[pic] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION | Bryssel den 14.11.2005 KOM(2005)571 slutlig 2005/0224(CNS) . Förslag till RÅDETS BESLUT om makroekonomiskt stöd till Georgien (SEK(2005)1449) (framlagt av kommissionen) MOTIVERING BAKGRUND | Motiv och syfte Kommissionen föreslår att Georgien tilldelas makroekonomiskt stöd i form av ett bidrag. Syftet är att stödja regeringens ekonomiska reformprogram och hjälpa landet att minska sin utlandsskuld och därmed öka utlandsskuldsättningens och statsskuldsättningens hållbarhet på medellång sikt. Det föreslagna makroekonomiska stödet kommer att vara tidsbegränsat och komplettera stödet från Bretton Woods-institutioner, bilaterala givare och Parisklubben. Det kommer dessutom att ges på villkor att framsteg görs, framför allt i genomförandet av den IMF-stödda PRGF-överenskommelsen. Transaktionen kommer i ett skede när förbindelserna mellan EU och Georgien går in i en ny och djupare fas i och med att landet inkluderas i den europeiska grannskapspolitiken. | Allmän bakgrund Efter rosornas revolution i november 2003 har en omfattande ekonomisk reformprocess inletts i Georgien med målsättningen att få igång tillväxten, förbättra företagsklimatet och minska fattigdomen. Stor vikt har lagts vid att bekämpa korruptionen och stärka rättsstatsprincipen. Trots de framsteg som hittills har gjorts står Georgien fortfarande inför ett avsevärt underskott i bytesbalansen och en hög offentlig skuldkvot, som visserligen gradvis minskar men ändå utgör en tung börda i budgeten. Underskottet i bytesbalansen beräknas öka under 2005 till cirka 12 % av BNP (7,6 % under 2004) p.g.a. ett kraftigt importbehov i samband med pipelinebyggnation och andra investeringsprojekt, för att sedan sjunka till cirka 7 % under 2006. Planerade privatiseringsavtal förmodas ge ett påtagligt inflöde av privat kapital som kan finansiera det ökade underskottet i bytesbalansen. Den offentliga utlandsskulden och de offentligt garanterade lånen låg relativt stabilt i nominella termer kring 1,85 miljarder USD, vilket motsvarar 36 % av BNP vid slutet av 2004. Den inhemska offentliga skulden, som består av statsskuldväxlar och skulder till Georgiens centralbank, uppgick till 9 % av BNP år 2004. Räntebetalningar och amorteringar utgjorde ungefär 13 % av de offentliga utgifterna under 2004, vilket motsvarar 2,5 % av BNP. De inhemska eftersläpande betalningarna, som sammanlagt uppgick till nästan 5 % av BNP före rosornas revolution, förmodas vara helt återbetalda vid slutet av 2006. Den reala BNP-tillväxten var 6,2 % under 2004 och förmodas växa med 8,5 % under 2005 (BNP-tillväxten var 6,8 % på årsbasis under det första halvåret 2005). Eftersom den stimulans som byggandet av olje- och gaspipeliner innebär i nuläget med tiden kommer att avta, måste strukturreformerna upprätthållas för att främja en stabil tillväxt i ekonomin. Inflationen på årsbasis har ökat något och nådde 7,5 % i slutet av 2004. Myndigheternas målsättning är en inflation på 7 % i slutet av 2005 För detta krävs en noggrann styrning av statens skönsmässiga utgifter förutom att centralbanken upprätthåller en tillräckligt stram valutapolitik. De offentliga finanserna förbättrades avsevärt under 2004, men man har beslutat om en mer expansiv politik för 2005. Under 2004 lyckades regeringen öka skatteinkomsterna med imponerande fyra procentenheter av BNP (från 14,5 till 18,2 % av BNP), vilket avspeglar de georgiska myndigheternas anmärkningsvärda kamp mot korruptionen. Följden blev att den offentliga sektorn uppvisade ett överskott på 2,3 % av BNP baserat på åtaganden, medan betalningen av eftersläpande utgifter ledde till ett underskott på 0,2 % i likvida medel. Under 2005 planeras kraftiga utgiftsökningar mot bakgrund av de förväntade privatiseringsinkomsterna. Den offentliga sektorns underskott förväntas stiga till 4,8 % av BNP på kontantbasis. Till följd av att investerarnas förtroende ökat igen har räntan på statsskuldväxlar fallit till omkring 10 % från mer än 50 % mot slutet av 2003. Strukturreformerna är inriktade på att förbättra företagsklimatet, minska det delvis statsfinansierade underskottet i energisektorns finanser och bekämpa fattigdomen. Den nya uppstramade skattelagstiftningen som trädde i kraft i januari 2005 var en av den nya regeringens första större reformer i syfte att förbättra företagsklimatet. En ny tullagstiftning är under utarbetande och en genomgång av licenssystemet är också på gång. Det gjordes drastiska nedskärningar i den offentliga förvaltningen under de inledande skedena av den nya reformprocessen, vilket banade väg för högre löner inom den offentliga sektorn. Privatiseringen har återupptagits i stor skala och såväl mark som återstående större industritillgångar ingår i processen. Det svåraste som återstår att ta itu med är förmodligen att återuppliva energisektorns tekniska och ekonomiska bärkraft. De delvis statsfinansierade förlusterna inom kraftindustrin uppskattas till cirka 4,5 % av BNP. Då den del av befolkningen som lever under gränsen för existensminimum ligger kvar på nästan samma nivå, 52,5 %, utgör fattigdomsbekämpning en central del av regeringens reformprogram för socialt skydd, hälsa och utbildning, som bygger på en förbättrad ekonomisk bas. Den georgiska strategin för att bekämpa fattigdomen (genom programmet för ekonomisk utveckling och minskad fattigdom, EDPRP) lades fram av den förra regeringen för Internationella utvecklingsfondens och Internationella valutafondens styrelser i september 2003. Inom ramen för den europeiska grannskapspolitiken kommer förbindelserna mellan EU och Georgien att bli tätare genom en ökad ekonomisk integration. Bland de prioriterade områdena i handlingsplanen för den europeiska grannskapspolitiken, som skall avtalas mellan EU och Georgien, förväntas det ingå makroekonomisk stabilitet, åtgärder för att förbättra investeringsklimatet samt tillnärmning till EU på lagstiftningsområdet. Internationella valutafondens (IMF) styrelse godkände i juni 2004 en treårig åtgärd inom ramen för mekanismen för fattigdomsminskning och ökad tillväxt (PRGF) på sammanlagt 98 miljoner SDR. Därefter godkände fordringsägarna i Parisklubben i juli 2004 en omstrukturering av Georgiens bilaterala offentliga skulder enligt de så kallade Houston-villkoren. Med avtalen i Parisklubben konsolideras ungefär 160 miljoner USD i bilaterala offentliga skulder som Georgien ådragit sig före november 1999. Dessa skulder består av amorteringar som har förfallit eller kommer att förfalla under perioden juni 2004 – december 2006. Georgiens nya regering fick starkt stöd av världssamfundet även på givarkonferensen som kommissionen och Världsbanken ledde i juni 2004. På denna konferens utlovade kommissionen ett sammanlagt bistånd på 125 miljoner euro, inklusive ett preliminärt belopp på 33,5 miljoner euro i form av makroekonomiskt stöd under 2005–2006, under förutsättning att EU:s medlemsstater godkände det. Under perioden 1998–2004 beviljade gemenskapen Georgien exceptionellt finansiellt stöd i form av lån på 110 miljoner euro (utbetalat i juli 1998 efter att Georgien hade betalat av förfallna skulder på 131 miljoner euro till gemenskapen) och ett bidrag på sammanlagt 65 miljoner euro (av vilka endast 31,5 miljoner euro hade avsatts och utbetalats vid slutet av 2004). Under större delen av denna period hade Georgiens myndigheter antingen inte något fungerande finansieringsavtal med IMF eller, när det IMF-stödda programmet löpte enligt planerna, så uppfyllde de inte gemenskapens alla specifika villkor rörande strukturreformerna. Fram till och med rosornas revolution i november 2003 var den politiska situationen ogynnsam för reformer. Följden blev att kommissionen inte kunde betala ut stödets bidragsdel som planerat och därmed är Georgiens utestående skuld till gemenskapen (85,5 miljoner euro) fortfarande mycket högre än de målsättningar som fastställdes när det exceptionella finansiella stödet förbereddes. Efter det politiska systemskiftet i slutet av 2003 inledde den nya regeringen ett energiskt anpassnings- och reformprogram. Bland de viktigaste punkterna i regeringens ekonomisk-politiska program ingår att konsolidera budgeten och främja sund förvaltning av de offentliga finanserna, omstrukturera och reformera den offentliga förvaltningen, blåsa nytt liv i privatiseringen samt rehabilitera energisektorn. Avgörande åtgärder har vidtagits i kampen mot korruption och skattefusk. En ny liberal skattelagstiftning har varit i kraft sedan januari 2005 och regeringen har ytterligare åtgärder för att förbättra företagsklimatet på sin dagordning. Den makroekonomiska stabiliteten har bibehållits genom solid tillväxt och dämpad inflation. Denna reformsatsning bådar gott inför genomförandet av strategin för att bekämpa fattigdomen. Mot bakgrund av dessa lovvärda förbättringar i det övergripande ekonomiskpolitiska klimatet anser kommissionen det lämpligt att tilldela Georgien makroekonomiskt stöd i form av bidrag genom omprogrammering av det outnyttjade bidragsbeloppet på 33,5 miljoner euro. | Gällande bestämmelser Rådets beslut av den 17 november 1997 om exceptionellt finansiellt stöd till Armenien och Georgien (97/787/EG). Rådets beslut av den 20 mars 2000 om ändring av beslut 97/787/EG om exceptionellt finansiellt stöd till Armenien och Georgien så att det även omfattar Tadzjikistan (2000/244/EG). Föreliggande förslag till ny rättslig grund för det makroekonomiska stödet till Georgien kräver omprogrammering av det bidragsbelopp på 33,5 miljoner euro som inget åtagande gjorts för och som inte utbetalats. Bidragsbeloppet ingår i de 65 miljoner euro som hade öronmärkts för Georgien under det sammanlagda taket på 130 miljoner euro (artikel 1.3, ändrad genom beslut 2000/244/EG). | Förenlighet med Europeiska unionens politik och mål på andra områden Förbindelserna mellan EU och Georgien går in i en ny och djupare fas i och med att Georgien numera omfattas av den europeiska grannskapspolitiken. Gemenskapens stöd till Georgien genom den makroekonomiska stödordningen skulle bidra till att stärka de bilaterala förbindelserna samtidigt som handlingsplanen för den europeiska grannskapspolitiken, som för närvarande diskuteras vid förhandlingsbordet, går in i genomförandefasen. Enligt planerna kommer det europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet att göras tillgängligt för Georgien från 2007 och framåt. Det medger stöd även i form av budgetstöd, medan den makroekonomiska stödordningen kommer att användas under en övergångsperiod i syfte att förbättra skuldnivåns hållbarhet på medellång sikt och stödja regeringens reformprogram. | SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSANALYS | Samråd med berörda parter | Georgiens myndigheter begärde ytterligare makroekonomiskt stöd från EG under 2004. Kommissionens berörda avdelningar har varit i kontakt med myndigheterna och IMF under förberedelserna av detta förslag från kommissionen för att diskutera villkoren för stödet. Kommissionen har rådfrågat Ekonomiska och finansiella kommittén innan den lade fram förslaget. Efter att rådets beslut har antagits kommer kommissionens avdelningar att förhandla fram ett samförståndsavtal med Georgiens myndigheter för att fastställa närmare bestämmelser för genomförandet. | Extern experthjälp | Någon extern experthjälp har inte behövts. | Konsekvensanalys Eftersom det makroekonomiska stödet är ett politikbaserat instrument lämpar det sig särskilt väl för att stödja den georgiska regeringens satsning på att öka utlandsskuldens och statsskuldens hållbarhet på kort till medellång sikt. Genom att tillhandahålla ytterligare makroekonomiskt stöd i form av bidrag fortsätter gemenskapen att stödja Georgiens ekonomiska reformprogram. På kort sikt gör stödet det lättare för myndigheterna att förbättra landets externa finansiella ställning eftersom nettoskulden till gemenskapen minskar. På medellång sikt stärker det utlandsskuldens och statsskuldens hållbarhet genom att myndigheterna uppmuntras att genomföra lämpliga makroekonomiska och strukturpolitiska åtgärder. | RÄTTSLIGA ASPEKTER | Sammanfattning av den föreslagna åtgärden Gemenskapen skall göra makroekonomiskt stöd i form av bidrag tillgängligt för Georgien under en tvåårsperiod. Stödet kommer att betalas ut i minst två omgångar under perioden 2006–2007 på villkor att i) det genomförs en rad åtgärder som skall avtalas tillsammans med regeringen och ii) Georgien på ett tillfredsställande sätt genomför det IMF-stödda ekonomiska programmet. Bidragsutbetalningarna är också knutna till att Georgien betalar sina skulder till gemenskapen i förtid. Stödet förvaltas av kommissionen som tillsammans med myndigheterna skall fastställa de särskilda ekonomisk-politiska och finansiella villkoren knutna till bidragsutbetalningarna. Därvid kommer man att ta hänsyn till särskilda bestämmelser för att förhindra bedrägerier och andra oegentligheter i enlighet med budgetförordningen. | Rättslig grund Artikel 308 i fördraget | Subsidiaritetsprincipen Förslaget avser ett område där gemenskapen är ensam behörig. Subsidiaritetsprincipen är därför inte tillämplig. | Proportionalitetsprincipen Förslaget är förenligt med proportionalitetsprincipen av följande skäl: | Stödet är helt förenligt med de makroekonomiska mål som redan har fastställts i den IMF-stödda PRGF-överenskommelsen. Vad gäller de särskilda villkoren som skall knytas till utbetalningen av bidraget kommer kommissionen att koncentrera sig på ett begränsat antal områden, och i synnerhet förvaltning av de offentliga finanserna. | Stödets storlek fastställs på nytt efter att genomförandeperionden för det exceptionella finansiella stödet till Georgien har löpt ut och ligger därför under det tak som föreskrivs i den tidigare rättsliga grunden. Eftersom Georgien får stöd av bilaterala givare och internationella givare i allmänhet anses detta vara en lämplig fördelning av bördorna för gemenskapen. | Val av regleringsform | Föreslagen regleringsform: annan. | Övriga regleringsformer skulle vara olämpliga av följande skäl: I avsaknad av en ramförordning för den makroekonomiska stödordningen är särskilda beslut för ändamålet i rådet enligt artikel 308 i fördraget det enda tillgängliga rättsliga instrumentet för detta stöd. | BUDGETKONSEKVENSER | 33,5 miljoner euro avsatta under budgetposten 01 03 02 01 “Makroekonomiskt stöd till partnerstaterna i Östeuropa och Centralasien” | ÖVRIGA UPPLYSNINGAR | Översyn/ändring/tidsbegränsning | Förslaget innehåller en bestämmelse om tidsbegränsning. | 1. 2005/0224(CNS) Förslag till RÅDETS BESLUT om makroekonomiskt stöd till Georgien EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 308 i detta, med beaktande av kommissionens förslag[1], med beaktande av Europaparlamentets yttrande[2], och av följande skäl: 2. Genom rådets beslut 97/787/EG[3] beviljas Armenien och Georgien exceptionellt finansiellt stöd i form av långfristiga lån och bidrag. 3. Genom rådets beslut 2000/244/EG[4] om ändring av beslut 97/787/EG beviljas även Tadzjikistan exceptionellt finansiellt stöd och genomförandeperioden för stödet till Armenien och Georgien förlängs till 2004. 4. I Georgiens fall har målen med stödet inte uppnåtts helt på grund av ett otillfredsställande ekonomiskpolitiskt klimat i landet under större delen av genomförandeperioden. 5. Därför har endast 31,5 miljoner euro av den sammanlagda tilldelningen på 65 miljoner euro till Georgien avsatts och utbetalats inom ramen för det exceptionella finansiella stödet. 6. De nuvarande myndigheterna i Georgien arbetar för ekonomisk stabilitet och strukturreformer med stöd av Internationella valutafonden (IMF) genom en treårig åtgärd inom ramen för mekanismen för fattigdomsminskning och ökad tillväxt (PRGF) på sammanlagt 98 miljoner SDR som godkändes den 4 juni 2004. Därefter godkände fordringsägarna i Parisklubben den 21 juli 2004 en omstrukturering av Georgiens bilaterala offentliga skulder enligt Houston-villkoren. 7. Georgiens nya regering fick starkt stöd av världssamfundet på givarkonferensen som hölls i Bryssel den 16 juni 2004. 8. Världsbanken godkände i juni 2004 en reformstödskredit (Reform Support Credit), på 24 miljoner USD och kommer att fortsätta ge sitt stöd till Georgien inom ramen för en ny strategi för länderpartnerskap (Country Partnership Strategy) i form av stödoperationer för att minska fattigdomen (Poverty Reduction Support Operations). 9. Myndigheterna i Georgien har uttryckt sin avsikt att betala sina skulder till gemenskapen i förtid för att förbättra skuldnivåns hållbarhet. 10. Eftersom förbindelserna mellan EU och Georgien utvecklas inom ramen för den europeiska grannskapspolitiken, vilket förväntas leda till en djupare ekonomisk integration, bör regeringens ekonomiska reformprogram befrämjas genom gemenskapsstöd. 11. Att göra tillgängligt ett belopp som motsvarar den outnyttjade bidragsdelen av det exceptionella finansiella stödet, vilket skulle stödja landets ekonomiska reformer och bidra till att minska dess utlandsskuld, är ett lämpligt bidrag från gemenskapen till genomförandet av strategierna för fattigdomsminskning och ökad tillväxt i Georgien. 12. För att säkra ett effektivt skydd av gemenskapens ekonomiska intressen knutna till det aktuella makroekonomiska stödet måste man sörja för att Georgien vidtar lämpliga åtgärder för att förhindra och bekämpa bedrägerier, korruption och andra oegentligheter i samband med detta stöd, samt att kommissionen och revisionsrätten genomför kontroller. 13. Kommissionens avdelningar genomförde i oktober 2004 med hjälp av vederbörligen bemyndigade externa experter en operationell utvärdering av finansiella flöden och administrativa förfaranden på Georgiens finansministerium och centralbank för att försäkra sig om att det fanns ramar för en sund ekonomisk förvaltning. 14. Budgetmyndighetens befogenhet påverkas inte av att detta stöd i form av bidrag frigörs. 15. Kommissionen har rådfrågat Ekonomiska och finansiella kommittén innan den lade fram förslaget. 16. Fördraget innehåller inte några andra befogenheter för att anta detta beslut, än de som anges i artikel 308. HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE: Artikel 1 17. Gemenskapen skall göra makroekonomiskt stöd i form av direkta bidrag tillgängligt för Georgien upp till ett maximalt belopp på 33,5 miljoner euro i syfte att stötta de ekonomiska reformerna och hjälpa landet att förbättra skuldnivåns hållbarhet. 18. Gemenskapens ekonomiska stöd skall förvaltas av kommissionen i samråd med Ekonomiska och finansiella kommittén och på ett sätt som är förenligt med avtalen mellan IMF och Georgien. 3. Gemenskapens ekonomiska stöd skall vara tillgängligt i två år från och med den första dagen efter att detta beslut träder i kraft. Om omständigheterna så kräver kan emellertid kommissionen, efter samråd med Ekonomiska och finansiella kommittén, besluta att förlänga tillgänglighetsperioden med högst ett år. Artikel 2 19. Kommissionen är bemyndigad att, efter samråd med Ekonomiska och finansiella kommittén, enas med Georgiens myndigheter om vilken ekonomisk politik och vilka finansiella villkor som skall knytas till biståndet och detta skall formuleras i ett samförståndsavtal. Dessa villkor skall vara i överensstämmelse med de avtal som avses i artikel 1.2. 20. Under det faktiska genomförandet av gemenskapsstödet skall kommissionen övervaka att Georgien har sunda finansiella flöden, administrativa förfaranden samt interna och externa kontrollmekanismer som är relevanta för detta markoekonomiska stöd från gemenskapen. 21. Kommissionen skall regelbundet kontrollera att regeringens ekonomiska politik överensstämmer med syftena för detta ekonomiska stöd och att de ekonomisk-politiska och finansiella villkoren uppfylls. 22. Bidragsbeloppet skall göras tillgängligt för Georgien i minst två delutbetalningar i den mån som mottagarens nettoskuld till gemenskapen som regel har minskat med minst ett liknande belopp. Artikel 3 23. Om inte annat följer av artikel 2.4 skall den första bidragsutbetalningen frigöras efter ett tillfredsställande genomförande av det IMF-stödda ekonomiska programmet inom ramen för mekanismen för fattigdomsminskning och ökad tillväxt. Den andra och eventuella ytterligare delbetalningar skall frigöras efter ett tillfredställande genomförande av det IMF-stödda ekonomiska programmet och av andra eventuella åtgärder som överenskommits med kommissionen i enlighet med artikel 2.1, dock tidigast ett kvartal efter den förra delbetalningen. 24. Medlen skall utbetalas till Georgiens centralbank. Slutmottagare av medlen är Georgiens finansministerium. Artikel 4 Detta stöd skall genomföras i enlighet med budgetförordningen för Europeiska gemenskapernas allmänna budget samt dess genomförandebestämmelser. I synnerhet gäller att det samförståndsavtal som ingås med Georgiens myndigheter skall innehålla lämpliga åtgärder som Georgien skall vidta för att förhindra och bekämpa bedrägerier, korruption och andra oegentligheter i samband med detta stöd. Det skall också innehålla bestämmelser om kontroller som skall utföras av kommissionen, inklusive Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (OLAF), med rätt att utföra platskontroller och inspektioner samt revisioner som revisionsrätten utför, när så är lämpligt på plats. Artikel 5 Kommissionen skall minst en gång om året före september månad överlämna en rapport till Europaparlamentet och rådet som skall innehålla en utvärdering av genomförandet av detta beslut under föregående år. Artikel 6 Detta beslut får verkan samma dag som det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning . Utfärdad i Bryssel, den På rådets vägnar Ordförande FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT Politikområde: Avdelning 01: Ekonomi och finans Verksamhet: 03 – Internationella ekonomiska och finansiella frågor | FÖRSLAGETS NAMN: MAKROEKONOMISKT STÖD TILL GEORGIEN | 1. BERÖRDA BUDGETRUBRIKER (NUMMER OCH BETECKNING) 01 03 02 01 “Makroekonomiskt stöd till partnerstaterna i Östeuropa och Centralasien” 2. ALLMÄNNA UPPGIFTER 2.1. Sammanlagda anslag för åtgärden (del B): miljoner euro i åtagandebemyndiganden 42,050 miljoner (2005). I detta belopp ingår det ursprungliga anslaget (24,200 miljoner euro) och en intern överföring som är under förberedande (17,850 miljoner euro) 2.2. Tillämpningsperiod: Startår 2005, slutår 2007 2.3. Flerårig total utgiftsberäkning: a) Förfalloplan för åtagandebemyndiganden/betalningsbemyndiganden (finansiellt stöd) (se punkt 6.1.1) Miljoner euro ( avrundat till tredje decimalen ) 2005 | 2006 | 2007 | Totalt | Åtagandebemyn-diganden (ÅB) | 33,500 | 33,500 | Betalningsbemyndiganden (BB) | 19,000 | 14,500 | 33,500 | b) Tekniskt och administrativt stöd och stödutgifter ( se punkt 6.1.2 ) Åtagandebemyn-diganden | 0,050 | 0,050 | 0,100 | Betalningsbemyndiganden | 0,050 | 0,050 | 0,100 | Delsumma a+b | Åtagandebemyn-diganden | 33,500 | 0,050 | 0,050 | 33,600 | Betalningsbemyndiganden | 19,050 | 14,550 | 33,600 | c) Total budgetkonsekvens i form av personalutgifter och övriga administrativa utgifter (se punkt 7.2 och 7.3) ÅB/BB | 0,165 | 0,165 | 0,330 | TOTALT a+b+c | Åtagandebemyn-diganden | 33,500 | 0,215 | 0,215 | 33,930 | Betalningsbemyndiganden | 19,215 | 14,715 | 33,930 | 2.4. Förenlighet med den ekonomiska planeringen och budgetplanen Förslaget är förenligt med gällande ekonomisk planering. 2.5. Påverkan på inkomsterna Förslaget påverkar inte inkomsterna 3. BUDGETTEKNISKA UPPGIFTER Typ av utgifter | Nya | Deltagande EFTA | Deltagande av kandidatländer | Rubrik i budgetplanen | Icke-oblig. utg. | Diff. anslag | Nej | Nej | Nej | nr 4 | 4. RÄTTSLIG GRUND Artikel 308 i fördraget 5. BESKRIVNING AV ÅTGÄRDEN OCH SKÄL FÖR ÅTGÄRDEN 5.1. Behovet av gemenskapsåtgärder [5] 5.1.1. Mål för åtgärden Det föreslagna stödet består av ett bidrag från gemenskapen på upp till 33,5 miljoner euro till Georgien (som skall finansieras genom den allmänna budgeten) i syfte att stötta de ekonomiska reformerna och hjälpa landet att ytterligare minska sin nettoskuld till gemenskapen, vilket kommer att förbättra utlandsskuldkvoten och öka statsskuldens hållbarhet på medellång sikt. Stödet kompletterar de resurser som Georgien får av internationella finansiella institut och bilaterala givare till stöd för myndigheternas program för ekonomisk stabilitet och strukturreformer. 5.1.2. Förhandsutvärdering En förhandsutvärdering genomfördes i september 2004 (av enhet D3 på kommissionens generaldirektorat för ekonomi och finans) och uppdaterades i juli 2005. 5.1.3. Åtgärder som vidtagits efter en efterhandsgranskning Ingen efterhandsgranskning av gemenskapens makroekonomiska stöd till Georgien har utförts ännu. En utvärdering av ett liknande stöd till Armenien utfördes emellertid nyligen och den tyder på att trots stödets positiva inverkan på skuldnivåns hållbarhet på kort sikt, är de mer långsiktiga konsekvenserna för strukturreformerna inte lika tydliga. Dessa slutsatser antyder att gemenskapens villkor på den ekonomiska politiken måste koncentreras på ett mer begränsat antal nyckelreformer som övervakas på lämpligt sätt och är föremål för en nära politisk dialog under hela stödperioden. 5.2. Planerad verksamhet och villkor för finansiering via budgeten Stödet ges i form av ett direkt bidrag på upp till 33,5 miljoner euro (finansierat genom den allmänna budgeten) som skall frigöras i minst två delutbetalningar. Utbetalningen sker på villkor att det nuvarande treåriga avtalet mellan Georgien och IMF inom ramen för mekanismen för fattigdomsminskning och ökad tillväxt (PRGF) genomförs på ett tillfredsställande sätt. Före varje delutbetalning skall kommissionens tjänstemän, i samarbete med de nationella myndigheterna och personal från IMF, bekräfta att nämnda avtal följer planen. Kommissionen skall också komma överens med Georgiens myndigheter om ett antal specifika politiska villkor som måste uppfyllas innan den andra och eventuellt ytterligare delutbetalningar görs. Dessa villkor skall vara förenliga med avtalen mellan Georgien och IMF. Bidragsutbetalningarna görs endast om Georgien har gjort återbetalningar i förtid på sin utestående skuld till gemenskapen. De exakta återbetalningsbeloppen skall avtalas med myndigheterna i ett samförståndsavtal, men skall i regel vara minst lika stora som bidragsutbetalningarna. 5.3. Metod för genomförande Stödet kommer att genomföras i form av centraliserad direkt förvaltning av kommissionen med hjälp av egen personal. 6. BUDGETKONSEKVENSER 6.1. Totala budgetkonsekvenser för del B (för hela programperioden) Det sammanlagda beloppet motsvarar den outnyttjade delen av det exceptionella finansiella stödet till Georgien enligt rådets beslut 97/787/EG och 2000/244/EG. Det totala taket som anges i den tidigare rättsliga grunden kommer därför inte att överskridas. 6.1.1. Finansiellt stöd Åtagandebemyndiganden, miljoner euro (avrundat till tre decimaler) Fördelning | 2005 | 2006 | 2007 | Totalt | Bidragsutbetalningar till Georgien | 33,500 | 33,500 | TOTALT | 33,500 | 33,500 | 6.1.2. Tekniskt och administrativt stöd, stödutgifter och IT-utgifter (åtagandebemyndiganden) 2005 | 2006 | 2007 | Totalt | Tekniskt och administrativt stöd | Stödutgifter | a) Studier (operationella utvärderingar) | 0,050 | 0,050 | 0,100 | b) Expertmöten | Information och publikationer | TOTALT | 0,050 | 0,050 | 0,100 | 7. EFFEKTER PÅ PERSONALRESURSER OCH ADMINISTRATIVA UTGIFTER 7.1. Personalbehov för åtgärden Uppgifterna i samband med förvaltning av stödet kommer att skötas med hjälp av omfördelning av personal, om så behövs, och kommer inte att medföra någon ökning av kommissionens personal. Typ av tjänster | Personal som krävs för att förvalta åtgärden, dvs. befintliga plus ev. ytterligare personalresurser | Totalt | Beskrivning av de arbetsuppgifter som den planerade åtgärden för med sig | Antal fasta tjänster | Antal tillfälligt anställda | Tjänstemän eller tillfälligt anställda | A B C | 1/3 | 1/3 | Bl.a. att förbereda samförståndsavtal/bidragsöverenskommelser, ha kontakt med myndigheter, internationella finansiella institut och externa experter för operationella utvärderingar, utföra kontrollbesök, förbereda rapporter från kommissionens personal, kommissionsförfaranden i samband med förvaltning av stödet. | Övriga personalresurser | Totalt | 1/3 | 1/3 | 7.2. Total budgetkonsekvens av personalbehov Typ av personal | Belopp i euro | Beräkningsmetod* | Tjänstemän Tillfälligt anställda | 30 500 | 1/3 x genomsnittlig årlig utgift för en tjänsteman i lönegrad A*5 – A*12 | Övriga personalresurser (ange budgetrubrik) | Totalt | 30 500 | Beloppen avser totala utgifter för 12 månader. 7.3. Övriga administrativa utgifter till följd av åtgärden Budgetrubrik (nummer och beteckning) | Belopp i euro | Beräkningsmetod | Totalt (avdelning A7) A0701 – Tjänsteresor A07030 – Möten A07031 – Kommittéer vars hörande är obligatoriskt1 A07032 – Kommittéer vars hörande ej är obligatoriskt1 A07040 – Konferenser m.m. A0705 – Studier och samråd Övriga utgifter (ange vilka) Utvärdering i efterhand | 10 000 125 000 | Två tjänsteresor per år för två personer Beräknad total utgift på 250 000 euro för servicekontrakt | Informationssystem (A-5001/A-4300) | Övriga utgifter i del A (ange vilka) | Totalt | 135 000 | Beloppen avser totala utgifter för 12 månader. 1 Ange vilken typ av kommitté samt vilken av de två kategorierna den tillhör. I. Totalbelopp/år (7.2 + 7.3) II. Varaktighet III. Totalkostnad för åtgärden (I x II) | 165 500 euro Två år 331 000 euro | 8. UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING 8.1. Metod för uppföljning Detta stöd är av makroekonomisk natur och utformat i överensstämmelse med det IMF-stödda ekonomiska programmet. Övervakningen kommer att ske på grundval av framsteg med genomförandet av PRGF-överenskommelsen och särskilda reformåtgärder som skall avtalas i ett samförståndsavtal. Myndigheterna kommer att få rapportera regelbundet om en rad indikatorer. Kommissionens tjänstemän kommer att fortsätta att övervaka förvaltningen av de offentliga finanserna och följa upp den utvärdering av finansiella flöden och administrativa förfaranden som utfördes under föreberedelserna av detta förslag. Europeiska kommissionens delegation i Georgien kommer att rapportera regelbundet om ämnen som är relevanta för övervakning av stödet. Kommissionens avdelningar kommer att ha fortsatt nära kontakter med IMF och Världsbanken. 8.2. Planerad form och tidsplan för utvärderingar Enligt förslaget till rådsbeslut skall en årlig rapport överlämnas till Europaparlamentet och rådet med en utvärdering av hur åtgärden genomförts. Dessutom skall kommissionen eller behöriga företrädare enligt planerna göra en oberoende efterhandsutvärdering av biståndet efter att genomförandeperioden har löpt ut. 9. BESTÄMMELSER OM BEDRÄGERIBEKÄMPNING Kommissionen har infört en löpande operationell bedömning av finansiella flöden och administrativa förfaranden i alla tredjeländer som får markoekonomiskt stöd. Syftet är att uppfylla de krav som ställs i budgetförordningen för Europeiska gemenskapernas allmänna budget. Alla tillgängliga slutsatser i relevanta rapporter från IMF och Världsbanken beaktas också. Kommissionens tjänstemän genomförde i oktober 2004 med hjälp av vederbörligen bemyndigade externa experter en operationell utvärdering av finansiella flöden och administrativa förfaranden på Georgiens finansministerium och centralbank. Översynen omfattade områden som förvaltningsstruktur och organisation, förvaltning och kontroll av medel, IT-systemens säkerhet, intern och extern revisionskapacitet samt centralbankens självständighet. Slutsatsen blev att finansministeriet har effektiva ramar för en sund ekonomisk förvaltning vad gäller budgetkontroll, men att de behöver stärkas och utvecklas i fråga om intern kontroll inom budgetansvariga myndigheter och den interna och externa revisionen. I Georgiens centralbank är ramarna för en sund ekonomisk förvaltning effektiva. Den föreslagna rättsliga grunden för det makroekonomiska stödet till Georgien omfattar även bedrägeriförebyggande åtgärder. Dessa åtgärder kommer att preciseras närmare i ett samförståndsavtal. Det finns planer på att specifika politiska villkor för att öka effektiviteten, insynen och ansvarskyldigheten kommer att knytas till stödet. Slutligen kommer det makroekonomiska stödet att bli föremål för verifiering, kontroll och revision på kommissionens ansvar, inklusive Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (OLAF), samt granskning från revisionsrättens sida. [1] EUT C […], […], s. […]. [2] EUT C […], […], s. […]. [3] EGT L 322, 25.11.1997, s. 37. [4] EGT L 77, 28.3.2000, s. 11. [5] Ytterligare upplysningar finns i den separata vägledningen.