(1)

EU:s reformerade ramverk för ekonomisk styrning trädde i kraft den 30 april 2024. De centrala delarna av EU:s reformerade ramverk för ekonomisk styrning utgörs av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1263 om en effektiv samordning av den ekonomiska politiken och om multilateral budgetövervakning (1), tillsammans med den ändrade förordningen (EG) nr 1467/97 om påskyndande och förtydligande av tillämpningen av förfarandet vid alltför stora underskott (2), och det ändrade rådsdirektivet 2011/85/EU om krav på medlemsstaternas budgetramverk (3). Syftet med ramverket är att främja sunda och hållbara offentliga finanser och en hållbar och inkluderande tillväxt och resiliens genom reformer och investeringar samt förhindra alltför stora offentliga underskott. Ramverket främjar också nationellt ägarskap och har en större medelfristig inriktning, i kombination med ett mer effektivt och enhetligt säkerställande av regelefterlevnad.

(2)

I centrum för det nya ramverket för ekonomisk styrning står de nationella medelfristiga finans- och strukturpolitiska planer som medlemsstaterna lämnar in till rådet och kommissionen. Planerna ska uppfylla två mål: dels i) bland annat säkerställa att den offentliga skulden senast vid anpassningsperiodens slut följer en sannolikt nedåtgående bana eller ligger kvar på en sund nivå och att det offentliga underskottet minskas till, och ligger kvar på, en nivå under referensvärdet på 3 % av BNP på medellång sikt och dels ii) säkerställa det faktiska genomförandet av reformer och investeringar som svar på de främsta utmaningarna fastställda inom ramen för den europeiska planeringsterminen och hantera EU:s gemensamma prioriteringar. Varje plan ska därför innehålla ett medelfristigt åtagande om en nettoutgiftsbana (4) som i praktiken fastställer en budgetrestriktion under planens löptid, dvs. fyra eller fem år (beroende på valperiodens normala längd i medlemsstaten). Planen ska dessutom redogöra för hur den berörda medlemsstaten kommer att säkerställa det faktiska genomförandet av reformer och investeringar för att hantera de främsta utmaningar som fastställts inom ramen för den europeiska planeringsterminen, särskilt i de landsspecifika rekommendationerna (inbegripet, i tillämpliga fall, utmaningar i samband med förfarandet vid makroekonomiska obalanser) och hur medlemsstaten kommer att svara mot unionens gemensamma prioriteringar. Perioden för finanspolitisk anpassning löper över fyra år och kan förlängas med upp till tre år om medlemsstaten åtar sig att genomföra ett antal relevanta reformer och investeringar som uppfyller kriterierna i förordning (EU) 2024/1263.

(3)

När planen har lämnats in ska kommissionen bedöma om den uppfyller kraven i förordning (EU) 2024/1263.

(4)

Rådet ska därefter, på kommissionens rekommendation, anta en rekommendation för att ange den berörda medlemsstatens nettoutgiftsbana och, i tillämpliga fall, godkänna de reform- och investeringsåtaganden som ligger till grund för en förlängning av perioden för finanspolitisk anpassning.

(5)

Den 15 oktober 2024 lämnade Luxemburg in sin nationella medelfristiga finans- och strukturpolitiska plan till rådet och kommissionen. Det skedde sedan en förlängning av den tidsfrist som anges i artikel 36 i förordning (EU) 2024/1263 överenskommits med kommissionen med anledning av de skäl som Luxemburg uppgett.

(6)

Luxemburg hade rätt att få teknisk information i enlighet med artikel 9.3 i förordning (EU) 2024/1263, men begärde inte detta. Den 21 juni 2024 tillhandahöll kommissionen Luxemburg de viktigaste ursprungliga förhållanden och underliggande antaganden som används i kommissionens ramverk för medelfristiga prognoser för offentliga skuld (5) som avses i skäl 25 i förordning (EU) 2024/1263 och offentliggjorde dem den 15 oktober 2024 (6).

(7)

I september 2024 förde Luxemburg och kommissionen en teknisk dialog i enlighet med artikel 12 i förordning (EU) 2024/1263. Dialogen handlade främst om de underliggande antagandena (särskilt den potentiella tillväxten och BNP-deflatorn) samt om de reformer och investeringar som planeras för att hantera de främsta utmaningar som fastställts inom ramen för den europeiska planeringsterminen och svara mot unionens gemensamma prioriteringar av en rättvis och grön och digital omställning, social och ekonomisk resiliens, energitrygghet och uppbyggnad av försvarsförmågor.

(8)

Enligt uppgifter i Luxemburgs plan har landet, i enlighet med artiklarna 11.3 och 36.1 c i förordning (EU) 2024/1263, genomfört en samrådsprocess med arbetsmarknadens parter inom ramen för den europeiska planeringsterminen. Enligt Luxemburgs plan kretsade det senaste mötet med arbetsmarknadens parter, i juli 2024, kring 2024 års landsrapport för Luxemburg, 2024 års landsspecifika rekommendationer och de ändringar som hör samman med det nya ramverket för ekonomisk styrning.

(9)

Planen överlämnades till det nationella parlamentet den 15 oktober.

(10)

Den 15 oktober lämnade Luxemburg in sitt utkast till budgetplan för 2025. Kommissionen antog ett yttrande om utkastet till budgetplan den 26 november 2024 (7).

(11)

Den 21 oktober 2024 riktade rådet ett antal landsspecifika rekommendationer till Luxemburg inom ramen för den europeiska planeringsterminen (8).

(12)

Kommissionen gjorde på grundval av artikel 16 i förordning (EU) 2024/1263 följande bedömning av planen:

(13)

Den ekonomiska aktiviteten i Luxemburg minskade med 1,1 % 2023 på grund av ett negativt bidrag till nettoexportens tillväxt och minskade investeringar. Enligt Europeiska kommissionens höstprognos 2024 förväntas ekonomin växa med 1,2 % 2024 till följd av ökad inhemsk efterfrågan och ett positivt bidrag från nettoexporten. År 2025 beräknas BNP i fasta priser öka med 2,3 % tack vare en expansiv finanspolitisk inriktning, sjunkande räntor (som främjar investeringar) och förbättrade omvärldsförhållanen. År 2026 förväntas BNP i fasta priser öka med 2,2 % eftersom drivkraften sannolikt kommer att försvagas på grund av lägre inhemsk efterfrågan. Under prognosperioden (dvs. 2024–2026) förväntas den potentiella BNP-tillväxten i Luxemburg kulminera vid en årlig tillväxt på 2,0 % på grund av en minskning av befolkningen i arbetsför ålder och den genomsnittliga arbetstiden. Arbetslösheten uppgick till 5,2 % 2023 och beräknas av kommissionen uppgå till 6,0 % 2024, 6,0 % 2025 och 5,8 % 2026. Inflationen (BNP-deflatorn) beräknas öka från 3,4 % 2023 till 3,9 % 2024 samt uppgå till 3,0 % 2025 och 2,9 % 2026.

(14)

När det gäller den offentligfinansiella utvecklingen uppgick Luxemburgs offentliga underskott 2023 till 0,7 % av BNP. Enligt kommissionens höstprognos 2024 kommer underskottet att minska till 0,6 % av BNP 2024, öka till 0,8 % av BNP 2025 och, vid oförändrad politik, minska till 0,6 % 2026. I kommissionens höstprognos 2024 beaktas det budgetförslag för 2025 som Luxemburgs regering överlämnade till det nationella parlamentet i oktober. Den offentliga skulden uppgick i slutet av 2023 till 25,5 % av BNP. Enligt kommissionens höstprognos 2024 förväntas skuldkvoten öka till 27,5 % av BNP i slutet av 2024. Den beräknas i stort sett stabiliseras kring 27,6 % av BNP i slutet av 2025 och till 27,5 % av BNP i slutet av 2026. Kommissionens prognos för de offentliga finanserna beaktar bara politiska åtaganden i de medelfristiga planerna om de underbyggs av konkreta politiska åtgärder som är trovärdigt aviserade och tillräckligt detaljerade.

(15)

Luxemburgs nationella medelfristiga finans- och strukturpolitiska plan omfattar perioden 2025–2029 och visar en finanspolitisk anpassning över fyra år.

(16)

Planen innehåller den information som krävs enligt artikel 13 i förordning (EU) 2024/1263.

(17)

I planen åtar sig landet att följa den nettoutgiftsbana som anges i tabell 1, vilket motsvarar en genomsnittlig nettoutgiftsökning på 4,9 % under åren 2025–2029. Nettoutgiftsbanan i planen uppges leda till ett strukturellt primärsaldo på 0,4 % av BNP i slutet av anpassningsperioden (2028). I planen antas den potentiella BNP-tillväxten öka stadigt från 1,5 % 2024 till 2,1 % 2029. I planen förväntas tillväxten i BNP-deflatorn dessutom öka från 1,7 % 2024 till 3,1 % 2025 och 2026 för att sedan sjunka till 1,9 % 2027 innan den vänder uppåt igen till omkring 2,5 % 2028 och 2029.

Tabell 1: Nettoutgiftsbana och huvudsakliga antaganden i Luxemburgs plan

(18)

Om nettoutgiftsbanan i planen och de underliggande antagandena materialiseras kommer enligt planen den offentliga skulden att minska gradvis från 27,5 % av BNP 2024 till 26,0 % i slutet av anpassningsperioden (2028), såsom framgår av följande tabell. Enligt planen beräknas skuldkvoten gradvis minska på medellång sikt (dvs. fram till 2038) efter anpassningen och nå bottenläget på 25,4 % av BNP 2032, innan den vänder uppåt igen och når en topp på 26 % av BNP 2038.

Tabell 2: Utveckling för offentlig skuld och offentligt saldo i Luxemburgs plan

Enligt planen skulle den offentliga skulden alltså ligga kvar under fördragets referensvärde på 60 % av BNP på medellång sikt. Baserat på de politiska åtaganden och makroekonomiska antaganden som görs i planen uppfyller den nettoutgiftsbana som läggs fram i planen därför det krav på skulden som anges i artikel 16.2 i förordning (EU) 2024/1263.

(19)

Baserat på planens nettoutgiftsbana och antaganden skulle det offentliga underskottet minska från 0,6 % 2025 till 0,4 % av BNP 2028. Enligt planen skulle det offentliga saldot i slutet av anpassningsperioden (2028) alltså inte överstiga referensvärdet på 3 % av BNP. Under tio år efter anpassningsperioden (dvs. fram till 2038) skulle det offentliga underskottet dessutom inte överstiga 3 % av BNP. Baserat på de politiska åtaganden och makroekonomiska antaganden som görs i planen uppfyller den nettoutgiftsbana som läggs fram i planen därför det krav på underskottet som anges i artikel 16.2.

(20)

Planen är baserad på ett antal antaganden som skiljer sig från de antaganden som kommissionen översände till Luxemburg den 21 juni 2024. I planen används i synnerhet andra antaganden när det gäller sju variabler, närmare bestämt de ursprungliga förhållandena (det strukturella primärsaldot 2024), potentiell BNP-tillväxt, tillväxt i BNP-deflatorn, stock-/flödesjustering, BNP i fasta priser, nominell implicit ränta och utjämning av produktionsgapet. Det är nödvändigt att göra en noggrann bedömning av skillnaden mellan dessa antaganden för att säkerställa att de är underbyggda med sunda och datadrivna ekonomiska argument, i synnerhet med tanke på att den genomsnittliga nettoutgiftsökningen i planen är mindre krävande än den som fås om man använder kommissionens antaganden. De skillnader i antaganden som har den mest betydande effekten på den genomsnittliga nettoutgiftsökningen anges nedan tillsammans med en bedömning av varje enskild skillnad.

De resterande skillnaderna har inte någon betydande inverkan på den genomsnittliga nettoutgiftsökningen jämfört med kommissionens antaganden. Sammantaget bidrar alla skillnader överlag till ett teoretiskt högre tak för genomsnittlig nettoutgiftsökning än vad som krävs baserat på kommissionens antaganden våren 2024. I sin plan åtar sig Luxemburg att följa en nettoutgiftsbana som är lägre än detta teoretiska tak. Kommissionen kommer att beakta denna bedömning av antagandena i planen i sina framtida bedömningar av om nettoutgiftsbanan följs.

(21)

Enligt den vägledande finanspolitiska strategin i planen kommer åtagandena om nettoutgifter att fullgöras främst genom att utgiftsökningen begränsas och att inkomsttillväxten förblir högre än utgiftsökningen. Den exakta specificeringen av de relevanta politiska åtgärderna måste bekräftas eller justeras samt kvantifieras i de årliga budgetarna. Samtidigt finns det risker i fråga om genomförandet av den vägledande finanspolitiska strategin i planen på grund av att de specifika åtgärder som ligger till grund för den finanspolitiska strategin inte beskrivs fullt ut i planen.

I utkastet till budgetplan för 2025 anges dessutom att nettoutgiftsökningen förväntas minska i förhållande till det minskade pristrycket, vilket är en viktig faktor för att fastställa utgiftsökningen i Luxemburg med tanke på den automatiska indexeringsmekanismen för inflation som tillämpas på en stor del av de offentliga utgifterna.

(22)

I planen beskrivs avsikter att genomföra reformer och investeringar för att hantera de främsta utmaningar som fastställts inom ramen för den europeiska planeringsterminen, särskilt i de landsspecifika rekommendationerna, och för att svara mot EU:s gemensamma prioriteringar. Planen omfattar nästan 90 reformer och investeringar, varav tio får ekonomiskt stöd från faciliteten för återhämtning och resiliens och vissa får kompletterande stöd från de sammanhållningspolitiska fonderna.

(23)

När det gäller den gemensamma prioriteringen om en rättvis grön och digital omställning, inbegripet de klimatmål som fastställs i förordning (EU) 2021/1119, innehåller planen flera olika åtgärder, bland annat investeringar i förnybar energi (rekommenderades 2022, 2023 och 2024), främjad användning av solcellspaneler och offentligt stöd för den cirkulära ekonomins principer. Planen bekräftar myndigheternas stöd för den uppdaterade nationella energi- och klimatplanen. Med tanke på att transporter är den största orsaken till växthusgasutsläpp i Luxemburg har planen också fokus på minskade koldioxidutsläpp från transporter (rekommenderades 2019, 2020, 2022, 2023 och 2024) genom elektrifiering, användning av förnybar energi och förbättrad infrastruktur för kollektivtrafik, inbegripet investeringar i järnvägs-, spårvägs- och bussnät. Dessa initiativ är direkt inriktade på målen klimatomställning och energitrygghet. Åtgärderna syftar till att öka investeringarna i den gröna teknik och hållbara energiinfrastruktur som krävs för att Luxemburg ska uppnå sina nationella mål och de mål som fastställs på EU-nivå.

(24)

När det gäller den gemensamma prioriteringen om social och ekonomisk resiliens, inbegripet den europeiska pelaren för sociala rättigheter, innehåller planen åtgärder som syftar till att säkerställa bostäder till överkomliga priser och minska bostadsbristen, som förvärrats av en snabb befolkningstillväxt till följd av en stark dynamik på arbetsmarknaden. Det handlar bland annat om att öka tillgången till bostäder (rekommenderades 2019, 2020, 2023 och 2024) genom förenklade planeringsförfaranden och det pågående arbetet med reformeringen av fastighetsskatten som innebär en övergång från transaktionsbaserad till återkommande fastighetsbeskattning samt införande av en ny skatt på oanvänd byggbar mark. Åtgärderna förbättrar också jämlikheten i utbildningssystemet med tonvikt på flerspråkig och inkluderande utbildning som säkerställer lika möjligheter för alla skolelever, i enlighet med 2022, 2023 och 2024 års rekommendationer att minska ojämlikhetens inverkan på skolelevernas resultat. Åtgärderna omfattar kontinuerliga investeringar i utbildningsforskning, innovativa lärandemiljöer och ett förstärkt stödsystem för inkluderande utbildning, till exempel genom den nya lagen för nyanlända elever som syftar till att skapa en smidig övergång för nya elever och deras familjer, och genom införandet av en ny strategi för matematikutbildning i ett flerspråkigt sammanhang. Den innehåller en åtgärd för att öka sysselsättningsgraden för äldre arbetstagare genom förbättrade sysselsättningsmöjligheter (rekommenderades 2019). Initiativ som kontinuerlig kompetensutveckling och omskolning av arbetskraften och utökad yrkesutbildning (rekommenderades 2019, 2023 och 2024) kan ha positiva effekter.

(25)

När det gäller den gemensamma prioriteringen om energitrygghet innehåller planen betydande investeringar i energiinfrastruktur, inbegripet utveckling av ny elnätskapacitet, bland annat en ny 380 kV-sammanlänkning mellan Tyskland och Luxemburg och främjande av vätgasinfrastruktur. Detta sker exempelvis genom den europeiska ekonomiska intressegruppen Grande Région Hydrogen och ett projekt som omfattar anläggandet av ett 100 km långt vätgasledningsnät baserat på ett 70 km långt transportnät för naturgas. Detta distributionsnät förväntas vara i drift 2027. Dessa åtgärder överensstämmer med 2022, 2023 och 2024 års rekommendationer om att säkerställa energiförsörjningens resiliens, samtidigt som de bidrar till att minska beroendet av fossila bränslen. Investeringarna är nödvändiga för att stödja Luxemburgs ekonomiska och demografiska förändringar och den allmänna elektrifieringen av olika sektorer.

(26)

När det gäller den gemensamma prioriteringen om försvarsförmågor betonas i planen omvandlingen av Luxemburgs försvar för att det ska kunna hantera dagens geopolitiska utmaningar på ett bättre sätt, inbegripet utveckling av militär kapacitet på luftfarts, it- och rymdområdet. Dessutom prioriteras inrättandet av en binationell spaningsbataljon för Belgien och Luxemburg och projekt inriktade på samhällets resiliens.

(27)

Planen innehåller även andra åtgärder som inte omfattas av EU:s gemensamma prioriteringar, däribland åtgärder till stöd för avancerad forskning, utveckling och innovation (rekommenderades 2019, 2020 och 2024) genom inrättande av en vetenskaps- och teknikpark, uppdaterade stödsystem för FoU och innovation och bättre förutsättningar för samarbete mellan offentlig och privat sektor. Dessa initiativ syftar till att öka Luxemburgs konkurrenskraft och produktivitet genom sitt fokus på ny teknik och digitaliseringsinitiativ för små och medelstora företag och bidrar därmed till en rättvis grön och digital omställning.

(28)

Planen innehåller information om förenlighet och, i tillämpliga fall, komplementaritet med de sammanhållningspolitiska fonderna och med Luxemburgs återhämtnings- och resiliensplan. Regeringen har sett till att de angivna initiativen stöder pågående insatser inom ramen för återhämtnings- och resiliensplanen, särskilt på områdena grön och digital omställning, samt social sammanhållning.

(29)

Planen syftar till att bidra till att tillgodose Luxemburgs behov av offentliga investeringar när det gäller EU:s gemensamma prioriteringar. För den gröna omställningen identifieras investeringar i infrastruktur för förnybar energi och energieffektivitetsåtgärder. När det gäller social och ekonomisk resiliens betonas behovet av kontinuerliga investeringar i utbildning, åtgärder för social sammanhållning och ökad tillgång till bostäder. På området energitrygghet ligger fokus på att uppgradera energinätet och vätgasinfrastrukturen. När det gäller försvarsförmågor understryks behovet av ökade militära utgifter och en ökning av försvarsbudgeten förutses på så sätt att målet på 2 % av BNI uppnås 2030, i enlighet med Nato-åtagandena.

(30)

Kommissionen anser sammantaget att Luxemburgs plan uppfyller kraven i förordning (EU) 2024/1263.

(31)

Rådet välkomnar Luxemburgs medelfristiga finans- och strukturpolitiska plan och anser att ett fullständigt genomförande av denna skulle bidra till att säkerställa sunda offentliga finanser och stödja en hållbar offentlig skuldsättning samt en hållbar och inkluderande tillväxt.

(32)

Rådet noterar kommissionens bedömning av planen. Rådet uppmanar dock kommissionen att lägga fram sin bedömning av framtida planer i ett annat dokument än kommissionens rekommendationer till rådets rekommendationer.

(33)

Rådet noterar kommissionens bedömning av nettoutgiftsbanan och de huvudsakliga makroekonomiska antagandena i planen samt konsekvenserna av planens nettoutgiftsbana för det offentliga underskottet och den offentliga skulden. Rådet noterar kommissionens bedömning att de makroekonomiska och offentligfinansiella antagandena i vissa fall skiljer sig från kommissionens antaganden, bland annat för att ta hänsyn till uppdaterade makroekonomiska och finanspolitiska uppgifter, men att de på det hela taget är vederbörligen motiverade och väl underbyggda med ekonomiska argument. Rådet noterar den breda finanspolitiska strategin i planen och riskerna för utsikterna, vilka skulle kunna påverka förverkligandet av det makroekonomiska scenariot och de underliggande antagandena och det faktiska genomförandet av planens nettoutgiftsbana. I synnerhet välkomnar rådet också att en dialog fördes med relevanta intressenter parter på nationell nivå innan planen lämnades in. Rådet noterar också att geopolitiska risker kan sätta press på försvarsutgifterna.

(34)

Rådet förväntar sig att Luxemburg är redo att vid behov anpassa sin finanspolitiska strategi för att säkerställa det faktiska genomförandet av landets nettoutgiftsbana. Rådet är fast beslutet att noga övervaka den ekonomiska och finanspolitiska utvecklingen, inbegripet den som ligger till grund för planens scenario.

(35)

Rådet anser att det är motiverat att i god tid inför nästa budgetövervakningsomgång föra ytterligare diskussioner för att nå en samsyn om de årliga övervakningskonsekvenserna av de kumulativa ökningstakterna för nettoutgifterna.

(36)

Rådet noterar kommissionens beskrivning av reform- och investeringsbehoven och reform- och investeringsavsikterna, som svar på de främsta utmaningarna fastställda inom ramen för den europeiska planeringsterminen, och betonar vikten av att säkerställa att sådana reformer och investeringar genomförs. Rådet kommer på grundval av rapporter från kommissionen att bedöma sådana reformer och investeringar och övervaka genomförandet av dem inom ramen för den europeiska planeringsterminen.

(37)

Rådet ser fram emot de årliga lägesrapporterna från Luxemburg, som särskilt ska innehålla information om framstegen i genomförandet av den av rådet fastställda nettoutgiftsbanan och genomförandet av mer allmänna reformer och investeringar i samband med den europeiska planeringsterminen.

(38)

I enlighet med artikel 17 i förordning (EU) 2024/1263 bör rådet rekommendera Luxemburg den nettoutgiftsbana som anges i planen.

1.