EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 12.3.2024
COM(2024) 113 final
2024/0062(NLE)
Förslag till
RÅDETS BESLUT
om den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar i Internationella spannmålsrådet vad gäller Senegals anslutning till 1995 års konvention om handel med spannmål
MOTIVERING
1.Fråga som behandlas i förslaget
Detta förslag avser ett beslut om fastställande av den ståndpunkt som ska intas på unionens vägnar i Internationella spannmålsrådet när det gäller Senegals anslutning till 1995 års konvention om handel med spannmål (konventionen).
2.Bakgrund till förslaget
2.1.1995 års konvention om handel med spannmål
Syftet med konventionen är att främja internationellt samarbete i alla frågor som rör spannmålshandel, främja den internationella spannmålshandelns utveckling och säkerställa att denna handel sker så fritt som möjligt. Konventionen syftar också till att i största möjliga mån bidra till de internationella spannmålsmarknadernas stabilitet i alla medlemmars intresse, att förbättra livsmedelssituationen i världen och att tillhandahålla ett forum för informationsutbyte och diskussioner om medlemmarnas angelägenheter i samband med spannmålshandeln.
Konventionen trädde i kraft den 1 juli 1995. Unionen är part i konventionen.
Konventionen ingicks av Europeiska unionen genom rådets beslut 96/88/EG med verkan till och med den 30 juni 1998. Konventionen har sedan dess förlängts regelbundet. Konventionen har varje gång förlängts med en period på högst två år, i enlighet med artikel 33 i konventionen. Den förlängdes senast genom ett beslut fattat av Internationella spannmålsrådet vid dess 58:e möte den 14 juni 2023 och gäller till och med den 30 juni 2025.
2.2.Internationella spannmålsrådet
Internationella spannmålsrådet förvaltar konventionen och är en mellanstatlig organisation med säte i London som strävar efter att uppnå målen i artikel 1 i konventionen. Målen är särskilt att
(a)främja internationellt samarbete beträffande spannmålshandel,
(b)främja utveckling, öppenhet och rättvisa när det gäller den internationella spannmålshandeln,
(c)bidra till de internationella spannmålsmarknadernas stabilitet, förbättra livsmedelssituationen i världen och bidra till utvecklingen i länder vars ekonomi är beroende av kommersiell försäljning av spannmål.
För att nå dessa mål vill man öka öppenheten på marknaden genom informationsutbyte, analyser och samråd om marknadsutvecklingen och den politiska utvecklingen.
För närvarande har Internationella spannmålsrådet 29 medlemmar, bland annat många av världens största producenter och importörer av spannmål. Utöver unionen är medlemmarna bland annat Argentina, Australien, Kanada, Indien, Japan, Ryssland, Ukraina, Förenade kungariket och Förenta staterna. Kina och Brasilien är dock inte medlemmar medan Egypten, som är en av de största importörerna av vete, lämnade organisationen den 1 juli 2023.
De 29 medlemmarna i Internationella spannmålsrådet har sammanlagt 2 000 röster.
För budgetförfaranden (se artikel 11 i konventionen), dvs. för att fastställa medlemmars ekonomiska bidrag, har unionen 376 röster under 2023–2024.
Vid beslutsfattande, dvs. omröstning (se artikel 12 i konventionen), fördelas 1 000 röster till de elva exporterande medlemmarna (bland annat unionen med 240 röster under 2023–2024) och 1 000 röster till de 18 importerande medlemmarna. Det bör framhållas att besluten i Internationella spannmålsrådet i princip grundar sig på samförstånd och att det är mycket sällsynt att omröstningar faktiskt hålls.
Vid Internationella spannmålsrådets möten företräds unionen av kommissionen i enlighet med artikel 17 i EU-fördraget. Medlemsstaterna kan delta i Internationella spannmålsrådets möten, framför allt i dess sammanträden.
2.3.Akt som planeras av Internationella spannmålsrådet
Den 12 december 2023 informerade Internationella spannmålsrådets verkställande direktör kommissionen om att Senegal avser att ansluta sig till konventionen. Den formella ansökan lämnades in den 22 december 2023 och Internationella spannmålsrådets medlemmar informerades den 3 januari 2024.
Senegals ansökan behandlades vid Internationella spannmålsrådets 59:e möte den 24 januari 2024. Vid mötet enades Internationella spannmålsrådet om att fatta beslutet om anslutning genom ett skriftligt förfarande (poströstning) fram till den 24 april 2024. Om inga skriftliga invändningar inkommer från någon av Internationella spannmålsrådets medlemmar senast det datumet kommer Senegal att ansluta sig den 1 maj 2024.
Enligt artikel 27.2 i konventionen får regeringar i alla stater ansöka om att få ansluta sig, på de villkor som Internationella spannmålsrådet finner lämpliga. I enlighet med punkt 33 d i arbetsordningen enligt konventionen (arbetsordningen) bedömer den administrativa kommittén ansökningar om anslutning enligt artikel 27.2 och ger rekommendationer till Internationella spannmålsrådet.
Det anslutande landets antal röster vid tillämpningen av artikel 11 i konventionen (dvs. medlemmarnas årliga ekonomiska bidrag) fastställs på grundval av det anslutande landets totala handel med spannmål i förhållande till den totala handeln med spannmål för samtliga medlemmar i Internationella spannmålsrådet, i enlighet med punkt 33 b i arbetsordningen.
Enligt artikel 12.1 i konventionen ska Internationella spannmålsrådet fastställa vilka medlemmar som ska vara exporterande medlemmar respektive importerande medlemmar enligt konventionen, med beaktande av mönstren för dessa medlemmars spannmålshandel och deras synpunkter. I enlighet med punkterna 2 och 3 i samma artikel ska Internationella spannmålsrådet även fastställa fördelningen av deras röster.
Även om det inte finns några särskilda regler om poströstning (eller skriftligt förfarande) i konventionen finns det enligt artikel 14 i konventionen inget krav på att rådet ska fatta sådana beslut vid något av sina sammanträden.
3.Den ståndpunkt som ska intas på unionens vägnar
Unionen har alltid varit en aktiv medlem i Internationella spannmålsrådet och har gett sitt stöd till organisationens utvidgning.
Senegal är en viktig producent särskilt av ris och spannmål utom vete och ris. Senegal är dock inte självförsörjande och kan inte till fullo tillgodose den inhemska efterfrågan. Landet måste därför importera spannmål, inbegripet vete.
Om Internationella spannmålsrådet bifaller Senegals anslutning till konventionen kommer landet att bli en importerande medlem i enlighet med artikel 12 i konventionen. Eftersom unionen är en exporterande medlem kommer Senegals anslutning inte att påverka det röstetal som unionen tilldelats för omröstning enligt artikel 12 i konventionen. Senegals anslutning kommer dock att från och med räkenskapsåret 2024/2025 minimalt minska det röstetal som unionen tilldelats enligt artikel 11 i konventionen, som används för att fastställa medlemmarnas ekonomiska bidrag.
Syftet med detta förslag är att erhålla rådets bemyndigande för kommissionen att, på unionens vägnar, inom Internationella spannmålsrådet rösta för Senegals anslutning till konventionen.
4.Rättslig grund
4.1.Förfarandemässig rättslig grund
4.1.1.Principer
I artikel 218.9 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) föreskrivs att beslut ska antas ”om fastställande av vilka ståndpunkter som på unionens vägnar ska intas i ett organ som inrättas genom ett avtal, om detta organ ska anta akter med rättslig verkan, med undantag av sådana akter som kompletterar eller ändrar avtalets institutionella ram”.
Begreppet akter med rättslig verkan omfattar akter som har rättslig verkan med stöd av de regler i internationell rätt som tillämpas på organet i fråga.
4.1.2.Tillämpning i det aktuella fallet
Internationella spannmålsrådets planerade akt innebär en utvidgning av medlemskretsen i Internationella spannmålsrådet. Den planerade akten har rättslig verkan eftersom den fastställer grunderna för anslutningen, främst genom att den påverkar beslutsbalansen inom Internationella spannmålsrådet, vars beslut kräver majoritet av exporterande och importerande medlemmar och är bindande för medlemmarna, i enlighet med artikel 14 i konventionen.
Den planerade akten varken kompletterar eller ändrar avtalets institutionella ram.
Den förfarandemässiga rättsliga grunden för det föreslagna beslutet är därför artikel 218.9 i EUF-fördraget.
4.2.Materiell rättslig grund
4.2.1.Principer
Den materiella rättsliga grunden för ett beslut enligt artikel 218.9 i EUF-fördraget är främst beroende av syftet med och innehållet i den planerade akt avseende vilken en ståndpunkt intas på unionens vägnar. Om den planerade akten har två syften eller två beståndsdelar av vilka det ena syftet eller den ena beståndsdelen kan identifieras som det eller den huvudsakliga, medan det eller den andra endast är av underordnad betydelse, måste det beslut som antas enligt artikel 218.9 i EUF-fördraget ha en enda materiell rättslig grund, nämligen den som krävs med hänsyn till det huvudsakliga eller avgörande syftet eller den huvudsakliga eller avgörande beståndsdelen.
4.2.2.Tillämpning i det aktuella fallet
Det huvudsakliga syftet med och innehållet i den planerade akten rör handel med jordbruksprodukter.
Den materiella rättsliga grunden för det föreslagna beslutet är därför artikel 207.4 första stycket i EUF-fördraget.
4.3.Slutsats
Den rättsliga grunden för förslaget till beslut bör vara artikel 207.4 första stycket jämförd med artikel 218.9 i EUF-fördraget.
5.Offentliggörande av den planerade akten
Senegals anslutning kommer att påverka röstetalet i Internationella spannmålsrådet för budgetförfaranden enligt artikel 11 i konventionen. Det är därför lämpligt att offentliggöra rådets beslut i Europeiska unionens officiella tidning när det antagits.
2024/0062 (NLE)
Förslag till
RÅDETS BESLUT
om den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar i Internationella spannmålsrådet vad gäller Senegals anslutning till 1995 års konvention om handel med spannmål
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 207.4 första stycket jämförd med artikel 218.9,
med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och
av följande skäl:
(1)1995 års konvention om handel med spannmål (konventionen) ingicks av unionen genom rådets beslut 96/88/EG och trädde i kraft den 1 juli 1995. Konventionen ingicks ursprungligen för en period på tre år.
(2)Enligt artikel 33 i konventionen får Internationella spannmålsrådet förlänga löptiden för konventionen med högst två år per förlängning. Sedan dess ingående har konventionen regelbundet förlängts med perioder om två år. Konventionen förlängdes senast genom Internationella spannmålsrådets beslut av den 14 juni 2023 och är i kraft till och med den 30 juni 2025.
(3)Enligt artikel 27.2 i konventionen är den öppen för anslutning av regeringarna i alla stater på de villkor som Internationella spannmålsrådet finner lämpliga.
(4)Den 22 december 2023 ansökte Senegal formellt om anslutning till konventionen. Om ansökan bifalls blir Senegal medlem den 1 maj 2024.
(5)Senegal är en viktig producent av ris och andra spannmål utom vete och ris. Senegal är dock inte självförsörjande och kan inte till fullo tillgodose den inhemska efterfrågan, och måste därför importera ytterligare mängder av olika spannmål.
(6)Om Senegals ansökan om anslutning till konventionen bifalls och landet följaktligen får delta i rådet, kommer Senegal att vara en importerande medlem i enlighet med artikel 12 i konventionen. Eftersom unionen är en exporterande medlem kommer Senegals anslutning inte att påverka det röstetal som unionen tilldelats för omröstning enligt artikel 12 i konventionen. Senegals anslutning kommer dock att från och med räkenskapsåret 2024/2025 minska det röstetal som unionen tilldelats enligt artikel 11 i konventionen, som används för att fastställa medlemmarnas ekonomiska bidrag.
(7)Det är lämpligt att fastställa den ståndpunkt som ska intas på unionens vägnar i Internationella spannmålsrådet och bifalla Senegals anslutning till konventionen.
Artikel 1
Den ståndpunkt som ska intas på unionens vägnar i Internationella spannmålsrådet ska vara att bifalla Senegals anslutning till 1995 års konvention om handel med spannmål.
Artikel 2
Detta beslut riktar sig till kommissionen.
Utfärdat i Bryssel den
På rådets vägnar
Ordförande