|
25.3.2015 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 80/100 |
KOMMISSIONENS BESLUT (EU) 2015/456
av den 5 september 2014
om stödordning SA.26212 (11/C) (f.d. 11/NN – f.d. CP 176/A/08) och SA.26217 (11/C) (f.d. 11/NN – f.d. CP 176/B/08) som Bulgarien har genomfört i form av byte av privatägd skogsmark mot statligt ägd skogsmark
[delgivet med nr C(2014) 6207]
(Endast den bulgariska texten är giltig)
(Text av betydelse för EES)
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 108.2 första stycket,
med beaktande av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, särskilt artikel 62.1 a,
med beaktande av kommissionens beslut C(2011) 4444 av den 29 juni 2011 (1),
efter att i enlighet med nämnda artiklar ha gett berörda parter tillfälle att yttra sig och med beaktande av dessa synpunkter, och
av följande skäl:
1. FÖRFARANDE
|
(1) |
Den 17 juli 2008 mottog kommissionen ett klagomål från en klagande som önskar förbli anonym (nedan kallad den första klagande). Enligt klagomålet hade Bulgarien beviljat statligt stöd i samband med byten av privatägd mark mot offentligt ägd mark, ofta följt av en ändring av användningen av den utbytta marken från skog till byggnadsmark. Den första klagande lämnade ytterligare upplysningar genom skrivelser av den 28 augusti 2008, den 3 september 2008, den 1 oktober 2008, den 5 december 2008, den 18 februari 2010, den 12 oktober 2010 och den 26 januari 2011. |
|
(2) |
Den 27 januari 2009 mottog kommissionen ytterligare upplysningar om de påstådda bytestransaktionerna från en tredje part. Den 14 maj 2009 lämnades ett andra klagomål in om samma byten, och klaganden i det klagomålet inkom med ytterligare upplysningar den 2 juni 2009 och den 8 juni 2009. Den 23 mars 2010 lämnade ytterligare en tredje part in upplysningar om dessa byten till kommissionen. |
|
(3) |
De bulgariska myndigheterna lämnade upplysningar till kommissionen om de påstådda bytena genom skrivelser av den 2 september 2008, den 28 oktober 2008, den 4 januari 2010, den 23 mars 2010, den 27 mars 2010, den 30 augusti 2010 och den 14 februari 2011. Under möten mellan kommissionens tjänsteavdelningar och de bulgariska myndigheterna den 22 februari 2010, 12 oktober 2010 och 3 februari 2011 lämnade myndigheterna ytterligare upplysningar om bytena. |
|
(4) |
Genom en skrivelse av den 29 juni 2011 informerade kommissionen Bulgarien om sitt beslut att inleda ett förfarande i enlighet med artikel 108.2 i fördraget med avseende på de ifrågasatta bytestransaktionerna. Kommissionens beslut om att inleda det formella förfarandet (nedan kallat beslutet om att inleda förfarandet) har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning (2). Kommissionen har uppmanat berörda parter att inkomma med sina synpunkter på åtgärden i fråga. |
|
(5) |
Genom en skrivelse som togs emot den 29 september 2011 lämnade de bulgariska myndigheterna sina synpunkter på beslutet om att inleda förfarandet. |
|
(6) |
Kommissionen tog emot synpunkter på beslutet om att inleda förfarandet från följande berörda parter: Ecobalkani-Bulgaria EOOD (3), Vihren OOD (4), Aqua Estate OOD (5), Elkabel AD (6), Jivka Blagoeva (7), V-N-G Confort OOD (8), Yavor Haytov (9), Simeon Stoev Mirov (10), LM Impex EOOD (11), All Seas Property 2 OOD (12), Litex Commerce AD (13), Foros Development EAD (14), Izgrev 5 EOOD (15), BOIL OOD (16), BG Land Co OOD (17), Mirta Engineering EOOD (18), Beta Forest EOOD (19), Kosta Gerov (20), Marieta Babeva (21), Dimitar Terziev (22), Svetoslav Mihailov och Elizabet Mihailova (23), samt från en klagande som ville vara anonym (24). |
|
(7) |
Genom skrivelser av den 1 september 2011, 5 oktober 2011, 25 november 2011, 14 december 2011 och 3 april 2012 vidarebefordrade kommissionen dessa synpunkter till de bulgariska myndigheterna som fick möjlighet att svara. Bulgariens kommentarer på de berörda parternas synpunkter inkom genom skrivelser av den 4 november 2011, 15 december 2011, 12 januari 2012 och 25 april 2012. |
|
(8) |
De bulgariska myndigheterna lämnade ytterligare upplysningar om de ifrågasatta bytena genom en skrivelse av den 2 december 2011 och under ett möte med kommissionens tjänsteavdelningar den 9 december 2011. |
|
(9) |
Genom en skrivelse av den 9 februari 2012 begärde kommissionen ytterligare förtydliganden från den första klagande om vissa bevis som den lämnat in. |
|
(10) |
Den 3 april 2012 vidarebefordrade kommissionen ytterligare kommentarer från ett antal tredje parter (25) till de bulgariska myndigheterna. Kommissionen tog emot Bulgariens kommentarer på dessa synpunkter den 25 april 2012 och den 15 maj 2012. |
|
(11) |
Den 26 juli 2012 begärde kommissionen ytterligare upplysningar från de bulgariska myndigheterna. Den 17 augusti 2012 begärde de bulgariska myndigheterna en förlängning av tidsfristen för att lämna dessa upplysningar, vilket kommissionen beviljade den 31 augusti 2012. De bulgariska myndigheterna lämnade de begärda upplysningarna den 19 september 2012. |
|
(12) |
Den 3 oktober 2012 begärde kommissionen ytterligare förtydliganden från Elkabel AD, en av de tredje parter som lämnat in synpunkter på beslutet om att inleda förfarandet, och dessa lämnades den 31 oktober 2012. |
|
(13) |
Genom skrivelser av den 14 januari 2013, 17 maj 2013, 22 juli 2013 och den 22 oktober 2013 begärde kommissionen ytterligare upplysningar från de bulgariska myndigheterna, som lämnades den 4 och 5 februari 2013, 25 juni 2013 och 5 juli 2013, 16 och 23 augusti 2013, samt den 19 november 2013 och den 20 december 2013. Delar av de upplysningar som överlämnades i den sista inlagan lämnades sedan in på nytt av de bulgariska myndigheterna via e-post den 21 januari 2014. |
2. BESKRIVNING AV ÅTGÄRDEN
2.1 Markbytena
|
(14) |
År 1947 blev all skog i Bulgarien offentlig egendom till följd av statlig expropriering. Denna situation rådde fram till 2000 då processen med att återlämna skogen till de tidigare ägarna inleddes. |
|
(15) |
På grundval av en ändring av skogslagen (26), som trädde i kraft den 22 februari 2002, blev det möjligt att byta nyligen privatiserad skog mot statligt ägd offentlig skog i den statliga skogsfonden. Denna ändring av skogslagen var i kraft fram till den 27 januari 2009 och innehöll bestämmelser om ordningen och villkoren för dessa byten. |
|
(16) |
Inför bytena fastställdes priserna på den privatägda och den offentligt ägda skogen på grundval av en särskild bulgarisk föreskrift, nämligen föreskriften om beräkning av baspriser, priser för mark i marginaliserade områden och införandet av nyttjanderättigheter och servitut i fråga om skog och skogsmark (27) (nedan kallad föreskriften om baspriser), som trädde i kraft den 18 november 2003. Den bulgariska lagstiftningen tillåter inte att expertvärderare avviker från de priser som fastställts för skogsmark genom tillämpning av föreskriften om baspriser. |
|
(17) |
På grundval av den föreskriften fastställs baspriset för en skogsfastighet som summan av basvärdet på den marken och beståndets värde (trädarter på fastigheten). |
|
(18) |
Markens värde fastställs på grundval av det genomsnittliga markvärdet enligt de markkategorier som erbjuder identiska villkor för växternas tillväxt (150 lägestyper enligt bilaga 1 till föreskriften om baspriser). Detta värde justeras sedan med hjälp av en justeringskoefficient som tar hänsyn till markens belägenhet i förhållande till lokal och nationell infrastruktur. Justeringskoefficienten (Km), som anges i bilaga 2 till föreskriften om baspriser, fastställs med hjälp av följande formel:
där
|
|
(19) |
Markens värde justeras ytterligare genom att en höjning läggs till per hektar (tillägg) på grundval av det genomsnittliga markpriset i det område där fastigheten ligger. Dessa tillägg fastställs i bilaga 3 till föreskriften om baspriser och anges i tabell 2: Tabell 2
|
|
(20) |
Det sammanlagda värde på marken som fastställs genom denna mekanism kallas för markens basvärde. |
|
(21) |
Beståndets värde (de växtarter som finns på fastigheten) är värdet för beståndets nuvarande ålder och det beräknade värdet för dess avverkningsålder. Värdet på virke från skogsbestånd vid deras aktuella ålder (åldern vid tidpunkten för värderingen) är lika med intäkterna från försäljningen av sorterna i fråga till genomsnittliga marknadspriser, med avdrag för kostnaderna i samband med fällning, primär bearbetning och transport till en tillfällig lagringsplats. Om inkomsterna inte täcker kostnaderna anses virket inte ha något värde. |
|
(22) |
Inkomster från försäljningen fastställs genom klassificering av stockarna och volymen virkeskategorier. Kostnaderna (bulgariska lev/kubikmeter) i samband med fällning och primär bearbetning av virke med en genomsnittlig svårighetsgrad för avverkningsområdet beror på typen av träd och virkeskategorin på fastigheten. Kostnaderna för virkestransport beror på typen av träd, virkeskategorin och det genomsnittliga transportavståndet från platsen i fråga. Transportkostnaderna multipliceras med varje transportkilometer med en koefficient som tar hänsyn till transportvägens svårighetsgrad. |
|
(23) |
De genomsnittliga marknadspriserna och kostnaderna i samband med fällning, primär bearbetning och transport av virke bör fastställas och uppdateras regelbundet av verkställande skogsbyrån (28) på grundval av viktade genomsnitt som beräknas utifrån statistiska uppgifter som har samlats in under en treårsperiod (det senaste året dubblar vikten). |
|
(24) |
Beståndets värde, fastställt av en värderare, adderas till markens basvärde, vilket ger baspriset på en skogsfastighet. |
|
(25) |
Detta baspris justeras med hänsyn till skydd av skogens miljö- och rekreationsvärde i fråga om mark i områden som omfattas av ”särskilt skydd mot urbanisering”, som inrättats genom lag i vissa områden i Bulgarien. Enligt bestämmelserna i bilaga 19 till föreskriften om baspriser ska basvärdet på skogsfastigheter i sådana områden multipliceras med en koefficient (К) enligt tabell 3 (29): Tabell 3
|
|
(26) |
Slutligen tillämpas en så kallad marknadsregleringskoefficient på baspriset på marken enligt bilaga 20 till föreskriften om baspriser. Denna koefficient uttrycks i bulgariska lev/m2 och varierar från 10 för mark nära kusten, stora semesterorter i bergen samt Sofia, till 1 för den minst attraktivt belägna marken. |
|
(27) |
Trots det som anges ovan måste en privat part som genom ett byte fick mark till ett högre sammanlagt administrativt pris än den mark som parten lämnat i byte, måste parten betala staten en ersättning för den prisskillnaden. Enligt de bulgariska myndigheterna godkände staten endast byten som ledde till att staten tog emot mark med högre administrativt värde. Denna regel innebär dock endast att det sammanlagda administrativa priset för den privatägda fastigheten måste vara högre än det administrativa priset på den offentligt ägda fastigheten som bytet gällde, inte dess pris per kvadratmeter. |
|
(28) |
Den 27 januari 2009 trädde ett förbud mot byten av skogsmark i kraft. Granskningsperioden för de ifrågasatta bytena löper alltså från den 1 januari 2007, dagen för Bulgariens anslutning till EU, till den 27 januari 2009, dagen då bytestransaktionerna upphörde (nedan kallad granskningsperioden). |
2.2 FÖRÄNDRINGEN I MARKANVÄNDNING
|
(29) |
De klagande hävdar vidare att bytena ofta följdes av en ändring av markanvändningen från skogsmark till byggnadsmark och att ändringen ytterligare ökade skillnaden i förhållande till marknadsvärdet på den statligt ägda skog som byttes mot den privatägda fastigheten. |
|
(30) |
De bulgariska myndigheterna förklarade att förfarandet för att ändra markanvändningen inte styrs av bestämmelserna i skogslagen (som bytena) utan av separata lagar, däribland lagen om fysisk planering (ZUT) (30). Enligt den lagstiftningen kan en skogsägare begära att markanvändningen för en skogsfastighet ändras till byggnadsmark, genom en ansökan till den verkställande direktören för den verkställande skogsbyrån, som ingår i jordbruks- och livsmedelsministeriet (31). En kommitté av (interna och eventuellt externa) sakkunniga granskar sedan begäran och utfärdar ett yttrande till verkställande direktören som antar ett preliminärt beslut om ansökan. Om beslutet är positivt och bekräftar grunderna för ansökan och att den är laglig, vidarebefordras det till alla enheter som ansvarar för att ändra markanvändningen (provinsens guvernör, borgmästaren i kommunen samt direktören för det regionala direktorat som ansvarar för skogar). |
|
(31) |
På grundval av ett positivt preliminärt beslut ska ägaren lämna in en ansökan till den berörda kommunen om beställning, utformning och godkännande av en detaljerad översiktsplan. För en sådan plan krävs samråd med alla (lokala) intressenter. Om planen godkänns av de behöriga myndigheterna och när den träder i kraft, ska markägaren lämna in en ansökan till jordbruks- och livsmedelsministern om att den berörda skogsmarken ska uteslutas från det skyddade skogsbeståndet. Om den ansökan godkänns ska det betalas en stämpelavgift som fastställs av en oberoende värderare enligt bestämmelserna i föreskriften om baspriser. |
|
(32) |
När markägaren har betalat stämpelavgiften till de behöriga myndigheterna inleds förfarandet för att utfärda ett administrativt beslut om ändring av markanvändningen. Beroende på fastighetens storlek beviljas detta beslut av jordbruks- och livsmedelsministern (om det rör sig om en fastighet på mindre än 10 hektar) eller av ministerrådet. |
|
(33) |
Den 3 september 2009 infördes ett stopp för efterföljande ändringar av markanvändning för utbytt mark. |
2.3 RÄTTSLIG GRUND FÖR ÅTGÄRDERNA
|
(34) |
Bytena, beräkningen av de priser som ska användas i bytena och förfarandet för att ändra markanvändningen av de bytta skogsfastigheterna styrs av följande rättsakter:
|
2.4 STÖDMOTTAGARE
|
(35) |
Enligt de klagande är de potentiella stödmottagarna inom ramen för bytena fysiska personer, privata företag och kommuner, ofta verksamma inom fastighetsutveckling och/eller turism, som bytt sin skogsmark mot offentligt ägd skogsmark. |
3. SKÄLEN TILL ATT FÖRFARANDET INLEDDES
|
(36) |
I sitt beslut om att inleda förfarandet uttryckte kommissionen farhågor om att bytena och/eller den efterföljande ändringen av markanvändning innehöll statligt stöd i den mening som avses i artikel 107.1 i fördraget och tvivlade på att stödet i fråga var förenligt med den inre marknaden. |
3.1 INBYGGD KOPPLING MELLAN BYTENA OCH FÖRÄNDRINGEN I MARKANVÄNDNING
|
(37) |
För det första hyste kommissionen tvivel med anledning av de klagandes påstående att bytena i flera fall hade följts av en ändring i markanvändningen av den mark som blivit föremål för byte, dvs. från skogsmark till byggnadsmark. |
|
(38) |
Mot bakgrund av de siffermässiga bevis som de bulgariska myndigheterna lämnade konstaterade kommissionen i sitt beslut om att inleda förfarandet att av de 147 byten som genomfördes under granskningsperioden (2006–2009) följdes 15 av en förändrad markanvändning (10 %). Dessutom noterade kommissionen att olika rättsliga bestämmelser gäller för bytena och för de eventuella ansökningarna om ändring av markanvändningen och att det finns separata administrativa förfaranden för de båda processerna. Dessa faktorer föreföll vid en första anblick bekräfta de bulgariska myndigheternas påstående att de båda stegen – i princip – inte har någon inbyggd koppling mellan varandra (34). |
|
(39) |
De bulgariska myndigheterna angav dock att formlerna för att fastställa de administrativa priserna på skogsmark och den stämpelavgift som skulle betalas för en ändring av markanvändningen fastställdes på en nivå som skulle säkerställa att bytespriset i sin helhet för skogsmarken plus ändringen av markanvändningen till största delen skulle motsvara marknadspriset på liknande byggnadsmark. Detta kan tyda på att myndigheterna antog att många investerare skulle försöka göra båda stegen i en enda transaktion. |
|
(40) |
Följaktligen uttryckte kommissionen tvivel om huruvida den eventuella ändringen i markanvändning för den berörda skogen skulle beaktas när fastighetens pris fastställdes inför bytet, dvs. huruvida bytet och den efterföljande ändringen av markanvändningen för den mark som ingått i bytet kunde betraktas som sammankopplade i sig. |
3.2 EVENTUELLT STATLIGT STÖD I FÖRÄNDRINGEN I MARKANVÄNDNING
|
(41) |
Ett annat tvivel som kommissionen uttryckte var huruvida ändringen av markanvändningen för den mark som ingick i bytet kunde innebära att statligt stöd hade beviljats, eftersom ändringen ökade värdet ytterligare på den utbytta marken. |
|
(42) |
Kommissionen konstaterade i beslutet om att inleda förfarandet att ändringen i markanvändning inte vid första anblicken verkar ha omfattat någon överföring av statliga medel. Stämpelavgiften för en sådan transaktion beräknades enligt de rättsliga bestämmelserna och hade – såvitt kommissionen kände till – betalats i alla berörda fall. Det innebar att även om de företag som berördes av den ändrade markanvändningen kanske hade gynnats av den ändringen, skulle de administrativa besluten om denna ändring inte leda till stöd i den mening som avses i artikel 107.1 i fördraget. Kommissionen tog inte slutgiltig ställning i denna fråga, utan uppmanade de berörda parterna att lämna synpunkter på huruvida åtgärden innefattade statligt stöd. |
3.3 EVENTUELLT STATLIGT STÖD I BYTET AV SKOGSMARK
|
(43) |
Kommissionen konstaterade i beslutet om att inleda förfarandet att priserna på skogsmark för bytena fastställdes av sakkunniga som enbart använde de formler som angetts i föreskriften om baspriser. Därför tvivlade kommissionen på att tillämpningen av dessa formler ledde till ett administrativt pris som liknade de priser som erhålls vid transaktioner på armslängds avstånd mellan två privata parter. Därför uppmanade kommissionen Bulgarien och tredje parter att lämna upplysningar om marknadspriser vid helt privata försäljningar (eller byten) av skogsmark som ägt rum i Bulgarien under granskningsperioden. Vidare uppmanade kommissionen Bulgarien och tredje parter att tillhandahålla upplysningar om skillnaderna mellan dessa priser och de administrativa priser som används för de ifrågasatta bytena och därmed om storleken på det eventuella statliga stöd som ingått i de transaktionerna. Kommissionen uppmanade även Bulgarien och tredje parter att lämna upplysningar om de bestämmelser som tillämpats i fråga om den ersättning som betalats vid byten när det funnits skillnader i pris mellan de båda fastigheter som ingått i bytet. Slutligen uppmanade kommissionen Bulgarien att lämna ytterligare upplysningar för att underbygga sitt påstående om att de ifrågasatta bytena inte påverkat handeln inom unionen. |
|
(44) |
I beslutet om att inleda förfarandet angav kommissionen också sin preliminära syn på hur den fördel som de ifrågasatta bytena hade medfört skulle kvantifieras, om det skulle visa sig att dessa byten ledde till statligt stöd:
Det statliga stödet i samband med bytet skulle sedan vara lika med värdet på ii minus värdet på i. Eventuell kontant ersättning till följd av skillnaden i administrativt pris på de båda fastigheter som är föremål för bytet och som den ena parten betalar till den andra ska också beaktas i beräkningen av ett eventuellt inslag av statligt stöd i samband med bytet. |
3.4 ETT EVENTUELLT STATLIGT STÖDS FÖRENLIGHET MED DEN INRE MARKNADEN
|
(45) |
Om det skulle förekomma statligt stöd till följd av förändringen av markanvändning och/eller till följd av bytena, uttryckte kommissionen i sitt beslut om att inleda förfarandet tvivel på att ett sådant stöd kunde anses vara förenligt med den inre marknaden, särskilt artikel 107.3 a i fördraget och bestämmelserna i riktlinjerna för statligt regionalstöd 2007–2013 (35) och/eller artikel 107.3 c i fördraget och bestämmelserna i gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till jordbruk och skogsbruk 2007–2013 (nedan kallade riktlinjerna för skogsbruk) (36). |
|
(46) |
Därför uppmanade kommissionen Bulgarien och berörda parter att inkomma med synpunkter på de ifrågasatta åtgärdernas förenlighet med den inre marknaden. |
4. SYNPUNKTER FRÅN BERÖRDA PARTER
4.1 SYNPUNKTER FRÅN DEN FÖRSTA KLAGANDE PÅ DE TVIVEL KOMMISSIONEN UTTRYCKTE I BESLUTET OM ATT INLEDA FÖRFARANDET
|
(47) |
Den första klagande hävdar att de ifrågasatta bytena utgör statligt stöd i den mening som avses i artikel 107.1 i fördraget och att stödet är oförenligt med den inre marknaden. |
|
(48) |
När det gäller kommissionen första tvivel anser den första klagande att det finns en inbyggd koppling mellan den förändrade markanvändningen och bytena. För det första hävdar klaganden att många av de som deltagit i bytena är verksamma inom byggnads- och turismsektorerna, och inte inom skogsbruk. För det andra menar den första klagande att efter det att stoppet trädde i kraft 2009 utnyttjas utbytt skogsmark så gott som inte alls kommersiellt. När bytena genomfördes påstår klaganden för det tredje att många av stödmottagarna meddelade och gjorde reklam för sina utvecklingsprojekt för de utbytta skogsområdena som skidorter eller semesterorter vid havet och att de redan hade inlett diskussioner med de berörda lokala myndigheterna för att förvissa sig om att ändringen av markanvändningen skulle gå igenom. För det fjärde hävdar klaganden att samma statliga organ (verkställande skogsbyrån) ofta hade ansvaret för att genomföra bytet och utesluta den utbytta marken från skogsfonden (den verkställande skogsbyrån och den behöriga tillsynsmyndigheten) (37), och på så sätt beredde vägen för den kommersiella utvecklingen. |
|
(49) |
Därför anser den första klaganden att en eventuell omklassificering av markanvändningen och motsvarande prishöjning bör beaktas vid kvantifieringen av det sammanlagda statliga stöd som har ingått i bytena. Klaganden menar att det bör göras jämförelser med byggnadsmark vid kvantifieringen av stödet för att återspegla marknadspriset på den utbytta marken korrekt. |
|
(50) |
Klaganden anger också att det med hänsyn till attraktionsförmågan hos de regioner där gemenskapens skogsfastigheter låg skulle ha varit klokare av myndigheterna att först agera för att höja fastigheternas värde (det vill säga ändra deras markanvändning till byggnadsmark) och först därefter avyttra fastigheterna. Enligt klaganden vidtog verkställande skogsbyrån inte några åtgärder för att ändra markanvändningen före ett byte i något fall. Detta är enligt klaganden ett tydligt tecken på att avsikten var att skapa en fördel för den som förvärvade den statligt ägda skogen. Metoden kritiserades också av Världsbanken i en rapport om bulgarisk skog 2009, där det påpekades att staten gick med förlust på detta sätt (38). |
|
(51) |
När det gäller kommissionens andra frågeställning om huruvida statligt stöd har beviljats till följd av ändringen av markanvändningen för den utbytta marken hävdar klaganden att den som förvärvade marken visserligen betalade en stämpelavgift efter beslutet om att ändra markanvändningen för marken och att detta belopp borde dras av från beräkningen av eventuellt stöd som tagits emot till följd av bytet, men att den avgiften inte återspeglade den faktiska värdeökningen för fastigheten till följd av ändringen. Vidare hävdar klaganden att i de fall då bytet utfördes före Bulgariens anslutning till EU men markanvändningen ändrades efter anslutningen bör det olagliga statliga stöd som beviljats markförvärvaren vara skillnaden mellan marknadsvärdet på respektive fastighet vid tidpunkten för bytet (före anslutningen) och marknadsvärdet på fastigheten efter ändringen av markanvändningen (efter anslutningen). |
|
(52) |
När det gäller kommissionens tredje tvivel i fråga om förekomsten av statligt stöd till följd av bytena hävdar klaganden att de formler som fastställs i föreskriften om baspriser inte återspeglar marknadsvärdet på den utbytta marken. Klaganden ifrågasätter också värderarnas oberoende eftersom förvärvaren, enligt klaganden, kan välja en välvillig värderare, vilket leder till en betydande underskattning av priserna. |
|
(53) |
Klaganden lämnade också ytterligare upplysningar om marknadspriserna på den utbytta skogsmarken eller mycket likartad skogsmark som påstås visa avsevärda avvikelser från de administrativa priserna för fastigheterna. På grund av tidsbrist undersökte klaganden endast priserna på nio av de bytta fastigheterna med hjälp av bankvärderingar av marken samt uppgifter från Bulgariens offentliga fastighetsregister som visar de faktiska priserna vid verkliga försäljningar av liknande fastigheter. De upptäckta prisskillnaderna varierade från en undervärdering (genom att det administrativa priset användes) på 50–65 % till fall där skogsmarken påstods ha förvärvats till 1–2 % av marknadsvärdet. |
|
(54) |
Slutligen hävdar klaganden att det faktum att den före detta chefen för verkställande skogsbyrån har åtalats för att ha utfört byten till förfång för staten är ett tecken på att de bulgariska myndigheterna själva ansåg att skogsmark överläts till vissa privata parter till ett pris som var långt mycket lägre än marknadsvärdet. |
|
(55) |
När det gäller frågan om huruvida bytena snedvrider konkurrensen och påverkar handeln mellan medlemsstaterna hävdar klaganden att såvitt den vet bedriver ingen av stödmottagarna i bytena skogsbruksverksamhet som huvudsaklig kommersiell verksamhet. I stället påstås så gott som samtliga stödmottagare ha en historik med framtida affärsplaner för ekonomisk verksamhet eller investeringar i någon av följande sektorer: fastighetsspekulation, byggnadsverksamhet och/eller turism. Enligt klaganden berör turism per definition hela den inre marknaden, varför även ett fåtal fall av selektivt stöd kommer att snedvrida den. Vidare tillägger klaganden att utländska konkurrenter effektivt avskräcks från att gå in i den bulgariska marknaden med hänsyn till antalet och omfattningen av bytena. Flera stora unionsinvesterare (t.ex. Lindner, ECE) har varit aktiva i urbana byggprojekt i Bulgarien (företagscentrum och stora varuhus), men så gott som alla storskaliga investeringar i semesterorter vid kusten, skidorter eller golfanläggningar påstås har gjorts av företag under bulgarisk kontroll. |
4.2 SYNPUNKTER FRÅN STÖDMOTTAGARNA INOM RAMEN FÖR BYTENA OCH ANDRA TREDJE PARTER
|
(56) |
Kommissionen har mottagit synpunkter från flera tredje parter, varav de flesta var privata parter i bytena (nedan kallade stödmottagarna). Kommissionen konstaterar att ett antal stödmottagare (39) endast har lämnat ett kortfattat uttalande om att inget statligt stöd har ingått i de byten som de har varit part i. Andra stödmottagare lämnade mer detaljerade synpunkter på de tvivel som kommissionen uttryckte i beslutet om att inleda förfarandet. Dessa kommer att granskas i de följande avsnitten. |
4.2.1 Inbyggd koppling mellan bytet och förändringen i markanvändning
|
(57) |
När det gäller det första tvivel som kommissionen uttryckte, i fråga om förekomsten av en inbyggd koppling mellan bytena och förändringen i markanvändning hävdar en majoritet av de stödmottagare (40) som svarade på beslutet om att inleda förfarandet att det inte finns någon sådan koppling. Bytet och den efterföljande ändringen av markanvändning för den mark som ingick i bytet styrs av två skilda förfaranden som vart och en omfattas av behörigheten för två olika statliga organ som är oberoende av varandra. Bytena omfattas av jordbruks- och livsmedelsministerns eller ministerrådets behörighet, beroende på storleken på de fastigheter som ska bytas, och verkställande skogsbyrån, medan ändringen av markanvändningen omfattas av de lokala myndigheternas behörighet – borgmästare eller kommunfullmäktige i kommunerna, ministern för regionalutveckling och offentliga bygg- och anläggningsarbeten, eller den regionala guvernören för fastigheter i deras region – och kräver godkännande av en detalj- eller översiktsplan. |
|
(58) |
En stödmottagare (41) tillägger dessutom att det inte finns någon automatisk koppling mellan en ändrad markanvändning och ökat värde på marken. Beslutet att ändra markanvändningen skulle baseras på en bedömning av huruvida det var nödvändigt, vilket omfattar mer än och ofta åsidosätter ägarens privata intressen, och baseras alltså inte på de kommersiella intressena hos parterna i bytet. En annan stödmottagare (42) påpekar att den statistiska information som lämnats av de bulgariska myndigheterna bekräftar att det inte finns någon inbyggd koppling. Slutligen anser andra stödmottagare (43) att frågan om huruvida det förekommer en koppling är irrelevant eftersom den mark som ingick i bytet i deras specifika fall inte uteslöts från skogsskyddet för utvecklingssyfte och det inte heller har inletts något förfarande för att ändra markanvändningen. |
|
(59) |
När det gäller frågan om huruvida den potentiella ändringen av den utbytta markens markanvändning borde beaktas vid fastställandet av priset på den marken, hävdar majoriteten av stödmottagarna att den inte borde det, av olika anledningar. Ett antal stödmottagare (44) hävdar att det inte vore motiverat att ta hänsyn till en hypotetisk möjlighet till en ändrad markanvändning, eftersom det kanske aldrig görs någon ansökan om en sådan ändring, eller ansökan kanske avslås på grund av att relevanta administrativa krav inte är uppfyllda. Att skogsmark som ingår i ett byte är strategiskt belägen, vilket påstås höja markens värde, skulle vara irrelevant om markanvändningen inte ändras, och den förvärvade marken kan endast användas för det ändamål som föreskrivs i lag. Därför hävdar en stödmottagare (45) att man måste ta hänsyn till det specifika avtalet mellan parterna i bytet på värderingsdagen. En objektiv och rättvis beräkning av marknadsvärdet måste också ta hänsyn till de översiktsplaner (som tillåter byggnation eller ej) som var i kraft på värderingsdagen för den skogsmark som ingick i bytet. Därför bör en uppsättning enhetliga kriterier fastställas som tillåter en åtskillnad mellan en hypotetisk möjlighet och den faktiska avsikten hos parterna i bytet att sedan göra en förändring i markanvändningen. |
|
(60) |
Vidare konstaterar många stödmottagare att för att mark ska uteslutas från skogsskyddet måste man betala en avgift för ändring av markanvändningen som motsvarar priset per kvadratmeter på byggnadsmark i samma område. Därför hävdar dessa stödmottagare att de inte får någon ekonomisk fördel av ändringen, eftersom om den förvärvade marken säljs, används som säkerhet eller bebyggs, kommer dess värde att vara lika stort som värdet på den tillgängliga bebyggningsbara marken. Ett liknande argument framfördes av Mirta Engineering och Beta Forest, som påpekar att förändringen av markanvändning medför extra kostnader, framför allt en stämpelavgift och lokala skatter samt utformningskostnader som ytterligare höjer fastighetens värde. Svetoslav Mihailov och Elizabet Mihailova hävdar att i deras fall ändrades markanvändningen på villkor att de statliga avgifter som anges i artikel 17 i skogslagen och i genomförandeförordningen för skogslagen betalades. |
|
(61) |
Slutligen anser vissa stödmottagare (46) att frågan är irrelevant eftersom den mark som ingick i bytet i deras specifika fall inte uteslöts från skogsskyddet för utvecklingssyfte och det inte heller har inletts något förfarande för att ändra markanvändningen. MIKS påpekade i sin inlaga att den bulgariska staten hade föreskrivit i bytesavtalet att det inte var tillåtet att ändra markanvändningen för marken i deras fall. |
4.2.2 Eventuellt statligt stöd i bytet av skogsmark
|
(62) |
När det gäller kommissionens tvivel på att de administrativa priserna för bytena ledde till ett marknadspris, framförde stödmottagarna (47) flera liknande argument om varför detta skulle vara fallet i fråga om deras egna byten. |
|
(63) |
För det första hävdar en stödmottagare (48) att föreskriften om baspriser tar hänsyn till objektiva kriterier när de administrativa priserna fastställs, t.ex. markens läge, distriktets betydelse och vilken typ av växtsorter som finns på fastigheten och vilken betydelse de har, samtidigt som två andra stödmottagare (49) hävdar att det administrativa bytespriset baseras på kriterier som är identiska med dem som används i byten av privatägd skog mellan privata investerare och som berör fastigheter som ligger nära lokal eller nationell infrastruktur som liknar den för de ifrågasatta bytena när det gäller växtarter, belägenhet i områden som omfattas av särskilt skydd mot urbanisering osv. På liknande sätt hävdar andra stödmottagare (50) att värderingarna till följd av föreskriften om baspriser har lett till administrativa priser som liknar, och i många fall är högre än, marknadspriserna på skog i Bulgarien, till följd av avsaknaden av en inhemsk marknad för den här typen av mark och av att de fåtaliga privata transaktionerna har genomförts till låga priser. Därför har bytena genomförts enligt de rådande ekonomiska villkoren på marknaden. |
|
(64) |
För det andra hävdar ett antal stödmottagare (51) att de gjorde värderingar av de utbytta områdena som ledde till administrativa priser som liknar (52), eller i många fall till och med är högre än (53), marknadspriserna på skogsmark i Bulgarien. |
|
(65) |
För det tredje påpekar flera stödmottagare (54) att ett skäl till att administrativa priser bör betraktas som ungefärliga marknadspriser är att det saknas fullständigt privata byten eller försäljningar i de områden där dessa mottagare genomfört byten. |
|
(66) |
Slutligen hävdar flera stödmottagare (55) att eftersom jordbruks- och livsmedelsministern genom att utöva sina diskretionära befogenheter har rätt att vägra att genomföra ett byte om staten inte har något intresse av att förvärva den privata skogsmarken och villkoren för bytesavtalet måste godkännas av båda parter (offentliga och privata), bör bytena betraktas som kommersiella transaktioner där staten agerar som en aktör i en marknadsekonomi. |
|
(67) |
När det gäller det eventuella beloppet för statligt stöd i samband med transaktionerna (dvs. skillnaden mellan de administrativa priserna och marknadspriserna för skogen), svarade majoriteten av stödmottagarna (56) att i de fall den privatägda marken var mer värdefull än den offentligt ägda marken täcktes inte prisskillnaderna av de bulgariska myndigheterna. En annan stödmottagare (57) framförde att skillnaden i marknadspriser för privatägda och offentligt ägda skogar i samma eller angränsande område gynnar staten eftersom de administrativa priserna är högre än de marknadspriser som förhandlas fritt mellan privata skogsägare i de berörda områdena. |
|
(68) |
När det gäller de övriga villkoren för att konstatera att det har förekommit statligt stöd ifrågasätter flera stödmottagare (58) att dessa har uppfyllts. Vissa stödmottagare (59) hävdar att de är fysiska personer, på vilka den bulgariska lagen om statligt stöd och artikel 107 i fördraget inte är tillämpliga. När det gäller statliga resurser konstaterar dessa stödmottagare att staten förvärvade marken genom olaglig expropriering utan tillräcklig ersättning, varför staten inte kan anses disponera över dessa resurser. När det gäller selektivitet hävdar dessa stödmottagare att skogslagen är allmänt tillämplig och därför inte är diskriminerande. |
|
(69) |
En annan stödmottagare (60) anser också att villkoren i artikel 107 i fördraget inte är uppfyllda i fråga om bytena, men av något annorlunda skäl. För det första har det inte skett någon överföring av statliga medel eftersom bytet är en ”dubbel försäljningstransaktion” som genomförs efter en värdering av en oberoende fastighetsvärderare på grundval av objektiva kriterier för prisberäkning som fastställs i lag. Ingen fördel har beviljats och inte heller har bytets motparter fått en mer förmånlig ställning än deras konkurrenter, eftersom varje skogsägare kunde ha begärt att få byta sin privatägda mark mot offentligt ägd skog. Ett liknande argument framförs av en annan stödmottagare (61) som anser att bytesordningen är en generell åtgärd som är tillgänglig för alla skogsägare. |
|
(70) |
När det gäller förekomsten av en ekonomisk fördel bestrider majoriteten av stödmottagarna (62) att de har fått någon fördel av transaktionerna eftersom de menar att det administrativa priset på marken som ingick i bytet var likvärdigt med eller högre än marknadspriset. |
|
(71) |
När det slutligen gäller frågan om huruvida bytena snedvrider konkurrensen och påverkar handeln mellan medlemsstaterna svarar den stora merparten av stödmottagarna (63) att de inte är verksamma inom fastighetsutveckling eller turism och/eller inte har vidtagit åtgärder för att få licens som researrangör. Vidare bekräftar de att de varken har använt den mark som förvärvats genom bytet för virkesproduktion efter förvärvet eller har sålt virke i Bulgarien eller i andra medlemsstater. Därför hävdar de att det inte går att hänvisa till någon verklig eller potentiell inverkan på handeln inom unionen. En annan stödmottagare (64) tillade att bytena inte leder till någon ökad inhemsk produktion som skulle begränsa möjligheterna för företag från andra medlemsstater att importera produkter till den lokala marknaden. |
|
(72) |
Andra stödmottagare (65) hävdade att eftersom bytena inte medför någon överföring av statliga medel och inte ger dem någon ekonomisk fördel kan de inte anses påverka marknadsbalansen eller de ekonomiska villkoren för företagens verksamhet, dvs. det krävs en inledande investering för att förvärva materiella tillgångar. Företag från andra medlemsstater kan alltså gå in i och driva verksamhet på samma marknad på jämställda villkor, varför det inte går att säga att handeln mellan medlemsstaterna har påverkats av de ifrågasatta bytena. |
|
(73) |
Slutligen förklarade en stödmottagare (66) att den skogsmark som han förvärvat av staten inte är lämplig för beskogning. Vidare anser han att hans fastighet är bättre än den han fick av staten och att transaktionen inte medför statligt stöd. Slutligen nämnde han att den förvärvade marken används för mobil biodling genom att marken används som bete under sommaren. |
4.2.3 Ett eventuellt stöds förenlighet med den inre marknaden
|
(74) |
Kommissionen uppmanade de berörda parterna att lämna in tillgängliga bevis som skulle ge kommissionen möjlighet att undersöka om de ifrågasatta bytena är förenliga med den inre marknaden, men ingen av stödmottagarna gjorde detta. |
5. KOMMENTARER FRÅN BULGARIEN
5.1 BULGARIENS SYNPUNKTER PÅ BESLUTET OM ATT INLEDA FÖRFARANDET
|
(75) |
De bulgariska myndigheterna anser att de ifrågasatta bytena inte utgör statligt stöd i den mening som avses i artikel 107.1 i fördraget. |
|
(76) |
När det gäller den påstådda inbyggda kopplingen mellan bytena och förändringen i markanvändning för den skogsmark som blivit föremål för byten, konstaterade de bulgariska myndigheterna att det enligt artikel 15 b i skogslagen är möjligt att ansöka om en ändring av markanvändningen för skogsmark oavsett hur marken har förvärvats, dvs. oberoende av om det skett genom ett byte, en försäljning eller på något annat sätt. En sådan teoretisk möjlighet ska dock inte uppfattas som ett slutligt förhandsavtal mellan myndigheterna och den privata parten i bytet om att markanvändningen ska ändras efter bytet. |
|
(77) |
De bulgariska myndigheterna lämnade bevis på att det, för de 132 byten som gjordes under perioden 2007–2009, gjordes 24 ansökningar om ändring av markanvändningen för den skogsmark som ingick i bytena och för dessa utfärdades ett positivt administrativt beslut om att tillåta den begärda ändringen endast i 15 fall (dvs. 11,4 % av alla byten). |
|
(78) |
De bulgariska myndigheterna noterar också de olika målen för bytena och för förändringen av markanvändningen. Syftet med bytena är att konsolidera och bevara bulgariska skogar för att säkerställa en hållbar utveckling och återväxt till gagn för samhället i stort, medan syftet med en ändrad markanvändning är att uppnå de mål som fastställs i lagen om fysisk planering, där det föreskrivs regler för att införliva mark i de tätortsområden där byggnation är tillåten i enlighet med offentliga behov och intressen i samband med hållbar utveckling och uppförande av lämpliga bostäder, arbetsplatser och rekreationsmöjligheter för invånarna. Dessutom avgörs bytena genom beslut av jordbruks- och livsmedelsministern, medan ändring av markanvändning är beroende av att en översiktsplan godkänns av olika behöriga organ, nämligen ministern för regional utveckling och offentliga bygg- och anläggningsarbeten, den regionala guvernören eller kommunfullmäktige. Eftersom rätten att begära en ändring av markanvändning inte uppstår direkt till följd av skogslagen utan kräver att villkor som fastställs i andra lagar är uppfyllda anser de bulgariska myndigheterna slutligen att den hypotetiska möjligheten att ändra markanvändningen inte betyder att en sådan ändring har en inbyggd koppling till bytestransaktionerna. |
|
(79) |
När det gäller frågan om huruvida den potentiella ändringen av markanvändning för den mark som ingått i bytena bör beaktas när priset fastställs för den marken upprepade de bulgariska myndigheterna sin ståndpunkt att det inte finns någon direkt koppling mellan det pris som bytet värderats till och den efterföljande ändringen av markanvändningen. Myndigheterna lämnade en omfattande beskrivning av förfarandet för att fastställa priserna för bytet (t.ex. artiklarna 20.5 och 21 i föreskriften om baspriser) respektive avgifterna för ändringen av markanvändningen. Myndigheterna konstaterar också att privata ägare kan begära en ändring av markanvändningen för skogsmark oavsett hur de förvärvat marken. Alla investerare skulle alltså ha samma fördelar, oavsett om de har förvärvat skogen från staten eller genom en transaktion på armslängds avstånd med en privat part. Avgifterna för att göra en ändring av markanvändningen borde alltså inte betraktas som selektiva gentemot stödmottagarna. |
|
(80) |
När det gäller kommissionens tvivel på att metoden för att beräkna administrativa priser på ett korrekt sätt återspeglar rådande marknadspriser, konstaterar de bulgariska myndigheterna för det första att de administrativa priserna fastställs enligt bestämmelserna i föreskriften om baspriser och att den föreskriften utformades efter exempel på praxis för fastställande av administrativa priser för skogsmark i andra medlemsstater, framför allt Tyskland. Vidare utfördes värderingarna av privatägda och offentligt ägda skogar av oberoende experter enligt en gemensam uppsättning kriterier. |
|
(81) |
För det andra lämnade de bulgariska myndigheterna uppgifter om alla transaktioner (67) som omfattade försäljning och köp av privat ägda skogar under perioden 2007–2009 (68). Den information som lämnades om genomsnittspriser för privatägda fastigheter (dvs. marknadspriser) omfattar en sammanfattning av trovärdiga marknadsbelägg i linje med det krav som anges i punkt 34 i de kompletterande bestämmelserna till föreskriften om baspriser. Om det inte finns information tillgänglig om transaktioner i samma område har uppgifter lämnats om transaktioner som genomförts i närliggande områden och gällt skogar som har varit likartade i fråga om belägenhet och växtarter. Enligt de bulgariska myndigheterna går det utifrån dessa uppgifter att visa att det administrativa pris som använts för de ifrågasatta bytena i de flesta fall generellt var högre än de marknadspriser som erhållits i transaktioner på armslängds avstånd (69). I detta avseende ifrågasätter de bulgariska myndigheterna de bevis som lämnats av den klagande. Å ena sidan skulle de priser som de klagande uppger vara de priser till vilka marken erbjuds för försäljning och inte nödvändigtvis de priser som faktiskt uppnåtts eller priserna på fastigheter vars markanvändning redan hade ändrats och där stämpelavgiften hade betalats. Å andra sidan var det marknadspris som klaganden anger inte alltid tillförlitligt eftersom det i många fall fastställts enbart till följd av en enda privat transaktion. |
|
(82) |
För det tredje upprepade de bulgariska myndigheterna att staten inte täckte något underskott gentemot det högre administrativa sammanlagda värdet på den privatägda skogsmark som den förvärvade och att bytena endast genomfördes om den privatägda skogsmark som togs emot hade ett högre eller lika stort värde som den offentligt ägda fastighet som den byttes mot. Dessutom måste den privata parten betala fasta kostnader på 2 % av fastighetens värde. |
|
(83) |
Slutligen påpekar de bulgariska myndigheterna att föreskriften om baspriser sedan den först infördes har ändrats vid tre tillfällen – 2004, 2005 och 2007. Ändringen av föreskriften 2005 är särskilt värd att lägga märke till, med hänsyn till det långt framskridna läget i återlämningen av exproprierad skog och skogsmark, eftersom det innebar att privatägda skogar redan fanns tillgängliga och efterfrågades på marknaden. Syftet med denna ändring var i princip att ändra metoden för markvärdering. Dessutom höjdes koefficienterna för områden som är skyddade mot urbanisering och flera nya kategorier infördes för tillägg till markpriser beroende på kategorin av bebyggelse. |
|
(84) |
Efter Bulgariens anslutning till EU den 1 januari 2007 uppdaterades koefficienterna dessutom helt och hållet, däribland dem som avsåg områden som är skyddade mot urbanisering och de så kallade marknadsregleringskoefficienterna, som är beroende av markkategorin. Dessutom ändrades artikel 20.5 i föreskriften om baspriser genom att bytespriset på statlig mark höjdes med 50 % av värdet på marknadsregleringskoefficienten. Vidare skulle ett tillägg läggas till markvärdet enligt de olika bebyggelsekategorierna. |
|
(85) |
Enligt de bulgariska myndigheterna visar dessa ändringar av föreskriften om baspriser att myndigheterna inför Bulgariens nära förestående anslutning till EU försökte uppdatera värderingsmekanismen i föreskriften genom att se till att den baserades på trovärdiga marknadsbelägg, trots att det inte fanns någon välutvecklad inhemsk marknad för skogsmark. När Bulgarien anslöt sig till EU menar man därför att de administrativa priserna som beräknades på grundval av föreskriften om baspriser inte var lägre än marknadspriserna på dessa fastigheter. |
|
(86) |
När det gäller kommissionens farhågor om bytenas eventuella snedvridning av konkurrensen och inverkan på handeln mellan medlemsstaterna påpekar de bulgariska myndigheterna för det första att av de privata parter som deltog i de ifrågasatta bytena var 81 företag i den mening som avses i artikel 107.1 i fördraget. De återstående 51 privata parterna var fysiska personer som inte bedrev handel med varor eller tjänster. Bulgarien understryker i detta sammanhang att varken den statliga skogsbyrån eller dess efterträdare verkställande skogsbyrån har tagit emot några ansökningar om avverkning eller export från de fysiska personer som genomförde byten under granskningsperioden. |
|
(87) |
För det andra hävdar de bulgariska myndigheterna att bytena inte kan påverka handeln inom unionen eftersom de företag som fått stöd bedriver verksamhet som inte omfattar import eller export av produkter eller tjänster. De bulgariska myndigheterna kompletterade den information som redan lämnats om de virkesvolymer som producerats och exporterats till unionen under granskningsperioden och lämnade ett dokument som visade att ingen av de privata parter som förvärvade statlig skogsmark genom de ifrågasatta bytena producerade virke, sålde virke på den nationella marknaden eller exporterade virke från Bulgarien. |
|
(88) |
För det tredje hävdar de bulgariska myndigheterna att verksamhet inom turismsektorn (t.ex. som researrangör, resebyrå, hotellägare och leverantör av anslutna turisttjänster) styrs av de bestämmelser som anges i den bulgariska turismlagen. Enligt den lagen krävs att aktörer ska registreras administrativt i ett offentligt register som förs av ministeriet för ekonomi, energi och turism. Även personer som deltar i hotelledning omfattas av ett krav på registrering i ett särskilt register enligt artikel 58 i turismlagen. Därför kan endast de företag som är införda i de respektive offentliga register som förs av ministeriet för ekonomi, energi och turism betraktas som företag som är verksamma i turismsektorn. En kontroll av de berörda registren visar dock att endast ett av de företag som förvärvat statligt ägd skogsmark till följd av de ifrågasatta bytena – Kapsi Tours OOD – är registrerat som researrangör i den mening som avses i turismlagen. |
|
(89) |
För det fjärde förklarade de bulgariska myndigheterna att det också krävdes registrering i det centrala yrkesregistret för byggmästare som fördes av den bulgariska byggnadskammaren enligt en särskild lag, nämligen lagen om byggnadskammaren (70) för att få bedriva verksamhet som fastighetsutvecklingsföretag i Bulgarien. De bulgariska myndigheterna påpekar att endast tre av de företag som genomförde byten med staten var registrerade som byggnadsföretag och kunde ha varit inblandade i byggnadsarbeten enligt lagen på något sätt. |
|
(90) |
Följaktligen hävdade de bulgariska myndigheterna att de flesta av de företag som eventuellt hade gynnats av de ifrågasatta bytena inte var verksamma inom byggnads- och turismsektorerna. Därför anser de att konkurrensen på de berörda marknaderna utanför skogssektorn inte kan sägas ha snedvridits av dessa transaktioner. |
5.2 BULGARIENS KOMMENTARER TILL KLAGANDENS SYNPUNKTER
|
(91) |
De bulgariska myndigheterna håller med klaganden om att det inte förekommer något statligt stöd i byten av skogsmark mellan staten och kommuner. Däremot hävdar de att klagandens påstående om att de flesta stödmottagare är verksamma inom byggnads- eller turismsektorn är felaktigt, av samma skäl som förklaras i det föregående avsnittet. |
|
(92) |
De bulgariska myndigheterna ifrågasätter också klagandens metod för att fastställa skogsmarkens marknadspriser genom en jämförelse av priserna på skogsmark under olika år (t.ex. några år innan bytet gjordes) och bestrider klagandens påstående att ägarna av den skogsmark som ingått i bytena i vissa fall använt denna mark som säkerhet för att få lån, eftersom detta skulle strida mot bestämmelserna i bulgarisk lag och i den statliga fastighetslag som klaganden hänvisar till. De uppgifter som klaganden lämnat innehåller betydande felaktigheter och stämmer inte överens med tillgängliga fastighetsregister och tillgänglig dokumentation av bytena. De uppgifter som lämnats av klaganden skulle också vara felaktiga i fråga om den statligt ägda skog som förvärvats genom byten och därefter använts som säkerhet för lån. I vilket fall som helst förklarar de bulgariska myndigheterna att banker i Bulgarien kräver andra likvida tillgångar som säkerhet utöver fastigheter, för att säkerställa att skulden betalas. Enligt myndigheterna skulle det därför vara felaktigt att dividera det beviljade lånebeloppet per yta i m2 på den mark som fungerar som säkerhet för lånet för att fastställa priset per kvadratmeter. Myndigheterna bifogar också ett yttrande från Första investeringsbanken om mekanismerna för att bevilja lån och metoderna för att värdera skog och skogsfastigheter som låntagarna vill ställa som säkerhet. |
|
(93) |
De bulgariska myndigheterna håller inte heller med om klagandens påstående att de kommunala myndigheterna inte hade något annat val än att anta detaljplaner för den mark vars markanvändning hade ändrats. Enligt myndigheterna baseras alla ändringar av markanvändning på rättsligt verkställda detaljplaner som har diskuterats offentligt och har ändrat befintliga översiktsplaner för befolkade områden. Dessa administrativa förfaranden ingår inte bland de diskretionära befogenheterna för jordbruks- och livsmedelsministern, som utfärdar enskilda administrativa meddelanden om ändring av zonindelningen för mark till parter som begär en sådan ändring först efter det att den berörda detaljplanen träder i kraft. |
|
(94) |
Vidare motbevisar myndigheterna att många parter som deltagit i bytena hade för avsikt att ändra markanvändningen för den skogsfastighet som förvärvades. Enligt den bulgariska skogslagen kan en sådan förändring endast göras genom en ansökan enligt det förfarande som avses i artikel 14 c i skogslagen (upphävd). Andra avsikter som har uttrycks i massmedier eller på något annat sätt än genom det förfarande som föreskrivs i lag är irrelevanta och godtyckliga. |
|
(95) |
Myndigheterna håller inte heller med om klagandens påstående att den administrativa metoden för att fastställa priserna på skogsmark inte skulle återspegla den dynamiska utvecklingen i ekonomin. Myndigheterna menar att metoden med att fastställa priser genom att tillämpa föreskriften om baspriser är tillfredsställande. Det är inte heller sant att föreskriften inte har uppdaterats, eftersom nya koefficienter infördes 2007 på ett sätt som inte gav någon ekonomisk fördel för ekonomiska aktörer genom de byten som redan hade genomförts. |
|
(96) |
Myndigheterna bestrider klagandens påstående att värderarna var partiska. Enligt myndigheterna är dessa värderare domstolsexperter vars integritet inte kan ifrågasättas. Om de skulle värdera skogsmarken på ett sätt som gynnade den privata parten och inte var förenligt med bestämmelserna i föreskriften om baspriser skulle myndigheterna inte godta en sådan värdering för bytet. |
|
(97) |
När det gäller klagandens påstående att myndigheterna har lämnat felaktiga uppgifter om officiell statistik och om värden/priser på transaktioner konstaterar myndigheterna att undandragande av skatt genom att dölja det verkliga priset på en transaktion är ett brott enligt den bulgariska strafflagen. |
|
(98) |
Slutligen avvisar de bulgariska myndigheterna klagandens påstående att åtalet mot den före detta chefen för verkställande skogsbyrån skulle vara ett bevis på förekomsten av statligt stöd i samband med bytena. Enligt myndigheterna är processer mot tjänstemän som deltog i förfarandena i samband med byten av statligt ägd skogsmark irrelevanta för bedömningen av förekomsten av statligt stöd i de ifrågasatta transaktionerna. |
5.3 BULGARIENS KOMMENTARER TILL SYNPUNKTERNA FRÅN ANDRA TREDJE PARTER
5.3.1 Bulgariens kommentarer av den 29 september 2011
|
(99) |
Bulgarien besvarade genom en skrivelse av den 29 september 2011 de synpunkter på beslutet om att inleda förfarandet som All Seas hade inkommit med. |
|
(100) |
All Seas har bytt sammanlagt 157,4 ha privatägd skogsmark i kommunerna Teteven och Gaborovo mot statligt ägd skogsmark på sammanlagt ungefär 57,9 ha i kommunen Balchik (71). I samband med detta betalade All Seas också 138 781 bulgariska lev i fasta kostnader till den bulgariska staten. |
|
(101) |
Den statligt ägda skogsmarken värderades till ett administrativt pris på 11,99 bulgariska lev/m2. Enligt den information som finns tillgänglig för de bulgariska myndigheterna var det genomsnittliga marknadspriset (dvs. det pris som privata parter som köper och säljer skogsmark på kommersiell grund har kommit överens om i samma eller ett närliggande område i samma kommun) under granskningsperioden 4,16 bulgariska lev/m2. Bytet mellan All Seas och Bulgarien genomfördes alltså mot betalning och ledde inte till någon ekonomisk fördel i den mening som avses i artikel 107 i fördraget. |
|
(102) |
Vidare konstaterar de bulgariska myndigheterna att All Seas ansökte om en ändring av markanvändningen för skogsfastigheten i enlighet med artikel 14 i skogslagen och att det bulgariska ministerrådet godkände ansökan i enlighet med artikel 14 d.2 i skogslagen (72). Såvitt de bulgariska myndigheterna känner till har detta beslut inte trätt i kraft. De bulgariska myndigheterna håller med All Seas om att staten inte hade något direkt inflytande över förändringarna i markanvändningen för den berörda marken (för vilken det inte fanns någon markanvändningskarta), varför den förändring av ägande som bytet ledde till inte kan vara ett uttryck för någon gemensam avsikt hos parterna i bytet att få till stånd en förändring av markanvändningen. Enligt de bulgariska myndigheterna måste den avgörande faktorn för bedömningen av bytena vara huruvida de granskade tillgångarna har ett likvärdigt värde i balansräkningen, vilket är exakt den grund på vilken den bulgariska staten har genomfört dessa transaktioner. Ett annat argument för att det inte ingår något statligt stöd i förändringen av markanvändningen efter bytet är att de administrativa avgifterna är likadana för alla sökande. |
|
(103) |
De bulgariska myndigheterna konstaterar också att All Seas varken har avverkat timmer på de fastigheter som de har förvärvat genom bytet eller har bedrivit handel inom unionen med virke från dessa fastigheter. All Seas erbjuder inte turismtjänster i enlighet med turismlagen och är inte heller ett byggnadsföretag i den mening som avses i lagen om byggnadskammaren. |
5.3.2 Bulgariens kommentarer av den 4 november 2011
|
(104) |
Bulgarien besvarade genom en skrivelse av den 4 november 2011 de synpunkter på beslutet om att inleda förfarandet som hade inkommit från följande tredje parter. Elkabel AD, LM Impex EOOD, Foros Development EAD och Simeon Stoev Mirov. |
|
(105) |
När det gäller de byten som genomförts med Elkabel, LM Impex och Foros Development, konstaterade de bulgariska myndigheterna att de inte täckte något underskott i priserna och att de i de berörda fallen hade tagit emot kompletterande betalningar av fasta kostnader från de privata parterna. Dessutom hade dessa parter betalat alla lokala skatter. Slutligen hade inget av de tre företagen begärt någon förändring av markanvändningen för den förvärvade skogsmarken. |
|
(106) |
Vidare konstaterar de bulgariska myndigheterna att det inte hade gjorts några fullständigt privata transaktioner i några av de kommuner där de utbytta fastigheterna låg, varför det inte gick att fastställa marknadspriset på de fastigheter som ingått i bytena eller avgöra om någon ekonomisk fördel hade beviljats. |
|
(107) |
De bulgariska myndigheterna påpekar också att varken Elkabel eller LM Impex exporterar virke och att de inte heller är registrerade som byggnads- eller turismföretag enligt bulgarisk lag. |
|
(108) |
När det gäller Simeon Stoev Mirov, som är en fysisk person och som bytte 0,56 ha privatägd skogsmark i Rakitovo, värderad till 3 436 bulgariska lev, mot 0,5 ha offentligt ägd skogsmark i Burgas (byn Kraymorie), värderad till 1 308 bulgariska lev, anser de bulgariska myndigheterna att detta byte bör omfattas av förordningen om stöd av mindre betydelse. |
|
(109) |
Därför anser de bulgariska myndigheterna att de byten som gäller ovannämnda privata parter inte är statligt stöd. |
5.3.3 Bulgariens kommentarer av den 16 december 2011
|
(110) |
Bulgarien besvarade genom en skrivelse av den 16 december 2011 de synpunkter på beslutet om att inleda förfarandet som hade inkommit från följande tredje parter: V-G-N Confort OOD, Izgrev 5 EOOD, Ecobalkani-Bulgaria EOOD, Vihren EEOD, Liteks Komers AD och Jivka Blagoeva. |
|
(111) |
När det gäller de byten som genomförts med V-G-N Confort, Izgrev 5, Ecobalkani, Vihren and Liteks Komers, förklarade de bulgariska myndigheterna att de inte täckte något underskott i priserna och att de i de berörda fallen hade tagit emot kompletterande betalningar av fasta kostnader från de privata parterna. Dessutom hade dessa parter betalat alla lokala skatter. Slutligen hade V-G-N Confort, Ecobalkani och Liteks Komers inte ansökt om någon ändring av markanvändning för den statligt ägda skog som de hade förvärvat. |
|
(112) |
Vidare konstaterar de bulgariska myndigheterna att i vissa av de kommuner där de utbytta fastigheterna låg hade det inte gjorts några fullständigt privata transaktioner, varför det inte gick att fastställa marknadspriset på de berörda fastigheterna och det går inte att slutgiltigt avgöra om det hade beviljats någon ekonomisk fördel för de ovannämnda privata parterna. När det gäller Izgrev 5 var det administrativa priset på den offentligt ägda skogsmarken något högre än det marknadspris som erhållits i liknande privata transaktioner, varför de bulgariska myndigheterna anser att det inte har beviljats någon fördel. Samma resonemang bör gälla för transaktionen med Liteks Komer, där de administrativa priserna – enligt de bulgariska myndigheterna – skulle ha varit fyra gånger högre än marknadspriserna för den offentligt ägda skogsmarken. |
|
(113) |
Slutligen konstaterar de bulgariska myndigheterna att ingen av de ovannämnda privata parterna exporterar virke eller är registrerad som ett byggnads- eller turismföretag enligt bulgarisk lag, vilket innebär att bytena med dem inte påverkar handeln mellan medlemsstaterna. |
|
(114) |
I bytestransaktionen med Jivka Blagoeva, en fysisk person, byttes 1,9036 ha privatägd skogsmark i kommunen Teteven, värderad till 16 091 bulgariska lev, mot 0,3001 ha offentligt ägd skogsmark i Predelaområdet i kommunen Razlog, värderad till 24 216 bulgariska lev. Den bulgariska staten täckte inte underskottet i priset, alla fasta kostnader och lokala skatter betalades av Jivka Blagoeva och den nya ägaren har inte begärt någon ändring av markanvändningen för den mark som ingick i bytet. Enligt de bulgariska myndigheterna bör detta byte omfattas av förordningen om stöd av mindre betydelse. |
|
(115) |
Därför anser de bulgariska myndigheterna att det inte förekommer något statligt stöd i de bytestransaktioner som genomförts med de ovannämnda privata parterna. |
5.3.4 Bulgariens kommentarer av den 25 april 2012
|
(116) |
Bulgarien besvarade genom en skrivelse av den 25 april 2012 de synpunkter på beslutet om att inleda förfarandet som hade inkommit från följande tredje parter. Aqua Estate, Beta Forest, Kosta Gerov, Dimitar Ivanov Terziev, Yavor Iliev Haytov, Valentina Angelova Haytova, Georgi Aleksandrov Babev, Marieta Tihomirova Damyanova, Elizabet Petkova Mihailova, Svetoslav Petkov Mihailov, BG och Co, Mirta Engineering, Miks PS-OOD och BOIL OOD. |
|
(117) |
De bulgariska myndigheterna stöder de synpunkter som lämnats av dessa fysiska personer och företag som var parter i byten under granskningsperioden, dvs. att dessa byten inte innehåller statligt stöd utan är transaktioner som genomfördes på fördelaktiga villkor för staten och till priser som inte är lägre än marknadspriserna på liknande fastigheter. Dessutom stöder de bulgariska myndigheterna de ovannämnda privata parternas åsikt att bytena genomfördes i enlighet med gällande bulgarisk lag: föreskriften om baspriser och skogslagen. Slutligen bör vissa av dessa transaktioner omfattas av förordningen om stöd av mindre betydelse. |
5.4 BULGARIENS SVAR PÅ KOMMISSIONENS FÖRFRÅGNINGAR OM UPPLYSNINGAR UNDER DET FORMELLA GRANSKNINGSFÖRFARANDET
|
(118) |
I efterföljande inlagor som svar på förfrågningar om upplysningar, lämnade de bulgariska myndigheterna uppgifter om marknadspriser – för både den privatägda och den offentligt ägda skogsmarken – för alla byten som genomförts under granskningsperioden (73). |
|
(119) |
I sin inlaga av den 19 november 2013 (74) angav de bulgariska myndigheterna dock att det fanns vissa problem med tillförlitligheten i de uppgifter som de hade lämnat. Framför allt angav de bulgariska myndigheterna rimliga marknadspriser för 82 (60 offentligt ägda och 22 privatägda fastigheter) fastigheter som berörs av de ifrågasatta bytena, för den formel som anges i skäl 44. För de återstående fastigheterna angav de marknadspriser efter bästa förmåga och påpekade att de kanske inte motsvarade rimliga marknadsvärden. För de återstående berörda offentligt ägda fastigheterna förklarade de bulgariska myndigheterna att de priser som de angav som marknadspriser i själva verket var genomsnittet av priserna på olika typer av skogstransaktioner. Därför är det inte säkert att de motsvarar ett rimligt marknadsvärde eftersom de inte är lika med genomsnittliga priser för fullständigt likvärdiga transaktioner. |
|
(120) |
För de återstående privatägda fastigheter som ännu inte värderats av en oberoende expert angav de bulgariska myndigheterna även att i vissa fall låg de priser som angavs i försäljningscertifikaten, och som myndigheterna använde som närmevärde för fastigheternas marknadsvärde, nära eller var lika med de så kallade taxeringsvärdena. Taxeringsvärdet på en fastighet är inte dess marknadsvärde utan det lägsta pris som ska betalas i fastighetstransaktioner, dvs. den berörda fastighetens marknadsvärde skulle i princip vara högre. |
|
(121) |
Trots detta betonar de bulgariska myndigheterna att de uppgifter som de har lämnat om marknadspriser är de bästa skattningarna de kan få fram av följande skäl: i) Det finns inga särskilda regler i Bulgarien för att fastställa marknadspriser på skogsfastigheter genom värdering. ii) Det skulle vara mycket tidskrävande att låta en oberoende expertvärderare bedöma vad marknadspriserna på de berörda fastigheterna skulle ha varit vid tidpunkten för bytet. iii) En sådan värdering skulle bli mycket dyr. Dessutom konstaterade de bulgariska myndigheterna att de priser som angetts ändå ligger mycket närmare marknadspriserna än de administrativa priserna. |
|
(122) |
Slutligen lämnade de bulgariska myndigheterna information om de administrativa priser som faktiskt användes för ett urval på 25 transaktioner och de hypotetiska administrativa priser som skulle bli resultatet om de koefficienter som anges i 2010 års uppdatering av föreskriften om baspriser användes. Urvalet omfattade 25 transaktioner som i huvudsak ägde rum 2009 eller 2008 (endast sex transaktioner 2007). Kommissionen begärde denna information för att kontrollera att systemet med administrativa priser – om de uppdaterades korrekt – skulle vara lämpligt för att återspegla marknadspriserna på skogsmark och i samtliga fall skulle leda till ett pris som låg så nära marknadsvärdet som möjligt, vilket krävs enligt rättspraxis. |
6. BEDÖMNING AV ÅTGÄRDEN
6.1 FÖREKOMSTEN AV STÖD
|
(123) |
Enligt artikel 107.1 i EUF-fördraget är ”stöd som ges av en medlemsstat eller med hjälp av statliga medel, av vilket slag det än är, som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion, oförenligt med den inre marknaden i den utsträckning det påverkar handeln mellan medlemsstaterna”. |
|
(124) |
En åtgärd utgör stöd i den mening som avses i artikel 107.1 om den uppfyller följande kumulativa villkor: i) Åtgärden måste gå att hänföra till staten och finansieras genom statliga medel. ii) Den måste ge mottagaren en fördel. iii) Fördelen måste vara selektiv. iv) Åtgärden måste snedvrida eller riskera att snedvrida konkurrensen och kunna påverka handeln mellan medlemsstaterna. |
|
(125) |
I detta fall måste man dock först undersöka om de potentiella stödmottagarna i bytestransaktionerna är företag i den mening som avses i artikel 107.1 i fördraget. Anledningen är att enligt ordalydelsen i den artikeln ska reglerna för statligt stöd endast tillämpas när mottagaren av stöd är ett företag. |
|
(126) |
Europeiska unionens domstol (nedan kallad EU-domstolen) definierar begreppet företag för tillämpningen av artikel 107.1 i fördraget som varje enhet som bedriver ekonomisk verksamhet, oavsett dess rättsliga status och dess sätt att finansiera verksamheten (75). Enligt EU-domstolen utgör all verksamhet som går ut på att erbjuda varor eller tjänster på en viss marknad ekonomisk verksamhet (76). Klassificeringen av en enhet som företag är alltså alltid relaterad till en särskild verksamhet. En enhet som bedriver både ekonomisk och icke-ekonomisk verksamhet betraktas som ett företag endast med avseende på den förra typen. Ett företag behöver inte vara en juridisk person. Även fysiska personer kan betraktas som företag i samband med statligt stöd, förutsatt att de bedriver ekonomisk verksamhet. |
|
(127) |
Därför bör det noteras att vissa stödmottagare i de ifrågasatta bytena inte bedrev ekonomisk verksamhet med den skogsmark som ingick i bytena under granskningsperioden och inte heller bedriver sådan verksamhet för närvarande. Det innebär att dessa stödmottagare inte kan betraktas som företag i den mening som avses i artikel 107.1 i fördraget, varför det inte ska anses föreligga något statligt stöd i deras bytestransaktioner med den bulgariska staten. |
|
(128) |
Resten av detta beslut berör därför endast de stödmottagare inom ramen för de ifrågasatta bytena som utgör företag i den mening som avses i artikel 107.1 i fördraget. |
6.1.1 Inbyggd koppling mellan bytet och förändringen i markanvändning
|
(129) |
Det första tvivel som kommissionen uttryckte i sitt beslut om att inleda förfarandet gällde huruvida det fanns en inbyggd koppling mellan bytena och förändringen i markanvändning av den mark som togs emot genom bytena. Detta är viktigt, eftersom förekomsten av en sådan koppling skulle påverka kommissionens bedömning av huruvida bytena ger upphov till en ekonomisk fördel och hur den fördelen borde kvantifieras. En inbyggd koppling innebär att parterna i bytet redan innan transaktionen var genomförd hade för avsikt att ändra markanvändningen för den offentligt ägda marken från skogsmark till byggnadsmark efter bytet. Det betyder att medan de administrativa priser som beräknas för bytet på grundval av föreskriften om baspriser bygger på bytet av två fastigheter med skogsmark, skulle den efterföljande ändringen av markanvändningen av den offentligt ägda fastigheten – om detta var avsikten från början – kunna leda till en undervärdering av den mottagna fastigheten med hänsyn till dess avsedda framtida användning som byggnadsmark. |
|
(130) |
Det faktum att de ifrågasatta bytena alltid – eller åtminstone i en stor majoritet av fallen – följdes av en (godkänd) ansökan om ändring av markanvändningen för den skogsmark som stödmottagaren tog emot genom bytet till byggnadsmark skulle enligt kommissionen vara en objektiv indikation på att parterna i dessa byten redan från början hade för avsikt att ändra markanvändningen för den offentligt ägda marken efter bytet. |
|
(131) |
De statistiska uppgifter som de bulgariska myndigheterna lämnat som svar på beslutet om att inleda förfarandet och som bekräftar de uppgifter som återges i skäl 38 och som visar att för de 132 byten som genomfördes under granskningsperioden gjordes 24 ansökningar om ändring av markanvändningen till byggnadsmark (vilket motsvarar 18,2 % av alla byten), varav 15 godkändes (motsvarande 11,4 % av alla byten). Mot bakgrund av dessa uppgifter konstaterar kommissionen att bytena i de flesta fall inte följdes av någon ansökan om ändring av markanvändningen. |
|
(132) |
I vilket fall som helst noterar kommissionen att den bulgariska lagstiftningen kräver två separata förfaranden för byten och för ändring av markanvändning, och att två separata statliga organ är behöriga för varje åtgärd och arbetar oberoende av varandra. Detta är ytterligare en indikation på att det inte finns någon inbyggd koppling mellan bytena och förändringen av markanvändning. |
|
(133) |
Eftersom det inte har påvisats någon inbyggd koppling mellan bytena och förändringen i markanvändningen för den mark som har tagits emot genom bytena, ska kommissionen undersöka var och en av dessa åtgärder separat för att se om det föreligger statligt stöd i den mening som avses i artikel 107.1 i fördraget. |
6.1.2 Förekomst av statligt stöd i förändringen i markanvändning
|
(134) |
Markanvändning är de offentliga myndigheternas rättsliga kontroll över användningen och intensiteten i utvecklingen av en fastighet. Om en offentlig myndighet godkänner en ändring av markanvändningen för en fastighet utför den en regleringsverksamhet och fungerar inte som ekonomisk aktör. |
|
(135) |
Endast fördelar som beviljas direkt eller indirekt genom statliga medel ska betraktas som stöd i den mening som avses i artikel 107 i fördraget. Enligt EU-domstolens rättspraxis (77) innebär den åtskillnad som görs i den bestämmelsen mellan ”stöd som ges av en medlemsstat” och stöd som ges ”med hjälp av statliga medel” inte att alla fördelar som beviljas av en stat, oavsett om de finansieras med statliga medel eller ej, utgör stöd. Åtskillnaden syftar endast till att se till att definitionen omfattar både fördelar som ges direkt av staten och fördelar som ges av ett offentligt eller privat organ som utsetts eller inrättats av staten. |
|
(136) |
Att en offentlig myndighet går med på att ändra markanvändningen för en viss fastighet från skogsmark till byggnadsmark kan leda till att den fastigheten ökar i värde, men en sådan ändring innebär inte någon överföring av statliga medel i den mening som avses i artikel 107.1 i fördraget: utövandet av denna regleringsuppgift leder inte till en positiv överföring av medel till mottagaren för detta godkännande och innebär inte heller att staten avstår från medel, eftersom staten inte när den utför denna regleringsuppgift är skyldig att ta ut en avgift från framgångsrika sökande som återspeglar hela det ekonomiska värde som de får av detta godkännande (78). |
|
(137) |
En offentlig myndighets beslut om att ändra markanvändningen för en viss fastighet är inte stöd i den mening som avses i artikel 107.1 i fördraget. |
6.1.3 Förekomst av stöd i bytet
|
(138) |
Enligt fast rättspraxis (79) kan offentliga myndigheters försäljning av mark eller byggnader till ett företag eller en enskild person som bedriver ekonomisk verksamhet ge upphov till en ekonomisk fördel och därmed vara stöd i den mening som avses i artikel 107.1 i fördraget, särskilt om den inte görs till marknadsvärde, dvs. om försäljningen inte görs till det pris som en privat investerare som är verksam under normala konkurrensvillkor sannolikt skulle ha fastställt. Detsamma gäller bytestransaktioner där värdet på den offentligt ägda mark som tas emot från staten är högre än värdet på den privatägda mark som överlämnas till staten. |
|
(139) |
Innan granskningen av huruvida bytena ger upphov till en ekonomisk fördel måste kommissionen dock undersöka om de återstående villkoren i skäl 124 är uppfyllda för att konstatera att det finns stöd i den mening som avses i artikel 107.1 i fördraget. |
|
(140) |
När det för det första gäller åtgärdens hänförlighet omfattas bytena av jordbruks- och livsmedelsministerns eller ministerrådets behörighet (beroende på storleken på den fastighet som ska bytas), samt av verkställande skogsbyråns behörighet. Alla dessa är statliga organ. I den mån bytena leder till en överföring av offentligt ägd skogsmark som är av högre än den privatägda skogsmark som överlämnas, leder detta till en överföring av statliga medel i den bemärkelsen att den bulgariska staten avstår från vissa intäkter som den hade kunnat få om den hade agerat enligt marknadsvillkor när den genomförde transaktionen. |
|
(141) |
För det andra är bytena selektiva eftersom de bara gäller för de markägare som har bytt sin privatägda skogsmark mot offentligt ägd skogsmark. |
|
(142) |
För det tredje snedvrider bytena konkurrensen och påverkar handeln mellan medlemsstaterna. I den mån som stödmottagarna i bytena är företag som erbjuder varor och tjänster på en viss marknad stärker en eventuell fördel till följd av bytena deras ställning jämfört med andra företag som konkurrerar i handeln inom unionen med samma varor och tjänster (80). Ett antal stödmottagare (81) inom ramen för bytena har i själva verket, bland annat, fastigheter, turism, restaurangverksamhet och skogsplantering angivna som ekonomiska sektorer inom vilka de bedriver verksamhet i det bulgariska handelsregistret. Dessa sektorer är öppna för konkurrens på EU-nivå. Detta framgår av uppgifter i samma register, som visar att flera av stödmottagarna (82) i dessa bytestransaktioner har handel eller (internationell) kommersiell verksamhet angiven som den ekonomiska sektor inom vilken de är verksamma. När det gäller de bulgariska myndigheternas argument om att företag måste vara inskrivna i särskilda register för att vara verksamma inom turism- eller byggnadssektorerna och att detta inte skulle vara fallet för merparten av de företag som deltar i bytena, konstaterar kommissionen att begreppet företag i artikel 107.1 i fördraget är ett objektivt begrepp, varför frågan om huruvida företag erbjuder varor och tjänster på en viss marknad och därmed konkurrerar med andra företag och deltar i handel inom unionen ska avgöras med hänsyn till den verksamhet som dessa företag verkligen bedriver och inte av huruvida de har uppfyllt vissa nationella rättsliga formaliteter. |
|
(143) |
När det slutligen gäller förekomsten av en ekonomisk fördel avser bytestransaktionerna utbytet av (minst) två skogsfastigheter mellan den bulgariska staten och privata parter. För att avgöra om de privata parterna har fått en ekonomisk fördel av bytet måste värdet på fastigheterna i bytet bedömas och jämföras med varandra. Om bytet leder till en överföring av offentligt ägd skogsmark som har högre värde än den skogsmark som överlämnas av den privata parten kommer den privata parten att få en ekonomisk fördel. |
|
(144) |
Som förklaras i skäl 16 beräknades de administrativa priserna för de berörda bytena på grundval av föreskriften om baspriser. EU-domstolen har erkänt att när det i nationell lag föreskrivs administrativa bestämmelser för beräkningen av marknadsvärde på mark för försäljning av offentliga myndigheter måste tillämpningen av dessa bestämmelser för att uppfylla artikel 107 i fördraget i alla fall leda till ett administrativt pris som ligger så nära markens marknadsvärde som möjligt (83). Eftersom detta marknadsvärde är teoretiskt måste man acceptera en viss marginal för skillnader mellan det erhållna priset och det teoretiska (84). |
|
(145) |
De bulgariska myndigheterna uppmanades att lämna upplysningar om de administrativa priser som använts för de 132 byten som genomfördes under granskningsperioden, samt om marknadspriserna för samma byten. Kommissionen uppmanade även de bulgariska myndigheterna att ta hänsyn eventuella tidigare eller senare transaktioner med samma skogsfastigheter när de fastställer deras marknadsvärde. Även om kommissionen anser att ursprunget för de skogsfastigheter som ingått i byten är irrelevant för bedömningen av eventuella inslag av statligt stöd, beaktades följaktligen prisuppgifter – när sådana fanns tillgängliga. |
|
(146) |
De bulgariska myndigheterna tog upp vissa problem med tillförlitligheten i de uppgifter de kunde lämna om marknadspriserna (85). Samtidigt angav de dock att den information som lämnats innehåller de bästa uppskattningarna av marknadspriser (86). Kommissionen anser att dessa uppgifter är tillräckligt tillförlitliga uppskattningar av det verkliga (dvs. ”rimliga”) marknadsvärdet på de berörda markområdena. |
|
(147) |
Analysen av uppgifterna visade att användningen av administrativa priser för privatägd mark ledde till en systematisk övervärdering av den berörda skogsmarken jämfört med marknadspriserna (87), medan läget var mer nyanserat i fråga om offentligt ägd skogsmark, eftersom det förekom såväl över- som undervärdering av den typen av mark. För att avgöra om stödmottagarna fått en fördel till följd av bytena skulle därför en enkel jämförelse mellan marknadspriset för den offentligt ägda marken vid tidpunkten för bytet och marknadspriset för den privatägda mark som den byttes mot inte ta tillräckligt stor hänsyn till den systematiska övervärderingen av den senare. Därför utarbetade kommissionen en formel som tog hänsyn till de administrativa priser som använts i den ursprungliga transaktionen för att bedöma den fördel som uppstått till följd av bytet korrekt. Följande belopp behöver beräknas för formeln, som angavs i beslutet om att inleda förfarandet:
En fördel anses föreligga om värdet på ii minus värdet på i är positivt. En eventuell kontant ersättning som betalats av den ena parten till den andra för att täcka skillnaden i administrativt pris för de två fastigheter som ingick i bytet ska också beaktas i avgörandet om bytet gav upphov till en fördel. |
|
(148) |
Genom att tillämpa denna formel på de uppgifter som lämnats av de bulgariska myndigheterna om de rimliga marknadsvärdena och administrativa priserna för den skogsmark som ingått i bytena, konstaterar kommissionen att stödmottagarna inom ramen för bytena av mark har fått en fördel i nästan 80 % av de bytestransaktioner som genomfördes under granskningsperioden, som visas i tabell 4. Tabell 4 Jämförelse av administrativa priser som använts i byten och marknadspriser som uppgetts av de bulgariska myndigheterna
|
|
(149) |
Uppgifterna ovan visar att de administrativa priser som fastställts för bytena enligt föreskriften om baspriser inte i tillräcklig utsträckning återspeglar det verkliga marknadsvärdet på de berörda skogsfastigheterna. |
|
(150) |
Skillnaden mellan de administrativa priser som används för de ifrågasatta bytena och marknadspriserna på de berörda fastigheterna beror dels på att den underliggande metod som används i föreskriften om baspriser inte i tillräcklig utsträckning återspeglar de kriterier som en aktör på marknaden skulle lägga vikt vid för att värdera de skogsfastigheter som ingått i bytena, och inte heller ger dem tillräcklig vikt. För det första var de genomsnittliga markvärden som anges i bilaga 1 till föreskriften om baspriser enligt markkategorier som erbjuder identiska villkor för växter och som ligger till grund för fastställandet av ett basvärde för marken (se skäl 18), avsedda att fastställas på grundval av marknadspriser eller av de räkenskaper som förts för statligt ägda skogar, men i själva verket fastställdes de av experter på grundval av ett litet antal marknadskällor. |
|
(151) |
För det andra återspeglar de koefficienter och tillägg som används för att ta hänsyn till vissa egenskaper hos skogsmarken vid beräkningen av basvärdet på den marken, som beskrivs i skälen 18–26, en metod för administrativ förenkling, snarare än ett försök att göra en korrekt mätning av det ekonomiska värde som en hypotetisk marknadsaktör i ett liknande läge skulle ge dessa egenskaper. De bulgariska myndigheterna har inte lämnat några ekonomiska uppgifter till stöd för nivåerna på de koefficienter och tillägg som fastställdes i föreskriften. |
|
(152) |
Även om den metod som fastställs i föreskriften om baspriser till en början skulle ha lett till marknadspriser på den skogsmark som ingick i bytena, vilket den inte gjorde, uppdaterades dock aldrig de genomsnittliga priserna, koefficienterna och tilläggen under granskningsperioden för att på ett tillfredsställande sätt återspegla de variationer i marknadspriserna som uppstod senare. Om markpriserna stiger kraftigt krävs enligt rättspraxis (88) att administrativa metoder för att beräkna priset på mark som säljs av offentliga myndigheter innehåller bestämmelser om en kontinuerlig uppdatering av priserna, så att det pris som verkligen betalas av köparen i så stor utsträckning som möjligt återspeglar markens marknadsvärde. Under den preliminära granskningsfasen förklarade de bulgariska myndigheterna att enligt artiklarna 7.1 och 32 i föreskriften om baspriser borde koefficienterna i den föreskriften för beräkningen av administrativa priser ha uppdaterats varje år. Enligt uppgifter från de bulgariska myndigheterna ökade marknadspriserna på skogsmark dessutom kraftigt under granskningsperioden. Trots detta genomfördes aldrig den uppdatering som krävs i den föreskriften under den perioden. De bulgariska myndigheterna uppdaterade endast de genomsnittliga priser, koefficienter och tillägg som användes för att fastställa administrativa priser 2010 på grundval av den senaste marknadsutvecklingen. |
|
(153) |
Därför konstaterar kommissionen att bytena innebar en ekonomisk fördel för stödmottagarna i markbytena i de fall där de administrativa priserna inte i tillräckligt hög grad återspeglade marknadspriset på den mark som ingick i bytet. |
6.1.4 Stöd av mindre betydelse
|
(154) |
Slutligen bör det påpekas att i fall där den enskilda stödmottagaren i ett byte fick en fördel som inte överskred de tröskelvärden som fastställs i kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013 (89), ska den fördelen inte betraktas som statligt stöd och alltså inte omfattas av förbudet i artikel 107.1 i fördraget, förutsatt att alla övriga villkor som fastställs i den förordningen är uppfyllda. |
|
(155) |
På grundval av de kvantitativa uppgifter som lämnats av de bulgariska myndigheterna förefaller storleken på det stöd som mottagits genom bytena i många fall (90) ligga under tröskelvärdet på 200 000 euro för stöd av mindre betydelse. |
6.1.5 Slutsats rörande förekomsten av stöd
|
(156) |
Därför konstaterar kommissionen att de byten som Bulgarien genomfört under granskningsperioden är statligt stöd i den mening som avses i artikel 107.1 i fördraget i de fall där motparten i transaktionen är ett företag i den mening som avses i den bestämmelsen, de administrativa priser som användes för den transaktionen inte återspeglade marknadspriserna och de villkor för stöd av mindre betydelse som fastställs i förordning (EU) nr 1407/2013 inte är uppfyllda. |
6.2 ÅTGÄRDENS LAGLIGHET
|
(157) |
Genom att inte anmäla dessa byten innan deras genomförande har de bulgariska myndigheterna underlåtit att uppfylla sitt åliggande enligt artikel 108.3 i EUF-fördraget. Dessa byten utgör därför olagligt statligt stöd. |
6.3 STÖDETS FÖRENLIGHET MED BESTÄMMELSERNA
|
(158) |
Trots att de bulgariska myndigheterna uppmanades att lämna upplysningar om dessa bytestransaktioners eventuella förenlighet med den inre marknaden, vidhöll de sin argumentation om att dessa transaktioner inte påverkade handeln inom unionen och därför inte var statligt stöd i den mening som avses i artikel 107.1 i fördraget. |
|
(159) |
I detta avseende konstaterar kommissionen att bevisbördan när det gäller att visa att stödet är förenligt med den inre marknaden, genom undantag från artikel 107.1 i fördraget, i huvudsak ligger hos den berörda medlemsstaten, som måste visa att villkoren för det undantaget är uppfyllda (91). |
|
(160) |
I vilket fall som helst konstaterar kommissionen att det inte vid första anblicken verkar finnas någon grund för att anse att bytena är förenliga med den inre marknaden, vare sig på grundval av artikel 107.3 a och c i fördraget direkt eller på grundval av de riktlinjer som baseras på dessa bestämmelser. |
|
(161) |
Därför kan gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till jordbruk och skogsbruk (nedan kallade riktlinjerna för skogsbruk) inte användas som grund för att betrakta systemet med byten som förenligt med den inre marknaden, eftersom riktlinjerna endast ska tillämpas på levande träd och deras naturliga miljö i skogar och på annan beskogad mark, inbegripet åtgärder för att upprätthålla och förbättra skogarnas ekologiska funktioner och skyddsfunktioner samt åtgärder för att främja skogarnas användning för rekreation och deras sociala och kulturella dimensioner. Dessutom är de kostnader som täcks av det stöd som beviljats i samband med bytena inte förenliga med definitionen på stödberättigande kostnader i riktlinjerna för skogsbruk (92), eftersom det inte infördes några lagstadgade eller avtalsenliga skyldigheter för de privata parterna att använda den mark som förvärvats genom bytena som naturskyddsområden. Tvärtom hade alla parter rätt att begära att markanvändningen för skogsmarken ändrades till byggnadsmark, vilket några av dem även gjorde. |
|
(162) |
Inte heller ger riktlinjerna för regionalstöd 2007–2013 en grund för förenlighet. Kommissionen noterar i detta avseende att de bulgariska myndigheterna inte genomförde bytena specifikt för att bidra till den regionala utvecklingen. Vidare definierades inte de stödberättigande kostnaderna och det fastställdes inte heller hur stödets stimulanseffekt skulle kontrolleras och hur respekten för de tillämpliga taken för regionalstöd skulle säkerställas. |
|
(163) |
Slutligen hävdade de bulgariska myndigheterna i diskussionerna före antagandet av beslutet om att inleda förfarandet att det offentliga politiska målet för bytena var att konsolidera ägandet av skogsmark. Även om det skulle vara möjligt att betrakta konsolideringen av skogsmark som ett mål av gemensamt intresse, vilket det inte är, visade de bulgariska myndigheterna inte att det beviljade stödet var nödvändigt för att uppnå det målet och inte heller att den valda metoden var den lämpligaste. |
|
(164) |
Inte heller kunde de visa att den valda metoden säkerställde att det beviljade stödet var begränsat till det minimum som var nödvändigt för att stimulera privata parter att genomföra bytena. Detta framgår bland annat av de kraftiga variationerna i de administrativa priser som fastställts med den föreskrivna metoden. När de jämförs med de marknadspriser som de bulgariska myndigheterna angett, verkar dessa administrativa priser inte systematiskt hamna på en liknande procentandel över eller under marknadspriserna. Om transaktionerna 2007 används som exempel varierade skillnaderna mellan marknadspriser och administrativa priser för privatägd mark från -503,97 % till +89,91 % (93). |
|
(165) |
Slutligen misslyckades de bulgariska myndigheterna med att visa att bytena inte hade snedvridit konkurrensen i en omfattning som stred mot det gemensamma intresset. Därför kan bytena inte anses vara förenliga med den inre marknaden på grundval av artikel 107.3 c i fördraget direkt. |
|
(166) |
Därför konstaterar kommissionen att det stöd som beviljats i samband med bytena inte kan anses vara förenligt med den inre marknaden. |
7. ÅTERKRAV
|
(167) |
Enligt artikel 14.1 i förordning (EG) nr 659/1999 ska olagligt stöd som funnits vara oförenligt med den inre marknaden återkrävas från mottagarna, utom där detta skulle stå i strid med en allmän princip i unionsrätten. I artikel 14.2 i den förordningen fastställs att stödet ska återkrävas med ränta från det datum då det olagliga stödet stod till stödmottagarens förfogande till det datum då det har återbetalats. I artikel 14.3 i den förordningen anges att återkravet ska verkställas utan dröjsmål och enligt den berörda medlemsstatens förfaranden enligt nationell lagstiftning, förutsatt att dessa förfaranden gör det möjligt att omedelbart och effektivt verkställa kommissionens beslut. |
|
(168) |
Syftet med ett återkrav är uppnått i och med att det olagliga stödet i fråga, i förekommande fall jämte dröjsmålsränta, har återbetalats av de företag som har mottagit det. Genom denna återbetalning förlorar mottagaren de fördelar han åtnjöt på marknaden i förhållande till sina konkurrenter, och den situation som förelåg före utbetalningen av stödet är återställd (94). Medlemsstaten får välja metod för att fullgöra sin skyldighet att återkräva olagligt stöd, men de åtgärder som vidtas får inte påverka unionslagstiftningens räckvidd och effektivitet. En medlemsstat kan endast fullgöra en återkravsskyldighet om de valda åtgärderna är lämpliga för att återställa de normala konkurrensvillkor som blev snedvridna genom det statliga stödet och är förenliga med gällande unionslagstiftning (95). |
|
(169) |
Eftersom det har konstaterats att Bulgarien olagligen har genomfört statligt stöd genom bytena bör landet åläggas att återkräva detta stöd från stödmottagarna i dessa transaktioner. |
7.1 IDENTIFIERING AV DE STÖDMOTTAGARE SOM ÅTERKRAVET SKA GÄLLA
|
(170) |
Det olagliga och oförenliga stödet ska återkrävas från de företag som faktiskt har haft fördel av det (96). I de fall kommissionen inte i beslutet kan identifiera samtliga företag som har tagit emot olagligt och oförenligt stöd måste detta göras av den berörda medlemsstaten när den inleder genomförandeprocessen. Medlemsstaten måste då bedöma den enskilda situationen för varje berört företag (97). |
|
(171) |
I det föreliggande fallet är de potentiella mottagarna av det oförenliga statliga stödet de fysiska och juridiska personer som deltog i de 132 bytena med de bulgariska myndigheterna under granskningsperioden. De bulgariska myndigheterna bör utesluta de fysiska och juridiska personer som inte kan klassificeras som företag i den mening som avses i artikel 107.1 i fördraget från denna grupp, liksom även de personer som fick en sammanlagd fördel av de byten som de deltog i som inte överskred det tröskelvärde för stöd av mindre betydelse som fastställs i förordningen om stöd av mindre betydelse, så länge de transaktionerna också uppfyller övriga villkor i den förordningen. De återstående fysiska och juridiska personer som deltog i bytena bör betraktas som de mottagare av det olagligen genomförda statliga stödet från vilka de bulgariska myndigheterna ska återkräva den fördel som mottagits genom dessa transaktioner. |
7.2 KVANTIFIERING AV STÖDET
|
(172) |
Kommissionen är inte enligt lag skyldig att fastställa det exakta belopp som ska återkrävas, särskilt när den saknar de uppgifter som krävs för att göra detta. I stället är det tillräckligt att kommissionens beslut innehåller uppgifter som gör det möjligt för medlemsstaten att utan alltför stora svårigheter fastställa det belopp som ska återkrävas (98). |
|
(173) |
Som förklaras i skäl 147, anser kommissionen att följande metod bör användas som utgångspunkt av medlemsstaten för att fastställa storleken på det oförenliga stöd som ska återkrävas från varje stödmottagare:
Det ursprungliga statliga stöd som tagits emot till följd av bytet är lika med värdet på ii minus värdet på i. Det ursprungliga beloppet bör korrigeras i de fall där en offentligt ägd fastighet av högre administrativt värde byttes mot en privatägd fastighet av lägre administrativt värde. Enligt de bulgariska myndigheterna var mottagaren i de fallen tvungen att betala en ersättning till staten för att täcka skillnaden i värde mellan fastigheterna. Alltså bör det ursprungliga stödbeloppet minskas med beloppet för den ersättning som stödmottagaren betalat till de bulgariska myndigheterna. De bulgariska myndigheterna bör sedan återkräva det erhållna beloppet från den stödmottagaren för att ta hänsyn till den fördel som erhållits genom bytet. |
|
(174) |
För att fastställa marknadspriset på en fastighet bör markens ekonomiska värde vid tidpunkten för bytet återspeglas i sin helhet. Av den information som de bulgariska myndigheterna lämnade den 29 augusti 2008 framgår att byggnader och infrastruktur i vissa fall redan hade uppförts på de skogsfastigheter som tillhörde staten innan bytet genomfördes, trots att fastigheten inte hade omklassificerats som byggnadsmark. I sådana fall anser kommissionen att värdet på dessa byggnader och/eller den infrastrukturen också bör återspeglas fullt ut i fastighetens marknadsvärde. |
|
(175) |
Kommissionen konstaterar att de bulgariska myndigheterna redan har tillgång till uppgifterna om de administrativa priser som användes vid bytena och marknadspriserna för alla berörda fastigheter vid tidpunkten för bytena (99), varför det inte bör bli alltför svårt för de bulgariska myndigheterna att fastställa de belopp som ska återkrävas med hjälp av den metod som beskrivs i skäl 173 (100). |
|
(176) |
I fall där de bulgariska myndigheterna har befogade tvivel på att metoden inte kan tillämpas eller att den leder till ett belopp som uppenbart inte på ett korrekt sätt återspeglar beloppet för det statliga stöd som tagits emot, får de emellertid besluta att göra en utvärdering av marknadspriserna för de fastigheter som ingått i bytet vid tidpunkten för transaktionen med hjälp av en oberoende expert som har kvalifikationer för att göra sådana värderingar och som har utsetts genom en öppen och offentlig upphandling. När förfarandet för att utse den experten fastställs ska principerna om insyn och likabehandling följas, även i fall där kontraktet inte överskrider tröskelvärdena i unionens direktiv om offentlig upphandling. Upphandlingsförfarandet bör framför allt i) offentliggöras på ett tillfredsställande sätt, ii) bygga på objektiva urvalskriterier som är kända i förväg och iii) innehålla den information som krävs för att företrädare för kommissionens tjänsteavdelningar ska kunna delta när det slutliga beslutet fattas efter det preliminära urvalet. I dessa undantagsfall måste de bulgariska myndigheterna i) ange den berörda fastigheten eller de berörda fastigheterna, ii) motivera varför det behövs en oberoende expertvärdering i det specifika fallet, och iii) till kommissionen överlämna ett förslag till en oberoende expert (vald genom offentlig upphandling) som ska godkännas av både kommissionen och Bulgarien. |
|
(177) |
Eftersom syftet med återkravet är att återställa situationen som den var före dagen för bytet anser kommissionen slutligen att Bulgarien, med hänsyn till de särskilda egenskaperna hos bytesavtal i fråga om skogsmark som inte har exploaterats kommersiellt, skulle fullgöra sin skyldighet att återkräva det olagligen genomförda stödet genom att upphäva de ifrågasatta bytena genom att byta tillbaka de berörda fastigheterna. Detta skulle dock endast innebära ett tillräckligt stort återkrav om det inte har gjorts några väsentliga förändringar av såväl den offentligt ägda som den privatägda skogsmarken efter dagen för bytet. I sådana fall måste kommissionen informeras om de berörda fastigheterna inom två månader efter det att Bulgarien har delgivits detta beslut och de motsvarande bytena måste upphävas och bevis på detta måste lämnas inom fyra månader efter dagen för meddelandet av detta beslut. |
|
(178) |
I samtliga fall där det måste göras ett återkrav ska detta återkrav gälla från och med den tidpunkt då stödmottagarna fick fördelen, det vill säga från och med dagen för den rättsliga handling som gav stödmottagarna rätt att byta sin privatägda skogsmark mot den offentligt ägda skogsmarken. |
|
(179) |
Det stöd som ska återkrävas bör innefatta ränta från den dag då stödet ställdes till stödmottagarnas förfogande till den dag det har återbetalats. Räntan bör beräknas som sammansatt ränta enligt kapitel V i kommissionens förordning (EG) nr 794/2004 (101) och kommissionens förordning (EG) nr 271/2008 (102) om ändring av förordning (EG) nr 794/2004. |
|
(180) |
Tidplanen för återkravet av det statliga stödet från enskilda stödmottagare bör i största möjliga utsträckning följa den plan som anges i tillkännagivandet om återkrav (103). I vilket fall som helst bör tidsfristerna inte gå utöver vad som anges i tabell 5. Tabell 5 Tidplan för återkrav
|
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Det statliga stöd som beviljats företag inom ramen för byten av offentligt ägd skogsmark mot privatägd skogsmark under perioden den 1 januari 2007–27 januari 2009 som Bulgarien olagligen har genomfört i strid med artikel 108.3 i fördraget är oförenligt med den inre marknaden.
Artikel 2
Individuellt stöd som har beviljats enligt de bytestransaktioner som avses i artikel 1 utgör inte stöd om det, vid den tidpunkt det beviljades, uppfyller villkoren i en förordning som har antagits i enlighet med artikel 2 i förordning (EG) nr 994/98, och som var tillämplig vid den tidpunkt då stödet beviljades.
Artikel 3
Individuellt stöd som har beviljats enligt de bytestransaktioner som avses i artikel 1 och som, vid den tidpunkt det beviljades, uppfyller de villkor som anges i en förordning som har antagits i enlighet med artikel 1 i förordning (EG) nr 994/98 eller i någon annan godkänd stödordning är förenligt med den inre marknaden upp till högsta tillämpliga stödnivå för detta slags stöd.
Artikel 4
1. Bulgarien ska från stödmottagarna återkräva det oförenliga stöd som har beviljats inom ramen för de bytestransaktioner som avses i artikel 1.
2. Genom undantag från punkt 1 får det oförenliga stödet återkrävas från mottagarna genom att bytestransaktionerna upphävs i de fall där det inte har gjorts några väsentliga ändringar av den offentligt ägda och den privatägda skogsmark som omfattas av transaktionen sedan dagen för den transaktionen.
3. Det stöd som ska återkrävas ska innefatta ränta från den dag då stödet ställdes till stödmottagarnas förfogande till den dag det har återbetalats.
4. Räntan ska beräknas som sammansatt ränta enligt kapitel V i förordning (EG) nr 794/2004 och förordning (EG) nr 271/2008.
5. Bulgarien ska upphöra med alla utbetalningar av utestående stöd enligt de bytestransaktioner som avses i artikel 1, med verkan från den dag då detta beslut antas.
Artikel 5
1. Återkravet av det stöd som har beviljats enligt den stödordning som avses i artikel 1 ska genomföras omedelbart och effektivt.
2. Bulgarien ska säkerställa att detta beslut genomförs helt och hållet inom tolv månader efter den dag då detta beslut har delgivits.
Artikel 6
1. Inom fyra månader från den dag då detta beslut har delgivits ska Bulgarien lämna följande uppgifter till kommissionen:
|
a) |
En förteckning över alla bytestransaktioner, inbegripet följande uppgifter:
|
|
b) |
Uppgifter om de fall där återkravet ska genomföras på grundval av de marknadspriser vid tidpunkten för bytena som anges i Bulgariens inlaga nr 2014/032997. |
|
c) |
Uppgifter om de fall där återkravet ska genomföras genom att bytet upphävs. |
|
d) |
Uppgifter om de fall där återkravet ska genomföras på grundval av belopp som fastställs av en oberoende expertvärderare och handlingar som visar att en sådan oberoende expert har utsetts och att denne har valts genom en offentlig upphandling och har godkänts av kommissionen. |
2. Inom åtta månader från den dag då detta beslut har delgivits ska Bulgarien lämna följande uppgifter till kommissionen:
|
a) |
En förteckning över de stödmottagare som har tagit emot stöd enligt de bytestransaktioner som avses i artikel 1 och det totala stödbelopp som var och en av dem har tagit emot till följd av transaktionerna. |
|
b) |
Det totala belopp (kapital och räntor) som ska återkrävas från varje stödmottagare. |
|
c) |
En detaljerad beskrivning av de åtgärder som redan har vidtagits eller som planeras för att rätta sig efter detta beslut. |
|
d) |
Dokument som visar att stödmottagarna har anmodats att betala tillbaka stödet. |
3. Inom tolv månader från den dag då detta beslut delgivits ska Bulgarien överlämna handlingar som bevisar att stödet har återkrävts i sin helhet från de berörda mottagarna.
4. Bulgarien ska genom att lämna rapporter varannan månad hålla kommissionen underrättad om utvecklingen vad gäller de nationella åtgärder som har vidtagits för att genomföra detta beslut till dess att återkravet av det stöd som beviljats enligt de bytestransaktioner som avses i artikel 1 har slutförts. Bulgarien ska på kommissionens begäran omgående lämna uppgifter om de åtgärder som redan har vidtagits eller som planeras för att rätta sig efter detta beslut. Bulgarien ska också lämna detaljerade uppgifter om de stödbelopp och räntebelopp som redan har återkrävts från stödmottagarna.
Artikel 7
Detta beslut riktar sig till Republiken Bulgarien.
Utfärdat i Bryssel den 5 september 2014.
På kommissionens vägnar
Joaquín ALMUNIA
Vice ordförande
(1) EUT C 273, 16.9.2011, s. 13.
(2) Se fotnot 1.
(3) Skrivelse av den 26 juli 2011.
(4) Skrivelse av den 27 juli 2011.
(5) Skrivelser av den 28 juli och den 14 oktober 2011.
(6) Skrivelse av den 29 juli 2011.
(7) Skrivelse av den 29 juli 2011.
(8) Skrivelse av den 29 juli 2011.
(9) Skrivelser av den 30 juli, den 15 oktober och den 22 oktober 2011.
(10) Skrivelse av den 31 juli 2011.
(11) Skrivelse av den 1 augusti 2011.
(12) Skrivelse av den 1 augusti 2011.
(13) Skrivelse av den 5 augusti 2011.
(14) Skrivelse av den 12 augusti 2011.
(15) Skrivelse av den 22 augusti 2011.
(16) Skrivelse av den 12 oktober 2011.
(17) Skrivelser av den 14 oktober och den 23 oktober 2011.
(18) Skrivelse av den 14 oktober 2011.
(19) Skrivelse av den 14 oktober 2011.
(20) Skrivelser av den 16 september och den 15 oktober 2011.
(21) Skrivelser av den 16 september och den 15 oktober 2011.
(22) Skrivelser av den 16 september och den 15 oktober 2011.
(23) Skrivelser av den 15 oktober och den 7 december 2011.
(24) Skrivelse av den 17 oktober 2011. Denna berörda part har, i enlighet med artikel 6.2 i rådets förordning (EG) nr 659/1999 av den 22 mars 1999 om tillämpningsföreskrifter för artikel 93 i EG-fördraget (EGT L 83, 27.3.1999, s. 1), begärt att dess identitet inte ska avslöjas för den berörda medlemsstaten på grund av att det kan skada parten.
(25) Aqua Estate OOD, Beta Forest EOOD, Kosta Gerov, Dimitar Terziev, Yavor Haytov, Valentina Haytova, Georgi Aleksandrov Babev, Marieta Babeva, Elizabet Mihailova, Svetoslav Mihailov, BG Land Co OOD, Mirta Engineering EOOD, Miks PS-OOD och Boil OOD.
(26) Bulgariens skogslag, offentliggjord i den bulgariska statens officiella tidning nr 125 av den 29 december 1997.
(27) Antagen genom ministerrådets dekret nr 252 av den 6 november 2003, offentliggjord i den bulgariska statens officiella tidning nr 101 av den 18 november 2003 (senast ändrad i den bulgariska statens officiella tidning nr 1 av den 5 januari 2007).
(28) Verkställande skogsbyrån hette tidigare statliga skogsbyrån. För enhetlighetens skull kommer den att kallas verkställande skogsbyrån i detta beslut.
(29) I fall där en fastighet ligger i mer än ett område används den högre koefficienten.
(30) Offentliggjord i den bulgariska statens officiella tidning nr 1 av den 2 januari 2001.
(31) Under perioden 1999–2007 kallades detta ministerium jord- och skogsbruksministeriet. Det bytte namn till jordbruks- och livsmedelsministeriet i början av 2008. För enhetlighetens skull används ministeriets nuvarande namn genomgående i detta beslut. Verkställande skogsbyrån (EFA) ingick en gång i tiden i detta ministerium.
(32) Offentliggjord i den bulgariska statens officiella tidning nr 44 av den 21 maj 1996 (senast ändrad i den bulgariska statens officiella tidning nr 41 av den 2 juni 2009).
(33) Offentliggjord i den bulgariska statens officiella tidning nr 275 av den 22 november 1950 (senast ändrad i den bulgariska statens officiella tidning nr 50 av den 30 maj 2008).
(34) Ett okänt antal avsedda förändringar kan vara blockerade av det stopp som infördes 2009.
(35) EUT C 54, 4.3.2006, s. 13.
(36) EUT C 319, 27.12.2006, s. 1.
(37) Klaganden hävdar att uteslutningen av skogen från den statliga skogsfonden påverkar de lokala myndigheternas efterföljande beslut om markanvändningen, eftersom de inte har något bättre alternativ än att anta en detaljerad fysisk planering för fastigheten som har upphört att vara skogsmark och att vara skyddad som sådan.
(38) Bulgaria: Forest Policy Note, 10 mars 2009, s. 11, punkt 51, http://siteresources.worldbank.org/BULGARIAEXTN/Resources/305438-1224088560466/BulgariaForestPolicyNote03102009GOB.pdf
(39) Ecobalkani-Bulgaria EOOD, Vihren OOD och Elkabel AD.
(40) Denna åsikt fick stöd av Foros, Mirta Engineering, Beta Forest, LM Impex, Kosta Gerov, Georgi Babev och Marieta Babeva, Dimitar Terziev, Svetoslav Mihailov och Elizabet Mihailova.
(41) All Seas.
(42) LM Impex.
(43) Denna åsikt fick stöd av Izgrev, Litex, MIKS, BOIL och Jivka Blagoeva.
(44) Denna åsikt stöddes av Kosta Gerov och Dimitar Terziev samt av Georgi Babev och Marieta Babeva.
(45) All Seas.
(46) Foros Development, Izgrev, Liteks Komers och Jivka Blagoeva.
(47) Denna åsikt stöddes av Svetoslav Mihailov och Elizabet Mihailova, Mirte Engineering, Beta Forest, Elkabel och Jivka Blagoeva.
(48) Jivka Blagoeva.
(49) Izgrev och Litex Komers.
(50) Kosta Gerov, Georgi Babev och Marieta Babeva, samt Dimitar Terziev (och deras advokat fru Shankova för deras räkning).
(51) LM Impex, Svetoslav Mihailov och Elizabet Mihailova, Mirta Eningeering, Beta Forest, Foros Development.
(52) Elkabel. För att besvara kommissionens farhågor beställde Elkabel en ny bedömning av en oberoende expert som visade att även om marknadspriserna för vissa fastigheter skulle bli högre än de administrativa priser som beräknats enligt föreskriften om baspriser skulle det sammanlagda administrativa priset på alla fastigheter som Elkabel utbytt bli högre än deras marknadsvärde. Vidare förklarades att det sammanlagda administrativa priset på de offentligt ägda fastigheter som ingått i bytena också var högre än deras marknadsvärde. Bedömare konstaterade därför att användningen av administrativa priser inte ledde till någon otillbörlig fördel för Elkabel.
(53) Izgrev, Litex Komers, Kosta Gerov, Dimitar Terziev, Georgi Babev och Marieta Babeva, MIKS och BOIL. I Svetoslav Mihailovs och Elizabet Mihailovas fall påstods värdet på den privatägda mark som ingick i bytet var högre (83 322,66 bulgariska lev) än värdet på den offentligt ägda marken (67 125,00 bulgariska lev).
(54) Svetoslav Mihailov och Elizabet Mihailova, Mirta Engineering och Beta Forest (i fråga om regionen Novo Oriahovo), Foros Development (i fråga om Burgas kommun) samt MIKS och BOIL (i fråga om regionen Nessebar).
(55) MIKS, BOIL, Foros Development, Mirta Engineering och Beta Forest.
(56) Izgrev, Jivka Blagoeva, MIKSD, BOIL, Mirta Engineering, Beta Forest, Svetoslav Mihailov och Elizabet Mihailova.
(57) Litex Komers.
(58) BOIL, Svetoslav Mihailov och Elizabet Mihailova.
(59) Kosta Gerov, Dimitar Terziev, samt Georgi Babev och Marieta Babeva.
(60) LM Impex.
(61) All Seas.
(62) Izgrev, Jivka Blagoeva, Litex Komers, MIKS, Foros Development, Mirta Engineering och Beta Forest.
(63) Izgrev, Litex Komers, MIKS, BOIL, Mirta Engineering, Beta Forest, Svetoslav Mihailov och Elizabet Mihailova, LM Impex.
(64) LM Impex.
(65) Kosta Gerov, Georgi Babev och Marieta Babeva, samt Dimitar Terziev.
(66) Simeon Stoev.
(67) Myndigheterna angav att 567 privata skogförsäljningar ägde rum under granskningsperioden.
(68) I januari 2009 förbjöds sedan byte av statlig mark enligt de gamla reglerna och det gamla förfarandet, och metoden avskaffades.
(69) De bulgariska myndigheterna framhåller bevis på att i 105 byten var det administrativa bytespriset högre än det marknadspris som erhållits av privata parter i transaktioner på armslängds avstånd, medan det var lägre i endast tretton fall.
(70) SG nr 108/2006.
(71) Order nr RD 49-269/17.7.2007.
(72) Beslut nr 602/16.9.2008.
(73) Denna information lämnades in (på nytt) av Bulgarien i ett kalkylblad till kommissionen genom ett e-postmeddelande av den 21 januari 2014 (2014/032997).
(74) Inlaga nr 2013/115208.
(75) Domstolens dom i de förenade målen C-180/98 till C-184/98, Pavel Pavlov m.fl., REG 2000, s. I-6451, punkt 74.
(76) Domstolens domar i mål 118/85, kommissionen mot Italien, REG 1987, s. 2599, punkt 7, mål C-35/96, kommissionen mot Italien, REG 1998, s. I-3851, punkt 36 och de förenade målen C-180/98 till C-184/98, Pavlov m.fl., REG 2000, s. I-6451, punkt 75.
(77) Domstolens dom i mål C-379/98, Preussen Elektra, REG 2001, s. I-2099.
(78) Jämför med förstainstansrättens dom i mål T-475/04 av den 4 juli 2007, Bouygues SA och Bouygues Télécom SA mot Europeiska kommissionen, REG 2007, s II 2097, punkterna 108–111 och 123, bekräftad i domstolens dom av den 2 april 2009 i mål C-431/07 P Bouygues SA och Bouygues Télécom SA mot Europeiska kommissionen, REG 2009, s. I 2665, punkterna 94–98 och 125.
(79) Domstolens dom av den 16 december 2010 i mål C-239/09, Seydaland Vereinigte Agrarbetriebe GmbH & Co. KG mot BVVG Bodenverwertungs- und -verwaltungs GmbH, REG 2010, s. I-13083, punkt 34 och domstolens dom av den 2 september 2010 i mål C-290/07 P, Europeiska kommissionen mot Scott SA, REG 2010, s. I -7763, punkt 68, förstainstansrättens dom av den 13 december 2011 i mål T-244/08 Konsum Nord ekonomisk förening mot Europeiska kommissionen, REG 2011, s. II-00444, punkt 61.
(80) Se förstainstansrättens dom av den 4 april 2001 i mål T-288/97, Regione Friuli Venezia Giulia mot Europeiska kommissionen, REG 2001, s. II-1169, punkt 41.
(81) Detta är bl.a. fallet för All Seas Property 2, Aqua Estate, Beta Forest, BG Land Co, Ecobalkani, MIKS och BOIL.
(82) Detta gäller t.ex. Izgrev, Liteks Comers, LM Impex och VNG Confort.
(83) Mål C-239/09 Seydaland, punkt 35, se hänvisning ovan. Se även kommissionens beslut av den 19 december 2012 i ärende SA.33167 om den föreslagna alternativa metoden för värderingen av jordbruks- och skogsmark i Tyskland som säljs av den offentliga byrån BVVG (EUT C 43, 15.2.2013, s. 7).
(84) Jämför med avdelning II, punkt 2 b i kommissionens meddelande om inslag av stöd vid statliga myndigheters försäljning av mark och byggnader (EGT C 209, 10.7.1997, s. 3).
(85) Skrivelse av den 19 november 2013; inlaga nr 2013/115208.
(86) Denna fråga beskrivs ingående i avsnitt 5.4 tillsammans med de bulgariska argumenten.
(87) Under- eller övervärdering jämfört med det marknadspris som de bulgariska myndigheterna angett för den berörda fastigheten.
(88) Mål C-239/09 Seydaland, punkt 54, se hänvisning ovan.
(89) Kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013 av den 18 december 2013 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse (EUT L 352, 24.12.2013, s. 1). Förordningen om stöd av mindre betydelse antogs av kommissionen enligt artikel 2 i rådets förordning (EG) nr 994/98 (EGT L 142, 14.5.1998, s. 1), ändrad genom förordning (EU) nr 733/2013 (EUT L 204, 31.7.2013, s. 11).
(90) På grundval av kommissionens preliminära beräkningar av de kvantitativa uppgifter som lämnats av de bulgariska myndigheterna verkar en fördel som en privat part har fått till följd av ett byte endast överskrida tröskelvärdet för stöd av mindre betydelse i 45 fall av 104. I dessa beräkningar utesluts dock inte de fall där stödmottagaren i bytet inte var ett företag (vilket skulle minska antalet byten som utgör stöd) och inte heller redovisas de fall där samma mottagare drog fördel av flera byten, för vilka den sammanlagda fördelen överstiger 200 000 euro (vilket ökar antalet byten som utgör stöd). De bulgariska myndigheterna bör göra mer exakta beräkningar i samband med återkrav.
(91) Se förstainstansrättens dom av den 12 september 2007 i mål T-68/03, Olympiaki Aeroporia Ypiresies AE mot Europeiska kommissionen, REG 2007, s. II-2911, punkt 34.
(92) I punkt 175 g i riktlinjerna för skogsbruk definieras stödberättigande kostnader enligt följande: ”Kostnader för inköp av skogsmark som används eller skall användas som naturskyddsområden. Denna skogsmark måste i sin helhet vara permanent säkrad för naturskyddssyften genom en rättslig eller avtalsmässig skyldighet.” De återstående kategorierna av stödberättigande kostnaderna enligt punkt 175 i riktlinjerna för skogsbruk är inte relevanta i det här fallet.
(93) För offentligt ägd skogsmark varierar skillnaden mellan marknadspriset och det administrativa priset från -6 130,00 % till +74,98 %. Det bör dock påpekas att det administrativa priset på sådan mark endast var högre än marknadspriset i 2 av 23 fall.
(94) Se domstolens dom av den 29 april 2004 i mål C-277/00, Tyskland mot kommissionen, REG 2002, s. I-11695, punkterna 74–76.
(95) Mål C-209/00, Tyskland mot kommissionen, punkterna 57–58, se hänvisning ovan.
(96) Se domstolens dom av den 21 mars 1991 i mål C-303/88, Italien mot kommissionen, REG 1991, s. I-1433, punkt 57, domstolens dom av den 29 april 2004 i mål C-277/00, Tyskland mot kommissionen, REG 2004, s. I-3925, punkt 75.
(97) Se domstolens dom av den 7 mars 2002 i mål C-310/99, Italien mot kommissionen, REG 2002, s. I-2289, punkt 91.
(98) Se domstolens dom av den 12 oktober 2000 i mål C-480/98, Spanien mot kommissionen, REG 2000, s. I-8717, punkt 25 och domstolens dom av den 2 februari 1988 i de förenade målen C-67/85, C-68/85 och C-70/85, Kwekerij van der Kooy BV m. fl. mot kommissionen, REG 1998, s. 219.
(99) Denna information lämnades in (på nytt) av Bulgarien i ett kalkylblad till kommissionen genom ett e-postmeddelande av den 21 januari 2014 (nedan kallad inlaga nr 2014/032997).
(100) Dvs. i) marknadspriset på den berörda fastigheten och ii) det administrativa pris på den berörda skogsfastigheten som fastställts enligt föreskriften om baspriser och som verkligen tillämpats vid bytet, med de belopp som anges i inlaga 2014/032997.
(101) Kommissionens förordning (EG) nr 794/2004 av den 21 april 2004 om genomförande av rådets förordning (EG) nr 659/1999 om tillämpningsföreskrifter för artikel 93 i EG-fördraget (EUT L 140, 30.4.2004, s. 1).
(102) Kommissionens förordning (EG) nr 271/2008 av den 30 januari 2008 om ändring av förordning (EG) nr 794/2004 om genomförande av rådets förordning (EG) nr 659/1999 om tillämpningsföreskrifter för artikel 93 i EG-fördraget (EUT L 82, 25.3.2008, s. 1).
(103) Tillkännagivande från kommissionen – Effektivare verkställande av kommissionsbeslut som ålägger medlemsstater att återkräva olagligt och oförenligt statligt stöd (EUT C 272, 15.11.2007, s. 4).