunde därför inte undersökas och följaktligen var antalet samarbetsvilliga företag tre. De stod för all import av den berörda produkten till unionen under undersökningsperioden. Med hänsyn till det låga antalet exporterande tillverkare beslutade kommissionen att något stickprovsförfarande inte var nödvändigt.

(12)

För tillämpningen av artikel 2.7 b i grundförordningen sände kommissionen formulär för ansökan om marknadsekonomisk status till de tre samarbetsvilliga exporterande tillverkarna i det berörda landet. Ingen av de tre samarbetsvilliga exporterande tillverkarna lämnade in någon ansökan om marknadsekonomisk status.

(13)

Kommissionen sände frågeformulär till unionstillverkaren, de tre samarbetsvilliga exporterande tillverkarna i det berörda landet och till samtliga icke-närstående importörer och användare som uttryckt intresse för undersökningen.

(14)

Frågeformuläret besvarades av unionstillverkaren, de tre samarbetsvilliga exporterande tillverkarna i det berörda landet, tre icke närstående importörer och en användare.

(15)

Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den ansåg vara nödvändiga för att preliminärt fastställa dumpning och därav följande skada samt för att fastställa unionens intresse. Kontrollbesök i enlighet med artikel 16 i grundförordningen genomfördes i följande företags lokaler:

Unionstillverkare

Importörer

Användare

Exporterande tillverkare i det berörda landet

(16)

Undersökningen av dumpning och skada omfattade perioden 1 juli 2013–30 juni 2014 (nedan kallad undersökningsperioden). Undersökningen av de tendenser som är relevanta för bedömningen av skada omfattade perioden från och med januari 2011 till slutet av undersökningsperioden (nedan kallad skadeundersökningsperioden).

(17)

Den berörda produkten är acesulfamkalium (kaliumsalt av 6-metyl-1,2,3-oxatiazin-4(3H)-on-2,2-dioxid; CAS-nr 55589-62-3) med ursprung i Kina samt acesulfamkalium med ursprung i Kina som ingår i vissa beredningar och/eller blandningar som även innehåller andra sötningsmedel och/eller vatten som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 2106 90 92 , ex 2106 90 98 , ex 2934 99 90 (Taricnummer 2934 99 90 21), ex 3824 90 92 , ex 3824 90 93 och ex 3824 90 96 (nedan också kallad den berörda produkten). Ett annat vanligt namn för acesulfamkalium är acesulfam K eller Ace-K.

(18)

Acesulfamkalium används som syntetiskt sötningsmedel i ett brett spektrum av tillämpningar, t.ex. för livsmedel, drycker och farmaceutiska produkter.

(19)

Acesulfamkalium som tillverkas och säljs i unionen av unionsindustrin konstaterades ha samma grundläggande fysiska och kemiska egenskaper och samma grundläggande användningsområden som acesulfamkalium som tillverkas i det berörda landet och säljs på export till unionen. De anses därför vara likadana produkter enligt artikel 1.4 i grundförordningen.

(20)

Enligt artikel 2.7 b i grundförordningen ska kommissionen fastställa normalvärdet i enlighet med artikel 2.1–2.6 i grundförordningen för de exporterande tillverkare i Kina som uppfyller kriterierna i artikel 2.7 c i grundförordningen och som därmed kan beviljas marknadsekonomisk status.

(21)

Såsom anges i skäl 12 ansökte dock ingen av de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna om marknadsekonomisk status.

(22)

I enlighet med artikel 2.7 a i grundförordningen ska normalvärdet bestämmas på grundval av priserna i ett lämpligt tredjeland med marknadsekonomi (nedan kallat det jämförbara landet) eller priset från ett sådant tredjeland till andra länder, inbegripet unionen, eller om detta inte är möjligt, på någon annan skälig grund, exempelvis det pris som faktiskt betalas eller ska betalas i unionen för den likadana produkten, vid behov justerat för att inbegripa en skälig vinstmarginal.

(23)

I avsaknad av ett jämförbart tredjeland, som förklaras i skäl 6, fastställdes normalvärdet på grundval av de priser som faktiskt betalats eller ska betalas i unionen för den likadana produkten. Unionstillverkarens försäljning av de produkttyper som motsvarar dem som såldes på unionsmarknaden av de kinesiska samarbetsvilliga tillverkarna under undersökningsperioden fastställdes. Unionstillverkarens försäljning till oberoende kunder ansågs vara representativ uttryckt som en andel av den sammanlagda exportvolymen av den berörda produkten samt per produkttyp. Unionstillverkarens försäljning av dessa produkttyper var lönsam. Deras genomsnittliga försäljningspris i unionen användes som normalvärde.

(24)

De samarbetande exporterande tillverkarna exporterade till unionen direkt till oberoende kunder. Exportpriset fastställdes därför till det pris som faktiskt betalats eller skulle betalas för den berörda produkten när den såldes på export till unionen, i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen.

(25)

Kommissionen jämförde normalvärdet och de samarbetsvilliga exporterande tillverkarnas exportpris på grundval av priset fritt fabrik.

(26)

Där det var motiverat för att jämförelsen skulle bli rättvis justerade kommissionen i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen normalvärdet och exportpriset för att ta hänsyn till olikheter som påverkade priserna och prisjämförbarheten.

(27)

Framför allt justerade kommissionen för olikheter i handelsled, eftersom det konstaterades att den enda unionstillverkaren huvudsakligen sålde till användare medan de kinesiska tillverkarna huvudsakligen sålde till handlare. För det andra justerades, på grundval av flera inlagor, för kvalitetsskillnaden och marknadens uppfattning om denna skillnad mellan kinesisk acesulfamkalium och unionstillverkarens acesulfamkalium. Dessutom justerades normalvärdet för vissa exceptionella utgifter för forskning och utveckling samt marknadsföring som unionstillverkaren haft under undersökningsperioden. Dessa utgifter diskuteras närmare i skäl 67.

(28)

För var och en av de samarbetande exporterande tillverkarna jämförde kommissionen det vägda genomsnittliga exportpriset per produkttyp med det vägda genomsnittliga normalvärdet, i enlighet med artikel 2.11 och 2.12 i grundförordningen.

(29)

På grundval av detta är de preliminära vägda genomsnittliga dumpningsmarginalerna, uttryckta i procent av priset cif vid unionens gräns, före tull, följande:

(30)

För samtliga övriga exporterande tillverkare i det berörda landet fastställde kommissionen dumpningsmarginalen på grundval av de tillgängliga uppgifterna i enlighet med artikel 18 i grundförordningen. Kommissionen fastställde i det sammanhanget de exporterande tillverkarnas samarbetsvilja. Nivån på samarbetsviljan motsvarar de samarbetsvilliga exporterande tillverkarnas exportvolym till unionen i förhållande till den totala exportvolymen – enligt Eurostats importstatistik – från det berörda landet till unionen.

(31)

Nivån på samarbetsviljan är i detta fall hög, eftersom exporten från de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna till unionen utgjorde den totala exporten till unionen under undersökningsperioden. Kommissionen beslutade därför att fastställa den övriga dumpningsmarginalen på samma nivå som för det samarbetsvilliga företag som hade den högsta dumpningsmarginalen.

(32)

Den preliminära övriga dumpningsmarginalen, uttryckt i procent av priset cif vid unionens gräns, före tull, är därför 97,8 %.

(33)

Analysen rör ett enda företag. Av sekretesskäl är därför de flesta indikatorer i indexerad form eller i form av intervall.

(34)

Den likadana produkten tillverkades under undersökningsperioden av en tillverkare i unionen, vilken utgör unionsindustrin i den mening som avses i artikel 4.1 i grundförordningen.

(35)

Kommissionen fastställde förbrukningen i unionen på grundval av uppgifter som lämnats av unionsindustrin, kinesisk exportstatistik och uppgifter från de kinesiska exporterande tillverkarna. Uppgifter från Eurostat var inte lämpliga för detta ändamål, eftersom den berörda produkten importeras enligt flera KN-nummer tillsammans med många andra produkter. I avsaknad av tillverkning av acesulfamkalium i något tredjeland kom all import till unionen från Kina.

(36)

Förbrukningen i unionen utvecklades på följande sätt:

Tabell 1

Förbrukningen i unionen (ton)

(37)

Förbrukningen av acesulfamkalium i unionen ökade med omkring 4 % under skadeundersökningsperioden, enligt uppgift på grund av en ökning i efterfrågan på sockerfria produkter i unionen. Under det sista året av skadeundersökningsperioden skedde en minskning av förbrukningen på grund av ökad konkurrens som orsakades av andra (nya) sötningsmedel. Denna minskning tycks dock vara av tillfällig natur och det finns inga tydliga indikationer på att efterfrågan på acesulfamkalium kommer att minska ytterligare under de kommande åren.

(38)

Kommissionen fastställde volymen för importen från Kina på grundval av kinesisk exportstatistik som korskontrollerades mot uppgifterna från de tre exporterande tillverkare från Kina som svarade för den totala exportvolymen av den berörda produkten under undersökningsperioden.

(39)

Importen till unionen från Kina och denna imports marknadsandel utvecklades på följande sätt:

Tabell 2

Importvolym (ton) och marknadsandel

(40)

Importvolymen från Kina ökade med 14 % under skadeundersökningsperioden. Under samma period ökade också den kinesiska importens marknadsandel med 10 % till 65–80 % under undersökningsperioden.

(41)

Kommissionen fastställde importpriserna på grundval av uppgifter från de samarbetsvilliga kinesiska tillverkarna. Det vägda genomsnittliga priset cif i euro per kilo av import till unionen från Kina utvecklades på följande sätt:

Tabell 3

Importpriser cif från Kina (euro/kg)

(42)

De genomsnittliga priserna för importen från Kina minskade med 30 % under skadeundersökningsperioden.

(43)

Kommissionen fastställde prisunderskridandet under undersökningsperioden genom att jämföra

(44)

Unionsindustrins vägda genomsnittliga pris jämfördes med motsvarande vägda genomsnittliga priser per produkttyp för importen från de samarbetande exporterande tillverkarna för transaktioner i samma handelsled, efter alla avdrag och rabatter samt efter anpassningar av unionsindustrins pris för kvalitetsskillnader och marknadens uppfattning om dessa skillnader samt utgifter för forskning, utveckling och marknadsföring av samma skäl som anges i skäl 27. Resultatet av jämförelsen uttrycktes som en procentandel av unionstillverkarens omsättning under undersökningsperioden. Kommissionen fann en vägd genomsnittlig underskridandemarginal på mellan 18 % och 45 % för importen från Kina på unionsmarknaden.

(45)

I enlighet med artikel 3.5 i grundförordningen omfattade granskningen av den dumpade importens inverkan på unionsindustrin en bedömning av alla ekonomiska faktorer som var av betydelse för unionsindustrins tillstånd under skadeundersökningsperioden. Vid fastställandet av skada har kommissionen inte gjort någon åtskillnad mellan makroekonomiska och mikroekonomiska skadeindikatorer, eftersom den enda unionstillverkaren utgör unionsindustrin i den mening som avses i artikel 4.1 i grundförordningen. Kommissionen utvärderade de ekonomiska indikatorerna på grundval av uppgifter som rörde den enda unionstillverkaren. Uppgifterna konstaterades vara representativa för unionsindustrins ekonomiska situation.

(46)

De ekonomiska indikatorerna är: tillverkning, produktionskapacitet, kapacitetsutnyttjande, försäljningsvolym, marknadsandel, tillväxt, sysselsättning, produktivitet, dumpningsmarginalens storlek och återhämtning från tidigare dumpning, genomsnittspriser per enhet, enhetskostnad, arbetskraftskostnader, lager, lönsamhet, kassaflöde, investeringar, räntabilitet och kapitalanskaffningsförmåga. De analyseras enligt följande.

(47)

Den totala tillverkningen, produktionskapaciteten och kapacitetsutnyttjandet i unionen utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 4

Produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande

(48)

Unionsindustrins tillverkningsvolym minskade med 31 %. Under skadeundersökningsperioden har unionstillverkaren faktiskt i ökad utsträckning stängt produktionsanläggningar i syfte att sänka kostnaderna. Under undersökningsperioden stängdes av denna anledning fabriken under totalt fyra månader.

(49)

Unionsindustrins produktionskapacitet förblev oförändrad under hela skadeundersökningsperioden, eftersom många kostnader är fasta och oberoende av kapacitet. Följaktligen minskade kapacitetsutnyttjandet i enlighet med tillverkningsvolymen.

(50)

Unionsindustrins försäljningsvolym i unionen till icke-närstående kunder och dess marknadsandel utvecklades negativt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 5

Försäljningsvolym och marknadsandel

(51)

Unionstillverkarens försäljningsvolym minskade totalt med 13 % under skadeundersökningsperioden, trots att förbrukningen ökade under denna period. Denna negativa trend innefattar en viss återhämtning i volym från 2013 till undersökningsperioden, vilken endast kunde uppnås genom avtal med försäljningspriser som ytterligare undergrävde unionsindustrins lönsamhet.

(52)

Unionsindustrins marknadsandel minskade också, med 16 %, under skadeundersökningsperioden, både på grund av att kunder bytte leverantör och att kunder med dubbla leverantörer ökade andelen inköp från Kina.

(53)

Det är tydligt att unionsindustrins tillväxt var negativ med tanke på den ovan nämnda minskade marknadsandelen och den ökade förbrukningen som anges i skäl 37.

(54)

Sysselsättning och produktivitet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 6

Sysselsättning och produktivitet

(55)

Från och med 2011 till slutet av undersökningsperioden minskade unionsindustrin sin personal med nästan en femtedel för att klara av en nedgång i produktionen och parallellt med de tillfälliga stängningarna av produktionsanläggningar. Produktiviteten ökade något med 6 % under samma period till följd av minskningen av antalet anställda.

(56)

De genomsnittliga arbetskraftskostnaderna för unionsindustrin utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 7

Genomsnittlig arbetskraftskostnad per anställd

(57)

Unionsindustrins genomsnittliga arbetskraftskostnad per anställd ökade med 15 % under skadeundersökningsperioden på grund av att avgångsvederlag betalades till följd av minskningen av personal (se skäl 54). Dessutom uppges att nya lönenivåer gäller inom den kemiska sektorn.

(58)

Alla dumpningsmarginaler var betydande (se skäl 29). Inverkan av de faktiska dumpningsmarginalernas storlek på unionsindustrin var betydande, med tanke på volymen på och priserna för importen från Kina.

(59)

Detta är den första antidumpningsundersökning som gäller den berörda produkten. Därför fanns inga uppgifter tillgängliga för att bedöma inverkan från eventuell tidigare dumpning.

(60)

De vägda genomsnittliga försäljningspriser per enhet som unionstillverkaren tog ut av icke-närstående kunder i unionen utvecklades på följande sätt:

Tabell 8

Försäljningspriser i unionen

(61)

Unionsindustrins genomsnittliga försäljningspris för den likadana produkten minskade under skadeundersökningsperioden med 12 %, delvis som en följd av den mycket negativa utvecklingen av de genomsnittliga priserna för importen från Kina (se skäl 42).

(62)

Unionsindustrins genomsnittliga tillverkningskostnad ökade med 19 %. Detta berodde huvudsakligen på den ökade effekten av de fasta kostnaderna på den minskade tillverkningen och försäljningen och på en ökning av råvarupriset.

(63)

Unionsindustrins lagernivåer utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 9

Lager

(64)

Även om de utgående lagren minskade under skadeundersökningsperioden på grund av tillfälliga stängningar av produktionsanläggningar för att minska kostnaderna (se skäl 48), så ökade de uttryckt i procent av produktionen.

(65)

Unionstillverkarens lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 10

Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet

(66)

Kommissionen fastställde unionsindustrins lönsamhet genom att nettovinsten före skatt vid försäljningen av den likadana produkten till icke-närstående kunder i unionen uttrycktes i procent av försäljningsomsättningen. Vid beräkningen av lönsamheten drog kommissionen från de rapporterade kostnaderna av utgifter för forskning, utveckling och marknadsföring som den ansåg vara av undantagskaraktär, vilket också nämns i skäl 27. Utan detta avdrag skulle unionsindustrin ha gått med förlust under undersökningsperioden. I linje med nedgången i lönsamhet minskade också kassaflöde, investeringar och räntabilitet.

(67)

Unionsindustrin hävdade att de avdragna utgifterna för forskning, utveckling och marknadsföring var normala, löpande kostnader för den berörda produkten. I undersökningen drogs emellertid slutsatsen att dessa utgifter rörde en ny produkt, som dock omfattas av produktdefinitionen i denna undersökning. Dessa exceptionella och höga utgifter skulle inte uppkomma under ett för unionsindustrin normalt eller representativt år. Dessutom avser dessa utgifter forskning, utveckling och marknadsföring av en produkt som inte såldes i betydande mängder på unionsmarknaden under skadeundersökningsperioden.

(68)

Trots det ovan nämnda avdraget av utgifter minskade unionstillverkarens lönsamhet kraftigt och kontinuerligt under skadeundersökningsperioden. Kommissionen ansåg att lönsamhetsnivån under undersökningsperioden och lönsamhetens tendens var skadlig på grund av den ovan beskrivna tydliga och betydande minskningen.

(69)

Den kraftiga minskningen av lönsamheten berodde huvudsakligen på allokeringen av stadigt ökande fasta kostnader per ton jämfört med en minskande tillverkningsvolym och försäljning. Det fanns dessutom en tydlig minskning av de genomsnittliga priserna, vilket ledde till att unionsindustrin inte förmådde upprätthålla en vinstgivande nivå och resulterade i att lönsamheten minskade kraftigt. Som framgår av tabell 10 följde de andra resultatindikatorerna en liknande utveckling som avkastningen på omsättningen.

(70)

Nettokassaflödet är unionstillverkarnas förmåga att själva finansiera sin verksamhet. Uttryckt som index utvecklades nettokassaflödet negativt under skadeundersökningsperioden och minskade med 22 % som en följd av den minskade lönsamheten.

(71)

Unionsindustrins investeringar minskade ännu mer markant. Investeringsnivån under undersökningsperioden var endast ungefär en tredjedel av investeringsnivån under 2011. När det gäller lönsamhet beaktades inte investeringar i den nya produkten vid denna beräkning.

(72)

Räntabiliteten är vinsten i procent av det bokförda nettovärdet av investeringarna. Räntabiliteten föll starkt och kontinuerligt mellan 2011 och undersökningsperioden, och minskade cirka 75 %.

(73)

Som del av en stor internationell koncern hävdade inte den enda unionstillverkaren att dess förmåga att anskaffa kapital hade påverkats av den ovan beskrivna utvecklingen. Unionsindustrin klargjorde emellertid under förfarandet att den nuvarande situationen inte var hållbar.

(74)

Betydande negativa tendenser noterades för följande ekonomiska indikatorer: tillverkning, kapacitetsutnyttjande, marknadsandel, sysselsättning, försäljningsvolym och försäljningspriser på unionsmarknaden. Lagren (i procent av produktionen) ökade även om de minskade i absoluta tal. Effekten av kontinuerligt sjunkande försäljningspriser i kombination med i allmänhet fallande försäljningsvolymer har varit betydande, och resulterat i en betydande nedgång i marknadsandel, lönsamhet, räntabilitet och kassaflöde.

(75)

Det faktum att unionsmarknaden domineras av stora aktörer inom livsmedels- och dryckesbranschen och att sådan verksamhet bedrivs med årliga kontrakt innebär att unionsindustrin inom denna sektor är särskilt känslig för minskade försäljningsvolymer och priser, även om denna nedgång berör ett litet antal kunder.

(76)

Produktiviteten förbättrades å andra sidan. Utvecklingen var dock en följd av en minskning av antalet anställda på grund av den minskade efterfrågan, och den därför minskade produktionen, som gjorde vissa arbetstagare övertaliga. Under dessa omständigheter kan därför ökningen i produktivitet inte betraktas som ett positivt inslag.

(77)

Unionsförbrukningen har också ökat. Unionsindustrin kunde emellertid inte dra nytta av det på grund av den nedgång i både försäljningsvolym och försäljningspriser som nämns ovan.

(78)

En berörd part ifrågasatte förekomsten av skada. Denna part hävdade att unionsindustrins situation under undersökningsperioden var normal. Parten hävdade att unionsindustrin hade förlorat patentskyddet och därefter sin dominerande ställning på marknaden. Därför bör unionsindustrin nu godta lägre vinster och lägre försäljningsvolymer.

(79)

Det finns ingen grund för detta påstående. Det huvudsakliga tillverkningspatentet upphörde att gälla 2005 (två mindre patent upphörde att gälla före respektive efter detta). Efter att tillverkningspatentet upphörde att gälla 2005 och långt före skadeundersökningsperioden, trädde nya aktörer in på marknaden, nämligen de kinesiska exporterande tillverkarna och deras närvaro har gradvis ökat sedan dess. Under 2009, långt före början av skadeundersökningsperioden, hade unionsindustrins marknadsandel sjunkit från sin tidigare dominerande ställning till under 50 %. Redan 2011, vid skadeundersökningsperiodens början, överskred marknadsandelen för den kinesiska importen på unionsmarknaden i hög grad unionsindustrins marknadsandel. Utgången av patentskyddet under 2005 ledde således till en marknad med mer än en aktör.

(80)

Den skadevållande situationen har dessutom analyserats under skadeundersökningsperioden, dvs. mellan 2011 och 2014, så mycket som sex år efter utgången av tillvekningspatentet. Utvecklingen av de flesta skadeindikatorer under denna period (2011–undersökningsperioden) var ytterst negativ för unionsindustrin. Mer specifikt hade unionsindustrin förlorat marknadsandelar och sänkt sina försäljningspriser, man upplevde en kraftig försämring av lönsamheten och de andra ekonomiska indikatorer som undersökts ovan, produktiviteten minskade, stängningar blev nödvändiga för att minska kostnaderna och någon fördel av den ökande förbrukningen drogs inte, som anges i skäl 74. En sådan ekonomisk situation kan inte enbart förklaras av möjligheten för nya aktörer att komma in på marknaden, som en följd av utgången av patentskyddet. Under alla omständigheter kan denna situation inte anses vara normal i betydelsen av hållbar och sund. För det första, upphörde tillverkningspatentet långt före skadeundersökningsperioden och det fanns därför tillräckligt med tid för att reagera på avsaknaden av skydd. För det andra, även om utgången av patentskyddet kan medföra vissa resultatminskningar är nivåerna på skadeindikatorerna under undersökningsperioden i sig mycket låga för en hållbar och sund industri. Dessutom upprätthöll unionsindustrin en sund ekonomisk och finansiell situation fram till 2011, trots det förlorade patentskyddet.

(81)

På grundval av detta måste påståendet att unionsindustrin inte lidit skada avvisas. Utgången av patentskyddet analyseras dock ytterligare som en bidragande faktor till den skada som unionsindustrin lidit.

(82)

Mot denna bakgrund drar kommissionen i detta skede slutsatsen att unionsindustrin lidit väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.5 i grundförordningen.

(83)

I enlighet med artikel 3.6 i grundförordningen undersökte kommissionen huruvida den dumpade importen från det berörda landet vållade väsentlig skada för unionsindustrin. I enlighet med artikel 3.7 i grundförordningen undersökte kommissionen även huruvida andra kända faktorer samtidigt kunde ha vållat unionsindustrin skada. Kommissionen säkerställde att all möjlig skada som orsakats av andra faktorer än den dumpade importen från det berörda landet inte tillskrevs den dumpade importen. Dessa andra faktorer är: a) unionsindustrins resultat på exportmarknaderna, b) det förlorade patentskyddet och c) unionsindustrins affärsstrategi.

(84)

Unionsindustrins försämrade situation under skadeundersökningsperioden sammanföll med ökningen av import till dumpade priser med ursprung i Kina. Under skadeundersökningsperioden ökade importvolymen med 14 % och priserna sjönk med 30 %. Detta ledde till en ökning av marknadsandelen på 10 % för de kinesiska exportörerna. Samtidigt förlorade unionsindustrin marknadsandelar, dess försäljningspriser pressades nedåt och även försäljningsvolymen utvecklades negativt.

(85)

I synnerhet de stora underskridandemarginalerna på mellan 18 och 45 % är ytterligare indikatorer på att den dumpade importen från det berörda landet utövat en betydande press på unionsindustrins priser.

(86)

De minskade försäljningsvolymerna minskade unionsindustrins förmåga att täcka de fasta kostnaderna. Lågprisimporten från det berörda landet ledde till att unionsindustrin inte förmådde upprätthålla vinstnivåer och resulterade i att lönsamheten sjönk dramatiskt (se tabell 10).

(87)

Unionsindustrin och andra berörda parter hävdade att de två största kinesiska exporterande tillverkarna var inblandade i ett ”priskrig” under skadeundersökningsperioden och att ett försök till övertagande gjordes. I början av år 2015, kort efter undersökningsperioden, ansökte verkligen en av de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna, Suzhou Hope Technology Co., Ltd, om konkursskydd enligt kinesisk rätt. Den kontinuerligt nedåtgående prisutvecklingen för de två största kinesiska exportörerna ledde i själva verket till försäljningspriser på en ohållbar nivå. Dessa priser som kraftigt understeg unionsindustrins priser försämrade också unionsindustrins situation. Detta i termer av tillverkning, kapacitetsutnyttjande, marknadsandel, sysselsättning, försäljningsvolym och försäljningspriser på unionsmarknaden.

(88)

På grundval av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att det försämrade läget för unionsindustrin sammanföll med den betydande ökningen av import till minskande och dumpade priser, och att denna import spelade en avgörande roll för den väsentliga skada som unionsindustrin lidit. De exporterande tillverkarnas försäljningspriser sjönk med 30 % under undersökningsperioden. Genom att kontinuerligt sänka sina försäljningspriser per enhet under skadeundersökningsperioden lyckades tillverkarna från det berörda landet öka sin marknadsandel. Mot bakgrund av det klart fastställda tidsmässiga sambandet mellan, å ena sidan, nivån av dumpad import till ständigt minskande priser och, å andra sidan, unionsindustrins minskade försäljningsvolym och sänkta priser, dras slutsatsen att den dumpade importen ledde till den skadevållande situationen för unionsindustrin.

(89)

Volymen av och det genomsnittliga priset på unionsindustrins export utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 11

Unionsindustrins exportresultat

(90)

Unionsindustrins exportresultat har motsvarat dess försäljning på unionsmarknaden i fråga om volym, men priserna har legat kvar på högre nivåer uttryckt i euro. Skillnaden i prisutveckling kan delvis förklaras av utvecklingen av växelkursen mellan euron och den amerikanska dollarn under skadeundersökningsperioden. Kommissionen drar därför slutsatsen att, även om exportresultatet också varit negativt förklarar detta inte den skada som unionsindustrin led på unionsmarknaden.

(91)

Vissa berörda parter hävdade att den skada som unionsindustrin lidit kunde förklaras av förlusten av patentskydd inom den enda unionstillverkarens verksamhet med acesulfamkalium. Det finns ingen grund för detta påstående. Som förklaras i skäl 79 trädde, särskilt efter det att tillverkningspatentet upphörde att gälla 2005, nya aktörer in på marknaden, nämligen de kinesiska exporterande tillverkarna, och deras närvaro har gradvis ökat sedan dess. Under 2009, långt före början av skadeundersökningsperioden, hade unionsindustrins marknadsandel sjunkit från den tidigare dominerande ställning som patentskyddet medfört till under 50 %. Vid skadeundersökningsperiodens början 2011 överskred marknadsandelen för den kinesiska importen på unionsmarknaden i hög grad unionsindustrins marknadsandel. Utgången av patentskyddet ledde således till en marknad med mer än en aktör.

(92)

Undersökningen visade dock förekomsten av väsentlig skada för unionsindustrin. Med tanke på slutsatserna om skada, anses det att unionsindustrin behöll en sund ekonomisk och finansiell situation till och med 2011 och att situationen började försämras därefter. Det vill säga så mycket som sex år efter utgången av tillverkningspatentet eller efter en tillräckligt lång tidsperiod för unionsindustrin att reagera. Det saknas därför grund att påstå att unionsindustrins situation försämrades eftersom det fanns fler aktörer på marknaden. Unionsindustrins situation försämrade snarare på grund av dessa nya aktörers prissättningsstrategier som ledde till en ökad import till ohållbart låga priser och ett betydande prisunderskridande.

(93)

Kommissionen drar därför i detta skede slutsatsen att förlusten av patentskydd inte bidragit till den väsentliga skada som unionsindustrin lidit.

(94)

En berörd part hävdade att den skada som unionsindustrin lidit berodde på dess beslut att behålla sin ställning på unionsmarknaden som en tillverkare av produkter av hög kvalitet. Undersökningen visade tvärtom att denna strategi hade säkerställt dess överlevnad. Att enbart försöka konkurrera med priset skulle ha lett till att verksamheten med acesulfamkalium lagts ned eftersom de dumpade importpriserna sjunkit till ohållbara nivåer. Den ohållbara nivån på importpriserna understryks också av det faktum att den näst största exporterande tillverkaren, för vilken acesulfamkalium utgör en dominerande del av den totala omsättningen, ansökte om konkursskydd enligt kinesisk rätt i början av 2015.

(95)

En berörd part hävdade att den skada som unionsindustrin lidit berodde på utgifter för en ny produkt under skadeundersökningsperioden. Det bör noteras att dessa utgifter rörde forskning, utveckling och marknadsföring av en ny produkt som innehåller acesulfamkalium. Såsom förklaras i skäl 66 har emellertid kostnaderna för denna innovation inte beaktats i skadeanalysen och slutsatsen om väsentlig skada kunde därför inte påverkas av dessa utgifter.

(96)

Slutsatsen blir därför att den affärsstrategi som unionsindustrin valde inte bidrog till den väsentliga skada som unionsindustrin lidit.

(97)

Skadan i denna undersökning är tydlig och omfattar de flesta av de indikatorer som anges ovan. Skadan är tydlig både när det gäller volymaspekter (särskilt marknadsandel, tillverkning, kapacitetsutnyttjande, försäljningsvolym på unionsmarknaden och sysselsättning) och prisaspekter (genomsnittligt försäljningspris) samt resultatindikatorer (lönsamhet, räntabilitet, investeringar och kassaflöde). Det fanns ett klart tidsmässigt samband mellan ökningen av volym och marknadsandel för den dumpade importen och den negativa utvecklingen av unionsindustrins ekonomiska situation. Även om volymaspekterna är mer uttalade finns det också ett klart samband mellan den kraftiga försämringen av försäljnings- och tillverkningsvolymer och den därpå följande försämringen av de ekonomiska indikatorerna.

(98)

Kommissionen har redogjort för verkningarna av alla kända faktorer som har betydelse för unionsindustrins situation och avgränsat dessa från den dumpade importens skadevållande verkan. Kommissionen har inte funnit några andra faktorer som kan ha bidragit till skadan.

(99)

Kommissionen drog därför slutsatsen att den dumpade importen har vållat den väsentliga skada som unionsindustrin lidit och att det inte fanns några andra faktorer som kunde bryta orsakssambandet.

(100)

I enlighet med artikel 21 i grundförordningen undersökte kommissionen huruvida den kunde fastslå att det inte låg i unionens intresse att vidta åtgärder i detta fall, trots att skadevållande dumpning fastställts. Fastställandet av unionens intresse byggde på en uppskattning av alla de olika intressen som berörs, bland annat unionsindustrins, importörernas och användarnas.

(101)

Undersökningen fastställde att den dumpade importen från Kina har vållat unionsindustrin väsentlig skada. Nästan alla skadeindikatorer utvecklades negativt under skadeundersökningsperioden, i synnerhet tillverkningsvolym, försäljningsvolym, försäljningspriser, sysselsättning, marknadsandel och lönsamhet. En nedåtgående tendens fastställdes även för andra indikatorer med anknytning till ekonomiskt resultat såsom kassaflöde och räntabilitet.

(102)

När åtgärder har införts förväntas att importpriserna ökar och att unionsindustrin delvis kommer att befrias från den betydande prispress som den dumpade importen för närvarande medför. I avsaknad av åtgärder är det mycket troligt att unionsindustrins situation kommer att försämras ytterligare. Ytterligare minskningar av försäljningsvolym och marknadsandel är mycket troliga, eftersom prispressen från den dumpade importen kommer att fortsätta och unionsindustrin blir tvungen att sänka sin priser ännu mer. Å andra sidan finns det inga skäl att anta att prispressen skulle avta utan åtgärder och inte skulle följa de tendenser som konstaterats under skadeundersökningsperioden. Det är inte uteslutet att unionsindustrin, i avsaknad av åtgärder, kommer att tvingas lägga ned tillverkningen av acesulfamkalium helt och hållet på medellång sikt, med den sysselsättningsförlust i unionen som detta medför. Detta skulle även göra unionsmarknaden helt beroende av import från Kina.

(103)

Kommissionen drar därför i detta skede slutsatsen att det skulle ligga i unionsindustrins intresse att antidumpningstullar införs.

(104)

Av de 25 kontaktade importörerna besvarade endast tre frågeformuläret. De står för omkring 13 % av den sammanlagda importen av acesulfamkalium från Kina. Dessa företag blev föremål för kontroller på plats.

(105)

Import av acesulfamkalium från Kina utgjorde mindre än 10 % av den totala omsättningen för dessa importörer under undersökningsperioden (för två av dem till och med mindre än 1 %).

(106)

Alla tre samarbetsvilliga importörer hävdade att tullar skulle ha en negativ inverkan på deras verksamhet, eftersom det oundvikligen skulle leda till högre priser. En importör framhöll vikten av dubbla leverantörer för sina kunder.

(107)

En annan importör hävdade att det inte var lätt att hitta en ersättning för acesulfamkalium i produkter som redan finns på marknaden. Nya produkter skulle utvecklas med alternativa sötningsmedel i stället för med den berörda produkten.

(108)

Kommissionen konstaterade att importörerna verkligen kunde påverkas negativt av åtgärderna, men i mycket begränsad utsträckning. Acesulfamkalium utgör endast en liten del av verksamheten för importörerna, som har relativt stort produktutbud. Eftersom åtgärderna bara skulle återupprätta en rättvis konkurrens på unionsmarknaden, anses det dessutom att antidumpningsåtgärder inte skulle hindra importörerna från att sälja den berörda produkten i unionen.

(109)

På samma sätt skulle förmodligen åtgärder snarare öka än minska möjligheten att dubbla leverantörer används, eftersom både importörer och användare har framhållit behovet av två inköpskällor. Detta beror på att unionsindustrin utan åtgärder högst sannolikt skulle drivas bort från marknaden.

(110)

Enligt de uppgifter som finns tillgängliga står det därför klart att ett införande av åtgärder skulle ha en mycket begränsad inverkan, om någon alls, på importörerna och att en sådan inverkan klart skulle uppvägas av de fördelar som åtgärderna kunde få för unionsindustrin.

(111)

Kommissionen kontaktade 80 användare av acesulfamkalium när undersökningen inleddes. Endast en användare besvarade frågeformuläret. De huvudsakliga användarna ingår i det segment av livsmedels- och dryckessektorn som tillverkar sockerfria eller sockerreducerade varor. Övrig försäljning av acesulfamkalium används inom läkemedelssektorn för att göra läkemedel mer välsmakande.

(112)

Vad gäller den samarbetsvilliga användaren är inköpen av acesulfamkalium mycket små i förhållande till den totala produktionen och försäljningskostnaderna, även om ämnet används i de flesta av användarens produkter.

(113)

Den samarbetsvilliga användaren hävdade att den berörda produkten är en viktig komponent för en betydande del av dess färdiga produkter och extremt svår att ersätta utan att detta negativt påverkar kvalitet och konkurrenskraft.

(114)

Tre andra användare, som företräder både stora multinationella livsmedels- och dryckestillverkare och mindre specialiserade läkemedelsföretag, besvarade inte frågeformuläret men lämnade sina synpunkter i skriftliga inlagor. De hävdade, med förbehåll för fastställandet av dumpning, att unionsindustrin bör finnas kvar som en livskraftig konkurrent och en tillförlitlig leverantör av hög kvalitet.

(115)

Undersökningen visade att betydelsen, uttryckt som kostnader, av acesulfamkalium i färdiga produkter är minimal. Som den samarbetsvilliga användaren hävdade är dock användningen av acesulfamkalium avgörande för produkter som redan finns på marknaden. Nya produkter skulle kunna utvecklas med alternativa sötningsmedel men att ändra sammansättningen av etablerade produkter skulle vara riskfyllt och dyrt. Användarnas tillgång till alternativa leveranskällor av acesulfamkalium är därför mycket viktigt.

(116)

Detta argument framfördes också av de tre användare som lämnade synpunkter. De underströk att de inte ville vara beroende av kinesisk acesulfamkalium, med risk för en monopolistisk prissättning på grund av möjligheten till koncentration inom sektorn i Kina.

(117)

Såsom anges i skäl 108 syftar de föreslagna antidumpningsåtgärderna till att återupprätta likvärdiga konkurrensförutsättningar som bör göra det möjligt för tillverkare från både unionen och Kina att fortsätta på marknaden som lönsamma konkurrenter. Användarnas behov av dubbla leverantörer skulle tillgodoses bättre med införandet av åtgärder än utan.

(118)

Införandet av antidumpningsåtgärder kan förväntas göra det möjligt för unionsindustrin att stanna kvar på marknaden och efterhand förbättra sin situation. Om åtgärder inte införs är risken stor att unionsindustrin skulle behöva lägga ner sin verksamhet med acesulfamkalium på medellång sikt, vilket oundvikligen skulle leda till att arbetstillfällen går förlorade. Detta skulle skapa ett monopol för de kinesiska exporterande tillverkarna, vilkas antal förmodligen också skulle minska. Även om detta möjligen skulle ha en mindre inverkan på importörer, skulle det vara till skada för slutanvändarna av acesulfamkalium, av vilka några har understrukit vikten av att bibehålla en leverantör i unionen.

(119)

Mot denna bakgrund slår kommissionen fast att det inte finns några tvingande skäl att dra slutsatsen att det inte ligger i unionens intresse att införa åtgärder för import av acesulfamkalium från Kina i detta skede av undersökningen.

(120)

På grundval av kommissionens slutsatser beträffande dumpning, skada, orsakssamband och unionens intresse bör provisoriska åtgärder införas i syfte att förhindra att dumpad import vållar unionsindustrin ytterligare skada.

(121)

För att bestämma nivån för åtgärderna fastställde kommissionen först det tullbelopp som krävs för att undanröja den skada som unionsindustrin lidit. Åtgärderna bör fastställas till en nivå som är tillräcklig för att återupprätta en rättvis konkurrenssituation mellan unionsindustrin och de exporterande tillverkarna i Kina.

(122)

Skadan skulle vara undanröjd om unionsindustrin kunde täcka sina tillverkningskostnader och göra en vinst före skatt på försäljningen av den likadana produkten på unionsmarknaden som en industri av denna typ inom sektorn rimligen skulle kunna uppnå under normala konkurrensförhållanden, dvs. vid avsaknad av dumpad import.

(123)

I detta syfte anses unionsindustrins pris som fastställts för beräkningen av prisunderskridande i skälen 43 och 44 vara ett icke-skadevållande pris och har använts vid beräkningarna av skademarginalerna. De särskilda omständigheterna i det föreliggande fallet visar att eftersom den vederbörliga uteslutningen av icke återkommande och exceptionella utgifter för forskning, utveckling och marknadsföring ledde till en faktisk vinst vid försäljningen av den likadana produkten under undersökningsperioden, bör en nivå som undanröjer skada uppnås genom ett sådant pris.

(124)

Kommissionen fastställde därför nivån för undanröjande av skada på grundval av en jämförelse mellan det vägda genomsnittliga importpriset cif för de samarbetande exporterande tillverkarna i det berörda landet, som fastställt för beräkningarna av prisunderskridandet, och det justerade vägda genomsnittliga priset fritt fabrik för den likadana produkten som sålts av unionsindustrin på unionsmarknaden under undersökningsperioden, också som fastställt för beräkningarna av prisunderskridandet. Den skillnad som jämförelsen resulterade i uttrycktes som andel av det vägda genomsnittliga importvärdet cif.

(125)

Preliminära antidumpningsåtgärder bör införas beträffande import av acesulfamkalium med ursprung i Kina samt acesulfamkalium med ursprung i Kina som ingår i vissa beredningar och/eller blandningar i enlighet med regeln om lägre tull i artikel 7.2 i grundförordningen. Kommissionen jämförde skademarginalerna och dumpningsmarginalerna. Tullbeloppet bör fastställas till en nivå som motsvarar de lägre av dumpnings- och skademarginalerna.

(126)

På grundval av ovanstående föreslås följande preliminära antidumpningstullsatser, uttryckta i priset cif vid unionens gräns, före tull:

(127)

Eftersom antidumpningstullen även bör gälla beredningar och/eller blandningar som innehåller acesulfamkalium är det lämpligare för tillämpning av tullen av tullmyndigheterna i unionen att uttrycka tullen som ett fast belopp i euro per kg netto och tillämpa detta på rent importerat acesulfamkalium, eller på andelen av acesulfamkalium i den beredda och/eller blandade produkten.

(128)

De individuella företagsspecifika antidumpningstullsatser som anges i denna förordning har fastställts på grundval av resultaten av denna undersökning. De avspeglar alltså den situation för företagen som konstaterades vid undersökningen. Dessa tullsatser (i motsats till den landsomfattande tull som gäller för alla övriga företag) gäller enbart för import av den berörda produkten med ursprung i det berörda landet som tillverkats av de juridiska personer som nämns. Import av produkter som tillverkats av ett annat företag som inte uttryckligen nämns i denna förordnings normativa del, samt närstående enheter till de uttryckligen nämnda företagen, ska omfattas av den tullsats som är tillämplig på alla övriga företag. De bör inte omfattas av någon av de individuella antidumpningstullsatserna.

(129)

Ett företag kan begära tillämpning av dessa individuella antidumpningstullsatser om det senare ändrar namn. Denna begäran ska riktas till kommissionen (3). Begäran ska innehålla alla uppgifter som behövs för att visa att ändringen inte påverkar företagets rätt att omfattas av den tullsats som är tillämplig på det. Om ändringen av företagets namn inte påverkar dess rätt att omfattas av den tullsats som är tillämplig på det, kommer ett meddelande om namnbytet att offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

(130)

För att minimera risken för att åtgärderna kringgås på grund av de vitt skilda tullsatserna, krävs särskilda åtgärder för att säkerställa att de individuella antidumpningstullarna tillämpas. Företagen med individuella antidumpningstullar måste uppvisa en giltig faktura för tullmyndigheterna i medlemsstaterna. Fakturan måste överensstämma med de krav som fastställs i bilaga I. Import som inte åtföljs av en sådan faktura kommer att bli föremål för den antidumpningstull som är tillämplig på alla övriga företag.

(131)

För att säkerställa att antidumpningstullarna tillämpas korrekt kommer antidumpningstullen för alla övriga företag inte bara att gälla de icke-samarbetsvilliga exporterande tillverkarna i denna undersökning, utan även de tillverkare som inte exporterade till unionen under undersökningsperioden.

(132)

Enligt god förvaltningspraxis får de berörda parterna inkomma med skriftliga synpunkter och/eller begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet i handelspolitiska förfaranden inom en fastställd tidsfrist.

(133)

Undersökningsresultaten avseende införandet av preliminära tullar är inte definitiva och kan komma att ändras i undersökningens slutgiltiga skede.