|
7.6.2014 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 174/36 |
Yttrande från Regionkommittén – Kvalitetskriterier för praktikprogram
2014/C 174/07
|
Föredragande |
Andrius Kupčinskas (LT–EPP), borgmästare i Kaunas |
|
Referensdokument |
Förslag till rådets rekommendation om kvalitetskriterier för praktikprogram COM(2013) 857 final |
I. POLITISKA REKOMMENDATIONER
REGIONKOMMITTÉNS STÅNDPUNKT
|
1. |
Regionkommittén välkomnar rådets rekommendation om ett system med kvalitetskriterier för praktikprogram, ett system som har efterlysts redan i tidigare yttranden. Vi beklagar dock djupt att kommissionen har valt att lägga fram systemet i form av en rådsrekommendation i stället för ett direktiv. |
|
2. |
Perioden från det att kommissionens förslag lades fram (4 december 2013) till dess att rådets rekommendation antogs (10 mars 2014) var för kort för att Regionkommittén skulle kunna utarbeta ett yttrande enligt det normala förfarandet. Vi uttrycker därför vår förvåning över att kommissionen utarbetat och rådet antagit rekommendationen om ett system med kvalitetskriterier för praktikprogram utan att samråda med EU:s ledamotsförsamling för regionala och lokala företrädare, dvs. Regionkommittén. |
|
3. |
Vi beklagar att ungdomsarbetslösheten i EU, framför allt i vissa regioner, fortfarande är mycket hög och framhåller vikten av att aktiva åtgärder vidtas mot ungdomsarbetslösheten. För att uppnå Europa 2020-strategins mål, att 75 % av alla personer i åldern 20–64 år ska ha arbete 2020, måste vi ge ungdomarna bättre utbildning, i högre grad anpassa utbildningen till marknadens behov och ge ungdomarna bättre förutsättningar att ta sig in på arbetsmarknaden. |
|
4. |
På både nationell nivå och EU-nivå krävs det större insatser för att uppmuntra unga att söka sig till framtidsyrken. För detta krävs det undersökningar som gör det möjligt att förutsäga och påverka utvecklingstendenser, förutsäga vilka förändringar som kommer att ske i efterfrågan på arbetskraft i olika branscher och yrkesgrupper, hur många arbetstagare som kommer att behöva utbildas för ett visst yrke och för de nya arbetstillfällen som uppstår samt hur många utbildningsplatser som kommer att behövas för unga. |
|
5. |
Eftersom praktikperioderna utgör en central del av ungdomsgarantin uttrycker kommittén återigen sitt stöd för den rekommendation om att inrätta en ungdomsgaranti (1) som rådet antog den 22 april 2013 (2) och som syftar till att ”säkerställa att alla unga under 25 år får ett högkvalitativt erbjudande om sysselsättning, vidareutbildning, lärlingsutbildning eller praktik inom fyra månader efter att de blivit arbetslösa eller avslutat sin formella utbildning”. De lokala och regionala myndigheterna bör spela en grundläggande roll vid införandet av de system som omfattas av ungdomsgarantin. |
|
6. |
Systemet med kvalitetskriterier för praktikprogram är ett användbart verktyg för att se till att man genom praktikprogram på ett effektivt sätt underlättar övergången från utbildning till arbete och på så sätt ökar de ungas anställbarhet. |
|
7. |
Praktiken bör på ett positivt sätt fokusera kunskapsöverföring mellan generationerna enligt modellen ”mästare och gesäll”. |
|
8. |
Regionkommittén stöder förändringarna, eftersom systemet ska leda till ökad information om praktikprogrammen och ökat fokus på inlärningsmålen. Det är dock synd att systemet inte omfattar någon diskussion om rekommendationerna till medlemsstaterna i så viktiga frågor som sociala garantier och ersättning till praktikanter. Vi beklagar också att tillämpningsområdena för kvalitetskriterierna för praktikprogram och för ungdomsgarantin inte stämmer överens, eftersom kriterierna för praktikprogram endast omfattar praktiktjänstgöring på den öppna marknaden men inte motsvarande praktik inom ramen för en studiekurs, formell utbildning eller yrkesutbildning. |
|
9. |
ReK påminner om att de lokala och regionala myndigheterna spelar en viktig roll i utarbetandet och genomförandet av åtgärder som syftar till att bekämpa arbetslöshet, inklusive utbildning och yrkesutbildning. Medlemsstaterna bör ta hänsyn till och utnyttja detta för att underlätta kvalificerade ungdomars övergång från utbildning till arbete, framför allt med tanke på att de lokala och regionala myndigheterna tillhandahåller sådana tjänster som utbildning och arbetsförmedling. Kommittén beklagar därför att rådet i rekommendationen inte tar hänsyn till de lokala och regionala myndigheternas roll vid genomförandet av systemet med kvalitetskriterier för praktikprogram. |
|
10. |
Vi uppmanar medlemsstaterna att säkerställa ett aktivt deltagande av arbetsmarknadens parter och de lokala och regionala myndigheterna, så att genomförandet av systemet kröns med framgång. |
|
11. |
Vi uppmanar också medlemsstaterna att föra en ingående diskussion om rättsliga och andra aspekter på omsättningen av systemet i nationell praxis och/eller nationell rätt. |
Inledande kommentarer
|
12. |
Regionkommittén uttrycker sin oro över den höga ungdomsarbetslösheten i EU och den risk för fattigdom bland ungdomar som denna medför, vilket också bekräftas i kommissionens rapport om sysselsättning och social utveckling 2012 (3). |
|
13. |
Det behövs effektiva åtgärder för att lösa det allt större problemet i Europa att unga människor varken arbetar eller studerar, och vi framhåller de sociala, ekonomiska och demografiska konsekvenser och risker som ungdomars brist på oberoende medför. |
|
14. |
Vi håller med kommissionen om vikten av praktikprogram och betonar att praktikplatser av hög kvalitet kan ge unga människor värdefulla yrkeserfarenheter, kunskaper och färdigheter och därmed öka deras anställbarhet och ge dem en möjlighet att på ett snabbt och varaktigt sätt komma in på arbetsmarknaden. |
|
15. |
Regionkommittén instämmer i kommissionens oro över att praktikplatser ibland missbrukas och att de används som en källa till billig eller till och med obetald arbetskraft. Det är därför viktigt att man tydligt fastställer hur lång en praktikperiod får vara och höjer kvaliteten på praktikplatserna för att se till att de ger värdefulla erfarenheter för att komma in på arbetsmarknaden. |
|
16. |
De bästa resultaten i fråga om sysselsättning bland ungdomar kan noteras i länder och regioner där unga människor har tillgång till praktikplatser och yrkespraktik av hög kvalitet och där etablerade praktikprogram och yrkespraktik utgör en oskiljaktig del av systemet för utbildning och anställning. Det är viktigt att utbildningsinstitutionerna samarbetar med företagarsfären för att säkerställa att praktikprogrammen ger ömsesidiga fördelar. |
Allmänna aspekter på rekommendationen:
|
17. |
Regionkommittén stöder planerna på att inrätta ett system med kvalitetskriterier för praktikprogram och konstaterar vikten såväl av inlärningsprocessen, som gör det lättare att lära känna en arbetsplats, som av att man fastställer tydliga inlärningsmål och utser en lämplig handledare. |
|
18. |
Vi stöder förslaget om att de kunskaper och färdigheter och den kompetens som praktikanten förvärvar bör bekräftas officiellt genom att den organisation som har erbjudit praktikplatsen utfärdar ett dokument om genomförd praktik. Detta är nämligen nödvändigt för att praktikplatsens värde ska erkännas formellt som ett instrument som underlättar ungdomarnas etablering och ökar deras möjligheter att hitta ett högkvalitativt arbete. |
|
19. |
Kommittén beklagar att rådets rekommendation inte omfattar praktikplatser som ingår i en kursplan på ett universitet eller en högskola eller som avser en formell utbildning eller yrkesutbildning. ReK uppmanar därför kommissionen att lägga fram ett separat förslag på ett kvalitetssystem som omfattar sådana praktikplatser. |
|
20. |
Kommittén ställer sig positiv till det stöd till medlemsstaters åtgärder som enligt systemet med kvalitetskriterier för praktikprogram ska ges genom EU:s finansieringssystem (finansiering av praktikprogram med medel från Europeiska socialfonden (ESF), Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) och sysselsättningsinitiativet för unga) samt genom utbyte av god praxis och övervakning. Man bör dock se till att EU-medlen inte ersätter privata medel. |
Arbetsvillkor och information:
|
21. |
I syfte att värna om kvaliteten på praktikplatserna bör man i större utsträckning tillämpa den öppna samordningsmetoden för att stimulera en diskussion om utbyte av bästa europeiska praxis genom att uppmuntra medlemsstaterna att formulera miniminormer för praktikplatser som grundar sig på denna praxis. |
|
22. |
Vi ställer oss positiva till de informationskrav som systemet med kvalitetskriterier för praktikprogram ställer på meddelanden om lediga praktikplatser, men understryker att denna information, även om den är viktig, inte är tillräcklig för att praktikprogrammen ska anses uppfylla kraven på hög kvalitet. |
|
23. |
Regionkommittén beklagar därför att systemet med kvalitetskriterier för praktikprogram inte rekommenderar de organisationer som tillhandahåller praktikplatser att erbjuda praktikanterna en adekvat social trygghet och sjukförsäkring utan endast ålägger dem att i sina meddelanden om lediga platser ange huruvida sådant skydd erbjuds. |
|
24. |
ReK välkomnar principen i systemet med kvalitetskriterier för praktikprogram om att meddelanden om lediga praktikplatser bör ange huruvida lön och/eller praktikersättning betalas ut. Vi ställer oss positiva till uttalandet i rådets rekommendation om en mer utbredd praxis att i meddelanden om lediga praktikplatser ange storleken på den eventuella lön eller ersättning som erbjuds. Kommittén menar samtidigt att eventuella informationskrav inte får vara för administrativt betungande för de arbetsgivare som erbjuder praktikplatser och att eventuella bestämmelser på detta område inte får begränsa utan bör stimulera till att praktikplatser inrättas inom alla arbetsmarknadssektorer. |
|
25. |
Vi framhåller att systemet med kvalitetskriterier för praktikprogram inte behandlar frågan om oavlönade och delvis avlönade praktikplatser. Enligt en undersökning som Eurobarometer utförde nyligen (4) får tre av fem praktikanter ingen ekonomisk ersättning. För mer än hälften av dem som får ersättning räcker denna inte till för att täcka grundläggande livsbehov. På så sätt uppstår det en risk för att tillgången till praktikplatser begränsas, dvs. att endast de som har råd med det får tillgång till dem. Detta gör att antalet praktikplatser och den ekonomiska nyttan av dem minskar. Samtidigt ökar ojämlikheten. |
|
26. |
Om man i strävan att höja kvaliteten på praktikplatserna inför en skyldighet att erbjuda alla praktikanter en rimlig försäkring och ersättning eller lön kan detta leda till att antalet praktikplatser minskar om följden blir en alltför stor ekonomisk börda för såväl lokala och regionala myndigheter som aktörer inom näringslivet. Vi förstår att Europas mångfald kanske gör det omöjligt att skapa en modell som passar alla och välkomnar därför strävan att skapa effektiva program för att helt eller delvis finansiera praktikplatser genom att kombinera olika källor. |
|
27. |
Vi konstaterar att handledarnas roll inte definieras tydligt i rådets rekommendation och föreslår därför, samtidigt som vi förstår att den slutgiltiga lösningen på denna fråga faller inom medlemsstaternas behörighetsområde, att medlemsstaterna och partnerna inom arbetslivet och näringslivet utbyter bästa praxis när det handlar om att reglera praktikhandledarnas roll, uppgifter och ansvar samt andra relaterade frågor och på så sätt gradvis skapar en förståelse om bästa europeiska praxis och i praktiken omsätter principen om flernivåstyre. |
Internationella praktikprogram:
|
28. |
Regionkommittén välkomnar den positiva inverkan som systemet med kvalitetskriterier för praktikprogram har genom att det underlättar internationell praktik (de internationella praktikprogrammen är fortfarande alltför sällsynta), och ökar tillgången till information. |
|
29. |
Med tanke på att artikel 153 i EUF-fördraget utgör rättslig grund för kvalitetskriterierna för praktikprogram och att det anges att EU ska stödja och komplettera medlemsstaternas åtgärder, föreslår vi att EU-omfattande insatser ska göras för att samla och sprida information om reglerna för praktikplatser i syfte att främja praktikanternas rörlighet, eftersom det skulle bli lättare för unga människor att bege sig till ett annat land för praktiktjänstgöring om de lätt kan hitta information om vad en praktikant kan förvänta sig. |
|
30. |
Kommittén framhåller dock att de fall av avsaknad av ersättning, som är ett vanligt fenomen, eller otillräcklig ersättning i kombination med att det inte erbjuds logi kan utgöra ett hinder för internationell praktik, eftersom potentiella praktikanter ofta inte är i stånd att tacka ja till en praktikplats i en annan medlemsstat på grund av den svåra ekonomiska situationen. |
|
31. |
ReK framhåller att mer gynnsamma villkor för internationell praktik kan ge ett antal positiva resultat: Som exempel kan nämnas ökad anställbarhet för praktikanter och större integration på arbetsmarknaden. |
|
32. |
Regionkommittén ställer sig positiv till principen i systemet med kvalitetskriterier för praktikprogram att Euresportalen ska kunna utvidgas till att omfatta praktikprogram i enlighet med slutsatserna (5) från Europeiska rådets möte i juni 2012, och till att man främjar användningen av detta nät för att sprida information om praktikprogram. |
|
33. |
ReK stöder idén om att använda Euresnätet för att se till att information om lediga praktikplatser sprids och föreslår att Eures också används som ett verktyg för återkoppling som ger praktikanterna en möjlighet att utvärdera sina erfarenheter från praktikperioderna. |
|
34. |
Trots den höga rörligheten bland studenter, t.ex. inom Erasmusprogrammet, finns det mycket få internationella praktikprogram (6). Detta innebär att den viktiga möjligheten att minska ungdomsarbetslösheten genom rörlighet är outnyttjad: Internationella praktikprogram skulle kunna vara en viktig faktor för att hjälpa ungdomar att få arbete i andra medlemsstater. Regionkommittén välkomnar därför Erasmus+-programmet, som kan bidra till att öka antalet internationella praktikprogram. |
|
35. |
Möjligheten att skaffa sig erfarenheter i olika miljöer ger unga människor en ovärderlig chans att få fler potentiella arbetsgivare i olika medlemsstater. Därför är det viktigt att man söker möjligheter att göra stödet till internationella praktikprogram effektivt genom lösningar som bidrar till att minska praktikanternas kostnader för flytt till ett annat land och genom information, så att praktikanterna inte hamnar i en svår ekonomisk situation med tanke på levnadsomkostnaderna i det land där den organisation som erbjuder praktikplatsen befinner sig och viktiga administrativa krav i värdlandet (t.ex. arbets- och uppehållstillstånd, i tillämpliga fall anmälan om bosättningsort m.m.). |
Genomförandet av systemet med kvalitetskriterier för praktikprogram:
|
36. |
Regionkommittén påminner om att de lokala och regionala myndigheterna måste involveras till fullo i utarbetandet och genomförandet av nya initiativ och att man måste avsätta de finansiella medel som krävs för detta, eftersom dessa organ har bäst förutsättningar att bedöma olika situationer och behov på lokal nivå. |
|
37. |
Vi beklagar att rådet i sin rekommendation inte föreslår att man utvecklar samråden med de lokala och regionala myndigheterna och med aktörer i näringslivet när man utformar och förbättrar utbildningsprogrammen så att hänsyn tas till arbetsmarknadens behov och utbildning ges i yrken som efterfrågas. |
|
38. |
ReK påminner också om att de lokala och regionala myndigheterna ofta har ett stort ansvar när det handlar om att genomföra politiska sysselsättnings- och utbildningsstrategier och att den territoriella aspekten på dessa strategier är mycket viktig. |
|
39. |
Kommittén ställer sig positiv till att man uppmuntrar att ”arbetsförmedlingar, utbildningsinstitutioner och alla organisationer som erbjuder praktik [...] aktivt bidra[r] till genomförandet av kvalitetskriterierna för praktikprogram” och understryker de lokala och regionala myndigheternas viktiga roll på dessa tre områden. |
|
40. |
Regionkommittén framhåller att de lokala och regionala myndigheterna i sin roll som arbetsgivare måste delta i arbetet för ett lyckat genomförande av systemet med kvalitetskriterier för praktikprogram och beklagar att kommissionens förslag inte innehåller några konkreta hänvisningar till deras ansvarsområden och erfarenheter. Det är viktigt att inrätta ett rättsligt ramverk som gör det möjligt för offentliga institutioner att ta emot praktikanter och sprida de offentliga myndigheternas bästa praxis. |
|
41. |
Regionkommittén uppmanar kommissionen att vidta ytterligare åtgärder för att samla och sprida information samt stimulera medlemsstaterna att förbättra lagstiftningen i en strävan att se till att villkoren för praktikprogrammen ännu mer överensstämmer med alla berörda parters förväntningar. |
|
42. |
Vi understryker att de lokala och regionala myndigheterna, som är stora arbetsgivare och organiserar praktikprogram, kan föregå med gott exempel vid genomförandet av praktikprogram av hög kvalitet och uppmanar därför de lokala och regionala myndigheterna att erbjuda så många praktikprogram av hög kvalitet som möjligt. |
|
43. |
Kommittén betonar vikten av att berörda parter från det civila samhället, framför allt unga människor och organisationer som företräder dem, kan involveras aktivt i genomförandet av systemet med kvalitetskriterier för praktikprogram, bland annat inom ramen för den europeiska alliansen för lärlingsutbildning, en samarbetsplattform som inrättades av kommissionen i juli 2013. |
|
44. |
Regionkommittén betonar också den viktiga roll som den privata sektorn och framför allt de små och medelstora företagen spelar i ett lyckat genomförande av systemet. |
|
45. |
Vi uppmanar de lokala och regionala myndigheterna att samarbeta närmare med lokala utbildningsinstitutioner och lokala arbetsgivare och försöka skapa program som stimulerar studenternas färdigheter genom att skapa stipendier och avlönade praktikplatser för de studenter som har bäst studieresultat. Regionkommittén framhåller samtidigt vikten av att man på EU-nivå sprider bästa praxis från medlemsstaterna i denna fråga. |
Avslutande kommentarer:
|
46. |
ReK välkomnar kommissionens ståndpunkt att man bör främja ett nära samarbete med berörda parter så att systemet med kvalitetskriterier för praktikprogram genomförs snabbt, och vi påminner återigen om de lokala och regionala myndigheternas viktiga roll på detta område. |
|
47. |
Regionkommittén uppmanar medlemsstaterna att följa kommissionens rekommendation och att, när systemet med kvalitetskriterier för praktikprogram tillämpas, kontrollera och förbättra effektiviteten i detta så att målen för medlemsstaternas politik för sysselsättning bland unga uppnås. |
II. ÄNDRINGSREKOMMENDATIONER
Ändringsrekommendation 1
Skäl 1
|
Kommissionens textförslag |
ReK:s ändringsförslag |
|
Ungdomar har drabbats särskilt hårt under krisen. I flera medlemsstater har ungdomsarbetslösheten under de senaste åren varit högre än någonsin och det finns inga tecken på att den skulle minska på kort sikt. För att unga ska komma in på arbetsmarknaden är det därför avgörande att man främjar deras anställbarhet och produktivitet. |
Ungdomar har drabbats särskilt hårt under krisen. I flera medlemsstater har ungdomsarbetslösheten under de senaste åren varit högre än någonsin och det finns inga tecken på att den skulle minska på kort sikt. De mycket stora skillnaderna i arbetslöshet mellan regionerna undergräver unionens mål om social och territoriell sammanhållning. För att unga ska komma in på arbetsmarknaden är det därför avgörande att man främjar deras anställbarhet och produktivitet. |
Ändringsrekommendation 2
Skäl 16
|
Kommissionens textförslag |
ReK:s ändringsförslag |
|
Medlemsstaterna kan få ekonomiskt stöd från unionens fonder för program för att främja praktik och erbjuda ungdomar praktikplatser. Sysselsättningsinitiativet för ungdomar kommer dessutom att stödja praktik inom ramen för ungdomsgarantin. Åtgärderna riktar sig främst till ungdomar från de regioner i unionen som drabbats hårdast av ungdomsarbetslöshet och kommer att samfinansieras av Europeiska socialfonden (nedan kallad ESF) under perioden 2014–2020. ESF samt sysselsättningsinitiativet för ungdomar kan användas för att öka antalet praktikprogram och förbättra deras kvalitet i medlemsstaterna. Det kan t.ex. vara möjligt att få bidrag till kostnaderna för praktiken, även till en del av lönen förutsatt att vissa villkor uppfylls. Dessutom kan kostnaderna för eventuell annan utbildning som ungdomar deltar i utanför praktikprogrammet, t.ex. språkkurser, också stödjas genom dessa initiativ. |
Medlemsstaterna kan få ekonomiskt stöd från unionens fonder för program för att främja praktik och erbjuda ungdomar praktikplatser. Sysselsättningsinitiativet för ungdomar kommer dessutom att stödja praktik inom ramen för ungdomsgarantin. Åtgärderna riktar sig främst till ungdomar från de regioner i unionen som drabbats hårdast av ungdomsarbetslöshet och kommer att samfinansieras av Europeiska socialfonden (nedan kallad ESF) under perioden 2014–2020. ESF samt sysselsättningsinitiativet för ungdomar kan användas för att öka antalet praktikprogram och förbättra deras kvalitet i medlemsstaterna. Det kan t.ex. vara möjligt att få bidrag till kostnaderna för praktiken, även till en del av lönen förutsatt att vissa villkor uppfylls, samtidigt som man vidtar nödvändiga försiktighetsåtgärder för att se till att dessa offentliga medel inte ersätter privata medel. Dessutom kan kostnaderna för eventuell annan utbildning som ungdomar deltar i utanför praktikprogrammet, t.ex. språkkurser, också stödjas genom dessa initiativ. |
Ändringsrekommendation 3
Skäl 29
|
Kommissionens textförslag |
ReK:s ändringsförslag |
|
Denna rekommendation omfattar inte praktik som ingår i en kursplan på ett universitet eller en högskola och avser en formell utbildning eller yrkesutbildningskurs. Praktikprogram vars innehåll regleras i nationell lagstiftning och som ingår som en obligatorisk del i en högskoleexamen och krävs för att man ska kunna arbeta inom ett visst yrkesområde (t.ex. medicin eller arkitektur) omfattas inte av denna rekommendation. |
Denna rekommendation omfattar inte praktik som ingår i en kursplan på ett universitet eller en högskola och avser en formell utbildning eller yrkesutbildningskurs. Praktikprogram vars innehåll regleras i nationell lagstiftning och som ingår som en obligatorisk del i en högskoleexamen och krävs för att man ska kunna arbeta inom ett visst yrkesområde (t.ex. medicin eller arkitektur) omfattas inte av denna rekommendation. Kommissionen kommer att lägga fram ett särskilt förslag om denna andra typ av praktikprogram. |
Ändringsrekommendation 4
Rekommendation 5
|
Kommissionens textförslag |
ReK:s ändringsförslag |
|
Uppmuntra de organisationer som erbjuder praktik att utse handledare för alla praktikanter som vägleder praktikanten under utförandet av de uppgifter som han eller hon tilldelats och övervakar arbetet. |
Uppmuntra Föreskriva att de organisationer som erbjuder praktik ska att utse handledare för alla praktikanter som vägleder praktikanten under utförandet av de uppgifter som han eller hon tilldelats och övervakar arbetet. |
Ändringsrekommendation 5
Rekommendation 13
|
Kommissionens textförslag |
ReK:s ändringsförslag |
||||
|
Erkännande av praktik
|
Erkännande av praktik
|
Ändringsrekommendation 6
Rekommendation 25
|
Kommissionens textförslag |
ReK:s ändringsförslag |
|
Samarbeta med medlemsstaterna, arbetsmarknadens parter, arbetsförmedlingar samt intresseorganisationer för ungdomar och praktikanter i syfte att främja denna rekommendation. |
Samarbeta med medlemsstaterna, arbetsmarknadens parter, arbetsförmedlingar samt, intresseorganisationer för ungdomar och praktikanter samt de lokala och regionala myndigheterna i syfte att främja denna rekommendation. |
Ändringsrekommendation 7
Rekommendation 26
|
Kommissionens textförslag |
ReK:s ändringsförslag |
|
Uppmuntra och stödja medlemsstaterna, bl.a. genom att främja utbyte av bästa praxis, när det gäller att utnyttja Europeiska socialfonden och Europeiska regionala utvecklingsfonden eller andra europeiska fonder under programperioden 2014–2020 i syfte att skapa fler och bättre praktikprogram. |
Uppmuntra och stödja medlemsstaterna och de lokala och regionala myndigheterna, bl.a. genom att främja utbyte av bästa praxis, när det gäller att utnyttja Europeiska socialfonden och Europeiska regionala utvecklingsfonden eller andra europeiska fonder under programperioden 2014–2020 i syfte att skapa fler och bättre praktikprogram. |
Ändringsrekommendation 8
Ny rekommendation efter rekommendation 28
|
Kommissionens textförslag |
ReK:s ändringsförslag |
|
|
I ett senare skede föreslå kvalitetskriterier för praktik som ingår i en kursplan på ett universitet eller en högskola eller som avser en formell utbildning eller yrkesutbildning. |
Bryssel den 3 april 2014
Regionkommitténs ordförande
Ramon Luis VALCÁRCEL SISO
(1) COM(2012) 729 final, 5.12.2012.
(2) Rådets rekommendation om att inrätta en ungdomsgaranti. 2013/C 120/01, 22 april 2013.
(3) Employment and Social Developments in Europe 2012.
(4) Eurobarometer: ”The experience of a Traineeship in the EU”, 2013.
(5) http://www.consilium.europa.eu/uedocs/cms_data/docs/pressdata/sv/ec/131402.pdf.
(6) Eurobarometerundersökningen 2013 visade att endast 9 % av alla praktikprogram ägde rum utomlands.